The
Elephant
Man
Unander-Scharin
& Williams
”For man is not truly one,
but truly two”.
Robert Louis Stevenson, Dr Jekyll and Mr Hyde
The
Elephant
Man
Umeå 6.10–20.10 2012
Sundsvall 5.11–6.11, Luleå 8.11–9.11 2012
The Terrible Tale
of the Elephant Man
and Jack the Ripper,
two Freaks of Nature
Musik Carl Unander-Scharin
Libretto Michael Williams
Dirigent Mats Rondin
Regi Keith Turnbull
Kostymdesign Annsofi Nyberg
Videodesign epí – Lene Juhl & Mark Viktov
Ljusdesign Kevin Wyn-Jones
Koreografi Jo Leslie
Scenbild Peter Öhgren
Maskdesign Anna Andersson
Längd: 2 tim och 30 min inkl paus. Operan sjungs på engelska med svensk textning.
Kom ihåg att stänga av din mobiltelefon!
Joseph Merrick Håkan Starkenberg
Joseph Silver Karl Rombo
Tom Barker m fl Mats Persson
Ginger Susanna Levonen
Dr Treves Peter Kajlinger
Dark Annie m fl Maria Sanner
Policeman m fl Lars Martinsson
Long Liz/Stepmother Albina Isufi
Katie m fl Heddie Färdig
Polly/Princess Alexandra Jenny Hertzman
NorrlandsOperans Symfoniorkester
En historia
om två välkända
gestalter, den ene
ett monster på
utsidan, den andra
på insidan
The Elephant Man är en helt ny opera som
NorrlandsOperan har beställt av librettisten Michael Williams och tonsättaren Carl
Unander-Scharin. Handlingen utspelar sig
i England i slutet av 1800-talet. Två män
levde här samtidigt, Joseph Merrick, även
kallad Elefantmannen på grund av sin defor-
merade kropp och sitt överdimensionerade
huvud och Jack the Ripper, seriemördaren
som satte skräck i Londonborna.
Upphovsmännen har inspirerats av
dessa två personer och skapat sin egen
fantasirika och mångfacetterade berättelse.
Trots att man har tagit fasta på en rad tidsenliga detaljer och fakta görs det medvetet
inget anspråk på historisk korrekthet.
”Jag välkomnar er alla att promenera med
oss längs gatorna i gamla Whitechapel och
in i de liv som levdes av två väldigt olika
individer. Två män som kanske kan ge oss
insikter i den brutalitet och depravering,
men också den ödmjukhet och vänlighet
som vi alla är kapabla till.”
Michael Williams
Joseph Merrick och Jack the Ripper
En tidlös historia om utanförskap
”Jag vill berätta historier
som stimulerar publiken utan att
styra deras reaktioner”
Det är med stor glädje som NorrlandsOperan nu lägger ett nytt verk till operahistorien. Den kreativa process som framtagandet av en ny opera innebär har en helt
annan komplexitet och är betydligt mer
resurskrävande än att hålla sig till befintlig
repertoar.
Det måste finnas en öppenhet för att
gemensamt hitta de bästa lösningarna; text
revideras, musik skrivs om, dramaturgin
skärskådas, olika sceniska lösningar provas. Allt för att verket ska kunna kommunicera och beröra publiken så starkt som
möjligt. Att göra nya verk är som att ge sig
ut på en resa där slutdestinationen ännu
inte är upptäckt.
Vår opera utspelar sig under en tid
präglad av extrem tillväxt, hopp och
I samma ögonblick som vi tar del av en kollektiv berättelse skapar vi våra individuella
och personliga tolkningar. En stor del av
konsten under de två senaste seklen har
ägnats åt moralisk uppbyggnad. Själv är
jag mer intresserad av konst som, för att
citera kvällens opera, vill ”upplysa oss”.
Av alla gemensamma beröringspunkter
i berättelserna om Elefantmannen och
Jack the Ripper fängslas jag personligen
särskilt av att de båda var samtida med födelsen av det som i dag kan kallas mediekändiskulten. Kulten byggde på tre pelare:
tabloidpressens masspridning av information, fotografens förespegling av att fånga
verkligheten och begreppet prestationer,
speciellt tanken att ens prestationer
skapar ens identitet, vilken genomsyrar så
framtidstro, men också en grym tid och ett
samhälle utan sociala skyddsnät och ofattbara levnadsförhållanden. Det utanförskap
som Joseph Merrick fick känna på är svårt
för oss att sätta sig in i. I vår uppsättning
finns dessutom Jack the Ripper, Joseph
Merricks motpol eller antimateria, ett
historiskt faktum som lägger ytterligare
dimensioner till berättelsen.
Genom att berätta vår historia om
Joseph Merrick, The Elephant Man, är min
förhoppning att vi för en stund reflekterar
över vad som gör någonting vackert eller
fult, ont eller gott, och varför utanförskap i
alla dess former idag frodas i vårt samhälle.
Kjell Englund
Operachef
många nivåer i masskulturen.
Inom några få kvarter från varandra
i Londons East End upphöjdes Joseph
Merrick från gatutiggare till kändisgäst
i den brittiska aristokratin, och Jack
Anonym klättrade från obemärkt till att
toppa löpsedlarna och sälja fler lösnummer än någonsin tidigare – över en miljon
exemplar av en kvällstidning under en och
samma dag. Många utnyttjade historierna
för sin egen vinnings skull, men även de
båda huvudpersonerna bidrog på olika sätt
till att nå kändisskapets höjder. Frågan är
om kändiskulten föddes blind för moraliska
skillnader?
Keith Turnbull
Regissör
handling
Här kan du läsa vad som händer i varje akt.
Läs inte texten innan föreställningen om du
inte vill veta slutet i förväg!
Akt 1
Som ung pojke tvingas Joseph Merrick av
sin styvmor att sälja sybehör på Londons
gator. Han längtar efter sin döda mor och
efter ett hem där han blir älskad.
Flera år senare. Freak Show-ägaren,
Tom Barker, välkomnar publiken till den
senaste attraktionen ”The Elephant Man”.
I publiken finns hallicken Joseph Silver och
de prostituerade Dark Annie, Long Liz,
Kate, Polly och Ginger. Men innan Barker
hinner visa upp sin nya attraktion, stängs
showen ner av polisen.
En läkare, Dr Treves, fascineras av
Joseph Merrick och betalar Barker för att
få undersöka honom. Joseph flyttas till
London Hospital. Samtidigt kommer nyheten att Polly har hittats mördad.
Ginger är djupt berörd över Pollys död
och försöker se en väg att vända sitt liv i
en annan rikting. Men fattigdomen lämnar
henne inget val.
Under sitt arbete med Joseph Merrick
upptäcker Dr Treves att det döljer sig en
högst intelligent människa bakom hans
monstruösa yttre. Joseph blir plötsligt
en känd person i Londons högre kretsar
som radar upp sig för att få träffa honom,
bland dessa Lord Buckley, skådespelaren
Marie Lloyd och Prinsessan av Wales.
Joseph har äntligen fått ett eget hem på
sjukhuset där han få stanna resten av sitt
liv, men hans längtan efter kärlek finns
kvar och drömmen om att få träffa en
kvinna som ser bortom hans yttre.
Ytterligare en död kvinnokropp hittas
– Dark Annie. En arg folkmassa samlas
utanför sjukhuset och anklagar Elefantmannen för morden.
Akt 2
I London sprider sig skräcken för Jack the
Ripper. Tom Barkers teaterföreställning av
Dr Jekyll and Mr Hyde avbryts, när två nya
mord upptäcks. Även Gingers syster Marie
är plötsligt försvunnen.
Joseph Silver har lovat Merrick ett
möte med en kvinna som garanterat inte
bryr sig om hans utseende och skickar in
Ginger med ögonbindel i hans rum. Joseph
vaknar från en orolig dröm när han får syn
på henne.
Gingers inledande osäkerhet förvandlas
till sympati när Joseph öppnar sitt hjärta
för henne. Ett kort ögonblick av närhet
avbryts av en hånskrattande Joseph Silver.
Ginger skriker till när hon får syn på Merrick, men inser snabbt att det är Silver som
är det riktiga odjuret.
Silver avslöjar sitt förakt för kvinnor och
erkänner att han själv är Jack the Ripper.
Planen är att döda Ginger så att monstret
”The Elephant Man” får skulden. När Silver
går till attack mot Ginger springer Merrick
emellan och Silver dödas istället.
Tom Barker upptäckter vad som har
hänt och gör sig av med den döda kroppen. Under tiden sjunker Joseph ner i sin
säng och vilar för första gången huvudet
på kudden som en vanlig människa, fullt
medveten om att detta innebär hans död.
Michael Williams:
”Jag älskar
när operan bryter
sig ur sitt ramverk
i pur sång- och
musikglädje!”
Namn: Michael Williams
Yrke: Librettist och författare
Just nu: Ständigt aktuell som VD för Sydafrikas Cape Town Opera. Sverigeaktuell
med romanen Now is the Time for Running som kommer i svensk översättning i år.
Historien om Elefantmannen har tidigare
berättats i olika former; som film, opera och
teater. Behöver världen verkligen ännu en
berättelse om Elefantmannen? Michael Williams
beslöt sig för att fundera på saken. Och kom
fram till att svaret var ja.
– Men det var inte helt givet från början,
berättar Michael Williams som skrivit texten
till operan.
– Ämnet är så genomtröskat. Men varje
gång jag får ett uppdrag börjar jag med att
göra en grundlig research. Då läser jag allt.
Bokstavligen allt. Och så upptäckte jag att
Elefantmannen, eller Joseph Merrick som
han hette, och massmördaren Jack the
Ripper levde samtidigt. I England, i London
– till och med i samma kvarter. Visst är det
fascinerande?
– Båda övergavs tidigt av sina mammor. De hade inga närvarande pappor.
Båda var fullständigt besatta av kvinnor
och sex. Det är verkligen otroligt…
Upptäckten gav kicken in i verket som
utspelar sig i det industriella 1880-talets
London. Där hade befolkningen då ökat
från en till närmre sju miljoner invånare
på knappt hundra år. Många i Whitechapel
bodde trångt och var arbetande fattiga.
Guidade turer i Jack the Rippers spår
beskriver att polisen, när den letade efter
seriemördaren fann barnlik liggande i
bostäderna. Människorna hade inte råd att
begrava bara ett lik, så de väntade på att
nästa barn skulle dö.
– Man kan inte ens föreställa sig hur
förfärligt det var, säger Michael Williams.
Det var alltså i den miljön som Joseph
Merrick (1862–1890) levde och försörjde
sig som missfoster och som Jack the Ripper mördade prostituerade kvinnor. I operan låter Williams de båda männen mötas,
och ser till att även Elefantmannen träffar
Ginger. Hon var ett av Jack the Rippers
mest kända offer och utvecklas här genom
en specialskriven sopranroll för Susanna
Levonen.
– Kvinnorna i föreställningen skildras
med respekt. Alla sångarna spelar dessutom dubbla roller – de får verkligen spela
ut sina stora register.
Här, tror Michael Williams, har det haft
betydelse att operans kompositör Carl
Unander-Scharin själv också är sångare.
– Han har en mycket djup förståelse
för operans specifika dynamik och tempo.
Och han komponerar verkligen för sångare.
Jag har måst skärpa mig för att begränsa
antalet ord jag kan få med i fraserna, skrattar han.
Helheten de åstadkommit beskrivs av
föreställningens regissör Keith Turnbull
som ”ett slags vaudeville inom operans
eget format, där olika nummer bryter sig
loss som showstoppers”.
– Och det är så härligt! Jag älskar när
operan bryter sig ur sitt ramverk i pur sångoch musikglädje! Den fanns det ju också i
1880-talets London, där Music Hall-scenen
växte fram. Och teater på den tiden var en
konstform som alla hade råd med.
Sensmoralen då?
– Ytterst handlar berättelsen om vad vi
människor förmår hysa inom oss. Ondska,
brutalitet och grymhet. Men också förmågan till respekt, medkänsla och djup kärlek.
– Elefantmannen Joseph Merrick lär ha haft
kronisk luftrörskatarr. Det kan man inte bortse
från när man ska gestalta honom musikaliskt,
säger Carl Unander-Scharin som skapat ett nytt
instrument för att kunna göra det: Throat III.
Carl Unander-Scharin:
”Joseph Merrick
kunde knappast prata.
Hur skulle han då
kunna uttrycka sig
musikaliskt?”
Namn: Carl Unander-Scharin
Yrke: Tonsättare och sångare
Just nu: Aktuell också som gästprofessor i Opera och Teknik vid Operahögskolan i Stockholm, och
som doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan KTH, där han utvecklat det nya instrumentet Throat III
i nära samarbete med ljudteknikern Ludvig Elblaus.
The Elephant Man är denne etablerade tonsättares första verk för NorrlandsOperan.
Uppdraget fick han för tre år sedan.
– Jag hade av en ren slump precis
sett David Lynchs film om Joseph Merrick
och blev oerhört gripen av hans historia.
Så jag tyckte det var en jättebra idé. Men
samtidigt svår.
– Joseph Merrick kunde knappast
prata. Hur skulle han då kunna uttrycka sig
musikaliskt? Det var en verklig utmaning
eftersom vi i operakonsten gärna vill höra
vackra, klara, rena och starka operaröster.
Lösningen blev Throat III, ett elektroniskt avancerat musikinstrument. Enkelt uttryckt ser det ut som en handske, specialutrustad med elektroniska sensorer.
– Det gör att sångaren, när han rör
handen, kan kontrollera sin rösts klang på
olika sätt.
Instrumentet blir därmed också ett
slags metafor för Joseph Merrick själv.
Utifrån de minst gynnsamma av förutsättningar tog han ändå kontroll över sitt eget
liv redan som ung – genom att bland annat
visa upp sin egendomliga hand. – Som tonåring kunde han i princip välja
mellan att bli hjon på "The workhouse", den
engelska och brutala versionen av fattighus, eller att turnera med en freak show.
Som freak kunde han försörja sig själv.
Som klangbotten till Joseph Merricks
luftrörshesa röst har Carl lagt en personlig, operamusikalisk, mångfasetterad och
sångarvänlig nytolkning av det viktorianska
Londons mest nyskapande musikstil:
– Music Hall! Den musiken är helt enkelt
underbar, och har nära släktskap med det
vi kallar idag musikal. Den tidens sånger är
roliga, fräcka och någon enstaka gång härligt
sorgsna. Och de är oerhört välkomponerade.
Så hur tänkte han då han komponerade
för den nya operans andra tongivande
manliga karaktär? I The Elephant Man
uppmärksammas ju särskilt att Joseph
Merrick och seriemördaren Jack the Ripper
levde samtidigt, i samma stad, till och med
samma kvarter. Carl Unander-Scharins
genuina intresse för teknik och musik –
och teknik som musik – tar sig uttryck
också här. Det låter rytmiskt, mekaniskt,
maskinellt. Ensemblens röster uttrycker en
mångfald av komplexa känslor.
Man får inte glömma att operans händelser utspelar sig under den tidiga industrialismens mest intensiva år då städerna
växte dramatiskt, och maskiner för första
gången blev styrande för arbetstakten.
– Människorna var en del av ett maskineri som de inte själva hade valt, och som
de inte heller kunde välja att ta sig ur.
Musiken till verkets stora kvinnliga
huvudroll – Ginger – har utformats som
en kontrast till denna maskinella hårdhet.
Publiken möter henne när hon sörjer sin
mördade vän Polly, och ur Pollys dagbok
läser vännens ord, vibrerande av längtan
och framtidstro. Rollen är specialskriven
för Susanna Levonen. En nyckelroll, som
emotionellt håller samman föreställningen
och i denna blir skälet till att Jack the
Ripper och Joseph Merrick faktiskt möts.
Carl Unander-Scharin, tonsättare
Carl Unander-Scharin är parallellt verksam
som tonsättare och som operasångare. Han
är specialiserad på höga lyriska tenorpartier,
bland de 50-tal roller han har kreerat återfinns
Tamino, Ferrando, Don Ottavio, Almaviva,
Raoul de Gardefeu, Gonzalve, Nadir samt
Bachs evangelistpartier. Under 2000–2010
var Carl engagerad som tenorsolist vid
Kungliga Operan. Parallellt med sin omfattande verksamhet som sångare, är Carl en av
landets mest etablerade tonsättare och har
skrivit åtta uppmärksammade operor, bland
annat Tokfursten, Hummelhonung, Loranga,
Byrgitta, The Crystal Cabinet och Sömnkliniken – därtill musik till TV, film, dansföreställningar, körverk, två oratorier samt interaktiva
verk (Opera Mecatronica). Under hösten 2012
visar SVT både dansverket Artificial Body Voices och thrillern Odjuret. Han har studerat vid
Adolf Fredrik Musikklasser, Musikhögskolan i
Stockholm och Operahögskolan i Stockholm.
Carl är från hösten 2011 gästprofessor vid
Operahögskolan, samt genomför i samarbete
mellan Operahögskolan och KTH forskningsprojektet Extending Opera.
Michael Williams, libretto
Michael Williams är författare av ett flertal
teaterpjäser, musikaler, operor och romaner.
Han är också VD för Cape Town Opera i Sydafrika. Sin första musikal, Siddhartha, Birth of
a Dream, skrev han för Royal Nepal Theatre
i Katmandu. Han har även skrivit operaverk
som riktar sig speciellt till unga människor för
turné i skolor och kåkstäder runt om i Sydafrika. Michael Williams gjorde sin debut som
librettist med Poet & Prophetess som hade
premiär på NorrlandsOperan 2008. Bland
hans övriga libretton kan nämnas Prophet of
God, Sacred Bones och Buchuland, liksom
jazzoperan Love & Green Onions. Han har
även skrivit librettot till musikalen Mandela
Trilogy, som i fjol vann priset Naledi Award for
Best Musical. Som romanförfattare har han
mottagit pris för flera av sina romaner bl. a.
bästsäljaren Crocodile Burning och Who Killed
Jimmy Valentine?.
Mats Rondin, dirigent
Mats Rondin är en av Skandinaviens mest
uppskattade cellister och dirigenter. Han har
idag en alltmer växande karriär som dirigent
med stor genrebredd. Mats har dirigerat
ledande orkestrar som Kungliga Filharmonikerna, Sveriges Radios Symfoniorkester, Danmarks Radios Underhållningsorkester, Norska
Kringkastingsorkestret m.fl. Han har nyligen
engagerats av Stuttgarter Kammerorchester
och Queensland Symphony Orchestra. Bland
höjdpunkterna på senare tid hör att Mats engagerades att leda Kungliga Filharmonikerna
under festkonserten inför Kronprinsessan
Victorias och Daniels bröllop. Mats Rondin
har omfattande engagemang inom den nutida
konstmusiken: 2011 ledde han Kungliga
Filharmonikerna under Tonsättarweekend.
Samma år uruppförde han Tobias Broströms
cellokonsert då han ledde Västerås Sinfonietta från cellon. Mats uruppförde Carl UnanderScharins opera The Crystal Cabinet med Piteå
Kammaropera.
Keith Turnbull, regissör
Kanadensiske Keith Turnbull arbetar som regissör, dramaturg och producent med inriktning på samtida nyskriven teater och opera.
Han har tidigare varit konstnärlig ledare för
Manitoba Theatre Centre, Second StageNeptune Theatre liksom grundare av NDWT
Co., där han startade First Nations Theatre
som har huserat många av Kanadas främsta
skådespelare och sångare. Keith har arbetat
som konstnärlig ledare för Banff Theatre Arts,
ett internationellt center för forskning och
produktion av samtida konst. Genom åren har
han regisserat mer än hundratalet föreställningar på kanadensiska teaterscener och
operahus, liksom i Sverige, Storbritannien
och USA. För Piteå Kammaropera har Keith
regisserat John Metcalfs Kafka’s Chimp och
Carl Unander-Scharins The Crystal Cabinet.
Annsofi Nyberg, kostymdesign
Annsofi Nyberg är född i Umeå där hon
startade sin teaterbana på NorrlandsOperan 1978 som scentekniker. Fem år senare
inledde hon sin karriär som kostymtecknare
och scenograf. Hon har arbetat med ett stort
antal teater-, opera-, dans- och musikalproduktioner i Sverige, Norge och Finland. Bland
dessa kan nämnas Les Brigades och Jenufa
på NorrlandsOperan, Cyrano de Bergerac på
Kungliga Dramatiska Teatern, Tosca och Goya
på GöteborgsOperan, Sweeney Todd på Helsingfors Operan samt Bernsteins West Side
Story på Malmö Opera. Hon har också skapat
kostymer till Mozarts Don Giovanni på Wermland Opera och Puccinis Manon Leascaut på
Kungliga Operan. 2006 gjorde hon kostymer
och scenografi till Cosi fan tutte på Vietnam
National Opera and Ballet Theatre i Hanoi och
2008 till Poet and Prophetess i Kapstaden,
båda i samarbete med NorrlandsOperan.
För NorrlandsOperans räkning skapade hon
också kostymer till Poet & Prophetess, Julie
och senast Carmen.
EPÍ – Lene Juhl & Mark Viktov,
videodesign
Lene Juhl är utbildad sångare vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium och Master
of Multimedia Arts vid Århus Universitet. 2001
startade hon EPÍ, ett konstnärligt samarbete
med Mark Viktov. Lene har medverkat i en rad
föreställningar, utställningar, konserter och
events i Danmark och utomlands, de senaste
åren som videodesigner/scenograf, tidigare
som sångare, regissör och producent. Hon
har arbetat tillsammans med ett flertal framstående konstnärer som regissörerna Kasper
Holten, Bille August och Bentein Baardson.
I sina senaste projekt har EPÍ bl.a. skapat
videodesign och scenografin till La Bohème
vid Opera Bergen, dansföreställningen Artificial Body Voices i Piteå och performance/
installationen Swanlake Revisited på Dansmuseet i Stockholm. EPI har tidigare samarbetat
med Carl Unander-Scharin och Keith Turnbull i
den nyskrivna operan The Crystal Cabinet vid
Piteå Kammaropera.
Kevin Wyn-Jones, ljusdesign
Ljussättaren Kevin Wyn-Jones har utbildat sig
vid Mountview Theatre School i London, och
har sedan dess ett omfattande antal produktioner bakom sig, med ljussättningar både
inom dramateater och opera. Hans stora
internationella erfarenhet har fört honom
till bl. a. New York, Sicilien, Tallin, Belgrad,
Porto, Monte Carlo, Riga och Moskva. För den
Lettiska Nationaloperan har Kevin exempelvis
ljussatt Carmen, Tosca, Jenufa, Flygande Holländaren och Valkyrian. Inom Sverige märks
Figaros Bröllop, La Traviata och Enleveringen
ur Seraljen, alla på Folkoperan i Stockholm.
Kevin har arbetat med regissörer som
Andrejs Zagars, Dmitry Bertman, Kasper
Holten och Staffan Valdemar Holm. Inom det
närmaste året väntar produktioner såsom
Förlovningen i klostret på Operahuset i Perm
i Ryssland, Lohengrin på Litauens Nationalopera samt Carmen i Tbilisi i Georgien.
Jo Leslie, koreograf
Jo Leslie från Kanada är koreograf, dansdramaturg, pedagog och tidigare dansare.
Känd för sin mångsidighet och breda kompetens har hon anlitats i mer än 140 produktioner, allt från hiphop-dans till Shakespeare,
konstperformances och nyskriven opera liksom barnteater. Hon har arbetat som rörelsepedagog och coach vid The National Theatre
School of Canada under åren 1990–2001.
Det här är hennes femte samarbete med
regissören Keith Turnbull.
Anna Andersson, maskdesign
Anna Andersson har utbildad sig till maskör
och perukmakare hos Robin Karlsson i Norrköping och frilansar över hela Sverige i scen-,
reklam- och filmproduktioner. På Östgötateatern har hon medverkat i musikaler som En kul
grej hände på vägen till Forum och Trollkarlen
från Oz. På Wermland Opera har hon arbetat
med Nabucco, En herrgårdssägen, Don
Giovanni, Blodbröder och nu senast tillverkade
hon peruker till deras uppsättning av Ringen.
På NorrlandsOperan har Anna arbetat med
Flygande Holländaren, Trollföljten, Julie, Otello,
Carmen och dansverket Enchange. Vidare
Poet and Prophetess, Peter Grimes och Wozzeck, vilken visades som veckans föreställning
i Sveriges Television våren 2012.
Håkan Starkenberg, Joseph Merrick
Tenoren Håkan Starkenberg är utbildad vid
Teater- och Operahögskolan i Göteborg. Han
har gjort sig känd för sina starka rolltolkningar och har varit anlitad vid bl a Malmö Opera,
GöteborgsOperan, Folkoperan, Kungliga
Operan och internationella festivaler i Kanada
och Skottland. Den nutida musiken är något
som ligger honom varmt om hjärtat, och The
Elephant Man blir hans sjunde medverkan i
en nyskriven opera. Tidigare uruppföranden
är bl a Bombpartyt av Paula af Malmborg på
GörborgsOperan och Lik & Tjuvar av Thomas
Lindahl på NorrlandsOperan. Håkan har också
gjort sin debut som regissör och fick stort
genombrott i år med den experimentella
uppsättningen av TOSCA-eller Fascist Javisst i
Reaktorhallen, Stockholm. Han är en återkommande gäst på NorrlandsOperan och i och
med rollen som Joseph Merrick gör han sin
tionde uppsättning i huset.
Karl Rombo, Joseph Silver
Karl Rombo studerade på Kungliga Musikhögskolan och Operahögskolan i Stockholm,
där han tog examen 2006. Samma år
debuterade han på Kungliga Operan som
Arim i Daniel Börtz Svall. Bland Karl Rombos
roller kan nämnas Gastone i La Traviata och
Jim i Carl Unander-Scharins Sömnkliniken
på GöteborgsOperan, Alex i Jonas Forssells
Träskoprinsessan och Gardefeux i Pariserliv
på Malmö Opera, Cassio i Otello i Uppsala
samt Karl X Gustav i Börtz Magnus Gabriel
på Läckö Slottsopera. Under säsongen
2011/2012 har Karl Rombo varit knuten till
Kungliga Operan och har framträtt i roller som Federico i Verdis Stiffelio, Trin i La
Fanciulla del West, Remendado i Carmen och
Gossen i Leif Hultquists Gossen och Kärleken
till de tre apelsinerna. Nyligen sjöng han Tebaldo i I Capuleti e i Montecchi i konsertanta
framföranden på GöteborgsOperan.
Mats Persson, Tom Barker m. fl.
Barytonen Mats Persson tillhör GöteborgsOperans fasta solistensemble sedan 1992.
Han har sjungit en rad stora roller inom den
klassiska och romantiska musikdramatiken.
Bland dessa är Mimaroben i Aniara, Jochanaan i Salome, Wolfram i Tannhäuser, Orest
i Elektra, Amonasro i Aida, Kurwenal i Tristan
och Isolde, Don Carlo i Ödets Makt, Barak i
Die Frau ohne Schatten, Amfortas i Parsifal,
Don Pizzaro i Fidelio, Macbeth i Macbeth,
Enrico i Lucia di Lammermoor, Don Alfonso
i Lucrezia Borgia. I nutida verk kan nämnas:
Banco i Macbeth2, titelrollen K i K (Jan Sandström), Godoy i Goya (Daniel Börtz), samt
två tidigare operor av Carl Unander-Scharin,
titelrollen i Tokfursten och Gunnar i Sömnkliniken. Mats är flitigt anlitad i kyrkomusikaliska
sammanhang och har medverkat som solist i
TV och radio och på ett antal CD-inspelningar.
Susanna Levonen, Ginger
Susanna Levonen är anställd på NorrlandsOperan. 2011 nominerades hon till Årets
sångerska av tidskriften Opernwelt för sin
Sieglinde i Wermland Operas Wagner Ring
och hamnade på 4:e plats i tidskriften Opus
årliga bäst-lista. 2011 sjöng hon även Marie i
NorrlandsOperans TV-sända Wozzeck, Amneris
i Peter Konwitschnys Aida vid Vlaamse Opera
i Belgien, Eboli vid GöteborgsOperan samt var
solist i den TV-sända Trettondagskonserten
i Berwaldhallen. Bland andra gästspel märks
Magda i Konsuln vid Folkoperan, Salome vid
Malmö Opera och Staadstheater Kassel,
Marie i Wozzeck vid Theater Pforzheim och
Santuzza i Cavalleria Rusticana i Göteborgs
konserthus. Vid NorrlandsOperan gestaltade
hon senast titelrollen i Carmen. Framöver
väntar Senta i Holländaren vid Folkoperan,
Amelia i Maskeradbalen vid Theater Pforzheim, samt Chrysotemis i Elektra och Marie
Curie i Mats Larsson Gothes nya opera vid
NorrlandsOperan.
Peter Kajlinger, Dr Treves
Peter Kajlinger stod på scenen redan som
11-åring i Boris Godunov och Die Frau ohne
Schatten på Kungliga Operan i Stockholm.
Där gjorde han också professionell debut
som Leporello i Don Giovanni 1989. Han
studerade på Operahögskolan i Stockholm
1989–1992. Peter var anställd på Staatsoper
Stuttgart under Klaus Zeheleins chefskap
1998–2003. Han har uppträtt i roller som
Scarpia i Tosca, Amonasro i Aida, Fluth i
Muntra fruarna, Schaunard i La Bohème,
Figaro i Figaros bröllop och många barytonpartier ur den lyriska repertoaren. Han har
bland annat sjungit på GöteborgsOperan,
Malmö Opera, Wermland Opera och Opera
på Skäret. Till Kungliga operan kom han
tillbaka för titelrollen i Mästerkatten i stövlar
1997. Kajlinger har arbetat med dirigenter
som Lothar Zagrosek, Alessandro Di Marchi,
Enrique Mazzola, Stefan Soltész med flera
och medverkat i uppsättningar av bland andra
Ruth Berghaus, Hans Neuenfels, Jossi Wieler,
Johannes Schaaf och Martin Kusej.
Maria Sanner, Dark Annie m. fl.
Maria Sanner är utbildad vid Kungliga
Musikhögskolan i Stockholm och Operahögskolan i Stockholm (master-12). Våren 2012
gjorde hon Stockholmsdebut på operascenen
som titelrollen i Händels Julius Caesar på
Folkoperan. Kort därefter gjorde hon sin
examensproduktion som titelrollen i Jason
och Medea (Il Giasone) av Cavalli på Drottningholms Slottsteater. Maria har även framträtt i
rollen som Clizia i Ristoris opera Calandro vid
Musikfestspiele Potsdam Sanssouci, Tredje
dam i Mozarts Trollflöjten i Dalhalla samt i
två produktioner vid Vadstena-Akademien;
Carl Unander-Scharins Byrgitta samt Planeten
Opus opera av Staffan Lundén Welden. Med
en repertoar som sträcker sig från barock
till samtida musik och särskilt väl förtrogen
med oratorie-repertoaren har Maria även en
gedigen erfarenhet som konsertsångerska
både i Sverige och utomlands.
Lars Martinsson, Policeman m. fl.
Basbarytonen Lars Martinsson är född i
Göteborg där han är utbildad vid Musikhögskolan och Operahögskolan. Efter avslutade
studier fick han anställning vid Stora Teatern
i Göteborg. Lars har också bl. a. arbetat
vid Wermland Opera, Riksteatern, Reginateatern, Drottningholmsteatern, Folkoperan
och Confidencen. Åren 1988–2009 tillhörde
han NorrlandsOperans fasta ensemble där
han gjort många roller såsom titelrollen i
Figaros Bröllop och bl a medverkat i operor
som En Midsommarnattsdröm, Don Carlos,
Barberaren i Sevilla, Rusalka, Turandot och
Così fan tutte. Senast Lars medverkade på
NorrlandsOperan var i Dancer in the Dark och
Otello. Våren 2009 medverkade han i den
kritikerrosade föreställningen Konsuln av Menotti på Folkoperan. 2010 kunde vi se honom
på Stockholms Stadsteater i Sommarnattens
leende. Somrarna 2011 och 2012 medverkade han på Confidencen i Trollflöjten.
Albina Isufi, Long Liz, Stepmother m. fl.
Albina Isufi, född i Kosovo, inledde sin karriär
som musiker och redan som nioåring började
hon utbilda sig till violinist. Efter avslutade
studier vid musikkonservatoriet i Prishtina
arbetade hon i Makedonien tillsammans med
Maria Murarovska. Fyra år senare flyttade
hon till Sverige och började sin utbildning
till sångare vid Operastudion i Stockholm.
Under utbildningen sjöng hon bl. a. Fiordiligi
roll i Mozarts Così Fan Tutte. Albina går nu
sista året vid Operahögskolan i Stockholm.
I somras uppträdde hon i Confidencen som
Tärna Ett i Mozarts Trollflöjten och till våren
ska hon som examensroll sjunga Donna Elvira
i Don Giovanni av Mozart.
Heddie Färdig, Katie m. fl.
Heddie färdig är född och uppvuxen i Stockholm men studerar vid operahögskolan i
Göteborg, HSM. Tidigare under sin utbildning
gjorde hon bl. a. Barbarina i Mozarts Figaros
Bröllop. En uppsättning som även gästspelade på Folkoperan i Stockholm. Som slutproduktion gjorde hon Helena i Nino Rotas Den
Italienska Halmhatten. Strax innan dess sjöng
hon Elden och Näktergalen i Ravels opera Barnet och Leksakerna. I somras gjorde Heddie
Nattens drottning i Fjäderholmarnas något
nerkortade uppsättning av Mozarts Trollflöjten. Förutom opera så sjunger Heddie även
gärna romanser och oratoriemusik. Hon har
bl. a. sjungit romanskonserter i svenska kyrkan i både Paris och München och har också
medverkat som solist i bl. a. Mozarts Reqiem
samt Reinhard Keisers Markuspassion.
Jenny Hertzman, Polly/
Princess Alexandra m. fl.
Mezzosopranen Jenny Hertzman går sista
året på kandidatprogrammet på Operahögskolan i Stockholm och studerar sång för
hovsångerskan MariAnne Häggander. Jenny
har tidigare studerat vid kammarmusikprogrammet vid Mälardalens högskola samt gått
Vadstena folkhögskolas romansinterpretationslinje. Hon har utöver sin musikutbildning
dessutom många år av dansstudier vid flera
olika dansskolor. Våren 2011 medverkade
hon i ensemblen i Donizettis Kärleksdrycken
på Folkoperan. Under sin studietid har hon
sjungit olika roller ur den lyriska mezzorepertoaren däribland Orphée i Orphée, Romeo i
I Capuleti e i Montecchi, Charlotte i Werther,
Cherubino i Le nozze di Figaro och Sesto i La
clemenza di Tito.
norrlandsoperans symfoniorkester
Violin 1
Ben Hudson
Matias Malmqvist
Anders Unnersjö
Eva-Britt Molander
Emma Dencker
Anders Åkered
Per-Erik Andersson
Åsa Hjelm
Violin 2
Fredrik Syberg
Andreas Olsson
Håkan Svedell
Elsa Wikström
Kerstin Karlsson
Gene Kindell
Kersti Wilhelmsson
Viola
Örjan Haage
Nicolai Tchistiakoff
Jaan Ader
Ragnhild Qvale-Hammer
Per Modin
Cello
Gustav Ölmedal
Kerstin Isakson
Lisa Reuter
Karin Bjurman
Kristina Tereschatov
Kontrabas
Jan-Emil Kuisma
Charlotte Petersson
Josefin Landmér
Flöjt
Pepita del Rio
Eva Oscarsson Ferner
Oboe
Johannes Ögren
Steve Söderberg
Klarinett
Bengt Sandström
Jonas Olsson Hakelind
Fagott
Annika Wallin
Maria Hellström
Valthorn
Orvar Johansson
Stina Aurich
Anders Kjellberg
P-O Winberg
Trumpet
Malin Silbo Ohlsson
Andreas Karlsson Walleng
Trombon
Peter Nygren
Jonas Karlsson
Kristoffer Siggstedt
Tuba
Linus Mattsson
Pukor
Hans Lindbäck
Slagverk
Mats Lindström
Piano/Synthesizer
Lennart Wallin
PRODUKTIONSTEAM
Producent: Britta Amft
Biträdande producent: Joachim Stridsberg
Inspicient: Tarja Ylinen
Regiassistent: Pascal Crépault Wibe
Musikalisk instudering: Tommy Gafvelin
och Mattias Holmström
Översättning textmaskin: KG Johansson
Textmaskinist: Eva Blommé
The Throat III
Mjuk- och hårdvaruutveckling Ludvig
Elblaus och Carl Unander-Scharin
TEKNIK
Teknisk chef: Håkan Brohlin
Attributmakeri och rekvisita
Föreståndare: Jeanette Andersson
Produktionsansvarig attributmakare/
rekvisitör: Sofia Stattin
Attributmakare: Linnea Öhrlund,
Olof Röckner
Föreställningsrekvisitör: Sofia Stattin
Kostym och mask/peruk
Föreståndare: Barbro Samuelsson
Produktionsansvarig kostymmästare:
Susanne Lidgren
Kostymmästare: Maria Öhgren Hedberg,
Sandra Wahlström, Barbro Samuelsson
Modist: Michaela Adaméc
Skräddare: Anna Eliasson, Anna
Andersson, Terése Larsson, Gunvor
Holmström, Solveig Ohlsson
Praktikant: Rebecka Nygren
Produktionsansvarig maskör: Anna
Andersson
Maskör: Gunilla Pettersson
Snickeri och smedja
Föreståndare: Thomas Olofsson
Produktionsansvarig: Janne Johansson
Snickare: Bo-Olof Zetterström
Måleri och tapetseri
Produktionsansvarig dekorationsmästare: Peter Öhgren
Dekormålare: Olof Röckner
Kostymteknik
Produktionsansvarig kostymtekniker:
Maud Rönnbäck-Berlin
Kostymtekniker: Hanna Nilsson
Föreståndare reception, biljettkontor
& publikvärdsansvarig: Susanne Aschan
Biljettförsäljare: Bitte Lundström,
Cecilia Hällquist
Belysning och video
Föreståndare: Jonas Kristoffersson
Produktionsansvarig belysningsmästare och video: Per Larsson
Belysningstekniker: Hugo Olsson
Videotekniker: Magnus Fyrhake
Reception
Receptionister: Anette Molin,
Emma Grundström
Scenteknik och ljud
Föreståndare: Erik Klingberg
Produktionsansvarig scenmästare:
Jenny Kristmansson
Ljudtekniker: Anders Nyberg
Scentekniker: Helena Sandström
Orkestertekniker: Christer Engström,
Helena Sandström
ADMINISTRATION
VD och konstnärlig ledare: Kjell Englund
Vice VD och ekonomichef: Per Edlund
VD-sekreterare: Eivor Johansson
Planeringssamordnare: Elin Liljebring
Kamrer/ controller: Katarina Zingmark
Personaladministratör: Elisabeth Viklund
IT-ansvarig: Johannes Ottosson,
Mikael Lindgren
Hustekniker: Ingemar Hällgren
Assistent: John Häggström
Lokalvårdare: Ulrika Fjellvind,
Cecilia Vestman
Föreställningsprogram:
Ansvarig utgivare: Kjell Englund
Foto: Malin Arnesson
Text sid 10–13 Lena Frohm
Grafisk formgivning: Racer
Tryckeri: Tryckeri City, Umeå
STORT TACK!
Till våra publikvärdar
NorrlandsOperans vänner
Carl Unander-Scharin Musik
4Sound Umeå
Festival Normal
Tjugo 5
Kultur på Campus
Orkesteradministration
Musikchef: Marco Feklistoff
Orkesterchef: Pontus Björk
Orkesterproducent: Peter Lindqvist
Orkesterinspicient: Stefan Thysk
Notbibliotekarie: Ingrid Modin Söderberg
Dirigentpraktikant: Andreas Eriksson
Marknadsavdelning
Marknadschef: Magnus Mikaelsson
Produktionsansvarig marknadsförare:
Helene Säfström
Marknadsförare: Jenny Oleblom,
Malin Lindberg
NorrlandsOperan ägs av Västerbottens läns
landsting (60%) och Umeå kommun (40%)
och får bidrag från Statens kulturråd.
Sponsorer
Nästa operaproduktion:
La Boh me
Giacomo Puccini
I regi av Kristofer Steen
Premiär 28.2 2012
Spelperiod 28.2–26.3
Biljetterna släpps 1.12 2012
www.norrlandsoperan.se