Nummer 3 - Elbranschen

ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T • Å R G Å N G 8 1 • N R . 3 • 2 0 1 0
Första tågen
genom Citytunneln
Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.
Stenator AB
För ytterligare information:
Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95
www.stenator.se
3JLUJHBQSPGGT
QÇCPSSOJOH
JKPSEPDICFSH
7JCPSSBS
rBMMUJKPSEPDICFSH
rÕWFSBMMUPWBOKPSEVOEFSKPSEPDIQÇWBUUOFU
rÇUBMMBIÇMMWFSUJLBMUIPSJTPOUFMMUPDITUZSECPSSOJOH
VOEFSCZHHOBEFSWÅHBSPDIWBUUFOESBH
rJBMMBGÕSFLPNNBOEFEJNFOTJPOFS
XXXHFPUFDTF
mGSJTUÇFOEFCPSSFOUSFQSFOÕSFS
NFEMÇOHFSGBSFOIFUBWCPSSOJOHJKPSEPDICFSH
ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T
•
Adress:
Box 6040
200 11 Malmö
•
Ur innehållet i nr. 3/2010
KJELL KÖNBERG ÄR DÖD
FIE:s och tidskriften Elbranschens trogne
medarbetare Kjell Könberg har gått ur tiden . . . . . . . . . . . . . 4
Te l .
040 - 611 06 90
Stillastående kärnkraft påverkade kraftbalansen . . . . . . . . . . 4
•
Te l e f a x
Första tågen genom Citytunneln i Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . 6
040 -797 37
•
E-post
e l b r a n s c h e n @ b j i n v. s e
•
Bankgiro
Höjd stamnätstariff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Tävling för nyttiga idioter:
SVENSKT MÄSTERSKAP I KLIMAT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Sex av tio vill behålla kärnkraften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
107- 0853
•
Ny 130 kV-ledning till Pajalagruvan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Plusgiro
495 29 33 - 2
•
Helårsprenumeration
ELBRUK: Intelligenta nät – varför det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
DEN NYA KÄRNKRAFTEN
Rapport från seminarium i Västerås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
(5 utgåvor):
233:- (inkl. moms)
•
MODIFIERAD VÄXTHUSTEORI
Wibjörn Karlén redovisar några intressanta nya studier . . . . 16
Ansvarig utgivare:
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
Ingen klimatförändring bakom bränderna i Ryssland . . . . . . 18
PÅ SPANING EFTER URAN
I Sverige finns urantillgångar värda hundratals miljarder . . . 20
Reinhold Andefors
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
Rolf Oward
Norska Hafslund köper elhandel i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . 22
Elbranschens blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
•
Årgång 81
•
Tr y c k t h o s
Tr y c k f o l k e t A B
i Malmö
•
ISSN: 0013-4007
•
Omslagsfoto:
Kjell Duberg
Annonsera på Elbranschens nätplats!
www.elbranschen.nu
Elbranschen 3/2010
Kjell Könberg är död
FIE:s och tidskriften Elbranschens trogne medarbetare
Kjell Könberg har gått ur tiden
i sitt åttionde år efter en tids
sjukdom.
Vännen och kollegan Rune
Björnström berättar att Kjell
föddes 1931 i en bondfamilj i
Kyrkdal nära Sollefteå i Ångermanland som yngsta barnet
bland fyra syskon. Mamman dog
när Kjell var tre år och pappan
några få år senare när Kjell var
tolv. Kjell fick då ta ett stort ansvar för skötseln av bondgården.
Vid 18 års ålder lämnade han
bondelivet för att studera
elektroteknik vid tekniska skolan
i Örnsköldsvik och efter examen
mångårig styrelseledamot och
dels som vd för FIE AB åren
1996-2002. Han bidrog också
förtjänstfullt i arbetet med yrkeshögskoleutbildningen till eltekniker/ingenjör som startades i
Luleå 2001 och som hela tiden
har varit en hjärtefråga för FIE.
– Vi är många som kommer
att sakna vännen och kollegan
Kjell Könberg, säger Sven-Åke
Polfjärd, FIE:s ordförande och
vd i FIE AB.
För tidskriften Elbranschens
redaktör är det sorgligt att konstatera att Kjell inte längre finns
bland oss. Genom alla åren som
Elbranschen deltog som utställare på Elfack i Göteborg var
fick han anställning vid Bofors
AB i Karlskoga. Här bildade
Kjell familj och stannade till
1957.
Kring julhelgen 1957 packade
han sin folkvagn med fru och de
fem månader gamla tvillingsönerna och körde till Luleå för
att påbörja en lång livsgärning
vid Norrbottens Järnverk – NJA,
som sedermera blev Svenskt Stål
– SSAB. Under sin tid vid järnverket innehade Kjell olika kvalificerade befattningar som projektledare och gruppchef på elkonstruktionsavdelningen.
Kjell var mycket djupt engagerad i FIE (Föreningen för
Industriell Elteknik), dels som
han en given centralfigur i vår
monter. Hundratusentals mässbesökare har fått ta del av hans
kluriga humor som han behöll in
i det sista.
Kjell var nykterist och som
sådan hängivet engagerad i nykterhetsrörelsen, bl.a. som utbildningsansvarig. Men aldrig någonsin under alla åren har han kommenterat redaktör Dahlquists
välbekanta dyrkan av Bacchi
gåvor. Det påstås, skröna eller
inte, att något litet barn för
många år sedan ska ha sagt att
”Könberg behöver inte supa, han
är tokig i alla fall”. Och visst var
han tokig på sitt sätt, precis en
sådan människa som det skulle
behövas fler av.
†
Stillastående kärnkraft påverkade kraftbalansen
Svenska Kraftnät har lämnat
sin årliga rapport till regeringen
om den svenska kraftbalansen.
Rapporten beskriver hur situationen varit under den gångna
vintern och ger en prognos för
kraftbalansen (effektbalansen)
vid maximal elförbrukning under
kommande vinter.
– Den gångna vinterns elförsörjning kom att bli betydligt mer ansträngd än väntat.
Det berodde på historiskt låg
tillgänglighet i de svenska
kärnkraftverken samtidigt som
vintern blev kallare än normalt,
säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg
i en kommentar till rapporten.
Prognosen för den kommande
vintern visar att den installerade
produktionskapaciteten fortsätter att öka. Över tid leder detta
till successivt förbättrad kraftbalans trots en förväntad ökning
av elförbrukningen.
– Förutsatt en normal tillgäng4
lighet i kärnkraften ser situationen för den kommande vintern gynnsam ut, säger Mikael
Odenberg.
Men en riktig fimbulvinter,
värre än den förra, kan säkert
stöka till läget, tror Elbranschen.
Och detta mitt i den globala
uppvärmningens tid...
†
Transformatorer • Likriktare
1-fas fulltransformator typ OFS
Likriktare - matningsdon typ LOTK
Vår katalog finns på Internet!
www.tramoetv.se
TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV
Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95
Cressall Resistors
Experten på kraftmotstånd!
CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av
kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till
flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och
standardiserade konstruktioner för applikationer som
•
•
•
•
Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och
traktionsändamål
Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,
lösningar för integration med reservkraftsaggregat
Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem
Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och
kondensatorurladdning
Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det
kraftmotstånd som behövs.
Prova oss - Besök www.chscontrols.se!
Al
n!
en
!
nglig - Alltid ö
pp
tillgä
e
ltid
www.chscontrols.se
Alw
CHS Controls AB
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel 042-386100, fax 042-386129
[email protected], www.chscontrols.se
ay
op
s av
ailable - Always
KJELL DUBERG
Elbranschen 3/2010
Första tågen genom Citytunneln
Nu har Citytunneln provkörts med tåg för första gången. Under en vecka i
slutet av september har två nya Pågatåg kört sträckan från Malmö C Nedre
via station Triangeln till station Hyllie fram och tillbaka så att man har
kunnat testa anläggningens alla tekniska system.
Testerna av den tekniska utrustningen och alla tekniska
system i Citytunneln går som
planerat. Testerna påbörjades
redan i slutet av sommaren och
inför invigningen och driftsättningen i december ska över 120
testpass ha avverkats.
Under vecka 39 genomfördes
de första testerna med tåg i tunneln. Vid provkörningarna testades förstås järnvägstekniken,
men huvudsyftet var att testa att
övriga tekniska system och ut-
rustning i anläggningen fungerar
vid tågdrift. Tågtesterna omfattade också körning med maximal
hastighet genom tunnlarna, ca
160 km/h.
son, projektledare för delprojekt
järnväg.
Testkörningarna i Citytunneln
gjordes med två av Skånetrafikens nya Pågatåg X61. Tågen
heter för övrigt Östen Warnerbring och Birgit Nilsson. Under
testveckan har tågen gjort drygt
400 passager genom tunneln på
sträckan Malmö C Nedre – station Triangeln – station Hyllie
och tillbaka.
Citytunneln är som bekant 17
km järnväg som förbinder
Smärre fel rättas till
– Hittills är vi nöjda med testarbetet. De fel som upptäckts
håller vi nu på att rätta till. Vi
har bland annat råkat ut för en
del felaktiga larm vid tågstopp
och när tågets strömavtagare tas
ner, berättar Patrik Magnus-
Höjd stamnätstariff
Svenska Kraftnät har beslutat
att höja stamnätstariffen fr.o.m.
den 1 januari 2011.
Energiavgiften, som ska täcka
kostnaderna för överföringsförlusterna på stamnätet, höjs med
nio procent. Effektavgiften, som
ska täcka Svenska Kraftnäts
kostnader för att förvalta och
bygga ut stamnätet, höjs med 19
procent. Den senare höjningen
är högre än vad som förutsågs i
den investerings- och finansieringsplan som Svenska Kraftnät
i stamnätet för att möjliggöra utbyggnaden av förnybar elproduktion. Även kostnaderna för att
sköta driften och underhållet
ökar. Priset för förlustel beräknas dessutom stiga under 2011,
säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg.
– Stamnätstariffen utgör en
lämnade till regeringen i februari, vilket förklaras av ökade
kostnader för mothandel.
– Tariffhöjningen har flera
orsaker. En stor uppgift för
Svenska Kraftnät är att investera
Malmö C med Öresundsbron
och som knyter ihop det skånska
järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel
under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord.
Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer har byggts vid Triangeln och
i Hyllie.
Projektet beräknas kosta 8,45
miljarder kronor i 2001 års penningvärde.
Citytunneln invigs officiellt
den 4 december 2010 i närvaro
av HM Konungen.
†
liten del av den totala nätavgiften och höjningen sker från en
låg nivå. Det gör att höjningen
före skatt endast motsvarar tre
tiondels öre per kWh. Det är ca
fem kronor i månaden för en
villaägare med elvärme och
20 000 kWh elförbrukning, konstaterar Mikael Odenberg.
†
Annonsera på Elbranschens nätplats
www.elbranschen.nu
6
TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG
Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA
Krafttransformatorer 4-120 MVA
ELNORD KRAFT | www.elnord.se | [email protected] | 08 - 510 514 80
Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY
Elbranschen 3/2010
Tävling för nyttiga idioter:
Svenskt mästerskap i klimat
Smaka på uttrycket ”mästerskap i klimat”. Gäller det att slå
nytt köldrekord i oktober? Eller
snörekord i november? Kanske
kan man förledas att tro att det
handlar om företagsklimatet eller
om yttrandefriheten och debattklimatet i desinformationsmedierna i landet Absurdistan. Men
icke så! Det är koldioxidbluffen
som till varje pris ska hållas vid
liv långt efter att dess propagandister och utsugare har avslöjats
som bedragare.
I uppropet heter det att ”Klimatjakten är en landsomfattande tävling för företag och
kommuner som vill nå klimatresultat(!) på ett lustfyllt(!) sätt.
Klimatjakten hjälper företag och
sammans äger dessa Klimatjakten AB som driver Klimatjakten.
Man anger att visionen är att
Klimatjakten ska påskynda Sveriges ”omställning” till ett attraktivt ”klimatneutralt” samhälle.
Partner till tävlingen uppges
vara bl.a. Tillväxtverket (ett verk
som Elbranschens redaktör
knappt kände till att det existerar). Generaldirektrisen Christina Lugnet poängterar att ”hållbar tillväxt” är en hjärtefråga för
verket. Och hon lägger dessutom till den tomma floskeln
”social hållbarhet”.
En annan partner i projektet,
ett återvinningsföretag, lyckas
genom sin vd på några få rader
klämma in åtskilliga av flosk-
organisationer att gå från ord till
handling i klimatfrågan.”
Och tro inte att det är gratis.
Ånej. Företag och organisationer
får betala en startavgift och en
avgift per deltagare. Som exempel anges att ett företag med 100
deltagare får betala 37 500 kronor + moms.
”Omställning” till ”klimatneutralt” samhälle
Tävlingen går, enligt de pengasugna arrangörerna, ut på att
förstå och jobba med åtgärder
som ”skonar klimatet”.
Initiativtagare till Klimatjakten är Birgitta Erlandsson Segerström, Mats Segerström, Henrik
Fors och Michael Hallgren. Till-
Sex av tio vill behålla kärnkraften
Närmare sex av tio svenskar,
57 procent, tycker att det var ett
bra riksdagsbeslut att ge möjlighet att ersätta de nuvarande tio
kärnkraftsreaktorerna med lika
många nya när de gamla tjänat ut.
I samma Sifo-undersökning svarade 28 procent att beslutet var
dåligt och bör rivas upp och 15
procent svarade att de inte vet.
Undersökningen gjordes på
uppdrag av Sveriges basindustrier
och frågorna ställdes i augusti
till 1 000 personer. Män från 50
år och uppåt är mer positiva än
kvinnor och yngre i åldrarna 15
till 49 år.
Bland dem som säger sig rösta
Ny 130 kV-ledning till Pajalagruvan
Vattenfall och gruvbolaget Northland Resources har kommit överens
om att en ny 130 kV-ledning ska dras söderifrån upp till gruvområdet, en
ledning som gruvbolaget kommer att vara med och delfinansiera.
I november kommer Northland
Resources att börja bygga upp
gruvverksamheten och till detta
arbete bedömer kraftleverantören Vattenfall att den nuvarande
tenfall att påbörja bygget av en
ny 130 kV-matning, som går
parallellt med 40 kV-ledningen,
söderifrån till Pajala. Om några
år måste den kompletteras med
40 kV-matningen till kommunen
är tillräcklig. Men i takt med att
verksamheten ökar i omfattning
kommer det att krävas mer el
och redan i vinter planerar Vat-
lerna (hållbar resurshantering,
positiva klimateffekter, hållbar
utveckling).
En
TV-meteorolog
och
”klimatexpert”, Martin Hedberg,
är också inblandad i soppan liksom ett antal övriga ”namnkunniga experter” på ”mänsklig klimatpåverkan”.
Politiskt och religiöst
oberoende(?)
Klimatjakten är tänkt att återkomma årligen och uppges högtidligen vara ett politiskt och
religiöst oberoende evenemang.
Det som Elbranschen uppfattar som den stora klimatmästerskapsfinalen ska tydligen äga
rum den 20 november och efter
fyra timmars tävlande ska ett lag
koras till ”Svenska klimatmästare”. Elbranschen är mest nyfiken på vilka nyttiga idioter som
ställer upp på galenskapen.
Måhända återkommer vi till den
frågan.
†
på miljöpartiet och vänsterpartiet (kommunisterna) tycker 67
procent att beslutet var dåligt.
Omvänt tycker 82 procent av
moderaternas väljare att det var
ett bra beslut som ska fortsätta
att gälla. Undersökningen gjordes före valet och hur läget såg
ut inom sverigedemokraterna
anges inte.
†
en ny 130 kV-ledning från Gällivare. Den närmast förestående
130 kV-ledningen beräknas kosta 120 miljoner kronor och Northland Resources är berett att vara
med som delfinansiär.
Enligt kommunalrådet Bengt
Niska i Pajala finns också intresse
för att bygga 40 vindkraftverk i
gruvområdets närhet.
†
Annonsera i branschens oberoende informationskanal!
8
Elbranschen 3/2010
SVENSK ELBRUKARFÖRENING
Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com
Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och
verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25,
är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller
rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.
LARS BLOMQVIST
ELBRUK
Uttrycket ”Don’t confuse me
with facts, my mind is already
made up” myntades inte med
tanke på elmarknaden, men nog
är det som gjort för många av
resonemangen, senast om s.k.
intelligenta/smarta elnät. Man
ges intrycket att sådana nät
måste vi helt enkelt ha, fakta till
trots. Och bara för att man kan
göra något så måste man naturligtvis inte göra det.
Även om de aktuella näten
som sådana är smarta, hur smart
är det egentligen att skaffa dem?
Låt oss se lite grann på grundläggande fakta om el och nät.
Inledningsvis kan man notera
att våra befintliga kraftverk och
nuvarande, ointelligenta (?), nät
klarar av att förse oss med all
den el vi behöver på ett förhållandevis säkert sätt; särskilt efter
den nätförstärkning som skett
efter ”Gudruns” besök och de
effekttillskott som gjorts och
görs i bl.a. vind- och kärnkraftverk. Det går att producera mer
el i befintliga anläggningar och
naturligtvis att förbättra näten
ytterligare i olika avseenden –
men måste då elnäten göras intelligentare? Problemen hittills har
gällt timmätning och mätvärdesrapportering, men de är inte av
sådan art att de ska lösas med
intelligenta nät.
Tokutbyggnad av
vindkraft ett av motiven
Anledningarna till intelligenskraven är flera: tokutbyggnaden
av vindkraften i både stort och
smått över hela landet, en förväntad egenproduktion av el i
minikraftverk av olika slag som
t.ex. solceller och vind. Det kan
Intelligenta nät
– varför det?
MW redan installerad effekt
som inte utnyttjas de där kallaste dagarna, när elproduktion
borde ha ”högsäsong”. Varför?
Maskiner, nät och it-utrusning
som inte används, eller används
lite, ska också betalas – av slutkunderna på en monopolmarknad. En undran blir då varför
man skaffar nya utrustningar
som kommer att bli dåligt utnyttjade, innan man förvissat sig
om att det inte går att få ut ännu
mera av de anläggningstillgångar
som redan finns. Det torde röra
sig om, i sammanhanget, marginella investeringar.
ibland ge ett litet el-överskott
som abonnenten vill sälja tillbaka och sända ut på nätet. En
förväntad, och eftersträvad,
ökning av antalet elbilar kräver
laddningsmöjligheter på olika
platser och när bilarna står laddade vid sina laddstolpar kan
batterierna vara en del av effektreserven vid belastningstoppar
på nätet. Men – vilken verklig
potential finns det i de olika
möjligheterna och vad kostar de
att åstadkomma och driva, och
inte minst, vilka är och vad kostar alternativen?
Elbruk har tidigare hävdat att
landets produktionsresurser är
tillräckliga för vårt behov av el.
Och vi vidhåller att så fortfarande
är fallet eftersom vi ännu inte
hushållar på ett bra sätt med de
tillgångar vi redan har.
Den installerade effekten är
minst ca 33 500 MW och drygt
34 000 MW om man tar med
det som ligger i s.k. malpåse,
men som kan sättas i stånd för
drift. Det högsta verkliga effektuttaget hittills har varit drygt
27 000 MW och för en kallvinter
räknar Svenska Kraftnät med ett
effektbehov på ca 28 000 MW.
Det finns alltså 5 500 à 6 000
Vindkraft och solceller
kostar mer än de smakar
Den effekt och energi vi behöver
klarar de befintliga näten av att
överföra, defekterna beror knappast på avsaknaden av ”intelligens”. Mot den bakgrunden
kommer vindkraft och solceller
på villatak och industrier att
”kosta mer än det smakar”. Visserligen finns redan ledningarna
som ska föra elen till eller från
huset, men merutrustning för
styr-, regler- och betalsystem
kostar och frågan är hur mycket
intelligenstillskottet ökar el9
nätets verkningsgrad och, återigen, vilka är och vad kostar
alternativen. Merparten av investeringarna kommer att ske hos
nätföretagen och elhandelsföretagens datasystem måste utvecklas parallellt.
I fjol talade EU:s miljöministrar om en eko-effektiv ekonomi
och menade att det bl.a. handlar
om effektiv användning av resurser. Och vi menar att det är en
synnerligen oeffektiv ekonomi
att inte öka användandet av
resurser man redan har, utan
skaffar nya i stället. Många
gånger har vi sett ordet energieffektivisering, medan ordet produktionseffektivisering
lyser
med sin frånvaro, när det handlar om att både produktions- och
användningseffektivisera. Då
blir hela kedjan eko-effektiv.
Med utvecklade smarta nät
riskerar vi att få ett eldistributionssystem med väldigt mycket
tekniskt avancerad utrustning av
vitt skilda slag. Totalt sett kommer den att användas lite och
den ska betalas av slutanvändarna på en monopolmarknad
som redan är svår att kontrollera.
†
Elbranschen 3/2010
Gunnar Littmarck är en mycket färgstark person med åsikter och kunskap om det mesta.
Calle Berglöf, KTH, förklarade principerna för de sex typer av generation IV-reaktorer som nu utvecklas. I våras
försvarade han sin doktorsavhandling i reaktorfysik ”On measurement and monitoring of reactivity in subcritical
reactor systems”.
DEN NYA KÄRNKRAFTEN
Rapport från seminarium i Västerås
Miljö- och energigruppen inom Folkpartiet Liberalerna i Västerås arrangerade i våras ett
seminarium om kärnkraftens roll i den globala energiförsörjningen. Liksom vid den uppmärksammade
klimatdebatten i januari, där bland annat docent Fred Goldberg medverkade tillsammans med
representanter för de politiska partierna i Västerås, var det Karl-Erik Andersson, ordförande i folkpartiets miljö- och energigrupp, som var initiativtagare.
– Mycket har hänt inom forskningen och det som var sant om
kärnkraft för trettio år sedan är
inte sant i dag, sa Karl-Erik i sin
inledningspresentation. Ny teknik utvecklas, säkerheten har
förbättrats och urantillgången
blir oändlig när använt kärnbränsle kan användas på nytt
och bridreaktorer producerar
mer bränsle än de konsumerar.
Kärnkraften är det bästa alterna-
tivet om vi globalt ska bli kvitt
vårt beroende av olja och kol.
Och i dag har vi med oss två
föreläsare som kan det mesta om
den nya tekniken,
En man som har ägnat mycket
tid åt att överblicka forskningen
globalt är Gunnar Littmarck, en
oerhört kunnig teknikdebattör
och väl insatt i den nya generationen kärnkraft.
– Han kommer att uppdatera
oss om utvecklings- och planeringsläget i världen och motivera
varför vi vinner på att priskonkurrera ut olja och kol. Han har
också en bestämd uppfattning
om hur det ska gå till. Och från
KTH kommer Calle Berglöf,
en ung forskare som sysslat
mycket med fjärde generationen
kärnkraft, sa Karl-Erik Andersson.
Calle Berglöf har nyligen med
10
framgång försvarat sin doktorsavhandling i reaktorfysik ”On
measurement and monitoring
of reactivity in subcritical reactor systems”.
El är förutsättningen
för välfärd
– Indien har under lång tid byggt
upp sin kompetens. Samtidigt
har länder som Sverige byggt ner
sin kompetens. Vilket land tror
Elbranschen 3/2010
ni kommer att bidra mest till
framtagandet av nya energisystem, frågade Gunnar Littmarck inledningsvis. Det enda vi
kan göra för att snabbast möjligt
gå ur fossilenergiepoken är att få
fram billigare och bättre energisystem.
– Mitt engagemang i energifrågan har ett globalt perspektiv,
förklarade Gunnar. Global välfärd är förutsättningen för global
fred och global miljövård. Desperata människor i armod har
aldrig någonsin i historien svarat
för ett långsiktigt engagemang.
Jag anser att vägen till välfärd
kräver enorma mängder elkraft
och drivmedel. Genomsnittsamerikanen har tillgång till 11 000
W per person och har dessutom
låga skatter på energi. Västeuropéen har 6 700 W per person. Jämför detta med Nigeria
där motsvarande siffra bara är
320 W, ungefär vad en dammsugare kräver.
När det kommer en värmebölja
i Europa dör många fattiga i
Frankrike och kommer det en
köldknäpp fryser fattiga i Eng-
olja och gas. Enbart Kina får 0,5
TW från kolkraft och det kommer att fördubblas inom tio år.
Om man globalt ska närma sig
europeisk nivå av energikonsumtion krävs tillgång till en effekt
på 64 TW år 2050.
– För att vi ska lyckas med att
skapa en mer jämlik global välfärd och samtidigt konkurrera ut
kol och olja krävs 40 000 stora
kärnkraftverk på 1,5 GWe och
40 000 små på 100 MWe, de
senare för exempelvis fraktfartyg
och till isolerade platser utan elnät, framhöll Gunnar Littmarck.
Det innebär att man måste
bygga fyra stora och fyra små
varje dag från år 2020. Dagens
kärnkraftsindustri klarar inte
det. Den är fullt upptagen med
att ersätta sina gamla kraftverk
och bygga några hundra därutöver. Sydkorea kanske klarar
att bygga åttio fram till 2030,
Kina några hundra och Indien
kanske femhundra.
R A P P O R T:
KJELL DUBERG
[email protected]
land ihjäl. I USA med betydligt
kraftigare värmeböljor och köldperioder vrider man bara upp
luftkonditioneringen i södern
eller värmen i norr. Det kan vara
värt att notera att det globalt går
åt betydligt mer energi för att
kyla än för att värma beroende
på att de flesta bor i varma länder.
År 2050 krävs 64 TW
Sammanlagt har vi en global
effekttillgång på 17 TW (17 000
GW eller 17 miljoner MW).
Åttio procent kommer från kol,
Energi ska vara billig
Gunnar Littmarck menar att vi
offensivt måste se till att utvinna
energi billigare än från kolkraft
och drivmedel billigare än det vi
får från olja. Vi behöver en outsinlig energikälla som inte lämnar besvärligt avfall efter sig och
som är så billig att fattiga länder
har råd med den.
Redan i dag finns det kärnkraftverk som ger billigare energi
än kolkraftverk. Men fattiga länder klarar inte kapitalkostnaden.
– I rika länder som Sverige
och Danmark där man skulle ha
råd finns det ofta en obildad
opinion som är emot kärnkraft
så där händer för lite.
Den lösning på problemen
som Gunnar speciellt vill lyfta
fram är LFTR-reaktorn (torium-
Karl-Erik Andersson,
ordförande i folkpartiets
miljö- och energigrupp och
initiativtagare till seminariet, betonade vikten av
att sprida kunskap om
kärnkraft. Alltför många
missuppfattningar beror
på okunnighet.
driven saltsmältebrider/Liquid
Fluoride Thorium Reactor) enligt exempelvis Davis LeBlancs
patent. Den kallas också TMSR
(Thorium Molten Salt Reactor).
Fördelarna är många. Reaktorn innehåller inget vatten, syre
eller väte så någon knallgasexplosion kan inte komma
ifråga. Den är inte innesluten i
en trycktank och blir därför möjlig att tillverka i delar. Man
behöver ingen betonginneslutning, det krävs väldigt lite
driftspersonal och man slipper
två tredjedelar av alla övervakningssystem. Det finns grafitfria
lösningar utan moderator med
ett yttre och ett mindre inre rör.
I det mindre sker neutronstrålningen, i det yttre där trycket är
något högre sker upptaget så att
fissionsprodukterna aldrig blandas med torium-232. Bränslet är
löst i en smälta av fluoridsalter
med mycket goda värme- och
hydrauliska egenskaper.
– Driften blir så stabil att inga
bränslestavar behövs. Man behöver ingen modulering eftersom saltet har väldigt stark termisk utvidgningskoefficient, förklarade Gunnar Littmarck.
Fungerande reaktor 1954
Den första saltsmältereaktorn
var i drift redan 1954 i USA,
konstruerad för kärnkraftsdrivna
bombplan. Men innan serietillverkning hann starta utkonkurrerades bombplanen av interkontinentala robotar.
– Reaktorn fungerade dock
och sista dagen den var i drift
körde man den tjugo gånger från
fullgaspådrag till ingen effekt,
berättade Gunnar.
Direkt när man kyler och tar
ut större effekt drar saltet åt sig
bränslet, många fler atomer
Arrangörerna av
kärnkraftsseminariet i
Västerås hade inte räknat
med så stort intresse. Fler
och fler stolar fick bäras in
och lokalen blev sprängfylld med ett femtiotal
deltagare.
11
Elbranschen 3/2010
jätteplan per dag. Skulle vi bygga
ett antal fabriker av den digniteten runt jorden klarar man att
spotta ut LFTR-reaktorer på
samma sätt. Men det kräver samarbete mellan länder.
Tyvärr är kol- och oljeindustrin emot detta liksom uranindustrin. Kärnkraftsindustrin
säljer kärnkraftverk för att få
sälja bränsleelementen i eftermarknaden. Det är där pengarna
finns. Ingen tjänar pengar på det
sättet från LFTR. Hela den subventionerade industrin för s.k.
hållbara energisystem skulle
också försvinna och där finns
enorma ekonomiska intressen.
Calle beskriver den reaktortyp han anser kan ligga bäst till för snar drift, nämligen den
natriumkylda snabbreaktorn.
kommer nära varandra, kärnklyvningarna ökar i antal och
effekten höjs. Och med motsatt
effekt åt andra hållet – slutar
man att kyla expanderar saltet
och kärnklyvningarna stoppas –
vilket är en viktig säkerhetsaspekt. Processen är ungefär lika
snabb som gaspådrag i en jumbojet.
Startas med
använt kärnbränsle
Toriumbränslet är endast fertilt
och därför inte klyvbart i sig.
Det kräver en fissil komponent
som kan utgöras av exempelvis
U-235 från vanligt kärnbränsle
eller U-233 från upparbetat
bestrålat torium.
En 1GW LFTR-reaktor kan
startas med 1,5 ton använt kärnbränsle medan övriga generation
IV-reaktorer kräver 20 ton vilket
betyder att oerhört många fler
kan sättas igång med nuvarande
lager, det som ofta kallas avfall.
Bränslet torium är vanligt
förekommande i jordskorpan.
Åtta kubikmeter godtycklig sten
på jorden innehåller 96 gram
Th-232 vilket räcker till all
energi en västerländsk konsument behöver under sin livstid.
Ofta får man Torium som biprodukt vid annan brytning och det
finns torium för tusentals års
drift.
Drivmedel, dricksvatten
och konstgödsel
LFTR-reaktorn är perfekt för att
driva processer som utvinner
metanol eller bensin ur luft och
vatten. Eftersom den har relativt
lågt reaktortryck kan man klä insidan med spröda moderna keramer eller kanske stengods för att
Nuvarande 400 GW kolkraft i Kina kommer enligt planeringen att öka till nästan 1 000 GW år 2050. Traditionell
kärnkraft svarar då bara för 48 GW medan snabbreaktorer
väntas öka till 200 GW år 2050.
syfte. Inget bränsle kan heller
smusslas bort från processen
som därför skyddas på ett naturligt sätt mot intrång av terrorister.
Det långlivade avfall som
kommer från nuvarande kärnkraft produceras i mycket
mindre omfattning. Nukleonantalet är så lågt att nästan inget
plutonium eller andra transuraner bildas.
Reaktortypen är också avsevärt mycket mer lämpad för rörliga enheter, t.ex. fartygsdrift, än
dagens uranreaktorer.
klara mycket höga temperaturer
och på så vis spjälka vatten i väte
och syre och tillverka vätgas till
försumbara kostnader. Vätgasen
kan driva motorer eller blandas
med koldioxid till antingen drivmedel, råvaror till plastindustrin
eller för att framställa ammoniak
till konstgödsel.
En saltsmältereaktor som jobbar med högre temperatur kan
alltså anpassas för att producera
vad som bäst behövs, på vissa
platser kanske drivmedel på
sommaren och el på vintern.
Reaktormodellen lämpar sig
också för masstillverkning i flytande betongkonstruktioner.
– Alla världens kuststäder
skulle kunna få dricksvatten och
elkraft på ett snabbt sätt.
De kraftigt radioaktiva sönderfallsprodukterna som bildas
från Uran-232 skyddar processen mot att utnyttjas i vapen-
Masstillverkning
fullt möjlig
– Det är den enda reaktortyp jag
kan tänka mig att vi skulle klara
att bygga tillräckligt många av,
anser Gunnar. Jämför med
Boeings stora flygplansfabrik i
Seattle där man producerar ett
12
Logaritmisk tillväxt
– En LFTR-satsning skulle göra
olja och kol olönsamt. Starka
intressegrupper förlorar på det,
de tjänar inget på billig energi.
Det finns också en stor grupp
som hävdar att tillväxt är fel. Jag
anser att tillväxt innebär ökad
förmåga till i huvudsak kunskap.
Vi klarar av mer.
– Man säger att tillväxt kan
man inte ha i evigheter. Nej,
naturligtvis inte linjärt, men liksom koldioxiden hela tiden logaritmiskt bidrar till en ökning av
växthuseffekten, men aldrig kan
gå över 18,4 W per kvadratmeter, så ökar tillväxten enligt en
logaritmisk kurva som efter en
tid avstannar alltmer, men vi lär
oss fortfarande mer för varje år.
Pratet man ofta hör om att spara
och argumentation emot tillväxt
är inte genomtänkt. Tillväxt är
vår enda möjlighet att skapa
resurser till att få global välfärd,
miljövård och fred.
Det pratas ofta om hållbar
energi. Littmarck menar att det
räcker med 100 år. Om vi kan få
global välfärd i 50-60 år kommer
vi att ha fusionssystem och
andra lösningar igång och energi
kommer inte att vara något problem. Kan vi bara hålla fred i tio
år så har vi LFTR eller en kombination av olika reaktortyper
igång och vi kan utveckla fusion
och annat i lugn och ro.
Många nya genombrott
Inom fusion har många nya lösningar gjort framsteg de senaste
åren:
Myonkatalyserande fusion är
mycket intressant. Man fick
igång fusion redan för tio år sedan men man har haft problem
att skapa nettoenergiöverskott.
Nu har man nya lösningar och i
år bygger Japan världens största
HÖGKVALITATIVA OCH SÄKRA
TRANSFORMATORER
Euro Energy Components AB
- Din kontakt inom el!
+XYXGEU\WDUH6'
3-polig 40-63 A
',1PRGXOHU
+XYXGEU\WDUH6'
SROLJ$
',1PRGXOHU
Järntrådsvägen 5, Partille
Tel 031-44 54 56
www.helmerverken.se
NYHET!
+XYXGEU\WDUH6'3
SROLJ$
',1PRGXOHU
Svensk kärnkraft
är bra för både miljön och samhället.
Ger inga växthusgaser.
Ger inga försurande utsläpp eller
hälsovådliga rökgaser.
Montagematriel
Producerar mycket och billig elström
– en livsnödvändighet för svensk
basindustri och vår fortsatta välfärd.
Tar ansvar för sitt avfall över hela
livscykeln.
Vilka andra energikällor gör det?
Miljövänner för kärnkraft
w w w. m f k . n u
[email protected]
Box 83, 430 24 Väröbacka
0HULQIRUPDWLRQÀQQVSnYnUKHPVLGD
www.euroenergy.se
Elbranschen 3/2010
Den mycket kunniga publiken engagerade sig flitigt i den avslutande debatten och
Gunnar Littmarck och Calle Berglöf fick många frågor. Ingen verkade bekymrad över att
seminariet pågick en timme längre än beräknat.
protonkanon för att konkurrera
med England som nu är ledande
nation.
General fusion där en tryckvåg skapas i en sfär med flytande
bly och man får en miljard grader i centrum.
Lyckas man med Plasmafokusfusion så är alla andra
energisystem bara borta, anser
Gunnar, och hävdar att man är
väldigt nära ett genombrott. Följ
utvecklingen på www.focusfusion.org
Laserkomprimerad fusion har
körts igång med 192 laserstrålar
i Lawrence Livermore National
Laboratory och de närmaste
åren får man veta hur det fungerar.
Pollywell-”maskinen” är i princip plasmafokusfusion. Det finansieras av US Navy som försöker
ta fram en liten fusionsmotor till
sina fartyg. Kommer de inte att
lyckas väljer de att arbeta med
LFTR. Om en projektil går igenom en saltsmältereaktor så
spricker den visserligen, men
när saltet läcker ut sjunker tem-
exempel på upp till 50 dollar
fatet finns.
Länder som inte har något
gratis i form av naturtillgångar,
exempelvis Taiwan, har varit
tvingade att jobba sig till välstånd. Länder som fått allt till
skänks har inte lärt sig att jobba.
– Det ska bli intressant att se
vad som händer i Venezuela om
man inte får sälja sin olja. Länder som vinner kortsiktigt på olja
förlorar i det långa loppet liksom
även de andra länderna.
Ska vi nå 64 TW till 2050 så
är oljan alldeles för dyr.
peraturen till under 450 grader
och processen stoppas. All
radioaktivitet följer med saltet
till en behållare.
Varför ska vi konkurrera
ut olja och kol?
Både olja och kol är kraftigt miljöbelastande från utvinning via
transport till förbränning. Kampen om oljetillgångar skapar
konflikter. Det gör vapenförsäljarna glada. Inom FN blir man
glad, där lever man ju på att förlänga konflikter och att aldrig
lösa dem.
– Kan ni ge exempel på någon
konflikt som FN har förkortat
och löst och där alla har tackat
dem efteråt och sagt att det var
bra att ni kom, frågar Gunnar
seminariedeltagarna.
Den lätt utvinnbara oljan är
orättvist fördelad. I Irak och
Saudiarabien behöver man bara
borra så rinner oljan. Där handlar det om en dryg dollar per fat
för utvinning och levererat i
tankfartyg. Utanför Norge kostar
det kanske 30 dollar fatet och
Argument mot kol och
olja som inte håller
Att oljan skulle ta slut är fel, den
blir bara dyrare att utvinna. Olja
nybildas troligen djupt i underjorden, menar Gunnar Littmarck.
– Jag tror inte en sekund på
att koldioxidutsläppen från fossil
energi påverkar det globala klimatet. Det finns inte ett enda
vetenskapligt argument som
styrker det.
– Skulle den globala temperaturen stiga av andra orsaker är
det egentligen bara positivt. Vi
lever i en istid med 15 procent
av våra kontinenter täckta av
tjock inlandsis. Ett temperaturfall till det klimat som rådde för
150 år sedan vore en katastrof,
avslutade Gunnar sin del av
seminariet.
På tröja och keps markerar Gunnar Littmarck sitt
stora intresse för plasmafokusfusionen vars utveckling han noggrant följer.
Han menar att när
forskarna lyckas här så
konkurrerar det ut alla
andra system.
Fyrtionio nya reaktorer
räcker inte
Carl Berglöf konstaterade att
världen får ett enormt behov av
el i framtiden. Totalt är 49 reaktorer under uppförande, ungefär
14
tio procent av vad som redan
finns. En stor expansion, men
den räcker inte så långt i förhållande till behovet.
Finland bygger nu världens
effektstarkaste reaktor i Olkiluoto (1 600 MW) och planerar
för minst ytterligare två. Frankrike bygger en likadan reaktor i
Flamanville. England planerar
att ersätta sina gamla vilket betyder mer än tio nya reaktorer.
Kina med elva reaktorer i drift
bygger just nu ytterligare tjugoen
och lika många till ska byggas
fram till 2020. Men när man ser
behovet i ett diagram kommer
dagens 400 GW kolkraft enligt
planeringen att öka till nästan
1 000 GW kolkraft 2050, medan
kärnkraften då bara svarar för 48
GW. Det finns inte en chans att
klara mer med kärnkraft enligt
nuvarande synsätt. Snabbreaktorer beräknas växa fram från 2030
till att svara för 201 GW 2050.
Läget i Sverige
I Sverige har riksdagen godkänt
att gamla reaktorer ska få ersättas med nya.
Befintliga reaktorer effekthöjs
med motsvararande en ny reaktor. Men vi ser hoppingivande
tecken på att kärnkraftsbolagen
planerar för nya reaktorer, menar
Carl.
– Vi på KTH vill bygga STURE,
Svensk Tränings- och Utbildningsreaktor, för att upprätthålla kompetensen och vi har fått starkt
stöd från industri, myndighet
och allmänhet.
Det som byggs nu är generation 3+, vattenkylda reaktorer
med inbyggda passiva säkerhetssystem som förhindrar härdsmälta utan några mänskliga
ingripanden.
I dag är behovet av uran årligen 60 000 ton. Det finns 5,5
miljoner ton till ett pris under
fyra öre/kWh. Med 400 nya
reaktorer av generation 3+ skulle
uranet bara räcka i femtio år.
Snabba bridreaktorer kan använda redan använt uran som
bränsle och uranet ger sjuttio
gånger mer energi än i vanliga
lättvattenreaktorer. Det betyder
att uranbrytningen skulle kunna
upphöra. Enbart uranet i CLAB
räcker för att driva 10 reaktorer i
500 år.
Bridning och
transmutation ger nya
förutsättningar
Snabba bridreaktorer kyls inte
som i tidigare generationer med
Elbranschen 3/2010
vatten som bromsar neutronerna.
Reaktorerna kallas snabba därför
att kedjereaktionen drivs med
snabba neutroner. Kylning sker
med helium, flytande natrium
eller bly. Ingen moderation ska i
princip förekomma.
Natriumkylda reaktorer har
varit i drift i många år: BN-600 i
Ryssland sedan 1980, Phénix i
Frankrike, 1973-2009, liksom
Super-Phénix 1976-1998. Monju
ska snart återstartas i Japan och
nya bridreaktorer baserade på
natrium byggs för närvarande i
Indien, Ryssland och Kina.
Bridning betyder att nyproduktionen av fissilt (klyvbart)
material är större än konsumtionen.
Man producerar alltså mer
bränsle än man konsumerar.
Icke klyvbart U-238 matas på
och omvandlas genom bridning
till fissilt material.
Carl gör en lättförståelig jämförelse. Man kan likna det vid
stenar som läggs runt brinnande
kol. Hettan omvandlar dessa stenar till kol som man successivt
flyttar in och fortsätter att elda
medan man bygger på med nya
stenar i en oändlig kretsgång.
De radiotoxiska transuranerna
som bildas i traditionella reaktorer kan klyvas med snabba neutroner i den fjärde generationen
snabba reaktorer. Kostnaden
ökar med 35 procent men utnyttjandet av uranet ökar med
50-100 procent. I USA har man
lagt ner slutförvarsprojektet Yucca
Montain och öppnar för fortsatta studier av kärnbränsleåtercykling.
Sex typer av
Generation-IV
Calle redogjorde ingående för
de sex typer av fjärde generationen reaktorer som det fors-
ting mellan vatten och ånga.
Man får då mycket hög verkningsgrad men reaktorn lider av
instabilitetsproblem och saknar
kapacitet att brida. Den är inte
lämplig för förbränning av återcyklat material.
Saltsmältereaktor: Flytande
bränsle möjliggör direkt återcykling och bridning sker effektivt
med torium. Nackdelar är att
korrosionsproblem kräver nya
material och att reaktorn inte
klarar flernivåskyddsprincipen.
Dessutom uppträder fördröjda
neutroner utanför härden, vilket
försvårar hantering av transienter och bidrar till ökad stråldos.
Det kan alltså bli svårt att få
reaktorn licensierad.
Calle anser att den ligger längst
bort i tid. Gunnar Littmarck håller inte med och menar att problemen som uppges redan är
lösta. Motståndet kommer från
folk som inte är uppdaterade
och från ekonomiskt starka
intressegrupper som ser svårigheter att tjäna pengar på konceptet. Debatten kommer att
fortsätta. Den kan följas bland
annat på www.energyfromthorium.com och på Gunnars
blogg.
Vetenskapsrådet stödjer generation IV-forskningen med femtio miljoner kr under fyra år. Ett
plutoniumlaboratorium byggs på
Chalmers och nya konstruktionsmaterial och bränslen utvecklas på KTH. Uppsala universitet forskar på nya reaktordiagnostiksystem och Chalmers
bedriver materialforskning.
kas mest intensivt kring i dag.
Natriumkyld snabbreaktor:
ligger närmast i tiden och kan
stå klar 2020. Man har erfarenhet av den från halvkommersiell
drift i Ryssland och Frankrike.
Den har goda bridningsegenskaper men kostnaderna för att isolera natrium från luft och vatten
är höga för närvarande. Det
finns ett visst säkerhetsproblem
relaterat till kokning av kylmedlet. Bill Gates har intressen i utvecklandet av en variant med
något lägre effektivitet där förbränningen sker i rätt takt i förhållande till reaktorns geometri.
Blykyld snabbreaktor: baserad på teknik utvecklad för
sovjetiska ubåtsreaktorer: Den
har potential för låga kostnader
men stålkonstruktionen gör livslängden osäker. Nya material för
blyreaktorn har dock visat goda
egenskaper och det finns skäl att
tro på denna teknologi.
Gaskylda snabbreaktor: direktcykel med hög effektivitet och
en härd som kan inspekteras
visuellt. Högt tryck krävs för att
upprätthålla kylning och den har
låg nivå av passiva säkerhetssystem. Lämpliga kapslingsmaterial saknas ännu så länge.
Högtemperaturreaktor (Very
High Temperature Reactor):
Man har god erfarenhet av en
enklare föregångare (HTR). Här
är härdsmälta i princip omöjlig
och den kan användas för vätgasproduktion och framställning
av syntetiskt bränsle. Dess höga
temperatur kräver nya konstruktionsmaterial om man avser att
producera vätgas.
Superkritisk-vatten-reaktor:
den förenar det bästa från kolkraftverk och lättvattenreaktorteknologi. Vattnet värms till en
viss temperatur under ett tryck
som gör att det blir ett mellan-
Hur påverkas opinionen?
Karl-Erik frågar i slutdebatten
hur politikerna ska satsa för att
förbättra oddsen för kärnkraft.
Calle påpekar vikten av att fler
ungdomar engagerar sig inom
15
ämnesområdet. Man har på
senare år sett ett ökat intresse
men det behövs mer medel till
högskolorna för att fler ska engagera sig. Några måste göra jobbet! Ingenting blir till utan
vetenskapliga framsteg och undervisning.
Gunnar vill ha långsiktiga
ramvillkor, något som politiker
kan bidra med. Tillåt fri utbyggnad av de energisystem som klarar stränga säkerhetskrav. Ta
bort straffskatten på kärnkraftsindustri som använder dagens
”avfall” som bränsle och lämna
över medlen ur slutförvarsfonderna i samma takt som avfallet
destrueras genom användning.
Slutförvaringen beräknas kosta
67 miljarder och den summan
blir ju avsevärt lägre om man
kan förbränna 90 procent av
transuranerna. Skapa också långsiktiga regler så att drivmedel
som reaktorerna tillverkar bara
beläggs med moms och inga
andra skatter.
Röster från publiken poängterade bland annat att vi behöver
fler politiker med naturvetenskaplig bakgrund. Nu saknar
ofta politikerna kunskap och blir
ett lätt rov för den okunniga
majoriteten i olika miljörörelser.
Torsten Wedin framhöll att
”gammelmedia” (radio/TV/tidningar) isolerar ”mannen på
gatan” från det faktum att
många forskningsresultat går
emot det politiskt korrekta. Han
föreslog därför att man som
motvikt borde inrätta ett ”Speakers’ corner” i alla städer för att
på så sätt skapa debatt och
kunna räta ut frågetecken och
skingra okunnighet om bland
annat kärnkraft. Ett alldeles
utmärkt förslag tyckte Karl-Erik
Andersson och hela församlingen.
†
Elbranschen 3/2010
Modifierad växthusteori
Många forskare och representanter för massmedia anser att människans
utsläpp av koldioxid har medfört ett varmare globalt klimat och att
fortsatt användning av fossila bränslen kommer att innebära ytterligare
uppvärmning. Men den traditionella växthusteorin ifrågasätts nu alltmer.
Professor Wibjörn Karlén redovisar några intressanta nya studier.
Många forskare och representanter för massmedia anser att
människans utsläpp av koldioxid
(CO2) utan tvekan har medfört
ett varmare globalt klimat och
att fortsatt användning av fossila
bränslen kommer att innebära
ytterligare uppvärmning. Denna
fasta övertygelse är baserad på
en teori, ofta kallad ”växthusteorin”, som bygger på kunskap
om att ett antal gaser, främst vattenånga och CO2, absorberar
delar av den inkommande och
utgående långvågiga strålningen
(IR-strålning). I huvudsak är
teorin fysikaliskt väl förankrad.
Ett uttalat mål är att minska
världens utsläpp av CO2. Även
om en ny lite modifierad teori
framhåller att koncentrationen
av växthusgaser inte har avgörande betydelse för klimatet,
kvarstår att en reducerad användning av fossila bränslen är
av godo för såväl människan som
naturen. Ofta tycks den ökande
koncentrationen av CO2 nu användas som motiv för en allmän
och högst lovvärd vilja att skydda
naturen. Men, varför har omvägen över CO2 och klimatet utnyttjats? Förbrukning av en begränsad resurs som olja utgör en
fullt tillräcklig motivering. Det
tycks också finnas en övertygelse
om att minskad användning av
fossila bränslen i Västvärlden
automatiskt förbättrar levnadsstandarden i Tredje världen, en
motivering som är mycket tveksam.
Aktuella artiklar som
borde uppmärksammas
Ny information om klimatet och
dess variationer publiceras så
frekvent att det är omöjligt att
UPPSALA
vitet, planeternas banor och jordens klimat kan förklara en stor
del av klimatets variationer.
hålla sig uppdaterad inom alla
områden. Här vill jag uppmärksamma några nya artiklar som
förmodligen kommer att diskuteras ingående eller, troligare,
tigas ihjäl.
I en lite modifierad version av
den ofta relaterade växthusteorin betonas att marknära
luftskikt inte enbart kyls genom
utgående strålning, utan att värmetransporten från det marknära skiktet sker genom turbulent transport av värme till högre
liggande luftlager. Detta medför
att huvuddelen av utstrålningen
mot rymden inte sker direkt från
markytan. Avkylning av atmosfären genom strålning sker först
från högre belägna luftlager. En
ökad koncentration av CO2 har
inte den effekt den skulle ha om
avkylningen av marknära luftlager helt dominerades av utstrålning.
I ett par artiklar ges data för
två geografiska områden, som
inte visar extrem sentida uppvärmning utan snarare att klimatet var varmare under medeltiden än det nu är. Därmed
adderar dessa studier till tidigare
diskuterad tveksamhet om huruvida den globala uppvärmningen
under sen tid är unik. Att temperaturen steg under hela 1900talet är allmänt accepterat, men
flertalet dataserier, som åberopas som stöd för att de senaste
årens temperatur är unik, börjar
först under 1800-talets senare
del. En tredje artikel påvisar att
ett samband mellan solens akti-
Traditionell växthusteori
ifrågasatt
Enligt den traditionella växthusteorin värms, som nämnts
ovan, jordens yta av solens strålning (kort- och långvågig) som
passerar genom atmosfären.
Jordytan kyls genom långvågig
utstrålning, som till en del, men
inte helt, absorberas av växthusgaser i atmosfären. Det är främst
vattenånga och koldioxid (CO2)
som absorberar delar av den utgående strålningen. Uppvärmningen av atmosfären ger upphov till nettoutstrålning mot
rymden samt återstrålning mot
jorden. Återstrålningen (IRstrålning) värmer upp jordytan
ytterligare utöver den uppvärmning den direkta strålningen
förorsakar. CO2-gasens förmåga
att absorbera IR-strålning har
diskuteras men man är osäker på
processerna. Ökad koncentration av främst CO2 anses av flertalet forskare medföra att mer
strålning absorberas och detta
ger upphov till ökad återstrålning mot jorden. Atmosfärens
temperatur i markskiktet stiger
härvid. Vattenångan absorberar
mycket mer utgående strålning
än CO2 men förekomsten av
växthusgasen vattenånga anses
vara styrd av luftens temperatur,
vilken i sin tur hävdas vara styrd
av koncentrationen CO2. Mängden vattenånga i atmosfären
anses därför vara en följdeffekt
av ökad koncentration av CO2.
Eftersom absorptionen av utgående långvågig strålning,
enligt denna modell ökar med
WIBJÖRN KARLÉN
PROFESSOR EMERITUS,
ökad mängd CO2 i atmosfären
kommer jordens temperatur att
stiga.
I andra studier har den traditionella teorin ifrågasatts (t.ex.
Ermecke 2010). Även enligt
denna andra teori värms marken
av solen strålning och kyls
genom utstrålning. Utstrålad
värme absorberas dock helt av
växthusgaser i de lägsta luftlagren och en ökad mängd växthusgaser kommer inte att medföra
ökad absorption eftersom denna
redan är fullständig. Värme absorberad i de lägre luftlagren transporteras upp till högre nivåer i
atmosfären genom turbulens.
När värmen nått mindre tät
atmosfär kan den kylas genom
att stråla mot rymden. Enligt
Barrett (1995) blir vid nuvarande
förekomst av växthusgaser all utgående IR-strålning absorberad
redan inom de marknära 30
meterna av atmosfären och ökade
utsläpp av CO2 medför inte
ökad uppvärmning. Detta förhindrar inte att vi bör sträva
efter att använda fossilbränslesnål teknik då fossila bränslen,
främst olja, är en begränsad
resurs och atmosfären dessutom
förorenas vid förbränning av
denna resurs.
Temperaturvariationer i
historiskt perspektiv
Temperaturen har stigit under
sen tid men inte i alla områden
och inte mer än den steg på
1930-talet (d.v.s. innan människan använde fossila bränslen i
stor skala efter ca 1950) och
temperaturen har vid tidigare
tillfällen, t.ex. medeltiden, varit
högre än under sen tid. IPCC:s
rapport från 2007 visar att temperaturen stigit från ett globalt
minimum under sent 1800-tal
och att den ökade påtagligt mer
under slutet av 1900-talet än
under 1930-talet. Ett antal studier visar inte denna påtagliga
uppvärmning i slutet av 1900talet men däremot en påtaglig
uppvärmning under 1930-talet.
Klimenko och Solomina har i
en nyligen (2010) presenterad
artikel visat att områdena i
www.el-trading.com
Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!
16
El & Trading AB
Arlanda
Tel.
08-591 422 90
Elbranschen 3/2010
Östeuropa tycks ha varit varmare under medeltiden än nu,
ett resultat som också erhållits
av Ge et al. (2010) beträffande
Kina (inklusive Tibet). Samma
resultat har erhållits vid ett antal
tidigare studier. Dessa artiklar av
Klimenko och Ge visar en något
högre temperatur för de senaste
decennierna än under 1930talet. Tidigare rapporter visar däremot att temperaturen i bland
annat Afrika, Arktis, Grönland,
Norden, och USA inte har stigit
lika mycket under de senaste
åren som på 1930-talet. Få dataserier utanför mycket tätbefolkade områden, som städer och
delar av Europa, visar att temperaturen omkring år 2000 var varmare än på 1930-talet. Tillsammans visar de nya artiklarna och
tidigare studier av långa dataserier att temperaturökningen
under sen tid inte är så unik,
som det ofta hävdas.
Möjliga orsaker till
klimatförändringar
Under senare år har media hävdat att utsläppen av CO2 har
förorsakat global uppvärmning.
Det finns emellertid problem
förknippade med förklaringsmodeller baserade på denna
teori. Sambandet mellan CO2
och temperaturen är svagt. Data
som kommer ifrån IPCC (t.ex.
IPCC 2007) visar visserligen en
markant uppvärmning under de
sista 30 åren av 1900-talet, men
denna uppvärmning är svår att
hitta i primärdata.
Genom val av klimatets känslighet för CO2 kan ett rimligt
samband påvisas för de ovan
nämnda ca 30 åren i slutet av
1900-talet. För perioden före ca
1970 är sambandet mellan CO2
och klimat svagt om den nu vanligen använda känsligheten för
en förändring av mängden av
denna växthusgas i atmosfären
används.
Används data från andra källor än IPCC är sambandet ännu
sämre. Denna brist på samband
är särskilt tydlig om avseende
fästs vid de långa dataserier som
finns för några stationer (t.ex.
Central England, DeBilt, Uppsala, Stockholm, Sankt Petersburg).
Ifrågasatt rekonstruktion
av koldioxidhalt
Ett andra problem med den ”traditionella” växthusteorin är sättet varpå förändringen i mängden CO2 i atmosfären rekon-
struerats. Direkta observationer
med modern teknik finns från
ett laboratorium på Hawaii
(Mauno Loa) enbart för perioden efter 1960-talet. För perioden före denna tid är IPCC:s
CO2-rekonstruktion baserad på
data från iskärnor, en metod som
kommit att ifrågasättas. Inte
minst har den av IPCC uppvisade nära nog rätlinjiga och
obetydliga ökningen av CO2 i
atmosfären fram emot sent
1700-tal börjat ifrågasättas.
Atmosfärens innehåll av CO2
har rekonstruerats med hjälp av
klyvöppningar (de celler som
reglerar en växts upptag av bl.a.
CO2) på fossila barr och löv
(Knouwenberg et al. 2005).
Resultaten av dessa studier visar
märkbara variationer innan människan rimligen har kunnat påverka förekomsten av CO2. Variationer i koncentration av denna
gas måste därför kunna påverkas
av naturliga processer.
För perioden efter 1812 finns
ett stort antal observationer av
mängden CO2 i atmosfären.
Resultaten visar påtagliga variationer i koncentrationen. Relativt hög koncentration av CO2
noterades i början av 1800-talet
och omkring 1940. Särskilt den
senare perioden sammanfaller
påtagligt väl med en period av
markant uppvärmning. Kan CO2
möjligen ha bidragit till denna
uppvärmning?
Är den ena eller andra dataserien mer pålitlig? Accepteras
de direkta observationerna av
CO2 efter 1812 kan ett svagt
samband mellan CO2 och temperatur skönjas. IPCC: s rekonstruktion av CO2 i atmosfären
måste då förkastas. Accepteras
IPCC:s CO2-rekonstruktion kan
denna gas inte ha styrt klimatet.
Detta förhindrar inte att koncentrationen av CO2 under sen
tid till en del kan ha ökat på
grund av människans verksamhet. De modeller som IPCC
publicerat för det framtida klimatet kan omöjligt ge en rimlig
bild av hur klimatet kan förväntas förändras.
Solen och planeterna
Stöd för att solens aktivitet påverkar klimatet har framförts av
Scafetta (2010). Han har funnit
ett bra samband mellan tiden för
planeternas omloppsbanor och
klimatdata som omfattar åren
efter 1850. Planeternas betydelse
för solens aktivitet och därmed
vårt klimat medför att detta
17
Elbranschen 3/2010
varierar periodiskt. Då ett antal
svängningar i planeternas banor
samt andra förhållanden som
t.ex. vulkanutbrott har påverkat
klimatet framträder inte periodiciteten utan en ingående statistisk analys. Några av de perioder
som framhålls av Scafetta omfattar ca 11, drygt 20 och 60 år.
Samma perioder har observerats
i en rad tidigare studier.
Planeternas maximala inverkan på solaktiviteten samverkar
tidvis och kan då medföra en
relativt stor avvikelse i temperatur under lång tid. Uppvärmningen under de sista decennierna av 1900-talet behöver
inte bero på människans utsläpp
av växthusgaser utan kan mycket
Ge, Q-S., Zheng J.-Y.,1, Hao
Z.-X., Shao, X.-M., Wang, WeiChyung, and Luterbacher, J.,
2010: Temperature variation
through 2000 years in China:
An uncertainty analysis of reconstruction and regional difference. Geophysical Geophysical
Research Letters, Vol. 37,
L03703,
doi:10.1029/2009GL041281.
väl vara ett resultat av att flera
periodiska svängningar har samverkat.
REFERENSER
Barrett, J., 1995: The roles of
carbon dioxide and water vapour
in warming and cooling the
Earth’s troposphere. Spectrochemica Acta, 51A(3): 415-417.
Klimenko, V. and Solomina, O.,
2010: Chapter 3, Climatic variations in the East European
Plain during the last millennium: State of Art. . In, Przybylak, R. et al. The Polish
climate in European context: A
Historical overview, DOI
Ermecke, K., 2010: Rescue
from the climate saviors. Is the
“Global Climate” really in
Danger? KE Research1-26.
(Klaus Ermecke, GembH, KE
Research, Sommerfield 37,
82041 Oberhaching, Germany).
Ingen klimatförändring
bakom bränderna i Ryssland
Var det antropogena klimatförändringar som förorsakade bränderna i
Ryssland i somras? Det hävdar en del experter i ett alarmerande
tonläge i media. Att den 40-gradiga värmen i Ryssland är nytt rekord
styrker naturligtvis skenbart påståendet. Läs docent Goldbergs analys!
Var det antropogena klimatförändringar som förorsakade
bränderna i Ryssland i somras?
Det hävdar en del experter i ett
alarmerande tonläge i media. Att
den 40-gradiga värmen i Ryssland är nytt rekord styrker naturligtvis skenbart påståendet.
Värmerekordet i Sverige sattes redan 1947 i Målilla i Småland med 38,0 grader. Den hittills varmaste juli-månaden inträffade i Karlstad 1901. Varför
har det inte blivit varmare i Sverige om det skulle ha blivit det
globalt? Det har inte blivit varmare i Sverige eftersom det inte
har skett någon dramatisk global
uppvärmning.
Omfattande och
seglivade högtryck
Den tryckande värmen i Ryssland är ett väderfenomen som
inträffar mellan vart 5:e och vart
10.e år. Fenomenet kallas ett
blockerande högtryck och består
av ett mycket seglivat och omfattande högtryck som parkerat
sig över Centralasien och därigenom dragit upp varmluft från
tropikerna. Den sköna värmen i
Sverige är också resultatet av
detta högtryck och cirkulationen
av varmluft. Samma väderfeno-
som är en värmeanomali. Jag har
själv varit där och platsen kan
jämföras med en oas i öknen. Av
någon anledning är det varmare
på denna plats vilket gör att gräset frodas och därmed djurlivet.
Här finns det vargar, myskoxar
och polarhare och ett rikt fågelliv på åttionde breddgraden.
Tidigare utgjordes den globala
temperatursammanställningen av
5-6 000 stationer. Under perioden 1988-1990 försvann en stor
mängd stationer i Sibirien när
FRED GOLDBERG
D O C E N T, K L I M ATA N A LY T I K E R
men inträffade sommaren 2003
då ett stabilt högtryck parkerade
sig utanför Frankrikes kust och
drog upp varmluft från Saharaöknen vilket skapade rekordvärme i Frankrike och Centraleuropa med resultatet att många
äldre människor i Frankrike
dukade under. Dödsfallen förklarades naturligtvis av ohederliga klimatforskare och meteorologer vara orsakad av den människoskapade klimatförändringen
d.v.s. CO2-utsläpp. I Saharaöknen var det i stället betydligt
kallare än normalt.
Selektivt utvalda
mätstationer
De stigande globala temperaturerna är resultatet av selektivt
utvalda stationer. De kallare stationerna byts successivt ut så att
genomsnittsvärdet sakta ökar. I
arktiska Kanada finns t.ex. 35
stationer men endast en av dem
ingår numera i den globala sammanställningen omfattande ca
1 500 stationer. Denna station
ligger i Eureka på Ellesmere-ön,
18
10.1007/978-90-481 -3167-9_3.
Springer Science + Business
Media B.V. 2010.
Knouwenberg, L., Wagner, R.,
Kürschner, W. and Visscher, H.,
2005: Atmosperic CO2 fluctuations during the last milennium reconstructed by stomatal
frequency analysis of Tsuga
heterophylla needles. Geology
33(1): 33-36.
Scafetta, N., 2010: Empirical
evidence for a celestrial origin
of the climate oscillations and
its implications. Journal of
Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics (2010). Doi:
10.1016/j.jastp.2010.04.015
Sovjetunionen kollapsade vilket
resulterade i att den globala
temperaturen steg dramatiskt
under 1990-talet. Se diagram.
Mätstationer inne
på flygplatser
De flesta stationer som ingår i
det globala nätverket befinner
sig på flygplatserna jorden runt.
Den officiella mätstationen på
Svalbard ligger inne på flygplatsen ca 20 m från landningsbanan. När jag lämnade Svalbard i somras stod en rysk helikopter (en MI8) 20 m från mätburen och blåste varmluft från
sina motorer i minst en kvart.
Tala sedan om global uppvärmning! Den globala uppvärmningen är till stor del orsakad av
den s.k. urbaneffekten som i sin
tur beror på att miljön runt mätstationerna de senaste 50 åren
har förändrats på grund av
växande städer. Mätstationen i
Stockholm installerades i mitten
Elbranschen 3/2010
Docent Goldberg framför en mätstation på Svalbard.
av 1700-talet på Observatoriekullen, som då låg långt utanför
stadens hank och stör. I dag ligger den som bekant ganska
centralt i Stockholm bredvid
stadsbiblioteket och ovanför
Handelshögskolan vilket innebär
att de uppmätta temperaturerna
ofta är 2-3 grader högre än på
Lidingö där jag bor. Trots dessa
uppenbara mätfel har den globala temperaturen ändå bara
ökat något som ett resultat av en
återgång till ”normal” nivå efter
att vi kom ur den lilla istiden. I
dag är glaciärerna i Alperna lika
tillbakadragna som de var i slutet av 1500-talet.
Ett intressant konstaterande
är att det i vintras var rekordkallt
i Sibirien och norra Kina på
grund av solaktiviteten och havsströmmarna i kombination. En
miljon kreatur frös ihjäl och
dessutom många människor. Vi
hade också köldrekord i Skandinavien. Detta skrevs det mycket
lite om i media. Samma sak med
södra halvklotets vinter i år där
det har varit rekordkyla i både
Australien och Sydamerika. Det
är bara värmeböljor som är
intressanta att skriva om i
mainstream media, vilket vi är
ganska vana vid. Var finns ambitionen hos media att framföra
relevanta och korrekta fakta i
klimatfrågan?
En ny liten istid?
Solfysiker i både Ryssland och
Sverige konstaterar att en
mängd solcykler nu samverkar i
en nedåtgående aktivitetstrend,
vilket innebär att vi troligen går
in i en ny liten istid motsvarande
den som inträffade under sista
hälften av 1600-talet. Då brände
man häxor för att råda bot på
svält och elände. Eftersom det
på 1700-talet blev bättre måste
man ha trott att häxbränningen
hade avsedd verkan. Vad händer
om vi bränner klimatalarmisterna i dag? Blir det då varmare
eller kallare?
Vi är nu också inne i den del
av en 60-årscykel hos havsströmmarna i Stilla havet (PDO)
och en solaktivitet som motsvarar den i början av 1940-talet
och det innebär att vi bör vara
förberedda på ytterligare en kall
vinter, troligen kallare än den
senaste. Trots kylan mildrades
vintern ändå av en El Niñoeffekt (varmvattenström i Stilla
havet). Ett gott tips är att hugga
upp extra mycket ved inför vintern. Skulle det inte gå åt så blir
det ju ytterligare en vinter året
därpå.
samband med att mötet misslyckades med en uppgörelse om
CO2-utsläppen och vem som
ska betala vad till u-länderna
konstaterades det att den demokratiska processen inte fungerade. Därför föreslogs på fullt
allvar att det borde införas ett
överstatligt organ i FN:s regi,
som ska bestämma vem som får
släppa ut vad och hur mycket.
Kan man komma närmare idén
om ett världsherravälde som
styrs av en klick självutnämnda
miljöaktivister och politiska
koryféer på den internationella
tribunen?
Finanshajar
på pengajakt
Den stora striden i USA är om
vem som ska ha pengarna. De
finansiella institutionerna vill ha
ett Cap-and-Trade-system som
bara i USA kommer att omsätta
hisnande 650 miljarder USD.
Ett par procents provision på
detta belopp är också ganska
mycket pengar som finanshajarna
på Wall Street kan stoppa i egen
ficka. Politikerna vill i stället ha
en CO2-skatt där pengarna går
direkt till statskassan och ger
presidenten och den sittande
makteliten mer makt. Skatter är
som bekant mycket mer impopulära i USA än i Sverige, så det
är inte givet vilket alternativ som
vinner under demokraternas styre.
Republikanerna verkar i dagsläget vilja stoppa hela processen.
Därför blir valet till kongressen i
november oerhört viktigt för
hela västvärldens ekonomi och
utveckling. Det är bara att hålla
tummarna i höst.
†
(1(5*,67<51,1*
²(77.2671$'6())(.7,976b77$77
63$5$3c1$785(165(6856(5
Världsherravälde genom
absurd klimathysteri
Hela klimatfrågan är absurd och
en religiös angelägenhet för aktivister och ohederliga vetenskapsmän som lever i symbios med
politiker, som vill ha världsherravälde genom att kontrollera våra
liv med hjälp av en CO2-skatt.
Detta framkom med all önskvärd
tydlighet under COP15-mötet i
Köpenhamn i december 2009 i
uttalanden av bl. a. Al Gore. I
‡9DUYWDOVUHJXODWRUHU
‡gYHUVSlQQLQJVVN\GG
‡%HODVWQLQJVYDNWHU
‡2SWLPHULQJDYHOPRWRUHU
‡6W\UQLQJDYJDWXEHO\VQLQJ
‡(IIHNWLYLQGXVWULEHO\VQLQJ
ZZZFRDODVH
19
‡(QHUJLRSWLPHULQJDYEHO\VQLQJ
‡6PDUWDGDSWHUI|UO\VU|U
‡6N\PQLQJVUHOl
7HO_LQIR#FRDODVH
Elbranschen 3/2010
På spaning efter uran
Svensk uranbrytning har länge debatterats. Ska den tillåtas eller inte?
Det är stora värden som står på spel. Och enligt riksdagsbeslut den
24 mars i år ska det fortfarande vara tillåtet att bryta uran i Sverige,
men de rödgröna röstade för ett förbud. En som jobbar med dessa frågor är geologen Gustav Åkerblom, expert på förekomster av uran i
Sverige. Enligt den lilla broschyr för ”Projekt Viken”, som har utarbetats
av prospekteringsbolaget Continental Precious Minerals finns det i
skiffrarna ett samlat metallvärde på hundratals miljarder.
elbranschens utsände har
besökt Gustav Åkerblom
som vi har haft kontakt med tidigare i samband med olika frågor
om radon i mark och byggmaterial när han var verksam med
dessa frågor vid Statens strålskyddsinstitut 1991-2004.
Gustav startade sin karriär
som uranprospektör 1960 då
han fick jobb vid Atomenergi.
Han har också arbetat vid Sveriges Geologiska Undersökning.
Även där med uranprospektering till dess att denna verksamhet lades ner 1986.
– Faktiskt var Sverige under
ett par år i slutet av 60-talet på
väg att ta fram en helsvensk
TEXT & FOTO:
prov på samma ställe. Analyserna
visade för alunskiffer anmärkningsvärt höga halter vanadin,
nickel och molybden tillsammans, men rätt låga halter av
uran. Detta gav ett incitament
för SGU att i stor skala undersöka alunskiffrarna i Jämtland
och Västerbotten. Detta var fullt
genomfört vid mitten av 1980talet och visade på stora tillgångar
av metaller, främst kring Storsjön. Fyndigheterna i Jämtland
är rikare och mer betydande än i
Västerbotten. Enligt en uppskattning som SGU gjorde på
1980-talet finns det totalt 4,6
miljoner ton uran och 70 miljoner ton vanadin i det södra Stor-
G U N N A R W. B E R G M A N
atombomb – en avgörande del
av den svenska linjen, berättar
Gustav Åkerblom.
Stora metalltillgångar
vid Storsjön
Redan under 1960-70-talen var
Gustav verksam med inventering av olika platser i Sverige där
det kunde finnas brytvärda tillgångar av uran bl.a. i Jämtland
och Västerbotten. Det var då
han 1961 i Bergs kommun i
Oviken uppmärksammade ”rätt
så radioaktiva skiffrar”.
Drygt tio år senare, 1972, togs
20
sjö-området. Om vi för uran räknar med ett dagspris på drygt
700 kronor per kilo skulle bara
uranet vara värt mer än 3 000
miljarder kronor.
Continental planerar
större skifferbrytning
Så stora områden med skiffer
kan det aldrig bli fråga om att
bryta, men Continental planerar
för en brytning av 20 miljoner
ton skiffer per år. Av detta skulle
ca 2 000 ton utgöras av metalliskt uran. Inom det planerade
brytningsområdet finns det tio
gånger mer vanadin än uran.
Vanadin är en metall med en
framtid i energisammanhang
bl.a. som batterier för bl.a. solceller. Specialstål som Sverige är
berömt för kräver också vanadin.
Lokalbefolkningen var till en
början kallsinnig till prospektering av skiffrarna men opinionen har börjat svänga och det
finns numera en stark stödgrupp för skifferbrytning i
Bergs kommun.
Dagbrott kan ge arbete
åt 200-400 personer
Enligt Continentals beräkningar
skulle en gruvsatsning i form av
dagbrott kunna ge jobb åt 200400 personer. Denna beräkning
Elbranschen 3/2010
Här finns alunskiffern vid Storsjön.
är obetydlig utvinns nu som
biprodukt ca 350 ton uran per
år. Det motsvarar ca en tredjedel
av det finska uranbehovet för
kärnkraften.
Gustav Åkerblom visar här en gammamätare som används
när man letar uran.
baseras på antalet sysselsatta i
liknande gruvor bl.a. den nyöppnade i Talivaara i Finland, där
skiffer bryts. Den finska skiffern
bryts för att man ska få fram
nickel, zink och koppar som
lakas ur skiffern. Under den tid
gruvan anlades sysselsattes upp-
Tjockare skifferlager
genom ”överskjutning”
emot 2 000 anställda för uppbyggnad av lakverket och gruvan. Nu när gruvan kommit i
gång sysselsätts drygt 200 personer. När man väl hade startat
lakningen av skiffern visade det
sig att laklösningen även innehåller uran. Trots att uranhalten
Gustav Åkerblom jobbade bl.a.
under en tid i Ranstad i Västergötland där urankoncentrationen i den lokala alunskiffern är
betydligt större, hela 300 gram
per ton. Men det uranförande
skifferlagret är bara ca fyra meter
tjockt. I Oviken-området är
medelhalten ca 170 gram uran
per ton skiffer. Men det som gör
skifferförekomsten vid Oviken
extra intressant är att där är skifferlagret 150-200 meter tjockt
tack vare upprepade överskjutningar av samma lager. Det
innebär att metallhalterna är lika
stora tvärs igenom hela skifferlagret. Att skifferlagret är så
tjockt möjliggör brytning med
stora maskiner av samma typ
som används i Bolidens gruva
Aitik vid Gällivare.
†
Just vid Oviken är
skifferlagret 150-120 m
tjockt. Det är känt att det
sträcker sig 15 km norrut
från Oviken.
21
Elbranschen 3/2010
Hafslund köper elhandel i Sverige
Norska Hafslund har tecknat avtal med Öresundskraft om att förvärva 100 procent av aktierna i elhandelsbolaget Göta Energi AB, baserat i Kungälv. Öresundskraft AB har sedan 2007 ägt Göta Energi som huvudsakligen är regionalt baserat med fokus på privatkunder och mindre företag. Försäljningsvolymen uppges
vara ungefär 1 TWh per år.
Utvecklingen i Norden går
mot en gemensam elhandelsmarknad, menar man från Hafslunds sida och man vill med förvärvet positionera sig i förhållande till en framtida nordisk elmarknad och betraktar Göta
Energi som ett stabilt och bra elhandelsbolag.
– Vi är glada över möjligheten
att få förvärva hela elhandelsbolaget. Hafslund har tidigare
varit inne som delägare i Göta
Energi, men då utan de industriella möjligheter som ett hund-
raprocentigt ägande ger. Vi ser
nu fram emot att kunna utveckla
bolaget vidare. Göta Energi blir
ett viktigt bidrag för att stärka
Hafslunds position i Norden,
säger Kari Ekelund Thørud,
koncerndirektör för Hafslund
Marked.
– Vi säljer Göta Energi för att vi
vill fokusera på Öresundsregionen
och utveckla varumärket Öresundskraft. Försäljningen medför
även att vi frigör kapital för våra
framtidssatsningar på till exempel
vindkraft, biogas och elfordon,
säger Öresundskrafts koncernchef Anders Östlund.
Göta Energi har de senaste
åren visat god kundtillväxt och
Hafslund ser en potential i att
utveckla bolaget vidare.
Ägarandel även i
Energibolaget i Sverige
Hafslund köpte tidigare i år 49
procent av Energibolaget i Sverige Holding AB (EBS). Tillsammans har Göta Energi och EBS
cirka 250 000 kunder i Sverige
och Finland. Samlat pris för
aktierna i bolagen uppges vara
ca 160 miljoner norska kronor.
Hur stor del av köpeskillingen
som avser respektive bolag vill
man av någon anledning inte
uppge.
Norska Hafslund Marked
levererar el, kundservice och
fakturatjänster till både privatkunder och företagskunder.
Totalt levererad volym för 2009
var 8,9 TWh till privatkunder
och 4,3 TWh till företagskunder.
Antal kunder vid slutet av 2009
var 655 000.
†
Vad orsakade vinterns elpristoppar?
Bristande överföringskapacitet och felaktiga prognoser för
efterfrågan förvärrade vinterns
pristoppar på elmarknaden.
Det konstaterar Energimarknadsinspektionen tillsammans
med sina nordiska motsvarigheter och kommer också med
förslag till åtgärder för att
minska risken för framtida
elpristoppar.
De nordiska energiministrarna har bett NordREG (de
nordiska tillsynsmyndigheternas
samarbetsorganisation)
att
granska den gångna vinterns
pristoppar. De slutsatser och
rekommendationer som nu publiceras är preliminära och kommer att studeras närmare under
hösten. En slutlig rapport ska
komma före årets slut.
ligt låga temperaturer (i den globala uppvärmningens tid) och
hög efterfrågan i kombination
med mycket låg kärnkraftskapacitet.
Enligt NordREG förvärrades
dock pristopparna av bristande
överföringskapacitet inom Norden, påtagliga skillnader mellan
prognostiserad och faktisk efterfrågan samt det faktum att de
flesta kunder inte har incitament att snabbt minska sin förbrukning när priset plötsligt stiger.
Extrema pristoppar
vid tre tillfällen
Under vintern 2009/2010 inträffade extrema elpristoppar vid tre
tillfällen, den 17 december, 8 januari och 22 februari. Pristopparna förklaras främst av ovan-
I den PM som nu publicerats
lämnar NordREG vissa preliminära rekommendationer för
åtgärder som bör studeras närmare. Det handlar bland annat
om åtgärder för ökad transparens, åtgärder för att främja ökad
efterfrågeflexibilitet bland kunderna, att se över indelningen i
prisområden samt att förbättra
tillgängligheten hos viktiga produktionsanläggningar.
†
Annonsera i branschens oberoende informationskanal!
22
ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR
Apparatskåp
Hinderljus
Kabelförläggning
Linjebyggnadsredskap
Ensto Control Oy,
Sverige
Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten
Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35
www.ensto.com
Apparatlådor i plast och plåt
Halogen alternativt LED
för 24/48 VDC, 230 VAC
Sahlins Sweden AB
Box 2103, 511 02 SKENE
TYKOFLEX AB
Box 614, 135 26 Tyresö
Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01
Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38
www.sahlins.com
www.tykoflex.se
Sahlins Sweden AB
Box 2103, 511 02 SKENE
Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38
www.sahlins.com
Batteriladdare
LINDMARK
Kabelskydd och
kabelskyddsrör
ELECTRIC AB
Fukt- och vibrationståliga
Instrument
BATTERILADDARE
Tel. 08-85 45 30
www.lindmarkelectric.se
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Ett brett sortiment av analoga och
digitala instrument, m.m.
Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna
Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01
www.wavin.se
Betonghus
Märksystem
KOMPLETTA BETONGHUS
till
Transformatorstationer
Ställverksbyggnader
Nätstationer
Transformatorfundament
Övriga Betongfundament
Isolatorer
Last- och säkringslastbrytare
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Isolatorer för
låg- och mellanspänning.
www.nermans.se
Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Technoelectric och KATKO
upp till 4 000 A.
Kabel och ledning
®
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Mitsubishi och Bticino
upp till 6 300 A.
Explosionssäker
elmateriel, Ex
Box 22093
250 23 Helsingborg
Tel. 042-38 08 30
Fax 042-38 08 47
E-post: [email protected]
Avancerad kabelteknik
Effektbrytare
Box 347, 651 08 KARLSTAD
Telefon 054-22 15 80 vxl
Telefax 054-85 10 21
Likriktare
Noratel Sweden AB
Box 108, 695 22 Laxå
Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70
Nordens bredaste sortiment av
transformatorer. Begär vår katalog!
www.noratel.com
Säkerhetsbrytare
Kopplingslådor • Instrument
Operatörsterminaler
Värme • Belysning
Tel. 0660-29 29 00
www.malux.se
Nollpunktsmotstånd
CHS Controls AB
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
[email protected]
Eslöv, 0413-54 12 10
www.chscontrols.se
Nollpunktsutrustning
Skymningsrelä
Säkerhetsbrytare
Noratel Sweden AB
ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO
Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82
Komplett program för nollpunktsbehandling och jordfelsskydd i
frilednings- och kabelnät.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Komplett sortiment
från KATKO.
Box 108, 695 22 Laxå
Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70
Nordens bredaste sortiment av
transformatorer. Begär vår katalog!
www.noratel.com
www.coala.se
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01
Säkringar
Optoinstallationsredskap
www.nordtrafo.com
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning.
Hexatransformatorn
Stolpar
CHS Controls AB
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
[email protected]
www.chscontrols.se
Försäljningskontor:
Sahlins Sweden AB
Box 2103, 511 02 SKENE
Ludvika, tel. 0240-882 50
Telefax 0240-807 53
Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38
www.sahlins.com
KRAFTTRANSFORMATORER
Oljeisolerade, upp till 300 MVA–400 kV
Miljövänliga
distributionstransformatorer
TRAFOMERC AB
Transformatorer
Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla
Tel. 08-583 606 10
www.trafomerc.se
ELNORD
TRANSFORMATORER
Krafttransformatorer 4-120 MVA
Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA
Oljeisolerade 50-3 150 kVA
Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter
Sektioneringsbrytare
ELNORD KRAFT
Strömförsörjning
Sektioneringsbrytare för
10-40 kV, komplett med automatik
eller fjärrstyrning.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
Odlingsvägen 32, 187 51 Täby
Tel. 08-510 514 80
www.elnord.se
Noratel Sweden AB
Box 108, 695 22 Laxå
Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70
Nordens bredaste sortiment av
transformatorer. Begär vår katalog!
www.noratel.com
Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille
Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54
Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA
Epoxyisolerade 100-4 000 kVA
Mättransformatorer 12-420 kV
Nätstationer 50-315 kVA
www.helmerverken.se
Eslöv, 0413-54 12 10
Dataprogram för elproffs!
Sveriges mest sålda och använda
program för informationshantering
och kabeldimensionering.
Info
Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2
Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i
datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat
för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m.
Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text.
Kabel
Lågspänning,
upp till 1 kV.
Dimensionering mot belastningsförmåga,
spänningsfall
samt utlösningsvillkoret.
Allt enligt Svensk Standard. Du kan:
- Beräkna belastningsförmåga
enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00.
- Redovisa spänningsfall
- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05.
- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare.
- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista.
- Beräkna med parallella kablar.
Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text.
Mall
Färdiga mallar i både Word och Excel!
Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex
- Gruppförteckningar
- Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning
skyddsjordning, reläprov m fl
- Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering
- Besiktningsutlåtande
- Mallar för CE-märkning m.fl.
Kalkyl
- Traditionellt kalkylprogram med databas i form av
á-prislista och sammansatt symbollista.
- Tidsatta artiklar med priser från olika grossister.
Originalet sedan 1995!
För mer info!
EL-Info i Växjö AB
Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39
Hemsida: www.el-info.se
E-Mail: [email protected]
.DEHOUHDNWRU
Nu även 20kV upp till 240A