Azza från Kairo vandrar i Lycksele sid 24
Våga bry dig – våga vara vuxen FOTO: RICHARD ELIASSON Nr 3–4 - december 2013 - årgång 6 Husby efter kravallerna sid 4 Nattvandrarna hade riksmöte sid 14 Matkassen – en hjälp i nöden sid 22 Azza från Kairo vandrar i Lycksele sid 24 Innehåll nr 3–4 • 2013 Syftet med nattvandring är att vara en vuxen förebild och ett socialt och medmänskligt stöd för Husby: Efter kravallerna ungdomar samt att förebygga 4 drogmissbruk, våld, främlings- Frustration födde upploppen fientlighet och skadegörelse. Nyheterna spreds över hela världen 8 10 ISSN 2000-4796 Landet runt: Krönika av Kristina Axén Olin 15 Sjätte årgången ANSV. UTGIVARE: Kristina Axén Olin REDAKTÖR: Ingrid Sillén [email protected] 19 Krönika: Men vad är det med oss män? 25 Porträttet: Från miljonstaden Kairo till Knaften 26 Ung 08 blev We are Stockholm 29 Manusstopp till nr 1/2014 vecka 1 Nattvandrarnas riksmöte 2013. 341 091 Tipsa redaktionen! Trydells Tryckeri er innehar licens för miljömärket Svanen. 22 24 TRYCK: Trydells Tryckeri, Laholm Trycksak 20 Matkassen: En hjälp i nöden FOTO: RICHARD ELIASSON Design: Migra Grafiska Ingrid Sillén 070-778 22 01 Första hjälpen • Cruising i Kungälv Kinda på Camp Connect POSTADRESS Nattvandrare i Sverige c/o Fryshuset Box 92022 120 06 Stockholm HEMSIDA: www.nattvandring.se 16 Camp Connet: Sveriges största entreprenörläger BESÖKSADRESS: Fryshuset Mårtensdalsgatan 2-4 Stockholm EPOST: [email protected] Nattvandrarnas riksmöte [email protected] eller ring 070-778 22 01 Redaktören FOTO: INGRID SILLÉN FOTO: JANE MORÉN Hjälp till självhjälp för ensamföräldrar och deras barn Ensamföräldrar är en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle, med en social och eller ekonomisk utsatthet för nästan hela gruppen, säger Makalösa föräldrar i ett pressmeddelande. För att stärka ensamföräldrarna vill organisationen bland annat: • individualisera föräldraledigheten i tre delar • ha stödgrupper för separerade föräldrar • höja underhållsstödet (som inte har höjts på sexton år) • ha nattis i fler kommuner. Läs mer på www.makalosa.org Skärpning av skyddet för barn Socialstyrelsen föreslår nya föreskrifter och allmänna råd som skärper kommunernas skyldighet att stödja och hjälpa barn och vuxna som utsätts för våld i nära relationer. De ska också omfatta barn som har bevittnat våld och själva våldsutövaren. – Hittills har barn inte fått den hjälp de behöver och barn som bevittnat våld är väldigt utsatta och måste få stöd och hjälp från samhället, menar Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris som välkomnar Socialstyrelsens förslag. Lagstiftningen måste få den verkan den är avsedd att ha. www.nattvandring.se Vinter på väg. Storm och vintertid AV OLIKA SKÄL KOMMER TIDNINGEN senare än vanligt den här gången och dessutom blev det bara ett nummer den här hösten. Just nu pågår rapporteringen om den fruktansvärda tyfonen i Filippinerna som drabbat hundratusentals människor. I jämförelse med dem kan våra egna problem synas små och oansenliga. MEN ÄVEN I ETT VÄLFÄRDSLAND som vårt finns det människor som har det problematiskt. I våras utbröt våldsamma kravaller i Husby och andra förorter och bilar brändes, vilket fick ett enormt genomslag i media, både här hemma och internationellt. I det här numret av tidningen kommer olika röster till tals om vad oroligheterna beror på. Vilken analys man än har, behövs det samverkan mellan alla goda krafter för att hejda sådana händelser, men också politiska förändringar som bryter negativa spiraler. I DET HÄR NUMRET KAN NI DESSUTOM LÄSA OM Nattvandrarnas riks- möte där deltagarna kunde lyssna på intressanta föredrag och diskutera viktiga frågor. Här finns också reportage om Linda som startade projektet Matkassen som har blivit en succé. Vill ni själva hjälpa till att bidra med en matkasse, kan ni leta upp gruppen på Facebook! INGRID SILLÉN REDAKTÖR nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 3 Husby efter kravall Det är sensommar när jag träffar Abdullah Yusuf och Sandra Mandell för att tala om vårens våldsamma händelser i Husby. Många strosar omkring på torget utanför tunnelbanan, hantverkare är sysselsatta med ombyggnad. Barn leker i gungorna. Allt andas frid och sommar, även om den går mot sitt slut. Jag vill veta vad som hände i våras och om det har lett till några förändringar i området. TEXT & FOTO: INGRID SILLÉN 4 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 D et är en sensommardag och i Husby är det varmt. Det är som en förortsidyll med välansade blomsterland och buskage. Många hantverkare och fastighetsskötare går omkring och putsar på fasaderna. Det är långt ifrån de bilder vi fick oss till livs via media i våras. – Jag räknade inte med att något sådant kunde hända, berättar Abdullah när han börjar prata om oroligheterna under våren. Men allt kan hända på jorden. www.nattvandring.se Husby Fakta om Abdullahi Yusuf Familj: Gift och har fyra barn. Utbildning: Efter gymnasium utbildadning till elkraftingenjör vid somaliska erna nationalla universitet i Mogasishu. Läste vid KTH i Sverige till högskoleingenjör inom elektroteknik. Är också Abdullahi Yusuf. Han kommer från Somalia och har upplevt hemska saker i sitt hemland. Och veckan innan vi träffas sköts en ung man från Husby ihjäl när han var på besök i Mogadishu. – Vi var i moskén efter kvällsbönen kl den där majkvällen och satt och småpratade. Plötsligt ringde någon och sa att det var bilar som brann. Jag ringde genast hem till familjen för att höra om mina barn var hemma. Tack och lov var de det. Jag sa att de inte fick gå ut. www.nattvandring.se utbildad som samhällskommunikatör för nyanlända vid Stockholm universi- Abdullahi berättar vidare att han och de andra gick ut från moskén. Under en gångbro nära Tempoaffären brann flera bilar. En grupp ungdomar stod på bron och tittade på. De var nyfikna och lite uppspelta. Abdullahi försökte prata med dem men fick inte så mycket kontakt. Efter cirka tio minuter kom brandbilarna och försökte släcka elden. Det blev stora rökmoln och fler och fler ungdomar kom till platsen. Sedan fick de veta att det brann bilar på fler ställen och ungdomarna sprang dit. – Sedan kom polisen, fortsätter Abdullah och flera ungdomar började kasta sten. Poliserna svarade med att skjuta gummikulor. Tyvärr började de i fel ände. tet. Har eget företag och jobbar som samhällskommunikatör. Intressen: Att hjälpa dem som behöver hjälp, datorer och internet, videofilmning, världshistoria. Att bekämpa orättvisor. Folk som blir beskjutna vet inte vad det är för slags skjutvapen och så gör det ont. Polisens misstag Abdullah menar att polisens agerande förvärrade situationen. Det hade varit bättre med tårgas eller att de hade försökt prata eller gett en varning. Men det var nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 5 » » Husby inte lätt att prata. Ett annat misstag var att det inte var närpolisen som kom utan piketpoliser. – Insatspoliserna skrämmer folk, även de som inte är anstiftarna. Och anstiftarna var en liten grupp personer, men de fick en svans av ungdomar efter sig. Nästa kväll var det nya bilbränder och så höll det på tre nätter. – Jag blev besviken, arg och rädd, berättar Abdullahi. Jag tänkte på hur det skulle bli i vårt område med kaos och förstörelse och att bilförsäkringarna skulle bli mycket högre. Maskerade stenkastare Även skolor drabbades av bränder, till exempel Husbygårdsskolan bakom ICA. Det kom maskerade stenkastare. Bilar exploderade och brann. De kastade också sten mot skolan. En böneutropare försökte stoppa dem. Han kunde inte svenska utan ropade på arabiska: Ni som är så många, kan ni inte stoppa dem? – Man hoppades bara att det skulle sluta. Man kunde inte göra något själv. Det var som ett gerillakrig. En bekant från Mogadishu ringde. Han hade sett på nyhetskanalen Aljazeera och undrade om det hade blivit likadant hos oss som hos dem. Sandra fyller i: – Jag var i Lagos i Nigeria just då och läste om Husby i tidningen. Jag undrade först om det fanns ett Husby i Afrika, jag kunde inte fatta att det handlade om min förort. – Efter tre dagar, berättar Abdullahi, upphörde det. Då kom alla hit, Lugna gatan, politiker, föreningsmänniskor från hela Storstockholm. Och nyhetsredaktioner från hela världen. Storbritannien. BBC, USA, Svt, New York times. Times magazine. De stoppade alla människor i centrum för att intervjua. Förändring på gång I dag har oroligheterna upphört. Men de tror inte att det är slut än. De frågar sig vad de kan göra. – Och det har hänt en hel del, menar Abdullahi. Vi som bor här har ändrats. Vi hälsar på varandra, vi blev som en familj 6 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 Fakta om Sandra Mandell: Född i Connecticut, USA. Pensionär, frivilligarbete i Rädda Barnen, Husby Nattvandrare, HyresgästSandra Mandell föreningen, Word of Love Kyrkan (assist. pastor) Intressen: vinna själar till Kristus, sam- och vill göra något åt vårt område. Både Sandra och Abdullahi pekar på några problem i området. Att det finns för få träfflokaler, att folk bor trångt och att det inte går att ha möten hemma hos varandra. – Vi måste ta hand om problemen när de är små annars växer de sig stora. Det finns för få lokaler och folk är fattiga, säger Sandra. Förut fanns en stor träfflokal som Svenska bostäder hade hand om, men sedan blev den privat. Nu bär den sig inte ekonomiskt och kan komma att läggas ner. Abdullahi menar att området är pla- hällstjänst, läsning, att baka, dialog, Familj: en vuxen son, frånskild Glädjeämne: Husby har goda krafter som tagit vid efter kravallerna som ställer krav på Allaktivitetshus för arbetslösa ungdomar och ideella föreningar. Läxhjälpen genom Rädda Barnen i Husbygårdsskolan och Husby Bibliotek, i samarbete med Röda Korset, Flera satsningar genom samarbete med Röda Korset och Rädda Barnen är att förvänta sig där även Husby Nattvandrarna kan bli inblandade. www.nattvandring.se »Vi som bor i segregerade områden måste göra något själva. Om man själv har en sko som klämmer gör man något åt det.« neförrat efter hur svenska familjer ser ut med ‒ barn. De som bor här har många fler barn, en del familjer har ‒. Föreställningen att fler barn ska ge föräldrarna en tryggad ålderdom lever kvar hos många. – De har ingen ro och ingen plats att läsa läxor på, fyller Sandra i, som själv är aktiv i läxhjälpsprojekt genom Röda Barnen. Dessutom är det många föräldrar som inte kan språket eller inte ens kan läsa, så att de kan hjälpa sina barn. Sandra pekar också på främlingskap i förhållande till de läroböcker barnen har. De känner inte igen sig själva, det handlar om svenska traditioner och högtider, inte så mycket om den verklighet barnen lever i. Å andra sidan finns det bönerum för muslimer i skolorna, men inte för de andra religionerna. Det kan också bli konstigt. Bryta segregering Sandra arbetar för att segregeringen ska brytas. Genom Rädda Barnen får man in svenska kontakter, men det bor så få infödda svenskar i området, menar hon. De svenskar som arbetar här, bor oftast någon annanstans. Både Sandra och Abdullahi är oroade över att svenskarna överger det traditionella familjesystermet. Familjen behövs menar de. Å andra sidan kan man invända att familjer från till exempel Somalia har ett familjesystem som är mycket vidare än det moderna svenska som inte bara omfattar den lilla kärnfamiljen. Efter oroligheterna har många samlats för att prata och diskutera vad som behöver göras. Direkt i samband med oroligheterna blev det en förändring, berättar Abdullah. Folk började prata mycket mer www.nattvandring.se med varandra. Vi fick mer kontakt. En demonstration samlade flera hundra personer och Nätverket för Järvas framtid håller regelbundna möten. De första mötena var spontana, olika föreningar började samarbeta, nattvandrare, etniska grupper osv. Nu vill man starta ett stadsdelsråd och få inspiration av ett projekt i Hovsjö i Södertälje, där ungdomar får sommarjobb och utbildning för att så småningom slussas ut i arbete. Statistik om Husby 49 procent av de niondeklassare som gick ut från en skola på Järvafältet förra läsåret lyckades nå målen, enligt Skolverkets databas. Statistiken visar att skillnaderna mellan skolorna är stora. Där resultaten är lägst har bara 29 procent av eleverna uppnått målen. På Husbygårdsskolan är siffran 41,7 procent. Rektorn Anna Söderberg som inter- Viktigt med ideellt engagemang Sandra har bott år i Husby. Hon började engagera sig mer när hon blev pensionär, hon gick i pension lite tidigare, för hon tyckte det var viktigt att använda de åren till ideellt engagemang även om ekonomin blev sämre. Hon har en viss förhoppning och tror att det blir bättre med samarbetet mellan nattvandrare, stadsdelsråd, Hyresgästföreningen, Rädda barnen och Röda korset och andra föreningar. – Vi som bor i segregerade områden måste göra något själva. Om man själv har en sko som klämmer gör man något åt det. Göra något åt skolan Ett viktigt område är skolan. Svenska föräldrar skulle inte acceptera att en så stor andel inte klarar skolans mål. Det måste vi göra något åt, säger Sandra. Och att så många ungdomar hamnar i arbetslöshet. – Tyvärr har invandrare inte välkomnats tillräckligt, de har fått komma hit men inte blivit en del av det svenska samhället. Men vi har kommit hit och vi ska bli en del av Sverige, menar både Abdullah och Sandra. Vi kommer att åldras här. Sandra berättar att det tog lång tid innan hon blev hembjuden till en svensk familj. Nu har hon slutat att vänta på det och bjuder själv hem folk i stället. Hon menar att de som kom till Sverige tidigare, greker, turkar, jugoslaver blandade sig mer med svenskar, men då fanns det också gott om jobb. Så är det inte i dag. Det förstärker segregationen. vjuades i Svenska Dagbladet den 31 maj menar att det är väldigt varierande förhållanden döljer sig bakom siffrorna. Våren 2012 fick 64 procent av hennes niondeklassare behörighet till ett yrkesförberedande program på gymnasiet. Men siffran säger inte hela sanningen, menar Anna Söderberg, eftersom den också inkluderar barn som bara som mest gått treår i svensk skola. Om dessa räknas bort hamnar i stället siffran på 83 procent. – Är det rimligt att begära samma måluppfyllelse av våra nyanlända elever och är det rimligt att de räknas med i skolornas statistik över resultaten? frågar sig Anna Söderberg. Sysselsättningen har ökat i stadsdelen och i hela Stockholm. 2006 var andelen förvärvsarbetade i Husby 46,7 procent, enligt SCB:s statistik. 2011 var andelen 54,2 procent. Sysselsättningen har stigit successivt. Jämfört med landet som helhet är den dock betydligt lägre. 2011 var 65,1 procent av 15–74-åringarna förvärvsarbetande i riket. För Husbys del så har arbetslösheten ökat och att nästan tusen nya personer har skrivit in sig på arbetsförmedlingen; ett tecken på att det är tuffare tider. Källa: SvD nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 7 Husby Frustration födde upploppen Cirka 50 procent av barnen i Husby klarar inte skolan och 4 av 10 ungdomar har aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Det förekommer även droger och det finns ungdomar som börjar konsumera alkohol i väldigt tidig ålder, skriver Abdullahi Yusuf. Det finns flera konsekvenser av trångboddhet, bland annat: • Svårighet att läsa läxor • Negativa effekter på de boendes livskvalitet • Brist på förvaringsutrymme • Att behöva sova i vardagsrummet och köket • Ökad förslitning på lägenheten • Mental och fysisk ohälsa U ngas arbetslöshet och utanförskap är ett stort samhällsproblem som ger såväl samhällsekonomiska kostnader, minskad integration och lidande för den enskilde. Det finns en särskild oro för nyanlända ungdomar. För att ta reda på hur ungdomar själva ser på sin livssituation och framtiden bjöd Näraföreningen, för ett och ett halvt år sedan, ett -tal ungdomar till en gemensam framtidsverkstad för att diskutera framtiden i Husby Akalla. Det framkom att ungdomarna i Husby känner stor rädsla för att fastna i arbetslöshet, att kriminaliteten ska öka och att Husby-området håller på att förfalla. Samtidigt uttrycktes ett stort engagemang och det framkom en önskan om att jobba med att utveckla och förbättra det lokala samhället, skapa ett mer attraktivt Husby, och att bidra till att rusta upp Husby. Det behövs också särskilda insatser för att ge ungdomarna möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Unga utan jobb En av de allvarligaste konsekvenserna är att många ungdomar och unga vuxna står utan riktiga jobb, utan chans till en likvärdig utbildning och därmed utan pengar, egen bostad eller möjlighet till en meningsfull fritid. Lägg därtill att många unga också upplever att det är de själva som skuldbeläggs, pressas och trakasseras 8 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 Bostadsbyggandet står nästan still trots en skriande brist på bostäder. Vi behöver en mångfald bostadshus som folk i området har råd med samt att våra äldre kan få ett bra boende. Abdullahi Yusuf skriver om sin syn på bakgrunden till vårens upplopp. av politiker, myndigheter och polis. Det är frustrationen över att på detta sätt berövas hoppet om ett bra liv som vårens upplopp måste förstås. Utan en enad och organiserad rörelse för radikala förändringar är risken stor att fler och ännu värre destruktiva utbrott kan ske i framtiden. För att bryta den negativa spiralen krävs en helt annan politik från såväl riksdag och regering som från stadshuset i Stockholm Trångboddhet Trångboddhet är ett problem som finns i Husby och andra förorterna. Men få har kunskap om den. Detta gör det svårt att veta hur allvarligt problemet är för Husby eller utsatta området. När vi mäter trångboddhet räknar vi att varje hushållsmedlem ska ha ett eget rum och att kök. Här i Husby pratar man om var ska man lägga sig. Klyftor och social nedrustning Det är en tydlig samhällsutveckling med dramatiskt ökade klassklyftor där vissa tillåts bli omätligt rika. Här i Husby har vi under det så kallade Järvalyftets tid förlorat Dalhagsskolan, stadsdelsförvaltningen, barnmorskemottagningen och barnavårdscentralen, landstingets stora vårdcentral (även om den ersatts av en mindre privat) och postservicen. Samtidigt har äldreomsorgen privatiserats till ett otal privata aktörer, som ofta saknar kollektivavtal, skolorna underminerats och skolbarnen skingrats åt alla håll genom det så kallade fria skolvalet, samtidigt som skolresultaten har fallit. Som socialtjänstens före detta chef slagit larm om har också samverkan om stöd till utsatta barn och familjer försvårats av de otaliga privatiseringarna av förskolor, skolor, hälso- och sjukvård osv. Vidare har Husby i dag en akut brist på lokaler och offentliga rum. Det har blivit än mer akut sedan Husby träff flyttats till mindre, om än upprustade, lokaler. ABDULLAHI YUSUF NATTVANDRARE I HUSBY www.nattvandring.se Nattvandrare Anna-Karin Raattamaa och Jonas Larsson från Vuxna på stan står längst bak på bilden. Mossa Ansara i Husby. Föräldrar aktiverar sig Som ni vet var Husby utsatt för allvarliga upplopp, men nu har situationen förbättrats, men ångesten och rädslan är fortfarande närvarande. Vi är uppmärksamma på situationen och vandrar i bostadsområdet. Under upploppen, och senare blev jag intervjuad av flera tidningar, och har deltagit i möten med tjänstemän och medlemmar av den svenska riksdagen, bland andra integrationsminister Erik Ullenhag, S-ledaren Stefan Löfven, Bo Sundin, ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd för att diskutera säkerhetsläget i regionen. Under och efter upploppen har föräldrar i Husby bestämt sig för att bidra till att upprätthålla säkerheten i Husby under parollerna: • Nej till polisvåld och vandalisering. • Husby kräver respekt. MOSSA ANSARA KONTAKTPERSON HUSBY NATTVANDRARE www.nattvandring.se Vuxna på stan i Kiruna har orange jackor för att skilja ut sig från polisens gula jackor. Årets nystart i Kiruna Vuxna på stan i Kiruna fick nyligen ett stipendium av Triangelfonden för Årets nystart. Motiveringen var: »Er förening är nystartad för i år! Den nytta ni, föreningens medlemmar, åstadkommer genom att vara närvarande bland ungdomar i stadsmiljön på kvällar och nätter är ovärderlig. Arbetet är svårt och kräver ett stort ideellt engagemang av era medlemmar. Vi hopps med detta stipendium att ni i föreningen får inspiration att fortsätta jobba och utveckla verksamheten. Lycka till.« – Det känns väldigt roligt att vi fick stipendiet och det är behövligt, säger AnnaKarin Raattamaa, sekreterare i föreningen som tillsammans med ordföranden Jonas Larsson fick ta emot utmärkelsen. Hon berättar att de började med en studiecirkel hösten 2012 i samarbete med polisen och fältassistenter. Sedan började de vandra i våras. – Polisen och fältassistenterna har vi ett fortsatt bra samarbete med och vi är ute cirka fem gånger per termin. Föreningen har orange jackor som är sponsrade av företag i kommunen. De ville hellre ha den färgen för att skilja ut sig från polisens gula västar. – Vi informerar på föräldramöten och alla tycker att vi gör en bra insats. Men det är svårare att få folk att komma med och vandra. En del säger att deras barn inte är ute på stan, men det handlar ju om allas barn, menar Anna-Karin. I dag är åtta personer med, men hon vill få fler att engagera sig. Triangelfondens hemsida är: http://www.triangelfonden.n.nu/ nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 9 Husby Nyheterna om Husby spreds över hela världen Att vara nattvandrare i Kista och Husby var extra påfrestande i våras när kravallerna utbröt. Läs vad lokala samordnare Aleks Sakala från Kista fick uppleva under dessa dagar. S öndagen den maj såg jag på sena nyheter att det var oroligt i Husby under kvällen med anledning av protester mot polisen. Under måndagen hade jag samtal med andra lokalt engagerade medborgare som tyckte att vi skulle bege oss till Husby för att det inte skulle urarta. Många av oss var där civilklädda det vill säga utan nattvandrarjackor. Väl där tyckte jag att det just då skulle vara väldigt svårt för lokala befolkningen att bringa ordning i kaoset då man såg hur mobben rörde sig runt utan att ta hänsyn till andra medmänniskor. Nästa dag pratade jag med närpolischefen som sa att det vore nog bra att 10 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 Aleks Sakala från Kista fick kontakt med många som ville nattvandra när de hörde om oroligheterna i Husby. även gå ut och nattvandra i Kista eftersom dom kände en tendens att oroligheterna skulle förflytta sig ut från Husby. Jag skickade e-post till alla på min lista men ingen kom till ungdomsgården. Jag tog på mig min jacka och gick till Husby alldeles ensam utan några som helst problem. I Husby träffade jag andra nattvandrare från Husby och även preventionsamordnaren som utsett en ungdomsvärd att vara med mig eftersom han tyckte också att det skulle vara riskfyllt att gå runtomkring själv. På väg mot Kista fick vi larm om bränder i Kista. Nästa dag uppmanade jag via facebook flera att ställa upp med nattvandring och även ringt runt. Ett tiotal dök upp den kvällen. Hela kvällen kändes lugn i Kista, kanske på grund av vår närvaro. Vi träffade på några ungdomar men dom ville inte möta oss utan gömde sig i buskarna och rymde ifrån oss med att springa runt förskolor. Det var mycket annorlunda då vi vanligtvis hälsar på ungdomarna och växlar några ord i syfte att kolla läget. Oroligheterna i Husby ökade och spred sig till andra förorter. Efter min uppmaning kom det nästa kväll ännu fler föräldrar och andra samhällsengagerade medborgare till ungdomsgården. Vi vandrade i hela Kista samt även i Husby när vi kunde. Runt midnatt fick jag ett samtal från en granne om att vår skola brinner. Kistamontessori skola, där mina egna barn går, brinner. Jag fick panik och sprang mot skolan samtidigt som jag ringde brandkåren. När jag kom fram till skolan kände jag mig helt handlingsförlamad och kom inte ens på att det står brandsläckare i vårt garage endast några meter bort. Tyvärr förstod ingen om att www.nattvandring.se brandkåren fick order om att invända på polisens klartecken för att komma fram. Tills polisen säkrade området och brandkåren körde fram var skolan redan i lågor. Ingen tänkte på att dessa tiotals figurer i gula jackor borde räcka att känna att området är säkrat. Det fanns nämligen inga andra förutom nattvandrare och grannar som kom ut. Nästa dag ringde jag Ingrid Sillén och bad om att få ett -tal västar till samtidigt som jag vädjade till alla vuxna att komma ut. Fredag kväll kom det över nattvandrare. Vi ändrade då taktik (tack vare resursförstärkning) så vi delade upp oss med team som skulle stå kvar vid alla objekt som gårdar, skolor och förskolor och några team som skulle vara »flygande team«. Dessa hjälpte oss med kaffe och vatten. Journalister ringde hela tiden. Efteråt fick jag höra att jag namngavs och citerades i artiklar utomlands som Holland, Belgien, Frankrike, Serbien, Ryssland och även Indien. Vi var alltså ute och vaktade vårt område, journalisterna skrev om det i hela världen och våra ungdomar lugnade ner sig. Oroligheterna avtog. Var det på grund av vår närvaro med gula jackor och västar eller om de som brände bilar kom till sans av helt andra anledningar återstår att se. Ordningen är återställd. Det jag tar med mig är sömnlösa nätter från maj och en skola fortfarande i renovering. Det som är viktigt är att nu arbeta proaktivt så att det aldrig mer upprepas och att ungdomarna hittar motivation för utbildning och framgång istället. ALEKS SAKALA, NATTVANDRARE KISTA Serbisk tidning. »Vi vaktade vårt område, journalisterna skrev om det i hela världen.« Amerikansk tidning: Raw story The Local: Sweden’s News in English Indisk tidning. Nattvandrare i Kista intervjuas av Expressen. – Vi vill visa på de positiva krafterna sa en av kvinnorna. Rysk tidning. Holländsk tidning. www.nattvandring.se nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 11 Vill du komma i kontakt med en förening i din närhet? Vill du starta nattvandring på din hemort? Ta kontakt med en ansvarig i din region. www.nattvandring.se • [email protected] 1 2 1. Norra Sverige 5. Göteborg och Västergötland Ann-Louise Swedin, Skellefteå [email protected] Mobil: 070-350 16 82 Willy Nilsson, Tärnaby [email protected] Mobil: 070-230 66 50 Nattvandrarna Göteborg & Västra Sverige Box 8912 402 73 Göteborg [email protected] telefon 031-158183 (regionkansli) 2. Dalarna och Gävleborg 6 3 Rolf Persson, Ludvika [email protected] Mobil: 070-551 93 69 Gunilla Johansson, Söderhamn Tel. 0270-10903 [email protected] 6. Värmland, Närke, Västmanland Peter von Hennig 073-7757210 [email protected] Lahrs Bergström, Örebro [email protected] Thommie Backelin, Storfors [email protected] 3. Stockholm med omnejd 5 4 Helen Jaktlund [email protected] 7. Halland, Småland, Blekinge, Skåne 4. Östergötland, norra Småland Rolf Johansson, Karlshamn [email protected] Mobilnr: 073-937 84 62 Pelle Lundström, Linköping [email protected] 7 LÄS MER OM NATTVANDRARE RUNT OM I LANDET PÅ FÖLJANDE SIDOR! Låt inte engagemanget bli ett tomtebloss som slocknar! D et finns inget ont som inte för något gott med sig. Ett av våra allra äldsta ordspråk som det inte alltid är enkelt att förhålla sig till men när jag ser tillbaka på året som gått tänker jag på de kloka orden. Försommaren inleddes med ungdomskravaller, framför allt i Husby men även i andra områden runt om i Sverige. Svarta rubriker och nyhetsinslag fick många av oss vuxna att reagera och betydligt fler valde att vara www.nattvandring.se med och nattvandra. Människors önskan att hjälpa till för att skapa trygghet fungerade, även om problemen runt om i samhället kvarstår. Det blev lugnt igen, mycket tack vare många vuxna på gator och torg. LÅT OSS BARA HOPPAS och arbeta för att engagemanget inte blir som ett »tomtebloss« som tänds, brinner fantastiskt, men slocknar fort. Det är ett långsiktigt engagemang som gör verklig skillnad, kanske inte minst i vardagen när inga tv-kameror och nyhetsinslag syns. Tack för att Du hjälper till! KRISTINA AXÉN OLIN, ORDFÖRANDE I NATTVANDRARE I SVERIGE nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 15 Nattvandrarnas riksmöte Nattvandrare från hela landet på riksmöte Nattvandrare från hela landet träffades på riksmötet i oktober. medling, samarbetar med ungdomar för att utgå från deras egen verklighet. Målet är att de unga ska få redskap att delta i samhället. Redan tidigare fanns det många olika projekt som inte kände till varandra. Genom Cides har det bildats ett brett nätverk där ungas idéer tas tillvara. Ett exempel är när ungdomar i Rosengård i Malmö ordnade en särskild dag för de äldre. De hade märkt att dessa gick omvägar när det kom ungdomar. Därför skapade de en dag när gamla och unga kunde mötas i området. Första helgen i oktober var det dags för Nattvandrarnas riksmöte. Den här gången på Kärsögården utanför Stockholm. C amila Salazar Atías från Fryshuset var först ut med att berätta om CIDES verksamhet och stödet till personer som vill hoppa av från destruktiva gängmiljöer. Sina första erfarenheter av gäng fick Camilla när hon studerade gäng i USA. Vad var det som drev dem? Varför gick man med i ett kriminellt gäng? Sedan kom gängen till Sverige och hon ville vara med att stoppa utvecklingen. Genom Cides har man skapat ungdomsråd, bland annat i Malmö, där myndigheter, polis, kriminalvård, arbetsför- 16 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 Camila Salazar Atías från Cides på Fryshuset berättar om verksamheten som stödjer personer som vill hoppa av från sina kriminella liv. Polisens metodhandbok Den andre talaren på mötet var Johnny Lindh, polis, som har arbetat mycket kring social oro. Han var bland annat med under våren i Husby. www.nattvandring.se Gäster från Kenya som vill bygga ett ungdomshus i sin by efter förebild från ungdomshuset i Kinda. På bilden berättar Lena Johansson från Kinda om sin resa till Kenya och tolkar besökarnas berättelse. Johnny Lindh, polis i Stockholm, talade om en metodhandbok på nätet för samverkan mot social oro. Johnny Lindh har arbetat som polis i Stockholm i 40 år och de senaste åren på Järvafältet. Hans stora intresse har varit förebyggandearbete, då polisen har besökt lokala föreningar och byggt nätverk. Inför helgerna har man utsättningsmöten där fältassistenter, nattvandrare och polisen deltar. Han berättade om en webbsida som han är projektledare för, där polisen i Stockholm sammanställt erfarenheter och framgångsrika arbetssätt i form av en metodhandbok. Genom sidan ska man på ett snabbare sätt kunna samverka för att förebygga och ingripa när social oro inträffar. Johnny Lindh menar att orsakerna till oroligheterna i Husby och andra förorter På kvällen sjöng Agnes Rydberg Kullenmark och spelade gitarr. handlar om social utsatthet, unga som inte klarar skolan och inte kommer in på arbetsmarknaden. – Det är otroligt viktigt att kunna samarbeta med goda krafter och lokala nätverk, som olika föreningar, till exempel nattvandrarna. Genom metodhandboken kan man med färgkodade benämna om en händelse är på väg att bli värre eller håller på att lugna ner sig. Man har samlat på sig erfarenheter från olika städer och använder sig av en checklista av ett antal punkter. Projektet är EU-finansierat och drivs av Västerorts polismästardistrikt i Stockholm. Besök från Kenya På kvällen fick mötet besök av kenyanska gäster. De berättade om hur de inspirerats av ungdomshus i Kinda, som är deras vänort. De vill bygga upp ett liknande hus i sin by. Lena Johansson hjälpte till att översätta och berättade också om sin och Pelle Lundströms resa till Kenya. Underhållningen sköttes av Agnes Rydberg Kullenmark som sjöng 70-talslåtar och spelade gitarr. Mycket uppskattat, inte minst när det blev allsång på slutet. Givetvis var det både tipspromenad och korvgrillning på kvällen också, trots ihärdigt regnande. TEXT: INGRID SILLÉN FOTO: RICHARD ELIASSON www.nattvandring.se nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 17 Nattvandrarnas riksmöte I fortsättningen blir riksmötet på våren På söndagen hade Nattvandrarna sitt årsmöte. Bland annat diskuterades stadgarnas och vilka avtal och regler som ska gälla. En viktig fråga var åldersgränsen. De senaste åren har Nattvandrarna haft sitt riksmöte på hösten i samband med Forum för eldsjälar på Fryshuset. Så även i år. Men på årsmötet togs beslutet att det i fortsättningen ska äga rum på våren. Åldersgräns I föreningens stadgar står att en nattvandrare ska vara 25 år, vilket det har varit lite olika åsikter om. Det fastslogs på mötet att denna åldersgräns ska behållas men diskuteras vidare på nästa årsmöte. Det finns också ett stort behov av att prata regler och avtal. Styrelse Styrelsen är i stort sett. oförändrad En ny person har dock tillkommit: Mia Bredin från Vetlanda som blir ny kassör i före- ningen. Följande personer ingår i styrelsen: Kristina Axén Olin, Stockholm, ordf Reine Emanuelsson, Göteborg, vice ordf Mia Bredin, Vetlanda, kassör Övriga ledamöter: Monica Lundmark, Lycksele Pelle Lundström, Rimforsa Rolf Ljung, Kungälv Rolf Persson, Ludvika Rolf Johansson, Karlshamn Reine Emanuelsson tar täten i tipspromenaden. Kristina Axén Olin, ordförande i Nattvandrarna. Tina Ulf från Göteborg och XX Svensson från Tidaholm diskuterar regler och stadgar. 18 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 www.nattvandring.se Första hjälpen med Röda Korset I maj ordnade Nattvandrarna i Göteborgs centrum (VPGIC) en kurs i första hjälpen och HLR (Hjärt-, lungräddning). Vi fick kursen gratis via Röda Korset om vi ordnade lokalen själva eftersom vi är en ideell förening. Det fixade vi, även den gratis. Vi gick igenom hur man gör om det har hänt en olycka. Vilken ordning man ska kolla om personen andas o.s.v. Vi fick reda på mycket som är viktigt att veta genom att lyssna på vår föreläsare. Sedan fick vi även praktisera dessa saker. Vi skulle till exempel lägga ett tryckförband med något vi hade tillgång till just då. Jag hoppas att alla nattvandrargrupper har möjlighet att fixa en sådan här kurs. Så ta kontakt med Röda Korset direkt! KERSTIN HÖGFELDT, VPGIC Röda Korset har fått i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att erbjuda privatpersoner (allmänheten) och ideella föreningar ett antal kostnadsfria Första hjälpen-utbildningar. Om de kostnadsfria kurserna tar slut finns det möjlighet att beställa Första hjälpen-kurser till en viss kostnad. www.redcross.se/forstahjalpen Cruising i Kungälv Det är mitten av maj, i idylliska Kungälv. Solen skiner underbart och många människor har samlats vid vägkanten för att få en glimt av raggarnas åkdon och entusiasternas drömbilar. Jag strossar in mot centrum och bakom mig har jag Bohus fästning. Där kommer många olika sorters fordon: Epa-traktorer, Amerikanare, veteranbilar och även lastbilar. En del raggare har tagit ut sina dyrgripar för att visa upp dem i det vackra vädret. En del har låtit dem vara så som de är. Andra har lagt ner mycket arbete på att fixa till dem. En bit längre bort ser jag de gula jackorna och går fram till dem. Jag snackar lite med dem. De har varit ute sedan 18:30. Den andra gruppen går ut 21:30. Vi går ner mot McDonalds och där har många av bilarna samlats. Många poliser är ute och även fältarna är där. www.nattvandring.se Det är rätt så lugnt och de flesta har kommit för att ha trevligt denna kväll/natt. Det märker man. RICHARD ELIASSON nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 19 Camp connect 2013 Sveriges största entreprenörsläger Under helgen 9-12 augusti gick Camp Connect 2013 av stapeln och fyllde Kärsögården, utanför Stockholm, med hundratals unga, ungdomsledare, talare och artister. M ed nära deltagare från Sveriges alla hörn, är Camp Connect Sveriges största läger för unga entreprenörer. Det blev fyra dagar fyllda med inspiration, talang och positiv energi. Utöver föreläsningar och uppträdanden, bjöds det även på tävlingar och aktiviter. Första kvällen arrangerades Open Stage och alla som ville fick gå upp på scen. Lägrets deltagare visade sig vara enormt talangfulla och kvällen bjöd på flera medryckande dans- och musikuppträdanden. Andra kvällen arrangerade unga från Fryshuset en stor sommarfest. Tre inhyrda DJs stod för musiken och det serverades alkoholfria drinkar i baren. Programmet under dagarna berörde ämnet Aktörskap och en stor samling fö- 20 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 reläsare fanns på plats under dagarna för att inspirera och engagera deltagarna. Lena Adelsohn Liljeroth, Kultur- och idrottsminister, öppnade upp för samtal kring ungdomar och kultur. Leo Razzak, Social entreprenör och Sommarvärd i P1 den 8 augusti, visade ett utdrag ur sin kommande dokumentärfilm om Fryshusets grundare, Anders Carlberg. www.nattvandring.se Cecilia Andrén Nyström, Grundare av projektet Futebol Dá Forca, berättade om hur hon genom fotbollen vill stärka självförtroendet hos unga tjejer i Mozambique. Under lägrets olika seminarium fick deltagarna även lära sig mer om bland annat marknadsföring, kreativitet och mänskliga rättigheter. Dansaren och koreografen Caldon Thomas bjöd på dansworkshop och musikern Blues höll en lektion i kreativt skrivande. Pa Modou Badjie , från gruppen Panetoz (som står för hitten Dansa Pausa), var årets hemliga gäst och fick avsluta Camp Connect 2013 med en inspirerande föreläsaning om att våga drömma stort. Vi vill tacka alla deltagare och medverkande för ett fantastiskt Camp Connect 2013! Vi ses nästa år! FRYSHUSANDAN startade som en inspirations- och kunskapsturné på tre år. Turnén innebar konferenser spridda över landet med 7500 deltagare, från 120 kommuner. Viktiga ungdomsfrågor lyftes och dialog skapades mellan unga och vuxna. Turnén avslutades 2011, men Fryshusandan lever vidare! I dag är Fryshusandan ett nätverk med nationell spridning och fler än 200 medlemsorganisationer. Nätverket riktar sig till verksamma inom barn- och ungdomsfrågor, oavsett sektor. Vi stödjer utvecklingen av barn- och ung- TEXT OCH FOTO: ANNELIE MAJOROS domsverksamheter i Sverige genom erbjudanden, så som läger, konferenser och utbildningar. Våra erbjudanden är kostnadsfria, liksom medlemskapet i Fryshusandan. www.fryshusandan.fryshuset.se Johan Oljeqvist, Fryshuset. www.nattvandring.se nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 21 Camp connect 2013 De ungas Almedalen Ringdans på Camp Connect. FAUK (Föreningen för alternativ ungdomsverksamhet i Kinda) har varit med i förberedelserna för Camp Connect. F öreningen FAUK är en del av nätverket Fryshusandan tillsammans med flera andra föreningar och organisationer runt om i Sverige. Pelle Lundström, Kristina Rödin och Robin Ekberg har representerat FAUK under förberedelserna inför årets upplaga av Camp Connect och har därför varit med och påverkat vilka föreläsningar, seminarier och andra aktiviteter som ska äga rum under de fyra dagarna. – Camp Connect kommer att växa. I år hade de fått så många anmälningar så att de kunde ha tagit emot flera hundra personer till, men det hade de inte planerat för. Vi hoppas att det kan bli en maktfaktor i framtiden där unga kan påverka och synas, det kan bli de ungas Almedalen, säger ungdomslotsen Lena Johansson. Intensiva dagar De fyra lägerdagarna på Ekerö utanför Stockholm var intensiva och fullproppade av aktiviteter. Besökarna har haft möjlighet att själva välja vilka seminarier de vill se och vilka 22 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 workshops de vill besöka. Det har funnits något för alla, från konstnären till fotbollsälskaren. Under dagarna har det även funnits större föreläsningar som alla tagit del av. Leo Razzak, Pa Moudou Badjie, Qaisar Mahmood och Cecilia Andrén Nyström är bara några av namnen. De har berättat om sina livshistorier, om hur man kan vända livet till sin fördel och hur man kan påverka samhället till det bättre. – Alla som var med på lägret har varit väldigt positiva. De har fått mycket information under en kort tid men de flesta säger att de fått sig ett par riktiga tankeställare. Jag tror världen blir lite bredare för de som deltagit, de har fått mycket inspiration och motivation, säger Lena Johansson. En av talarna var också Lena Adelsohn Liljeroth, vår kultur- och idrottsminister. Här fick ungdomarna uttrycka sig och ställa frågor till ministern som så gott hon kunde gav svar. – Det är fantastiskt att ungdomarna får möjlighet att ställa frågor. Det märktes tydligt att hennes verklighet inte stämde överens med många av ungdomarnas så visst var det en del upprörda känslor. Knutit kontakter Camp Connect har varit värdefullt för föreningen FAUK som under de fyra dagarna har knutit många kontakter med andra ledare och grupper. De lär sig av varandras ungdomsverksamheter och ska i framtiden besöka varandra för att ta del av idéer och projekt. FAUK kommer att delta i förberedelserna inför Sveriges största entreprenörsläger även nästa år. – Det som inte gick bra förra året fungerade bättre i år, vi är jättenöjda, avslutar Lena Johansson. DENNIS PETERSSON Lena Johansson. Texten har tidigare publicerats i Kinda-posten. www.nattvandring.se FOTO: PATRIK KARLSSON Matkassen för behövande Matkassen – en hjälp i nöden – Inga barn ska behöva gå och lägga sig hungriga, anser Linda Hellqvist som startade Matkassen. Här med Joleen 3 år och Billy 2 år.. Allt började med att Linda Hellquist på en gratissida på Facebook ville skänka en matkasse till någon som behövde. D et drog igång en lavin av människor som också ville ge till familjer som inte hade det mesta basala, mat, skor, kläder. Linda startade då Matkassen på Facebook den september i år, en grupp som hjälper barnfamiljer i akut nöd. Hittills har de hjälpt familjer från Torneå i norr till Ystad i söder och är nominerade till Svenska Hjältar. – Behovet är enormt. Jag visste faktiskt inte att det var så stort, att familjer så snabbt kunde hamna i akut nöd. Mammor som hamnar i panik för att de inte 24 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 får fram mat till sina barn. De har ingen att låna av, de har ingen buffert och de sociala systemen har sina lagar att följa, berättar Linda. Stor vilja att hjälpa till Linda blev förvånad. Både av hjälpbehovet men även av den enorma viljan att hjälpa till. Och då är Linda ändå en van välgörare. I många år har hon arbetat ideellt med välgörenhet till östländerna. För några år sedan ville hon även hjälpa på hemmaplan och kontaktade alla kyrkorna i Trestad i Vänersborg där hon bor och även Kvinnojourer och ville skänka säckar med kläder. Men inte en enda svarade ens på hennes mejl. På Facebook är gensvaret däremot enormt. De strömmar till så många givare att ärenden ofta stängs efter en halv- timme. – Igår fick vi stänga ner ett ärende efter fem minuter. Folk kan inte ta emot hur många matkassar som helst, kyl och frys räcker inte till hemma hos familjerna, säger hon. På bara några veckor har Matkassen fått nära gillamarkeringar och folk anmäler sig varje dag till det stora landstäckande givarregister som nu håller på att byggas upp. Allt sker ideellt och Linda själv beräknar att hon lägger ner ‒ timmar om dagen på att administrera alla ärendena. Från hjälpare till behövande – Varje akutbehov hos en familj genererar runt mejl som ska besvaras, kontakter ska upprättas mellan den sökande och givarna, för nästan allt givande sker www.nattvandring.se direkt från hjälpare till behövande. Att allt det här tar tid är inte svårt att förstå. Linda klarar av det för att hon är ambulerande organisationskonsult på ett bemanningsföretag och utan uppdrag just nu. – Arbetet med Matkassen passar mig som handen i handsken, det är sådant här jag är bra på, menar hon. Hon ser gärna att Matkassen fortsätter utvecklas och förfinar sina rutiner för att få allt att flyta lättare. Hon har flera medhjälpare men behöver ännu fler med det rätta drivet och förståelsen för behovet. – Många förstår inte att socialen inte träder in. Att det kan ta en månad bara att få en tid hos socialbyrån och att familjer under tiden har det mycket svårt. Socialen kräver också att familjen gör sig av med allt de har för en matkasse, även om det akuta behovet är högst tillfälligt. Vi begär aldrig att folk ska sälja sin bil för att få en kasse mat. Vi vill bara hjälpa främst barnen i en akut situation, inga barn ska behöva gå och lägga sig hungriga. Komplement till socialen Matkassen bedriver ingen politisk opinion eller deltar i diskussioner utan koncentrerar sig enbart på att få fram den akuta hjälpen som barnfamiljerna behöver. Men Linda menar att allt positivt som kan komma ut av deras arbete är bra. Och hon tror att de behövs, som ett komplement till socialförsäkringarna och kyrkan. Hon tror också att utanförskapet kan minskas med den personliga hjälpen, på ett medmänskligt plan. – Många känner ett stort utanförskap och skam och är så sköra och panikslagna att de knappt kan formulera sina behov. När de sedan får möta människor som utan granskning kommer dem till mötes som medmänniskor växer de och känner att de inte är ensamma. Jag tror vi kan minska klyftorna, minska utanförskapet, och skapa en gemenskap vi saknat, avslutar Linda. JANE MORÉN Här hittar du Matkassen: Men vad är det med oss män? Krönika Den här texten innehåller några dystra iakttagelser. Alla kanske inte håller med, för det är min bild. Det viktiga att ta med sig är att det vi ser är påverkbart. Inte av någon annan utan av dig och mig. Du och jag är samhälle. D u och jag utgör verkligheten. Och kan påverka den. Det kan handla om något så enkelt som att ta en fika med granntanten. Eller att gå ned i arbetstid för att få vara mer med sina barn. Eller att bidra med en slant till en projektinsamling hos Polstjärna. Allt är exempel på ett oändligt antal gärningar som kan påverka hur samhället ser ut. Nu till min iakttagelse. Häromveckan stod jag som fotbollsförälder och såg på när min åttaåring spelade cup. Motståndet var en av Stockholms storklubbar. Matchen hade knappt börjat förrän en stenhård drillning började. Ett högljutt skanderande och korrigerande från två tränare i storklubben. Två manliga Polstjärna är en insamlingsstiftelse vars mål är att motverka utanförskap bland barn och ungdomar i Sverige. Här på webbplatsen har du en unik möjlighet att skänka pengar direkt till små men viktiga lokala projekt. Genom dem kan barn och ungdomar få framtidstro, känna delaktighet och få förebilder som blir ledstjärnor på vägen mot vuxenlivet. För närvarande är fokus på projekt i stor-Stockholm. Polstjärna har 90konto och är godkänd av Svensk insamlingskontroll. Se mer: http://polstjarna.se tränare. Män med så stora ambitioner att det sprutade ur öronen. Låt mig påminna att det handlade om åttaåringar. Åttaåringar som spelade en resultatlös cup. I min iver att byta fokus försökte jag överrösta det andra lagets tränare med att själv högljutt ropa »Fortsätt ha kul killar«. Troligtvis ganska löjeväckande, men det bjuder jag på. När cupen var över dök det till råga på allt upp två huligangrupper (som inte hade något med cupen att göra ska sägas) som pucklade på varandra utanför fotbollsområdet. Varför är det män som har huvudrollerna i dessa dystra sammanhang? Varför? JAG VET ATT JAG INTE SKA DRA alla män över en kam, men det är något som känns fel. Eller är det helt enkelt så att detta handlar om något mänskligt, inte bara manligt? Ett behov av att bli sedd och bekräftad, men som förvridits med manliga förtecken. Steget är inte långt till Hjalmar Söderbergs drygt hundraåriga text: »Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.« Jag tror vi män behöver prata mer om känslor och det tomrum vi alla bär med oss. Kom gärna med kommentarer! ‘ KARL LINDQVIST GRUNDARE AV POLSTJÄRNA http://www.facebook.com/pages/Matkassen/161513867384504?fref=ts Vill du jobba med Nattvandrarnas hemsida? www.nattvandring.se Hör av dej till [email protected] www.nattvandring.se nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 25 Porträttet Från miljonstaden Kairo till Knaften i Västerbotten Azza Königsson var med på Nattvandrarnas riksmöte i slutet av september och representerade lokalgruppen i Lycksele. Men hennes bakgrund är en helt annan än den västerbottniska glesbygden. A zza Königsson är uppvuxen i Kairo i Egypten men har de senaste åren bott i den lilla byn Knaften i Västerbotten. Hur kom det sig att du hamnade i Sverige? – Jag träffade min blivande man Kenneth på semester i Stockholm, berättar Azza. Vi blev kära i varandra och jag bestämde mig för att flytta till Sverige. Jag hade redan anknytning till Sverige genom min farbror som är gift med en svensk kvinna. Men det var inte ett helt lätt beslut att lämna sitt hemland. Azza hade arbetat i år på apotek i Egypten och nu skulle hon flytta till Norrland och den svenska glesbygden. Det var ett stort steg för henne. Hon hade hälsat på i byn innan hon bestämde sig. – Det är stor skillnad på mitt liv nu och då. Kairo är en storstad med miljoner invånare, i Knaften bor det personer. I Kairo hade vi alltid öppet hus. Om det lyste hemma hos oss kunde alltid vänner, släkt eller bekanta knacka på dörren. Här i Sverige ska man alltid bestämma tid i förväg. Kontrast till livet i Kairo¨ Det första året i Sverige var inte lätt. Azza var deprimerad. Livet i Knaften var en enorm kontrast till livet i storstaden. Hon var ensam hemma på dagarna och de andra som var hemma var mest äldre människor. 26 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 Det fanns inte jobb. Hon kunde visserligen lite svenska, men inte tillräckligt och hon kände sig inte hemma. Hon hade aldrig tidigare bott ensam och på dagarna var hennes man på sitt jobb. Men hon var inte helt nybörjare i svenska. Hon hade fått hjälp redan tidigare genom att brevväxla med svenska kompisar som hon hade träffat genom sin farbror. Hon gick på SFI, Svenska för invandrare, och lärde sig mer svenska under två terminer och klarade proven bra. Sedan sökte hon jobb, men det var inte lätt i början, det fanns inga jobb i Knaften. Så småningom fick hon sommarjobb på ett äldreboende i Lycksele med en månads utbildning innan. På boendet var det gamla och dementa, som talade Lyckseledialekt, och även om hon hade lärt sig en hel del svenska var det inte lätt att förstå de gamla i början, men efter hand blev det bättre. – Och jag gillar verkligen att arbeta med gamla, säger Azza. Gick omvårdnadsprogrammet Hon arbetade i äldreomsorgen från till . Sedan tog hon tjänstledigt för att gå omvårdnadsprogrammet på gymnasiet och blev färdig undersköterska . – Så småningom fick jag anställning på kirurgmottagningen på sjukhuset i Lycksele där jag har arbetat i fem år. Först på strokeenheten. Jag har lärt mig väldigt mycket på det här jobbet och trivs så bra. Det gick snabbt för mig att lära nytt, och jag är glad att de satsar på mig, de är så positiva. Under åren i Sverige har Azza också blivit mamma. Hennes son Karim är år och går sista året på högstadiet. – Jag har alltid pratar arabiska med honom från det att han var ett år, så han är tvåspråkig. När han var fyra, fem år lärde han sig det arabiska alfabetet. Så när vi är i Egypten klarar han sig hyfsat. Det uppskattar både han och våra släktingar. Blev nattvandrare Det var på ett föräldramöte i skolan i Lycksele som Azza kom i kontakt med Nattvandrarna. Eva Lundmark som är ansvarig berättade om verksamheten och Azza anmälde sig. Hon var den enda av föräldrarna som gjorde det. – Och det är jag glad för, säger hon. Det är jättebra att nattvandra, att avsätta tid för ungdomar. Vi fick veta att många unga använder droger och dricker starköl. Sonen Karim är dock inte ute på stan. Han sitter mest vid datorn och så är han jägare. Han lade nyligen ned två älgar, taggare. Det är han stolt över, hans pappa lyckades inte skjuta någon i år. Så nu är det fullt med älgkött i frysarna. Men själv gillar Azza inte att gå i skogen. Hon är rädd att det ska komma björnar, för det finns det gott om i trakten. Hon berättar om när hon första året i Sverige skulle följa med sin svärmor i skogen för att plocka bär. Plötsligt var svärmodern borta. Azza började plocka i sin hink, men hon tyckte det var otäckt att vara ensam och blev rädd. Så småningom kom den gamla kvinnan tillbaka med en kont full med bär. Azza erbjöd sig att bära den, men hon kunde inte resa sig, Den var för tung. Hennes svärmor var mycket starkare, hon hade arbetat i jordbruket hela sitt liv. Hur ser ditt liv ut nu jämfört med när du kom till byn? – Det är stor skillnad, säger Azza. Kanske har hon själv bidragit till det. www.nattvandring.se » www.nattvandring.se nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 27 » Porträttet Hon har lärt känna de gamla i byn och de drar sig inte för att komma och hälsa på. Hon har sagt till dem att de inte behöver ringa först, hon bjuder på det som finns. Det är inget märkvärdigt med det. – Och jag har sagt till min man Kenneth att hans kompisar gärna får komma och hälsa på när de vill också. Och nu stannar de också till en liten stund och tittar in. – Mina grannar har hjälpt mig mycket. När vattnet tog slut en gång när min son var liten kom de med vatten till mig i hinkar. –Jag tycker om gamla människor. Min svärmor är år. Hon bor i lägenhet och är pigg och klar. När jag bakar bjuder jag henne och andra i närheten. Du är ju muslim. Hur fungerar det i Sverige tycker du? Det fungerar bra. Jag läser mina böner men är inte beroende av att det ska finnas en moské. Och på mitt arbete på Lycksele sjukhus finns människor från väldigt många nationer. – Min man har konverterat till islam, han läste in sig på det och konverterade när vi var i Egypten. Sedan gifte vi oss på en båt. Det var ett litet bröllop, inte ett sådant där stort och påkostat som vi brukar ha i mitt hemland, och en imam var med på båten. Hur skiljer sig ditt liv nu från det i Egypten? – Där var jag van vid att andra lagade maten och fixade saker åt oss. Här måste man göra det mesta själv. Och det uppskattar jag. Jag har lärt mig så mycket nytt, som att laga mat, baka, brodera. Min svärmor har lärt mig att sticka. Här får man göra allt. Jag får till exempel beröm för min palt. I den har jag rökt älgkött i stället för fläskkött. Jag är också väldigt intresserad av blommor och odling. Jag har en svägerska som hjälper mig att ställa i ordning trädgården varje sommar. Någon har sagt att vi har den vackraste trädgården i byn. Vad tyckte du om Nattvandrarnas riksmöte? – Jag tycker att mötet varit underbart och det var roligt att höra hur det går till i andra delar av Sverige. Det var första gången jag var med. Vi har ett stort ansvar och mycket jobb för att hjälpa ungdomar. TEXT: INGRID SILLÉN FOTO: RICHARD ELIASSON Elever tävlar om bästa anti-alkoholfilmen Dizza Alkohol är en tävling där skolelever tävlar för att ta fram bästa anti-alkoholkampanjen. I prispotten finns 75 000 kronor. D en riksomfattande kampanjen Dizza Alkohol, den andra Dizzakampanjen, är inne på sitt andra år. Konceptet ungdom till ungdom är det samma som under den tidigare kampanjen Dizza Tobak, men i år är temat alltså alkohol. Kampanjen riktar sig mot alla elever i årskurs 7–9 i syfte att motverka en tidig alkoholdebut och förebygga riskbruk av alkohol. Alla elever från Sveriges cirka högstadier är välkomna att delta i kampanjens tävling som är av ämnesöverskridande karaktär. Skolklasserna tävlar om kronor genom att presentera ett anti-alkoholbudskap inom mediet film på kampanjens hemsida. – En jury bedömer tävlingsbidragets helhetsintryck men tar också hänsyn till kriterierna budskap, originalitet, kreativitet och vision. Kampanjens upplägg möj- 28 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013 liggör för hela skolklassen att delta och kan även vara en bra samarbetsövning i visualisering och presentationsteknik, säger Jonas Wikingskiöld som är projektledare för kampanjen. Eleverna får fritt formulera sina tankar i egenproducerade filmer kring alkohol och alkoholmissbruk. Genom att de själva står i centrum utvecklar de en kreativ arena för att stå emot de frestelser de ofta möter i yngre tonåren. Här får eleverna utifrån sina egna perspektiv själva ta fram argumenten för att begränsa alkoholens negativa effekter. – Ungdomars alltför tidiga alkoholdebut är en gemensam angelägenhet, säger Jonas Wikingskiöld, inte minst med tanke på att alkoholbruk i unga år kan vara en inkörsport till marginalisering och utanförskap. Svenska studier visar att för varje år alkoholdebuten skjuts upp minskar risken för ett framtida beroende med 14 procent. Klassansvarig- och eller ANDT-samordnare inom skolorna är välkomna att anmäla sina klasser till kampanjen och tävlingen på www.dizzaalkohol.se. Kampanjen Dizza Alkohol drivs av SAMBA – samarbete för barnen i samarbete med Smart ungdom och Södertörns högskola och stöds av Statens folkhälsoinstitut. Dizzakonceptet startades i samarbete mellan Pfizer AB och SAMBA (Samarbete för barnen) 2008. Kampanjen Dizza Alkohol drivs av SAMBA i samarbete med Riksförbundet SMART och Södertörns högskola och stöds av Statens folkhälsoinstitut. www.nattvandring.se Notiser Göteborgs kulturkalas FOTO: RICHARD ELIASSON Tris fick eldsjälspriset på Forum för eldsjälar. Så här lyder Fryshuset och IF:s motivering till vinnaren av Eldsjälspriset : »En möjlighet för unga att delta i aktiviteter som ger både fysisk och psykisk styrka. Ett projekt där tjejer som lever med hedersnormer eller är i riskzon att utsättas för hedersrelaterat förtryck får tillfälle att pröva idrotter av olika slag. En verksamhet som bygger självkänsla och ger delaktighet i en ny gemenskap. TRIS och Ronjaprojektet är en värdig vinnare av års Eldsjälspris.« Ung 08 blev We are Sthlm www.tris.se Vuxna på stan i centrum nattvandrade på Kulturkalaset i Göteborg. Helin, Paulina, Freya, Tilde och Mavine från olika delar av Stockholm sammanstrålar på festivalen. Farsor och morsor på stan till vänster. I år bytte festivalen Ung 08 namn till We are Stockholm. De sista dagarna på sommarlovet fick unga från hela Stockholmsområdet träffas i Kungsträdgården, lyssna på musik, dansa, pröva på att göra egen musik, uppträda osv. Farsor och morsor på stan hade ett tält Jan Aspgården, nattvandrare från Skarpnäck. och höll i organiseringen av nattvandringen. www.nattvandring.se nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 29 Kom med i Nattvandrare i Sverige! Ni kanske är en föräldragrupp på en skola som redan nattvandrar eller du kanske är en person som är socialt engagerad och vill starta en grupp på din ort. Många börjar med nattvandring för att de bryr sig om ungdomarna i sin närhet. Det kan vara de egna barnen eller barn och unga i grannskapet. Ta kontakt med riksnätverket så hjälper vi till att starta och informerar om vår verksamhet. Medlemmar i riksnätverket är försäkrade när de är ute på nattvandring och får också utan kostnad delta på Forum för eldsjälar som äger rum på Fryshuset varje höst. Mejla [email protected] eller ring 070-778 22 01 Vill du ha gamla nummer av Nattvandrarmagasinet? Hör av dej till [email protected] så skickar vi tidningar mot portokostnad. vandrar_0111 06.04.11 11:18 Side 1 Våga bry dig våga vara vuxen Våga bry dig våga vara vuxen Nr 1 - mars - 2011 - 4. årgång Våga bry dig våga vara vuxen Våga bry dig – våga vara vuxen Våga bry dig våga vara vuxen Nr 3 - september - 2011 - 4. årgång Nr 2 - juni - 2011 - 4. årgång Nr 1 - mars 2012 - årgång 5 När det är sommar och sol åker nattvandrarna i Söderhamn till havsbadet där ungdomarna finns. Sidan 9 FOTO: BELINDA MORÉN Nr 4 - desember - 2011 - 4. årgång I Botkyrka få r d e u n g a göra sina röster hörda sid 16 De startar ett JOHAN ungdomshus i Kinda A LAN DE R rappar om sitt liv sidan 21 Patrik Pelosio Sidan 14 Svenska kyrkans imam Trygghet och säkerhet på nätet De gillar sitt Bredäng Sidan 23 sidan 24 Påsk på Fryshuset Johan Björling försöker intressera ungdomar på Sanda fritidsgård i Vårsta att vara med i en medborgarpanel. Daniel Lindholm verkar lite intresserad. Foto: Jane Morén 1 1 1 Foto: Markus Hall Nr 1-2011. Intervju med Othman Al Tawalbeh, imam på Fryshuset. Nr 2-2011. Alla barn har rätt till lek och skratt. Mötet på behandlingshemmet blev en vändpunkt. sidan 4 Tema: Kommuner som satsar på unga Alla barn har rätt till lek och skratt Nr 3-2011. Ungdomens hus i Kinda. De gillar sitt Bredäng. 1 Nr 4-2011. Kommuner som satsar på unga: Botkyrka, Örebro, Söderhamn. Våga bry dig – våga vara vuxen Victoria Vega nattvandrare och sambadansare sid 23 Foto: xxxx Nr 1-2012. Vändpunkten för Patrik Pelesio. Polisens kompetensutveckling. Våga bry dig – våga vara vuxen Nr 3 - september 2012 - årgång 5 FOTO: INGRID SILLÉN FOTO: ANNELIE MAJOROS Nr 1 - mars 2013 - årgång 6 Camp Connect inspiration och nya möten Vi saknar dej Anders! sid 6 sidan 24 Självkänsla och självförtroendeUnited Sisters sid 4 Jag är en muslim och jag älskar Sverige… Läs Hamases facebookinlägg s 27 Nattvandring och annat landet runt sidan 14–19 Snart är det vår! Sussi Ångman startade en grupp i Åsele. Lena Johansson sorterar jackor och provar en väst inför vårens vandringar. Nr 2-2012. Banar Reza: Fryshuset har format mitt sätt att tänka. www.nattvandring.se Nr 3-2012. Årets nattvandrare i Alingsås. Camp Connect. Nr 4-2012. SAMBAfotboll. Matthias Rowe ordnar kollo för hemmasittare. sid 19 Nr 1-2013. Om United Sisters Vi saknar dej Anders! Nr 2-2013. Helena möter unga på nätet. nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 31
© Copyright 2024