Om familjeinterventioner (PDF)

Familjeinterventioner
I
Information
- för att minska stress och förebygga återfall
Familjeinterventioner för personer med schizofreni eller schizofrenilikanande tillstånd syftar till att minska stressen inom familjen och förebygga återfall. Insatsen innehåller både
kunskapsorienterade och beteendeorienterade delar. Till exempel genom information, stöd
och träning i att minska stress, problemlösning och träning i kommunikation. Målet är även
att uppnå ett bra samarbete med familj och närstående, där även ett delat beslutsfattande
ingår.
Vad innehåller effektiva familjeinterventioner?
Det finns inte någon specifik metod som rekommenderas i riktlinjerna, men familjeinterventioner är ett väl
utforskat område och forskningen visar på att följande delar ska finnas med för att insatsen ska vara effektiv:
• Skapa en positiv allians med anhöriga/närstående
• Minska eventuella negativa aspekter i familjeklimatet (fientlighet, kritik, överengagemang)
• Psykopedagogisk utbildning - öka kunskaper om sjukdom, behandling, återfall, familjens roll
• Öka kapacitet för problemlösning och krishantering
• Skapa rimliga förväntningar på den sjuke
• Skapa ett system med ändamålsenliga gränser i familjen
Som framstår av punkterna ovan finns det flera andra insatser i de nationella riktlinjerna för psykosociala
insatser vid schizofreni och schizofrenilikande tillstånd, som tangerar det arbete som görs inom ramen för
familjeinterventioner.
Ett exempel på hur det kan fungera i praktiken
Till att börja med behöver man göra en kartläggning av personens nätverk, för att identifiera vilka som personer som ska omfattas av insatsen. Kartläggning av personens sociala funktion och livskvalitet är också viktiga delar. Därefter genomför man individuella intervjuer med alla parter där alla får ge sin bild av situationen
och vilka problemområden, samt behov som de själva upplever finns.
En mycket viktig del av kartläggningen är att göra en bedömning av de närståendes känslomässiga attityder
och känsloklimat gentemot personen:
• Negativ kritik - uttryck av ogillande eller motvilja/avsky riktat mot patientens beteende. ”När han gör så
stör det mig”.
• Positiv kritik - motsatsen mot negativ kritik, ett gillande av patientens beteende. ”Trots att han gör så
här….”
• Fientlighet - riktas mot patientens person och är mer generell. ”Han är inte psykotisk, han är bara slö”.
• Känslomässigt överengagemang - visar sig i kontroll, överbeskydd, överdrifter eller dramatiseringar.
”Jag gör allt i världen för min dotter”. ”Jag gör det åt henne istället för tillsammans med henne”.
• Värme - förståelse, sympati och ett genuint intresse för patienten.
Denna del av kartläggningen är avgörande för att bestämma vilken nivå insatserna i familjeinterventionen ska
ligga på. Parallellt med utredningen bygger man upp en arbetsallians. Viktigt att komma ihåg är att vara en
god lyssnare och visa ett genuint intresse och engagemang och framförallt ge inte upp!
Efter kartläggning av situationen är det dags att sätta upp mål och göra en plan för de insatser som är aktuella. Det är även viktigt att ha med en tidsplan och hur insatsen ska avslutas. Grunden för en lyckad intervention är delat beslutsfattande kring målsättning och planering. Sedan är det dags att börja jobba mot målen.
Vem ska ge insatserna?
Familjenterventionen ges av det psykiatriska öppenvårdsteamet i samarbete med Socialtjänstens boendestödsteam. Det psykiatriska teamet ska vara tvärprofessionellt där till exempel sjuksköterska, Case Manager, kurator,
psykolog, skötare, läkare, arbetsterapeut och sjukgymnast ingår.
När ska man erbjuda familjeinterventioner?
För personer som har kontakt med anhöriga och närstående är det alltid viktigt att erbjuda familjeinterventioner,
vilket man också bör betona, vid behov upprepade gånger. Insatsen är en viktig del i arbetet med nyinsjuknade.
Vilken typ av insatser som ska ingå varierar utifrån behov och det får man ta reda på genom en noggrann kartläggning och behovsanalys. I det stora skulle man kunna säga att insatserna innehåller två nivåer:
Alla ska erbjudas insatser som innehåller kris- och stresshantering, tidiga varningstecken, undervisning om funktionsnedsättning, mål- och problemformulering.
De familjer/närstående där kartläggningen visat på negativa känslomässiga attityder gentemot personen som är
sjuk (till exempel fientlighet, kritik, överbeskydd) behöver ofta få mer omfattande insatser, under en längre tid. Det
handlar ofta om de behöver träna på kommunikation och problemlösning.
Varför ska man arbeta med familj och närstående?
Att arbeta med anhöriga och närstående i kombination med annan behandling har i forskningen visat att återfall i
psykossjukdom och återinläggningar på sjukhus minskar och att följsamhet till medicinering ökar. Det innebär att
arbetet med anhöriga och närstående skapar goda förutsättningar för återhämtning och ett bättre liv för den som
är drabbad. Familjeinterventioner bidrar därmed till en bättre social funktion och en bra livskvalitet för personen,
men bidrar även till att de närstående får stöd och kraft att hjälpa.
Faktaruta
Huvudområde: Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga
återfall
Insats/åtgärd: Familjeinterventioner
Prioritet 1-10: 1
Hälso- och sjukvården bör eller kan: Bör
Författare: Zophia Mellgren, november 2013
Granskad av: Nisse Berglund, november 2013