1. No category

2/ 2013 Nämndemännens Riksförbund NRF
Utgåva nr 146 sedan starten 1977
28 juni 2013
Inger Söderholm har utrett nämndemännens framtid
”Väsentligt med nämndemän
i de svenska domstolarna”
Lars Lassinantti kritisk till utredningen
”Utredningens förslag
hotar rättssäkerheten”
SIDORNA 4-9
Inger Söderholm har varit
ordförande i utredningen
om nämndemannainstitutet.
Föreningar vill kalla samman
till ett samrådsmöte
SIDAN 15
Svea hovrätts nämndemän
valde ny ordförande
Catarina Ingvarsson övertar nu ordförandeklubban efter Leif Magnusson
i Svea hovrätts nämndemannaförening.
SIDORNA 20–21
HEJ!
från föreningarna!
Organ för
Nämndemännens
Riksförbund
Box 8140,
104 20 Stockholm.
Bankgiro 5360-9855
Telefon: 08 - 651 55 13
Ansvarig utgivare:
Lars Lassinantti
tel 0920-62485
Årgång 36
Nämndemannen 2/2013
Nr 146 efter starten
ISSN 03448-4351
Redaktör:
Staffan Ringskog
Box 1046
262 21 Ängelholm
tel 0431 13260
[email protected]
Layout: Staffan Ringskog
Om inget annat anges
är flertalet artiklar
i tidningen skrivna
av Nämndemannens
redaktör
Tryck:VTAB
Vimmerby
Insändare till tidningen
kan bäst skickas direkt till
redaktionens adress.
e-post till tidningen:
[email protected]
Lösnummer 40 kronor
Inbetalas på Bankgiro 5360-9855
adresser NRF:s
hemsida:
www.namndemannensriksforbund.se
www.nämndemännensriksförbund.se
www.nmrf.se
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER PRENUMERATION:
email:
[email protected]
Telefon: 08-651 55 13
Adress: NRF, Box 8140,
104 20 Stockholm
Bankgiro
5630-9855
Prenumeration
140 kronor
Nästa utgåva av
tidningen
Nämndemannen:
18 oktober 2013
(18 september 2013)
(Senaste manusdag
inom parentes)
Tidningen Nämndemannens uppskattade spalt med
senaste nytt från våra många föreningar.
Maila till Staffan Ringskog på hagstigen@telia. com
om senaste nytt, eller ring på 0431-13260. Du kan också
ringa 0701 702128 (Anita) eller 0708 385998 (Ingegerd).
Han gör en av de mest lästa hemsidorna
Hemligheten bakom en
bra hemsida är att
förankra den väl bland
läsarna. Att alltid vara på
bettet och att du som
läsare känner att ”detta
är min hemsida, här
känner jag mig hemma
och nyfiken på att beträda
nya marker”
Den som säger detta är Aleks
Sakala, han driver den hemsida
bland landets nämndemannaföreningar som tillhör de mest
lästa. Nämndemannaföreningen vid Svea Hovrätt tillhör landets största, så mot denna bakgrund är det kanske naturligt
att också en av de största föreningarna har en av dem största
läsekretsarna.
Inte hela sanningen
- Men detta är nog inte hela
sanningen, förklarar Aleks Sakala. Vi har alltsedan starten
med vår hemsida betonat vår
egenart, att vi är en stark oberoende förening inom den stora
nämndemannarörelsen, en förening med egna goda kreativa
idéer - och att detta är något
som jag som läsare känner av.
- Om jag är nämndeman inom Svea Hovrätt vet jag att jag
med viss regelbundenhet kan
gå in på vår hemsida och ständigt finna nya infallsvinklar
och rena goda nyheter, berättar
Sakala.
- Att föreningen har en egen
tidning som vi samspelar med
Aleks Sakala är ansvarig för en förening med en av de mest lästa
hemsidorna.
är också av stor betydelse, jag
tror att vårt eget medlemsblad
spelar en mycket positiv konstruktiv roll för intresset bland
Svea Hovrätts nämndemän för
vår hemsida.
Kvalitet
- Jag hoppas att våra läsare
uppfattar att vi satsar på kvalitet, därför det gör vi, berättar
Aleks. Bildmässigt måste varje
bild finnas med i ett sammanhang, och klart och tydligt ska
det framgå vad det rör sig om.
Bilder som kastats in på nätet
utan bildtext och förklaring är
minst sagt inte särskilt begåvat
och lyckat.
Aleks Sakala kan peka på att
han är med i en förening där
medlemsantalet alltid varit
högt. Han tror att hemsidan
haft en positiv inverkan på detta och inte minst engagemanget bland medlemmarna.
Delaktig
- En medlem hos oss känner
sig nog ganska delaktig i vad
som händer och sker, säger
han. Våra medlemsmöten är
alltid välbesökta, ja, under vårt
senaste årsmöte samlades närmare 100 medlemmar, det är
något vi kan konstatera med
viss stolthet.
Aleks berättar att han självklart försöker vara med på så
många av föreningens olika engagemang. Och om han inte
kan närvara, försöker han alltid
se till att någon tar bilder och
antecknar i hans ställe.
I nästa utgåva av Nämndemannen i oktober presenterar
vi den webbansvarige för NRF:s hemsida.www.nrmf.se
2
2/ 2013 Nämndemännens Riksförbund NRF
Ordförande har ordet: Många oklarheter
Alla våra medlemmar i
NRF och även icke medlemmar i NRF har förhoppningsvis vid det här laget
haft tid att följa den diskussion som förmedlats via media angående utredningens
förslag till en framtida
nämndemannaorganisation.
Namnet på utredningen lovar mer än det håller enligt
min uppfattning. Som framgått tidigare har jag deltagit
i utredningen som en av nio
experter. Vi får inte heller
glömma att vi har haft en referensgrupp i utredningen
från våra riksdagspartier
som till sist skall fatta beslut i riksdagen. Min förhoppning är att riksdagens
uppfattning beträffande insynen från allmänheten
överensstämmer mer med
nämndemännens uppfattning än vad utredningen visar
Jag har vid otaliga tillfällen citerat den del av kommittédirektiven som är det
centrala nämligen följande.
”Nämndemannasystemet
ska bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende
för domstolarna genom
nämndemännen – i egenskap av allmänhetens representanter – får insyn i, och
inflytande över, domstolarnas avgörande. Med denna
funktion medverkar nämndemän i avgöranden av dels
brottmål och familjemål i
tingsrätt och hovrätt, dels
vissa typer av mål i förvaltningsrätt och kammarrätt.”
Till innehållet i det här citatet ställer sig kommittén
och jurister som regel
bakom när det gäller lydelsen i citatet. Däremot är jag
tveksam till hur textens innehåll tolkas i praktisk
handling bland våra jurister
på domstolarna. Kommitténs förslag löser detta
genom att ta bort nämndemännen i våra överrätter och
minskar antalet nämndemän
i underrätten till två. Jag vill
ta ytterligare ett citat från utredningen som för mig visar hur man kan ”gissa sig
till” varför vi kan minska
antalet nämndemän vid
domstolarna.
”Genom att nämndemännen inte deltar i överrätt och
inte heller vid avgörande av
enkla mål i underrätterna
åstadkommer vi en bättre
användning av den resurs
som nämndemännen är.
Med färre nämndemän som
får ett mer kvalificerat uppdrag och bättre tjänstgöringsvillkor i kombination
med en breddad rekrytering
ökar förutsättningarna för
att kunna attrahera yngre
yrkesverksamma medborgare att engagera sig som
nämndemän.”
Jag frågar mig om samma
slutledning skulle kunna
gälla andra samhällsinstitutioner där samhället vill ha
ett berättigat insyn i myndighetens verksamhet. Citatet talar för sig själv och visar på en helt orimlig tankegång i utredningen.
Kommitténs förslag lyfter
också fram att allmänheten
uppfattar
nämndemannauppdraget som ett politiskt uppdrag och att den fria
kvoten ska ändra allmänhetens uppfattning om nämndemannauppdraget. Samtidigt med den här slutsatsen
lutar man sig mot det tidigare nomineringsförfarandet,
som kommitténs förslag inte tror på, om inte kvotsystemet skulle fungera.
Detta visar för mig att utredningens huvudförslag avseende nedskärning av antalet
nämndemän och det tilltänkta kvotsystemet är för
mig långt ifrån välunderbyggt med resultat från
forskning eller kommitténs
egna utredningar. Erfarenheter från nämndemännen
finns överhuvudtaget inte
med i analysen till utredningen.
Om det nu skulle vara så
illa att det finns behov av att
tydliggöra att nämndemannauppdraget inte är politiskt
frågar jag mig om samhällets insyn i rättsväsendet
måste leva med den belastningen att halva nämndemannakåren har en politisk
belastning när den sitter och
dömer i våra domstolar. En
helt orimlig slutledning för
oss nämndemän.
Det finns givetvis positiva
inslag i kommitténs förslag
med förslag till höjda arvoden och bättre arbetsförhållanden för nämndemännen.
Bättre arbetsförhållanden
kan bidra till att yngre människor blir intresserade av
nämndemannuppdraget.
Förslaget poängterar också
domstolarnas ansvar för information och kompetensutveckling av nämndemännen
med obligatoriska inslag.
Jag har lämnat ett särskilt
yttrande, som finns i sin helhet i den här tidningen, till
kommitténs förslag eftersom jag med min och otaliga
nämndemäns erfarenheter
av nämndemannauppdraget
inte kan att tänka oss att
samhällets insyn i rättsväsendet försämras i grunden
på det sätt som kommitténs
förslag innebär enligt min
uppfattning.
Jag vill också tacka alla ledamöter i expertgruppen för
mycket bra diskussioner på
våra sammanträden.
Vad gör NRF nu när vi vet
vad utredningens förslag innehåller? Vi kommer att aktivera våra medlemsföreningar genom att ta till oss
av den information vi får vid
våra besök ute bland våra
medlemsföreningar. Vi räknar med att föreningarna på
samma sätt som NRF kommer att kontakta politiska
partier som skall fatta beslut
i frågan om vår medverkan i
det svenska rättsväsendet.
Mer om NRF:s aktiviteter i
kommande
NYHETSBREV.
Vi har alla ett ansvar för
att vi får ett beslut i riksdagen som säkerställer samhällets insyn i den dömande
makten. Kommitténs förslag
gör inte det enligt min uppfattning.
Trevlig sommar till er alla
såväl medlemmar som icke
medlemmar i NRF.
Lars Lassinantti
Förbundsordförande
3
ENKÄTEN
Vad tror du om
framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan? Kommer
hovrätterna ha nämndemän?
TEMA: NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN
Inger Söderholm, ordförande i utredningen om nämndemän
LAGMAN SOM GILLAR NÄMND
MEN INTE I LANDETS HOVRÄTT
Inger Söderholm är verksam lagman vid Attunda tingsrätt i Sollentuna. Huset tycker många
är en måttligt inspirerande byggnad vid Sollentuna pendeltågsstation. Ett hus som många
tåg snabbt åker förbi och knappast lägger märke till. Lagman Söderholm är i så fall dess
motsats, en energisk person som tar plats, långt ifrån den förutsägbarhet och fantasilöshet
som det moderna huset vid stationen i Sollentuna står för.
Harriet Nylander,
Nykvarn
- Jag tror att nämndemännen blir kvar inom
hovrätterna. Det gäller
ju styrkan i vår demokrati, för demokratins
skull blir det så. Allt annat vore mycket oklokt.
Min erfarenhet som
nämndeman inom hovrätten är bara positiv, vi
lekmannadomare blir
alltid väl mottagna av
övriga.
– Vi är uppskattade,
det är min erfarenhet.
Kanske långt fram i
framtiden kommer detta system att revideras,
men hur vet jag inte. Så
länge det fungerar bra
med lekmannadomare i
överrätterna, är det naturligt att hålla fast vid
denna tradition.
– Om lekmannadomare försvinner från landets hovrätter är detta ett
oklokt beslut, särskilt nu
i tider då vanligt folk ropar än mer högljutt på
insyn och delaktighet.
4
Att Inger Söderholm fick
regeringens uppdrag att leda
nämndemannautredningen
uppfattades av många som
något mycket naturligt. Inger
Söderholm har en gedigen erfarenhet av de svenska domstolarna och uppfattas som erkänt kunnig. Hon har varit inom dessa domstolar i 33 år,
jur kand blev hon vid Stockholms Universitet 1980.
Varför blev det juridik en
gång i tiden?
– Av en ren tillfällighet, säger Inger Söderholm, det
fanns även andra yrkesalternativ för mig. Socionom var
ett sådant alternativ.
Inger Söderholm är inte
minst känd som en jurist som
har lätt att släppa på prestigen. Hon är en person enkel
att intervjua, lätt att samspråka med, intrycket är en person
som sitter inne med stor juridisk kunskap men med mycket bestämda åsikter om ett
och annat.
Inger Söderholm verkar inte vara en person som velar,
men självklart en jurist med
stark känsla för resonemang
och juridiska hårklyverier.
– Mitt jobb här vid Attunda
tingsrätt är mycket roligt, sä-
Inger Söderholm i Attunda Tingsrätt tillsammans med medarbetaren Gunilla Bergman.
ger hon. Liksom det var vid
Förvaltningsrätten i Stockholm, där jag var tidigare
verksam. Att vara verksam
vid domstol är mycket stimulerande. Det är berikande att
samarbeta med kompetenta
medarbetare.
Nu har hon under drygt ett
år varit ordförande i den utredning som utrett frågan om
framtidens nämndemän. Utredningen är när denna intervju görs, i stort sett färdig och
ska överlämnas till justitieminister Beatrice Ask den 25
juni.
Förslagen rör allt från
nämndemännens tjänstgöringsvillkor till rekrytering
och hur nämndemän bör
medverka i domstolarna. Efter remissbehandling ska för-
slagen gå genom både regering och riksdag innan de
eventuellt kan bli verklighet.
Bra med nämndemän
Om nämndemän rent generellt säger hon till tidningen
Nämndemannen att hon gillar
nämndemännens närvaro i
Sveriges domstolar. Ja, hon
går så långt till att berömma
lekmannadomarnas insatser i
domstolarna. Hon har sålunda
god erfarenhet av nämndemännen i de svenska domstolarna
– Om jag ska säga något
rent allmänt om nämndemännen, anser jag att det är bra att
nämndemän deltar i våra
domstolar, säger hon. Varför
jag anser nämndemännens
medverkan som bra? Jo, för
EMÄN
TER
”Det som nu kommit i fokus är rekryteringen av
lekmannadomare. Systemet kommer att leva vidare.”
många inom utredningsgruppen.
att det är bra ibland med fler
öron och ögon i en domstol.
- Att ha nämndemän i en
domstol innebär att det
finns några att föra en dialog med, vilket är bra, det
innebär att det skapas förutsättningar att se på ett mål
utifrån flera olika perspektiv.
- Nämndemän medverkar
till att det skapas ett förtroende bland allmänheten för
våra domstolar och för de
beslut som fattas inom dess
väggar. Genom nämndemännen får allmänheten en
insyn som är till gagn för
vårt rättsväsende.
Inger Söderholm är sålunda mycket positiv till nämndemän i våra domstolar.
Rekrytering
Inger Söderholm säger att
utredningen bl.a. har tittat
på rekryteringen av lekmannadomare.
– Rekryteringen är idag
ett bekymmer, säger Inger
Söderholm.
Rekryteringen till uppdraget måste breddas bl.a. för
att nämndemannakåren ska
kunna föryngras. Att vara
nämndeman är ett attraktivt
uppdrag och fler måste få
chansen att verka som lekmannadomare.
Under intervjun säger inte
Inger Söderholm mycket
I framtiden kan hovrätterna bli utan nämndemän – om regering och riksdag följer Inger Söderholms utredningsförslag.
om vare sig utredningens
innehåll, eller hur arbetet
framskridit.
Mötena har varit många,
arbetet har varit krävande.
Lars Lassinantti, NRF:s förbundsordförande har varit
kallad som specialist i utredningsarbetet.
Om utredningens arbete
har Lars Lassinantti haft
många synpunkter, hans intryck är dock att andan i
gruppen präglats stundtals
av en viss bestämd hållning
gentemot
nämndemannainstitutet.
Synen på svenska domstolar har varit närmast elitistisk och lekmannadomare
i denna värld något många
ogillat.
– Oavsett hur stämningarna varit, får man inte
glömma bort att en utredning är en sak, säger Lars
Lassinantti. Beslutet i Sve-
riges riksdag kan bli något
annat.
– Hur stämningsläget är i
riksdagen vet vi inget om
idag, påpekar Lassinantti.
Det är dock inte givet att
samma negativa anda präglar riksdagen som för
Ändamålsenlig
Om detta har Inger Söderholm inte direkt någon
kommentar. Hennes uppdrag har inte heller varit att
ägna konstellationerna i
riksdagen en tanke.
Utgångspunkten för hennes arbete som ordförande i
utredningen har varit en annan, enligt egen utsago att
lämna förslag på åtgärder i
olika delar som säkrar att vi
även i framtiden har ett
nämndemannasystem som
kan bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende
för domstolarna och där
nämndemannamedverkan
är ändamålsenlig.
Utredningsarbetet där Inger Söderholm har varit ordförande
har varit omfattande.
TEMA fortsättning nästa uppslag
5
TEMA: NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN
ENKÄTEN
NRF STARKT KRITISKT TILL FÖRSLAGEN
Vad tror du om
framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan?
Kommer hovrätter- Inga nämndemän i hovrätterna. Antalet nämndena ha nämndemän? män inom tingsrätterna begränsas till två ledamö-
RÄTTSÄKERHETEN HOTAS OM
Ulla Beckman,
Stockholm
– Ja, det tror jag faktiskt och inte minst på
grund av att nämndemännen gör ett mycket bra arbete.
– Besparingskrav
gör att tanken på
hovrätter utan nämndemän har förts fram
trots att kostnaden för
lekmannadomare i
överrätterna inte är
särskilt stor.
– Jag har suttit i
hovrätten i snart sju
år, tidigare var jag
nämndeman i 17 år i
tingsrätt. Behovet av
nämndemän är lika
stort inom hovrätt
som tingsrätt. Det är
för mig fullkomligt
naturligt att nämndemän ska finnas på båda ställena. Nämndemännens livserfarenhet bidrar med förnuft
och människokunskap
samtidigt som vi naturligtvis måste se till
vad lagen säger.
6
Nämndemännens representant i utredningen har
varit Lars Lassinantti. I sitt särskilda yttrande som
ter. Hälften av nämndemännen ska väljas genom
här följer i sin helhet, uttrycker Lassinantti stark
en fri kvot. Förslagen som utredningen om
kritik till många av förslagen. Som den universi-
nämndemannainstitutet presenterar är i vissa fall
tetslärare han är, är texten en tankeväckande
mycket drastiska.
analys av en diskutabel utredning.
”Medborgarnas rätt
till deltagande i
rättsprocessen är en
fundamental princip i
varje demokratiskt
samhälle.” Detta slogs
fast av Viviane Reding, EU:s kommissionär för rättsfrågor,
vid en ceremoni i Europaparlamentet den
11maj 2012 i samband med att en deklaration om lekmannadomare undertecknades av representanter från 14 EU-länder
däribland Sverige, genom Nämndemännens
Riksförbund
NRF. Hon uttryckte
också att Kommissionen i sitt arbete vill
främja medborgarnas
deltagande som lekmannadomare eftersom det bidrar till att
förbättra medborgarnas insyn i rättsprocessen och att minska
gapet mellan medborgarna och domstolarna.
Rättsväsendet har
under kort tid tillförts
tre utredningar, Brottmålsprocessen, SOU
2013:17. En modernare rättegång II – en
uppföljning,
SOU
2012:93 samt förelig-
avgörande. Med denna funktion medverkar nämndemän i avgöranden av dels
brottmål och familjemål i tingsrätt och
hovrätt, dels vissa typer av mål i förvaltningsrätt och kammarrätt.” Denna del
av kommittédirektiven stämmer väl överens med EU kommissionens inställning genom Viviane Reding.
Två djupgående
förändringar
Justitieminister Beatrice Ask och NRF:s
ordförande Lars Lassinantti.
gande utredning som
berör rättstillämpningen vid våra domstolar.
Gemensam
nämnare
En gemensam nämnare för dessa utredningar, så som det
framförs, är i vilken
omfattning nämndemän ska medverka vid
domstolar i framtiden.
Nämndemannautredningen har en uttalad
uppgift enligt kommittédirektiven att
skapa ett modernt
nämndemannasystem
som kan upprätthålla
allmänhetens förtroende för domstolarna.
Jag anser att en grundläggande uppgift för
utredningen är att tillvarata samhällets krav
som framförs i direktiven enligt följande
skrivning ”Nämndemannasystemet ska
bidra till att upprätthålla allmänhetens
förtroende för domstolarna genom nämndemännen – i egenskap av allmänhetens
representanter – för
insyn i, och inflytande
över, domstolarnas
Nu föreliggande utredningsförslag föreslår två djupgående
principiella ändringar
vid tillämpning av
vårt nämndemannasystem. Ett förslag går
ut på att nämndemännen vid domstolar ska
utses dels på det traditionella sättet efter nominering av politiska
partier i våra folkvalda fullmäktigeförsamlingar, dels genom
den s.k. fria kvoten
där var och en kan ansöka
hos
kommun/landsting.
Utredningen föreslår att minst hälften
av nämndemännen
ENKÄTEN
FÖRSLAGEN GÅR IGENOM
ska väljas från den fria kvoten. Det andra djupgående
principiella förslaget är att det
inte skall finnas nämndemän i
hovrätten/kammarrätten och
att antalet nämndemän som
deltar i underrätterna skall vara två nämndemän vid förhandlingar.
Fria kvotens
målsättning
Målsättningen med den fria
kvoten är bl.a. att bredda rekryteringsunderlaget ”utanför” de politiska partierna.
Förhoppningen är också att
antalet unga nämndemän blir
flera vid våra domstolar. Eftersom nämndemännen blir
färre enligt förslaget skulle
det höja statusen för de kvarvarande nämndemännen. Det
har också framförts åsikten
att insynen från samhällets sida i domstolar trots färre
nämndemän delvis kompenseras genom massmedial bevakning av våra rättegångar.
Min uppfattning är att den
fria kvoten inte kommer att
infria förväntningarna. Orsaken till varför vi har få yngre
nämndemän är inte klarlagt
genom någon forskning.
Avsaknaden av yngre nämndemän kan mycket väl bero
bl.a. på arbetsförhållanden
och det arvode som hittills utgått för nämndemannauppdrag. Att yngre nämndemän
hoppar av i förtid beror bl.a.
på, enligt vad utredningen har
kommit fram till, arbets- och
familjeskäl.
Tittar vi på statistiken i vår
utredning framgår det att an-
”Ett förslag går ut på att nämndemännen vid
domstolar ska utses dels på det traditionella
sättet efter nominering av politiska partier i
våra folkvalda fullmäktigeförsamlingar, dels
genom den s.k. fria kvoten där var och en kan
ansöka hos kommun/landsting.”
talet tjänstgöringsdagar under
2012, varit flest hos nämndemän 65 år och äldre.
Att nämndemän upp till 25
år har lägst antal tjänstgöringsdagar befäster min uppfattning att den fria kvoten inte löser problemet med hög
medelålder på medverkande
nämndemän i domstolar. Införandet av den fria kvoten
medför också strängare kontroll av vilka som uppfyller
kravet på nämndemännens
lämplighet (se nedan). Fullmäktige får redan i dag anses
ha en skyldighet att göra en
bedömning av kandidatens
lämplighet i varje enskilt fall.
Denna skyldighet kommer,
om förslaget om fri kvot genomförs, även att omfatta de
kandidater som inte har blivit
nominerade av något politiskt
parti.
Absolut krav
Utredningens förslag att det
ska införas ett absolut krav på
att endast den som är lämplig
får utses till nämndeman. I
detta förslag inryms ett antal
krav som gott omdöme, vara
engagerade i samhällsfrågor
och ha förmåga att tillgodogöra sig information. Vidare
ska kandidaten vara självständig och kunna skapa sig
en egen uppfattning, samt vara redbar dvs god förebild i
fråga om laglydnad och livs-
Vad tror du om
framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan? Kommer hovrätterna ha
nämndemän?
föring vad avser angelägenheter av ekonomisk natur.
Icke sviktande koncentrationsförmåga är också ett av
kraven.
Vansklig uppgift
Detta är en mycket vansklig
uppgift, nära på omöjlig, att
bedöma en persons koncentrationsförmåga vid ett sådant
uttagningsförfarande som beskrivs i betänkandet.
Den blivande nämndemannen bör enligt utredningsförslag vidare visa öppenhet och
nyfikenhet inför uppdraget.
Dessa krav ska ligga till
grund för handläggare att välja ut lämpliga kandidater till
fullmäktige för beslut. Dessutom ska fullmäktige ha samma urvalsgrunder som handläggaren.
Jag anser att utredningens
krav för att kunna komma
ifråga som nämndeman är
välgrundade.
Jag anser däremot för det
första att kriterierna gör det
närmast omöjligt för den
kommunala handläggaren att
på ett rättssäkert sätt fullgöra
sin uppgift.
Detta eftersom varje krav
är av den karaktären att det
är frågan om en personlig bedömning från den kommunala handläggarens sida.
TEMA fortsättning nästa uppslag
Ali Khan, Stockholm
– Jag är lekmannadomare i hovrätt och vet
vilken insats landets
nämndemän gör.
– ”Självklart ett ja”
är svaret på frågan,
visst har det ofta framkommit en viss kritik
från vissa jurister om
att ”vanligt folk” är
med i landets överrätter, men många lagmän
berömmer också dessa
nämndemäns medverkan. I ena stunden får
vi höra hur bra vi är,
och i andra så desavoueras vi.
– Nåväl, det är fritt
att tänka och ventilera,
men i långa loppet
kommer vi blir kvar i
överrätterna. Om vi vill
ha en levande demokrati där så många är
med, så är en sådan
medverkan oerhört viktig.
7
ENKÄTEN
Vad tror du om framtiden för nämndemän? Blir
rekryteringen en annan?
Kommer hovrätterna ha
nämndemän?
Anders Wahlberg,
Örsundsbro
– I någon form kommer
nämndemännen bli kvar inom överrätten. Troligen i ett
begränsat antal mål kommer
nämndemän att delta. Det
vore ett stort steg att ta bort
nämndemännen från hovrätterna. Nämndemannainstitutet är ett gammalt inslag i de svenska domstolarna, lekmannadomare inom överrätterna är yngre,
dessa kom under 1970-talet. Inom hovrätten finns inte samma tradition som inom de lägre instanserna
med nämndemän.
– Om man är ute för att
minska på nämndemännen
roll i domstolarna, sker förändringen inom hovrätten.
Det är svårt att förklara varför många just nu vill minska nämndemännens roll vid
de svenska domstolarna.
– Under senare år har det
drivits en opinion mot
nämndemännen, kritik mot
nämndemän har kommit att
ligga i tiden. En rad negativa artiklar har skrivits om
nämndemän, kritiken bygger på okunnighet om
nämndemännens roll.
– Okunskapen kommer
både från dem som skrivit
och från allmänheten. Jag
har varit nämndeman i
hovrätt i sex år. Jag satt tidigare som nämndeman i Enköping och också i Uppsala.
8
fortsättning från föregående uppslag
TEMA: NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN
”Det andra djupgående principiella förslaget är att det inte
skall finnas nämndemän i hovrätten/kammarrätten och att
antalet nämndemän som deltar i underrätterna skall vara två
nämndemän vid förhandlingar.”
Dessutom ska fullmäktigeförsamlingen ta sitt beslut på
det underlag som handläggaren presenterar.
För det andra anser jag att
det blir en byråkratisering
och en kostnadsökning för
kommuner och landsting
som inte medför de förbättringar som utredningen förväntar sig.
Partiernas
valberedningar
Nuvarande förfaringssätt
att nominera och utse nämndemän kan givetvis förbättras genom ett bättre och utökat samarbete med bl.a.
Domstolsverket.
Vid Justitiedepartementets
kartläggning har framförts
åsikten att domstolarna i
större utsträckning bör ta
kontakt med partiernas valberedningar och framföra
synpunkter på de av partierna nominerade nämndemän,
allt i syfte att undvika att
olämpliga nämndemän blir
omvalda. Jag instämmer i
detta och menar att samma
förväntning måste gälla
samtliga blivande nämnde-
män. Frågan är vem som
skall ta ansvar för den fria
kvoten.
Sammanfattningsvis anser
jag att utredningen måste
fullständigas med en kartläggning av hur tillämpningen av den fria kvoten och övrig nominering av nämndemän kommer att handhas av
kommuner och landsting
med utgångspunkt från valkriterierna för en lämplig
nämndeman.
Dessa ska ju inte basera sig
på olika meriter i ett CV utan
mer på personliga egenskaper.
Hur kan man se till att
nämndemännen får demokratisk legitimitet och representerar ett tvärsnitt av befolkningen?
Ska det vara möjligt att positivt särbehandla t.ex. yngre
sökande med hänsyn till lagen om åldersdiskriminering?
Utredningens förslag lämnar öppet för hur valförsamlingarna skall handlägga valet av nämndemän vilket kan
ge olika tolkningar av kraven i olika domstolar och de-
lar av landet. Därmed ökar
rättsosäkerheten för varje
kandidat som vill komma
ifråga som nämndeman.
Nuvarande system av val
av nämndemän kan utvecklas genom Domstolsverkets
och domstolarnas medverkan. Nämndemannaorganisationen kan även bidra till i
utvecklingsarbetet genom
nämndemannaföreningarna
vid respektive domstol. De
politiska partierna har vid sitt
nomineringsarbete alltid
tillämpat de av utredningen
föreslagna valkriterierna
med den personkännedom
som partierna har utan en
kostsam byråkratisk organisation.
Antalet nämndemän
i våra domstolar
Det andra förslaget till förändring är att nämndemän
inte längre ska medverka vid
kammarrätt och hovrätt samt
endast två nämndemän ska
medverka i underrätter.
Jag delar inte utredningens
uppfattning om att vi inte
skall ha nämndemän vid
kammarrätt och hovrätt och
Självklart då men inte idag nå
”Nämndemännen
är för mig en självklar del i vårt domstolsväsende.”
Stefan Strömberg.
Så sa dåvarande generaldirektören för
Domstolsverket år
2000. Mannen ifråga
var Stefan Strömberg.
Han uttryckte sig så
rakt och tydligt i en
intervju i tidningen
Nämndemannen nr 4
det året.
Någon tillstymmelse till skepsis eller kritik kunde man inte
ana i intervjun av idén
med lekmannadomare. Snarare tvärtom,
generaldirektör Stefan
Strömberg var mycket
positiv till medverkan
av nämndemän i Sveriges domstolar.
Men nu har det gått
En stunds resonemang vid en tidigare konferens i Umeå.
att antalet nämndemän vid
underrätter ska vara två i
stället för nuvarande tre.
Rimligt förslag
Förslaget innebär att antalet mål där nämndemännen
medverkar kommer att minska avsevärt. Dessutom föreslår utredningen att ”varje
nämndeman ska tjänstgöra 8
dagar per kalenderår och ska
inte, annat om särskilda skäl
föreligger, tjänstgöra mer än
25 dagar under ett kalenderår”. I och för sig ett rimligt
förslag. Utredningen föreslår
också att enklare mål kan avgöras utan nämnd vilket jag
instämmer i
Jag frågar mig dock om det
är rimligt att med dessa antaganden och förslag tro att vi
kommer att ha ett nämndemannainstitut som uppfyller
de krav på insyn som ställs i
kommittédirektiven.
När det gäller nämndemannamedverkan i kammarrätt och hovrätt konstaterar
utredningen att de juridiska
frågeställningarna i vissa mål
har, i takt med samhällsutvecklingen, blivit så juridiskt
komplicerade att det kan vara svårt att sätta sig in i målet
för en icke yrkesutbildad do-
mare. Utredningen menar vidare att det i rättsligt svåra
mål förutsätts ett visst yrkesrelaterat kunnande hos domaren som medför att mervärdet av nämndemannamedverkan är begränsat.
Vanligtvis i andra sammanhang framhålls att
nämndemännen inte ska vara
”jurister” utan de ska utöva
den insyn som krävs från
samhällets sida i rättssystemet. Således håller jag inte
med om motivet att avsaknaden av kunskaper inom juridiken gör att nämndemännen inte tillför något mervärde i kammarrätt och hovrätt.
Lagtexten styr omfattningen av nämndemännens medverkan i domstolarna.
Det känns oroande att den
föreslagna författningstexten
ofta använder skrivningen
”Om det finns särskilda skäl
med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten
dock bestå av en lagfaren domare och två nämndemän”.
Begreppet får medför en osäkerhet när nämndemannamedverkan ska tillämpas.
Jag befarar att möjligheten
för nämndemannamedverkan blir beroende av domstolens inställning till nämndemannainstitutet.
Om juridiken
går i ”takt”
Nämndemännen har inte
den uppgiften i vare sig
tingsrätt/förvaltningsrätt eller kammarrätt/hovrätt. Jag
hävdar att det i takt med
samhällsutvecklingen krävs
en ännu större insyn från allmänhetens sida i domstolarnas rättstillämpning. Vi har
ett bra exempel i förvaltningsrätten och migrationsdomstolarna där vi dagligdags har att pröva om juridiken och samhällets uppfattning går i ”takt”.
Fundamental funktion
Jag började mitt yttrande
med att notera att inom kort
tid har vi fått ta del av tre utredningar som berör nämndemannamedverkan och därmed samhällets insyn i våra
domstolars rättsutövning.
Tyvärr får utredningarna, så
även den här utredningen,
karaktär av internutredningar
eftersom alla experter (förutom undertecknad) är jurister
och mer eller mindre knutna
till domstolarna
Utredningens
förslag
handlar om en fundamental
funktion i vårt rättssystem
dvs. hur samhället utövar insyn i rättssystemet.
Om samhället får en försämrad insyn i förhållande
till dagens ordnig har vi också tappat ett månghundraårigt välfungerande rättssystem med nämndemän
som deltar fullt ut i den dömande verksamheten.
Behov av insyn
Min uppfattning är att samhällets behov av insyn inte
har minskat utan snarare ökat
med samhällets utveckling
på olika nivåer. Jag anser
också att betänkandet inte får
bli början till slutet för detta
system eftersom utredningsförslaget har stora brister i
kartläggningen av betydelsen av nämndemän på olika
nivåer i våra domstolar.
Jag föreslår att betänkandet kompletteras med en utredning om vilka långsiktiga
konsekvenser nyordningen
med ett nytt nomineringssätt
av nämndemän medför och
därmed också tillämpning av
valkriterierna d.v.s. en analys
av vilka konsekvenser detta
skulle få på den kommunala
demokratin på kort och lång
sikt.
gra år senare
tretton år och Strömberg är
nu tydligen av en helt annan mening. I alla fall att
döma av resultatet av den
Straffprocessutredning där
han varit ordförande.
I den föreslås att åklagarens roll ska stärkas inom
dömandet.
Lekmannadomarnas roll
ska försvagas och förhandling ska istället i vissa fall
anses onödig. Mycket kan
tydligen hända under tretton år. Vad som var självklart år 2000 är inte alls så,
tretton år senare.
9
I SPALTERNA
SEN SENAST
Fängelse för brott
mot sitt eget barn
Borås tingsrätt har
dömt två personer till
fängelse för att de begått brott mot ett barn
som de fungerat som
föräldrar för. De djupt
troende föräldrarna har
ansett att deras dotter
var en häxa.
Pappan döms för grov
misshandel,
olaga
tvång och olaga hot till
fängelse ett år och tio
månader.
Mamman
döms för olaga hot till
fängelse åtta månader.
Tingsrätten var inte
övertygad om att mamman tagit sådan del i
den grova misshandeln
och det olaga tvånget
att även hon kunde hållas ansvarig för det.
Misshandeln resulterade bland annat i att
flickan kräktes blod,
blev medvetslös och
fick vårdas på sjukhus.
Det grova olaga tvånget
innefattade att pappan
tvingade dottern att
dricka en hink skurvatten med urin i.
Tingsrättens dom vilar på de uppgifter som
barnet lämnat i videoinspelade polisförhör.
Tingsrätten har bedömt
att uppgifterna som hon
lämnat har ett högt bevisvärde och att det
finns sådan stödbevisning att det är ställt
utom rimligt tvivel att
föräldrarna behandlat
henne på det sätt som
åklagaren påstått, trots
att föräldrarna nekat till
alla anklagelser. Brotten är sådana att någon
annan påföljd än fängelse inte är aktuell.
10
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
HEJ! från föreningarna
Viktiga lärdomar från besök i Finland
Nämndemannagruppen från Stockholm framför Akademikerhuset i Åbo, hovrättens residens,
framför statyn av stadens grundare, Gustaf II Adolf. Bild: BRITTA JONELL ERICSSON
Finländska nämndemännen har fått minskad betydelse – och kanske försvinner de helt. Stora nedskärningar görs i de finländska
domstolarna.
Det var några viktiga lärdomar som en grupp från
Stockholms Nämndemannaförening tog med sig hem efter en studieresa till Åbo.
Åbo är Finlands äldsta stad
och med sina 180 000 invånare – 300 000 i storstadsområdet – landets sjätte största.
Staden är tvåspråkig och sex
procent av befolkningen har
svenska som modersmål.
Vår grupp, 25 personer
stor, med nämndemannaföreningens ordförande Marika
af Winklerfelt som ledare,
skulle under denna dag i slutet av april besöka både tingsrätt och hovrätt.
Vi välkomnades till Åbo av
vår värd Jouni Elomaa, själv
nämndeman och vice ordförande i Finlands Lekmannadomare, som också bjöd på
en utmärkt guidning i staden.
Tingsrätterna
halverades
Egentliga Finlands Tingsrätt är namnet på tingsrätten i
Åbo. Den är belägen i Åbo
rättscentrum inne i staden.
Byggnaderna – den senaste
klar 1998 – innehåller dessutom Åbo förvaltningsdomstol, Egentliga Finlands
Åklagarämbete, Utsökningsverket (kronofogden).
Lagmannen Kenneth Nygård, tingsrättens chef, tog
emot oss i en av förhandlingssalarna.
Han förklarade att domstolsväsendet successivt har
skurits ned i Finland. 2010
övergick landet till landskapsbaserade domstolar. 61
tingsrätter blev över en natt
27 stycken – mer än en halvering.
Egentliga Finlands Tingsrätts domkrets motsvarar
landskapet med samma namn
med nära en halv miljon invånare.
Domstolen är tvåspråkig
och är Finlands andra största
tingsrätt. Den har 155 anställda, varav 40 domare.
– Domstolen har 120 nämndemän, berättade Nygård. De
är minst två från var och en av
de 28 kommunerna i landskapet och utses av kommunfullmäktige.
Få nämndemannamål
Efter neddragningen av antalet nämndemän så förekommer de numera bara i
mycket liten andel av brottmålen.
Egentliga Finlands Tingsrätt hade 2012 5100 brottmål.
Av dessa avgjordes bara 275
I SPALTERNA SEN SENAST
med deltagande av nämndemän.
– Det är enbart i brott som bedöms som grova där vi har tre
nämndemän och en lagfaren domare. Och alla har lika röststyrka, sade Nygård. Dessutom finns
nämndemän med i vissa tvistemål och i vissa s k jorddomstolsmål, motsvarande svenska
fastighetsförrättningar.
Nämndemännen ska vara 2563 år gamla. Medelåldern bedöms ligga på 40 år. Varje nämndeman förutsätts tjänstgöra 12
dagar per år. Arvode utgår med
65 euro om sammanträdet tar
högst sex timmar, 90 euro vid
mer än sex timmar och 115 euro
vid mer än nio timmar.
Nämndemännen
försvinner?
Hur ser då de lagfarna domarna
på nämndemännen?
– Inställningen varierar bland
domarna. Jag är neutral och kan
se nämndemännen som en tillgång, svarade Kenneth Nygård,
men hans kroppsspråk kunde tydas som att han kanske inte är
alltför begeistrad av nämndemannens medverkan. Hans fru
Annika Nygård, också domare
vid tingsrätten, fyllde på:
– Jag tror att längtan efter
nämndemän inte alltid är så stor
bland domare.
Besparingar måste göras vid
domstolarna, och på kort sikt kan
man tänka sig en bantning till två
nämndemän och på långt sikt att
de avskaffas, menade tingsrättens jurister i den fortsatta diskussionen. Från nämndemannagruppens sida hade vi hoppats att
kunna följa en svenskspråkig rättegång, Nygårds berättade att rätten har fyra svenskspråkiga domare, men inga genomfördes vid
vårt besök. Under dagen avgjordes åtta mål i tingsrätten. I två
av dem deltog nämndemän.
Hovrätt i
anrik byggnad
Timo Esko, president vid Åbo i
Hovrätt tog stolt emot oss i rät-
tens pampiga sammanträdessal.
Han är en erfaren 60-årig jurist, som varit president i drygt
fem månader. Senast var han justitieråd i Högsta domstolen och
innan dess bl a professor, advokat
och förvaltningsdirektör vid Helsingfors universitet.
Han berättade med glimten i
ögat om det vackra huset Akademikerhuset från 1800-talets början, beläget vid Åbo Domkyrka,
där hovrätten är inrymd, och om
gamla traditioner som lever kvar
i huset. Hovrätten grundades redan 1623 av Gustav II Adolf, är
Finlands näst största och
domkretsen omfattar 1,3 miljoner invånare.
Nya regler om skattetillägg och skattebrott
Högsta Domstolen
har nu beslutat i frågan
om skattetillägg och
skattebrott. Beslutet
innebär att den som
fått ett skattetillägg
därför att han eller hon
har lämnat en oriktig
uppgift i skatteförfarandet inte därefter åtalas för skattebrott på
grund av samma oriktiga uppgift.
Enligt ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen och av
EU:s rättighetsstadga.
Har den enskilde
Dramatisk
skydd mot att en och
nedskärning
samma gärning prövas
Han berättade att hovrätten har i två olika förfaranden.
37 domare och 120 tjänster. De Det svenska systemet
flesta målen avgörs av tre doma- har inneburit att en
re, i några mål med fler domare oriktig skatteuppgift
och i mycket svåra fall t o m i kan leda till både skatplenum.
tetillägg och ansvar för
Videoinspelningar från tings- skattebrott. Högsta
rätten används inte och cirka en domstolen har nu slatredjedel av målen avgörs i munt- git fast att en person
lig förhandling.
för en och samma orikHan konstaterade bistert att det tiga uppgift inte får
skedde en dramatisk nedskärning åtalas för skattebrott
i det finländska domstolsväsen- vid allmän domstol,
det i Finland då tingsrätterna mer om Skatteverket dessän halverades till nuvarande 27 förinnan har beslutat
stycken.
om skattetillägg.
– Och jag tror regeringen är inBeslutet innebär en
ne på en ytterligare neddragning ändring av domstolens
– till 15–20 stycken.
praxis. Det har fattats
Även hovrätterna ska bantas. I av Högsta domstolen i
dag finns sex stycken – Helsing- dess helhet och är enfors och Åbo är de största. De hälligt.
två minsta ska bort och fyra
Högsta domstolen
stycken kommer att återstå.Det har tagit hänsyn till en
finns inga nämndemän vid dom som EU-domstohovrätterna och har aldrig fun- len meddelade tidigare
nits.
i år, gällande mervär– Vi har överhuvudtaget aldrig desskatt. Högsta domhaft en debatt om nämndemän- stolens beslut innebär
nen behövs i hovrätten, menade att skyddet mot dubbla
Timo Esko.
förfaranden
gäller
även andra skatter, exempelvis inkomstskatt.
JAN-ÅKE PORSERYD
Inbrottstjuv dömd för
grovt rån och vållande
till annans död
Attunda tingsrätt har
dömt tre personer för
att på olika sätt ha varit
delaktiga i ett villainbrott i Sollentuna. Villaägaren, en äldre man,
bands hänsynslöst med
silvertejp och misshandlades så svårt att
han avled.
Åklagaren åtalade
fyra personer och påstod att kvinnan, som
kände den avlidne
mannen, hade beställt
inbrottet i hans villa av
en viss annan man.
Denne man påstods sedan ha anlitat inbrottstjuven. Den fjärde personen åtalades för att
ha gömt stöldgodset
efteråt och för att ha
pantsatt smycken från
villan.
Den åtalade inbrottstjuven påstods ha gjort
sig skyldig till i första
hand mord. Enligt
tingsrätten är det bl.a.
genom DNA styrkt att
mannen är den aktuella inbrottstjuven samt
att han vid bostadsinbrottet stal pengar och
smycken. Han visade
även en synnerlig råhet när han tejpade och
utsatte villaägaren för
en så grov misshandel
att denne avled.
Rådmannen Maria
Hallqvist säger att inbrottstjuven dock inte
kan dömas för mord.
Utredningen visar inte
att han hade uppsåt att
döda villaägaren. Han
har därför dömts för
grovt rån och grovt
vållande till annans
död till fängelse i sex
och ett halvt år.
11
Redaktionsråd:
Ordförande:
Lars Lassinantti
Riksdalervägen 10
974 51 Luleå
tel: 0920 624 85
0706 51 78 42
Eva Olsson
Skolgatan 13 C
817 30 Norrsundet
tel 0768 32 24 02
0705 71 24 33
Marika
af Winklerfelt
Bastugatan 17
118 25 Stockholm
tel 08 641 36 41
0703 45 15 42
NRF:s
arbetsutskott:
Förbundsordförande
Lars Lassinantti
adress se ovan
Vice ordförande
Marika
af Winklerfelt
adress se ovan
Förbundskassör
Lars Sandström
Lövsbergsvägen 32B
589 37 Linköping
tel 013- 161531
0706 03 13 73
Bo Sjöberg
Hertig Carls Allé 19
691 41 Karlskoga
tel 0586 79 60 81
0706 84 55 29
Barbro Tjernström
Össby gård
Tegelbruket
614 90 Söderköping
tel 0121 22181
0733 937600
Ansvarig NRF:s
kansli:
Britt Winberg
tel 08-6515513
Bankgiro 5360- 9855
ANGÅENDE
ADRESSÄNDRING
ELLER
PRENUMERATION:
email:
[email protected]
3 adresser till
NRF:s hemsida:
www.nmrf.se
www.namndemannensriksforbund.se
www.nämndemännensriksförbund.se
12
KRÖNIKA Staffan Björnberg
Nämndemännen får skylla sig själva?
Om det blir några nämndemän kvar i Sverige så är det,
märkligt nog, trots nämndemännen och inte tack vare dem!
Missförstå mig rätt men med
tanke på att det finns ca 9 000
nämndemän i Sverige men att
endast drygt 3 000 är medlemmar i Nämndemännens Riksförbund så har det inte varit lätt
för organisationen att uppträda
med full tyngd. Motparten dvs
media och framträdande jurister
har – med viss rätt – kunnat
hävda att nämndemännen uppträder svaga och splittrade!
Det är trist att lojaliteten med
centralorganisationen är så
svag. I tider när vår insats
ifrågasätts så borde naturligtvis
nämndemännen sluta upp kring
den organisation som skall tala
för dem i de pågående utredningarna och vid de ständiga
samtalen med domstolsverket,
regering och riksdag. Fn är det
en minoritet som tar ansvar och
betalar sin avgift, övriga åker
gratis. Det är illojalt och förödande för alla, även för dem
som inte är med och tar ansvar!
Den svaga anslutningen bjuder motparterna på gratisargument. Varför skall vi ta hänsyn
till NRF:s synpunkter när man
endast företräder en minoritet?
Och vad tycker majoriteten, –
ifrågasätter man rent av sin
egen roll och betydelse? Nu är
de snart avslutade utredningarna mer av teknisk-juridisk karaktär och man kan med fog
kalla dem för juridiska internutredningar men NRF har varit
representerad och det hade naturligtvis varit en styrka om förbundet kunnat tala för samtliga
medlemmar istället för 1/3-del.
Om det hela slutar illa så är det
inte utan att nämndemännen har
sig själva att skylla!
Lagmannen Stefan Strömberg ledde en av de nu färdiga
utredningarna, som i flera avseende var kritisk till fortsatt medverkan av nämndemännen.
Men efter fjorårets sk barnagarättegången i Helsingborg där
tre nämndemän friade de åtalade föräldrarna och två av dem
avgick efter att ha kritiserats av
sina partier uttalade han sig i
Helsingborgs Dagblad.
– Det finns en kritik mot att
nämndemännen är politiskt utsedda och det här stärker inte
deras ställning i rättssamhället
men själv ser jag fördelar med
att politikerna utser dem som
skall döma:
– På det hela taget är det bra
för det blir en kvalitetskontroll.
Åsikten är visserligen ett år
gammal men det är ändå värt
att uppmärksamma att en av
landets ledande jurister och utredare av den nyligen presenterade utredningen ”Brottsmåls-
processen” står på nämndemännens sida när frågan nu skall få
sin politiska behandling.
Avslutningsvis några reflektionen om en synpunkt från
nämndemannautredningen. Här
har man nämligen diskuterat
möjligheten av att föreslå en åldersgräns för nämndemän. Tanken på en åldersstupstock är lika gammal som populär som
felaktig. Inte minst i tider då
Europa och Sverige avlägsnar
sig från diskriminering av den
här typen är det komiskt att man
i en svensk juristutredning diskuterar möjligheten att återinföra en åldersregel som förr i
världen användes i organisationer som saknade kompetenta
valberedningar.
Riksdagen har en informell
åldersgräns. Det har inneburit
att landets pensionärer i stort
sett saknas i riksdagen och nästan lika illa är det i landsting
och kommunfullmäktigeförsamlingar.
Om nu – gud förbjude – staten inför en åldersgräns för att
bli nämndeman kommer kunskaper och erfarenheter från
20–25 procent av befolkningen
att saknas i domstolarna.
Vem tycker att det är särskilt
klokt!?
HEJ! från föreningarna
VÄSTMANLAND
Västmanlands NF har haft
årsmöte under våren.
Ordförande Michael Johansson öppnade mötet, vilket han
fick leda i sin helhet. Förhandlingarna löpte enligt ”ritningarna”, och Michael omvaldes
för ytterligare två år. Vi fick anledning att säga ett varmt välkommen till vår nye kassör
Sture Larsson och till nya ersättaren Birgitta Hagström. I
övrigt omvaldes Christoffer
Anderberg, Agneta Ivemyr och
Kristina Hellman för en ny
tvåårsperiod. Richard With och
Bijan Rowshani omvaldes för
ett år som ersättare. Monica
Ovesjö lämnade uppdraget som
kassör, men blir kvar som revisorsersättare. Undertecknad
fick förnyat förtroende som
valberedare med Elisabeth Österlund och Svanja Schallehn
som benäget stöd.
Från Sveriges Riksdag hade
Annica Duan (s), Köping och
Roger Haddad (fp), Västerås
inbjudits för att delge oss sin
syn på systemet med nämndemän. De var överens om att det
finns stor majoritet i riksdagen
för att systemet bibehålls mot
bakgrund av utredningen om
nämndemannainstitutet.
Kvällen avslutades med
smörgåstårta med tillbehör. Vi
väntar med spänning på utredningsförslaget och ser framtiden an med tillförsikt.
Sten Helleng
Studieorganisatör
Nämndemannens korsord
Här kommer Nämndemannens korsord.
Namn...............................................
senast 15 juli.
Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare
Maila oss eventuella frågor
med rätt lösning. Din lösning skickar du till
om bokpriser på [email protected]
Tidningen Nämndemannen - Box 1046-
Eller ring på 0431 13260.
262 21 Ängelholm.
Adress .............................................
Din lösning vill vi ha
Följande erhåller bokpriser för rätt lösning i senaste numret 1/2013.
1.Barbro Spjuth, Åmål
2.Åke Karlsson, Karlsborg
Böcker kommer före N4/ 2013. GRATTIS!
1.Känd advokat
från Burträsk.
2. Bror till den
kände advokaten i
Burträsk, skribent
och mångårig medarbetare i Aftonbladet.
3. Kollega till advokaten från Burträsk,
hans förnamn eftersöks, skånsk accent.
4.Känt mål från
50-talet som var genombrott för advokaten från Burträsk
där svenske konungen Gustaf V, var med
i sammanhanget.
SÄTT ATT FÄRG MED
GÖRA KOPPAR
NÅGOT SILVERSIMPLARE LEJON
BJÄSSE
OCH
SERIEFIGUR
7
7. Under hans ungdom var advokaten
från Burträsk aktiv
inom idrotten, vilken
friidrott ?
8. Hustru till den
kände advokaten,
hennes förnamn.
EN TES I
MODERN
FYSIK
REGNSKYDD
NICKEL
LOVORDA
FEMHUNDRA I ROM
©ENGHOLMS
DEN
VEMODIGA
2
STÖRRE
HÖJD
DEN SES
PÅ BÅTEN
BUTIKEN
FÖRMODAS
ÖKENTORR
ÄR SÅVÄL
LOREN
SOM BILDT
3
TANAKH
FÖR JUDAR
BUSKMANNEN
ÄR KIND
SOM
PERSIKA
SVARAR
BRUDEN?
FLYGBOLAG
KALL SMET
ÄR AVKOMMAN
5
MEST
FJÄTTRAD
ÄLDRE
NAMN PÅ
ONSALA
RYMDOBSERVATORIUM
8
ENBÄRSBRÄNNVIN
SKYNDAR
SIG
INNEHÅLLER 27
BÖCKER
6
LITEN
POJKE
DEN LEDER
BLOD
VINTERBOSTAD
ERFOR
DRYCK
STÖDLINA
MAMMA
PÅSTÅS HAR NOG FERDIMED NAND SOM
VARA FEG FAR
SAMMA RITADE
ETT I ROM NAMN ROSENBAD
1
GÖTEBORGSTIDNINGEN
LEDARE
ÄR GRYNINGEN
EN AV
DESSA
NÄMNS I
KVÄSAREVALSEN
ARTIFICIELL INTELLIGENS
OKÄND
STICKER
UT I HAVET
SINGAPORE
PROGRAMMERINGSSPRÅK UTSÖNDRA
FOSFOR KASUARFÅGEL
Telefon ....................................
RIKTNING
SATT I
FLAGGSTÅNGEN
GUADALAJARASI
RYSK
TSARFAVORIT
SMILA
GUANIN
..........................................................
4
5. Ett annat känt
mål från 60-talet där
tre bokstäver spelade roll.
6. Advokaten föddes i en stor syskonkrets, men vilken religion valde han?
.........................................................
BRUKADE
DET MED
TRASAN
I EKEN
MÅNGA I
KORPILOMBOLO
FNISS
VATTENSTÄLLE
MÄRR
ERHÅLLS
VARUHUSFÖRETAG
KAN MAN
ÖVER AXEL
STÅR FÖR
KRISTUS
EFTER F
ELLER E
KAN MAN
OCKSÅ
KALLA
FÖR OSIS
BARNOMBUDSMANNEN
SÅDAN
KAN VARA
KORT OCH
MEDFÖRA
STORA
DEN
FÖLJD- ÄR ETT
VERKSVÄNGNINGAR
HJUL
KORSORDSMAKARE: BÖRJE ENGHOLM 2013
13
ENKÄTEN
Vad tror du om framtiden för nämndemän?
Blir rekryteringen en
annan? Kommer hovrätterna ha nämndemän?
HEJ! från föreningarna
ÖREBRO
Författarna och advokaterna Lena Eberwall och Per E Samuelsson besökte nämndemän i Örebro.
Moniqa Ekman,
Väddö
– Nämndemän i hovrätterna kommer sannolikt
att bli kvar, det handlar
om demokratin i vårt
land. Vill vi ha ett samhälle där så få människor
har så mycket makt och
inflytande som möjligt?
Eller tror vi på ett samhälle där så många som
möjligt bland medborgarna känner sig med och
delaktiga?
– Att ha med så många
som möjligt i ett samhälle är av vikt, om det är på
det viset präglas samhället av lugn och kloka beslut. Om färre och färre
får bara mer och mer att
säga till om, finns det risk
för att utvecklingen hämmas och samhället går
bakåt.
– Tanken med lekmannadomare i landets domstolar är insyn och ju mer
insyn, desto bättre blir de
beslut som fattas i domstolarna. Ju mer insyn ,
desto större legitimitet i
besluten.
– Det är ingen bra utveckling om landets domstolar istället präglas av
ett elitistiskt tänkande där
vanligt folk insyn blir än
mer begränsad.
14
Författarduo besökte närkingar och nämndemän
Författarparet Lena Eberwall och Per
E Samuelsson kom
till oss och höll ett
föredrag om arbetet
med boken om
”Mördaren i folkhemmet”.
Lena och Per är
också
advokater.
Boken tog dem fyra
år att skriva och de
har gått igenom både officiellt och inofficiellt
material.
Boken handlar om
Olle Möller som blev
anklagad för tre
mord och blev dömd
för två av dem. I båda fallen dömdes han
mot sitt nekande.
Boken är väldigt intressant och att sedan
få höra Per och Lena
berätta om den gjorde att historien blev
ännu mer intressant.
Karin
EinarsdotterCarlén
Justitieministern stöder nämndemännen
Ett sedan länge
efterlängtat möte
med justitieminister Beatrice Ask i
Svea hovrätt med
ett 40-tal deltagare från flertalet av
Stockholmsregionens
nämndemannaföreningar
skedde i april i år.
Hovrättspresidenten
Fredrik
Wersäll hälsade
välkommen, var
med hela mötet,
ställde till och med
en fråga till ministern om proposition
om nämndemannasystemet var att
vänta före valet och
fick det historiskt
mättade svaret: JA!
Ministern
uttryckte solklart sitt
stöd för nämndemännen på alla nivåer, men förklarade samtidigt att hon
lyssnade på framförda synpunkter
och var öppen för
en hållbar modernisering av nämndemannainstitutet.
Efterföljande frågor från deltagarna
gav säkerligen Beatrice Ask en hel
del värdefulla erfarenhetsmättade
synpunkter och inkännande information.
Proposition om nämndemännen kommer före valet,
sa Beatrice Ask till Catarina Ingvarsson. Solklart
stöd för nämndemännen på alla nivåer.
ENKÄTEN
Vad tror du om framtiden för nämndemän ? Blir
rekryteringen en annan ?
Kommer hovrätterna ha
nämndemän?
Kjell Nilsson, ordförande i Hässleholms nämndemannaförening och också revisorsersättare i
förbundet, hoppas att landets nämndemannaföreningar möts till ett samrådsmöte. Här tillsammans med lagman Pia Johansson från Hässleholms årsmöte. Pia Johansson var där i annat
ärende och talade om olika rättsfall.
UPPROP FÖR SAMRÅDSMÖTE
Hässleholms
nämndemannaförening tillhör de
föreningar i landet
som hoppas att
landets nämndemannaföreningar
samlas till ett möte.
– Kalla det för
samrådsmöte, eller
möte istället för
ordförandekonferens. Rent formellt
blir det fråga om
en extra kongress,
men andemeningen är densamma
som tidigare ordförandekonferenser,
säger Kjell Nilsson.
I landet har det
under 2013 uttryckts önskemål
om att föreningarna inom förbundet
borde träffas. Kongressen i Karlskro-
na tog ett beslut
om att ordförandekonferensen skulle
ställas in, allt beroende på att man
ansåg att det inte
fanns ekonomi för
att arrangera en sådan.
Demokrati
- Vad som blivit
bristande som en
konsekvens av detta beslut är ett underskott i demokratin. För att uttrycka det milt är
det oklokt att föreningarna bara ses
vart fjärde år på
kongress, säger
Kjell Nilsson.
Under 2013 har
han samtalat med
en rad ordförande
i olika nämndemannaföreningar i
landet som är av
samma mening.
Åsikten är att förbundet förlorar i
demokratisk spänst
med att ses så sällan.
- En annan
aspekt är hur klokt
det är att ses vart
fjärde år på kongress och då i ett
svep antingen godkänna eller förkasta fyra års verksamhetsberättelser
och ekonomiska
årsredovisningar,
säger Kjell Nilson.
Efter resonemang
med många inom
rörelsen har vi
kommit underfund
med att bäst är
kanske att ses varje
år
Årsmöten
Kjell Nilsson an-
ser, liksom många
med honom inom
rörelsen, att återkommande årsmöten vore den bästa
modellen
för
Nämndemännens
Riksförbund. Han
anser att medlemsföreningarna då får
bättre insyn i förbundets verksamhet.
Vettiga
diskussioner
- Om vi nu ses så
sällan, är det svårt
att föra vettiga diskussioner om vad
som försegick inom förbundet tre,
fyra år tidigare, påpekar Kjell Nilsson, som också
valdes till revisorsersättare vid senaste kongressen i
Karlskrona.
Raouf Ayoub,
Upplands Väsby
– Mot bakgrund av händelserna i några av Stockholms förorter bör landets
makthavare ställa sig frågan. Blir det mer insyn om
nämndemännen ställs utanför landets överrätter? Blir
besluten i landets hovrätter
mer legitima eller mindre
legitima? Ökar den folkliga
förankringen ute i samhället
för landets domstolar eller
minskar förankringen?
– Nu har det föreslagits i
två olika utredningar att
nämndemän ska uteslutas
från besluten i landets överräter. Förslagen är också
mer vittgående. Här finns
idéer om i straffprocessutredningen att åklagaren ska
få en större roll till förfång
för det vanliga lekmannainflytanndet.
– Istället för att nämndemän beslutar i vissa ärenden, ska en åklagare kunna
enväldigt besluta i intrikata
frågor. Jag ryser när jag tänker på detta, vilka associationer får du när du tänker
på detta?
– Är det till en fullödig
demokrati eller ett annat,
mer slutet samhälle?
15
ENKÄTEN
Vad tror du om
framtiden för nämndemän? Blir rekryteringen en annan?
Kommer hovrätterna
ha nämndemän?
Christine Kramer
Martinsson,
Norrviken
– Om riksdagens ledamöter är kloka och
framsynta beslutar de
att hovrätterna även i
framtiden kommer att
ha ett inslag av lekmannadomare. Att bekänna sig till ett elitistiskt synsätt är farligt
men att förslaget nu
presenterats i en utredning är förklarligt.
Kampanjen mot nämndemän på olika nivåer
inom våra domstolar
har förts länge och också utgjort en profilfråga
för många politiker.
– Att ha med lekmannadomare i en
domstol, oavsett om
det är överrätt eller underrätt, stärker legitimiteten för de domar
som fattas.
Fredrik Wersäll och Lennart Groll, i bakgrunden Claes Sandgren, Leif Magnusson och Inger Söderholm. “Jag förberedde mig väl”, sa Leif Magnusson inför deltagandet.
Jurister gav nämndemän sitt gillande
Under våren har nämndemannarollen diskuterats i en rad olika sammanhang. Ett av de ovanligare var det forum som något med namnet Internationella Juristkommissionen i Gamla Stan i
Stockholm dragit ihop. Hit kom några verkligen väl meriterade jurister och diskuterade nämndemannainstitutet.
Som representant för nämndemannarörelsen hade tidigare ordföranden i Svea
Hovrätts nämndemannaförening inbjudits, Leif Magnusson.
Inbjudna jurister var
Fredrik Wersäll, hovrättspresident vid Svea Hovrätt, professor Claes Sandgren, Institutet mot mutor, Lennart
Groll, tidigare allmänhetens
pressombudsman och lagman
Inger Söderholm, Attunda
tingsrätt.
- Jag hade förberett mig noga, påpekade Leif. När det
gäller en debatt med sådana
här juridiska högdjur kan man
inte komma oförberedd.
I publiken satt också riksdagsledamoten Maria Abrahamsson, tidigare ledarskribent på Svenska Dagbladet.
med en särskilt vässad penna
visavi nämndemän.
Tonläget vänligt
Vad som förvånade var det
allmänt vänliga tonen gentemot nämndemannainstitutet.
Den saltaste kritiken mot idén
med lekmannadomare kom,
om den kom från någon bland
de yngre deltagarna under debatten.
När någon av dessa kom
underfund med att Groll,
Wersäll och Sandgren inte
alls var så negativt inställda
till nämndemän, ändrade de
åsikt.
Inger Söderholm var inbjuden men intog en låg attityd,
flertalet inlägg vad gäller det
spirituella och glada tillslaget
kom från Sandgren, Groll var
sakligt positiv till lekmannadomare. Fredrik Wersäll intog en mellanställning, han
var både negativ och positiv
till lekmannadomare. Som
bekant är han ju känd för önskemålet om överrätter utan
inslag av lekmannadomare.
Om han stod fast vid denna
åsikt efter debatten var faktiskt något oklart.
Klarläggande svar från nämndemannaföreningar i en
Nämndemännens Riksförbund har nu sammanställt en enkät med rubriken Ett modernare nämndemannasystem.
Landets föreningar har
därmed på många vis
klargjort läget avseende
hur nämndemännen bemöts i de svenska domstolarna.
16
Hur många ordinarie
tjänstgöringsdagar schemaläggs vid er domstol – för
varje nämndeman – per år ?
Så löd den inledande frågan.
Svaren från föreningarna varierar här men påfallande många svarar här
närmare tio dagar.
Inom Svea Hovrätt var
svaret 20 schemalagda dagar.
En annan fråga gällde
utbildningen.
Håller domstolen en introduktionsutbildning för
nyutnämnda nämndemän
vid mandatperiodens början?
Här var svaren genomgående jakande, men tings-
rätterna i Boden och Vänersborg gav ett negativt
svar.
Erbjuds nämndemän som
valts genom fyllnadsval en
introduktionsutbildning ?
Flertalet svarade här
övervägande negativt.
Lycksele, Jämtland, Dalarna, Västmanland, Attunda, Norrköping, För-
HEJ! från föreningarna
SOLLEFTEÅ
Leif Ågren, en av nämndemännen i Sollefteå, verksam i 38 år.
Det tidigare tingshuset är ett byggnadsminne, som utsetts till en av Sveriges vackraste byggnader.
Den fascinerande salen, som liknar
mycket en fornnordisk gästabudssal
Fint tingshus som minner om stolt kulturarv
Sollefteå nämndemannaförening är en liten men
aktiv förening, som haft
många välbesökta arrangemang.
Ett sådant arrangemang
var när Annika Östberg besökte oss och trollband sin
publik med de upplevelser
hon hade i ett amerikanskt
fängelse. Under 2013 har vi
haft fler arrangemang.
I mars var det dags för
årsmöte, viket hölls i det anrika Tingshuset, ritad i fornnordisk stil av Folke Zettervall. Eftersom intresset un-
der 1900-talets början var
stort för det nationella kulturarvet och Norden finns
många inslag från vikingatiden. Inte minst kan man se
det på takbjälkarna, som dekorerades med drakhuvuden, även möblerna har en
touch som påminner om vikingatiden.
Den fascinerande salen,
där ting hölls, liknar mer en
fornnordisk gästabudssal
än, en med dagens ögon
sett, en tingssal. Tingshuset
är ett byggnadsminne, som
även blivit utsett till en av
Sveriges vackraste byggnader men idag hålls inte längre ting i Sollefteå. I denna
vackra gamla tingssal genomfördes sålunda vårt årsmötet och därefter fick vi
en intressant information
om Bemötande arbete, Häleri och Godtrosförvärv av
lagman Lena Wahlgren från
Tingsrätten i Härnösand.
De intresserade nämndemännen tog tillfället i akt
och ställde många frågor till
lagmannen så det blev en
livfull men intressant diskussion. Därefter uppmärksammades särskilt Leif
Ågren, som under 38 år varit och är en väl fungerande
nämndeman. Som vanligt
avslutades mötet med kaffe
och smörgåstårta och alla
var nöjda.
Nästa år hoppas vi mycket på att vår förbundsordförande Lars Lassinantti besöker oss i årsmötestider.
Kerstin Svensson
n kät från NRF
valtningsrätten i Jönköping ger dock sådan utbildning. Övriga domstolar gör
det inte.
Vad gällde löpande utbildning verkade det bättre
ställt, flertalet domstolar i
Sverige ger sådan.
Utbildningen brukar variera, oftast är den på en
halv dag, som minst på 1–2
timmar.
Av intresse var också frågan som ställdes om deltagarfrekvensen för utbildningar bland nämndemännen. Påfallande många
kunde här kryssa för hög
frekvens, dvs 91–100 procent. Många nämndemän
deltog i utbildningen men
en och annan hade svarat
med det lägsta svarsalternativet, 0–30 procent.
Det gällde exempelvis Eskilstuna-Strängnäs, Enköping-Håbo, Attunda, Jämtland och Kristianstad.
Bör sammansättningen av
nämndemannakåren förändras ?
Flertalet svar var jakande men förslagen på för-
ändringar varierade stort.
Vissa föreningar ansåg
att föryngring var allra
viktigast, andra ansåg att
fler yrkesaktiva borde vara
nämndemän, en tredje
grupp att åldersstrukturen
borde breddas. En intressant undersökning som
kan rekvireras från NRF.
17
HEJ! från föreningarna
Umeå lockade till lyckad regionträ
De regionala möten
som arrangeras
präglas ofta av en
synnerligen god
stämning. Många
föreningar brukar
hörsamma inbjudan
och det gällde även
det senaste regionala mötet, som arrangerades i Umeå. När
nämndemän ses under sådana förhållanden skapas goda
möjligheter till dialog.
Frank Norgren omgiven av Birgitta Mukkavaara och Eva Zetterström, båda från Umeå.
– Vilket bra regionalt möte, sa Birgitta, det här får oss i Umeå att fundera på nästa kongress. Vår förening har anmält intresse för att arrangera denna kongress.
– Vad detta förbund behöver är ju en dynamisk och
uppmuntrande diskussion,
tyckte Birgitta Mukkavaara, ordförande i Umeå
nämndemannaförening.
Det gäller inte minst i dessa
tider när framtidens nämndemannainstitut diskuteras.
I Umeå hade föreningar
från norra Sverige bjudits
in. Här fick man chansen att
utbyta idéer och åsikter sinsemellan men också med le-
Priscilda Helenius,
FS-suppleant och ordförande i Sundsvall.
18
damöterna i förbundsstyrelsen.
Bert Nyman från Östersund och kassör i Jämtlands nämndemannaförening var inne på samma linje som Birgitta. Han tyckte
att detta regionala möte var
mycket uppmuntrande.
- Det är intellektuellt stimulerande att träffas på detta vis, tyckte Bert. Att få ta
del av vad andra tycker, här
får vi inte minst höra hur
andra föreningar lägger upp
sitt arbete. Att diskutera
framtidsfrågor är också väsentligt.
Samrådsmöte
En fråga som diskuterades var ifall förbundsstyrelsen skulle ta initiativ till ett
större samförstånd. En sådan konferens skulle i så fall
inkludera representanter
från landets samtliga nämndemannaföreningar. Konfe-
Lars Wikberg från Härnösand och Kurt Vallmark
från Skellefteå talade bland annat idrott under en
av pauserna. Skellefteå vann ju SM- guld i hockey.
rensen skulle ersätta tidigare traditionen med återkommande ordförandekonferenser.
Idén
sympatiserade
många med när frågan diskuterades. En av dem som
gillade förslaget var Lars
Pohjanen, ordförande i Luleå.
- Det kan vara värt att undersöka om det finns möjligheter till en sådan konferens, inte minst ekonomiskt.
En av de aktiva under diskussionerna var
Karl Erik Törner, kassör i Lycksele.
äff
Just nu diskuteras ju nämndemännens framtid och att
bjuda in till ett samrådsmöte, som ersättning för ordförandekonferensen, kan vara motiverat.
Stimulerande
Kent Larsson, ordförande
i Boden och Tore Konstenius, ledamot i föreningens
styrelse i Boden gick på
samma linje.
– Att kalla till konferens i
exempelvis
Stockholm
skulle vara stimulerande för
vår rörelse, tyckte Tore. Att
ses vart fjärde år på kongress innebär alltför långa
pass mellan mötena.
Idén med ett kommande
Rådhuset i Umeå
centrum.
samrådsmöte välkomnades
sålunda bland många, ingen
var direkt negativ till tanken. Bekymret är dock ekonomin, om det inte finns
tillräckligt med pengar i
kassan för ett sådant samrådsmöte, är det inte mycket mer att göra i detta ärende.
- Så länge det inte finns
ekonomi för en sådan större
konferens, blir det snarare
att arrangera regionala möten, sa Frank Norgren. Här
får vi i så fall nöja oss med
det nästbästa alternativet,
som oftast fungerar riktigt
bra där alla föreningar i den
landsdelen kommer till tals.
Lars Pohjanen, ordförande i Luleå och Ulla Britt Eklund,
Piteå fann att ett regionalt möte med föreningarna alltid är
givande. – Roligt att träffa varandra, sa Lars.
”Det är intellektuellt stimulerande att
träffas på detta vis. Att få ta del av vad
andra tycker, att inte minst höra hur
andra föreningar lägger upp sitt arbete.”
Förbundets kanslist Björn Sandwall och Marika af WinkBritt Winberg .
lerfelt från förbundsstyrelsen.
Stig Persson, ordförande i Örnsköldsvik. – Det är bra att ses på
detta vis, man blir verkligen medveten om hur många bra personer som är med i vår rörelse.
Är våfflorna klara? Kent Larsson och Tore Konstenius från Boden, fann detta att det bjöds på våfflor som något klart intressant.
– Det smakade superbt, sa Tore. Med högsta beröm godkänt!
19
HEJ! från föreningarna
SVEA HOVRÄTT
Catarina Ingvarsson valdes till ny ordförande
Fullsatt när hovrättens
nämndemän möttes
En av landets största nämndemannaföreningar har fått ny ordförande.
Catarina Ingvarsson efterträder nämligen Leif Magnusson för Svea
Hovrätts nämndemän är. – Men Leif har lovat att ställa upp i mån av hans
tid, ett besked vi verkligen uppskattar, säger Catarina. Vi har alla gillat
Leifs engagemang i denna förening.
Närmare 100 medlemmar
hade hörsammat kallelsen
om årsmötet. Mötet arrangerades i Wrangelska palatset.
Att detta är en synnerligen
väl organiserad förening
fick alla utomstående snabbt
klart för sig. Alla som bjudits in prickades ordentligt
av i närvarolistan, var och
en fick namnbricka och för
var och en hade en lunch bokats in.
– Jag tror att del i framgången för oss har nog alltid
varit den goda organisationen, säger Harriet Nylander . Utan den hade vi stått
oss slätt.
Programmet denna dag inleddes vid 10.30 med ett anförande av hovrättspresi-
denten Fredrik Wersäll, dagen avslutades vid 16-tiden
med vin och ost. Tiden däremellan bjöds det på givande anföranden och inte
minst en god lunch i restaurangen.
JO: s tillsyn
Carina Bring Sjögren och
Mona Wildig höll var sitt
anförande före lunchen.
Carina har sitt arbete förlagt
vid Justitieombudsmannen
och Mona Wildig är
hovrättsråd. Carina Bring
talade om JO:s tillsyn och
Mona Wildig uppehöll sig
till något med förkortningen
RIF, dvs Rättsväsendets informationsförsörjning.
Alla tre anföranden var
mycket uppskattade, frågorna var som vanligt många
Christine Kramer Martinsson, är ledamot i styrelsen
och studieorganisatör.
20
och allt var nära på att dra
över den bestämda tidsplanen.
I tidtagaruret
Leif Magnusson höll dock
hårt i tidtagaruret och alla
deltagande kom i tid till den
efterlängtade lunchen.
– När vi ses gäller det alltid att hålla hårt på tidsplanen, annars kan det bli stora
förseningar, skrattade Leif
Magnusson. Nämndemän
vid Svea Hovrätt är ett pratglatt släkte!
Eftermiddagen ägnades åt
årsmötesförhandlingar. Huvuddelen av styrelsen valdes om, med undantag då
för ordförandeposten. Efter
många år som ordförande
hade Leif Magnusson bestämt sig för att inte fortsätta.
– Något vi alla beklagar,
påpekade Catarina Ingvarsson, men du fortsätter i kulissen, hoppas vi alla!
Något Leif nickande instämde i.
Carina Bring, byråchef vid Justitieombudsmannen, hovrättspresidenten Fredrik Wersäll och hovrättsrådet Mona Wildig tillhörde talarna
under årsmötet.
ENKÄTEN
Vad tror du om framtiden för nämndemän? Blir
rekryteringen en annan?
Kommer hovrätterna ha
nämndemän?
Mötet i Svea Hovrätt hade samlat närmare 100 aktiva nämndemän. Föreningen präglas av
verklig vitalitet, det märks inte minst under de olika diskussionerna. Ibland kan det gå riktigt
intellektuellt hett till!
Vad detta betyder framöver, lär nämndemännen vid
Svea Hovrätt bli varse.
- Något som alltid intresserat mig är att vår rörelse
ska präglas av intensiv debatt, här hoppas jag på att
Catarina Ingvarsson,
ny ordförande och
Leif Magnusson,
tidigare ordförande.
göra en insats. Som bekant
medverkar jag ju stundtals
med texter i tidningen
Nämndemannen.
- Du skriver också på en
ny bok, påpekade Catarina
Ingvarsson, för Leif, med-
lem i Sveriges Författarförbund.
- Det gör jag! En uppföljning på Attack på
nämndemän, kommer ut
inför julhandeln i december!
Ingegerd Ask,
Stockholm
- Det är tveksamt om
nämndemän kommer bli
kvar inom hovrätterna. Det
är ingen bra utveckling om
det blir så.
- Tänk dig om man ständigt ska minska det vanliga
medborgarinflytandet i landets olika beslutande organ,
på olika nivåer. Vad får vi då
för samhälle ? Ett elitistiskt
samhälle där utanförskapet
ökar dramatiskt.
- Jag har jobbat som lärare
under min yrkesverksamma
tid. Jag har inte minst haft
många elever med invandrarbakgrund. Nu mer än någonsin är det viktigt att ha så
många människor i Sverige
med i olika sammanhang, inte minst mot bakgrund av
händelserna i Husby och
Stockholms förorter. Oroligheter som spritt sig i landet
och som många förklarar
med utanförskap och alienation.
- Vad blir effekten av att
man minskar det civila samhällets insyn ytterligare ? Ett
samhälle med mindre eller
mer friktion ? Ett samhälle
med mer eller mindre spänning ? Svaret på frågan är
som sagt givet, nämndemän
är oerhört viktiga i landets
överrätter, för varje tänkande
och klok människa är detta
en självklarhet.
21
HÄSSLEHOLM
50 medlemmar varav 30 nämndemän
Förening med växtvärk
En av landets mest aktiva föreningar är den i
Hässleholm. Här har man alltid haft god tillströmning av
medlemmar, så god att när nämndemän slutar inom
Hässleholms tingsrätt vill de gärna fortsätta i
föreningen. Resultatet är en förening under senaste året
med drygt 50 medlemmar vid en tingsrätt där det inte
finns fler än 30 lekmannadomare.
Kjell Nilsson är ordförande i Hässleholms nämndemannaförening. Traditionen påbjuder att föreningen har sitt årsmöte i
slutet av våren, och det
gällde även denna.
- När körsbärsträden
snart blommar här i Skåne
passar vi på att ha vårt årsmöte, berättar Kjell Nilsson.
Bevisvärdering
Så även i år där lagman
Pia Johansson från Helsingborg hade bjudits in.
Pia Johansson är ett
uppskattat namn inom
nämndemannakretsar.
I sitt anförande uppehöll
sig Pia Johansson på temat bevisvärdering. Vad
som är en trovärdig berättelse är ju något centralt i
ett mål.
Trovärdig
- En berättelse ska vara
alltigenom
trovärdig,
poängterade Pia Johansson.
Något som bekant inte
alltid går att uppnå. Efter
anförandet följde en diskussion med många olika
frågeställningar , som ställde detta med bevisvärdering på sin spets.
Men när nämndemän i
Hässleholm har årsmöte ingår inte minst en god
kvällsvard i rekvisitan.
Även denna gång, föreningen hade laddat upp
med smörgåstårta, som Göran Algotsson, Lennart Westerdahl och Kjell Nilsson framför det
vanligt får man väl säga. fina tingshuset i genuin göingebygd.
Marianne Nilsson, riksdagsledamot
under många år tillhör styrelsen i
Hässleholms nämndemannaförening.
22
Kjell Nilsson, ordförande i Hässleholm tillsammans med notarierna vid tingsrätten,
med förnamnen Lovisa, Malin och Frida.
HEJ! från föreningarna
SÖDERTÖRN
Värdar i domstolen skapar trygghet
Ninni Skarstedt och Ababacarr Jammeh är välkomnande domstolsvärdar i Södertörn.
Och som vanligt alltid
lika välkommet och
populärt.
- Någon gång får vi
väl variera det hela,
säger Kjell Nilsson.
Uppskattat är annars
kaffe med spettekaka,
men då är karaktären
på mötena en annan
och ofta under dagtid.
Linda Ingvarsson
tillhörde dem som kom
denna kväll.
Många besökare som kommer till tingsrätten för att delta i en rättegång är nervösa,
har dålig kunskap om rättegången och vill gärna ha en
personlig kontakt. Det förekommer även att de är ängsliga och rädda för att de skall
utsättas för hot och våld.
Många av dem befinner sig
fortfarande i en krissituation och
orkar kanske inte själva ta kontakt med domstolspersonalen.
Genom att vara lyhörda och visa
respekt och empati och ta en personlig kontakt kan vi minska deras oro.
Vi bör därför bemöta parter,
vittnen och andra som kommer
till rättegångar på följande sätt:
Domstolsvärdarna (nämndemän) är placerade i foajén vid en
disk med tydlig skyltning. De söker ögonkontakt med dem som
kommer in och frågar om de kan
hjälpa dem.
Vittnen och målsägare informeras om och hänvisas till vittnesstöden. Skulle vittnesstöd ej
finnas tillgängligt så kan domstolsvärdarna rycka in i mån av
tid.
Domstolsvärdarna hjälper be-
sökarna att hitta till den aktuella
salen och informerar om hur man
får veta om förhandlingen är försenad. Om det finns behov och
tid lämnas information hur rättegången går till.
Enskilt rum
Om behov finns av att vänta i
ett enskilt rum ska detta erbjudas.
Vid akut frånvaro av nämndeman går domstolsvärd in så att
förhandlingen/rättegången kan
äga rum som planerat. Detta är
till stor fördel för alla aktörer
som är kallade och därmed förberett sig inför dagen, samt undanröjer de ekonomiska konsekvenser det innebär att ställa in
förhandlingen/rättegången.
Domstolsvärdarna börjar kl
0830, för att vara där i god tid innan dagens förhandlingar/rättegångar tar sin början kl 0900. De
tjänstgör till kl 1330 eller till det
sista målet för dagen är uppropat.
Domstolsvärdarna erhåller
samma ersättning/dag som när
de tjänstgör som nämndemän.
Med vänlig hälsning
Åke Hellberg
Annacarin Wallin
23
Returex skickas till
NRF
Box 8140
104 20 Stockholm
Kom ihåg!
Gör adressändring till
NRF, Box 8140, 104 20 Stockholm
E-post: [email protected] (så missar du inte kommande utgåvor av tidningen).
50 ÅR EFTER 22 NOVEMBER 1963,DALLAS, TEXAS – ETT AV VÄRLDENS POLITISKA BROTT
HAR NÄMNDEMÄNNEN EN FRAMTID?
BOKEN OM KENNEDY
Vi behövs i Sverige! Även i HD!
I höst kommer Staffan Ringskog ut med boken
”John&Jackie&Kennedymyten”.
Beställ föreläsning med LEIF B MAGNUSSON
inför 2013/14
OM DU GILLAR ATT LÄSA:
NU KAN DU SOM
NÄMNDEMAN
Hemsida: www.attackpanamndeman.se Beställning: leif.mgn @ telia.com
ERHÅLLA KAPITEL 1
tel 08- 541 396 38, 070 600 51 51
– UTAN KOSTNAD.
ATTACK PÅ NÄMNDEMÄN – attack på Sverige
MAILA TILL
[email protected]
BEGRÄNSAT ANTAL
EFTER
EFTER 22
22 NOVEMBER
NOVEMBER 1963,
1963, DALLAS,
DALLAS, TEXAS
TEXAS
ETT
ETT AV
AV VÄRLDENS
VÄRLDENS VÄRSTA
VÄRSTA POLITISKA
POLITISKA BROTT
BROTT
KAPITEL 1 (MAX 30 UTSKICK)
John&Jackie&
Kennedymyten
SKICKAS UT
Cirka 300 sidor med bilagor om nämndemannauppdraget
SPÄNNINGSROMAN OM RÄTTSSYSTEMET AV LEIF B MAGNUSSON
Bokens pris 150 kr (inkl porto, exp) Pg 45 9816-5 Leif B Magnusson V.g. uppge namn, adress, telefon
UPPFÖLJARE: Hovrätten brinner!
av samme förf. Nyttiga bilagor om bl.a. advokatarvoden.
Kommer till jul! Pris 195 kr inkl. porto. Ordkonst förlag. Boka nu!
Av Staffan Ringskog
DAGS SKAFFA NÅGOT MED STIL – JA, VARFÖR INTE?
Följ med NRF
till London
13–17 oktober 2013!
Vi bekantar oss med rättssystemet i
England bl.a. genom besök på en rättegång i Old Bailey och hos Magistrates’
Association.
Resan innehåller också studiebesök i
mer okända men konfliktfyllda delar
av London. Se hela programmet för
resan på www.nmrf.se.
Pris 9.900 kr med flyg från Stockholm,
Göteborg eller Köpenhamn inkl.
flygskatter, 4 nätter i dubbelrum på
centralt mellanklasshotell inkl frukost,
välkomst- och avslutningsmiddag,
transfer t/r flygplatsen, transporter och
guidning i London, stadsrundtur,
svensk reseledare. Tillägg för enkelrum 1.600 kr.
Det finns ett fåtal platser kvar. Om du
är medlem i NRF ta chansen och anmäl dig till [email protected]
Passa på att ta del av NRF:s fina utbud av standar, pins, manschettknappar och slipshållare.
Följande rekommenderade utpriser gäller :
Standar:
Kr 275:-/ st
Pins:
Kr 40:-/ st
Manschettk. Kr 150:-/ par
Slipshållare
Kr 100:-/ st
Porto / frakt samt emballage
eller genom FS-ledamoten
kostnad tillkommer.
Björn Sandwall
Kan beställas genom NRF:s
vars emailadress är
kansli [email protected] ,
[email protected]
Britt Winberg 08-6515513
tel. 0371-34467 (dagtid)
GÖR DIN DAG BEHAGLIGARE – EN PERSON MED STIL ÄR EN VINNARE