Azza från Kairo vandrar i Lycksele sid 24

Våga bry dig –
våga vara vuxen
FOTO: RICHARD ELIASSON
Nr 3–4 - december 2013 - årgång 6
Husby efter
kravallerna
sid 4
Nattvandrarna
hade riksmöte
sid 14
Matkassen – en
hjälp i nöden
sid 22
Azza från Kairo vandrar i Lycksele sid 24
Innehåll nr 3–4 • 2013
Syftet med nattvandring är att
vara en vuxen förebild och ett
socialt och medmänskligt stöd för
Husby: Efter kravallerna
ungdomar samt att förebygga
4
drogmissbruk, våld, främlings-
Frustration födde upploppen
fientlighet och skadegörelse.
Nyheterna spreds över hela världen
8
10
ISSN 2000-4796
Landet runt: Krönika av Kristina Axén Olin
15
Sjätte årgången
ANSV. UTGIVARE:
Kristina Axén Olin
REDAKTÖR:
Ingrid Sillén
[email protected]
19
Krönika: Men vad är det med oss män?
25
Porträttet: Från miljonstaden Kairo till Knaften
26
Ung 08 blev We are Stockholm
29
Manusstopp till
nr 1/2014 vecka 1
Nattvandrarnas riksmöte 2013.
341 091
Tipsa redaktionen!
Trydells Tryckeri er innehar licens för
miljömärket Svanen.
22
24
TRYCK:
Trydells Tryckeri, Laholm
Trycksak
20
Matkassen: En hjälp i nöden
FOTO: RICHARD ELIASSON
Design:
Migra Grafiska
Ingrid Sillén 070-778 22 01
Första hjälpen • Cruising i Kungälv
Kinda på Camp Connect
POSTADRESS
Nattvandrare i Sverige
c/o Fryshuset
Box 92022
120 06 Stockholm
HEMSIDA:
www.nattvandring.se
16
Camp Connet: Sveriges största entreprenörläger
BESÖKSADRESS:
Fryshuset
Mårtensdalsgatan 2-4
Stockholm
EPOST:
[email protected]
Nattvandrarnas riksmöte
[email protected] eller ring 070-778 22 01
Redaktören
FOTO: INGRID SILLÉN
FOTO: JANE MORÉN
Hjälp till självhjälp för
ensamföräldrar och deras barn
Ensamföräldrar är en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle, med en social och eller
ekonomisk utsatthet för nästan hela gruppen,
säger Makalösa föräldrar i ett pressmeddelande.
För att stärka ensamföräldrarna vill organisationen bland annat:
• individualisera föräldraledigheten i tre delar
• ha stödgrupper för separerade föräldrar
• höja underhållsstödet (som inte har höjts på
sexton år)
• ha nattis i fler kommuner.
Läs mer på www.makalosa.org
Skärpning av skyddet för barn
Socialstyrelsen föreslår nya föreskrifter och allmänna råd som skärper kommunernas skyldighet att stödja och hjälpa barn och vuxna som
utsätts för våld i nära relationer. De ska också
omfatta barn som har bevittnat våld och själva
våldsutövaren.
– Hittills har barn inte fått den hjälp de behöver och barn som bevittnat våld är väldigt utsatta och måste få stöd och hjälp från samhället,
menar Kattis Ahlström, generalsekreterare för
Bris som välkomnar Socialstyrelsens förslag.
Lagstiftningen måste få den verkan den är avsedd att ha.
www.nattvandring.se
Vinter på väg.
Storm och vintertid
AV OLIKA SKÄL KOMMER TIDNINGEN senare än vanligt den här gången och
dessutom blev det bara ett nummer den här hösten.
Just nu pågår rapporteringen om den fruktansvärda tyfonen i Filippinerna som drabbat hundratusentals människor. I jämförelse med dem kan
våra egna problem synas små och oansenliga.
MEN ÄVEN I ETT VÄLFÄRDSLAND som vårt finns det människor som har
det problematiskt. I våras utbröt våldsamma kravaller i Husby och andra
förorter och bilar brändes, vilket fick ett enormt genomslag i media, både här
hemma och internationellt. I det här numret av tidningen kommer olika röster till tals om vad oroligheterna beror på. Vilken analys man än har, behövs
det samverkan mellan alla goda krafter för att hejda sådana händelser, men
också politiska förändringar som bryter negativa spiraler.
I DET HÄR NUMRET KAN NI DESSUTOM LÄSA OM Nattvandrarnas riks-
möte där deltagarna kunde lyssna på intressanta föredrag och diskutera viktiga frågor. Här finns också reportage om Linda som startade projektet
Matkassen som har blivit en succé. Vill ni själva hjälpa till att bidra med en
matkasse, kan ni leta upp gruppen på Facebook!
INGRID SILLÉN
REDAKTÖR
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 3
Husby efter kravall
Det är sensommar när jag träffar Abdullah Yusuf och Sandra
Mandell för att tala om vårens våldsamma händelser i Husby.
Många strosar omkring på torget utanför tunnelbanan, hantverkare är sysselsatta med ombyggnad. Barn leker i gungorna. Allt
andas frid och sommar, även om den går mot sitt slut. Jag vill
veta vad som hände i våras och om det har lett till några förändringar i området.
TEXT & FOTO: INGRID SILLÉN
4 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
D
et är en sensommardag och i
Husby är det varmt. Det är som
en förortsidyll med välansade
blomsterland och buskage. Många hantverkare och fastighetsskötare går omkring och putsar på fasaderna. Det är
långt ifrån de bilder vi fick oss till livs via
media i våras.
– Jag räknade inte med att något sådant kunde hända, berättar Abdullah när
han börjar prata om oroligheterna under
våren. Men allt kan hända på jorden.
www.nattvandring.se
Husby
Fakta om Abdullahi Yusuf
Familj: Gift och har fyra barn.
Utbildning: Efter gymnasium utbildadning till elkraftingenjör vid somaliska
erna
nationalla universitet i Mogasishu.
Läste vid KTH i Sverige till högskoleingenjör inom elektroteknik. Är också
Abdullahi Yusuf.
Han kommer från Somalia och har
upplevt hemska saker i sitt hemland. Och
veckan innan vi träffas sköts en ung man
från Husby ihjäl när han var på besök i
Mogadishu.
– Vi var i moskén efter kvällsbönen kl
 den där majkvällen och satt och
småpratade. Plötsligt ringde någon och sa
att det var bilar som brann. Jag ringde genast hem till familjen för att höra om
mina barn var hemma. Tack och lov var
de det. Jag sa att de inte fick gå ut.
www.nattvandring.se
utbildad som samhällskommunikatör
för nyanlända vid Stockholm universi-
Abdullahi berättar vidare att han och
de andra gick ut från moskén. Under en
gångbro nära Tempoaffären brann flera
bilar. En grupp ungdomar stod på bron
och tittade på. De var nyfikna och lite
uppspelta. Abdullahi försökte prata med
dem men fick inte så mycket kontakt.
Efter cirka tio minuter kom brandbilarna
och försökte släcka elden. Det blev stora
rökmoln och fler och fler ungdomar kom
till platsen. Sedan fick de veta att det
brann bilar på fler ställen och ungdomarna sprang dit.
– Sedan kom polisen, fortsätter Abdullah och flera ungdomar började kasta
sten. Poliserna svarade med att skjuta
gummikulor. Tyvärr började de i fel ände.
tet. Har eget företag och jobbar som
samhällskommunikatör.
Intressen: Att hjälpa dem som behöver hjälp, datorer och internet, videofilmning, världshistoria. Att bekämpa
orättvisor.
Folk som blir beskjutna vet inte vad det är
för slags skjutvapen och så gör det ont.
Polisens misstag
Abdullah menar att polisens agerande
förvärrade situationen. Det hade varit
bättre med tårgas eller att de hade försökt
prata eller gett en varning. Men det var
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 5
»
»
Husby
inte lätt att prata. Ett annat misstag var
att det inte var närpolisen som kom utan
piketpoliser.
– Insatspoliserna skrämmer folk, även
de som inte är anstiftarna. Och anstiftarna var en liten grupp personer, men de
fick en svans av ungdomar efter sig.
Nästa kväll var det nya bilbränder och
så höll det på tre nätter.
– Jag blev besviken, arg och rädd, berättar Abdullahi. Jag tänkte på hur det
skulle bli i vårt område med kaos och förstörelse och att bilförsäkringarna skulle
bli mycket högre.
Maskerade stenkastare
Även skolor drabbades av bränder, till exempel Husbygårdsskolan bakom ICA.
Det kom maskerade stenkastare. Bilar
exploderade och brann. De kastade också
sten mot skolan. En böneutropare försökte stoppa dem. Han kunde inte
svenska utan ropade på arabiska: Ni som
är så många, kan ni inte stoppa dem?
– Man hoppades bara att det skulle
sluta. Man kunde inte göra något själv.
Det var som ett gerillakrig.
En bekant från Mogadishu ringde.
Han hade sett på nyhetskanalen Aljazeera
och undrade om det hade blivit likadant
hos oss som hos dem.
Sandra fyller i:
– Jag var i Lagos i Nigeria just då och
läste om Husby i tidningen. Jag undrade
först om det fanns ett Husby i Afrika, jag
kunde inte fatta att det handlade om min
förort.
– Efter tre dagar, berättar Abdullahi,
upphörde det. Då kom alla hit, Lugna
gatan, politiker, föreningsmänniskor från
hela Storstockholm. Och nyhetsredaktioner från hela världen. Storbritannien.
BBC, USA, Svt, New York times. Times
magazine. De stoppade alla människor i
centrum för att intervjua.
Förändring på gång
I dag har oroligheterna upphört. Men de
tror inte att det är slut än. De frågar sig
vad de kan göra.
– Och det har hänt en hel del, menar
Abdullahi. Vi som bor här har ändrats. Vi
hälsar på varandra, vi blev som en familj
6 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
Fakta om Sandra Mandell:
Född i Connecticut, USA.
Pensionär, frivilligarbete i Rädda Barnen, Husby Nattvandrare, HyresgästSandra Mandell
föreningen, Word of Love Kyrkan (assist.
pastor)
Intressen: vinna själar till Kristus, sam-
och vill göra något åt vårt område.
Både Sandra och Abdullahi pekar på
några problem i området. Att det finns
för få träfflokaler, att folk bor trångt och
att det inte går att ha möten hemma hos
varandra.
– Vi måste ta hand om problemen när
de är små annars växer de sig stora. Det
finns för få lokaler och folk är fattiga,
säger Sandra. Förut fanns en stor träfflokal som Svenska bostäder hade hand om,
men sedan blev den privat. Nu bär den
sig inte ekonomiskt och kan komma att
läggas ner.
Abdullahi menar att området är pla-
hällstjänst, läsning, att baka, dialog,
Familj: en vuxen son, frånskild
Glädjeämne: Husby har goda krafter
som tagit vid efter kravallerna som ställer krav på Allaktivitetshus för arbetslösa ungdomar och ideella föreningar.
Läxhjälpen genom Rädda Barnen i Husbygårdsskolan och Husby Bibliotek, i
samarbete med Röda Korset, Flera satsningar genom samarbete med Röda
Korset och Rädda Barnen är att förvänta sig där även Husby Nattvandrarna kan bli inblandade.
www.nattvandring.se
»Vi som bor i segregerade områden måste
göra något själva. Om
man själv har en sko
som klämmer gör man
något åt det.«
neförrat efter hur svenska familjer ser ut
med ‒ barn. De som bor här har många
fler barn, en del familjer har ‒. Föreställningen att fler barn ska ge föräldrarna en tryggad ålderdom lever kvar hos
många.
– De har ingen ro och ingen plats att
läsa läxor på, fyller Sandra i, som själv är
aktiv i läxhjälpsprojekt genom Röda Barnen. Dessutom är det många föräldrar
som inte kan språket eller inte ens kan
läsa, så att de kan hjälpa sina barn.
Sandra pekar också på främlingskap i
förhållande till de läroböcker barnen har.
De känner inte igen sig själva, det handlar
om svenska traditioner och högtider, inte
så mycket om den verklighet barnen lever
i. Å andra sidan finns det bönerum för
muslimer i skolorna, men inte för de
andra religionerna. Det kan också bli
konstigt.
Bryta segregering
Sandra arbetar för att segregeringen ska
brytas. Genom Rädda Barnen får man in
svenska kontakter, men det bor så få infödda svenskar i området, menar hon. De
svenskar som arbetar här, bor oftast
någon annanstans.
Både Sandra och Abdullahi är oroade
över att svenskarna överger det traditionella familjesystermet. Familjen behövs
menar de. Å andra sidan kan man invända att familjer från till exempel Somalia har ett familjesystem som är mycket
vidare än det moderna svenska som inte
bara omfattar den lilla kärnfamiljen.
Efter oroligheterna har många samlats
för att prata och diskutera vad som behöver göras. Direkt i samband med oroligheterna blev det en förändring, berättar
Abdullah. Folk började prata mycket mer
www.nattvandring.se
med varandra. Vi fick mer kontakt.
En demonstration samlade flera
hundra personer och Nätverket för Järvas
framtid håller regelbundna möten.
De första mötena var spontana, olika
föreningar började samarbeta, nattvandrare, etniska grupper osv. Nu vill man
starta ett stadsdelsråd och få inspiration
av ett projekt i Hovsjö i Södertälje, där
ungdomar får sommarjobb och utbildning för att så småningom slussas ut i arbete.
Statistik om Husby
49 procent av de niondeklassare som
gick ut från en skola på Järvafältet förra
läsåret lyckades nå målen, enligt Skolverkets databas. Statistiken visar att
skillnaderna mellan skolorna är stora.
Där resultaten är lägst har bara 29 procent av eleverna uppnått målen. På
Husbygårdsskolan är siffran 41,7 procent.
Rektorn Anna Söderberg som inter-
Viktigt med ideellt engagemang
Sandra har bott  år i Husby. Hon började engagera sig mer när hon blev pensionär, hon gick i pension lite tidigare, för
hon tyckte det var viktigt att använda de
åren till ideellt engagemang även om ekonomin blev sämre.
Hon har en viss förhoppning och tror
att det blir bättre med samarbetet mellan
nattvandrare, stadsdelsråd, Hyresgästföreningen, Rädda barnen och Röda korset
och andra föreningar.
– Vi som bor i segregerade områden
måste göra något själva. Om man själv
har en sko som klämmer gör man något
åt det.
Göra något åt skolan
Ett viktigt område är skolan. Svenska föräldrar skulle inte acceptera att en så stor
andel inte klarar skolans mål. Det måste
vi göra något åt, säger Sandra. Och att så
många ungdomar hamnar i arbetslöshet.
– Tyvärr har invandrare inte välkomnats tillräckligt, de har fått komma hit
men inte blivit en del av det svenska samhället. Men vi har kommit hit och vi ska
bli en del av Sverige, menar både Abdullah och Sandra. Vi kommer att åldras här.
Sandra berättar att det tog lång tid
innan hon blev hembjuden till en svensk
familj. Nu har hon slutat att vänta på det
och bjuder själv hem folk i stället.
Hon menar att de som kom till Sverige
tidigare, greker, turkar, jugoslaver blandade sig mer med svenskar, men då fanns
det också gott om jobb. Så är det inte i
dag. Det förstärker segregationen.
vjuades i Svenska Dagbladet den 31 maj
menar att det är väldigt varierande förhållanden döljer sig bakom siffrorna.
Våren 2012 fick 64 procent av hennes
niondeklassare behörighet till ett yrkesförberedande program på gymnasiet.
Men siffran säger inte hela sanningen,
menar Anna Söderberg, eftersom den
också inkluderar barn som bara som
mest gått treår i svensk skola. Om
dessa räknas bort hamnar i stället siffran på 83 procent.
– Är det rimligt att begära samma
måluppfyllelse av våra nyanlända elever och är det rimligt att de räknas med
i skolornas statistik över resultaten?
frågar sig Anna Söderberg.
Sysselsättningen har ökat i stadsdelen
och i hela Stockholm.
2006 var andelen förvärvsarbetade i
Husby 46,7 procent, enligt SCB:s statistik. 2011 var andelen 54,2 procent.
Sysselsättningen har stigit successivt.
Jämfört med landet som helhet är den
dock betydligt lägre. 2011 var 65,1 procent av 15–74-åringarna förvärvsarbetande i riket.
För Husbys del så har arbetslösheten
ökat och att nästan tusen nya personer
har skrivit in sig på arbetsförmedlingen;
ett tecken på att det är tuffare tider.
Källa: SvD
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 7
Husby
Frustration födde upploppen
Cirka 50 procent av barnen i
Husby klarar inte skolan och 4
av 10 ungdomar har aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Det
förekommer även droger och
det finns ungdomar som börjar
konsumera alkohol i väldigt
tidig ålder, skriver Abdullahi
Yusuf.
Det finns flera konsekvenser av trångboddhet, bland annat:
• Svårighet att läsa läxor
• Negativa effekter på de boendes livskvalitet
• Brist på förvaringsutrymme
• Att behöva sova i vardagsrummet och
köket
• Ökad förslitning på lägenheten
• Mental och fysisk ohälsa
U
ngas arbetslöshet och utanförskap är ett stort samhällsproblem
som ger såväl samhällsekonomiska kostnader, minskad integration
och lidande för den enskilde. Det finns en
särskild oro för nyanlända ungdomar.
För att ta reda på hur ungdomar själva
ser på sin livssituation och framtiden
bjöd Näraföreningen, för ett och ett halvt
år sedan, ett -tal ungdomar till en gemensam framtidsverkstad för att diskutera framtiden i Husby Akalla. Det
framkom att ungdomarna i Husby känner stor rädsla för att fastna i arbetslöshet, att kriminaliteten ska öka och att
Husby-området håller på att förfalla.
Samtidigt uttrycktes ett stort engagemang och det framkom en önskan om att
jobba med att utveckla och förbättra det
lokala samhället, skapa ett mer attraktivt
Husby, och att bidra till att rusta upp
Husby. Det behövs också särskilda insatser för att ge ungdomarna möjligheter att
komma in på arbetsmarknaden.
Unga utan jobb
En av de allvarligaste konsekvenserna är
att många ungdomar och unga vuxna
står utan riktiga jobb, utan chans till en
likvärdig utbildning och därmed utan
pengar, egen bostad eller möjlighet till en
meningsfull fritid. Lägg därtill att många
unga också upplever att det är de själva
som skuldbeläggs, pressas och trakasseras
8 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
Bostadsbyggandet står nästan still trots
en skriande brist på bostäder. Vi behöver
en mångfald bostadshus som folk i området har råd med samt att våra äldre kan få
ett bra boende.
Abdullahi Yusuf skriver om sin syn på bakgrunden till vårens upplopp.
av politiker, myndigheter och polis.
Det är frustrationen över att på detta
sätt berövas hoppet om ett bra liv som
vårens upplopp måste förstås. Utan en
enad och organiserad rörelse för radikala
förändringar är risken stor att fler och
ännu värre destruktiva utbrott kan ske i
framtiden. För att bryta den negativa
spiralen krävs en helt annan politik från
såväl riksdag och regering som från
stadshuset i Stockholm
Trångboddhet
Trångboddhet är ett problem som finns i
Husby och andra förorterna. Men få har
kunskap om den. Detta gör det svårt att
veta hur allvarligt problemet är för Husby
eller utsatta området.
När vi mäter trångboddhet räknar vi
att varje hushållsmedlem ska ha ett eget
rum och att kök. Här i Husby pratar man
om var ska man lägga sig.
Klyftor och social nedrustning
Det är en tydlig samhällsutveckling med
dramatiskt ökade klassklyftor där vissa
tillåts bli omätligt rika. Här i Husby har vi
under det så kallade Järvalyftets tid förlorat Dalhagsskolan, stadsdelsförvaltningen, barnmorskemottagningen och barnavårdscentralen, landstingets stora vårdcentral (även om den ersatts av en
mindre privat) och postservicen.
Samtidigt har äldreomsorgen privatiserats till ett otal privata aktörer, som ofta
saknar kollektivavtal, skolorna underminerats och skolbarnen skingrats åt alla
håll genom det så kallade fria skolvalet,
samtidigt som skolresultaten har fallit.
Som socialtjänstens före detta chef slagit
larm om har också samverkan om stöd
till utsatta barn och familjer försvårats av
de otaliga privatiseringarna av förskolor,
skolor, hälso- och sjukvård osv. Vidare
har Husby i dag en akut brist på lokaler
och offentliga rum. Det har blivit än mer
akut sedan Husby träff flyttats till
mindre, om än upprustade, lokaler.
ABDULLAHI YUSUF
NATTVANDRARE I HUSBY
www.nattvandring.se
Nattvandrare
Anna-Karin Raattamaa och Jonas Larsson från Vuxna på
stan står längst bak
på bilden.
Mossa Ansara i Husby.
Föräldrar aktiverar sig
Som ni vet var Husby utsatt för allvarliga
upplopp, men nu har situationen förbättrats, men ångesten och rädslan är fortfarande närvarande. Vi är uppmärksamma
på situationen och vandrar i bostadsområdet.
Under upploppen, och senare blev jag
intervjuad av flera tidningar, och har deltagit i möten med tjänstemän och medlemmar av den svenska riksdagen, bland
andra integrationsminister Erik Ullenhag, S-ledaren Stefan Löfven, Bo Sundin,
ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd för att diskutera säkerhetsläget i
regionen.
Under och efter upploppen har föräldrar i Husby bestämt sig för att bidra till
att upprätthålla säkerheten i Husby under
parollerna:
• Nej till polisvåld och vandalisering.
• Husby kräver respekt.
MOSSA ANSARA
KONTAKTPERSON HUSBY NATTVANDRARE
www.nattvandring.se
Vuxna på stan i Kiruna
har orange jackor för
att skilja ut sig från
polisens gula jackor.
Årets nystart i Kiruna
Vuxna på stan i Kiruna fick nyligen ett stipendium av Triangelfonden för Årets nystart.
Motiveringen var: »Er förening är nystartad för i år! Den nytta ni, föreningens
medlemmar, åstadkommer genom att
vara närvarande bland ungdomar i
stadsmiljön på kvällar och nätter är ovärderlig. Arbetet är svårt och kräver ett
stort ideellt engagemang av era medlemmar. Vi hopps med detta stipendium att
ni i föreningen får inspiration att fortsätta jobba och utveckla verksamheten.
Lycka till.«
– Det känns väldigt roligt att vi fick stipendiet och det är behövligt, säger AnnaKarin Raattamaa, sekreterare i föreningen som tillsammans med ordföranden Jonas Larsson fick ta emot utmärkelsen.
Hon berättar att de började med en
studiecirkel hösten 2012 i samarbete med
polisen och fältassistenter. Sedan började
de vandra i våras.
– Polisen och fältassistenterna har vi
ett fortsatt bra samarbete med och vi är
ute cirka fem gånger per termin.
Föreningen har orange jackor som är
sponsrade av företag i kommunen. De
ville hellre ha den färgen för att skilja ut
sig från polisens gula västar.
– Vi informerar på föräldramöten och
alla tycker att vi gör en bra insats. Men
det är svårare att få folk att komma med
och vandra. En del säger att deras barn
inte är ute på stan, men det handlar ju om
allas barn, menar Anna-Karin. I dag är
åtta personer med, men hon vill få fler att
engagera sig.
Triangelfondens hemsida är:
http://www.triangelfonden.n.nu/
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 9
Husby
Nyheterna
om Husby
spreds
över hela
världen
Att vara nattvandrare i Kista
och Husby var extra påfrestande i våras när kravallerna utbröt.
Läs vad lokala samordnare
Aleks Sakala från Kista fick
uppleva under dessa dagar.
S
öndagen den  maj  såg jag på
sena nyheter att det var oroligt i
Husby under kvällen med anledning av protester mot polisen. Under
måndagen hade jag samtal med andra lokalt engagerade medborgare som tyckte
att vi skulle bege oss till Husby för att det
inte skulle urarta. Många av oss var där
civilklädda det vill säga utan nattvandrarjackor. Väl där tyckte jag att det just då
skulle vara väldigt svårt för lokala befolkningen att bringa ordning i kaoset då
man såg hur mobben rörde sig runt utan
att ta hänsyn till andra medmänniskor.
Nästa dag pratade jag med närpolischefen som sa att det vore nog bra att
10 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
Aleks Sakala från Kista fick kontakt med många som ville nattvandra när de hörde om
oroligheterna i Husby.
även gå ut och nattvandra i Kista eftersom dom kände en tendens att oroligheterna skulle förflytta sig ut från Husby.
Jag skickade e-post till alla på min lista
men ingen kom till ungdomsgården. Jag
tog på mig min jacka och gick till Husby
alldeles ensam utan några som helst problem.
I Husby träffade jag andra nattvandrare från Husby och även preventionsamordnaren som utsett en ungdomsvärd att vara med mig eftersom han
tyckte också att det skulle vara riskfyllt att
gå runtomkring själv. På väg mot Kista
fick vi larm om bränder i Kista. Nästa dag
uppmanade jag via facebook flera att
ställa upp med nattvandring och även
ringt runt. Ett tiotal dök upp den kvällen.
Hela kvällen kändes lugn i Kista, kanske
på grund av vår närvaro. Vi träffade på
några ungdomar men dom ville inte
möta oss utan gömde sig i buskarna och
rymde ifrån oss med att springa runt förskolor. Det var mycket annorlunda då vi
vanligtvis hälsar på ungdomarna och
växlar några ord i syfte att kolla läget.
Oroligheterna i Husby ökade och spred
sig till andra förorter. Efter min uppmaning kom det nästa kväll ännu fler föräldrar och andra samhällsengagerade
medborgare till ungdomsgården. Vi
vandrade i hela Kista samt även i Husby
när vi kunde. Runt midnatt fick jag ett
samtal från en granne om att vår skola
brinner. Kistamontessori skola, där mina
egna barn går, brinner. Jag fick panik och
sprang mot skolan samtidigt som jag
ringde brandkåren. När jag kom fram till
skolan kände jag mig helt handlingsförlamad och kom inte ens på att det står
brandsläckare i vårt garage endast några
meter bort. Tyvärr förstod ingen om att
www.nattvandring.se
brandkåren fick order om att invända på
polisens klartecken för att komma fram.
Tills polisen säkrade området och brandkåren körde fram var skolan redan i
lågor.
Ingen tänkte på att dessa tiotals figurer
i gula jackor borde räcka att känna att
området är säkrat. Det fanns nämligen
inga andra förutom nattvandrare och
grannar som kom ut.
Nästa dag ringde jag Ingrid Sillén och
bad om att få ett -tal västar till samtidigt som jag vädjade till alla vuxna att
komma ut. Fredag kväll kom det över 
nattvandrare. Vi ändrade då taktik (tack
vare resursförstärkning) så vi delade upp
oss med team som skulle stå kvar vid alla
objekt som gårdar, skolor och förskolor
och några team som skulle vara »flygande
team«. Dessa hjälpte oss med kaffe och
vatten. Journalister ringde hela tiden. Efteråt fick jag höra att jag namngavs och
citerades i artiklar utomlands som Holland, Belgien, Frankrike, Serbien, Ryssland och även Indien.
Vi var alltså ute och vaktade vårt område, journalisterna skrev om det i hela
världen och våra ungdomar lugnade ner
sig. Oroligheterna avtog. Var det på
grund av vår närvaro med gula jackor
och västar eller om de som brände bilar
kom till sans av helt andra anledningar
återstår att se. Ordningen är återställd.
Det jag tar med mig är sömnlösa nätter
från maj  och en skola fortfarande i
renovering. Det som är viktigt är att nu
arbeta proaktivt så att det aldrig mer
upprepas och att ungdomarna hittar motivation för utbildning och framgång
istället.
ALEKS SAKALA, NATTVANDRARE KISTA
Serbisk tidning.
»Vi vaktade vårt
område, journalisterna skrev om det
i hela världen.«
Amerikansk tidning: Raw story
The Local: Sweden’s News in English
Indisk tidning.
Nattvandrare i Kista intervjuas av Expressen.
– Vi vill visa på de positiva krafterna sa en av
kvinnorna.
Rysk tidning.
Holländsk tidning.
www.nattvandring.se
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 11
Vill du komma i kontakt med en förening i din närhet? Vill du starta nattvandring
på din hemort? Ta kontakt med en ansvarig i din region.
www.nattvandring.se • [email protected]
1
2
1. Norra Sverige
5. Göteborg och Västergötland
Ann-Louise Swedin, Skellefteå
[email protected]
Mobil: 070-350 16 82
Willy Nilsson, Tärnaby
[email protected]
Mobil: 070-230 66 50
Nattvandrarna Göteborg
& Västra Sverige
Box 8912
402 73 Göteborg
[email protected]
telefon 031-158183
(regionkansli)
2. Dalarna och Gävleborg
6
3
Rolf Persson, Ludvika
[email protected]
Mobil: 070-551 93 69
Gunilla Johansson, Söderhamn
Tel. 0270-10903
[email protected]
6. Värmland, Närke, Västmanland
Peter von Hennig 073-7757210
[email protected]
Lahrs Bergström, Örebro
[email protected]
Thommie Backelin, Storfors
[email protected]
3. Stockholm med omnejd
5
4
Helen Jaktlund
[email protected]
7. Halland, Småland,
Blekinge, Skåne
4. Östergötland, norra Småland
Rolf Johansson, Karlshamn
[email protected]
Mobilnr: 073-937 84 62
Pelle Lundström, Linköping
[email protected]
7
LÄS MER OM NATTVANDRARE RUNT OM I LANDET PÅ FÖLJANDE SIDOR!
Låt inte engagemanget bli
ett tomtebloss som slocknar!
D
et finns inget ont som inte för
något gott med sig. Ett av våra
allra äldsta ordspråk som det
inte alltid är enkelt att förhålla sig till
men när jag ser tillbaka på året som
gått tänker jag på de kloka orden.
Försommaren inleddes med ungdomskravaller, framför allt i Husby
men även i andra områden runt om i
Sverige. Svarta rubriker och nyhetsinslag fick många av oss vuxna att reagera och betydligt fler valde att vara
www.nattvandring.se
med och nattvandra.
Människors önskan att hjälpa till för
att skapa trygghet fungerade, även om
problemen runt om i samhället kvarstår. Det blev lugnt igen, mycket tack
vare många vuxna på gator och torg.
LÅT OSS BARA HOPPAS och arbeta för
att engagemanget inte blir som ett
»tomtebloss« som tänds, brinner fantastiskt, men slocknar fort.
Det är ett långsiktigt engagemang
som gör verklig skillnad, kanske inte
minst i vardagen när inga tv-kameror
och nyhetsinslag
syns.
Tack för att
Du hjälper till!
KRISTINA AXÉN OLIN,
ORDFÖRANDE I NATTVANDRARE I SVERIGE
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 15
Nattvandrarnas riksmöte
Nattvandrare från hela
landet på riksmöte
Nattvandrare från hela landet träffades på riksmötet i oktober.
medling, samarbetar med ungdomar för
att utgå från deras egen verklighet. Målet
är att de unga ska få redskap att delta i
samhället.
Redan tidigare fanns det många olika
projekt som inte kände till varandra.
Genom Cides har det bildats ett brett
nätverk där ungas idéer tas tillvara.
Ett exempel är när ungdomar i Rosengård i Malmö ordnade en särskild dag för
de äldre. De hade märkt att dessa gick
omvägar när det kom ungdomar. Därför
skapade de en dag när gamla och unga
kunde mötas i området.
Första helgen i oktober var det
dags för Nattvandrarnas riksmöte. Den här gången på Kärsögården utanför Stockholm.
C
amila Salazar Atías från Fryshuset var först ut med att berätta
om CIDES verksamhet och stödet till personer som vill hoppa av från
destruktiva gängmiljöer.
Sina första erfarenheter av gäng fick
Camilla när hon studerade gäng i USA.
Vad var det som drev dem? Varför gick
man med i ett kriminellt gäng?
Sedan kom gängen till Sverige och hon
ville vara med att stoppa utvecklingen.
Genom Cides har man skapat ungdomsråd, bland annat i Malmö, där myndigheter, polis, kriminalvård, arbetsför-
16 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
Camila Salazar Atías från Cides på
Fryshuset berättar om verksamheten
som stödjer personer som vill hoppa av
från sina kriminella liv.
Polisens metodhandbok
Den andre talaren på mötet var Johnny
Lindh, polis, som har arbetat mycket
kring social oro. Han var bland annat
med under våren i Husby.
www.nattvandring.se
Gäster från Kenya som vill bygga ett ungdomshus i sin by efter förebild från ungdomshuset i Kinda. På bilden berättar Lena Johansson från Kinda om sin resa till Kenya och tolkar
besökarnas berättelse.
Johnny Lindh, polis i Stockholm, talade om
en metodhandbok på nätet för samverkan
mot social oro.
Johnny Lindh har arbetat som polis i
Stockholm i 40 år och de senaste åren på
Järvafältet. Hans stora intresse har varit
förebyggandearbete, då polisen har besökt lokala föreningar och byggt nätverk.
Inför helgerna har man utsättningsmöten där fältassistenter, nattvandrare och
polisen deltar.
Han berättade om en webbsida som
han är projektledare för, där polisen i
Stockholm sammanställt erfarenheter
och framgångsrika arbetssätt i form av en
metodhandbok.
Genom sidan ska man på ett snabbare
sätt kunna samverka för att förebygga
och ingripa när social oro inträffar.
Johnny Lindh menar att orsakerna till
oroligheterna i Husby och andra förorter
På kvällen sjöng
Agnes Rydberg Kullenmark och spelade gitarr.
handlar om social utsatthet, unga som
inte klarar skolan och inte kommer in på
arbetsmarknaden.
– Det är otroligt viktigt att kunna
samarbeta med goda krafter och lokala
nätverk, som olika föreningar, till exempel nattvandrarna.
Genom metodhandboken kan man
med färgkodade benämna om en händelse är på väg att bli värre eller håller på
att lugna ner sig. Man har samlat på sig
erfarenheter från olika städer och använder sig av en checklista av ett antal punkter.
Projektet är EU-finansierat och drivs
av Västerorts polismästardistrikt i Stockholm.
Besök från Kenya
På kvällen fick mötet besök av kenyanska
gäster. De berättade om hur de inspirerats av ungdomshus i Kinda, som är deras
vänort. De vill bygga upp ett liknande
hus i sin by. Lena Johansson hjälpte till att
översätta och berättade också om sin och
Pelle Lundströms resa till Kenya.
Underhållningen sköttes av Agnes
Rydberg Kullenmark som sjöng 70-talslåtar och spelade gitarr. Mycket uppskattat,
inte minst när det blev allsång på slutet.
Givetvis var det både tipspromenad
och korvgrillning på kvällen också, trots
ihärdigt regnande.
TEXT: INGRID SILLÉN
FOTO: RICHARD ELIASSON
www.nattvandring.se
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 17
Nattvandrarnas riksmöte
I fortsättningen blir riksmötet på våren
På söndagen hade Nattvandrarna sitt årsmöte. Bland annat
diskuterades stadgarnas och
vilka avtal och regler som ska
gälla. En viktig fråga var åldersgränsen.
De senaste åren har Nattvandrarna haft
sitt riksmöte på hösten i samband med
Forum för eldsjälar på Fryshuset. Så även
i år. Men på årsmötet togs beslutet att det
i fortsättningen ska äga rum på våren.
Åldersgräns
I föreningens stadgar står att en nattvandrare ska vara 25 år, vilket det har
varit lite olika åsikter om. Det fastslogs på
mötet att denna åldersgräns ska behållas
men diskuteras vidare på nästa årsmöte.
Det finns också ett stort behov av att
prata regler och avtal.
Styrelse
Styrelsen är i stort sett. oförändrad En ny
person har dock tillkommit: Mia Bredin
från Vetlanda som blir ny kassör i före-
ningen. Följande personer ingår i styrelsen:
Kristina Axén Olin, Stockholm, ordf
Reine Emanuelsson, Göteborg, vice ordf
Mia Bredin, Vetlanda, kassör
Övriga ledamöter:
Monica Lundmark, Lycksele
Pelle Lundström, Rimforsa
Rolf Ljung, Kungälv
Rolf Persson, Ludvika
Rolf Johansson, Karlshamn
Reine Emanuelsson tar täten i tipspromenaden.
Kristina Axén Olin, ordförande i Nattvandrarna.
Tina Ulf från Göteborg och XX Svensson från Tidaholm diskuterar regler och stadgar.
18 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
www.nattvandring.se
Första hjälpen med Röda Korset
I maj ordnade Nattvandrarna i Göteborgs centrum (VPGIC) en kurs i första hjälpen
och HLR (Hjärt-, lungräddning). Vi fick kursen gratis via Röda Korset om vi ordnade
lokalen själva eftersom vi är en ideell förening. Det fixade vi, även den gratis.
Vi gick igenom hur man gör om det har hänt en olycka. Vilken ordning man ska
kolla om personen andas o.s.v. Vi fick reda på mycket som är viktigt att veta genom att
lyssna på vår föreläsare. Sedan fick vi även praktisera dessa saker. Vi skulle till exempel
lägga ett tryckförband med något vi hade tillgång till just då.
Jag hoppas att alla nattvandrargrupper har möjlighet att fixa en sådan här kurs. Så ta
kontakt med Röda Korset direkt!
KERSTIN HÖGFELDT, VPGIC
Röda Korset har fått i uppdrag av
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) att erbjuda privatpersoner (allmänheten) och ideella
föreningar ett antal kostnadsfria
Första hjälpen-utbildningar.
Om de kostnadsfria kurserna tar
slut finns det möjlighet att beställa
Första hjälpen-kurser till en viss
kostnad.
www.redcross.se/forstahjalpen
Cruising i Kungälv
Det är mitten av maj, i idylliska
Kungälv.
Solen skiner underbart och många människor har samlats vid vägkanten för att
få en glimt av raggarnas åkdon och entusiasternas drömbilar.
Jag strossar in mot centrum och
bakom mig har jag Bohus fästning.
Där kommer många olika sorters fordon: Epa-traktorer, Amerikanare, veteranbilar och även lastbilar.
En del raggare har tagit ut sina dyrgripar för att visa upp dem i det vackra vädret. En del har låtit dem vara så som de är.
Andra har lagt ner mycket arbete på att
fixa till dem.
En bit längre bort ser jag de gula jackorna och går fram till dem. Jag snackar
lite med dem. De har varit ute sedan
18:30. Den andra gruppen går ut 21:30.
Vi går ner mot McDonalds och där har
många av bilarna samlats. Många poliser
är ute och även fältarna är där.
www.nattvandring.se
Det är rätt så lugnt och de flesta har
kommit för att ha trevligt denna
kväll/natt. Det märker man.
RICHARD ELIASSON
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 19
Camp connect 2013
Sveriges största
entreprenörsläger
Under helgen 9-12 augusti gick
Camp Connect 2013 av stapeln
och fyllde Kärsögården, utanför
Stockholm, med hundratals
unga, ungdomsledare, talare
och artister.
M
ed nära  deltagare från Sveriges alla hörn, är Camp Connect Sveriges största läger för
unga entreprenörer.
Det blev fyra dagar fyllda med inspiration, talang och positiv energi. Utöver föreläsningar och uppträdanden, bjöds det
även på tävlingar och aktiviter.
Första kvällen arrangerades Open
Stage och alla som ville fick gå upp på
scen. Lägrets deltagare visade sig vara
enormt talangfulla och kvällen bjöd på
flera medryckande dans- och musikuppträdanden.
Andra kvällen arrangerade unga från
Fryshuset en stor sommarfest. Tre inhyrda DJs stod för musiken och det serverades alkoholfria drinkar i baren.
Programmet under dagarna berörde
ämnet Aktörskap och en stor samling fö-
20 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
reläsare fanns på plats under dagarna för
att inspirera och engagera deltagarna.
Lena Adelsohn Liljeroth, Kultur- och
idrottsminister, öppnade upp för samtal
kring ungdomar och kultur.
Leo Razzak, Social entreprenör och
Sommarvärd i P1 den 8 augusti, visade
ett utdrag ur sin kommande dokumentärfilm om Fryshusets grundare, Anders
Carlberg.
www.nattvandring.se
Cecilia Andrén Nyström, Grundare av
projektet Futebol Dá Forca, berättade om
hur hon genom fotbollen vill stärka självförtroendet hos unga tjejer i Mozambique.
Under lägrets olika seminarium fick
deltagarna även lära sig mer om bland
annat marknadsföring, kreativitet och
mänskliga rättigheter. Dansaren och koreografen Caldon Thomas bjöd på
dansworkshop och musikern Blues höll
en lektion i kreativt skrivande.
Pa Modou Badjie , från gruppen Panetoz (som står för hitten Dansa Pausa), var
årets hemliga gäst och fick avsluta Camp
Connect 2013 med en inspirerande föreläsaning om att våga drömma stort.
Vi vill tacka alla deltagare och medverkande för ett fantastiskt Camp Connect
2013! Vi ses nästa år!
FRYSHUSANDAN startade som en inspirations- och kunskapsturné på tre
år. Turnén innebar konferenser spridda
över landet med 7500 deltagare, från
120 kommuner. Viktiga ungdomsfrågor
lyftes och dialog skapades mellan
unga och vuxna. Turnén avslutades
2011, men Fryshusandan lever vidare!
I dag är Fryshusandan ett nätverk med
nationell spridning och fler än 200
medlemsorganisationer. Nätverket riktar sig till verksamma inom barn- och
ungdomsfrågor, oavsett sektor. Vi
stödjer utvecklingen av barn- och ung-
TEXT OCH FOTO: ANNELIE MAJOROS
domsverksamheter i Sverige genom erbjudanden, så som läger, konferenser
och utbildningar. Våra erbjudanden är
kostnadsfria, liksom medlemskapet i
Fryshusandan.
www.fryshusandan.fryshuset.se
Johan Oljeqvist, Fryshuset.
www.nattvandring.se
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 21
Camp connect 2013
De ungas Almedalen
Ringdans på Camp Connect.
FAUK (Föreningen för alternativ
ungdomsverksamhet i Kinda)
har varit med i förberedelserna
för Camp Connect.
F
öreningen FAUK är en del av nätverket Fryshusandan tillsammans
med flera andra föreningar och organisationer runt om i Sverige.
Pelle Lundström, Kristina Rödin och
Robin Ekberg har representerat FAUK
under förberedelserna inför årets upplaga av Camp Connect och har därför
varit med och påverkat vilka föreläsningar, seminarier och andra aktiviteter
som ska äga rum under de fyra dagarna.
– Camp Connect kommer att växa. I
år hade de fått så många anmälningar så
att de kunde ha tagit emot flera hundra
personer till, men det hade de inte planerat för. Vi hoppas att det kan bli en maktfaktor i framtiden där unga kan påverka
och synas, det kan bli de ungas Almedalen, säger ungdomslotsen Lena Johansson.
Intensiva dagar
De fyra lägerdagarna på Ekerö utanför
Stockholm var intensiva och fullproppade av aktiviteter.
Besökarna har haft möjlighet att själva
välja vilka seminarier de vill se och vilka
22 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
workshops de vill besöka. Det har funnits
något för alla, från konstnären till fotbollsälskaren. Under dagarna har det
även funnits större föreläsningar som alla
tagit del av. Leo Razzak, Pa Moudou Badjie, Qaisar Mahmood och Cecilia Andrén
Nyström är bara några av namnen.
De har berättat om sina livshistorier,
om hur man kan vända livet till sin fördel
och hur man kan påverka samhället till
det bättre.
– Alla som var med på lägret har varit
väldigt positiva. De har fått mycket information under en kort tid men de flesta
säger att de fått sig ett par riktiga tankeställare. Jag tror världen blir lite bredare
för de som deltagit, de har fått mycket inspiration och motivation, säger Lena Johansson.
En av talarna var också Lena Adelsohn
Liljeroth, vår kultur- och idrottsminister.
Här fick ungdomarna uttrycka sig och
ställa frågor till ministern som så gott
hon kunde gav svar.
– Det är fantastiskt att ungdomarna
får möjlighet att ställa frågor. Det märktes tydligt att hennes verklighet inte
stämde överens med många av ungdomarnas så visst var det en del upprörda
känslor.
Knutit kontakter
Camp Connect har varit värdefullt för
föreningen FAUK som under de fyra dagarna har knutit många kontakter med
andra ledare och grupper. De lär sig av
varandras ungdomsverksamheter och ska
i framtiden besöka varandra för att ta del
av idéer och projekt. FAUK kommer att
delta i förberedelserna inför Sveriges
största entreprenörsläger även nästa år.
– Det som inte gick
bra förra året fungerade
bättre i år, vi är jättenöjda, avslutar Lena Johansson.
DENNIS PETERSSON
Lena Johansson.
Texten har tidigare publicerats i Kinda-posten.
www.nattvandring.se
FOTO: PATRIK KARLSSON
Matkassen för behövande
Matkassen – en hjälp i nöden
– Inga barn ska behöva gå och lägga sig hungriga, anser Linda Hellqvist som startade Matkassen. Här med Joleen 3 år och Billy 2 år..
Allt började med att Linda Hellquist på en gratissida på
Facebook ville skänka en matkasse till någon som behövde.
D
et drog igång en lavin av människor som också ville ge till familjer som inte hade det mesta
basala, mat, skor, kläder. Linda startade
då Matkassen på Facebook den  september i år, en grupp som hjälper barnfamiljer i akut nöd. Hittills har de hjälpt
 familjer från Torneå i norr till Ystad i
söder och är nominerade till Svenska
Hjältar.
– Behovet är enormt. Jag visste faktiskt
inte att det var så stort, att familjer så
snabbt kunde hamna i akut nöd. Mammor som hamnar i panik för att de inte
24 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
får fram mat till sina barn. De har ingen
att låna av, de har ingen buffert och de sociala systemen har sina lagar att följa, berättar Linda.
Stor vilja att hjälpa till
Linda blev förvånad. Både av hjälpbehovet men även av den enorma viljan att
hjälpa till. Och då är Linda ändå en van
välgörare. I många år har hon arbetat
ideellt med välgörenhet till östländerna.
För några år sedan ville hon även hjälpa
på hemmaplan och kontaktade alla 
kyrkorna i Trestad i Vänersborg där hon
bor och även Kvinnojourer och ville
skänka  säckar med kläder. Men inte en
enda svarade ens på hennes mejl.
På Facebook är gensvaret däremot
enormt. De strömmar till så många givare att ärenden ofta stängs efter en halv-
timme.
– Igår fick vi stänga ner ett ärende
efter fem minuter. Folk kan inte ta emot
hur många matkassar som helst, kyl och
frys räcker inte till hemma hos familjerna, säger hon.
På bara några veckor har Matkassen
fått nära   gillamarkeringar och folk
anmäler sig varje dag till det stora landstäckande givarregister som nu håller på
att byggas upp. Allt sker ideellt och Linda
själv beräknar att hon lägger ner ‒
timmar om dagen på att administrera
alla ärendena.
Från hjälpare till behövande
– Varje akutbehov hos en familj genererar runt  mejl som ska besvaras, kontakter ska upprättas mellan den sökande
och givarna, för nästan allt givande sker
www.nattvandring.se
direkt från hjälpare till behövande.
Att allt det här tar tid är inte svårt att
förstå. Linda klarar av det för att hon är
ambulerande organisationskonsult på ett
bemanningsföretag och utan uppdrag
just nu.
– Arbetet med Matkassen passar mig
som handen i handsken, det är sådant här
jag är bra på, menar hon.
Hon ser gärna att Matkassen fortsätter
utvecklas och förfinar sina rutiner för att
få allt att flyta lättare. Hon har flera medhjälpare men behöver ännu fler med det
rätta drivet och förståelsen för behovet.
– Många förstår inte att socialen inte
träder in. Att det kan ta en månad bara att
få en tid hos socialbyrån och att familjer
under tiden har det mycket svårt. Socialen kräver också att familjen gör sig av
med allt de har för en matkasse, även om
det akuta behovet är högst tillfälligt. Vi
begär aldrig att folk ska sälja sin bil för att
få en kasse mat. Vi vill bara hjälpa främst
barnen i en akut situation, inga barn ska
behöva gå och lägga sig hungriga.
Komplement till socialen
Matkassen bedriver ingen politisk opinion eller deltar i diskussioner utan koncentrerar sig enbart på att få fram den
akuta hjälpen som barnfamiljerna behöver. Men Linda menar att allt positivt
som kan komma ut av deras arbete är bra.
Och hon tror att de behövs, som ett komplement till socialförsäkringarna och kyrkan.
Hon tror också att utanförskapet kan
minskas med den personliga hjälpen, på
ett medmänskligt plan.
– Många känner ett stort utanförskap
och skam och är så sköra och panikslagna
att de knappt kan formulera sina behov.
När de sedan får möta människor som
utan granskning kommer dem till mötes
som medmänniskor växer de och känner
att de inte är ensamma. Jag tror vi kan
minska klyftorna, minska utanförskapet,
och skapa en gemenskap vi saknat, avslutar Linda.
JANE MORÉN
Här hittar du Matkassen:
Men vad är det
med oss män?
Krönika
Den här texten innehåller några
dystra iakttagelser. Alla kanske
inte håller med, för det är min
bild. Det viktiga att ta med sig
är att det vi ser är påverkbart.
Inte av någon annan utan av dig
och mig. Du och jag är samhälle.
D
u och jag utgör verkligheten.
Och kan påverka den. Det kan
handla om något så enkelt som
att ta en fika med granntanten. Eller att
gå ned i arbetstid för att få vara mer med
sina barn. Eller att bidra med en slant till
en projektinsamling hos Polstjärna. Allt
är exempel på ett oändligt antal gärningar som kan påverka hur samhället
ser ut.
Nu till min iakttagelse. Häromveckan
stod jag som fotbollsförälder och såg på
när min åttaåring spelade cup. Motståndet var en av Stockholms storklubbar. Matchen hade knappt börjat förrän
en stenhård drillning började. Ett högljutt skanderande och korrigerande från
två tränare i storklubben. Två manliga
Polstjärna är en insamlingsstiftelse
vars mål är att motverka utanförskap
bland barn och ungdomar i Sverige. Här
på webbplatsen har du en unik möjlighet att skänka pengar direkt till små
men viktiga lokala projekt. Genom dem
kan barn och ungdomar få framtidstro,
känna delaktighet och få förebilder som
blir ledstjärnor på vägen mot vuxenlivet. För närvarande är fokus på projekt i
stor-Stockholm. Polstjärna har 90konto och är godkänd av Svensk insamlingskontroll.
Se mer: http://polstjarna.se
tränare. Män med så stora ambitioner att
det sprutade ur öronen. Låt mig påminna
att det handlade om åttaåringar. Åttaåringar som spelade en resultatlös cup. I
min iver att byta fokus försökte jag överrösta det andra lagets tränare med att
själv högljutt ropa »Fortsätt ha kul killar«. Troligtvis ganska löjeväckande, men
det bjuder jag på.
När cupen var över dök det till råga på
allt upp två huligangrupper (som inte
hade något med cupen att göra ska sägas)
som pucklade på varandra utanför fotbollsområdet. Varför är det män som har
huvudrollerna i dessa dystra sammanhang? Varför?
JAG VET ATT JAG INTE SKA DRA alla
män över en kam, men det är något som
känns fel. Eller är det helt enkelt så att
detta handlar om något mänskligt, inte
bara manligt? Ett behov av att bli sedd
och bekräftad, men som förvridits med
manliga förtecken. Steget är inte långt till
Hjalmar Söderbergs drygt hundraåriga
text: »Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist
därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt
till vad pris som helst.«
Jag tror vi män behöver prata mer om
känslor och det tomrum vi alla bär med
oss.
Kom gärna med kommentarer!
‘
KARL LINDQVIST
GRUNDARE AV
POLSTJÄRNA
http://www.facebook.com/pages/Matkassen/161513867384504?fref=ts
Vill du jobba med Nattvandrarnas hemsida?
www.nattvandring.se Hör av dej till [email protected]
www.nattvandring.se
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 25
Porträttet
Från miljonstaden Kairo
till Knaften i Västerbotten
Azza Königsson var med på
Nattvandrarnas riksmöte i slutet av september och representerade lokalgruppen i Lycksele.
Men hennes bakgrund är en helt
annan än den västerbottniska
glesbygden.
A
zza Königsson är uppvuxen i
Kairo i Egypten men har de senaste  åren bott i den lilla byn
Knaften i Västerbotten.
Hur kom det sig att du hamnade i Sverige?
– Jag träffade min blivande man Kenneth
på semester i Stockholm, berättar Azza.
Vi blev kära i varandra och jag bestämde
mig för att flytta till Sverige. Jag hade
redan anknytning till Sverige genom min
farbror som är gift med en svensk kvinna.
Men det var inte ett helt lätt beslut att
lämna sitt hemland. Azza hade arbetat i 
år på apotek i Egypten och nu skulle hon
flytta till Norrland och den svenska glesbygden. Det var ett stort steg för henne.
Hon hade hälsat på i byn innan hon bestämde sig.
– Det är stor skillnad på mitt liv nu
och då. Kairo är en storstad med  miljoner invånare, i Knaften bor det  personer. I Kairo hade vi alltid öppet hus. Om
det lyste hemma hos oss kunde alltid vänner, släkt eller bekanta knacka på dörren.
Här i Sverige ska man alltid bestämma tid
i förväg.
Kontrast till livet i Kairo¨
Det första året i Sverige var inte lätt. Azza
var deprimerad. Livet i Knaften var en
enorm kontrast till livet i storstaden. Hon
var ensam hemma på dagarna och de
andra som var hemma var mest äldre
människor.
26 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
Det fanns inte jobb. Hon kunde visserligen lite svenska, men inte tillräckligt och
hon kände sig inte hemma. Hon hade
aldrig tidigare bott ensam och på dagarna
var hennes man på sitt jobb.
Men hon var inte helt nybörjare i
svenska. Hon hade fått hjälp redan tidigare genom att brevväxla med svenska
kompisar som hon hade träffat genom
sin farbror.
Hon gick på SFI, Svenska för invandrare, och lärde sig mer svenska under två
terminer och klarade proven bra. Sedan
sökte hon jobb, men det var inte lätt i
början, det fanns inga jobb i Knaften.
Så småningom fick hon sommarjobb
på ett äldreboende i Lycksele med en månads utbildning innan. På boendet var
det gamla och dementa, som talade Lyckseledialekt, och även om hon hade lärt sig
en hel del svenska var det inte lätt att förstå de gamla i början, men efter hand blev
det bättre.
– Och jag gillar verkligen att arbeta
med gamla, säger Azza.
Gick omvårdnadsprogrammet
Hon arbetade i äldreomsorgen från 
till . Sedan tog hon tjänstledigt för att
gå omvårdnadsprogrammet på gymnasiet och blev färdig undersköterska .
– Så småningom fick jag anställning på
kirurgmottagningen på sjukhuset i Lycksele där jag har arbetat i fem år. Först på
strokeenheten. Jag har lärt mig väldigt
mycket på det här jobbet och trivs så bra.
Det gick snabbt för mig att lära nytt, och
jag är glad att de satsar på mig, de är så
positiva.
Under åren i Sverige har Azza också
blivit mamma. Hennes son Karim är 
år och går sista året på högstadiet.
– Jag har alltid pratar arabiska med
honom från det att han var ett år, så han
är tvåspråkig. När han var fyra, fem år
lärde han sig det arabiska alfabetet. Så när
vi är i Egypten klarar han sig hyfsat. Det
uppskattar både han och våra släktingar.
Blev nattvandrare
Det var på ett föräldramöte i skolan i
Lycksele som Azza kom i kontakt med
Nattvandrarna.
Eva Lundmark som är ansvarig berättade om verksamheten och Azza anmälde
sig. Hon var den enda av föräldrarna som
gjorde det.
– Och det är jag glad för, säger hon.
Det är jättebra att nattvandra, att avsätta
tid för ungdomar. Vi fick veta att många
unga använder droger och dricker starköl.
Sonen Karim är dock inte ute på stan.
Han sitter mest vid datorn och så är han
jägare. Han lade nyligen ned två älgar, taggare. Det är han stolt över, hans pappa
lyckades inte skjuta någon i år. Så nu är
det fullt med älgkött i frysarna.
Men själv gillar Azza inte att gå i skogen. Hon är rädd att det ska komma björnar, för det finns det gott om i trakten.
Hon berättar om när hon första året i
Sverige skulle följa med sin svärmor i
skogen för att plocka bär. Plötsligt var
svärmodern borta. Azza började plocka i
sin hink, men hon tyckte det var otäckt
att vara ensam och blev rädd. Så småningom kom den gamla kvinnan tillbaka
med en kont full med bär. Azza erbjöd sig
att bära den, men hon kunde inte resa sig,
Den var för tung. Hennes svärmor var
mycket starkare, hon hade arbetat i jordbruket hela sitt liv.
Hur ser ditt liv ut nu jämfört med när du
kom till byn?
– Det är stor skillnad, säger Azza.
Kanske har hon själv bidragit till det.
www.nattvandring.se
»
www.nattvandring.se
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 27
»
Porträttet
Hon har lärt känna de gamla i byn och de
drar sig inte för att komma och hälsa på.
Hon har sagt till dem att de inte behöver
ringa först, hon bjuder på det som finns.
Det är inget märkvärdigt med det.
– Och jag har sagt till min man Kenneth att hans kompisar gärna får komma
och hälsa på när de vill också. Och nu
stannar de också till en liten stund och
tittar in.
– Mina grannar har hjälpt mig mycket.
När vattnet tog slut en gång när min son
var liten kom de med vatten till mig i hinkar.
–Jag tycker om gamla människor. Min
svärmor är  år. Hon bor i lägenhet och
är pigg och klar. När jag bakar bjuder jag
henne och andra i närheten.
Du är ju muslim. Hur fungerar det i Sverige tycker du?
Det fungerar bra. Jag läser mina böner
men är inte beroende av att det ska finnas
en moské. Och på mitt arbete på Lycksele
sjukhus finns människor från väldigt
många nationer.
– Min man har konverterat till islam,
han läste in sig på det och konverterade
när vi var i Egypten. Sedan gifte vi oss på
en båt. Det var ett litet bröllop, inte ett sådant där stort och påkostat som vi brukar
ha i mitt hemland, och en imam var med
på båten.
Hur skiljer sig ditt liv nu från det i Egypten?
– Där var jag van vid att andra lagade
maten och fixade saker åt oss. Här måste
man göra det mesta själv. Och det uppskattar jag. Jag har lärt mig så mycket
nytt, som att laga mat, baka, brodera. Min
svärmor har lärt mig att sticka. Här får
man göra allt. Jag får till exempel beröm
för min palt. I den har jag rökt älgkött i
stället för fläskkött.
Jag är också väldigt intresserad av
blommor och odling. Jag har en svägerska som hjälper mig att ställa i ordning trädgården varje sommar. Någon
har sagt att vi har den vackraste trädgården i byn.
Vad tyckte du om Nattvandrarnas riksmöte?
– Jag tycker att mötet varit underbart och
det var roligt att höra hur det går till i
andra delar av Sverige. Det var första
gången jag var med. Vi har ett stort ansvar och mycket jobb för att hjälpa ungdomar.
TEXT: INGRID SILLÉN
FOTO: RICHARD ELIASSON
Elever tävlar om bästa anti-alkoholfilmen
Dizza Alkohol är en tävling där
skolelever tävlar för att ta fram
bästa anti-alkoholkampanjen. I
prispotten finns 75 000 kronor.
D
en riksomfattande kampanjen
Dizza Alkohol, den andra Dizzakampanjen, är inne på sitt andra
år. Konceptet ungdom till ungdom är det
samma som under den tidigare kampanjen Dizza Tobak, men i år är temat alltså
alkohol. Kampanjen riktar sig mot alla
elever i årskurs 7–9 i syfte att motverka
en tidig alkoholdebut och förebygga riskbruk av alkohol.
Alla elever från Sveriges cirka  
högstadier är välkomna att delta i kampanjens tävling som är av ämnesöverskridande karaktär. Skolklasserna tävlar om
  kronor genom att presentera ett
anti-alkoholbudskap inom mediet film
på kampanjens hemsida.
– En jury bedömer tävlingsbidragets
helhetsintryck men tar också hänsyn till
kriterierna budskap, originalitet, kreativitet och vision. Kampanjens upplägg möj-
28 • nattvandrarmagasinet 3–4-2013
liggör för hela skolklassen att delta och
kan även vara en bra samarbetsövning i
visualisering och presentationsteknik,
säger Jonas Wikingskiöld som är projektledare för kampanjen.
Eleverna får fritt formulera sina tankar
i egenproducerade filmer kring alkohol
och alkoholmissbruk. Genom att de
själva står i centrum utvecklar de en kreativ arena för att stå emot de frestelser de
ofta möter i yngre tonåren. Här får eleverna utifrån sina egna perspektiv själva
ta fram argumenten för att begränsa alkoholens negativa effekter.
– Ungdomars alltför tidiga alkoholdebut är en gemensam angelägenhet, säger
Jonas Wikingskiöld, inte minst med
tanke på att alkoholbruk i unga år kan
vara en inkörsport till marginalisering
och utanförskap. Svenska studier visar att
för varje år alkoholdebuten skjuts upp
minskar risken för ett framtida beroende
med 14 procent. Klassansvarig- och eller
ANDT-samordnare inom skolorna är
välkomna att anmäla sina klasser till
kampanjen och tävlingen på www.dizzaalkohol.se.
Kampanjen Dizza Alkohol drivs av
SAMBA – samarbete för barnen i samarbete med Smart ungdom och Södertörns
högskola och stöds av Statens folkhälsoinstitut.
Dizzakonceptet startades i samarbete
mellan Pfizer AB och SAMBA (Samarbete
för barnen) 2008. Kampanjen Dizza Alkohol drivs av SAMBA i samarbete med Riksförbundet SMART och Södertörns
högskola och stöds av Statens folkhälsoinstitut.
www.nattvandring.se
Notiser
Göteborgs kulturkalas
FOTO: RICHARD ELIASSON
Tris fick eldsjälspriset på
Forum för eldsjälar.
Så här lyder Fryshuset och IF:s motivering till vinnaren av Eldsjälspriset
:
»En möjlighet för
unga att delta i aktiviteter som ger
både fysisk och psykisk styrka. Ett projekt där tjejer som lever med hedersnormer eller är i riskzon att
utsättas för hedersrelaterat förtryck får
tillfälle att pröva idrotter av olika slag.
En verksamhet som bygger självkänsla
och ger delaktighet i en ny gemenskap.
TRIS och Ronjaprojektet är en värdig
vinnare av  års Eldsjälspris.«
Ung 08 blev We are Sthlm
www.tris.se
Vuxna på stan i centrum nattvandrade på Kulturkalaset i Göteborg.
Helin, Paulina, Freya, Tilde och Mavine från olika delar
av Stockholm sammanstrålar på festivalen.
Farsor och morsor på
stan till vänster.
I år bytte festivalen Ung 08 namn till We are
Stockholm. De sista dagarna på sommarlovet fick unga från hela Stockholmsområdet
träffas i Kungsträdgården, lyssna på musik,
dansa, pröva på att göra egen musik, uppträda osv.
Farsor och morsor på stan hade ett tält
Jan Aspgården, nattvandrare från Skarpnäck.
och höll i organiseringen av nattvandringen.
www.nattvandring.se
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 29
Kom med i Nattvandrare i Sverige!
Ni kanske är en föräldragrupp på en skola som redan nattvandrar eller du kanske är en person som är
socialt engagerad och vill starta en grupp på din ort.
Många börjar med nattvandring för att de bryr sig om ungdomarna i sin närhet. Det kan vara de egna
barnen eller barn och unga i grannskapet.
Ta kontakt med riksnätverket så hjälper vi till att starta och informerar om vår verksamhet.
Medlemmar i riksnätverket är försäkrade när de är ute på nattvandring och får också utan kostnad
delta på Forum för eldsjälar som äger rum på Fryshuset varje höst.
Mejla [email protected] eller ring 070-778 22 01
Vill du ha gamla nummer av Nattvandrarmagasinet?
Hör av dej till [email protected] så skickar vi tidningar mot portokostnad.
vandrar_0111
06.04.11
11:18
Side 1
Våga bry dig våga vara vuxen
Våga bry dig våga vara vuxen
Nr 1 - mars - 2011 - 4. årgång
Våga bry dig våga vara vuxen
Våga bry dig –
våga vara vuxen
Våga bry dig våga vara vuxen
Nr 3 - september - 2011 - 4. årgång
Nr 2 - juni - 2011 - 4. årgång
Nr 1 - mars 2012 - årgång 5
När det är sommar och sol åker
nattvandrarna i Söderhamn till
havsbadet
där ungdomarna finns.
Sidan 9
FOTO: BELINDA MORÉN
Nr 4 - desember - 2011 - 4. årgång
I Botkyrka
få r d e u n g a
göra sina
röster hörda
sid 16
De startar ett
JOHAN
ungdomshus
i Kinda
A
LAN DE R
rappar om sitt liv
sidan 21
Patrik Pelosio
Sidan 14
Svenska kyrkans imam
Trygghet och säkerhet på nätet
De gillar sitt Bredäng
Sidan 23
sidan 24
Påsk på Fryshuset
Johan Björling försöker intressera ungdomar på Sanda
fritidsgård i Vårsta att vara med i en medborgarpanel.
Daniel Lindholm verkar lite intresserad.
Foto: Jane Morén
1
1
1
Foto: Markus Hall
Nr 1-2011. Intervju
med Othman Al
Tawalbeh, imam på
Fryshuset.
Nr 2-2011. Alla barn
har rätt till lek och
skratt.
Mötet på behandlingshemmet
blev en vändpunkt. sidan 4
Tema:
Kommuner
som satsar
på unga
Alla barn har
rätt till lek
och skratt
Nr 3-2011. Ungdomens hus i Kinda.
De gillar sitt
Bredäng.
1
Nr 4-2011. Kommuner som satsar på
unga: Botkyrka,
Örebro, Söderhamn.
Våga bry dig –
våga vara vuxen
Victoria Vega
nattvandrare och
sambadansare
sid 23
Foto: xxxx
Nr 1-2012. Vändpunkten för Patrik
Pelesio. Polisens
kompetensutveckling.
Våga bry dig –
våga vara vuxen
Nr 3 - september 2012 - årgång 5
FOTO: INGRID SILLÉN
FOTO: ANNELIE MAJOROS
Nr 1 - mars 2013 - årgång 6
Camp Connect
inspiration
och
nya möten
Vi saknar dej
Anders! sid 6
sidan 24
Självkänsla och
självförtroendeUnited Sisters
sid 4
Jag är en muslim
och jag älskar
Sverige…
Läs Hamases facebookinlägg s 27
Nattvandring och annat
landet runt sidan 14–19
Snart är det vår!
Sussi Ångman startade
en grupp i Åsele.
Lena Johansson sorterar jackor och
provar en väst inför vårens vandringar.
Nr 2-2012. Banar
Reza: Fryshuset
har format mitt
sätt att tänka.
www.nattvandring.se
Nr 3-2012. Årets
nattvandrare i
Alingsås.
Camp Connect.
Nr 4-2012. SAMBAfotboll.
Matthias Rowe
ordnar kollo för
hemmasittare.
sid 19
Nr 1-2013.
Om United Sisters
Vi saknar dej
Anders!
Nr 2-2013.
Helena möter
unga på nätet.
nattvandrarmagasinet 3–4-2013 • 31