1. No category

E T T N Y H E T S B R E V FR Å N I N VAC A R E | N R 2 2 013
Lär dig förebygga trycksår.
Tunga förtjänar respekt.
Matglädje
hela livet.
SIDAN 12
SIDAN 10
SIDAN 4
Ryggmärgsskadade Thomas Fogdö:
Konsten att må bra.
I N VAC A R E
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 1
SIDAN 8
Y E S, YO U C A N 2 2 013
1
2013-11-18 08:40
L E DA R E N
Det goda livet!
E T T N Y H E T S B R E V FR Å N I N VAC A R E | N R 2 2 013
Lär dig förebygga trycksår.
Tunga förtjänar respekt.
Matglädje
hela livet.
SIDAN 12
Konsten att må bra, oavsett medgång eller
motgång. Och matens och måltidens viktiga
roll för vårt välbefinnande. Om det handlar
det här numret av Yes, you can.
SIDAN 10
SIDAN 4
Redan de gamla grekerna funderade mycket
på det här. Nyckeln till ett gott liv, enligt dem,
var balans mellan tre saker: Fysisk aktivitet,
kontemplation och sömn. Rubbas den balansen
kan det medföra ohälsa.
Idag vet vi att psykisk och fysisk balans
handlar om lite mer än enbart god sömn, tid
för återhämtning och vardagsmotion. Vår
livskraft och läkningsförmåga är beroende av
en viss energi. För detta behövs näringsriktig
mat, ett bra näringsupptag samt en omgivande
miljö och gemenskap som stimulerar lusten
och aptiten.
Jamie Olivers revolt mot global skräpmatskonsumtion och teveprogram som ”Du är vad
du äter” och ”Världens bästa äldreboende” har
med rätta gjort dessa frågor till samtalsämnen
kring landets fika- och middagsbord.
De goda exemplen finns redan runt hörnet
och i denna tidning. Vårdkoncernen Attendo
arbetar till exempel sedan några år mycket medvetet med att lyfta maten och måltidsmiljön i
ett projekt som de kallar ”Matlust”. På sid 4
Ryggmärgsskadade Thomas Fogdö:
Konsten att må bra.
I N VAC A R E
SIDAN 8
Y E S, YO U C A N 2 2 013
1
G E S U T AV
Invacare AB
Box 66, 163 91 Spånga
Besök: Fagerstagatan 9
Tel: 08 761 70 90
www.invacare.se
P R E N U M E R AT I O N
Yes, you can. är ett gratis
nyhetsbrev till Invacares
kunder. För ytterligare
information kontakta
Helena Eriksson på
[email protected].
Adressändringar via e-post
till [email protected].
R E DA K T I O N
Ansvarig utgivare:
Thomas Mueller
[email protected]
Redaktör:
Lotta Sellberg
[email protected]
Layout:
Maria Sundström, ashpool
Omslagsfoto och bilder:
Bosse Johansson
Tryck och repro:
Hylte Tryck, Hyltebruk
Invacares rollator Dolomite Jazz 610 har vunnit
den prestigefyllda designutmärkelsen Red dot
design award, i skarp internationell konkurrens,
för sin enastående produktdesign.
Den svenskdesignade rollatorn slog tusentals andra
produkter och imponerade på den 37 man starka juryn,
bestående av renommerade designexperter, i “Red dot
award: product design 2013” – en internationellt välkänd
kvalitetsstämpel och en av världens mest eftertraktade
utmärkelser inom design. Av 4 662 produkter i 19 olika
kategorier var det bara de allra bästa som lyckades
vinna den internationella juryns gillande.
– Invacare är hedrat över att ha fått det här prestigefyllda designpriset. Red dot award symboliserar exakt
vad denna rollator står för; en fräsch och modern rollator som lätt integreras i dagliga aktiviteter, säger Kirk
Price, chef för produktutveckling av gånghjälpmedel på
Invacare.
Enligt honom är seniorer som väljer Jazz 610 aktiva
och självmedvetna och vill visa det med denna snygga
och innovativa lättviktsrollator.
Allt textinnehåll i nyhets­
brevet lagras elektroniskt
och kan bli åtkomligt via
internet eller på annat sätt.
Icke anställda skribenter
måste meddela eventuella
förbehåll mot att få sitt mate­
rial tillgängligt på detta sätt.
I princip publiceras inget
material med sådant för­
behåll. Alla texter är skrivna
av Lotta Sellberg så länge
inget annat uppges.
Y E S, YO U C A N 1
2 2 013
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 2
har vi besökt ett av deras äldreboenden och
låtit oss inspireras.
Det som Thomas Fogdö och andra mentala
coacher lär ut – hur du hittar din motivation
och skapar en bra prestationsmiljö trots motgångar – har länge varit en etablerad arbetsmetodik för sjukgymnaster, arbetsterapeuter
och annan vårdpersonal:
Ok, nu ser det ut så här. Vad kan vi göra
så att det ska fungera bra för dig? Så att du
får den respekt, vård och omsorg du förtjänar
även om du lider av fetma eller är gammal,
multisjuk och skraltig och kanske har plågsamma trycksår?
Tänk om alla tänkte så i samhället, vad
bra det skulle bli!
Prisad rollator
Tryckt på miljögodkänt
papper.
2
Thomas Mueller, vd, Invacare Sverige
I N VAC A R E
2013-11-18 08:40
H A N D I K A P P I D R OT T
Klarälven ingen match!
Svenska Cykelförbundet har,
tillsammans med ett antal samarbetspartner, fått 1,8 miljoner
kronor från Allmänna Arvsfonden
för att utveckla paracykling.
Paracykling, här från höstens
prova på-aktivitet i Frösundavik,
har fått ett välkommet tillskott.
Miljonstöd till
paracykling
Pengarna, som delades ut i våras, har
bland annat använts till två depåer där
personer med fysiska funktionsnedsättningar kan prova specialanpassade cyklar ett par gånger i veckan.
– Tillskottet betyder jättemycket
och ger verkligen en skjuts till utvecklingen av paracykling, konstaterar Bengt Axén, projektledare för
depå Stockholm i Frösundavik.
– En ambition är att göra det lättare att gå från skada till ett aktivt liv
och få uppleva glädjen och frihetskänslan i att kunna cykla. Idag finns
nämligen ingen koppling till friskvården när du är klar med din rehabträning – och framför allt inte mellan
idrottsrörelsen och sjukvården. Där
vill vi agera pionjärer och skapa samarbeten, förklarar han.
Projektet, som drivs tillsammans
med Rehab Station Stockholm, RTP
Personskadeförbundet och RG Aktiv
Rehabilitering, kommer även att
ordna motionsaktiviteter hos lokala
cykelklubbar. En förhoppning är att
paracykling ska sprida sig som ringar
på vattnet och bli en naturlig del i
cyklingssverige under de tre år som
projektet pågår.
– Invacare är en av våra starkaste
samarbetspartner och har varit med
ända sedan starten när idén till projektet kläcktes. Att arbeta med Invacare både innan och under projektets
gång har alltid varit positivt, lösningsorienterat och pålitligt.
– Vårt samarbete med Invacare
är således oumbärligt för att lyfta
oss vidare, understryker Bengt Axén.
Invacare förser bland annat
depåerna i Frösundavik och Lindome
utanför Göteborg med handcyklar
och bidrar med kunnig personal vid
prova-på- och lägerverksamhet och
mässor.
I somras tog handikappidrottaren och
paralympiern Anders Olsson sig an
karriärens hittills största utmaning: Att
simma hela Klarälven genom Värmland
från Långflon vid norska gränsen till målet
i Karlstad. En nätt sträcka på 28 mil under
tolv dagar.
Han nådde också målet att samla
in pengar för att genomföra Camp
Järnmannen sommaren 2014 – ett läger
i Anders hemort Hagfors där ett 50-tal
funktionshindrade med assistenter kommer
att erbjudas att prova på olika aktiviteter
som de kanske aldrig trodde att de skulle
få utföra.
Att söka stipendier
kan snabbt löna sig
Det kan vara värt att lägga tid på att
söka fonder och stipendier. Men du får
räkna med att det kan ta bortåt ett år
innan du har pengarna i handen.
Först måste du hitta rätt i stipendiedjungeln. Gör en webbsökning på ”söka
fonder”/”söka stipendier” och läs flera
av de olika guider som kommer upp,
alternativt hitta lokala fonder i ditt landsting eller närområde.
Patientföreningar, skadeföreningar
och idrottsföreningar kan ha information
om eller länkar till fonder och stipendier
på sina hemsidor. Välj de som verkar
relevanta för ändamålet och för just din
situation. Om du är osäker, ta kontakt
med fondförvaltaren och fråga.
Ta också hjälp av någon när du skriver ditt ansökningsbrev. Det ska vara en
lagom balans mellan kort och informationsrikt. Det kan ta många ansökningar
innan du får napp så ge inte upp. Och
observera att du inte kan få betalning
retroaktivt utan måste betala ändamålet
med fondmedlen.
Bra länk: klokagubben.se/fonder/
fonder_index.php
I N VAC A R E
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 3
Y E S, YO U C A N 2 2 013
3
2013-11-18 08:40
M ATGL ÄDJ E H EL A LIVET
Måltiden är dagens h
För många äldre är måltiden dagens höjdpunkt. Forskning visar att bara
genom att ändra måltidsmiljön kan man stimulera deras aptit. Det har vårdkoncernen Attendo tagit fasta på i sitt uppskattade projekt Matlust. Vi har
besökt deras äldreboende i Frösunda där de boende genomgående ger både
maten och måltidstrivseln höga betyg.
Att maten har stor betydelse för de boende på Attendo Frösunda äldreboende
i Solna går inte att ta miste på. Redan i
entrén möts vi av matsedeln från onsdagens trerätters gourmetlunch som
får det att vattnas i munnen.
– Och givetvis bjuder vi på vin till
gourmetluncherna och till helgmiddagarna. Avgifterna är desamma som i
hela Solna stad, men man får lite extra
för pengarna här, konstaterar verksamhetschefen Eva Abrahamsson.
Måltidskonceptet Matlust – som
införts på bred bas under det senaste
året – innefattar sådant som valfrihet
under måltiderna och bra kryddad mat
som doftar gott och associerar till hemlagat för att stimulera aptiten hos äldre
personer. Det är Attendos dietister
Caroline Wilbois och Johanna Andersson som har tagit fram det.
– Ledningsgruppen identifierade
tidigt måltidsmiljön som ett viktigt
nyckelområde att satsa på. Det tar vi
fasta på i det här projektet, förklarar
Caroline Wilbois.
Karottmodellen
Det kan vara allt ifrån hur man upplever rummet – färger på väggarna,
möblemang, textilier och belysning,
hur bordet är dukat och vad det doftar
– till själva maten.
– Vi eftersträvar alltid tre färger på
tallriken och att man får ta maten själv
ur karotter, så långt det är möjligt.
Det fungerar för det mesta eftersom
all personal är närvarande och någon
4
Y E S, YO U C A N 2 2 013
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 4
av dem turas om att ta en smakportion
med de äldre i det man kallar omsorgsmåltid. Dels är det ett sätt att kontrollera kvaliteten på maten. Dels kan den
med demenssjukdom som glömt bort
hur man äter se hur man gör och då
komma ihåg genom så kallad spegling.
– I omsorgsmåltiden fungerar vi
som den extra handen för den som inte
kan ta själv eller det extra ögat för den
som inte ser. Vi kan hjälpa till med lite
stöttning och matning om det behövs,
på ett diskret sätt. Det lugnar oroliga
personer och vi kan även uppmärksamma behov, om någon slutar äta eller
börjar få svårt att svälja till exempel.
Sist, men inte minst viktigt, är bemötandet både mellan matgästerna och
från personalen som ska lämna arbetet
vid sidan av och sitta med och delta i
måltiden.
En förutsättning för hela projektet
är att varje enhet har en måltidsvärd
som ansvarar för att sprida konceptet
vidare till sina medarbetare. Till sin
hjälp har han eller hon en måltidshandbok med enkla, handfasta råd och en
utbildningsfilm som diskussionsunderlag på de regelbundna måltidsträffarna.
En gång i kvartalet gör måltidsvärden dessutom en oanmäld måltidsobservation på grannavdelningen utifrån
ett standardformulär med 30 frågor.
Resultaten sammanställs av kostenheten på Attendo och används för egen
uppföljning och som arbetsverktyg på
måltidsträffarna.
– Hela projektet bygger på genom-
Gertrud Tunåker, 96, som varken ser eller hör särskilt
brottsmetoden, att man kommer med
egna förslag till förbättringar. Och
redan efter ett knappt år är det tydligt
att de äldre trivs bättre och sitter kvar
och äter längre, summerar Caroline.
Spännande mataktiviteter
Äldreboendet i Frösunda utmärker sig
på ett positivt sätt genom att man, redan
innan projekt Matlust tog fart, har jobbat aktivt med maten och måltiderna.
Sedan 2008 är detta boendets profil,
vilket innebär att personalen lägger
särskild tonvikt på detta.
I N VAC A R E
2013-11-18 08:40
bra,
s höjdpunkt
rskilt
E X T R A E N E R G I T I L L S KOT T
Grädde och smör
lindrar undernäring
Det är känt att dagens standardmat inte räcker
för att de äldre och sjuka ska klara sitt näringsbehov. Detta leder till en långsamt tilltagande
undernäring vilket i sin tur ökar risken för sjukdomar
och förvärrar och komplicerar sjukdomstillstånd.
Enligt en avhandling från Karolinska Institutet
kan undernäring eller risk för detta finnas hos så
många som nio av tio äldre sjuka som har hjälpbehov och bor i servicehus.
Men enligt avhandlingen kan undernäring
motverkas både enkelt och billigt, utan att portionernas storlek ökas, genom att tillaga deras mat
med energirika livsmedel som grädde och smör.
bra, får hjälp att lägga upp ärtsoppa av Linda Kuisma. Annars tar de flesta själv mat ur karotterna.
– Vi leker med maten och arrangerar
spännande aktiviteter runt måltiden.
Till exempel har vi varje månad något
vi kallar ”Världen runt, från Ockelbo
till Bagdad” där vi lagar mat från olika
matkulturer, berättar Eva Abrahamsson.
– Jag älskar att laga mat och har bott
i Italien, så sist var det pizzette, alltså
italienska minipizzor, inflikar Nicklas
Dahlbäck. Om vi lagar italienskt sätter
vi oss veckan innan och samtalar till
exempel kring någon italiensk bok
eller musik de minns och sen fångar vi
landet i färger och i dukningen.
Personalen får också ta egna initiativ,
även till galna upptåg, som champagneprovningar i Nicklas fall. Och dagen
innan var det månadens smakprovning
i samlingslokalen.
– Jag åt så mycket ost igår att jag
fortfarande är mätt, säger Anna-Lisa
Löfgren, 85 år. Om det var god ost, ja,
det kan du tro – både hårda och mjuka,
brieost och roquefort – och sen fick vi
fikonmarmelad, druvor och lite vin till
den som ville ha.
Det första som möter oss när vi
kommer upp på våningsplan 2 är plåtar
– God mat har alltid varit viktig på Attendo Frösunda,
säger verksamhetschefen Eva Abrahamsson.
med nybakade muffins som doftar härligt. Här bakar man nämligen dagligen
sitt eget kaffebröd.
Nu är det torsdagslunch och snudd
på obligatorisk ärtsoppa och pannkakor.
Karotterna går runt och de som kan tar
själva i serveringsköket med stor matplats för de runt elva boende på varje
våningsplan.
Beroende på dagsformen är de
gamla med och dukar eller hjälper till
i det dagliga kaffebrödsbaket. En del
tycker att de har skalat potatis så det
räcker i livet, men är gärna med och titI N VAC A R E
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 5
Y E S, YO U C A N 2 2 013
5
2013-11-18 08:40
tar på och får sig en pratstund.
Samtalstonen runt bordet är påtagligt artig, lugn och trevlig medan
maten skickas runt.
– Ja, vi är väldigt hjälpsamma mot
varandra, säger 90-åriga Gerd Trobrandt,
och maten är för det mesta ut märkt.
Såserna är ovanligt goda och jag älskar
såser, säger hon med eftertryck.
– Äsch, det är alldeles för mycket
korv, korv-korv-korv, på längden och
på tvären, inflikar Anna-Lisa.
Nä, korv är ingen hit, är det någon
mat du tycker är god då, Anna-Lisa?
undrar Nicklas.
– Ja, det är mycket som är gott,
särskilt din mat, säger Anna-Lisa och
skickar en slängkyss. Sedan hoppar
hon över pannkakorna och sparar sig
till hamburgarna med amerikansk
dressing och lökringar lite senare.
– Det är aldrig långt mellan mål-
tiderna och ingen går hungrig här,
konstaterar Gerd, dessutom får du en
smörgås till natten också.
Energirika tillsatser
Siffrorna talar sitt tydliga språk. 40 av
44 har ökat i vikt sedan inflyttningsdatum. Endast två har minskat i vikt
och dem har man åtgärder på, berättar
verksamhetschefen Eva Abrahamsson.
Det kan handla om att locka och truga,
servera näringsdryck i form av smoothies och fråga efter önskemat.
Attendo Frösunda äldreboende har
också livsmedelstillstånd trots att man
bara har serveringskök. Det gör att man
kan laga egen mat ibland och tillgodose många önskemål. Visserligen köps
ofta köttet och såsen enligt ”Dafgårdskonceptet”, men potatis, färska grönsaker och salladsingredienser köper
man själv. Sedan berikas all sås med
vispgrädde för näringens skull och
man är generös med extra kryddor,
smör och riven ost.
Över huvud taget firar man allt som
går att firas: Förutom sommarfest, julbord och två luncher höst och vår där
Vänster: ”Det är
aldrig långt mellan
måltiderna här,
ingen hinner gå
hungrig”, säger
Gerd Trobrandt,
90, och skrattar.
Höger: 83-åriga
Gertrud Nordström,
som drabbats av
stroke, hjälper till
att fylla muffinsformarna. I bakgrunden Genet Mehari
och Akem Afocozi.
Vi är vad vi äter
Maten är vår medicin, det sa redan Hippokrates på sin tid. Det handlar förstås inte bara om vad vi äter utan också om hur vi kan ta upp
maten så att den verkligen ger ett näringstillskott. Det menar Lisbeth
Candow, diplomerad kostrådgivare i Göteborg, som här delar med
sig av sina bästa tips för att främja hälsan hos våra äldre.
Kostrådgivaren Lisbeth Candow ger
kurser i näringslära och hälsoförbättring. Hon är också en flitig föreläsare
hos företag och skolor och tvekar inte
att sticka ut hakan i debatten. Bland
annat för hon ett korståg mot den
”vitgrå massa” som serveras på våra
sjukhus – snabba kolhydrater i form
av potatismos och ris, sötlimpa, kakor,
skorpor, juicer och fruktsoppor.
– Maten driver upp blodsockret till
oanade nivåer, vilket dessutom försämrar sårläkningen. Och har du inga matsmältningsproblem när du åker in på
sjukhus kommer du garanterat att få det!
Att äldre får problem med magen,
aptiten och att hålla vikt och näringsin6
Y E S, YO U C A N 2 2 013
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 6
tag i bra balans beror på flera faktorer,
menar hon. En del av detta är matleveranser i plasttråg för mikrovåg och i
”olika nyanser av grått”. Ytterligare en
faktor är ensamhet, det är inte jättekul
att laga mat och göra långkok åt sig
själv. Dessutom kanske de äldre, som
är uppväxta med att laga mat från
grunden, inte längre klarar av detta på
grund av kognitiv svikt.
– Jag vet ju hur min egen mor reagerar. När jag är där och vi äter tillsammans har hon plötsligt aptit. Maten
lagas, man känner dofterna och hör
och ser hur det skalas och hackas. De
viktigaste faktorerna för matsmältningen är gemenskap och vacker och
god mat, understryker Lisbeth.
För människor som lever ensamma
och inte har lust att laga mat till en
person blir det väldigt mycket smörgåsmat. I brödets spannmål finns samtidigt fytinsyror som hämmar upptaget
av viktiga mineraler och därmed orsakar brist på bland annat zink, kalium
och järn. Som en direkt följd av detta
påverkas immunförsvaret, hjärtats
arbete och antalet röda blodkroppar
I N VAC A R E
2013-11-18 08:40
anhöriga är välkomna, även påsk, Alla
hjärtans dag, fettisdagen, våffeldagen,
prinsessbröllop med prinsesstårta etc.
Det är tydligt att här sätter man
guldkant på tillvaron och inte bara på
kaffeservisen!
I det generösa serveringsköket med stor matplats på avdelning 2 sätter
måltiderna guldkant på tillvaron. Här skålar ett gäng glada pensionärer
och Nicklas Dahlbäck med Invacares fotograf.
minskar. Äldre människor har därför
ofta anemi och är bleka och orkeslösa.
B-vitamin bromsar demens
Depressioner, dåligt minne och till och
med demensliknande symtom hos äldre
kan bero på B12-vitaminbrist och folsyrebrist, visar studier. B12 finns i öl,
fisk, kött och fågel till exempel och
upptaget stimuleras av syrliga produkter som inlagd gurka, rårörda lingon,
inlagda rödbetor, surkål eller varför
inte ett glas vin.
– Så åt man hos min mormor; söndagsstek med potatis, kokta morötter,
gelé och inlagd ättiksgurka med lite
finklippt persilja på, vilket stimulerar
upptaget av B12 och järn. Vi tycks ha
tappat mycket av kunskapen som fanns
naturligt hos tidigare generationer,
konstaterar Lisbeth Candow.
Perfekt för äldre är en väl sammansatt husmanskost med bra kvalitet på
rotsakerna, en god sås, gärna med lite
extra grädde, och en klick smör på de
kokta grönsakerna. Och varför inte en
god dessert, personer med undernäring
kan behöva den stimulansen, menar hon.
– En söt dessert är aldrig fel eftersom det piggar upp och frigör dopamin
som gör att man mår bra samtidigt som
det verkar slemlösande och smärtlindrande. Men man ska aldrig ersätta
riktig mat med söta livsmedel. Det ger
högt blodsocker, ökat insulinpåslag och
sätter fettförbränningen ur spel med
risk för övervikt och diabetes typ 2.
De andra målen kan mycket väl
bestå av smörgås – men i så fall på bra
mjöl som dinkelvete – kanske med
skivat kokt ägg, sillbitar och lite lagrad
ost? Eller varför inte en ugnsomelett
med skinka och broccoli?
När kroppen åldras blir även muskelfunktionen i tarmen sämre, du ”knådar” inte maten på samma sätt längre
och många får förstoppning. Många
äldre sitter också mycket stilla och äter
en mängd mediciner vilket påverkar
tarmrörelserna. Samtidigt dricker de
för lite och kaffet är en bov i dramat.
– En kopp kaffe motsvarar en vätskeförlust av en halv kopp, så pass uttorkande är det. Ha därför alltid för vana
att dricka vatten till kaffet som de gör
på kontinenten.
L I S B E T H S B Ä S TA T I P S
Många äldre har för låg koncentration av saltsyra i
magsäcken och då fungerar inte matspjälkningen och
näringsupptaget i tarmen. De behöver mer surt i maten.
Ett knep är att tillsätta lite pressad citron eller äppelcidervinäger i måltidsdrycken och servera maten med
syrliga produkter som rårörda lingon, inlagd gurka etc.
Som äldre behöver man också mer smak i maten
eftersom smakcellerna på tungan och luktsinnet åldras.
Det kanske inte främst är chili eller vitlök, men till exempel lagrad ost, lagom sälta, örtkryddor, passerad tomat
och ansjovis.
Och hellre små portioner lite oftare och inte för lång nattfasta. Man ska lägga sig lite
halvmätt. Lite extra fett och bra pålägg på kvällsmackan fungerar som bränsle och
smörjmedel så man slipper sova dåligt för att man är hungrig.
I N VAC A R E
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 7
Y E S, YO U C A N 2 2 013
7
2013-11-18 08:40
TH OM AS FO GD Ö
Om konsten att
vända motgång
till framgång
Thomas Fogdö stod på toppen av en lysande slalomkarriär när det
fick ett tvärt slut. En tragisk skidolycka gjorde honom förlamad från
midjan och neråt. Men han tog matchen och kom igen:
– Inställning och attityd betyder mer än fysiska förutsättningar
för att vända motgång till framgång.
Vi möts på Thomas ljusa och luftiga
kontor där han mellanlandar mellan
föredrag om prestation och idrottspsykologi och besök hos adepter för mental träning. Det ligger med stålande utsikt över en stad i sprakande höstfärger
i södra tornet av Uppsala Slott.
– På mina föreläsningsresor ute i
landet ber folk ofta om ursäkt för att
lokalerna är så dåligt handikappanpassade. Då är de kanske i värsta fall
hundra år gamla. Men på Uppsala Slott
med anor från 1500-talet fungerar det
faktiskt bra, säger Thomas och pekar
mot hissen och rullstolsrampen.
Att den långe och lite ordkarge
grabben från Gällivare skulle stå inför
publik och berätta om sitt liv och sina
erfarenheter, det var väl knappast något
han trodde när han var mitt i den alpina
världscupcirkusen. Det var jättenervöst
och absolut en värre utmaning än att
kasta sig utför tävlingspisterna.
– Men när jag väl hämtat mig efter
olyckan tyckte jag att min historia
kunde vara till hjälp för andra. Styrkan
hos elitidrottare är ju att de inte lämnar
så mycket åt slumpen. Dyker det upp
något som stör försöker de hantera det.
Eller som Stenmark sa: ”Ju mer jag
tränar desto mer tur har jag!”
Fått bättre självförtroende
Idag tycker Thomas själv att han har
kommit över olyckan.
– Visst är det en livslång sorg, men
med distans inser jag att det är en del
av livets lärdomar som jag inte vill
Han var Stenmarks kronprins när allting
vände. Idag är Thomas Fogdö tillbaka som
mental coach åt svenska alpina landslaget.
vara utan. Klart att vissa perioder har
varit riktigt tunga, men jag kan ändå
behålla taktpinnen och ta mig därifrån,
säger Thomas som både har fått bättre
självförtroende och känner sig tryggare i sina nära relationer idag.
Ändå går det knappt en dag utan att
han i detalj minns den där olycksaliga
februaridagen i Åre 1995. Det är vanlig
transportsträcka i lite för hög fart och
med dålig koncentration. Han tappar
balansen och ena skidan i en stenhård
snöhög och far huvudstupa ut i skogen,
gör en halv volt och landar på en
stubbe med ryggen.
– Jag känner direkt att det blir en
rejäl smäll. Benen ligger dubbelvikta
över mig i en onaturlig ställning. ”Så
här vig är inte jag”, hinner jag tänka
FA K TA T H O M A S F O G D Ö
Ålder: 43 år.
Bor: I enplansvilla i Vårdsätra utanför Uppsala.
Familj: Hustrun Anna, flygvärdinna, och 4-åringarna Saga, Irma och Maja.
Yrke: Idrottspsykolog och mental rådgivare, bland annat åt flera skidstjärnor i slalomlandslaget. Efterfrågad föredragshållare och författare tillsammans med idrottspsykologen Johan Plathe. Har också grundat en stiftelse
som ekonomiskt hjälper idrottare som har skadat sig.
Idrottskarriär: Totalsegrare i världscupen i slalom 1993. Som bäst femma
i OS 1994. Tvingades sluta efter en olycka i Åre 1995.
Fritidsintresse: Bilnörd och motorsportstokig. Har bland annat kört bana
i en specialbyggd racerbil med handgasreglage.
8
Y E S, YO U C A N 2 2 013
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 8
I N VAC A R E
2013-11-18 08:40
och blir livrädd, puttar bort dem i
skräck och skriker på min tränare.
Transporten till lasarettet i Östersund minns han sedan som i dimma.
Efter helikopterfärd vidare till universitetssjukhuset i Umeå och operation
konstateras ett brott på ryggraden vid
kotorna 11 och 12. Sannolikheten att
han ska kunna gå och att nervändarna
ska hitta varandra är mindre än att
vinna på Lotto, enligt kirurgen.
Thomas är full av beundran för de
sjukgymnaster och arbetsterapeuter
som, med mycket värme och engagemang, hjälpte honom igenom den
första svåra tiden.
– De hade rätt inställning och
arbetsmetodik, att ”ok, nu ser det ut
så här, hur gör vi så att det fungerar
bra för dig?” Tänk om fler i samhället
resonerade så!
Men den initiala chocken över att
livet plötsligt blir så annorlunda..?
– Ja, den är ju obeskrivlig. Sen sa
folk lite klämkäckt att ”du kommer att
kunna leva ett normalt liv”. Men kom
igen! När man sitter i en sån här..?
säger han och klappar på rullstolen.
Jag såg ju bara en massa hinder först.
Du hade haft drömmar om att bli
polis efter idrottskarriären?
– Ja, det la jag ner direkt, det var
många saker som var tvärnit då. Men
medge att en polismålad rullstol hade
varit grymt coolt!
Värst var alla självklara saker som
att vända sig i sängen, klä på sig, gå
på toa, ja, att få allt det vardagliga att
funka. Rätt snabbt kände ändå Thomas
att med träning och en tydlig egen målbild så fungerade det här.
– Jag är kanske inte den modigaste
typen, men när jag vågar och utmanar
mig själv, då mår jag som bäst. Det är
det jag jobbar med som idrottspsykolog,
att hitta lägen där du är i balans och mår
bra för då kommer du att prestera väl.
Det som har retat Thomas är att
många ger upp så fort som de möter
motstånd eller redan på förhand.
– Jag blev ju inte världsbäst i slalom
1993 därför att jag hade en medfödd
supertalang. Däremot var jag – och är
fortfarande – otroligt envis och det har
jag lärt mig att det lönar sig. Försöker
jag och har bestämt att jag ska klara
det kommer jag att göra det, förr eller
senare. Även om det kan ta lite tid.
Livets mirakel
Att livet kan vända snabbt har Thomas
Fogdö fått erfara många gånger. När
Thomas och hans Anna blev föräldrar
till adopterade Saga för fyra och ett
halvt år sedan fick de reda på att Anna
var gravid – med tvillingar!
Nu är det fullt ös hemma i enplansvillan i Vårdsätra utanför Uppsala med
tre små flickor: ”Nästan som ett litet
dagis och helt fantastiskt!”
Vad tycker barnen om att pappa
sitter i rullstol?
– För dem är det rätt självklart, men
deras kompisar frågar ”ska du alltid
sitta i rullstol?”. Då får jag förklara att,
ja, det är nog så det ser ut.
När Anna är borta i intensiva
arbetsperioder som flygvärdinna i
Norge sköter han ruljangsen själv. Då
vet barnen att Thomas inte kan vara
lika snabb i alla lägen.
– De har lärt sig att hjälpa till, mer
än andra i deras ålder, och jag hoppas
och tror att det inte är särskilt betungande. Dessutom har de blivit självständigare tidigt och kan till exempel klä
på sig själva.
Du framstår som så positiv och
stark. Har du många svackor på
grund av din funktionsnedsättning?
– Jag behöver ha mer på tålamodskontot när jag ger mig på saker. Speciellt om det är något jag kanske inte gör
varje dag. Det är krångligt och kräver
alltid mer planering.
– Så har jag en dålig dag och det tar
mycket energi är det lätt att sura ur och
tycka ”förbannade rullstolsdjävul!”.
Och det är ju orättvist, för den är ju ett
hjälpmedel.
Idag har Thomas både innestolar
och aktivstolar för utebruk.
– Stolen är viktig som en slags förlängning av mig. Jag valde Küschalls
K-serie för att jag sitter väldigt bra i
den. Sen har jag en Top End-träningscykel också från Invacare för att variera
rörelserna och spara mina axlar när jag
tränar. Då är cykeln kanon!
– För övrigt tror jag att en anpassad
verklighet skulle göra samhället gott.
Om vi la tid och energi på att ta bort
hinder som utestänger funktionshindrade skulle okunskapen och klyftorna
minska.
– Jag vill också bidra så mycket jag
bara kan, men låt mig då göra det!
I N VAC A R E
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 9
Y E S, YO U C A N 2 2 013
9
2013-11-18 08:40
Smärtan värre än
kroppsstorleken
Tunga personer är ett ökande problem i vård och omsorg. Samtidigt
bemöts gravt överviktiga människor ofta av fördomar – i stället för
med värdighet och i dialog om hur man bäst löser deras problem.
Det här försöker Kicki Reifeldt ändra på.
– Gravt överviktiga är trots allt oerhört
medvetna om sin vikt och experter
på sig själva. Fråga därför: När vi ska
förflytta dig, hur ska vi bäst lägga upp
det? Vilka förutsättningar har du själv
och vad behöver du ytterligare för att
det ska fungera bra och för att du ska
känna dig trygg?
– Det viktiga i en förflyttning är
just tilliten – att jag kan lita på den
som assisterar mig – för det får stora
konsekvenser om man faller, understryker Kicki Reifeldt, arbetsterapeut
och sektionschef för Hjälpmedelsinstitutet Göteborg, som har lett kurser i
förflyttningskunskap för sjukgymnaster, arbetsterapeuter och vårdpersonal i
snart 20 år.
Kicki har särskilt fördjupat sig i hur
det är att leva med extrem fetma, både
genom att utbilda sig, göra studiebesök
i USA och Danmark och djupintervjua
14 gravt överviktiga svenskar i deras
hemmiljö om bemötande, professionalism och behov – något som bland
annat resulterat i boken ”Förflyttning
med övervikt”.
– Det som förvånade mig var att
flera av dem upplevde smärtan som
mer funktionsnedsättande än kroppsstorleken, det hade jag inte väntat mig.
Smärtan berodde dels på överbelastning och ändrat gångmönster,
benskörhet, artros, muskelsvaghet och
fallskador. Men också på att den här
patientgruppen känner av smärta från
huden i form av skavsår, eksem och
svamp.
– Konsekvenserna i vardagen är att
sömnen blir påverkad. Toalettbesöken
är ett annat stort problem och slutligen
den personliga hygienen. Svett, inkon10
Y E S, YO U C A N 2 2 013
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 10
tinens och hudproblem gör att de har
större behov av att hålla sig rena, men
samtidigt svårt att komma åt.
Ovälkomnande miljö
Kicki Reifeldt är inte nådig när hon beskriver bemötandet av den här patientgruppen i sjukvården. Dels finns det en
oreflekterad hållning hos personalen:
– Samhället är mer fördömande
mot en människa med fetma än mot en
rökare som har fått lungcancer!
Dels är den fysiska miljön ovälkomnande:
Tungviktsteam med basutrustning och
särskilda rum med generösare utrymmen.
Det efterlyser Kicki Reifeldt, här med
”Mr Big” i Invacares säng Octave.
Design för tungviktare
Det ställs särskilda krav på hjälpmedel för vila, personlig hygien,
sittande och förflyttning avsedda för personer med stor övervikt.
Tvärt emot vad man kan tro är vikten som hjälpmedlen tål inte av
avgörande betydelse.
Självklart måste hjälpmedlen ha
större stabilitet och hållbarhet,
men det viktigaste är god design
med hänsyn till hur kroppen ser ut.
Det krävs till exempel generösare
utrymmen på sidorna av hjälpmedlet så att mjukdelarna får plats
och användaren kan sitta bredbent.
Eller bredare gångutrymme så att
fötterna får plats.
Storm4 Max är en elrullstol framtagen för tyngre personer och ger möjligheter i vardagen.
Det längre chassit ger en bättre viktfördelning i stolen när användaren byter position och
tyngdpunkten flyttas. För bästa individuella komfort och positionering kan Storm4 Max
utrustas med elektrisk tilt och ryggfällning som är utformad för att reducera skjuvkrafter.
I N VAC A R E
2013-11-18 08:40
FOTO: SVANTE Ö RN BERG
FA K TA O M FE TM A
– Man kanske ska tänka till på
vårdboendet eller sjukhuset så att
det finns ett särskilt rum som är
lite större och förberett för det
här. Personalen ska också ha en
god marginal för att kunna arbeta
obehindrat.
– Allting ökar, användaren har
bredare hjälpmedel som kräver
större passager och det behövs mer
tid, planering och personal. Ofta får
du bara en chans så det gäller att
göra rätt från början.
Kicki Reifeldts idé, som sakta
börjar slå rot, är att utbilda särskilda tungviktsteam som tar hand
om gravt överviktiga när de kommer in akut, och som dessutom lär
upp personalen och fungerar som
bakjour. Till teamet vill hon knyta
en basutrustning avsedd för tunga
patienter.
– Det börjar bli ett sådant
problem i vården att man måste ta
tag i det. Men först måste man, som
sagt, ta status på patientens möjlighet till delaktighet i sina förflyttningar.
Aquatec Ocean 2 XL är en stabil
hygienstol som fungerar lika bra på
toan som i duschen eller för transport
rakt ner i poolen, eftersom den är av
garanterat rostfritt stål. Den breddade
ryggramen gör att även rejäla rumpor
kommer djupare in i stolen och rätt
över hygienöppningen. Samtidigt är
ryggklädseln inställbar och det finns
extra mjuka tillbehör i form av ryggoch sittdynor för maximal komfort.
Dolomite Maxi+ är en extra stabil
rollator för såväl inomhus- som utomhusbruk, utvecklad för storvuxna
användare på upp till 200 kilo. Ett
10 centimeter bredare gångutrymme
gör den särskilt lämpad för långa
personer eller tunga som har en
slängig och bredspårig gång. Lägg
därtill att den generösa sitsen är
uppfällbar och det blir lättare att nå
saker och enklare att öppna dörrar.
I Sverige lider ungefär 800 000 svenskar av
fetma och det är ett ökande folkhälsoproblem.
Över hälften av EU:s vuxna befolkning är överviktiga eller feta, enligt europeisk hälsostatistik
från 2010.
WHO har fastlagt att fetma är en kronisk
sjukdom som kräver behandling livet ut. Enligt
WHO är också fetmaepidemin är ett större
hot mot världshälsan än svälten.
Orsaken till fetma kan till exempel vara
livsstil, miljö och ärftlighet. Fetma belastar och
anstränger kroppen vilket ökar risken för att få
andra sjukdomar, till exempel högt blodtryck,
diabetes typ 2 och belastningsskador i lederna.
Samhällskostnaden för produktionsbortfall
(sjukfrånvaro) och sjukvård beräknas uppgå till
15 miljarder kronor per år som en följd av övervikt och fetma och förväntas öka med 40–80
procent fram till 2020.
FA K TA O M B M I
Övervikt brukar definieras som över 25
i BMI, Body Mass Index, som bygger på förhållandet mellan vikten och längden. Fetma är
BMI över 30 och BMI över 40 är extrem fetma,
vilket motsvarar en person som är 173 cm lång
och väger 120 kilo. Förutom att mäta BMI tittar
man på kroppssammansättningen, bukhöjd,
midjemått och hudveck.
Populära Scanbed 755 XL finns nu i bredderna 105 och
120 centimeter vilket ger mer utrymme och komfort åt tunga
användare på ända upp till 200 kilo. Sängen är utrustad med
ryggtillbakaföring för minimal friktion och maximal bekvämlighet. Den är även enkel att hantera, rengöra och rekonditionera
och därmed lämplig för hemvårdsmiljö såväl som sjukhemsmiljö.
Aquatec 90000 är den perfekta
toalettsitshöjaren, med eller utan
armstöd beroende på om man
behöver extra stöd när man ska
sätta sig ner eller komma upp.
Samtidigt är den behaglig till
formen, lätt att hålla fräsch och
enkel att montera i tre valfria sitthöjder. Den klarar 150 kilo och
är precis som gammal kärlek:
Den rostar aldrig!
I N VAC A R E
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 11
Y E S, YO U C A N 2 2 013
11
2013-11-18 08:40
Avsändare: Invacare AB, Box 66, 163 91 Spånga
Lär dig förebygga trycksår
Näringsdrycker med extra proteintillskott och en tryckavlastande
madrass. Det ersätter inte god omvårdnad, men bidrar till att före-bygga trycksår – en av våra absolut vanligaste vårdskador som slu-kar stora samhällsresurser och orsakar ett enormt mänskligt lidande.
Att åtgärderna fortfarande är otillräckliga står klart i vårens nationella
trycksårsmätning, genomförd av SKL
i alla landsting och ett urval kommuner på 18 000 patienter och boende.
Runt en av sju – och i riskpatienternas
fall hela 40 procent – hade minst ett
trycksår, enligt mätningen.
– Att förebygga trycksår är därför
ett hett ämne som berör alla inom vården. Det är en självklar del i alla våra
utbildningar om exempelvis rätt förflyttningsteknik, sittande, lyftselar och
hygienhjälpmedel, berättar Invacares
utbildningschef Stina Dahlbeck.
Invacare College har även en särskild trycksårsutbildning som vill ge
ökad kunskap om hur dessa uppstår,
vilka som är de inre och yttre riskfaktorerna och hur man kan förebygga
och understödja behandling av trycksår
med rätt nutrition och genom att välja
rätt madrass.
Det är ett känt faktum att magra,
gravt överviktiga, undernärda och
uttorkade patienter har ökad risk att
utveckla trycksår. En av de största
riskfaktorerna är också orörlighet.
– Friska ändrar läge ungefär var
åttonde sekund helt omedvetet, det är
kroppens sätt att undvika vävnadsskada. Men har man drabbats av stroke,
är förlamad, sitter i rullstol eller är
sängliggande kan man kanske inte ge
akt på de här signalerna.
– Där har sjukgymnaster och arbetsterapeuter en viktig uppgift att öka
patientens aktivitetsförmåga och självständighet!
Invacare_newsletter_nr2-2013.indd 12
Uppkomsten av trycksår – som börjar
med en rodnad, avskavd hud eller
blåsor – påverkas av yttre faktorer som
tryck, skjuv, friktion och så lite fukt,
för när huden är fuktig av svett eller
inkontinens blir den också skörare.
Lyssna på kroppens signaler
– Det gäller att vara lyhörd och inspektera kroppen med både syn och beröring. Var särskilt uppmärksam på alla
utsatta, utskjutande delar där det inte
finns så mycket underhudsfett eller
vävnad, till exempel hälar och korsben,
för där blir trycket högt mot huden,
förklarar Stina.
Lägger man sedan på lite glidtryck
– exempelvis genom att höja huvudändan i sängen så att personen glider
neråt och huden fastnar och sträcks ut
– ökar risken att man stänger av cirkulationen eller att den blir otillräcklig så
att vävnaden skadas.
Inre faktorer som påverkar uppkomsten av trycksår är det fysiologiska
åldrandet. Huden blir mindre elastisk
när du är äldre samtidigt som sannolikheten ökar att du drabbas av en kronisk
sjukdom eller kognitiv svikt. Men även
barn och unga kan få trycksår.
Välj rätt hjälpmedel
Det finns förstås en mängd medicintekniska hjälpmedel som reducerar
friktion – exempelvis glidlakan, glid-
Som att sväva på moln.
Invacare har ett komplett
sortiment tryckavlastande
madrasser med dokumen-terad effekt för trycksår.
mattor och glidbrädor – och på så sätt
underlättar förflyttning och skyddar
huden. Sedan kan man förebygga och
även understödja behandling av trycksår genom tryckavlastande madrasser.
– Det kanske handlar om en tusenlapp extra per bädd, men det är väl
investerade pengar som man snabbt
kan räkna hem, understryker Stina.
Det viktigaste är att materialet tilllåter kroppen att sjunka ned så att man
fördelar trycket på en större yta.
Skum har ett återtryck mot kroppen
medan luft kan flytta på sig och har ett
lågt tryck. Luften kan många gånger
ställas in med pumpar för mer exakt
tryck. Där finns olika teknologier med
antingen statisk luft, det vill säga luft
som inte rör sig, och dynamisk/växlande eller tryckavlastande luft.
– Titta på vad madrassen har för
egenskaper och lyssna på patienten
hur komfortabel den är, om de har ont
eller om det blir för varmt och bildas
kondens. Och glöm för all del inte att
utbilda personalen och se till att alla i
teamet runt patienten jobbar ihop 24
timmar om dygnet, även de anhöriga.
– Det är många gånger jag hört,
”gud vilken bra madrass, då behöver
man inte vända patienten!” Man har en
bild av att madrassen kan sköta allt
själv – och visst kanske man kan ändra
läge mindre ofta, men den ersätter inte
god omvårdnad!
2013-11-18 08:40