1. No category

1950
NR 5
KÖPMÄN OCH AFFÄRSMEDHJÄLPARE
U
i H A k l f
Bullfest är dagens melodi och bullfest är sparfest.
Våra annonser baserade på Olrogs
Kända visa väcker stor uppmärksamhet. Utnyttja denna propaganda genom att skylta KUNGSÖRNEN. Trevligt skyltmaterial erhålles gratis efter rekvisition ställd
till AB Kvarnintressenter, Malmö.
Kungsörnen är lätt och klunpar sig icke
— det känns strävt. Detta kallas GRIFF.
Kungsörnenkvarnarnas vetemjöl är fyrfaldigt förstärkt med vitamin B,, B 2 och
niacin samt järn.
NR 5 O N S D A G E N
Utkommer
10 M A J 10:E Å R G Å N G E N 1950
en gång i m å n a d e n
Återgivande av text eller bilder får
ej ske u t a n a n g i v a n d e av källan
Ansvarig utgivare: GÖSTA EKHOLM
Redaktör:
SVEN
LINDBLAD
Redaktionssekreterare: SVEN PALSTEN
Prenumeration: Direkt hos förlaget kr. 4:—
för köpmän och anställda i ICA-affärer.
övriga kr. 8:—. Lösnummerpris 80 öre.
Postgiro 270429. Annonsmaterial senast
den 8 i månad före införing9månad.
Annonsavd.: EIVOR HELLMAN
I C A - F Ö R L A G E T AB - VÄSTERÅS - T E L . : NAMNANROP "ICA"
En uppgift för
lanthandeln
Intressant rundabordsdebatt om
Hakonsgiven.
Sid. 4
Där ICA-mat och hushållsböcker
»lagas till». Ett besök i ICA-kurirens provkök.
Sid. 6
Svinnet in på livet. Provköp avslöjar butik och personal. Sid. 8
Vad bör man tänka på när man
skall modernisera? Arkitekt David Jacobson ger besked i artikel på
Sid. 12
Gott i gott förvar. Bildserie om
Dixistället.
Sid. 14
Sensationell frammarsch av köpman i fjällvärlden. Intressant
handlarreportage.
Sid. 16
Varför »svettas» osten? Fabrikanten besvarar frågor om ost på
Sid. 20
ICA-trivsel till fjälls! ICA-tidningens fjällresa muntert berättad på
Sid. 24
Flinkberg råkar återigen illa ut.
Sid. 26
Skyltfackmannen kommenterar
nya skyltningar.
Sid. 27
V.
Man talar sällan om långa avstånd i en stad men väl på landsbygden. De
långa avstånden spelar också in, när landsbygdens befolkning skall handla
sina förnödenheter, antingen det gäller det som behövs till köket eller till
ladugården. Det är därför ganska naturligt, att lanthandlaren försöker föra
varor av olika slag. Hans kunder slipper då att fara lång väg för att skaffa
dem. Lanthandeln har därvid haft och kommer att få en ännu större mission att fylla.
När det gäller järn- och husgerådsartiklar har lanthandlarna i många
fall varit lämnade åt sig själva att klara sina inköpsproblem. Därför tycker
vi det är ganska följdriktigt, att inköpscentralema nu också ägnar dessa
frågor stor uppmärksamhet.
Vi måste dessutom även tänka på den konkurrens lanthandeln har från
andra företagsformer, som genom sin stordriftstyp kan skaffa fram varor,
vilka kan draga kundkretsen åt ett annat håll.
Distributionen stannar icke i stela former och är icke på något sätt oföränderlig. Kraven på en förbilligad distribution blir allt större. De långa avstånden mellan de olika distributionsleden blir också kortare. Vi måste
kalla det en rationell ordning, då lanthandlaren kan få alla de varor han
behöver med en routebil från sin inköpscentral. Det minskar hans arbete
och besvär med inköpen.
Detta är något att taga vara på för fabrikanterna. Vi är givetvis glada
för att detta redan vunnit så stor förståelse hos många fabrikanter inom
järn- och husgerådsbranscherna. Men man förstår även, att en viss betänksamhet kan råda, när det gäller att välja en ny väg. Å andra sidan
kan det även vara bra för en fabrikant att vara med från början. Och en
ny väg, som kan öka avsättningen av fabrikanternas alster på landsbygden
och som kan ge enskild handel ett handtag, bör vinna den vidaste förståelse.
Det är många som tror, att vi givit oss in på ett nytt område. Så är nu
icke fallet. Inköpscentralerna har alltsedan starten distribuerat en hel del
av dessa speciella artiklar. Den stora skillnaden är emellertid att vi nu fått
litet mer ordning på det hela. Att denna ordning är lanthandeln till stor
tjänst, har vi redan fått bevis på genom de inköp och det intresse som lanthandeln visat.
Vi vill med andra ord ha sagt, att de långa avstånden mellan fabrikanten
och lanthandeln håller på att minskas genom inköpscentralerna. Denna
rätning av vägen kommer icke minst att bli till stor fördel för landsbygdens folk
Bordssamtal om Hakonsgiven
Lindblad
Låt oss börja med en liten repetition — vad innebär
Hakonsgiven och när genomfördes
den?
Mörck:
Given innebär i stort sett
en övergång från försäljning genom
resande och telefon till skriftliga order
från medlemmarna själva. Nu är den
genomförd vid alla kontor och man får
nog säga, att det här året blir dess
verkliga genombrottsår. Så långt jag
kan finna är förutsättningarna de bästa. Omsättningsökningarna är mycket
kraftiga i år, men vi måste givetvis
analysera dem n ä r m a r e och se, vad
som sammanhänger med en allmän
omsättningsökning inom detaljhandeln
och vad som kan anses bero på Hakonsgiven.
Lindblad: JVör Hakonsgiven
genomfördes
talade man om att affärerna
skulle få köpa för en viss
minimisumma. Hur verkade detta i praktiken?
Wirsäll:
Jo, 34 % av alla kunder
köpte för 3,3 % av Hakonbolagets årsomsättning. Genom att vi satte 5.000
kr. som minimigräns fick vi bort största delen av dessa kunder, som tidigare förorsakat inköpscentralen mycket stora kostnader. De som föll bort
v a r i regel inte speceri- och lanthandlare utan i första hand kunder från
andra branscher. Vi räknade med att
4
På ICA-tidningens
des
nyligen
Hakonsgiven.
Hirald
Wirsäll,
ett
köpman
ordna-
bordssamtal
Deltagare
Mörck,
och redaktör
initiativ
kamrer
Oscar
Sven
var
om
direktör
Nils-Erik
Kihlgren
Lindblad.
vi tidigare hade ca 6.500 kunder, och
som medlemmar enligt Hakonsgiven
anslöt sig ca 4.000.
Kihlgren:
Jag vill göra ett förtydligande — dessa gamla kunder får åtminstone tills vidare rekvirera från
Hakonbolaget om de önskar. Vad de
förlorar, är de förmåner som medlemmarna åtnjuter.
Lindblad: Hur reagerade
köpmännen för systemet med skriftliga
order
— jag minns att det fanns gott om
olycksprofeter
vid
starten.
Kihlgren: Jag-och många med mig,
som bodde på en s. k. kontorsort, ansåg att det skulle vara bekvämare att
ringa in orderna och förordade därför denna medelväg. Någon sådan halvmesyr gick inte att genomföra, och jag
måste säga att det v a r tur, att den inte
blev prövad. Nu gör jag så — man kan
naturligtvis även göra på annat sätt —
att jag skriver ned defekterna direkt
på rekvisitionsblanketten. När jag så
kommer fram till dagen då jag skall
skicka in min order, går jag igenom
varukatalogen, som är uppställd i varugruppsordning. Då vet jag att ingenting blir glömt. Detta är en snabb men
effektiv defekteringsmetod.
Lindblad:
Order för leverans under
säsongen var väl förr en av resandenas huvuduppgifter.
Hur går det till
nu?
Mörck:
Hakonbolaget försöker att
begränsa antalet leveransvaror till sådana som måste köpas en längre tid i
förväg, t.ex. importvaror och vissa säsongartiklar. Strävan är att så många
varor som möjligt skall kunna köpas
direkt från lager.
Kihlgren.- I fråga om leveransvarorna får varje medlem från den egna
inköpscentralen en särskild rekvisitionsblankett, som upptager varorna
ifråga. Genom att man får blanketten
i mycket god tid hinner man göra ett
noggrant övervägande. På det sättet
får man ett fastare grepp om det hela
— det blir mera genomtänkt.
Lindblad: Hur stort antal av orderna är skriftliga för närvarande?
Wirsäll:
I fråga om kolonialvaror
är 80—85 % av orderna skriftliga.
Kihlgren:
Systemet med skriftliga
order h a r betytt en oerhörd tidsbesparing för oss Hakonsköpmän. Själv hade
jag förut ett besök i veckan av Hakonbolagets representant och det tog tvä
timmar eller 100 timmar per är. Jag
måste ta emot resanden under arbetstid, när det passade honom. Orderskrivningen kan jag göra undan för
undan, på en tid som passar mig. Den
som tidigare hade kontakt med mänga
företag och därigenom hade flera resandebesök, gör ännu större tidsbesparingar.
Mörck:
Den
tidsbesparingen
ger
köpmännen tid att effektivisera rörelsen genom att hålla bättre kontakt med
kunderna och utöva ledarskap. Jag är
av den uppfattningen att bara denna
tidsbesparing ekonomiskt betyder betydligt mera än den avansökning handeln har kunnat få genom centrala förhandlingar.
Wirsäll:
Vi har redan kunnat konstatera att bokslut, som köptrogna
medlemmar uppvisar, ofta är bättre än
dem som föreligger frän köpmän, som
försöker hålla sig med många inköpskällor. De kronor man kan vinna i
form av lägre inköpspriser på enstaka artiklar och genom kvantitetsrabatter, som kan leda till alltför stora lager, förloras genom tyngre lagerhållning och framförallt genom att splittrade inköp hindrar köpmannen frän
att lägga ned tillräcklig kraft på försäljningen.
Kihlgren:
Ja, bland oss köpmän
tycks det vara en allmän mening, att
vi spar ofantligt med tid genom att
slippa resandebesöken, och att inköpens avvägning framförallt blir bättre.
Det är som flera medlemmar sagt, att
•jag är faktiskt bättre sorterad nu med
mindre lager .
M ö r c k : Jag kan tillägga det. att en
kund talade om att han kommit överens med sina medarbetare att de inte
skulle falla för frestelsen att köpa, när
andra leverantörer lockade med extra
rabatter utan ägna större omsorg åt
att hålla ett väl avvägt lager. Därigenom h a r han kunnat öka avkastningen av sin affär. Där ser man följden av ett system med extrarabatter
vid köp av större kvantiteter — man
får ett för stort lager, artiklarna blir
liggande och mindre lättsaida.
Wirsäll:
Var bonusskala är avvägd
så, att medlemmen varje gäng har möjlighet att endast köpa vad han behöver.
Hans inköp räknas för hela aret. Än-
da har vi bakom bonusskalan räknat
med en viss inköpssumma per gäng.
Kihlgren:
Beträffande kvantitetsrabatterna så är det nu mer än någonsin viktigt, att man inte fäster för stort
avseende vid dem. Man måste räkna
med att en stor del varor kommer att
gä ned i pris.
Lindblad:
Hur liar det vuril med
övervakningen
av de skriftliga
orderna? Att påminna dem som glömt att
sända in order, liar vät förorsakat en
del extra arbete?
Wirsäll: Ja, under övergången. Da
ringde vi upp en medlem, som inte
skickat in sina order. När det gått några
veckor utan att han självmant skickade
in orderna, tog vi personlig kontakt
med honom. Sedan han fått en förklaring över innebörden av Hakonsgiven
fick han en ny chans att försöka. Kom
den skriftliga ordern trots detta inte
in, så fick det hela bero. Självklart
ringer vi emellertid upp den medlem,
som tidigare regelbundet sänt in sina
order, om dennes order någon gäng
mankerar — det kan vara sjukdom
eller postens fel.
Lindblad: En mycket
vanlig fråga
är hur stor försäljningspersonal
Hakonbolaget kumiat spara genom given.
Mörck: Vär statistik över antalet anställda visar i sin helhet en kraftig nedgång under de sista åren. I fjol minskade den med inemot 100 personer.
Detta beror emellertid inte bara på given utan även på det arbete, som organisationsavdelningen utfört för att
överhuvudtaget rationalisera vär verksamhet.
Wirsäll:
Den nya given siktar inte
bara till en reducering av försäljningskostnaderna utan den siktar också till
att åstadkomma en kostnadssänkning
för lagerarbetet, transporterna och
även för kontoret, överallt får man
en jämnare fördelning av och större
tillfällen att planlägga arbetet. Med
sikt på omläggningen till nya given
började vi reducera personalen redan
under 1948. och fram till årsskiftet
49—50 hade vi minskat med ungefär
200 personer. Beträffande försäljningspersonalen sa minskade den med ungefär 50-talet personer under förra året.
Men en hel del kontor började med given först i ar.
M ö r c k : Denna
personalreducering
har praktiskt taget helt kunnat ske
utan avskedanden. Detta har varit möjligt genom en viss naturlig avgång.
Forts, pä sid. 7.
Vad är Hakonsgiven?
Detta är en sammanfattande beteckning jfä ilct rationaliseringsprogram, som den hakonsanslutna
detaljhandeln //« dess årsmöte 1948
beslutade genomföra.
Vad innebär Hakonsgiven?
Den syftar till en
förenklad
kontakt
mellan
medlemmarna
och deras inköpscentral
— leder
till lägre kostnader
både
för
Hakonbolaget
(lägre
försäljningskostnader)
och för medlemmarna
(förenklad
defektering, lägre inköpskostnader
och
:
höjd
försaljningseff ekthntet).
Hur köper man varor enligt
Hakonsgiven?
Varje medlem far en varukatalog, som innehåller hela kolonialvarusortimentet.
Förpackningsstorlekar
och
inköpspriser
angivas tydligt för de olika artiklarna. Vid prisändringar,
nytillkommande
artiklar etc. sänder Hakonbolaget
medlemmarna
nytt katalogblad för utbyte.
Innehållet
i
varukatalogen
kompletteras
genom
medlemsbladet Hakoninformationen,
som
kommer till medlemmarna
var
fjortonde dag. Där får medlemmarna i koncentrerad
form en
saklig redogörelse för marknadsläget,ny a varor,prisändringar
etc.
Varurekuisitionerna göras p«
en särskild blankett, som insändes i speciella orderkuvert
till
Hakonbolaget.
Hur ofta får medlemmarna
varor?
1 regel en gäng per vecka på
fastställd
dag. varvid
ordern
skall vara hos
inköpscentralen
klockan 8 dagen före.
Kontorsorternas medlemmar
far varor
två gånger per vecka med Hakonbolagets
bilar, men
alltmer
övergår dessa medlemmar
till
rekvisition
en gäng per vecka.
Man finner det mera
rationellt.
Orderpremie och medlemsbonus
Som en premie för att medlemmen skriver in sina order utgår 1 "/» orderpremie. Därtill far
medlemmen
s.k.
in e d I e m sbonus
efter en glidande skala
från 1 "la till 1,7"/» beroende av
arsinköpens
storlek.
5
Vi hälsar på
som siktar på att genom
bra recept förbättra
våra kostvanor
Från morgon till kväll lagas de läckraste rätter i ICA-kurirens
provkök.
C J 4 mänga underbara recept det alltid
finns i ICA-kuriren .. . Jag gjorde härlig korv till julen efter recept i ICAkuriren . , . Vilken trevlig matsida ICAk u r i r e n h a r varje vecka . . .
Sä läter det allt som oftast i ICAaffärerna eller när några husmödrar
träffas. Men lika ofta kanske det frågas: Vem lagar den goda maten i ICAkuriren och vem komponerar matsedlarna? Och därför har vi gjort ett besök i ICA:s provkök i Stockholm.
Det är en av de två skolkökslärarinnor som utarbetat Stora Kokboken
som närmast är ansvarig för ICA:s
provkök, nämligen fru Edith Ekeydrdh.
Tillsammans med fru Gun Lindeen i
Stockholms Yrkesskolor sköter hon
detta provkök. Dessa båda skolkökslärarinnor lägger upp matsedlar och
recept. För utprövning av matrecept
och bakrecept, uppläggning av mal,
borddukning och praktiska arrangemang h a r de en stab av skickliga medarbetare.
Att utarbeta recept och sätta upp
matsedlar för ICA-kuriren är svårare
än vad man kanske i hastigheten tror.
ICA-kuriren är spridd från Skåne till
Lappland, läsekretsen bestar av husmödrar av alla samhällsklasser, och
vad man tycker är självklart i Stockholm är kanske oåtkomligt på landsbygden.
Fru Ekegårdh visar några brev från
läsekretsen, ett skrivet under kristiden
av en husmor på landet. Hon ber att
i ICA-kurirens spalter få recept på rätter med vispgrädde ..för vi har ju riktig grädde på landet». Och när recept
på strömmingsrätter varit införda kommer brev från västkusten »här finns ju
ingen strömming, skriv om sill och vitling i stället-. En husmor vill ha »finare
mat, gärna delikatesser» medan en annan skriver att maten i ICA-kuriren
är lör dyrbar.
Da gäller det att jämka for att tillfredsställa alla parter.
- Vi väntar oss inte alls att någon
enda husmor följer vara matsedelsförslag dag för dag, säger fru Ekegårdh,
vi anser dem bara vara ledmatsedlar.
Genom våra recept och matsedlar för-
söker vi föra in var läsekrets pä bättre
kostvanor — dieten är alltför enformig
och vitaminfattig i mänga svenska hem.
Vad vi försöker lära husmödrarna är
att variera mera, ha mera grönsaker
pa matsedeln, använda mindre socker
i matlagningen, begagna sig av alla do
halv- och helfabrikat, såsom puddingpulver och vakuumtorkade livsmedel,
frysta livsmedel samt färdig mat på
burk m.m. Nya bättre tillagningssätt
och arbetsbesparande metoder är också
något som är högst aktuellt.
De allra flesta recept som står i ICAkuriren provlagas ibland flera gånger
för att kunna förenklas eller förbättras. Skulle någon läsarinna skriva och
klaga pä ett recept, provlagas rätten
alltid innan man svarar på hennes brev.
Och alla vackra dukade bord, garnerade tårtor och efterrätter och vackra uppläggningar som är fotograferade
i ICA-kuriren är naturligtvis också utförda i provköket. Alla dessa fotograferingar kräver inte så lite tillbehör.
I ett r u m finns hyllor frän golv till tak
med hushållstillbehör som serviser,
glas, passerapparater, kaffepannor och
Smått om gott
]C A
CÄ:s provkök
knivar, gafflar och andra köksredskap, ett lager nästan lika välförsett som en medelstor bosättningsaffärs. Ty det duger inte att gång på
gång komma med samma servis och
samma puddingform på de dukade borden som gläder vårt öga i ICA-kurirens
spalter. Läsekretsen vill ha omväxling
och den får det.
Inom en snar framtid kommer en artikelserie i ICA-kuriren om ändamålsenliga hushållsredskap. Det är assistenter i ICA:s provkök som fått råd och
varit i kontakt med Hemmens forskningsinstitut och provar ut potatisskalare, förskärare, kokkärl m.m. för att
bara nämna några exempel — följ
den artikelserien i ICA-kuriren, ty
husmödrarna är tacksamma om en försäljare kan komma med goda råd och
känner till vad som rör sig på den
husliga fronten!
Från provköket kommer också alla
de lättsålda och utmärkta rutiga ICAkokböckerna: Sju sorters kakor, Den
bästa efterrätten,
Den godaste
maten
för att nämna några av dem. De är
byggda dels på recept som kommit in
vid ICA:s recepttävlingar och som sovrats och bedömts av medarbetarna i
provköket, dels på specialrecept som
tillkommit i ICA:s provkök. Just nu
har man en ny bok under arbete, den
bygger på ICA-kurirens stora bakningstävlan och kommer att innehålla recept
på mjukt mat- och kaffebröd.
F r u Ekegårdh, fru Lindeen och deras
medarbetare i provköket ligger som synes inte på latsidan, och de försäkrar
glatt och enhälligt att de inte kommer
att spara någon möda i framtiden heller för att göra matsedlarna i ICAkuriren så omväxlande och roliga som
möjligt.
M. F.
1 ^ ^ - ^ * - - k u r i r e n s provkök är också
platsen där ICA-förlagets populära
hushållsböcker
»lagas till». Bakom
framgången med hushållsböckerna ligger långt mera arbete än någon tror.
Varje recept måste omsorgsfullt utväljas, provas och justeras innan det är
bra nog att få komma med i en bok.
• Man kan tala om succé när det gäller ICA-kurirens
recepttävlingar.
Boken »Sju sorters kakor» bygger på recept från en tävling i kakbakning,
där
5.000 deltagare skickade in sammanlagt
8.400 recept.
• Fjolårets
bakpristävlan
4.873 deltagare, som skickade
recept.
samlade
in 10.426
Hakonsgiven...
Forts, från sid. 5.
varvid inga nyanställningar skett, genom överflyttning av personal till den
nystartade specialvaruavdelningen och
därigenom att vi hjälpt några till anställning inom andra företag.
Kihlgren:
Den ökade bonusen har
varit ett påtagligt bevis för oss köpmän. Vi kan redan avläsa besparingarna i våra bonussiffror.
Wirsäll: För 1948 var bonusen i runt
tal 845.000:— kr. och i fjol 1.229.000:—.
I år räknar vi med att komma upp till
ungefär 1.700.000:—. Detta innebär att
den nya given tillför medlemmarna
omkring 1 miljon kronor ytterligare i
direkt återbäring. Om man sedan lägger till vad köpmännen sparar i tid och
förbättrad lagerhållning, blir det en
ännu större summa.
Lindblad:
Hur är fabrikanternas
inställning till den nya given? Jag vet
att det är mänga köpmän, som har
svårt att förstå att t.ex. en stockholmsfabrikant expedierar sina varor i dyrbara småsåndningar
till olika
detaljister i norra Västergötland
i stället för
att exempelvis
skicka dem i järnvägsvagn direkt Ull Hakons lager i Skövde
och låta varorna följa med de ordinarie turbilarna ut till affärerna. Det
måste bli ett mycket dyrbart
transport-
• i.Sju sorters kakor» har blivit en av
Sveriges största boksuccéer — kanske
den allra största. På endast fyra år har
den nått en upplaga, som
överstiger
500.000 ex.
• Flera andra böcker ur
ICA-förlagets
orutiga köksbibliotek»
har blivit storschlager. »Den bästa efterrätten»
har
sålts i 150.000 ex. och »Grönsaksgott» i
85.000 ex. Den senaste boken »Den godaste maten» tycks också bli en bestseller — 61.000 ex. har sålts på fyra
månader.
• Om
plaren
andra,
gånger
man staplar de försålda
exemav »Sju sorters kakor» uppå varblir det en stapel som är 11
sä hög som
Eiffeltornet.
• Om man lägger de kakböcker,
som
såldes under fjolåret, efter varandra s«
räcker »bokvägen» från Stockholm
till
Södertälje.
sätt, som ytterst får betalas av
handeln och
konsumenterna.
detalj-
Mörck: Vår uppfattning är, att den
bästa lösningen vore att fabrikanternas
artiklar kunde sändas i vagnslaster till
våra lager för att från dessa transporteras till medlemmarna med våra ordinarie route-bilar. Detta system tilllämpas av bl.a. en av de ledande glödlampsfabrikanterna med ett gott resultat.
Lindblad:
En del fabrikanter
arbetar med mycket höga
kvantitetsrabaiter pä t.ex. tekniska artiklar. Hur påverkar detta,system
Hakonsgiven?
Wirsäll:
Det är bara ett sätt att överflytta lagerhållningskostnaderna på detaljhandeln. Vi kommer efterhand att
inrikta oss på en sakligare och för
bägge parter riktigare kalkylering.
Mörck:
Hakonbolaget och ICA ser
inte som sin uppgift att dominera detaljhandeln. Vi siktar på att ordna bättre förhållanden för de anslutna medlemmarna — indirekt bidrar detta till
att hela den privata handeln får det
bättre. De fördelar som våra medlemmar har är redan stora, men med en
ännu kraftigare uppslutning från medlemmarnas sida kan resultaten bli ännu bättre. Det är därför vi i år tror på
att omsättningen kommer att alltjämt
öka avsevärt.
7
Provköp ger besked
om butikens svinn
De
'-"."
svenska
duktiga att
försäljarna
räkna
är
men har
lätt för att glömma, konstaHärovan ser vi det
betyg
försäljarna
erhåller i de butiker lierr
Löving
gjort provköp.
Härintill gör herr
Löving sina inköp
för att sedan summera ihop sina intryck.
yjlle Löving i Enköping kan nog med
skäl bära epitetet Sveriges mest noggranna kund. Han har under det sista
året tagit som uppgift att framförallt
genom provköp avslöja affärernas svinn
och har på sina provköp ernått rent
sensationella resultat. Ordet försäljningssvinn har tidigare varit ett relativt okänt begrepp, men genom Lövings undersökningar har det framkommit, att försäljningssvinnet
är
minst lika viktigt som varusvinnet. Löving har goda erfarenheter, dels genom mångårig praktik och dels såsom
tidigare innehavare av en affär.
Hur kommer det sig då, att Löving
började pyssla med svinnundersökningar? Ja, hur han kom pä den idén
låter vi honom själv berätta.
— Första kontakten med svinnet
kanske jag fick som 20-årigt biträde,
då jag en gång hade det tråkiga nöjet
att fä ta tillbaka en fläskkorv frän en
kund, som funnit korven dålig och anmärkte på den. Kunden ville ha pengarna åter. Jag vägde korven och fick
det till, att den skulle kosta 1: 15. Kunden protesterade mot detta och sade,
att hon betalat 1:25 för korven. Jag
vägde den på nytt och fick samma pris
och lät även ett annat äldre biträde
väga korven. Han fick då priset till
1:20. Det var alltså tre olika priser vi
fått. och med detta exempel stod det
8
terar
herr Olle Löving som
gjort
4200
olika
klart för mig, hur lätt det är att räkna
fel på vågen — hur lätt det kan bli
svinn.
Vågen säger allt.
— Hur går nu dessa svinnundersökningar till?
— På uppdrag av köpmännen gör
jag ett antal provköp i affärerna. Det
går till så, att jag tillsammans med
mina medhjälpare anonymt besöker affären och köper olika varor, som sedan
kontrolleras beträffande vikt, antal och
annat. Kontrollen ger klart besked om
personalens noggrannhet och vad som
bör rättas till. Man kan förresten redan
pä ett tidigt stadium skaffa sig ett
ganska klart omdöme om butiken. Ja,
redan fasaden kan faktiskt avslöja en
hel del. Genom att studera fasaden,
trappan och gårdsplanen utanför blir
man snart bekant med springpojken.
Genom att ta en titt i skyltfönstret blir
man lika fort bekant med dekoratören.
När jag sedan kommer in i affären,
ger en ganska enkel granskning mig en
god bild av hur affären skötes. Det
bästa utslaget härvidlag ger faktiskt
en blick på vågen. Vågpendelns inställning, rätt eller fel, ger genast en god
uppfattning om affären är välskött
eller inte.
— Var har vi de största bristerna i
affärerna?
provköp
i 500
butiker.
— Ja, man kan nog säga, att det pä
sina håll först och främst brister i organisation. I mångt och mycket saknas
system
och slentrian
förekommer.
En annan viktig detalj är den, att undervisningen av den yngre personalen
ibland är bristfällig, vilket givetvis
resulterar i ett stort svinn. Vidare har
personalen nu under kriget på grund
av personalbrist ofta alltför snabbt
kommit fram till disken.
Vi kan räkna
g/ömma.
men också
— Vad kan man i stort sett säga om
de svenska försäljarna?
— Då vill jag först nämna svenskarnas verkliga räknesinne. Det påtalas,
att felräkningar ofta förekommer, men
genom de undersökningar jag gjort har
det visat sig, att så är inte fallet. Däremot skulle jag gärna — för att återigen vara en smula kritisk — vilja påpeka glömskan! Vid de undersökningar
jag gjort har det framkommit, att
glömskesvinnet är överraskande stort.
Det beror till stor del pä att man inte
använder den riktiga debiteringsmetoden, nämligen att debitera efter hand
som varorna plockas fram. Det är ju
lätt gjort att glömma bort varor som
tobak, tabletter, choklad, cigarretter,
tändstickor, gaspoletter, frimärken och
flera liknande varor, som kunderna
lätt kan stoppa i fickan omedelbart.
När det gäller den rätta debiteringsmetoden är charkuteributikerna föredömliga.
Påtår
kostade
3500
kr.
— På vilka varor har konstaterats
det högsta svinnet?
— Utan tvekan på mjölk! Och smörgåsmat, karameller och dylika saker.
Mjölken är det verkliga problemet, och
en 4—5°/o svinn i en mjölkaffär anses
faktiskt på sina håll naturligt, vilket
givetvis är absolut fel. J a g kan ta ett
typiskt exempel. En affär hade tidigare
5 "/« svinn. Samma affär har nu minskat
svinnet till 0,4 %. Vad orsakade då detta
höga svinn? Jo, det framkom, att den
påtår, som varje mjölkkund erhöll,
plus försäljarens ovana att addera i
huvudet kostade affären årligen 3.500
kronor. När försäljaren genom provköp bevisligen blev ställd inför detta
faktum, gick han med större säkerhet
in för mätningen av mjölken. I stället
för att addera i huvudet använde han
papper och penna och affären kunde
redan nästa år uppvisa en sensationell
svinnminskning till 0,4 °/o. Andra svinnorsaker, som framkommit vid undersökningar i mjölkbutiker, är att försäljarna ofta tappar räkningen, när det
gäller ett större antal kakor och därför
— hellre än att ge kunden för litet i
hastigheten — lägger ned några extra
kakor i påsen. Pant på tomglas är också ett stort problem. H ä r borde alla
system med kvitton, brickor och dylikt direkt förkastas. Det enda rätta är
att ta betalt för tomglasen. Tanken
skall vara den, att en sockerdricksflaska t.ex. kostar 40 öre per flaska
med tomglas inräknat och 25 öre om
kunden har tomglas med sig.
dersökningar. Här får biträdena och
chefen exakt reda pä var det brister.
När jag gör en undersökning i en affär, så sammanställer jag de olika resultaten, som sedan chefen erhåller
samlade, och varje biträde får besked
och betyg på sin prestation. Efter provköpet samlas vi en kväll hela personalen. Jag redogör för mina undersöksökningar, och vi diskuterar de resultat, som undersökningen har givit, och
de möjligheter, som finns att begränsa
svinnet. Resultaten har då alltid blivit
de bästa — personalen blir mera vaksam. Det viktigaste av allt kanske är
att man sätter igång med föruppvägning och förpaketering av varor. Det
är det allra enklaste och effektivaste
sättet att bekämpa varusvinnet.
Marknadsundersökning ger köpmännen
fakta.
— I fjol gjorde jag även ett flertal
undersökningar bland kunderna, detta
för att få kundernas syn på butiken —
d.v.s. hur butikerna skötes, vilka varor
man borde föra, hur personalen uppträder och så vidare. En sådan under-
sökning är en stor tillgång för en affär.
Jag kan ta ett exempel. En norrlandsköpman kunde inte begripa den dåliga
omsättningshastigheten på skor. Jag
fick i uppdrag att göra en gallup, och
den avslöjade, att folket på platsen åkte
in till den närbelägna staden och gjorde sina skoköp. Men jag fick även reda
på att vad kunderna saknade i den affären var en ordentlig hushållsavdelning. Av den anledningen gick affären
i stället in för att arbeta fram en perfekt hushällsavdelning, och den avdelningen har redan nu ökat omsättningen
betydligt.
Byrån
för
Handelsundersökning,
herr Olle Löving, har med undersökningar och undervisning åstadkommit
stora förbättringar i de butiker, där
han gjort sina provköp. Hittills har han
avverkat 500 butiker och gjort 4.200
provköp. Han har dessutom i köpmannaföreningar, ungdomsföreningar och
på Kl-skolan hållit sammanlagt 120
föredrag om svinn.
Sven
Palsten.
När provköpen är avslutade i en butik
samlar herr Löving personalen till en
diskussionskväll.
Härnedan är det instruktion i konsten att väga rätt.
Butiksmaskinerna tarvar liksom övriga verktyg ständig uppsikt. Många affärer skulle behöva en hel del nytt,
t.o.m. av ganska enkla redskap. En jästdelare till exempel är inte alls så vanlig som man tror ute i butikerna. Slöa
knivar är däremot rätt vanliga. Det kan
också påpekas förtjänsten av att ha
flera olika knivar i en affär, så att inte
en kniv användes till allting. Det är
inte lämpligt att dela smör och blodpudding med samma kniv.
Personalen
med på
noterna.
— Hur kan man då få personalen
mera aktiv och h u r skall man slopa
svinnet?
— Att helt slopa svinnet, kan nog
inte anses naturligt. En svinnprocent
på 0,5—0,9 ä r nog ofrånkomlig, eljest
finns risk att man går för långt och
stjäl av kunderna. Det bästa sättet anser jag mig ha funnit i dessa provun-
Fem felgram
kan bli 3000
Vid provköpen
i charkuteributikeT
har det visat sig att vågen är det »farligaste svimiredskapet».
Av 100 vågar
slog 33 fel. Låt oss se vad det betyder
för en affär som hade vågen fel inställd
på ca 5 gram. Affären omsatte 300.000
kr och vägde årligen bort varor för 3.000
kr. Vi räknar alla inslag i kassan och
beräknar att varje inslag
motsvarade
4lk vägningar, vilket per dag gör 6S4
kr.
vägningar & 5 gram. Det ger en
manlagd varuförlust av 3,420 kg,
vid en beräkning av ett varupris
kr per kg gör 10:26 kr per dag
3.078 per år.
Konsten att väga kan biträdena,
ciellt de yngre, aldrig nog mycket
strueras i. Här bör chefen och de
kamraterna ta som sin uppgift att
pa till.
samvilket
av 3
eller
speinäldre
hjäl-
9
Var
Till ledning för intresserade, som ev. under sin semesterresa gärna skulle
vilja komma i kontakt med
den nya butiksformen, presenterar vi här en karta
som upptar de enskilda
snabbköpsbutikerna som
finns i landet.
finns
snabbköpsbutikerna?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
Nya självbetjäningsbutiker växer fram
varje månad och då
denna karta gjordes
upp redan l:a april
reserverar vi oss för
eventuella
felaktigheter. Det finns ju
även en hel del semiselfservice
butiker,
men på kartan är
upptagna endast de
butiker, som helt gått
in för
självbetjäningssystemet. Totalt
finns det över 100
snabbköpsbutiker
i
landet.
Kooperationen förfogar
över
mer än 50 och har enbart i Stockholm n
butiker.
Tempo
i
Stockholm har dessutom 2 butiker.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
Axel Sjömark,
Luleå.
Haga Självköp,
Umeå.
Runes självköp,
Björna.
Östersunds Snabbköp,
Östersund.
David Bergmans Snabbköp, Kramfors.
Erik Blomberg,
Gävle.
Soltorgets Snabbköp, Sune Zetterberg, Borlänge.
Jacobson & Jonsson, Vansbro.
Birger Flink, Sala.
Kockens Livsmedel,
Uppsala.
Folke Andreasson,
Norrtälje.
Axel Granath,
Västerås.
Stockholms
Självköp,
Gubbängen,
Stockholm.
Årsta Livs Kvick-Köp,
Skulptörvägen 25, Johanneshov.
Bea Snabbköp, Båstadsvägen 9, Johanneshov.
Bergöö & Co., Hallsberg.
AB Thorni,
Vingåker.
Wirén & Axelsson,
Nyköping.
Axel Edlund,
Ljungsbro.
Ivar Berg,
Norrköping.
Ekströms Snabbköp,
Norrköping.
Rydfors Specerier,
Linköping.
Hushållsinköp
AB, Uddevalla.
Claes Nygren, Västra Bodarna.
Claes Nygren,
Alingsås.
E. A. Elofsson, Kobbarnas väg 10.
Göteborg.
Götas Snabbköp,
Nylösegatan 10,
Göteborg.
E. A. Mattson, Kyrkåsgat. 13. Göteborg.
Husqvarna Självköp, Eric Ericson,
Huskvarna.
Edvin Nilssons Snabbköp,
Västervik.
Johnnas, Gunnar Johansson, Borås.
Krokslätts
Livsmedel,
Göteborgsvägen 109, Mölndal.
Lövqvists
Snabbköp,
Järnforsen.
John Johansson,
Kalmar.
Olof Nilson,
Bjärnum.
PåMssons Självköp,
Malmö.
Assar Petersson,
Ystad.
Märkesman inom tysk
detaljhandel jubilerar
Förbundsdirektör
på
X_-/n del av våra läsare känner kanske
till, att det i Tyskland finns en motsvarighet till vår ICA-organisation,
nämligen Edeka. Detta företag bildades
åtskilliga år innan de svenska köpmännen samlades i ekonomiskt samarbete
och har säkerligen givit många impulser vid tillkomsten och uppbyggandet
av våra ICA-företag.
Då vi i ett kommande nummer av
ICA-tidningen ämnar ge en utförlig
skildring av Edekas verksamhet, nöjer
vi oss här med att omtala, att till Edeka
centralorganisation hör i den västtyska
förbundsstaten 220 Edeka-föreningar
en
40-årig
Dr.
Paul
verksamhet
med 23.000 självständiga Edekaköpmän.
Dessa föreningars omsättning uppgick
är 1949 till 505 miljoner D-mark.
Edekacentralen hade det sista året en
omsättning av i runt tal 200 miljoner
D-mark, Edekaimporten över 33 miljoner D-mark (skattefritt) och Edekabanken över en miljard D-mark.
Den 1 april i år kunde den ledande
mannen inom Edeka, förbundsdirektör
Dr. Paul König se tillbaka på en 40årig verksamhet i företagets tjänst,
varunder hans insatser varit av avgörande betydelse för Edeka-organisationens framgång. Genast efter det katastrofala tyska valutakaoset hösten
1923 tog Dr. König itu med att söka
ställa Edekaförbundet på en solid fi-
König
i
kan
Edekas
se
tillbaka
tjänst.
nansiell grund. För att stegra Edekaköpmännens prestationer i konkurrenskampen skapade han en fast sammansvetsad organisation, som överlevde det
andra fruktansvärda sammanbrottet i
den tyska handeln 1945 och som —
trogen sina traditioner i denna svåra
tid — blev ett ovärderligt stöd för
många hårt för sin existens kämpande
medelklassköpmän.
Genom sin framstående begåvning
som föreläsare och publicist har Dr.
König verkat långt utöver Edekas
kretsar och givit den självständiga
köpmannen i Tyskland och andra länder nya, starka impulser. Han är en av
nutidens märkligaste
representanter
inom företagsekonomi.
4.' r Kan man friska upp purjolök med
hjälp av vatten?
5. Hur länge hål ler sig rädisor, sallad
och drivhusspenat friska i butiken?
6. I vilka städer ligger ICA:s uppköpskontor för grönsaker?
7. Varför är det så viktigt att genast
ta av locken på lådorna, när man
fått hem grönsaker?
Minns ni
Frågesport efter
stängningsdags.
1. Hur stort är det ungefärliga värdet av trädgårdsodlingens produkter i v å r t land?
2. I vilken temperatur skall
helst förvara grönsaker?
STOPP!
8. Vad gör ni om ni får se en liten
mögelfläck på en grönsak?
man
3. Kan man friska upp vitkål genom
a t t doppa den i vatten?
Ni har väl skaffat
9. Hur många kilogram tomater, i
ungefärligt t a l , t r o r ni ICA:s
Frukt och Grönsaker AB säljer
per år?
ICA-pärm?
pärmen
Inte!
redan
ICA-förlaget,
er 1950 års
Rekvirera
idag!
Skrin
til!
och
bi-
Västerås
foga 1:40 kr + 80 öre i
10. Under vilka månader kan man få
purjolök från friland?
Svaren
kostnad.
des
då
Samlingspärmen
portosän-
omgående.
finns på sidan 19.
11
Butiken skall
ständigtx växa!
Inredningsarkitekt
David
Jacobson,
Köpmannatjänst,
ger här sin syn på frågor som berör om
byggnad och modernisering av butiker
Golvbeläggningen
när man tänker
V arje köpman som ser en nyinredd
butik tänker gärna på sina egna lokaler och sin egen butiksinredning. Vilka
förbättringar kan jag göra?
Innan man sätter igång med nyanskaffningar
och
reparationsarbeten
måste man dock göra klart för sig, varför man moderniserar en butikslokal
och vilka kostnader det kommer att
medföra.
Låt oss räkna upp några olika skäl.
Omsättningen
ökar.
Erfarenheter har visat att en något
så när genomgripande butiksmodernisering medför en omsättningsökning av
mellan 15 och 30 %. Det finns gott om
exempel på affärer där man nått ännu större ökning, dit hör bl. a. den butik i Funäsdalen som vi berättar om på
annan plats i detta nummer. I ICA-tidningen berättas för övrigt mycket ofta
om butiker, som i samband med att
man skaffat nya lokaler kunnat öka sin
omsättning betydligt över de här angivna genomsnittssiffrorna.
Omkostnaderna
minskar.
Många köpmän glömmer av att man
inte bara moderniserar en butik för att
kunna sälja mera — minst lika viktigt
är att få butiken planerad så att den
minskar omkostnaderna för löner. I
en välplanerad butik kan man nå en
mycket hög omsättningssiffra per anställd, och i en butik där man under
12
planeringen verkligen inriktat sig på
att nedbringa transportvägar och förenkla varornas hantering torde det vara möjligt att minska lönekostnaderna
med minst V2 %.
Övriga
fördelar.
En välordnad inredning och nyreparerad butikslokal medför även andra
fördelar. Genom att butiken blir överskådlig och lättarbetad minskar svinnet på varorna. Framför allt gäller
detta ömtåliga färskvaror, där man genom säljande exponering kan uppnå
snabbare omsättningshastighet och mindre lagringsförluster. Den genomsnittliga minskning ifråga om svinnet som
kan uppnås genom modernisering uppskattas till omkring V2 %.
Varje modernisering medför även
att genomsnittskalkylen för affären
kan ökas något genom att försäljningen av mera förtjänstgivande impulsvaror underlättas. Hur stor förändringen kan bli är givetvis svårt att
uppskatta, men även här kan man säkerligen i vissa butiker öka bruttovinsten med mellan Va och 2 %. I förhandskalkylen är det dock klokast att
endast räkna med '/« % förbättring.
Att dessutom arbetsförhållandena förbättras avsevärt och att köpmannen
och hans medhjälpare får en trivsam
miljö att arbeta i är säkerligen oerhört
värdefullt ut hälsosynpunkt — att uppskatta den fördelen i pengar låter sig
väl däremot knappast göra.
är en viktig
modernisera.
detalj
Obefogade
invändningar.
När man framhåller dessa argument
för en del köpmän, möts man ofta av
invändningen: vad lönar det sig att öka
omsättningen med 100.000 kronor?
Gör jag det måste jag skaffa två biträden till och då går den ökade bruttovinsten åt i löner. Sådana yttranden är
det givetvis svårt att bemöta utan ingående kännedom om köpmannens
egen förmåga. En skicklig köpman förstår alltid att avpassa arbetskraftens
storlek på ett smidigt sätt. Att omsättningsökning inte löner sig gäller givetvis endast vid försäljning till felaktiga kalkyler och förekommer bara i
företag, där chefen av någon orsak
saknar förmåga att leda försäljningen
på rätt sätt. Det är hans uppgift att
se till att omsättningsökningen avväges så, att vinstgivande varugrupper
utgör huvuddelen av tillskottet.
Enskild handels framtid kommer säkerligen inte att avgöras vid förhandlingsbordet utan ute i butikerna. Varje
köpman måste där ständigt tillvarata
alla möjligheter till ökad omsättning.
Gör han inte det, så uppstår lätt en
outnyttjad marknad inom hans eget
kundområde. Skickliga medtävlare kan
där starta nya butiker eller på annat
sätt åstadkomma förödande konkurrens.
Gör upp en
långtidsplan.
Siktar man på en allt större omsättning måste man också räkna med att
Gör upp en
för
butikslokalen!
Vad
en sådan plan
hålla framgår
f^\
långtidsplan
bör inne-
av dessa
punkter.
T o m t m a r k för affärens framtida
utbyggnad anskaffas.
(2) Man fastställer vilka varugrupper
man främst kommer arbeta med
den närmaste framtiden.
( J \ Man upprättar en plan över hur
butikens
olika
avdelningar
och
Sparrkonsolen
användes flitigt till nya inredningar.
aktuella artiklar där hyllorna är flyttbara.
Bilden visar ett hyllfack
för
lager lämpligen bör ligga i förhållande t i l l varandra och fastighetens bostadslägenheter.
(4)
Förslagsritningar
infordras
och
kostnadsberäkningar utföras.
( 5 ) I den mån programmet ej kan
fullföljas
genast,
upprättas
en
Det finns mycket att ta hänsyn till
när man gör upp planer för en affärs
framtida utveckling. Rådgör med någon kollega i Er Erfa-grupp, med någon konsulent eller med Köpmannatjänst. För anteckningar om samtalen
och försök sedan överblicka det hela
och avgör, vad som är mest väsentligt
för Er affärs framtid.
Kostnadsberäkningarna
avskräcker
lätt men kom då ihåg, att många köpmän etappvis kunnat utbygga sin rörelse med
sj älvf ört j anade
pengar.
Många moderna butiker har idag en
hyreskostnad av omkring 2 °/o av omsättningen men ger trots detta betydligt större vinst än äldre butiker, där
hyran endast är hälften så stor.
David Jacobson.
plan över fastighetens utbyggnad
etappvis.
butikslokalen skall kunna klara en
större omsättning. Ett viktigt krav på
en affärslokal är alltså att den kan utbyggas.
Det är vidare nödvändigt, att det
finns en fullständig långtidsplan över
hur olika u t r y m m e n skall användas i
framtiden. Det hände nyligen att en
köpman som lager måste ta till en bostadslägenhet, som låg bakom butikslokalen. Han ansåg, att avkortade transportvägar
skulle kunna
nedbringa
hans utgiftskonto ganska kraftigt varje år. Det belopp han nedlagt för att
iordningställa denna bostad var alltså helt bortkastat — hade han från
början även tagit butikens utbyggnad
med i beräkningen hade denna förlust
helt kunnat undvikas.
På samma sätt händer det ofta —
man ordnar först
charkuteriavdelningen i en del av butiken, och senare
när man intill denna avdelning önskar
inreda ett kylrum, finns det inte utrymme för detta. Hela avdelningen måste
då — med stora kostnader — flyttas
till en annan del av butiken.
Lönar det sig att
modernisera?
\- 7 visar bär ett exempel pä bur man gör upp en
enkel kalkyl
över butikens
modernisering
för
att
kunna bedöma om det verkligen kommer att löna sig.
Butikens
nuvarande
omsättning:
200.000 kr.
KOSTNADER FÖR MODERNISERINGEN:
Ny inredning och komplettering
av utrustning
Reparationsarbeten
11.000
4.000
Summan
15.000
1.500
fördelad
pä 10 ar, kostnad
per dr
BERÄKNAD RESULTATFÖRBÄTTRING:
5 % netto på en beräknad oms.-ökning av ca 40.000 kr
Minskat svinn Vs "lo på 200.000 kr
Lägre lönekostnader 'Ii "h på 200.000 kr
Förbättrad bruttovinst 'h % på 200.000 kr
2.000
1.000
1.000
1.000
Avgår
5.000
1.500
kostnader
enligt ovanstående
Årlig resultatförbättring
3.500
13
Dixistället skall vara
fräscht och frestande
Sköt
om
skyltstället
på rätt sätt, annars
säljande
för
karameller
blir det inte
den
det bör
vara.
skyitmonter
Torka fuktsamlaren
så här!
Fnktsamlaren torkas bäst om man
lägger den på en kokplatta
eller ett
vanligt värmeelement
några timmar.
Ett uälskött skyltstält frestar till inköp och ger intryck av god hygien.
Så här får det inte se ut.
Dammiga,
tomma
eller
halvfulla
glasbehållare, klibbiga karameller, inga
prislappar — en sådan exponering
verkar allt annat än tilltalande.
Diska glasbehållaren!
Innan man fyller på nya
karameller,
bör glasbehållaren
diskas
ordentligt
med diskborste i hett
vatten.
Prislapp
x
Skruva
loss
fuktsamlaren!
Fuktsamlaren,
som sitter pä locket,
bör minst ett par gånger i månaden
skruvas loss och torkas — sitter den
längre blir den oduglig.
14
får icke saknas!
De flesta sådana här skyltställ är försedda med prislappshållare
med utbytbara prislappar. Dd barn emellertid
gärna bruka roa sig med att plocka om
de lösa lapparna, kan man i stället göra så att man klistrar fast en etikett
direkt på glasbehållaren.
Både namn
pä karamellsorten
och priset bör finnas angivet på etiketten.
var unga fru M. som i en livsmedelsaffär begärde att få ett kvarts kilo valnötskärnor. Biträdet tog en ganska stor
påse och fyllde den med valnötter,
ställde upp påsen på vågen och sa:
— Det blev tre hekto, men det tar
vi väl.
Och innan han hunnit vänta på svar,
vek han ihop påsen.
Fru M. blev arg. Hon skulle baka
valnötstårta, och i receptet stod att det
skulle vara 250 gram valnötskärnor.
För det första måste hon alltså väga
om valnötskärnorna när hon kom hem,
för det andra ansåg hon, att hon skulle
ha precis den varukvantitet som hon
begärt, och för det tredje tyckte hon
att biträdet var nonchalant som inte
väntade på svar innan han vek ihop
påsen.
F r u M. hade alldeles rätt i att vara
arg — eller åtminstone förargad. När
det gäller små varor, som t.ex. mandel,
nötter och kryddor bör ingen expedit
lita på sitt omdöme, utan fylla på den
sista delen av påsens innehåll på vågen.
Av tunga varor som apelsiner, vissa
sorters grönsaker, ägg, kött, kan det
ibland vara omöjligt att få exakt den
vikt kunden begärt. Kunden bör då
tillfrågas med ett vänligt: det blev 1
kilo och 50 gram — får vi lov att ta
det? I nittio fall av hundra säger kunden ja och betalar gärna den överskjutande summan. Men om kunden
inte tillfrågas, känner hon sig förfördelad. Man bör aldrig resonera som så,
att »de där örena betyder inte så mycket för kunden, det tar bara bort dyrbar tid att fråga». Det hela är inte en
ekonomisk utan en psykologisk fråga.
blev en ung husmor som i sin shoppingväska hittade ett stencilerat meddelande, som hennes handlande stoppat i när hon gjort sina uppköp tidigare på dagen. På det meddelandet
stod, att butiken fått in en del nyheter
såsom konserverade persikor, kupongfritt kaffeextrakt m.m. Den unga husmodern berättade varför hon blev så
glad: just den dagen, som var en av
de sista i månaden, hade hon särskilt
Fru
Kunden
berättar
helt
vanliga
episoder
några
från
batiker.
ont om pengar (men det var hon inte
glad för) och hon tycker det är så förargligt att behöva säga nej när biträdet erbjuder en vara. Hon slapp alltså
att generat erkänna, att de delikatesserna hade hon inte råd med, men hon
hade ändå fått veta att varan fanns,
så att hon kunde köpa den några dagar senare när hon fått kassaförstärkning. Ty naturligtvis ville hon ha konserverade persikor, som så länge saknats i speceriaffärerna.
Många husmödrar tycker inte om att
bli utsatta för plusförsäljning som de
helt enkelt kallar för något annat —
nämligen påprackning. Särskilt ömtåligt
är det naturligtvis med dyrare varor
som inte är helt nödvändiga i ett
svenskt medelklasshushåll. Mänga husmödrar är i likhet med den ovannämnda generade att tillstå att de ej har råd
med vissa varor, därför köper de ibland
över sina tillgångar och får samtidigt
en olustig inställning till butiken och
biträdet som bjudit ut den dyrbara varan. Men ett kundmeddelande, antingen
lagt i brevlådan eller i shoppingväskan,
ger kunden känslan av att hon som
kund fått ett erbjudande som hon kan
anta eller avstå ifrån —• allt efter råd
och lägenhet. En finkänslig form av
plusförsäljning alltså.
Uppmärksammad
solstickereklam
Denna slående skyltning kommer
från firma Jerker Hallenius i Skövde,
där man i två stora skyltfönster på detta sätt propagandaskyltat. Den kraftiga
texten hade god effekt och skyltningen
illustrerades av lekande barn på trånga
bakgårdar
och soliga
badstränder.
Glöm inte bort Solstickan när ni planerar och gör upp sommarens skyltningar. Och när ni säljer tändstickor
bör ni utgå från att kunderna mena
Solstickan när de begär »tändstickor».
Gör m a n så kan solstickeförsäljningen
bli hundraprocentig.
15
Köpman
Helge
der otaliga
i den
härjedalska
Funäsdalen
gångsrikt
dalens
Nilson
D.
16
till fjällen
fjällvärlden
mognade
en lanthandel,
hans
och
beslut.
som kan
såg sin chans.
blev han
under
Idag
räknas
Un-
stormförtjust
militärtjänst
driver
han
till en av
i
framHärje-
största.
Turisterna
är en stor
kundkrets
hos Helge
Nilson, som kan erbjuda denna
kundkategori
en stor sortering
turistsouvenirer.
Pä bilden härintill
ser vi
köpmannen
sälja renhorn.
' e t hände i ofredens är 1940. Vice
korpralen 293/33 Nilson satt framför
den grå militärbaracken och kisade
mot den varma aprilsolen. Fjällvärlden
är underbar, tänkte han. Naturälskare
och fjällkännare som han var, kunde
han inte tänka sig en bättre förläggningsplats för sin beredskapstjänstgöring. Helge Nilson hade svårt att förstå
»sörlänningarnas» prat om lappsjuka . . .
Men det fanns en liten tagg i hans soliga sinne. Han var chef för m a r k e tenteriet vid förläggningen och skötte
inköpen för detta, och inköpen måste
han göra genom Konsum, eftersom Konsum var den dominerande affären på
platsen. Detta faktum lämnade Helge
Nilson ingen ro. När han »muckade» från
natursköna Funäsdalen förföljdes han
av tanken att få komma igen. Inte som
turist eller värnpliktig — nej, han ville
komma igen som en enskild handels
i Funäsdalen
semesterfärder
förkämpe pä platsen. Han kom igen!
Men låt oss börja från början.
Allsidig,
praktisk
utbildning
bästa
skolan.
Helge Nilson ville lära sitt yrke
grundligt. Han ville bli mångsidig och
redan i unga år som springpojke stakade han ut en plan för sin utbildning.
Som nittonåring blev han lagerchef hos
Oskar Esping i Slottsbron. Efter fyra
års praktik i den firman visste han allt
om lager och en lagerchefs göromål.
Han återvände till Forshaga, men några år senare flyttade han till Hudiksvall. Här kom han i kontakt med en
ny bransch och nya människor. Tanken på en egen affär började ta form
och växte efter återkomsten från beredskapstjänsten i Funäsdalen. Men
först ville han pröva på en riktig norrländsk lanthandel, och han sökte sig
därför till en stor lanthandel i Lappland. Här kom han i kontakt med lanthandelns järnvaror. Järnvarorna intresserade honom mycket, men han
ville få ett ännu bättre grepp om denna
omfattande varugrupp. Hans håg stod
till en specialaffär i järnvaror. Sagt
och gjort — Helge Nilson sökte sig till
Bräcke Järnhandel, och efter fyra års
anställning hade han avancerat till
föreståndare för affären.
Tillbaka
till
Funäsdalen.
Nu har vi hunnit fram till 1945. Vi
låter Helge Nilson själv berätta:
— Jag började känna mig kapabel
att öppna eget. Tanken på Funäsdalen
gav mig ingen ro längre. Men hur klara
det ekonomiska? Jag hade visserligen
sparat ihop några tusenlappar, men det
förslog inte långt. Nåväl, jag sökte
kontakt med Nordsvenska i Östersund, vars ledning sedan långt tillbaka intresserat sig för Funäsdalen.
Konsum omsatte över miljonen, medan omsättningen för privat handel utgjorde knappa 200.000 kronor.
Funäsdalen var en svart fläck för enskild handel! Nordsvenska intresserade
sig för mitt förslag, och jag skulle få
hjälp under förutsättning att jag själv
skulle kunna skaffa fram en viss summa pengar. Jag hade inget annat val
än att ta kunderna till hjälp. Och se,
de var hjälpsamma — mycket hjälpsamma. J a g glömmer aldrig, när jag
talade med gamle smeden Johansson
om mitt projekt.
— Jaså, du ska öppna egen affär, sa'
han, det gör du rätt i. Visst ska jag
hjälpa dej! J a g har visserligen inga
glasögon med mej här i smedjan, men
det går väl att skriva på papperet ändå.
Tvingades
gå brandvakt
i
urusla
lokaler.
— Med Nordsvenskas, kundernas och
de egna sparpengarnas hjälp kunde jag
1945 överta den affär i Funäsdalen,
som tidigare på ett synnerligen stillsamt sätt representerat privathandeln
på platsen. Butiken och övriga lokaler
var faktiskt i sämsta tänkbara skick.
Det var trångt, provisoriskt, hårdarbetat. Då lokalerna saknade eldstad, v a r
värmen det största problemet. Vi hade
två dubbellågiga spritkök brinnande i
källaren och kontoret hela dagarna, och
i butiken fanns en sågspånskamin. Kaminen och röret var alltid rödglödgat.
Det var inte alls ovanligt, att det ibland
tog eld i taket, så vattenspannen fick
aldrig saknas intill kaminen. En del nätter kröp temperaturen ned under fryspunkten, och för att hindra kylans förstörelse bland varorna måste min fru
och jag många nätter gå brandvakt.
Ökade
närmare
första
året.
300.000
kronor
— Trots de urusla butikslokalerna
räknade jag med ett gott utgångsläge.
Affärens tidigare årsomsättning var
65.000 kronor — en summa som borde
kunna fördubblas flera gånger om. Min
första åtgärd blev att personligen uppvakta alla turist- och fjällpensionat i
Helge Nilsons
eleganta
affärshus är ett strålande bevis pä
enskild
företagsamhet.
närheten. Kooperationen hade nämligen något av monopolställning beträffande leveranser till hotellen och pensionaten. Det var inte alltid så lätt att
rubba denna ställning, men med trägna
uppvaktningar och goda erbjudanden
lyckades jag. Det återspeglas också i
resultatet första året, dä vi ökade från
65.000 till 360.000 kronor. En stor del
av omsättningsökningen får väl tillgodoräknas tillströmningen av norska
kunder. Vidare öppnade vi redan första
året en manufakturavdelning genom
att dela av packboden. Det blev förstås
ännu trängre, men det såldes varor.
Ett
affärshus
växer
fram.
— Arbetsförhållandena var odrägliga, och redan andra året hyrde jag lagerlokaler på sju ställen i byn. Med
den våldsamma expansion affären fick
måste nya, ändamålsenliga lokaler inom
det snaraste bli verklighet. J a g kontaktade Köpmannatjänst om ritningar,
ansökte om byggnadstillstånd och satte
igång att minutiöst förbereda bygget.
Ett storbygge så här uppe i fjällvärlden är ju förenat med stora svårigheter. Jag drev hela byggnationen i
egen regi och kom snart underfund
med att de långa avstånden och transporterna var ett krux. Att skaffa en
egen lastbil blev därför vår första åtgärd. Det nedbringade transportkostnaderna och bilen kom till flitig användning, eftersom den gick lastad med
varor dag och natt. 20 man arbetade
med bygget och allt måste ju klaffa.
För att klara mathållningen ordnademin fru kocklag, och så fort källarvåningen var färdig, inredde vi den till
• restaurang,. Affärshuset uppfördes pa
rekordtid — ca 6 månader — och det
var verkligen intressant att aktivt få
vara med och se det växa fram. Och
visst var det förenat med många r o liga episoder. En kväll tog virket slut.
För att vi inte skulle stå arbetslösa dagen därpå såg jag ingen annan råd än
att klockan tre på natten väcka sågverksägaren och tillsammans med honom kapa ett nytt förråd plank till
morgondagen.
Garageuthyrning ger
extrainkomst.
1948 flyttade Helge Nilson in i det
eleganta affärshuset, som mäter 21X
10,5 meter. Byggnaden är i fyra våningar därav två källarvåningar. Källarvåningarna innehåller lager, skobutik och ett stort, rymligt garage.
Garaget, som ger plats åt 13 bilar, hyres ut till turister. Då garagehyran per
bil och natt kostar 2: 50 och garaget för
det mesta brukar vara fullbesatt, ger
denna uthyrning en god extra förtjänst.
I bottenvåningen finns speceributik
med charkuteriavdelning, manufakturavdelning, en avdelning för turistartiklar och en fullständig järn- och färgavdelning. Den övre väningen ger utrymme som bostad åt familjen Nilson
och personalen. Nilson har lagt särskild
vikt vid personalens trivsel. För samtliga anställda finns trevliga r u m med
tillgång till badrum. Personalen har
också sitt eget kök och lunchrum, där
man äter varje dag.
Forts, pä nästa sida.
HängbroaT
Praktiskt
från
Funäsdalen
Förenkla glasskärningen
genom att som illustrationen härovan
visar fälla in ett stålmåttband i det
bord man använder att skära glas på.
Måttbandet försänkes såpass djupt att
glasrutorna inte kan repas.
varor
i
och hö
sälj
liknande den vi ser på bilden kan man
tillverka av 1" galv. rör. Rören skruvas i hop med 1" rörvinklar och ställningen sättes fast i golvet med hjälp
av 1" rörflänsar.
Ordning på skivstavarna
får man genom att ha dem hängande
i en sådan här konsol. Konsolen tillverkas av 3 /j" fyrkantjärn och de tvärgående böjda hängarna av Ve rundjärn.
18
lanthandels-
fjällen.
Helge Nilsons affär i Funäsdalen har
faktiskt blivit en turistattraktion. Den
stilrena tegelfasaden bryter av mot den
omkringliggande bebyggelsen. Fjällvärlden tycks trots allt inte vara detsamma som obygd. Många turister blir
överraskade av att möta en sådan här
hypermodern butiksexteriör i fjällvärlden och blir också förvånade över affärens sortiment. Man kan få köpa allt,
och det har faktiskt hänt att det funnits de, som frågat efter saker som inte
funnits att uppbringa i hemstaden söderut, och till sin förvåning ha de hittat just denna sak i Funäsdalen. Ingenting får stå främmande för en fjällens
handelsman. De långa avstånden och
transportsvårigheterna tvingar fram ett
omfattande sortiment. Hängbroar har
visserligen inte Helge Nilson i lager,
men det hindrar inte att han sålt ett par
sädana. En annan ovanlig lanthandelsartikel är väl hö. Försäljningen av hö
brukar här uppgå till 80 ton varje vår.
Järnvarutips
En stabil klädställning
—
--
lär
först,
sedan!
Järnvarorna är som sagt Nilsons stora passion — lättförståeligt eftersom
han behärskar denna bransch fullständigt och eftersom järnavdelningen är
den avdelning, som ökat mest och ensam omsätter 200.000 kronor om året.
Då det tidigare funnits endast två järnaffärer i hela Härjedalen, förstår man
att järnavdelningen fyller en verklig
mission.
— All järnvaruförsäljning
baserar
sig på försäljarens kunnande, säger
Helge Nilson. Kan han sin bransch har
järnavdelningen oanade möjligheter.
Den köpman, som betraktar sin järnavdelning som ett nödvändigt ont, står
sig slätt. Skall lanthandeln kunna hävda sig när det gäller järnvaror, då
måste vi kosta på oss att med brinnande intresse lära oss allt om detta.
Det är på sin absoluta plats att det i
en lanthandel, som för järnvaror, bör
finnas en järnspecialist. Mina första
lärospån i branschen gjorde jag på så
sätt, att jag tillskrev olika firmor och
begärde deras kataloger. Jag fick många
broschyrer och kataloger på det viset
— saker som förresten än i dag intar
hedersplatsen i min bokhylla.
västra Härjedalen. Det är en årlig tilldragelse på skyltsöndagen, då man gör
om hela garaget till en prunkande julutställning. Man bjuder kunder och besökande på kaffe, musik och allsång.
Besökarna får fritt gå omkring i detta
hav av julvaror och får fina tips för
kommande julklappsköp. Det är givetvis ingen försäljning på söndagen, men
mändagsrusningen brukar vara nog så
påfrestande.
Försprånget
har
knappats
in.
En femårig köpmannabana är ju
ingen lång tid även om den råkar vara
händelserik. Helge Nilson säger själv
blygsamt, att det han uträttat inte är
så märkvärdigt. Men han har all anledning att känna sig nöjd. Känna sig
nöjd därför att han så snabbt kunnat
knappa in på konkurrenternas försprång — eller har han månne redan
passerat konkurrenterna? Vi vågar tro
det. Den faktiska situationen i Funäsdalen är den att Helge Nilson lämnar
3 "lo återbäring, medan kooperationen
lämnar endast 2 %>, och på fem år har
Nilson presterat en omsättningsökning
från 65.000 till 650.000 kronor.
Helge Nilson vet h u r en slipsten skall
dras! Han arbetar efter moderna principer. Förpaketering av karameller, ost
m.m. är ingen nyhet längre ens i fjällvärlden, och eftersom personalproblemet gör sig speciellt påmint så här på
»sidan om», så är det inte omöjligt, att
den 38-årige köpmannen så småningom
lägger om till självbetjäning. Ett experiment bland lappar och blygsam
fjällbefolkning, som genom en initiativrik köpman av Helge Nilsons kaliber,
säkerligen kan bli succé.
Sven Palsten.
Sönderläst
händer det att ICA-tidningen
blir
i de affärer där
personalen skall samsas om
en
enda
tidning.
Har
ni
samma erfarenhet i er butik
prenumerera
då för årets
tre sista kvartal. Kostnaden
är endast tre kronor. Avgiften kan insättas på post-
Julmarknaden,
som folket
talarom.
Helge Nilsons julmarknad är en tillställning, som lockar folk från hela
giro 270429.
En pratstund med storförsäljare i böcker.
l—<n pigg västkustbo kliver på och placerar sig i intervjustolen. Han presenterar sig som Henry Johanson, försäljare hos Eolbolaget i Halmstad, och
hans namn klingar synnerligen välbekant i boksammanhang.
— Fritidshobby?
— Böcker! Böcker! J a g har tagit som
min uppgift att dra mitt strå till stacken, när det gäller att sprida ICAböcker, och jag tycker det är en trevlig
sysselsättning.
— Försäljningen?
— J a g är s.k. överombud och som
sådant har jag främst gått in för att
skaffa driftiga underombud, och jag
har lyckats ganska bra.
— Resultat?
— Vi gjorde tillsammans en god in-
VAD
SVARAR
DU?
sats i hösttävlingen, där jag förresten
fick l:sta pris bland överombuden.
1294 böcker sålde vi då, och nu siktar
vi på en topplacering även i vårtävlingen.
— Böckerna?
— Jag tror att ICA-förlaget är inne
på rätt spår. Folk vill ha förströelselitteratur och ICA-böckerna är lättlästa men ändock av god litterär klass.
Sade herr Johanson . . .
Svar till "Minns
ni det?"
Inom parentes anges den sida i majnumret 1949, där utförliga svar på frågorna kan sökas.
1. 375 milj. kronor. (Sid. 3). 2. + 5
gr. C. (Sid. 7). 3. Nej. (Sid. 7). 4. Ja.
(Sid. 7). 5. En dag. (Sid. 7). 6. Malmö
och Hälsingborg. (Sid. 8—9). 7. Spenat,
sallad, sparris m.fl. grönsaker behöver
luftig förvaring för att bevara sin kvalitet. (Sid. 12). 8. En möglig grönsak
måste ovillkorligen genast plockas bort
och oskadliggöras, helst brännas. (Sid.
12—13). 9. Omkring 600.000 kg. (Sid. 8).
10. Året runt — om väderleken är
lämplig. (Sid. 5).
Ivan Larsson 50 år
Dessa enkla små hyllningsrader till
Köpmannainstitutets populäre rektor
kanske — vad beträffar siffran 50 —
överraskar mången, ö v e r r a s k a r därför
att alla vänner — och det är många —
som fångats av hans ungdomliga sinnelag och entusiasm för ungdomen, har
svårt att förena detta med en femtioårings.
Hans gärning som ledare för Köpmannainstitutet är obetalbar. Han tror
på köpmannaungdomen och kommer
att energiskt arbeta vidare. Vi gratulerar och önskar god fortsättning!
et är alltid någon som frågar, och av någon annan väntas att han
eller hon skall komma ihåg, kunna ge de rätta svaren och göra det
kvickt.
Ibland är det du, som vill veta någonting, ibland är du den, som skall
svara.
— Var ställde jag de där lådorna? — När sade herr Olsson han skulle
komma
tillbaka?
Kommer du ihåg? Då är det bra. Dina tankar är med t ditt arbete,
du är intresserad av vad du gör.
Vi kommer alltid ihåg det vi funnit intressant. Har vi företagit någon
spännande resa eller stått i kö för att få se någon celebritet så faller
det aldrig ur minnet. Det beror på att hela vårt intresse varit med vid
dessa tillfällen. Det finns sannolikt hundratals system för att uppöva
sitt minne, för att stödja minnet men de är alla oanvändbara, om inte
intresset är med.
Vad vill du komma ihåg? Tjusiga kläder? Filmstjärnornas
förnamn?
Kundernas namn för en personlig hälsning, när de kommer in? En del
är lönande att minnas, en del inte. Det avgör du själv.
Vad vill du ha? Bättre kläder, en trevlig semestertripp
och allt annat
som följer med bättre inkomster? Du kan få det, och medlet är detta:
Lägg mera intresse i allt du gör, koncentrera
dig på det. Innan du
vet ordet av skall du finna att alla viktiga fakta stannat i ditt minne,
saker som du behöver komma ihåg finns i dina tankar. De har automatiskt trängt ut allt onyttigt och oviktigt. Snart kommer du att särskilja dig från andra emedan du vet. Inget stammande, inga gissningar.
Du får nya vänner och blir aktad bland affärsbekanta,
därför att du
kommer ihåg. Du gör rätt sak i rätt tid. Ditt värde stiger — och därmed dina
inkomster.
Och allt detta kan du tacka ditt minne för.
19
HUR FET ÄR
Kundens
frågor:
H u r förhåller sig ostens näringsvärde till andra vanliga livsmedel?
Ost är genom sin mångsidiga sammansättning av ur näringssynpunkt högfärdiga ämnen, (ägginta, mineralämnen, fett,
vitaminer m.m.) ett av våra värdefullaste livsmedel.
D e t sägs att mesost skall vara särskilt värdefull ur
näringssynpunkt — är det riktigt?
Mesost (och mesvaror) är främst på grund av sin höga
mjölksockerhalt ett energirikt födoämne och har dessutom
god dietisk verkan.
H u r skall inan bäst förvara ost i h e m m e t så att den
inte möglar?
En ren linneduk fuktad med saltlake lägges om ostbiten.
På schweizerost kan man ibland se att piporna är
fyllda med vätska — vad är det och vad kommer
det av?
Vätskan i schweizerostens pipor är en följd av mognadsprocesserna i osten och består av i ostfuktigheten löst äggvita (aminosyror). Denna vätska förekommer endast i vällagrade ostar.
Är det någon skillnad i hållbarhet, smak eller kvalitet på storpipig ost och mera tät sådan?
Hos normal ost är hållbarheten densamma. Möjligen kan
storpipig ost ha något högre arom än mera tät sådan.
Sveciaost tycks förekomma i olika skepnader och
u n d e r olika n a m n . F i n n s det någonting som heter
äkta Svecia».
Sveciaosten är en grynpipig ost med en rnkt av ca 12 kg.
Någon ost med benämningen »akta Svecia» finns inte.
Vilken är den lämpligaste lagringstiden för roquefort. gorgonzola och stilton?
Lagringstiden för grönmögelost är givetvis mycket beroende
av hur den tillverkats. I allmänhet kan man säga att lagringstiden bör vara ca 3 månader.
Vilken ostsort skall man helst välja till soppor?
Riven ost av svecia- eller herrgårdsost. Men även dessertost
och ?nesost kan med jördel användas i soppor.
ICA-tidningen h a r h ä r h e t t en husmor och en
affärsmedhjälpare tala om vad de önskar veta.
HELFET OST?
Affärsmedhjälparens
frågor:
Vad m e n a s m e d ostens t e x t u r ?
Med ostens textur avses förekomsten
av pipor (hål) i osten.
Sveciaosten skall ha oregelbundna pipor (smulpipig
textur)
och herrgårdsost runda pipor (rundpipig
textur).
H u r stor f e t t h a l t skall helfet ost hålla och h u r stor
den halvfeta och k v a r t s f e t a ?
Helfet ost skall innehålla minst 45 °/o, halvfet minst 30 "U
och kvartsfet minst 20 % fett i
torrsubstansen.
K a n svensk h e r r g å r d s o s t v a r a h a l v f e t ?
Ja, herrgårdsost kan vara halvfet. Helfet herrgårdsost
började tillverkas först förra sommaren efter många års uppehåll.
H u r å s t a d k o m m e r m a n p i p i g h e t e n i osten?
Vid tillverkning
av grynpipig ost avtappas vasslan ur ostkaret innan ostkornen överföres i formar och pressas samman till ostar. På grund av luftiblandning
smälter inte kornen helt samman utan oregelbundna pipor bildas. Om runda
pipor skall erhållas samlas ostkornen och pressas
samman
i karet under vasslan och utan inblandning av luft. Ostmassan styckas sedan i lämpliga bitar, som pressas. Under lagringen bildas gas av arombildande bakterier, varvid de runda piporna
uppkommer.
Varifrån
k o m m e r den ä k t a r o q u e f o r t o s t e n och vad
tillverkas den av?
Den äkta roquefortosten
härstammar från den franska
den Roquefort och tillverkas av fårmjölk.
Sker p a r a f f i n e r i n g e n
av osten före eller efter
sta-
lag-
ringen?
Osten paraffineras
första gången efter ca en veckas torkning. Därefter paraffineras
den upprepade gåyiger för att
hindra
mögelutvecklingen.
En r ö d f ä r g a d e d a m e r o s t — är den alltid h e l f e t ?
Varken svensk eller äkta edamerost är helfet utan skall innehålla minst 40 °/o fett i torrsubstansen,
oavsett
färgen.
H u r skall m a n i h a n d e l n förvara och h u r länge kan
h å r d a r e s p e k t i v e mjuka ostsorter bevaras i lagret?
Det är helt beroende av lagringsmöjligheterna.
Vid längre
lagring måste hårdosten paraffineras
samt ofta vändas på
hyllorna. Mjukost såsom Camembert,
Port Salut och liknande är färskvaror, som icke bör ligga i lagret mer än en
vecka.
Ost är ju e t t äggviterikt livsmedel
hur
kommer
det sig att den i n t e r u t t n a r ?
Att normal ost inte ruttnar beror på att det under ystningsprocessen
bildas mjölksyra, som hämmar
förruttnelsebakteriernas
utveckling.
Fabrikantens svar på frågorna är praktisk varukännedom som ni kan ha nvtta av i arbetet.
N ä r man får hem några nyheter gäller
det att f o r t presentera varorna i skyltfönstret. Skyltningen här intill får stå som
ett bra exempel. Man talar om att man
är ensamförsäljare av de världsberömda
oblaterna och man uppmanar även kunderna a t t komma in och provsmaka.
Blickfångets t e x t är mörk lila på botten
i ljus lila färg. Det lilla textplakatet till
vänster har röd t e x t på vit botten. Blickfånget är fastsatt på en fyrkantig spjälram som är gulmålad.
Skyltningen utförd hos Reutergårds Eftr.,
Västerås.
Texten på blickfånget är blå och röd på vit botten. Ansiktena
är målade. Lämpliga motiv kan man även få genom att klippa
sönder någon affisch. Podierna består av vitmålad porös treetex och podiestöden av rullad kartong.
22
Blickfånget består av ett vägmärke, som är gjort av papp i gul,
röd och svart färg. Texten är
klippt av svart kartong. Podiehyllan är av tunna bräder och
podierna av porös treetex.
Blickfång och podier är hjärtformade, utskurna i papp i ljus röd
färg och texten i vitt. Blickfånget
sitter fast på t r e vitmålade rundstavar.
Bra
inneskyltat
Ett bra sätt att öka sin försäljning
av
tekniska artiklar är att visa sin sortering
på det sätt vi ser pä bilden. De olika artiklarna är fastsatta på en porös
treetexskiva som är klädd med en vit- och blårandig tapet.
Texten är mörkblå på ljusblå botten med vit ram. Blickfånget är målat
men kan med fördel även klippas av k a r t o n g . Podierna består av vitmålade
treetexskivor.
Med hjälp av ett cykelhjul kan man tillverka en sådan här svängbar
frömonter.
Cykelhjulets
axel fästes i bottnen på en
kagge, vindruvsfat
e.d. Direkt på hjulet
fästes en rund treetexskiva,
i vilken hål
gjorts för navet. De cylinder formade
avsatserna göres av wellpappremsor
i samma bredd som fröpåsarnas höjd. Idéman:
John Ocklind,
Bispgärden.
23
på ICA:
Elly
Wikström,
med på
ICA:s
berättar
här
muntra
Borlänge,
som varit
samtliga
fjällresor,
glada
episoder
från
minnen
och
årets resa till
Vemdalsskalet.
När solen gassar, stiger humöret,
ker de glada ICA-fliekorna
från
diksvall — Elsa Bengtsson
och
Nordström.
tycHuUlla
O,
' verraskningarna kom slag i slag under den underbara veckan uppe i härjedalska fjällvärlden. Minnet famlar
om så mycket — glada upptåg, strapatser, oförglömliga skidutflykter, fulländat kamratskap, ja, det är så ofantligt
mycket. Men vad kommer man bäst
ihåg? För att ta några exempel.
Slalomsvängar
i
fackelsken.
Det var nog någonting nytt för de
flesta. Hur tjusigt var det inte att se
eldormen ringla sig ned för den branta
backen i kvällsmörkret, och vilken
prestation var det förresten inte att
klara backen i mörkret med fackla i
handen. Den slalombacken tillhör faktiskt de brantaste i landet.
På fjället
i storm.
Vi hade visserligen idealväder de fyra första dagarna men jag undrar ändå
om inte den minnesrikaste dagen var
den, då vi råkade ut för snöstorm och
tvingades vända på vår väg till Skorvdalsfjället. Det låg oväder i luften redan på morgonen men det hindrade inte att ett 30-tal anmälde sig att följa
med på turen. Vi knegade sakta uppför
fjällbranten, och det började snöa mer
och mer, varför våra färdledare Örjan
Broomé och Sven Palsten ville ta det
säkra för det osäkra och frågade om vi
inte skulle vända. Men kaxiga som vi
alla var, så ville vi ju absolut inte det
24
utan knagglade vidare. Det började
blåsa allt värre, huvan på anoraken
måste fällas upp, ögonfransarna blev
ett enda ispansar, det sved i ansiktet
— ja, det var faktiskt så att man började ångra att man velat åka vidare.
Vi vände precis i rätt tid, för det blev
med ens så tjockt, att man såg högst
25 meter framför sig. Återfärden blev
också nog så strapatsrik, och det var
med en viss lättnad vi så småningom
kom ned på landsvägen, som ledde till
hotellet. Men det hela var en upplevelse — vi hade på ett realistiskt sätt
fått pröva på något av fjällets hårdhet.
Trivsel i fäbodträngsel.
Slädparti till Risvallens fäbod tillhör också de soliga minnena. Den tre
kilometer långa färden dit upp under
en stjärnklar himmel, facklor, allsång
— allt bidrog till att göra utflykten
till en fullträff. Uppe i fäbodstugan
trängdes 60 personer på 16 kvm golvyta, men vad gjorde det? En tioliters
mjölkflaska fick tjäna som kaffepanna.
Ja, se det var en färd!
Onsdagskväll
-skrattafton.
Fick vi träna benmuskulaturen under dagens skidfärder, så blev det då
skrattmusklernas tur på kvällarna, och
vad minns man bäst av kvällarnas roande underhållning om inte onsdagskvällen, då Palsten spexade med oss,
så att det stod härliga till. Lars-Gösta
Swensons demonstration av hur man
konverserar en dam på restaurang var
obetalbar, och minst lika dråplig var
disponent Oldenmarks
och konsulent
Hames
improviserade
teatersketch.
Apelsindansen var ett annat uppskattat
överraskningsmoment liksom ballongdansen. Sprallige Constan Storck från
Jönköping var förresten ofin nog att
lägga beslag på båda segerplatserna.
En kväll hade vi brasafton, och hela
den kamratliga ICA-skaran hade i gemytlig blandning placerat sig på fällar
i sällskapsrummet. Sven Eriksson från
Katrineholm vevade fjolårets ICAfilm, konsulent Bengt Harne pratade
om ICA, och det var sång, roliga historier och så trivsamt det kunde bli.
Avslutningskvällen bjöd på bejublad
kabaré under medverkan av deltagarna
i resan.
ICA-mästare
i slalombacken
korades.
Slalomtävlingen blev en spännande
tillställning, och fastän det sattes åtskilliga rovor så fanns det faktiskt en
del, som var riktigt duktiga. Största
överraskningen var väl tungviktaren
Lars-Gösta, som höll på att bli tvåa.
Ally Lindgren från Västerås åkte bäst
bland flickorna, och av pojkarna var
det Karl-Olov Andersson från Fagersta
som snabbast tog sig utför branten.
Oldboys-segrare blev spänstige Arne
Claesson från Falköping.
Men det tävlades även i andra sammanhang. En finurligt upplagd rodeotävling, där det gällde att leta rätt på
föremål i naturen och svara på knepiga frågor, när man kom fram till mål,
blev synnerligen uppskattad. Till tävlingarna får vidare räknas frågesportdrabbningen mellan köpmän och af-
Otroligt
roligt
och soligt
fjäll resa
lärsmedhjälpare, där köpmännnen var
omutliga och tog hem en säker seger.
Man får vänner för
livet.
Detta var bara några axplock från
resan. Högst av allt sätter jag dock det
fulländade kamratskap, som präglar
ICA-resorna — kamratskap som alltigenom är äkta och bestående. Alla
blir vi du, disponenter, köpmän och affärsmedhjälpare. Det är just detta,
som skapar trivsel och glädje. Och vad
det är roligt sedan, när man träffar pä
gamla bekantingar t.ex. »Morsan» Gavin, som var med i Hövringen, eller
när man återser Anna-Lisa
och Inez
från Asele — klämmiga kursbekanta
från Kl-kurser, det spralliga jönköpings-gänget »Bissen», »Storken»
och
»Tomten». Eller man får göra nya bekantskaper med t.ex. det käcka disponentparet
Oldenmark
från
Härnösand, den trygge nyköpings-köpmannen
Axelsson,
gemytligt
mysande
.-.Slaktar-Einar»
från Fagersta, alltid
glade och morgonpigge Kurt
Jonsson
från Kalmar, som tillsammans med
karlskoga-köpmannen
Bertil
Olsson
var de flitigaste i slalombacken. Nej,
nu måste jag nog sluta, annars räknar
jag upp namnen på dem alla.
Fjällsemestern har blivit nr 1, och det
är verkligen att hoppas att ICA-resorna
traditionellt återkommer årligen.
Jag slutar med ett hjärtligt tack till
initiativtagaren och ICA-tidningen för
dessa underbara fjällfärder.
Elly
Wikström.
BILDTEXT:
överst: Utförslöpan klaras
finfint.
Därunder: De här soliga leendena tillhör Ann-Lis Jansson, Avesta, Inez Sunebäck och Anna-Lisa Axelsson i Asele.
Bredvid: Snöparketten
ligger vit och
jämn på Storhognas
sluttning.
Därunder: Att åka pulka efter hundspann med färdledaren Örjan var något
av det allra skojigaste, tyckte
damerna.
Bredvid: Sådan år min slalomstil! —
Lars-Gösta Swenson sveper i mål.
Längst ned: Hela det trivsamma
gänget
framför
Högfjällshotellet.
försvinna. Men så tänkte jag: Hon
skojade naturligtvis! Inte kan väl kunden ta fel.
1 korrespondenskursen, som jag håller
på med, har jag fått lära mig att kunden alltid skall tro att den har rätt.
Det gäller alltså för oss biträden att
med god psykologisk blick (hur får
man en sån förresten?) lotsa in kunden på den rätta vägen. Och om man
inte lyckas — ja, då står man där.
En gång fick vi in pomeronser.
Jag gjorde en specialskyltning och så
sa chefen till oss alla i butiken:
— Kom ihåg nu att ni inte säljer det
h ä r som ätfrukt, för pomeransen kan
ingen äta. Men till marmelad är den
finfin.
Det där behövde ingen säga till mig,
för dagen förut stod springgrabben och
skalade en apelsin (trodde jag) och
med givmild röst sa han:
— Vill du smaka Flinkberg? och
räckte mig halva.
Jag blev naturligtvis rörd över denna givmildhet och gav honom en farbroderlig klapp på axeln så att det
dammade ur rocken på honom. Och sä
tog jag en ansenlig klyfta i munnen.
Var lugn att jag kommer att hämnas
snart. Och att jag inte tänkte sälja pomeranser till annat än marmelad, det
var jag säker på efter det.
Jag lyckades övertala många
kunder
att göra marmelad den dagen. Partiet
smälte ihop och det var inte många
26
kilo kvar när klockan började på att
närma sig sex. Då kom en kund inrusande.
— Oh! Har ni pomeranser, så underbart, får jag två kilo, sa hon.
Jag vägde upp frukten, och diplomatisk och psykologisk som man är, så
sa jag:
— Det blir fin marmelad det här.
Jaså, sa kunden, ja jag föredrar att
äta dom.
— Jamen, blir det inte lite för beskt?
sa jag milt och log så hjärtevinnande
jag kunde för att försöka vinna kundens förtroende.
— Snälla ni, pomeranser som är den
största delikatess som finns, bara man
förstår sig på dem, sa hon och log
sötsurt.
— Men menar inte damen mandariner, försökte jag. Det har vi inte för
tillfället tyvärr.
Men jag sade tydligen något mycket
dumt, för kunden blev 'arg.
— Menar och menar, sa hon, jag
menar pomeranser! Och så snappade
hon åt sig påsen, och där stod jag med
pengarna framför mig på disken och
såg kunden springa ut genom dörren.
Vad gör man i en sån situation?
Springer man efter kunden och bjuder
henne på en pomerans? Eller säger
man att vi har Messina blod? Eller ler
man ett skadeglatt leende?
Medan obeslutsamheten lägrade sig
tungt kring min panna hann kunden
J a g sov lugnf den naffen
och gick till jobbet med gott humör
nästa dag. På eftermiddagen stod jag
ute på lagret och vägde visslande upp
russin i cellofanpåsar. Då stack plötsligt springgrabben in sin trubbiga nos
och sa med skadeglad röst att chefen
ville tala med mig. Jag ilade in på
kontoret eftersom jag hade gott samvete.
Chefen såg bister ut.
— Hörnu Flinkberg, sa han, vad var
det vi sa om pomeranserna? Vi skulle
ju bara sälja dem till marmeladfrukt?
— Jo . .. jovisst, sa jag och kände
hur jag började frysa om ryggen.
— Jaha, och nu så ringer en dam
och säger att hon kom in för att köpa
lite frukt till en bjudning och efter
hennes beskrivning så måste det ha
varit Flinkberg som sålt pomeranser
till henne. Stämmer det?
— Ja, men chefen förstår, jag s a . . .
försökte jag.
— Jaha, då kanske jag ska tala om
vad kunden sa, sade chefen. Jo, hon
sa att Flinkberg var dum och okvalificerad.
Har kunden alltid rätt?
Biträdet
Flinkberg.
En skola för
— E n försäljares
glädjeämnen
och
livet
liv ä r fyllt av
motgångar,
och
h a n l ä r sig a t t ta allt m e d j ä m n m o d och a t t icke g ö r a n å g r a överilade h a n d l i n g a r u t a n sakligt överv ä g a sina å t g ö r a n d e n . H a n lär sig
o c k s å a t t h a n d l a självständigt. Allt
d e t t a ä r e g e n s k a p e r , s o m m a n har
n y t t a a v i v i l k e n s t ä l l n i n g m a n än
b l i r p l a c e r a d i livet.
Direktör
Carl
A.
Jacobsson,
Svenska Metallverken.
Den skyltningen
Nya skyltfönsterkommentarer
IC A-tidningens
reklamchef
Eric
slog an!
av
skyltfackman,
Springfeldt.
H err Tore Jaldenius, Sjölanders specerier i Lidköping, har gjort denna kaka oskyltning för vilken han erhåller
priset för månadens bästa skyltning.
Säkerhet i komposition, textning och
teckning kännetecknar den humoristiska och intresseväckande skyltningen.
Sä skall det se ut!
V önstret härintill är inte så illa, men det skulle ha varit
mera välfyllt med varor. En sak som i detta sammanhang bör
påpekas är, att när man i skyltfönstrets text talar om läckerheter så bör också illustrationen vara läcker. Det får inte bli
raka motsatsen. Fisken i detta fönster
har man svårt tänka sig som en läckerhet. Det verkar vara en benig och utsvulten ulk, den där fisken, som fiskaren b r u k a r kasta över bord för dess
fulhets skull. Teckningen härintill visar trevligare fiskar. Tidningarna innehåller gott om förebilder för blickfång. Klipp och klistra och lägg upp ett
litet arkiv på fiskar, fåglar och figurer
för kommande behov!
Tips för skyltmålaren
De
"et är inte detsamma att måla som
att stryka på litet färg. Målningen skall
göras omsorgsfullt och riktigt. Man bör
ha goda verktyg till hands om resultatet skall bli gott. För stora ytor är
flata penslar, s.k. moddlare mest lämpliga. Tre olika storlekar räcker. Hårpenslar är bäst, de är lättare att hantera. Vulkaniserade penslar
håller
längst och tappar inte hår. De tål också
grundlig rengöring utan att skadas.
Tvätta penslar som använts till vattenfärg och limfärg i kallt vatten! De
skall göras ordentligt rena, och får und e r torkningen inte vila på borsten.
Använd aldrig kokande vatten till rengöring. Torka oljefärgspenslar väl och
gnid in dem med terpentin. Smörj sedan in penslarna med brun såpa, som
skall arbetas in väl i penselns botten,
och skölj dem därefter i vatten. Upprepa detta tills penseln är fullkomligt
ren. Till penslar som använts för spritfärger tar man sprit i stället för terpentin.
Stryk alltid ut färgen i samma riktning och så mjukt att penseldragen inte
synas! Ytorna blir annars lätt strimmiga
n ä r de torkat. Målar man stora ytor
kan färgen efter strykningen utjämnas
med en moddlare innan den börjat
torka. Skall man måla många lister
kan man lägga dem intill varandra och
måla alla samtidigt.
Skylta och vinn!
En sådan här skyltsats utdelar
ICA-tidningen varje månad till
den som utfört månadens bästa
skyltning. Sänd in era skyltfönsterbilder! Nästa gång kan det bli
er tur att vinna!
27
Järnvarupropaganda
ICA propagerar kraftigt för
att öka försäljningen av järnoch husgerädsartiklar
i lanthandeln. Som ett led i propagandan har man nu färdigställt
en stor affisch
i
formatet
70X100 em och ett
skyltställsplakat med samma motiv. Affischen och plakatet är i färg
och kan med fördel
användas
som blickfång
vid skyltning
ined järnvaror.
Utnyttja
den
färggranna affischen och skyltställsplakatet
på bästa sätt!
Prenumeranttävlingen
ICA-tidningens
prenumeranttävlan
mottogs med stort intresse bland våra
läsare. Tävlingen tillförde tidningen
mänga nya läsare och vi tacka alla för
god hjälp. Lyckliga pristagare blev följande:
100 kr. Lars-Ola Westberg, Ljungby.
50 kr. Bo Sethson, Kalmar.
50 kr. Erik Danielsson, Blidsberg.
25 kr. Ingemar Bertholdsson,
Segmon.
25 kr. Birgit Norr, Göteborg.
10 kr. Lennart Emnell, Ljungby. Holger Eriksson, Brålanda, Sture
Andersson, Ljungby, J. V. Jacobsson, Harsprånget, Gunnar
Johansson,
Tofta,
ORDNING PÅ
VERKTYGEN
Med hjälp av en insats-hylla i hyllfacket får kunderna en god överblick
av
affärens
verktygssortering.
Verk-
tygen syns betydligt bättre på detta
sätt än om de ligger inlagda i hyllan.
Insatsen tillverkas av 1" bräder i botten och 10 mm plywood i gavlarna.
Verktygen placeras pä stänger av '• -"
runt järn som stagas på mitten
borras in i sidgavlarna.
28
och
avgjord
Erik Iveroth, Ekerö, Erland
Järnfeldt,
Jörn, M. N. öqvist, Malåträsk, Tage
Häggblom, Umeå, Arne Alvin, Mjölby,
Nils Gustavsson, Mariestad, Gösta Andersson, Dals-Brunsberg, Kjell
Mårtensson, Fjärdingslöv, Rickard
Bredenberg, Brålanda, Allan Persson, Tomesta, Signe Carlstedt, Härnösand, Olle
Karlsson, Ektorp, Sone Sonesson, Bjuv.
Gösta Sjöholm, Myrviken, Åke Magnberg, Brålanda. Afian Persson, Tomelilla, Roland Bengtsson,
Skillingaryd,
Helmer Wall, Östersund, Olov Carlsson, Frövi, Tore Palm, Varberg.
Dessutom utdelades 20 bokpriser.
Bra att veta
om djupfryst fisk
•
Djupfryst fisk är bättre än den
isade färska, särskilt på sommaren
och på orter som ligger långt från
fiskhamnar.
•
Vid tillagning av djupfryst fisk
skall man vara noga med att inte
tina upp den i förtid. Den bör förvaras i kylskåpet tills man anrättar
den.
•
Skall fisken kokas tinar man upp
den under en kvarts timme i rinnande vatten omedelbart innan man
lägger den i grytan.
•
Tunna filéer, som skall stekas, kan
paneras i fryst tillstånd och sedan
läggas direkt i stekpannan, där de
snart blir läckert bruna och lagom
stekta. Arbetet tar kort tid i jämförelse med tillredningen av den
icke djupfrysta fisken.
Blomstra — ett nytt
näringspreparat för
flytande
blommor
K l ä r r e & Co har nu kommit med ett nytt blomsternäringspreparat för inom- och utomhusbruk. Det är ett
flytande preparat med omfattande näringssammansättning, som efter flera års experimenterande nu blivit färdigt. Blomstra innehåller nästan samtliga de näringsämnen, som en planta är uppbyggd av. De tre viktigaste
ämnena för en plantas tillväxt — kväve, fosfor och kalium — finns i tillräcklig mängd. Att Blomstra dessutom
är i flytande form gör att det genast blandar sig med
vatten och är lätt upptagbart av rotsystemet. Blomstra
innehåller vidare tillväxthormoner, vilket ger plantorna
rikligare blomning och saftigare grönska.
Blomstra finns i tre olika storlekar — en stor flaska
räcker till 200 liter vatten och den minsta flaskan till 50
liter. Doseringen är enkel. Man fyller bara flaskhatten
med Blomstra, och det räcker till 2 liter vatten.
Med stöd av vetenskapliga rön har blandningen av de
olika salterna i Blomstra avpassats så, att det lämpar sig
lika bra för friland och växthus som för rumsväxter.
Då de flesta gödselmedel vid vattenlösning vill ge en
bottensats, som ä r m e r eller m i n d r e svår att lösa upp,
kommer säkert detta flytande preparat att mottagas med
glädje!
Praktiska butiksförnödenheter
för lättare butiksarbete
Artiklar för
självbetjäning
Disk-ExpoStäll
Servicebord
Karamellstall
Pakethyllor
Konfektionställ
Kasettdiskar
Konfektyrmontrer
Stålrörsmöbler
Rostfria
artiklar
R t . 972.
Portabla Självbetjäningshyllor,
Frukt-
och Varuställ i blankförnicklade
stål rörs konstruktioner
Ö k a r försäljningen
•
Hypermoderna
Piggar upp butiken
• Eleganta
k o n s t r u k t i o n e r ä r kvalitetsartiklar
garanterad funktion
SOI for littoletiiH
''"'Nöjda kunder köper
mera — därför skall
alla kunder vara nöjda"
och
med
trägolv
501 är en ljus, fyllig, snabbtorkande och lättstruken fernissa, som ger en synnerligen elastisk och slitstark yta.
produkter
Att 501 iir ljus är av mycket stor betydelse, då
den därigenom ej missfärgar linolenm-mattorna.
Torktid 6—8 timmar.
Flint!
och
ffo I vi ack
—
färg
heltäckande
Flintlack ar en syntetisk golvlackfärg som tillverkas i 6 vackra nyanser. Genom sin sammansättning med bindemedel på alkydbasis är
Flintlack synnerligen slitstark och oöm. Flintlack är lämplig för trägolv och linoleum-mattor,
där mönstret delvis slitits bort eller för mattor,
där annan färg önskas. Torktid 6—8 timmar.
kan IXi
verkligen
mekanisering
Jästdelaren
Ideal
Ostskäraren
Ideal
Saltlakesprutor
Stanniolställ
Stiörhällare
Antidammsprutor
Dammbindningslösning
Specialsilltåny
Sillexp.anordning
Våra
Dessa 3
och
i
A-laek
i
for
parkett
och
linoleiun
A-lack är en extra ljus, fyllig cellulosagolvlack,
speciellt lämpad för behandling av parkettgolv
och linoleum-mattor. A-lacken ger en sidenglänsande, slitstark yta och torkar pä 20
rekommendera
A3 JfetittiHq Tfrsscfi
FÄRG-, FERNISS- OCH KEM. TEKN. FABRIK
GÖTEBORG
TEL. VÄXEL 17 29 25
STOCKHOLM • TEL. 44 52 35
29
ICA-tidningens specialsida för de yngre
VI SOM V/U OPP...
— Vem vinner terrängSM, korta banan?
— Det blir Sture
Landqvist från Vikingen i Göteborg .. . Just han ja! sa patriotiska göteborgare.
STIL OCH
FRAMÅTANDA
Så kom terrängskubbet i
lättlöpta Slottsskogen. 71
startande
SM-aspiranter.
Först över målområdets späda vårgrönska sprängde naturligtvis ingen göteborgare
— det var tvärtom en stockholmare, Bertil Karlsson,
Arne
Andersson-tränade
»Långhundra». Men vad nu?
Där bakom spänstade en
vackert byggd och vackert
löpande yngling i grönvit
dräkt iram. Det fanns ett V
på bröstet. Något av ett segertecken. Det var verkligen
Sture Landqvist.
Det var den 24-årige »Län-
Sommarens
Lysekil, Ulvohamn, Varvsholmen och Fryksås blir målen
för årets lockande semesterkurser i Köpmannainstitutets
och SKURts regi.
Ati.tt
följa med på någon
av dessa kurser blir med all
säkerhet en god lösning på
semesterfrågan. Kurserna är
inte branschbetonade och
tar emot manliga och kvinnliga deltagare från hela landet. Syftemålet med kurserna är att bereda deltagarna
tillfälle att samtidigt med
undervisning få sund r e kreation och en angenäm
stimulerande semestervecka.
30
kan» som rusade fram till
sitt sensationella
genombrott. Ja, visserligen vann
han inte, men inte var det
många meter ifrån . . .
Sen rusade den trevlige
lagerföreständaren av bara
farten fram till stora kolstybbssensationen också. När
Lennart Strand gjorde en
glänsande och välkommen
come back på vår »nationaldistans» vid SM i Stadion efter en tidigare downperiod, då var det Sture
Landqvist som hotade honom
allvarligast.
Han
sprängde i mål på den granna världstiden 3,46,6.
Det blev inte lika fin tid,
men lika förnämlig placering sen vid nordiska landskampen också. Och så hade
Sverige på ett nafs fått en
ny storlöpare, en frisk och
frejdig »viking», som tidigare mest ägnat sej åt fotboll men sen 1943 började
pröva sina fötters snabbhet
på annat sätt. Har sen dess
tagit 8 DM. Och är särdeles
förtjust att koppla av med
orientering, badminton och
skidåkning när han inte
Sture
Landqvist
ambitiöst och ytterst skötsamt bygger sin form för
kommande stordåd på stybben.
Gunvald
Håkanson.
semesterkurser
Föreläsningar och diskussioner brukar omfatta högst
4—5 timmar per dag. övrig
tid användes till bad, otvungen samvaro, utflykter m.m.
KLs kurs i Lysekil anordnas 9—15 juli och kursledare blir organisationschef
Axel Bengtsson.
Kursen i
Ulvöhamn i Ångermanlands
skärgård anordnas veckan
31 juli—6 augusti och kursledare blir handelslärare
Sven Nyhlin. Kostnaden vari
inkluderas allt mat, logi,
undervisning är 90 kronor.
Närmare upplysningar om
kurserna kan erhållas från
Köpmannainstitutet,
Mästersamuelsgatan 22, Stockholm.
SKUR:s kurser är öppna
för all ungdom inom den
privata handeln och programmet går huvudsakligast
ut på föreningsteknisk skolning och övningar i att hålla
tal, diskutera m.m. Kursen
på Varvsholmen, Gotland,
anordnas veckan 23—29 juli
och kursavgiften inkluderande allt är 75 kronor.
Den andra kursen är förlagd till Fryksås fäbodar,
Orsa, och pågår under veckan 6—12 augusti. Kursavgift 80 kronor. SKUR:s sekretariat,
Mästersamuelsgatan 22, Stockholm, ger närmare upplysningar om kurserna.
— Det har ju kommit en
hel rad bra filmer så här i
slutet av biosäsongen, tycker du inte det också, Sture"?
— Jo, det kan jag hålla
med om, du Stina, och om
»Tredje mannen» kom som
en verklig fullträff i början
av bioåret och sen hållit sej
väl framme hela tiden, på
sitt sätt oslagbar i sina vresiga wienerruiner så var väl
den här filmen
»Mannen
i Eiffeltornet»
en toppprestation i säsongslutet.
— Ja, två fascinerande
»män» den här säsongen ...
—
Ochdetdärraffletuppe
i det tjusiga Paristornet var
väl nästan mer nervpirrande än den berömda tredjemansscenen uppe i Praternhjulet. Charles
Laughton har förresten alltid en
otrolig förmåga att få fram
kuslig atmosfär kring sej
och sina handlingar.
— Nu var det ju bra avvägt med snygge
Franchot
T one
också. Och
tänk, Sture, så njutbart att
få uppleva Paris i färg, det
var nästan så man tyckte
sej andas parisluft — fast
jag inte vet hur den doftar . . .
Små, små korn
När
du måste
rätta
någon så gör det helst
genom ditt eget föredöme.
De
förkunnarna
praktiska
av
lev-
nadsvisdom visar i stal- E
let för a t t tala. Dina
rättande ord får vikt,
liv och
kraft när du
själv föregått med gott
exempel i handling.
Först och främst...
' Eskilstuna mesvaror!
Eskilstuna Mesostfabrik har
varit banbrytande i fråga
om industriell tillverkning av
förstklassiga mesvaror. Eskilstuna Mesostfabrik håller alltjämt ledningen och om Ni för
Eskilstuna Mesvaror i lager,
så har Ni också en garanti för
att Edra kunder får det bästa
som kan erhållas, och Ni är
välsorterad.
UNGL KC\aEV[RANTOO
E S K I L S T U N A
M E S O S T F A B R I K
ny giv från Värnamo...
V ä r n a m o Lyx, V ä r n a m o Special,
V . G . C o r d , V. G. Lamell
Motorcykeldäck
2.50
19" 3.00
och - s l a n g a r
2.75
19"
19"
»•••••••••»•«
VÄRNAMO GUMMIFABRIK
VÄRNAMO
Tel. 115 5 0 växel
Skall man kunna itancäa
snalrbt
måste man få
LM
E ricsson Kassaregisterbolag kan nu presentera sitt
special-kassaregister för självbetjäningsbutiker — efter
åratals studier ocb hårda praktiska prov i Sverige och
utlandet, b l a . i Amerika, Schweiz och Frankrike. Denna
maskin gör snabba additioner — inga överföringar "för
hand" — iugeD risk för överföringsfel mellan additionsmaskiner och kassaregister: den lämnar specificerade
kvitton med alla delposterna utsatta.
TSi som planerar att ändra Er butik till självbetjäningsbutik — gör bekantskap med LM Ericssons specialmaskiner för självbetjäningsbutiker. Sänd in kupongen
redan i dag!
Inne bland varorna är det inte
kö — men har dr det vid betalningsdisken ? LM Ericssons snabba
specialmaskin minskar kön.
• Kunderna får specificerade
utsatta, om affären har LM
kvitton med alla delposterna
Sweda.
• Skilda räkneverk och kassalådor för olika kassörskor.
• 2 — 4 räkneverk för olika varuslag.
• Ett kassaregister som prövats och godkänts i Schweiz, Frankrike, USA och Sverige.
Kreditförsäljning i en självbetjäningsbutik blir möjlig med
l/V\ Sweda. Det kan nämligen utrustas så att det dels lämnar
kunden ett speciiicf rot kvitto vid konlanrtörsäljning, kreditförsäljning och inbetalningar, dels ger en dubblett av detta
kvitto för bokföringen. Den proceduren är t.o.m. snabbare
än kontantförsäljningen.
L M E R I C S S O N S K A S S A R E G I S T E R AB
Kungsgatan 33, Stockholm
Sänd mig utan förbindelse närmare upplysningar
om LM Ericssons Kassaregister och självbetjäningsbutiker.
Maskinens namn är i utlandet
numera Sweda, och bolagets
varumärke harutformafs så här:
special-kassaregister
för
sjalvbetjäningsbatiker
Namn:
Adress:
LM
ERICSSONS
KASSAREGISTER
AB
Stockholm • Göteborg • Malmö • Norrköping • Ö r e b r o
32
Postadress:
ICA 5
Vad är egentligen
någonting?
Pistacher
--
är
pimpsten
för
det
rn
Cement?
| i
En sorts lera?
[J
Stelnad lava?
I |
— gröna mandlar
I |
— kanderade dadlar?
•
— ett bakverk?
från
medelhavsländerna?
— benämning på en särskilt lättsäld vara?
Streamer
— är
det
| |
— detsamma som »dagens schlager»?
— en dekor för skyltfönstret?
Så här
svarar:
Herr Olle Floden, Jönssons Affär, Ytterhogdal, gick
inte alls att lura, fast vi tyckte vi varit så kniviga:
De rätta
Pimpsten
svaren:
består av stelnad lava.
Pimpsten det är stelnad lava.
Den porösa vulkaniska bergarten
Pistacher är mandlar.
pulvriseras, blandas med bind-
Streamer är en vimpelformad dekor för skyltfönstret.
medel och formas. Ibland skares
den i större stycken. Pulvret användes vid olika slag av slip-
Fröken Evy
Johansson,
Handelsföreningen.
Ätran,
är inte säker på pimpsten, men i övrigt gick det
ningar samt vid tillverkning av
sandpapper.
fint:
Pimpsten
— jag gissar pä en sorts
lera.
Pistacher är stenar ur sydfrukter.
Streamer är en vimpelformad dekoration.
Pistacher
— pistacienötter,
pi-
stachemandlar — är stenfrukterna av det äkta
pistacieträdet,
som odlas överallt i medelhavsländerna. Pistacherna
huvudsakligen
Fröken Brita Petersson,
Göstas Livsmedel, Västerås,
till
användes
konditoriän-
damål.
tog friskt itu med att knäcka nötterna. Hon klarade sig fint, men när det gällde pimpsten högg
Streamer
även hon i sten. Det var ju faktiskt en riktigt svår
pelformad dekor i skyltfönstret.
fråga.
Oftast brukar den uppta ett mot-
Pimpsten
det är en sorts
cement.
Pistacher — det är mandlar från medelhavsländerna.
kallas en vanligen vim-
to eller ett slagord, kring vilket
en viss kampanj byggts upp.
Streamer gissar jag är en dekor för skyltfönstret.
När som helst kan det bli Er tur att svara!
33
F E S T O t i l l v e r k a s av AB RATURA,
M a l m ö , o c h är e n f ä r d i g b l a n d a d ,
t ö r s t k l a s s i g risstärkelse.
FESTO
a n v ä n d e s av l a n d e t s
samtliga
t v ä t t e r i e r o c h är s å l e d e s - e n v ä l
utprövad kvalitetsprodukt.
Sänd in kupongen
erhåller
omgående
vår nya diskskylt
i dag och Ni
kostnadsfritt
för
FESTO
J i ställer kostnadsfritt vår nya diskskylt för FESTO
färdigblandade
risstärkelse till Ert
förfogande.
Sänd in kupongen idag och Ni erhaller den omgående.
AB RATURA, Kalendegat. 1 8 , Malmö
Var god sänd mig kostnadsfritt
st.
diskskylt (ar) för F E S T O färdigblandade
risstärkelse.
Firma:
Adr,
Postadress:
34
ICA
I
|
I
Sälj dem
"hand i hand
ma
-tvättmedlen
och
festo
Vi
spå r
succé
föi
tvålen
med
parolin
s n a b b re n a n de — sna b b le n a n de
Jo-Jo är en helt ny slags tvål, en handvårdare, vilken k o m m e r att varmt
välkomnas av alla med y r k e eller sysselsättning, som smutsar ned händerna.
Den är alltså ett k o m p l e m e n t till de
vanliga toalettvålarna.
Jo-Jo innehåller ej slipmassa utan i
stället
en ny
mineraloljeprodukt,
parolin, som får smutsen att r-i-n-n-aav
händerna. Jo-Jo innehåller dessutom
rikligt med budcréme, som ersätter det
bortsköljda orena hudfettet och gör
h ä n d e r n a mjuka och lena.
Jo-Jo är behagligt parfymerad och ger
— t.o.m. i saltvatten — ett rikligt, fint
En del annonser till den
kraftiga
kampanj, som
stöder Er försäljning.
ödder, som tränger in i p o r e r , h u d v e c k
och nagelband.
Jo-Jo spar h a n d d u k s t v ä t t — smutsen
stannar i tvättvattnet.
En folder med närmare informationer
om försäljningsargumenten för Jo-Jo
och om reklamens uppläggning för
d e n n a stora tvålnyhet här i dagarna
distribuerats till Er med p r o v på tvålen.
Jo-Jo har alla förutsättningar att bli
u t m ä r k t försäljningsobjekt. Med
m e d v e r k a n vågar vi därför förutspå
storartad succé och råder Er tillse,
Ni alltid har Jo-Jo i lager.
ett
Er
en
att
(jgllEBjj
I SA A C W E S T E R G R E N
& CO.
AB,
G E F LE
35
Varuhusen har galon-succé
Galon som metervara
blir stor artikel
för sommaren
I sommarstuga och trädgård blir
galontyg och galonduk något högaktuellt. Alla trädgårdskuddar
och borddukar bör vara av galon
i år! Det finns många olika typer
att välja på i butikerna, så var och
en bör ha möjlighet att få tag i
just sin önskefärg och ett mönster
som faller i smaken. Stolar och
trädgärdsmöbler klär man naturligtvis med galon, som inte bleks
av sol eller ruttnar sönder efter
regn. Och sittkuddarna i segelbåten eller motorsnurran blir torra
och behagliga att sitta på, om de
är klädda med galon. För h u s mödrarna blir galonet något av en
räddningsplanka, inte bara när
det gäller praktiska barnkläder
utan också som en arbetsbesparande och praktisk lösning av
hemmets hela textilfråga.
Nya vackra mönster
i handtryckt galonduk
De populära galondukarna kommer nu i en serie nya mönster,
som har alla förutsättningar att
tillfredsställa varje smakriktning.
Den »skotska» galonduken passar
överallt och får dessutom ett mycket förmånligt pris. »Kummin»
och »Kuddar och Tabletter» är
två andra nyheter som väcker
även kräsna kunders förtjusning.
Varuhusen har i år stora framgångar med olika galonartiklar.
På NK i Stockholm har vi sett
eleganta specialskyltningar av
väskor. Ferd. Lundquist i Göteborg hade en stor försäljningskampanj för dukar och metervara
strax efter påsk. Detta är endast
några exempel — överallt har
galon-artiklarna högsäsong just
nu. Ni tar väl själv vara på de
möjligheter som det charmfulla
materialet ger till ökad försäljning i Er affär.
Ni mottar väl varje
nummer av Gclon-Nytt?
Det lönar sig att s
med galonduk
Just nu införes ovanstående annons i tidningarna, just nu vill
husmödrarna gärna själva se n y heterna i Ert fönster eller i butiken. Drag nytta av vår propaganda och av galondukens goda egenskaper. Den spricker aldrig i hörn
eller veck, den är lätt att hålla ren
— man kan utan risk skura den
med borste och skurpulver — och
den tål att man sätter normalt
varma karotter eller fat direkt på
duken. Galonduken har också en
behaglig, halkfri yta och dess textilkaraktär gör den till en prydnad, var den än får sin plats. Och
glöm inte att påpeka för kunderna, hur många trevliga och praktiska saker man lekande lätt kan
sy själv av galonduken.
Vår lilla tidning med aktuella tips
om galon är avsedd för våra kunder inom handeln och industrin
samt för deras medhjälpare. Vi
hoppas att Ni redan mottar den
regelbundet. Skulle så ej vara fallet, så ber vi Er sända oss Ert
namn och Er
' adress. Om
Ni vill kan
Ni begagna
kupongen
här nedan.
Till GALON AB, ö. Hamngat. 52,
Göteborg.
Undertecknad är intresserad av att
regelbundet fä GALON-NYTT.
Namn
Adress
Postadress
. . . om de skadas imder sitt arbete
Vad får Ni
Ni vet, att om någon av Edra
anställda skadar sig under arbetet,
får han ersättning enligt lagen om
försäkring för olycksfall i arbete.
Detta skydd har nyligen förbättrats och ersättningen kan
nu vara så stor som 15:50
per dag.
Ni vet också, att Ni får be-
själv?
tala avgifterna för Edra anställdas
oblif ;atoriska försäkringar,
Mm är Ni själv tillräckligt skyddad mot följderna av olycksfall?
Det har visat sig, att köpmännen
själva i allmänhet inte ha
tillfredsställande skydd. Som
arbetsgivare får Ni inte delta
i den obligatoriska olycks-
THULEBOLAGEN
fallsförsäkringen. ICA har därför
velat skaffa sina medlemmar en
enkel och bOlig olycksfallsförsäkring — en bra grund att bygga
vidare på eller en värdefull utfyllnad av ev. tidigare försäkring.
Anmälningsblankett har just nu utsänts
till varje ICA-handlande.
Fyll i och
skicka in den omedelbart. Ert ICAkontor står till tjänst med alla upp,
lysningar.
r d i s k
Y a c h t a s s u r a n s
37
Ett nytt, slående
forsäljningsargument
H å b i n o l f ä r g — dubbelverkande
sparfärg.
Den andra nyheten, vilken enligt en marknadsanalys kommer
att användas av två tredjedelar
av lantbrukarna samt villa- och
sportstugeägarna, är Håbinolfärg
—• »träkonserveringsmedlet med
färg». Denna skiljer sig på ett
avgörande sätt frän vanliga träkonserveringsmedel: den inte
bara skyddar virket mot röta,
den ger det också valfri färg.
Håbinolfärg finns nämligen i fyra olika kulörer: brunt, tegelrött,
rött och grönt.
Den stora fördelen med Håbinolfärg är sålunda, att den ger både
rötskydd och färg i samma strykning. Det allra starkaste argumentet ligger därvid på det ekonomiska planet: En jämförande
kalkyl mellan träkonservering
plus målning och träkonserver a n d e målning enligt Håbinolfärgmetoden pekar på att man
kan spara halva kostnaden genom att använda Håbinolfärg!
Tala också om för Edra kunder
att även Håbinolfärg är baserad
på den välkända Håbinol A!
Det är ett välbekant faktum, att
Håbinol A, tidigare benämnd
Håbinol, är ett effektivt skyddsmedel mot alla de typer av rötsvampar, som förekommer i vårt
land. Till detta goda försäljningsargument kommer nu ännu
ett: Håbinol A ökar virkets
styrka!
Höganol — kopparpreparat
av g ä n g s e t y p .
E t t t a l a n d e försök.
Egenskapen hos Håbinol A att
öka virkets styrka bevisas bl. a.
av följande försök, som utförts
vid vårt Centrallaboratorium i
Höganäs:
Trästavar i dimension 1X1 tum
beströkos rikligt med Håbinol A,
varefter de fingo ligga en månad, så att förhartsning inträdde.
Brotthållfastheten provades och
visade sig vara ca 20 °/o högre
hos de Håbinolbehandlade stavarna än hos obehandlade.
Håbinol A, som godkänts av Statens Provningsanstalt som effektivt skyddsmedel mot rötsvampar, ger inte bara effektivt rötskydd till lågt pris — den ökar
också virkets hållfasthet. F r a m håll för Edra kunder denna för
ett träkonserveringsmedel unika
egenskap!
H å b i n o l S — en värdefull nyhet.
Håbinol S — det snabbtorkande träkonserveringsmedlet — är en av våra
bägge nyheter för året på träkonserveringsområdet. Den torkar under goda yttre betingelser på ett par timmar,
varför Ni i första hand bör rekommendera den för virke, som skall användas
i eller vid vatten. Håbinol S passar
dock bra överallt, där man värdesätter
ett snabbtorkande
träkonserveringsmedel.
Håbinol S, som är baserad på Håbinol
A, är vackert guldbrun men ljusnar så
småningom.
HÖGANÄS-BILLESHOLMS
38
De nämnda Håbinolprodukterna
äro uteslutande avsedda för
utomhusbruk. För träkonservering inomhus tillverkar Höganäsbolaget ett ordinärt, grönt
kopparpreparat — Höganol. Denna innehåller 3 °/o koppar men är
inte så effektiv som Håbinolprodukterna.
Och n u k o m m e r r e k l a m e n !
Årets reklamkampanj för Håbinolprodukterna är mera omfattande än någonsin. Den använder sig av flera olika reklammedel — bl. a. startar en riksomfattande annonskampanj i dagarna. Utnyttja denna — skylta
med Håbinol — framhåll Håbinol! Komplettera också lagret,
om så skulle behövas!
A K T I E B O L A G • H Ö G A N Ä S
ICANDER^
I c a n d e r : Det v a r f i n t ! Nu f å r vi hem den fina m a n d e i p o t a t i s e n ,
I c a n d e r : T r e s ä c k a r var f a k t i s k t i m e s t a Jaget. i\'u m å s t e vi
s o m vi v ä n t a t på.
h i t t a på e t t b r a s ä t t s ä vi får en s n a b b o m s ä t t n i n g .
U J S 1 T K
NDSUR
dens
dröm
minnesgåva
t o r a dag- är
armbandsur
-17 rubiners
tarverk,
tt stål eller
111 humana
finnan
V I A K I
C h e f e n : E f t e r s o m vi h a r sa m y c k e t k v a r av den a n d r a p o t a t i s e n ,
m å s t e vi n o g k o s t a på o s s en a n n o n s i o r t s p r e s s e n .
I c a n d e r : J a g h a r e t t n y t t a n n o n s f ö r s l a g . J a g t y c k e r vi s ä t t e r in
f Till salu
Mandelpotalis
av h ö g s t a k v a l i t e t ä r å t e r
hemkommen.
A n d e r s s o n s Livsmedel,
S t o r g a t a n 6.
Linneskåp
och B A K B O R D , båda val bibeh å l l n a . Telefon 37721.
Kj
General Ele<
volt, säljes
Närmare
FJÄRDHUNI
Värn
storlek, 1
kaminer.
kvt
Tt
Zei
6 <9, f. l:4,e
'Med väska
10
Man s a t t e g e n a s t in en a n n o n s i d a g s p r e s s e n . A n n o n s e n
såg
ut s å h ä r och k o s t a d e b a r a 4 k r o n o r .
en a n n o n s billigt u n d e r r u b r i k e n "Till salu".
C h e f e n : Det ä r r e n t f a n t a s t i s k t ,
R e d a n n ä s t a d a g blev det r u s n i n g i b u t i k e n .
frågade efter mandelpotatis.
Alla
kunderna
vad den d ä r lilla
annonsen
kunde å s t a d k o m m a . T ä n k så m å n g a nya a n s i k t e n vi sett i v å r
butik de h ä r d a g a r n a !
I c a n d e r : Ja. den a n n o n s e n b e t a l a d e sig verkligen bra.
Vad händerJi)var...
Kunden frågar
efter Alkafol, ty...
H O N har sett de vackra veckopressannonserna i
fyra färger med trevliga Alkafol-tips.
H O N har sett dagspressannonserna och läst i dem
om Alkafols förträffliga egenskaper.
HON
har fått den informativa lilla broschyren
"Alkafol i hem och hushåll", överflödande av värdefulla tips och sömnadsråd.
H O N har sett Er slående skyltning med mönstrad
och omönstrad Alkafol. Alkafol-fågeln har blivit
ett utmärkt blickfång.
H O N har sett den roliga diskskylten inne i affären,
tagit en broschyr och blivit nyfiken.
H O N väljer Alkafol, därför att den är en kvalitetsvara och därför art hon har så många vackra
mönster och färger att välja bland. H o n väljer —
ele tusen möjligheternas
material
Aktiebolaget Alkafol, Stockholm 9. Tel. 45 34 00
Följ upp den slagkraftiga,
Alkafol-reklamen i Er egen
affär. Rekvirera skyltar
och broschyrer.
40
Upp till 5 månaders ålder skall hönkycklingarna
Fors Tillväxtfoder för att vara kapabla till den
höga produktion, som man kräver av dem då de
börjar utfodras med Fors Värpfoder.
Genom att följa Fors metoder vid utfodringen och ge
kycklingarna Fors Start- och Tillväxtfoder och tuppkycklingarna Fors Gödfoder så betalar djuren själva
sitt foder och ger dessutom en fin förtjänst i kassan!
FORS STARTFODER
FORS TILLVÄXTFODER
FORS GÖDFODER
FORS VÄRPFODER
FORS AVELSFODER
är fullständigt
helvitaminiserade med Huvamin
och
spårelement och behöver aldrig kompletteras med dyrbara vitaminpreparat!
H A R A L D F O R S & CO. A B
STOCKHOLM • AHUS • L I D K Ö P I N G • VADSTENA
41
Kunden frågar vad den kostar
SVENSKA VAXDUKS AB
tala om vad den sparar
Smålands Anneberg
Ordnad radioförsäljning
= ökad omsättning
Många ICA-butiker liar nu gått in för
en ordnad radioförsäijning — till gagn
för kundkretsen och den egna omsättningen. Även Ni bör ta hem några
av de populära EIA-apparaterna, vilka
tillfredsställer de mest skilda smakriktningar och anspråk såväl när det
gäller storleksordning som prisklasser.
Det är därför både lätt och roligt att
sälja EIA-radio — och så blir det
omsättningsökningar som verkligen
märks i försäljningsstatistiken.
Just nu är det högsäsong
inom radiobranschen —
utnyttja detta genom en ordnad EIA
försäljning
SPORT batterimottagare
MINOR allström 4 rör
MINOR växelström
NATIONAL 5 rör
TRIUMF 7 rör
EXCELLENT 10 rör
RECORD radiogrammof
E |A
42
ELEKTRISKA INDUSTRI ABV STOCKHOLM 6 • Telefon 23 2140
219:—
198 216 274 365 530 900 -
(exkl. grammofonv )
ElAs RADIOTELEFON är ett • nnat intressant försäljningsobjekt. Begär närmare u p p l y s n i n g a r !
Italienarna pä SKF i Göteborg tycka bäst
om
BLIXT
makaroner och spaghetti...
SKF:s italienske köksmästare Ferrero Aldo Mario och hans chefskock Felice Causino skickade den
27 mars f.å. följande brev till oss:
Tutti i nostri compatrioti mangiano con soddisfazione gli spaghetti e i niacheroni Blixt. Facilc
a preparare e ottimo il risultato.»
Vilket översatt till svenska blir:
Alla våra landsmän äter med
förtjusning Blixt spaghetti och
makaroner. Lätta att tillaga och
strålande resultat.»
Vid en intervju med de trevliga
italienarna gav oss köksmästare
Mario ett recept på en typiskt italiensk spaghetti-rätt. Vi fingo
smaka på den och vi försäkra våra
svenska husmödrar att den verkligen var strålande. Recept följer här:
Recept för tillagning av 1 kg spaghetti med sås (ca 10 personer).
Man steker i en panna 50 gr smör,
100 gr stekfläsk och när det hela
är brynt lägger man i en halv finskuren lök. När sedan löken brynts
lägger man i 200 gr målet oxkött.
Man låter blandningen steka sakta
i 1 till 2 timmar under tillsats av
150 gr tomatpuré: då och då tillsättes lite buljong eller varmt vatten tills såsen fått den rätta konsistensen. Salt och peppar efter
smak. Såsen är sedan färdig.
1 kg spaghetti kokas i 6 liter saltat vatten under 18 minuter, låt
sedan vattnet rinna av och lägg
spaghettin på ett fat. Såsen hälles
över och 200 gr riven ost strös
över blandningen, som omröres.
Detta är en utmärkt italiensk rätt.
Serveras med två gafflar.
Själva spaghettin tillagas alltid på
BLIXT
samma sätt och variationen på
rätterna fås genom olika såser
och stuvningar. Man kan göra en
härlig spaghetti-rätt på nästan vilka rester som helst.
BLIXT makaroner ocli spaghetti i
gåvopaket till Italien.
Köksmästare Mario berättade att
de flesta italienarna skickade gåvopaket till släkt och vänner i Italien och att de då alltid togo med
så mycket Blixt makaroner och
spaghetti som är tillåtet. Att de
just välja Blixt är ett bevis för
detta märkes höga kvalitet.
MAKARONER OCH SPAGHETTI
t i l l v e r k a s av I P S A L A
V \ ( . ( | V A K \ S A.-B. • U P P S A L A
43
TOUCH-METODEN GER
SNABBARE SNABBKÖP
Använder
Den
USA.
Er
kassör
sig
av
"Touch-metoden"'?
användes i minst 300.000 snabbköpsaffärer i
Vänd Er till oss om Ni vill bli informerad
om touch-metoden.
NATIONAL är NATIONAL
National kassaregisters kraftiga beloppsvisning gör det lätt för kunden
att kolla varupriserna nar de registreras. Detta skapar förtroende.
•
Löpande nummer och datum på kontrollremsa och kvitto.
•
Slutsumman står under detalj posterna.
•
Posträknaren är nödvändig för kassören. Den förhindrar dubbelinslag.
•
Helsvetsat ytterhölje
skyddsdetalj.
•
Välvt tagentbord ger större registreringssäkerhet.
•
List-kvitto for kontant — Notatryck
för budskickning.
•
AKTIEBOLAGET
NATIONAL
GENERALAGENT
JOHAN
KASSA
är
en viktig
REGISTER
SANDE
STOCKHOLM
GÖTEBORG
44
MALMÖ
NORRKÖPING
Ett råd från Er bakom disken
ger Edra kunder
stora Momstcrfång!
•
»När var det egentligen jag gav blommor-
mornas dag — Blomstradag!» Ge kunderna
na gödning sist? Har jag inte glömt det nu
det tipset. De blir tacksamma för omtanken
igen!» — Det är faktiskt inte så lätt för t.ex.
och deras växter ännu mer .. . De kommer
en jäktad husmor att komma ihåg allting!
att ge rekordblomstring i gengäld!
•
Det är för att hjälpa alla blomstervänner
•
Ty Blomstra, det nya
blomstergödnings-
att få system i näringsbevattningen och att
medlet, ger inte bara de gamla vanliga nä-
få den rätta lönen för sitt pysslande med
ringsämnena
blommorna, som Blomstra har lanserat slag-
näringar
ordet
na behöver för att kunna bli något alldeles
>Gör en viss dag i veckan till blom-
utan också de viktiga
samt tillväxthor7noner,
mikro-
som växter-
extra.
•
Tala också om för kunderna, att närings-
ämnena i Blomstra tas upp mycket lätt av
plantorna och är blandade så, att Blomstra
lämpar sig både för rumsväxter och för växthus och friland.
•
Och så är Blomstra fiytande. Inget besvär
med att få det att lösa sig såsom ofta när det
gäller tabletter eller pulver. Blomstra blandar sig genast med vattnet. Man mäter med
flaskhatten, och så är det klart! Blomstra gör
också hårt vatten mjukt.
•
Rekommendera stora flaskan — det vin-
ner Ni själv på. Och även kunden. Ty den
ger fyra gånger så mycket näringsblandning
som den lilla men kostar bara 2: 50. För trädgårdar och växthus finns det stora förpackningar om 5, 10 och 25 liter.
•
Ni har väl Blomstra på disken? Det är
som Ni ser en artikel att tjäna på. Ty den
kommer med något nytt och nyttigt. Efterfrågan kommer att ökas ännu mera genom en
K L Ä R R E & € o AB, S t o c k h o l m
fortsatt säljande reklam.
45
Det nya högaktiva tvättmedlet, Troll Tvätt, är inte ett j g | \
tvättmedel som alla andra — det innehåller nya ingredienser och besitter nya välkomna egenskaper. Troll
Tvätt har utexperimenterats av framstående svenska kemister i samråd med amerikanska och schweiziska tvättmedelsexperter. Troll Tvätt är ett spraytorkat, självverkande tvättmedel förstärkt med en k o m p o n e n t g r u p p ,
som kemisterna kallar S 18.
Gör tvätten
Tag hem Troll Tvätt! Vill
kunden inte köpa ett stort
bländande
paket första gången framhåll
då ett litet paket för endast 2 5 varaktigt
öre — lagom till en provtvätt. . vit — spar
arbete
KONSUMENTPRIS:
Jättepaket
Marknadens
kostar
största tvättpulverpaket
högsta aktivhalt (90 %)
lägsta vattenhalt (10%)
1.30
J prjse*
därför
| lågt
TILLVERKAS AV FABRIKEN TOMTEN
46
Världens
mest
sålda tvål
nu
ännu
Ny utsökt
bättre!
parfyineriny
Den nya Palmolive är här! Med ny utsökt
parfym, komponerad av 23 olika doftnyanser.
Och nu finns Palmolive i den moderna "pillowshape"-modellen. I vår omfattande, slående
riksannonsering finner Ni ytterligare, verkligt
säljande argument. Genom att skylta med
Palmolive tvål utnyttjar Ni slagkraften i
denna propaganda. Palmolive står gärna till
tjänst med skyltmaterial och skvltförslag.
nu även
i badstorlek
Colgate-Palmolive-Peet A.B., Stockholm
Genom Wasas insatser har en av våra viktigaste och största livsmedelsrtiklar bevarats åt den fria företagsamheten i en utsträckning
har få motsvarigheter.
De över 4 milj. konsumenter, som valt Wasabrödet till sitt dagliga
bröd, har förvisso icke gjort detta enbart därför att Wasa lyckats hålla
nere spisbrödspriserna.
Den avgörande faktorn
Wasafabrikerna presterat överlägsna kvaliteter.
har säkert varit, att
Wasa har lett utvec
lingen under de senaste decennierna på sitt område. Allt, som kommit
fram inom denna bransch av verkligt värde, är ett verk av den yrkeskunskap och den teknik, som Wasa förfogar
över.
Ingen har heller
gjort så mycket för rationaliseringen av brödhandeln som Wasa. Direktdistributionen är ett ytterligare led i denna strävan.
WASABRÖD
021291 GÖTEBORG
1950