The Elephant Man Unander-Scharin & Williams ”For man is not truly one, but truly two”. Robert Louis Stevenson, Dr Jekyll and Mr Hyde The Elephant Man Umeå 6.10–20.10 2012 Sundsvall 5.11–6.11, Luleå 8.11–9.11 2012 The Terrible Tale of the Elephant Man and Jack the Ripper, two Freaks of Nature Musik Carl Unander-Scharin Libretto Michael Williams Dirigent Mats Rondin Regi Keith Turnbull Kostymdesign Annsofi Nyberg Videodesign epí – Lene Juhl & Mark Viktov Ljusdesign Kevin Wyn-Jones Koreografi Jo Leslie Scenbild Peter Öhgren Maskdesign Anna Andersson Längd: 2 tim och 30 min inkl paus. Operan sjungs på engelska med svensk textning. Kom ihåg att stänga av din mobiltelefon! Joseph Merrick Håkan Starkenberg Joseph Silver Karl Rombo Tom Barker m fl Mats Persson Ginger Susanna Levonen Dr Treves Peter Kajlinger Dark Annie m fl Maria Sanner Policeman m fl Lars Martinsson Long Liz/Stepmother Albina Isufi Katie m fl Heddie Färdig Polly/Princess Alexandra Jenny Hertzman NorrlandsOperans Symfoniorkester En historia om två välkända gestalter, den ene ett monster på utsidan, den andra på insidan The Elephant Man är en helt ny opera som NorrlandsOperan har beställt av librettisten Michael Williams och tonsättaren Carl Unander-Scharin. Handlingen utspelar sig i England i slutet av 1800-talet. Två män levde här samtidigt, Joseph Merrick, även kallad Elefantmannen på grund av sin defor- merade kropp och sitt överdimensionerade huvud och Jack the Ripper, seriemördaren som satte skräck i Londonborna. Upphovsmännen har inspirerats av dessa två personer och skapat sin egen fantasirika och mångfacetterade berättelse. Trots att man har tagit fasta på en rad tidsenliga detaljer och fakta görs det medvetet inget anspråk på historisk korrekthet. ”Jag välkomnar er alla att promenera med oss längs gatorna i gamla Whitechapel och in i de liv som levdes av två väldigt olika individer. Två män som kanske kan ge oss insikter i den brutalitet och depravering, men också den ödmjukhet och vänlighet som vi alla är kapabla till.” Michael Williams Joseph Merrick och Jack the Ripper En tidlös historia om utanförskap ”Jag vill berätta historier som stimulerar publiken utan att styra deras reaktioner” Det är med stor glädje som NorrlandsOperan nu lägger ett nytt verk till operahistorien. Den kreativa process som framtagandet av en ny opera innebär har en helt annan komplexitet och är betydligt mer resurskrävande än att hålla sig till befintlig repertoar. Det måste finnas en öppenhet för att gemensamt hitta de bästa lösningarna; text revideras, musik skrivs om, dramaturgin skärskådas, olika sceniska lösningar provas. Allt för att verket ska kunna kommunicera och beröra publiken så starkt som möjligt. Att göra nya verk är som att ge sig ut på en resa där slutdestinationen ännu inte är upptäckt. Vår opera utspelar sig under en tid präglad av extrem tillväxt, hopp och I samma ögonblick som vi tar del av en kollektiv berättelse skapar vi våra individuella och personliga tolkningar. En stor del av konsten under de två senaste seklen har ägnats åt moralisk uppbyggnad. Själv är jag mer intresserad av konst som, för att citera kvällens opera, vill ”upplysa oss”. Av alla gemensamma beröringspunkter i berättelserna om Elefantmannen och Jack the Ripper fängslas jag personligen särskilt av att de båda var samtida med födelsen av det som i dag kan kallas mediekändiskulten. Kulten byggde på tre pelare: tabloidpressens masspridning av information, fotografens förespegling av att fånga verkligheten och begreppet prestationer, speciellt tanken att ens prestationer skapar ens identitet, vilken genomsyrar så framtidstro, men också en grym tid och ett samhälle utan sociala skyddsnät och ofattbara levnadsförhållanden. Det utanförskap som Joseph Merrick fick känna på är svårt för oss att sätta sig in i. I vår uppsättning finns dessutom Jack the Ripper, Joseph Merricks motpol eller antimateria, ett historiskt faktum som lägger ytterligare dimensioner till berättelsen. Genom att berätta vår historia om Joseph Merrick, The Elephant Man, är min förhoppning att vi för en stund reflekterar över vad som gör någonting vackert eller fult, ont eller gott, och varför utanförskap i alla dess former idag frodas i vårt samhälle. Kjell Englund Operachef många nivåer i masskulturen. Inom några få kvarter från varandra i Londons East End upphöjdes Joseph Merrick från gatutiggare till kändisgäst i den brittiska aristokratin, och Jack Anonym klättrade från obemärkt till att toppa löpsedlarna och sälja fler lösnummer än någonsin tidigare – över en miljon exemplar av en kvällstidning under en och samma dag. Många utnyttjade historierna för sin egen vinnings skull, men även de båda huvudpersonerna bidrog på olika sätt till att nå kändisskapets höjder. Frågan är om kändiskulten föddes blind för moraliska skillnader? Keith Turnbull Regissör handling Här kan du läsa vad som händer i varje akt. Läs inte texten innan föreställningen om du inte vill veta slutet i förväg! Akt 1 Som ung pojke tvingas Joseph Merrick av sin styvmor att sälja sybehör på Londons gator. Han längtar efter sin döda mor och efter ett hem där han blir älskad. Flera år senare. Freak Show-ägaren, Tom Barker, välkomnar publiken till den senaste attraktionen ”The Elephant Man”. I publiken finns hallicken Joseph Silver och de prostituerade Dark Annie, Long Liz, Kate, Polly och Ginger. Men innan Barker hinner visa upp sin nya attraktion, stängs showen ner av polisen. En läkare, Dr Treves, fascineras av Joseph Merrick och betalar Barker för att få undersöka honom. Joseph flyttas till London Hospital. Samtidigt kommer nyheten att Polly har hittats mördad. Ginger är djupt berörd över Pollys död och försöker se en väg att vända sitt liv i en annan rikting. Men fattigdomen lämnar henne inget val. Under sitt arbete med Joseph Merrick upptäcker Dr Treves att det döljer sig en högst intelligent människa bakom hans monstruösa yttre. Joseph blir plötsligt en känd person i Londons högre kretsar som radar upp sig för att få träffa honom, bland dessa Lord Buckley, skådespelaren Marie Lloyd och Prinsessan av Wales. Joseph har äntligen fått ett eget hem på sjukhuset där han få stanna resten av sitt liv, men hans längtan efter kärlek finns kvar och drömmen om att få träffa en kvinna som ser bortom hans yttre. Ytterligare en död kvinnokropp hittas – Dark Annie. En arg folkmassa samlas utanför sjukhuset och anklagar Elefantmannen för morden. Akt 2 I London sprider sig skräcken för Jack the Ripper. Tom Barkers teaterföreställning av Dr Jekyll and Mr Hyde avbryts, när två nya mord upptäcks. Även Gingers syster Marie är plötsligt försvunnen. Joseph Silver har lovat Merrick ett möte med en kvinna som garanterat inte bryr sig om hans utseende och skickar in Ginger med ögonbindel i hans rum. Joseph vaknar från en orolig dröm när han får syn på henne. Gingers inledande osäkerhet förvandlas till sympati när Joseph öppnar sitt hjärta för henne. Ett kort ögonblick av närhet avbryts av en hånskrattande Joseph Silver. Ginger skriker till när hon får syn på Merrick, men inser snabbt att det är Silver som är det riktiga odjuret. Silver avslöjar sitt förakt för kvinnor och erkänner att han själv är Jack the Ripper. Planen är att döda Ginger så att monstret ”The Elephant Man” får skulden. När Silver går till attack mot Ginger springer Merrick emellan och Silver dödas istället. Tom Barker upptäckter vad som har hänt och gör sig av med den döda kroppen. Under tiden sjunker Joseph ner i sin säng och vilar för första gången huvudet på kudden som en vanlig människa, fullt medveten om att detta innebär hans död. Michael Williams: ”Jag älskar när operan bryter sig ur sitt ramverk i pur sång- och musikglädje!” Namn: Michael Williams Yrke: Librettist och författare Just nu: Ständigt aktuell som VD för Sydafrikas Cape Town Opera. Sverigeaktuell med romanen Now is the Time for Running som kommer i svensk översättning i år. Historien om Elefantmannen har tidigare berättats i olika former; som film, opera och teater. Behöver världen verkligen ännu en berättelse om Elefantmannen? Michael Williams beslöt sig för att fundera på saken. Och kom fram till att svaret var ja. – Men det var inte helt givet från början, berättar Michael Williams som skrivit texten till operan. – Ämnet är så genomtröskat. Men varje gång jag får ett uppdrag börjar jag med att göra en grundlig research. Då läser jag allt. Bokstavligen allt. Och så upptäckte jag att Elefantmannen, eller Joseph Merrick som han hette, och massmördaren Jack the Ripper levde samtidigt. I England, i London – till och med i samma kvarter. Visst är det fascinerande? – Båda övergavs tidigt av sina mammor. De hade inga närvarande pappor. Båda var fullständigt besatta av kvinnor och sex. Det är verkligen otroligt… Upptäckten gav kicken in i verket som utspelar sig i det industriella 1880-talets London. Där hade befolkningen då ökat från en till närmre sju miljoner invånare på knappt hundra år. Många i Whitechapel bodde trångt och var arbetande fattiga. Guidade turer i Jack the Rippers spår beskriver att polisen, när den letade efter seriemördaren fann barnlik liggande i bostäderna. Människorna hade inte råd att begrava bara ett lik, så de väntade på att nästa barn skulle dö. – Man kan inte ens föreställa sig hur förfärligt det var, säger Michael Williams. Det var alltså i den miljön som Joseph Merrick (1862–1890) levde och försörjde sig som missfoster och som Jack the Ripper mördade prostituerade kvinnor. I operan låter Williams de båda männen mötas, och ser till att även Elefantmannen träffar Ginger. Hon var ett av Jack the Rippers mest kända offer och utvecklas här genom en specialskriven sopranroll för Susanna Levonen. – Kvinnorna i föreställningen skildras med respekt. Alla sångarna spelar dessutom dubbla roller – de får verkligen spela ut sina stora register. Här, tror Michael Williams, har det haft betydelse att operans kompositör Carl Unander-Scharin själv också är sångare. – Han har en mycket djup förståelse för operans specifika dynamik och tempo. Och han komponerar verkligen för sångare. Jag har måst skärpa mig för att begränsa antalet ord jag kan få med i fraserna, skrattar han. Helheten de åstadkommit beskrivs av föreställningens regissör Keith Turnbull som ”ett slags vaudeville inom operans eget format, där olika nummer bryter sig loss som showstoppers”. – Och det är så härligt! Jag älskar när operan bryter sig ur sitt ramverk i pur sångoch musikglädje! Den fanns det ju också i 1880-talets London, där Music Hall-scenen växte fram. Och teater på den tiden var en konstform som alla hade råd med. Sensmoralen då? – Ytterst handlar berättelsen om vad vi människor förmår hysa inom oss. Ondska, brutalitet och grymhet. Men också förmågan till respekt, medkänsla och djup kärlek. – Elefantmannen Joseph Merrick lär ha haft kronisk luftrörskatarr. Det kan man inte bortse från när man ska gestalta honom musikaliskt, säger Carl Unander-Scharin som skapat ett nytt instrument för att kunna göra det: Throat III. Carl Unander-Scharin: ”Joseph Merrick kunde knappast prata. Hur skulle han då kunna uttrycka sig musikaliskt?” Namn: Carl Unander-Scharin Yrke: Tonsättare och sångare Just nu: Aktuell också som gästprofessor i Opera och Teknik vid Operahögskolan i Stockholm, och som doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan KTH, där han utvecklat det nya instrumentet Throat III i nära samarbete med ljudteknikern Ludvig Elblaus. The Elephant Man är denne etablerade tonsättares första verk för NorrlandsOperan. Uppdraget fick han för tre år sedan. – Jag hade av en ren slump precis sett David Lynchs film om Joseph Merrick och blev oerhört gripen av hans historia. Så jag tyckte det var en jättebra idé. Men samtidigt svår. – Joseph Merrick kunde knappast prata. Hur skulle han då kunna uttrycka sig musikaliskt? Det var en verklig utmaning eftersom vi i operakonsten gärna vill höra vackra, klara, rena och starka operaröster. Lösningen blev Throat III, ett elektroniskt avancerat musikinstrument. Enkelt uttryckt ser det ut som en handske, specialutrustad med elektroniska sensorer. – Det gör att sångaren, när han rör handen, kan kontrollera sin rösts klang på olika sätt. Instrumentet blir därmed också ett slags metafor för Joseph Merrick själv. Utifrån de minst gynnsamma av förutsättningar tog han ändå kontroll över sitt eget liv redan som ung – genom att bland annat visa upp sin egendomliga hand. – Som tonåring kunde han i princip välja mellan att bli hjon på "The workhouse", den engelska och brutala versionen av fattighus, eller att turnera med en freak show. Som freak kunde han försörja sig själv. Som klangbotten till Joseph Merricks luftrörshesa röst har Carl lagt en personlig, operamusikalisk, mångfasetterad och sångarvänlig nytolkning av det viktorianska Londons mest nyskapande musikstil: – Music Hall! Den musiken är helt enkelt underbar, och har nära släktskap med det vi kallar idag musikal. Den tidens sånger är roliga, fräcka och någon enstaka gång härligt sorgsna. Och de är oerhört välkomponerade. Så hur tänkte han då han komponerade för den nya operans andra tongivande manliga karaktär? I The Elephant Man uppmärksammas ju särskilt att Joseph Merrick och seriemördaren Jack the Ripper levde samtidigt, i samma stad, till och med samma kvarter. Carl Unander-Scharins genuina intresse för teknik och musik – och teknik som musik – tar sig uttryck också här. Det låter rytmiskt, mekaniskt, maskinellt. Ensemblens röster uttrycker en mångfald av komplexa känslor. Man får inte glömma att operans händelser utspelar sig under den tidiga industrialismens mest intensiva år då städerna växte dramatiskt, och maskiner för första gången blev styrande för arbetstakten. – Människorna var en del av ett maskineri som de inte själva hade valt, och som de inte heller kunde välja att ta sig ur. Musiken till verkets stora kvinnliga huvudroll – Ginger – har utformats som en kontrast till denna maskinella hårdhet. Publiken möter henne när hon sörjer sin mördade vän Polly, och ur Pollys dagbok läser vännens ord, vibrerande av längtan och framtidstro. Rollen är specialskriven för Susanna Levonen. En nyckelroll, som emotionellt håller samman föreställningen och i denna blir skälet till att Jack the Ripper och Joseph Merrick faktiskt möts. Carl Unander-Scharin, tonsättare Carl Unander-Scharin är parallellt verksam som tonsättare och som operasångare. Han är specialiserad på höga lyriska tenorpartier, bland de 50-tal roller han har kreerat återfinns Tamino, Ferrando, Don Ottavio, Almaviva, Raoul de Gardefeu, Gonzalve, Nadir samt Bachs evangelistpartier. Under 2000–2010 var Carl engagerad som tenorsolist vid Kungliga Operan. Parallellt med sin omfattande verksamhet som sångare, är Carl en av landets mest etablerade tonsättare och har skrivit åtta uppmärksammade operor, bland annat Tokfursten, Hummelhonung, Loranga, Byrgitta, The Crystal Cabinet och Sömnkliniken – därtill musik till TV, film, dansföreställningar, körverk, två oratorier samt interaktiva verk (Opera Mecatronica). Under hösten 2012 visar SVT både dansverket Artificial Body Voices och thrillern Odjuret. Han har studerat vid Adolf Fredrik Musikklasser, Musikhögskolan i Stockholm och Operahögskolan i Stockholm. Carl är från hösten 2011 gästprofessor vid Operahögskolan, samt genomför i samarbete mellan Operahögskolan och KTH forskningsprojektet Extending Opera. Michael Williams, libretto Michael Williams är författare av ett flertal teaterpjäser, musikaler, operor och romaner. Han är också VD för Cape Town Opera i Sydafrika. Sin första musikal, Siddhartha, Birth of a Dream, skrev han för Royal Nepal Theatre i Katmandu. Han har även skrivit operaverk som riktar sig speciellt till unga människor för turné i skolor och kåkstäder runt om i Sydafrika. Michael Williams gjorde sin debut som librettist med Poet & Prophetess som hade premiär på NorrlandsOperan 2008. Bland hans övriga libretton kan nämnas Prophet of God, Sacred Bones och Buchuland, liksom jazzoperan Love & Green Onions. Han har även skrivit librettot till musikalen Mandela Trilogy, som i fjol vann priset Naledi Award for Best Musical. Som romanförfattare har han mottagit pris för flera av sina romaner bl. a. bästsäljaren Crocodile Burning och Who Killed Jimmy Valentine?. Mats Rondin, dirigent Mats Rondin är en av Skandinaviens mest uppskattade cellister och dirigenter. Han har idag en alltmer växande karriär som dirigent med stor genrebredd. Mats har dirigerat ledande orkestrar som Kungliga Filharmonikerna, Sveriges Radios Symfoniorkester, Danmarks Radios Underhållningsorkester, Norska Kringkastingsorkestret m.fl. Han har nyligen engagerats av Stuttgarter Kammerorchester och Queensland Symphony Orchestra. Bland höjdpunkterna på senare tid hör att Mats engagerades att leda Kungliga Filharmonikerna under festkonserten inför Kronprinsessan Victorias och Daniels bröllop. Mats Rondin har omfattande engagemang inom den nutida konstmusiken: 2011 ledde han Kungliga Filharmonikerna under Tonsättarweekend. Samma år uruppförde han Tobias Broströms cellokonsert då han ledde Västerås Sinfonietta från cellon. Mats uruppförde Carl UnanderScharins opera The Crystal Cabinet med Piteå Kammaropera. Keith Turnbull, regissör Kanadensiske Keith Turnbull arbetar som regissör, dramaturg och producent med inriktning på samtida nyskriven teater och opera. Han har tidigare varit konstnärlig ledare för Manitoba Theatre Centre, Second StageNeptune Theatre liksom grundare av NDWT Co., där han startade First Nations Theatre som har huserat många av Kanadas främsta skådespelare och sångare. Keith har arbetat som konstnärlig ledare för Banff Theatre Arts, ett internationellt center för forskning och produktion av samtida konst. Genom åren har han regisserat mer än hundratalet föreställningar på kanadensiska teaterscener och operahus, liksom i Sverige, Storbritannien och USA. För Piteå Kammaropera har Keith regisserat John Metcalfs Kafka’s Chimp och Carl Unander-Scharins The Crystal Cabinet. Annsofi Nyberg, kostymdesign Annsofi Nyberg är född i Umeå där hon startade sin teaterbana på NorrlandsOperan 1978 som scentekniker. Fem år senare inledde hon sin karriär som kostymtecknare och scenograf. Hon har arbetat med ett stort antal teater-, opera-, dans- och musikalproduktioner i Sverige, Norge och Finland. Bland dessa kan nämnas Les Brigades och Jenufa på NorrlandsOperan, Cyrano de Bergerac på Kungliga Dramatiska Teatern, Tosca och Goya på GöteborgsOperan, Sweeney Todd på Helsingfors Operan samt Bernsteins West Side Story på Malmö Opera. Hon har också skapat kostymer till Mozarts Don Giovanni på Wermland Opera och Puccinis Manon Leascaut på Kungliga Operan. 2006 gjorde hon kostymer och scenografi till Cosi fan tutte på Vietnam National Opera and Ballet Theatre i Hanoi och 2008 till Poet and Prophetess i Kapstaden, båda i samarbete med NorrlandsOperan. För NorrlandsOperans räkning skapade hon också kostymer till Poet & Prophetess, Julie och senast Carmen. EPÍ – Lene Juhl & Mark Viktov, videodesign Lene Juhl är utbildad sångare vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium och Master of Multimedia Arts vid Århus Universitet. 2001 startade hon EPÍ, ett konstnärligt samarbete med Mark Viktov. Lene har medverkat i en rad föreställningar, utställningar, konserter och events i Danmark och utomlands, de senaste åren som videodesigner/scenograf, tidigare som sångare, regissör och producent. Hon har arbetat tillsammans med ett flertal framstående konstnärer som regissörerna Kasper Holten, Bille August och Bentein Baardson. I sina senaste projekt har EPÍ bl.a. skapat videodesign och scenografin till La Bohème vid Opera Bergen, dansföreställningen Artificial Body Voices i Piteå och performance/ installationen Swanlake Revisited på Dansmuseet i Stockholm. EPI har tidigare samarbetat med Carl Unander-Scharin och Keith Turnbull i den nyskrivna operan The Crystal Cabinet vid Piteå Kammaropera. Kevin Wyn-Jones, ljusdesign Ljussättaren Kevin Wyn-Jones har utbildat sig vid Mountview Theatre School i London, och har sedan dess ett omfattande antal produktioner bakom sig, med ljussättningar både inom dramateater och opera. Hans stora internationella erfarenhet har fört honom till bl. a. New York, Sicilien, Tallin, Belgrad, Porto, Monte Carlo, Riga och Moskva. För den Lettiska Nationaloperan har Kevin exempelvis ljussatt Carmen, Tosca, Jenufa, Flygande Holländaren och Valkyrian. Inom Sverige märks Figaros Bröllop, La Traviata och Enleveringen ur Seraljen, alla på Folkoperan i Stockholm. Kevin har arbetat med regissörer som Andrejs Zagars, Dmitry Bertman, Kasper Holten och Staffan Valdemar Holm. Inom det närmaste året väntar produktioner såsom Förlovningen i klostret på Operahuset i Perm i Ryssland, Lohengrin på Litauens Nationalopera samt Carmen i Tbilisi i Georgien. Jo Leslie, koreograf Jo Leslie från Kanada är koreograf, dansdramaturg, pedagog och tidigare dansare. Känd för sin mångsidighet och breda kompetens har hon anlitats i mer än 140 produktioner, allt från hiphop-dans till Shakespeare, konstperformances och nyskriven opera liksom barnteater. Hon har arbetat som rörelsepedagog och coach vid The National Theatre School of Canada under åren 1990–2001. Det här är hennes femte samarbete med regissören Keith Turnbull. Anna Andersson, maskdesign Anna Andersson har utbildad sig till maskör och perukmakare hos Robin Karlsson i Norrköping och frilansar över hela Sverige i scen-, reklam- och filmproduktioner. På Östgötateatern har hon medverkat i musikaler som En kul grej hände på vägen till Forum och Trollkarlen från Oz. På Wermland Opera har hon arbetat med Nabucco, En herrgårdssägen, Don Giovanni, Blodbröder och nu senast tillverkade hon peruker till deras uppsättning av Ringen. På NorrlandsOperan har Anna arbetat med Flygande Holländaren, Trollföljten, Julie, Otello, Carmen och dansverket Enchange. Vidare Poet and Prophetess, Peter Grimes och Wozzeck, vilken visades som veckans föreställning i Sveriges Television våren 2012. Håkan Starkenberg, Joseph Merrick Tenoren Håkan Starkenberg är utbildad vid Teater- och Operahögskolan i Göteborg. Han har gjort sig känd för sina starka rolltolkningar och har varit anlitad vid bl a Malmö Opera, GöteborgsOperan, Folkoperan, Kungliga Operan och internationella festivaler i Kanada och Skottland. Den nutida musiken är något som ligger honom varmt om hjärtat, och The Elephant Man blir hans sjunde medverkan i en nyskriven opera. Tidigare uruppföranden är bl a Bombpartyt av Paula af Malmborg på GörborgsOperan och Lik & Tjuvar av Thomas Lindahl på NorrlandsOperan. Håkan har också gjort sin debut som regissör och fick stort genombrott i år med den experimentella uppsättningen av TOSCA-eller Fascist Javisst i Reaktorhallen, Stockholm. Han är en återkommande gäst på NorrlandsOperan och i och med rollen som Joseph Merrick gör han sin tionde uppsättning i huset. Karl Rombo, Joseph Silver Karl Rombo studerade på Kungliga Musikhögskolan och Operahögskolan i Stockholm, där han tog examen 2006. Samma år debuterade han på Kungliga Operan som Arim i Daniel Börtz Svall. Bland Karl Rombos roller kan nämnas Gastone i La Traviata och Jim i Carl Unander-Scharins Sömnkliniken på GöteborgsOperan, Alex i Jonas Forssells Träskoprinsessan och Gardefeux i Pariserliv på Malmö Opera, Cassio i Otello i Uppsala samt Karl X Gustav i Börtz Magnus Gabriel på Läckö Slottsopera. Under säsongen 2011/2012 har Karl Rombo varit knuten till Kungliga Operan och har framträtt i roller som Federico i Verdis Stiffelio, Trin i La Fanciulla del West, Remendado i Carmen och Gossen i Leif Hultquists Gossen och Kärleken till de tre apelsinerna. Nyligen sjöng han Tebaldo i I Capuleti e i Montecchi i konsertanta framföranden på GöteborgsOperan. Mats Persson, Tom Barker m. fl. Barytonen Mats Persson tillhör GöteborgsOperans fasta solistensemble sedan 1992. Han har sjungit en rad stora roller inom den klassiska och romantiska musikdramatiken. Bland dessa är Mimaroben i Aniara, Jochanaan i Salome, Wolfram i Tannhäuser, Orest i Elektra, Amonasro i Aida, Kurwenal i Tristan och Isolde, Don Carlo i Ödets Makt, Barak i Die Frau ohne Schatten, Amfortas i Parsifal, Don Pizzaro i Fidelio, Macbeth i Macbeth, Enrico i Lucia di Lammermoor, Don Alfonso i Lucrezia Borgia. I nutida verk kan nämnas: Banco i Macbeth2, titelrollen K i K (Jan Sandström), Godoy i Goya (Daniel Börtz), samt två tidigare operor av Carl Unander-Scharin, titelrollen i Tokfursten och Gunnar i Sömnkliniken. Mats är flitigt anlitad i kyrkomusikaliska sammanhang och har medverkat som solist i TV och radio och på ett antal CD-inspelningar. Susanna Levonen, Ginger Susanna Levonen är anställd på NorrlandsOperan. 2011 nominerades hon till Årets sångerska av tidskriften Opernwelt för sin Sieglinde i Wermland Operas Wagner Ring och hamnade på 4:e plats i tidskriften Opus årliga bäst-lista. 2011 sjöng hon även Marie i NorrlandsOperans TV-sända Wozzeck, Amneris i Peter Konwitschnys Aida vid Vlaamse Opera i Belgien, Eboli vid GöteborgsOperan samt var solist i den TV-sända Trettondagskonserten i Berwaldhallen. Bland andra gästspel märks Magda i Konsuln vid Folkoperan, Salome vid Malmö Opera och Staadstheater Kassel, Marie i Wozzeck vid Theater Pforzheim och Santuzza i Cavalleria Rusticana i Göteborgs konserthus. Vid NorrlandsOperan gestaltade hon senast titelrollen i Carmen. Framöver väntar Senta i Holländaren vid Folkoperan, Amelia i Maskeradbalen vid Theater Pforzheim, samt Chrysotemis i Elektra och Marie Curie i Mats Larsson Gothes nya opera vid NorrlandsOperan. Peter Kajlinger, Dr Treves Peter Kajlinger stod på scenen redan som 11-åring i Boris Godunov och Die Frau ohne Schatten på Kungliga Operan i Stockholm. Där gjorde han också professionell debut som Leporello i Don Giovanni 1989. Han studerade på Operahögskolan i Stockholm 1989–1992. Peter var anställd på Staatsoper Stuttgart under Klaus Zeheleins chefskap 1998–2003. Han har uppträtt i roller som Scarpia i Tosca, Amonasro i Aida, Fluth i Muntra fruarna, Schaunard i La Bohème, Figaro i Figaros bröllop och många barytonpartier ur den lyriska repertoaren. Han har bland annat sjungit på GöteborgsOperan, Malmö Opera, Wermland Opera och Opera på Skäret. Till Kungliga operan kom han tillbaka för titelrollen i Mästerkatten i stövlar 1997. Kajlinger har arbetat med dirigenter som Lothar Zagrosek, Alessandro Di Marchi, Enrique Mazzola, Stefan Soltész med flera och medverkat i uppsättningar av bland andra Ruth Berghaus, Hans Neuenfels, Jossi Wieler, Johannes Schaaf och Martin Kusej. Maria Sanner, Dark Annie m. fl. Maria Sanner är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Operahögskolan i Stockholm (master-12). Våren 2012 gjorde hon Stockholmsdebut på operascenen som titelrollen i Händels Julius Caesar på Folkoperan. Kort därefter gjorde hon sin examensproduktion som titelrollen i Jason och Medea (Il Giasone) av Cavalli på Drottningholms Slottsteater. Maria har även framträtt i rollen som Clizia i Ristoris opera Calandro vid Musikfestspiele Potsdam Sanssouci, Tredje dam i Mozarts Trollflöjten i Dalhalla samt i två produktioner vid Vadstena-Akademien; Carl Unander-Scharins Byrgitta samt Planeten Opus opera av Staffan Lundén Welden. Med en repertoar som sträcker sig från barock till samtida musik och särskilt väl förtrogen med oratorie-repertoaren har Maria även en gedigen erfarenhet som konsertsångerska både i Sverige och utomlands. Lars Martinsson, Policeman m. fl. Basbarytonen Lars Martinsson är född i Göteborg där han är utbildad vid Musikhögskolan och Operahögskolan. Efter avslutade studier fick han anställning vid Stora Teatern i Göteborg. Lars har också bl. a. arbetat vid Wermland Opera, Riksteatern, Reginateatern, Drottningholmsteatern, Folkoperan och Confidencen. Åren 1988–2009 tillhörde han NorrlandsOperans fasta ensemble där han gjort många roller såsom titelrollen i Figaros Bröllop och bl a medverkat i operor som En Midsommarnattsdröm, Don Carlos, Barberaren i Sevilla, Rusalka, Turandot och Così fan tutte. Senast Lars medverkade på NorrlandsOperan var i Dancer in the Dark och Otello. Våren 2009 medverkade han i den kritikerrosade föreställningen Konsuln av Menotti på Folkoperan. 2010 kunde vi se honom på Stockholms Stadsteater i Sommarnattens leende. Somrarna 2011 och 2012 medverkade han på Confidencen i Trollflöjten. Albina Isufi, Long Liz, Stepmother m. fl. Albina Isufi, född i Kosovo, inledde sin karriär som musiker och redan som nioåring började hon utbilda sig till violinist. Efter avslutade studier vid musikkonservatoriet i Prishtina arbetade hon i Makedonien tillsammans med Maria Murarovska. Fyra år senare flyttade hon till Sverige och började sin utbildning till sångare vid Operastudion i Stockholm. Under utbildningen sjöng hon bl. a. Fiordiligi roll i Mozarts Così Fan Tutte. Albina går nu sista året vid Operahögskolan i Stockholm. I somras uppträdde hon i Confidencen som Tärna Ett i Mozarts Trollflöjten och till våren ska hon som examensroll sjunga Donna Elvira i Don Giovanni av Mozart. Heddie Färdig, Katie m. fl. Heddie färdig är född och uppvuxen i Stockholm men studerar vid operahögskolan i Göteborg, HSM. Tidigare under sin utbildning gjorde hon bl. a. Barbarina i Mozarts Figaros Bröllop. En uppsättning som även gästspelade på Folkoperan i Stockholm. Som slutproduktion gjorde hon Helena i Nino Rotas Den Italienska Halmhatten. Strax innan dess sjöng hon Elden och Näktergalen i Ravels opera Barnet och Leksakerna. I somras gjorde Heddie Nattens drottning i Fjäderholmarnas något nerkortade uppsättning av Mozarts Trollflöjten. Förutom opera så sjunger Heddie även gärna romanser och oratoriemusik. Hon har bl. a. sjungit romanskonserter i svenska kyrkan i både Paris och München och har också medverkat som solist i bl. a. Mozarts Reqiem samt Reinhard Keisers Markuspassion. Jenny Hertzman, Polly/ Princess Alexandra m. fl. Mezzosopranen Jenny Hertzman går sista året på kandidatprogrammet på Operahögskolan i Stockholm och studerar sång för hovsångerskan MariAnne Häggander. Jenny har tidigare studerat vid kammarmusikprogrammet vid Mälardalens högskola samt gått Vadstena folkhögskolas romansinterpretationslinje. Hon har utöver sin musikutbildning dessutom många år av dansstudier vid flera olika dansskolor. Våren 2011 medverkade hon i ensemblen i Donizettis Kärleksdrycken på Folkoperan. Under sin studietid har hon sjungit olika roller ur den lyriska mezzorepertoaren däribland Orphée i Orphée, Romeo i I Capuleti e i Montecchi, Charlotte i Werther, Cherubino i Le nozze di Figaro och Sesto i La clemenza di Tito. norrlandsoperans symfoniorkester Violin 1 Ben Hudson Matias Malmqvist Anders Unnersjö Eva-Britt Molander Emma Dencker Anders Åkered Per-Erik Andersson Åsa Hjelm Violin 2 Fredrik Syberg Andreas Olsson Håkan Svedell Elsa Wikström Kerstin Karlsson Gene Kindell Kersti Wilhelmsson Viola Örjan Haage Nicolai Tchistiakoff Jaan Ader Ragnhild Qvale-Hammer Per Modin Cello Gustav Ölmedal Kerstin Isakson Lisa Reuter Karin Bjurman Kristina Tereschatov Kontrabas Jan-Emil Kuisma Charlotte Petersson Josefin Landmér Flöjt Pepita del Rio Eva Oscarsson Ferner Oboe Johannes Ögren Steve Söderberg Klarinett Bengt Sandström Jonas Olsson Hakelind Fagott Annika Wallin Maria Hellström Valthorn Orvar Johansson Stina Aurich Anders Kjellberg P-O Winberg Trumpet Malin Silbo Ohlsson Andreas Karlsson Walleng Trombon Peter Nygren Jonas Karlsson Kristoffer Siggstedt Tuba Linus Mattsson Pukor Hans Lindbäck Slagverk Mats Lindström Piano/Synthesizer Lennart Wallin PRODUKTIONSTEAM Producent: Britta Amft Biträdande producent: Joachim Stridsberg Inspicient: Tarja Ylinen Regiassistent: Pascal Crépault Wibe Musikalisk instudering: Tommy Gafvelin och Mattias Holmström Översättning textmaskin: KG Johansson Textmaskinist: Eva Blommé The Throat III Mjuk- och hårdvaruutveckling Ludvig Elblaus och Carl Unander-Scharin TEKNIK Teknisk chef: Håkan Brohlin Attributmakeri och rekvisita Föreståndare: Jeanette Andersson Produktionsansvarig attributmakare/ rekvisitör: Sofia Stattin Attributmakare: Linnea Öhrlund, Olof Röckner Föreställningsrekvisitör: Sofia Stattin Kostym och mask/peruk Föreståndare: Barbro Samuelsson Produktionsansvarig kostymmästare: Susanne Lidgren Kostymmästare: Maria Öhgren Hedberg, Sandra Wahlström, Barbro Samuelsson Modist: Michaela Adaméc Skräddare: Anna Eliasson, Anna Andersson, Terése Larsson, Gunvor Holmström, Solveig Ohlsson Praktikant: Rebecka Nygren Produktionsansvarig maskör: Anna Andersson Maskör: Gunilla Pettersson Snickeri och smedja Föreståndare: Thomas Olofsson Produktionsansvarig: Janne Johansson Snickare: Bo-Olof Zetterström Måleri och tapetseri Produktionsansvarig dekorationsmästare: Peter Öhgren Dekormålare: Olof Röckner Kostymteknik Produktionsansvarig kostymtekniker: Maud Rönnbäck-Berlin Kostymtekniker: Hanna Nilsson Föreståndare reception, biljettkontor & publikvärdsansvarig: Susanne Aschan Biljettförsäljare: Bitte Lundström, Cecilia Hällquist Belysning och video Föreståndare: Jonas Kristoffersson Produktionsansvarig belysningsmästare och video: Per Larsson Belysningstekniker: Hugo Olsson Videotekniker: Magnus Fyrhake Reception Receptionister: Anette Molin, Emma Grundström Scenteknik och ljud Föreståndare: Erik Klingberg Produktionsansvarig scenmästare: Jenny Kristmansson Ljudtekniker: Anders Nyberg Scentekniker: Helena Sandström Orkestertekniker: Christer Engström, Helena Sandström ADMINISTRATION VD och konstnärlig ledare: Kjell Englund Vice VD och ekonomichef: Per Edlund VD-sekreterare: Eivor Johansson Planeringssamordnare: Elin Liljebring Kamrer/ controller: Katarina Zingmark Personaladministratör: Elisabeth Viklund IT-ansvarig: Johannes Ottosson, Mikael Lindgren Hustekniker: Ingemar Hällgren Assistent: John Häggström Lokalvårdare: Ulrika Fjellvind, Cecilia Vestman Föreställningsprogram: Ansvarig utgivare: Kjell Englund Foto: Malin Arnesson Text sid 10–13 Lena Frohm Grafisk formgivning: Racer Tryckeri: Tryckeri City, Umeå STORT TACK! Till våra publikvärdar NorrlandsOperans vänner Carl Unander-Scharin Musik 4Sound Umeå Festival Normal Tjugo 5 Kultur på Campus Orkesteradministration Musikchef: Marco Feklistoff Orkesterchef: Pontus Björk Orkesterproducent: Peter Lindqvist Orkesterinspicient: Stefan Thysk Notbibliotekarie: Ingrid Modin Söderberg Dirigentpraktikant: Andreas Eriksson Marknadsavdelning Marknadschef: Magnus Mikaelsson Produktionsansvarig marknadsförare: Helene Säfström Marknadsförare: Jenny Oleblom, Malin Lindberg NorrlandsOperan ägs av Västerbottens läns landsting (60%) och Umeå kommun (40%) och får bidrag från Statens kulturråd. Sponsorer Nästa operaproduktion: La Boh me Giacomo Puccini I regi av Kristofer Steen Premiär 28.2 2012 Spelperiod 28.2–26.3 Biljetterna släpps 1.12 2012 www.norrlandsoperan.se
© Copyright 2024