ELBRANSCHEN OBEROENDE E LT E K N I S K T I D S K R I F T • Å R G Å N G 8 1 • N R . 3 • 2 0 1 0 Första tågen genom Citytunneln Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB För ytterligare information: Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 www.stenator.se 3JLUJHBQSPGGT QÇCPSSOJOH JKPSEPDICFSH 7JCPSSBS rBMMUJKPSEPDICFSH rÕWFSBMMUPWBOKPSEVOEFSKPSEPDIQÇWBUUOFU rÇUBMMBIÇMMWFSUJLBMUIPSJTPOUFMMUPDITUZSECPSSOJOH VOEFSCZHHOBEFSWÅHBSPDIWBUUFOESBH rJBMMBGÕSFLPNNBOEFEJNFOTJPOFS XXXHFPUFDTF mGSJTUÇFOEFCPSSFOUSFQSFOÕSFS NFEMÇOHFSGBSFOIFUBWCPSSOJOHJKPSEPDICFSH ELBRANSCHEN OBEROENDE E LT E K N I S K T I D S K R I F T • Adress: Box 6040 200 11 Malmö • Ur innehållet i nr. 3/2010 KJELL KÖNBERG ÄR DÖD FIE:s och tidskriften Elbranschens trogne medarbetare Kjell Könberg har gått ur tiden . . . . . . . . . . . . . 4 Te l . 040 - 611 06 90 Stillastående kärnkraft påverkade kraftbalansen . . . . . . . . . . 4 • Te l e f a x Första tågen genom Citytunneln i Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . 6 040 -797 37 • E-post e l b r a n s c h e n @ b j i n v. s e • Bankgiro Höjd stamnätstariff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Tävling för nyttiga idioter: SVENSKT MÄSTERSKAP I KLIMAT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Sex av tio vill behålla kärnkraften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 107- 0853 • Ny 130 kV-ledning till Pajalagruvan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Plusgiro 495 29 33 - 2 • Helårsprenumeration ELBRUK: Intelligenta nät – varför det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 DEN NYA KÄRNKRAFTEN Rapport från seminarium i Västerås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) • MODIFIERAD VÄXTHUSTEORI Wibjörn Karlén redovisar några intressanta nya studier . . . . 16 Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist • I redaktionen: Ingen klimatförändring bakom bränderna i Ryssland . . . . . . 18 PÅ SPANING EFTER URAN I Sverige finns urantillgångar värda hundratals miljarder . . . 20 Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Rolf Oward Norska Hafslund köper elhandel i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . 22 Elbranschens blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 • Årgång 81 • Tr y c k t h o s Tr y c k f o l k e t A B i Malmö • ISSN: 0013-4007 • Omslagsfoto: Kjell Duberg Annonsera på Elbranschens nätplats! www.elbranschen.nu Elbranschen 3/2010 Kjell Könberg är död FIE:s och tidskriften Elbranschens trogne medarbetare Kjell Könberg har gått ur tiden i sitt åttionde år efter en tids sjukdom. Vännen och kollegan Rune Björnström berättar att Kjell föddes 1931 i en bondfamilj i Kyrkdal nära Sollefteå i Ångermanland som yngsta barnet bland fyra syskon. Mamman dog när Kjell var tre år och pappan några få år senare när Kjell var tolv. Kjell fick då ta ett stort ansvar för skötseln av bondgården. Vid 18 års ålder lämnade han bondelivet för att studera elektroteknik vid tekniska skolan i Örnsköldsvik och efter examen mångårig styrelseledamot och dels som vd för FIE AB åren 1996-2002. Han bidrog också förtjänstfullt i arbetet med yrkeshögskoleutbildningen till eltekniker/ingenjör som startades i Luleå 2001 och som hela tiden har varit en hjärtefråga för FIE. – Vi är många som kommer att sakna vännen och kollegan Kjell Könberg, säger Sven-Åke Polfjärd, FIE:s ordförande och vd i FIE AB. För tidskriften Elbranschens redaktör är det sorgligt att konstatera att Kjell inte längre finns bland oss. Genom alla åren som Elbranschen deltog som utställare på Elfack i Göteborg var fick han anställning vid Bofors AB i Karlskoga. Här bildade Kjell familj och stannade till 1957. Kring julhelgen 1957 packade han sin folkvagn med fru och de fem månader gamla tvillingsönerna och körde till Luleå för att påbörja en lång livsgärning vid Norrbottens Järnverk – NJA, som sedermera blev Svenskt Stål – SSAB. Under sin tid vid järnverket innehade Kjell olika kvalificerade befattningar som projektledare och gruppchef på elkonstruktionsavdelningen. Kjell var mycket djupt engagerad i FIE (Föreningen för Industriell Elteknik), dels som han en given centralfigur i vår monter. Hundratusentals mässbesökare har fått ta del av hans kluriga humor som han behöll in i det sista. Kjell var nykterist och som sådan hängivet engagerad i nykterhetsrörelsen, bl.a. som utbildningsansvarig. Men aldrig någonsin under alla åren har han kommenterat redaktör Dahlquists välbekanta dyrkan av Bacchi gåvor. Det påstås, skröna eller inte, att något litet barn för många år sedan ska ha sagt att ”Könberg behöver inte supa, han är tokig i alla fall”. Och visst var han tokig på sitt sätt, precis en sådan människa som det skulle behövas fler av. Stillastående kärnkraft påverkade kraftbalansen Svenska Kraftnät har lämnat sin årliga rapport till regeringen om den svenska kraftbalansen. Rapporten beskriver hur situationen varit under den gångna vintern och ger en prognos för kraftbalansen (effektbalansen) vid maximal elförbrukning under kommande vinter. – Den gångna vinterns elförsörjning kom att bli betydligt mer ansträngd än väntat. Det berodde på historiskt låg tillgänglighet i de svenska kärnkraftverken samtidigt som vintern blev kallare än normalt, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg i en kommentar till rapporten. Prognosen för den kommande vintern visar att den installerade produktionskapaciteten fortsätter att öka. Över tid leder detta till successivt förbättrad kraftbalans trots en förväntad ökning av elförbrukningen. – Förutsatt en normal tillgäng4 lighet i kärnkraften ser situationen för den kommande vintern gynnsam ut, säger Mikael Odenberg. Men en riktig fimbulvinter, värre än den förra, kan säkert stöka till läget, tror Elbranschen. Och detta mitt i den globala uppvärmningens tid... Transformatorer • Likriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! www.tramoetv.se TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95 Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som • • • • Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök www.chscontrols.se! Al n! en ! nglig - Alltid ö pp tillgä e ltid www.chscontrols.se Alw CHS Controls AB Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg Tel 042-386100, fax 042-386129 [email protected], www.chscontrols.se ay op s av ailable - Always KJELL DUBERG Elbranschen 3/2010 Första tågen genom Citytunneln Nu har Citytunneln provkörts med tåg för första gången. Under en vecka i slutet av september har två nya Pågatåg kört sträckan från Malmö C Nedre via station Triangeln till station Hyllie fram och tillbaka så att man har kunnat testa anläggningens alla tekniska system. Testerna av den tekniska utrustningen och alla tekniska system i Citytunneln går som planerat. Testerna påbörjades redan i slutet av sommaren och inför invigningen och driftsättningen i december ska över 120 testpass ha avverkats. Under vecka 39 genomfördes de första testerna med tåg i tunneln. Vid provkörningarna testades förstås järnvägstekniken, men huvudsyftet var att testa att övriga tekniska system och ut- rustning i anläggningen fungerar vid tågdrift. Tågtesterna omfattade också körning med maximal hastighet genom tunnlarna, ca 160 km/h. son, projektledare för delprojekt järnväg. Testkörningarna i Citytunneln gjordes med två av Skånetrafikens nya Pågatåg X61. Tågen heter för övrigt Östen Warnerbring och Birgit Nilsson. Under testveckan har tågen gjort drygt 400 passager genom tunneln på sträckan Malmö C Nedre – station Triangeln – station Hyllie och tillbaka. Citytunneln är som bekant 17 km järnväg som förbinder Smärre fel rättas till – Hittills är vi nöjda med testarbetet. De fel som upptäckts håller vi nu på att rätta till. Vi har bland annat råkat ut för en del felaktiga larm vid tågstopp och när tågets strömavtagare tas ner, berättar Patrik Magnus- Höjd stamnätstariff Svenska Kraftnät har beslutat att höja stamnätstariffen fr.o.m. den 1 januari 2011. Energiavgiften, som ska täcka kostnaderna för överföringsförlusterna på stamnätet, höjs med nio procent. Effektavgiften, som ska täcka Svenska Kraftnäts kostnader för att förvalta och bygga ut stamnätet, höjs med 19 procent. Den senare höjningen är högre än vad som förutsågs i den investerings- och finansieringsplan som Svenska Kraftnät i stamnätet för att möjliggöra utbyggnaden av förnybar elproduktion. Även kostnaderna för att sköta driften och underhållet ökar. Priset för förlustel beräknas dessutom stiga under 2011, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg. – Stamnätstariffen utgör en lämnade till regeringen i februari, vilket förklaras av ökade kostnader för mothandel. – Tariffhöjningen har flera orsaker. En stor uppgift för Svenska Kraftnät är att investera Malmö C med Öresundsbron och som knyter ihop det skånska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafik i framtiden. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord. Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och nya stationer har byggts vid Triangeln och i Hyllie. Projektet beräknas kosta 8,45 miljarder kronor i 2001 års penningvärde. Citytunneln invigs officiellt den 4 december 2010 i närvaro av HM Konungen. liten del av den totala nätavgiften och höjningen sker från en låg nivå. Det gör att höjningen före skatt endast motsvarar tre tiondels öre per kWh. Det är ca fem kronor i månaden för en villaägare med elvärme och 20 000 kWh elförbrukning, konstaterar Mikael Odenberg. Annonsera på Elbranschens nätplats www.elbranschen.nu 6 TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA Krafttransformatorer 4-120 MVA ELNORD KRAFT | www.elnord.se | [email protected] | 08 - 510 514 80 Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY Elbranschen 3/2010 Tävling för nyttiga idioter: Svenskt mästerskap i klimat Smaka på uttrycket ”mästerskap i klimat”. Gäller det att slå nytt köldrekord i oktober? Eller snörekord i november? Kanske kan man förledas att tro att det handlar om företagsklimatet eller om yttrandefriheten och debattklimatet i desinformationsmedierna i landet Absurdistan. Men icke så! Det är koldioxidbluffen som till varje pris ska hållas vid liv långt efter att dess propagandister och utsugare har avslöjats som bedragare. I uppropet heter det att ”Klimatjakten är en landsomfattande tävling för företag och kommuner som vill nå klimatresultat(!) på ett lustfyllt(!) sätt. Klimatjakten hjälper företag och sammans äger dessa Klimatjakten AB som driver Klimatjakten. Man anger att visionen är att Klimatjakten ska påskynda Sveriges ”omställning” till ett attraktivt ”klimatneutralt” samhälle. Partner till tävlingen uppges vara bl.a. Tillväxtverket (ett verk som Elbranschens redaktör knappt kände till att det existerar). Generaldirektrisen Christina Lugnet poängterar att ”hållbar tillväxt” är en hjärtefråga för verket. Och hon lägger dessutom till den tomma floskeln ”social hållbarhet”. En annan partner i projektet, ett återvinningsföretag, lyckas genom sin vd på några få rader klämma in åtskilliga av flosk- organisationer att gå från ord till handling i klimatfrågan.” Och tro inte att det är gratis. Ånej. Företag och organisationer får betala en startavgift och en avgift per deltagare. Som exempel anges att ett företag med 100 deltagare får betala 37 500 kronor + moms. ”Omställning” till ”klimatneutralt” samhälle Tävlingen går, enligt de pengasugna arrangörerna, ut på att förstå och jobba med åtgärder som ”skonar klimatet”. Initiativtagare till Klimatjakten är Birgitta Erlandsson Segerström, Mats Segerström, Henrik Fors och Michael Hallgren. Till- Sex av tio vill behålla kärnkraften Närmare sex av tio svenskar, 57 procent, tycker att det var ett bra riksdagsbeslut att ge möjlighet att ersätta de nuvarande tio kärnkraftsreaktorerna med lika många nya när de gamla tjänat ut. I samma Sifo-undersökning svarade 28 procent att beslutet var dåligt och bör rivas upp och 15 procent svarade att de inte vet. Undersökningen gjordes på uppdrag av Sveriges basindustrier och frågorna ställdes i augusti till 1 000 personer. Män från 50 år och uppåt är mer positiva än kvinnor och yngre i åldrarna 15 till 49 år. Bland dem som säger sig rösta Ny 130 kV-ledning till Pajalagruvan Vattenfall och gruvbolaget Northland Resources har kommit överens om att en ny 130 kV-ledning ska dras söderifrån upp till gruvområdet, en ledning som gruvbolaget kommer att vara med och delfinansiera. I november kommer Northland Resources att börja bygga upp gruvverksamheten och till detta arbete bedömer kraftleverantören Vattenfall att den nuvarande tenfall att påbörja bygget av en ny 130 kV-matning, som går parallellt med 40 kV-ledningen, söderifrån till Pajala. Om några år måste den kompletteras med 40 kV-matningen till kommunen är tillräcklig. Men i takt med att verksamheten ökar i omfattning kommer det att krävas mer el och redan i vinter planerar Vat- lerna (hållbar resurshantering, positiva klimateffekter, hållbar utveckling). En TV-meteorolog och ”klimatexpert”, Martin Hedberg, är också inblandad i soppan liksom ett antal övriga ”namnkunniga experter” på ”mänsklig klimatpåverkan”. Politiskt och religiöst oberoende(?) Klimatjakten är tänkt att återkomma årligen och uppges högtidligen vara ett politiskt och religiöst oberoende evenemang. Det som Elbranschen uppfattar som den stora klimatmästerskapsfinalen ska tydligen äga rum den 20 november och efter fyra timmars tävlande ska ett lag koras till ”Svenska klimatmästare”. Elbranschen är mest nyfiken på vilka nyttiga idioter som ställer upp på galenskapen. Måhända återkommer vi till den frågan. på miljöpartiet och vänsterpartiet (kommunisterna) tycker 67 procent att beslutet var dåligt. Omvänt tycker 82 procent av moderaternas väljare att det var ett bra beslut som ska fortsätta att gälla. Undersökningen gjordes före valet och hur läget såg ut inom sverigedemokraterna anges inte. en ny 130 kV-ledning från Gällivare. Den närmast förestående 130 kV-ledningen beräknas kosta 120 miljoner kronor och Northland Resources är berett att vara med som delfinansiär. Enligt kommunalrådet Bengt Niska i Pajala finns också intresse för att bygga 40 vindkraftverk i gruvområdets närhet. Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 8 Elbranschen 3/2010 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25, är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. LARS BLOMQVIST ELBRUK Uttrycket ”Don’t confuse me with facts, my mind is already made up” myntades inte med tanke på elmarknaden, men nog är det som gjort för många av resonemangen, senast om s.k. intelligenta/smarta elnät. Man ges intrycket att sådana nät måste vi helt enkelt ha, fakta till trots. Och bara för att man kan göra något så måste man naturligtvis inte göra det. Även om de aktuella näten som sådana är smarta, hur smart är det egentligen att skaffa dem? Låt oss se lite grann på grundläggande fakta om el och nät. Inledningsvis kan man notera att våra befintliga kraftverk och nuvarande, ointelligenta (?), nät klarar av att förse oss med all den el vi behöver på ett förhållandevis säkert sätt; särskilt efter den nätförstärkning som skett efter ”Gudruns” besök och de effekttillskott som gjorts och görs i bl.a. vind- och kärnkraftverk. Det går att producera mer el i befintliga anläggningar och naturligtvis att förbättra näten ytterligare i olika avseenden – men måste då elnäten göras intelligentare? Problemen hittills har gällt timmätning och mätvärdesrapportering, men de är inte av sådan art att de ska lösas med intelligenta nät. Tokutbyggnad av vindkraft ett av motiven Anledningarna till intelligenskraven är flera: tokutbyggnaden av vindkraften i både stort och smått över hela landet, en förväntad egenproduktion av el i minikraftverk av olika slag som t.ex. solceller och vind. Det kan Intelligenta nät – varför det? MW redan installerad effekt som inte utnyttjas de där kallaste dagarna, när elproduktion borde ha ”högsäsong”. Varför? Maskiner, nät och it-utrusning som inte används, eller används lite, ska också betalas – av slutkunderna på en monopolmarknad. En undran blir då varför man skaffar nya utrustningar som kommer att bli dåligt utnyttjade, innan man förvissat sig om att det inte går att få ut ännu mera av de anläggningstillgångar som redan finns. Det torde röra sig om, i sammanhanget, marginella investeringar. ibland ge ett litet el-överskott som abonnenten vill sälja tillbaka och sända ut på nätet. En förväntad, och eftersträvad, ökning av antalet elbilar kräver laddningsmöjligheter på olika platser och när bilarna står laddade vid sina laddstolpar kan batterierna vara en del av effektreserven vid belastningstoppar på nätet. Men – vilken verklig potential finns det i de olika möjligheterna och vad kostar de att åstadkomma och driva, och inte minst, vilka är och vad kostar alternativen? Elbruk har tidigare hävdat att landets produktionsresurser är tillräckliga för vårt behov av el. Och vi vidhåller att så fortfarande är fallet eftersom vi ännu inte hushållar på ett bra sätt med de tillgångar vi redan har. Den installerade effekten är minst ca 33 500 MW och drygt 34 000 MW om man tar med det som ligger i s.k. malpåse, men som kan sättas i stånd för drift. Det högsta verkliga effektuttaget hittills har varit drygt 27 000 MW och för en kallvinter räknar Svenska Kraftnät med ett effektbehov på ca 28 000 MW. Det finns alltså 5 500 à 6 000 Vindkraft och solceller kostar mer än de smakar Den effekt och energi vi behöver klarar de befintliga näten av att överföra, defekterna beror knappast på avsaknaden av ”intelligens”. Mot den bakgrunden kommer vindkraft och solceller på villatak och industrier att ”kosta mer än det smakar”. Visserligen finns redan ledningarna som ska föra elen till eller från huset, men merutrustning för styr-, regler- och betalsystem kostar och frågan är hur mycket intelligenstillskottet ökar el9 nätets verkningsgrad och, återigen, vilka är och vad kostar alternativen. Merparten av investeringarna kommer att ske hos nätföretagen och elhandelsföretagens datasystem måste utvecklas parallellt. I fjol talade EU:s miljöministrar om en eko-effektiv ekonomi och menade att det bl.a. handlar om effektiv användning av resurser. Och vi menar att det är en synnerligen oeffektiv ekonomi att inte öka användandet av resurser man redan har, utan skaffar nya i stället. Många gånger har vi sett ordet energieffektivisering, medan ordet produktionseffektivisering lyser med sin frånvaro, när det handlar om att både produktions- och användningseffektivisera. Då blir hela kedjan eko-effektiv. Med utvecklade smarta nät riskerar vi att få ett eldistributionssystem med väldigt mycket tekniskt avancerad utrustning av vitt skilda slag. Totalt sett kommer den att användas lite och den ska betalas av slutanvändarna på en monopolmarknad som redan är svår att kontrollera. Elbranschen 3/2010 Gunnar Littmarck är en mycket färgstark person med åsikter och kunskap om det mesta. Calle Berglöf, KTH, förklarade principerna för de sex typer av generation IV-reaktorer som nu utvecklas. I våras försvarade han sin doktorsavhandling i reaktorfysik ”On measurement and monitoring of reactivity in subcritical reactor systems”. DEN NYA KÄRNKRAFTEN Rapport från seminarium i Västerås Miljö- och energigruppen inom Folkpartiet Liberalerna i Västerås arrangerade i våras ett seminarium om kärnkraftens roll i den globala energiförsörjningen. Liksom vid den uppmärksammade klimatdebatten i januari, där bland annat docent Fred Goldberg medverkade tillsammans med representanter för de politiska partierna i Västerås, var det Karl-Erik Andersson, ordförande i folkpartiets miljö- och energigrupp, som var initiativtagare. – Mycket har hänt inom forskningen och det som var sant om kärnkraft för trettio år sedan är inte sant i dag, sa Karl-Erik i sin inledningspresentation. Ny teknik utvecklas, säkerheten har förbättrats och urantillgången blir oändlig när använt kärnbränsle kan användas på nytt och bridreaktorer producerar mer bränsle än de konsumerar. Kärnkraften är det bästa alterna- tivet om vi globalt ska bli kvitt vårt beroende av olja och kol. Och i dag har vi med oss två föreläsare som kan det mesta om den nya tekniken, En man som har ägnat mycket tid åt att överblicka forskningen globalt är Gunnar Littmarck, en oerhört kunnig teknikdebattör och väl insatt i den nya generationen kärnkraft. – Han kommer att uppdatera oss om utvecklings- och planeringsläget i världen och motivera varför vi vinner på att priskonkurrera ut olja och kol. Han har också en bestämd uppfattning om hur det ska gå till. Och från KTH kommer Calle Berglöf, en ung forskare som sysslat mycket med fjärde generationen kärnkraft, sa Karl-Erik Andersson. Calle Berglöf har nyligen med 10 framgång försvarat sin doktorsavhandling i reaktorfysik ”On measurement and monitoring of reactivity in subcritical reactor systems”. El är förutsättningen för välfärd – Indien har under lång tid byggt upp sin kompetens. Samtidigt har länder som Sverige byggt ner sin kompetens. Vilket land tror Elbranschen 3/2010 ni kommer att bidra mest till framtagandet av nya energisystem, frågade Gunnar Littmarck inledningsvis. Det enda vi kan göra för att snabbast möjligt gå ur fossilenergiepoken är att få fram billigare och bättre energisystem. – Mitt engagemang i energifrågan har ett globalt perspektiv, förklarade Gunnar. Global välfärd är förutsättningen för global fred och global miljövård. Desperata människor i armod har aldrig någonsin i historien svarat för ett långsiktigt engagemang. Jag anser att vägen till välfärd kräver enorma mängder elkraft och drivmedel. Genomsnittsamerikanen har tillgång till 11 000 W per person och har dessutom låga skatter på energi. Västeuropéen har 6 700 W per person. Jämför detta med Nigeria där motsvarande siffra bara är 320 W, ungefär vad en dammsugare kräver. När det kommer en värmebölja i Europa dör många fattiga i Frankrike och kommer det en köldknäpp fryser fattiga i Eng- olja och gas. Enbart Kina får 0,5 TW från kolkraft och det kommer att fördubblas inom tio år. Om man globalt ska närma sig europeisk nivå av energikonsumtion krävs tillgång till en effekt på 64 TW år 2050. – För att vi ska lyckas med att skapa en mer jämlik global välfärd och samtidigt konkurrera ut kol och olja krävs 40 000 stora kärnkraftverk på 1,5 GWe och 40 000 små på 100 MWe, de senare för exempelvis fraktfartyg och till isolerade platser utan elnät, framhöll Gunnar Littmarck. Det innebär att man måste bygga fyra stora och fyra små varje dag från år 2020. Dagens kärnkraftsindustri klarar inte det. Den är fullt upptagen med att ersätta sina gamla kraftverk och bygga några hundra därutöver. Sydkorea kanske klarar att bygga åttio fram till 2030, Kina några hundra och Indien kanske femhundra. R A P P O R T: KJELL DUBERG [email protected] land ihjäl. I USA med betydligt kraftigare värmeböljor och köldperioder vrider man bara upp luftkonditioneringen i södern eller värmen i norr. Det kan vara värt att notera att det globalt går åt betydligt mer energi för att kyla än för att värma beroende på att de flesta bor i varma länder. År 2050 krävs 64 TW Sammanlagt har vi en global effekttillgång på 17 TW (17 000 GW eller 17 miljoner MW). Åttio procent kommer från kol, Energi ska vara billig Gunnar Littmarck menar att vi offensivt måste se till att utvinna energi billigare än från kolkraft och drivmedel billigare än det vi får från olja. Vi behöver en outsinlig energikälla som inte lämnar besvärligt avfall efter sig och som är så billig att fattiga länder har råd med den. Redan i dag finns det kärnkraftverk som ger billigare energi än kolkraftverk. Men fattiga länder klarar inte kapitalkostnaden. – I rika länder som Sverige och Danmark där man skulle ha råd finns det ofta en obildad opinion som är emot kärnkraft så där händer för lite. Den lösning på problemen som Gunnar speciellt vill lyfta fram är LFTR-reaktorn (torium- Karl-Erik Andersson, ordförande i folkpartiets miljö- och energigrupp och initiativtagare till seminariet, betonade vikten av att sprida kunskap om kärnkraft. Alltför många missuppfattningar beror på okunnighet. driven saltsmältebrider/Liquid Fluoride Thorium Reactor) enligt exempelvis Davis LeBlancs patent. Den kallas också TMSR (Thorium Molten Salt Reactor). Fördelarna är många. Reaktorn innehåller inget vatten, syre eller väte så någon knallgasexplosion kan inte komma ifråga. Den är inte innesluten i en trycktank och blir därför möjlig att tillverka i delar. Man behöver ingen betonginneslutning, det krävs väldigt lite driftspersonal och man slipper två tredjedelar av alla övervakningssystem. Det finns grafitfria lösningar utan moderator med ett yttre och ett mindre inre rör. I det mindre sker neutronstrålningen, i det yttre där trycket är något högre sker upptaget så att fissionsprodukterna aldrig blandas med torium-232. Bränslet är löst i en smälta av fluoridsalter med mycket goda värme- och hydrauliska egenskaper. – Driften blir så stabil att inga bränslestavar behövs. Man behöver ingen modulering eftersom saltet har väldigt stark termisk utvidgningskoefficient, förklarade Gunnar Littmarck. Fungerande reaktor 1954 Den första saltsmältereaktorn var i drift redan 1954 i USA, konstruerad för kärnkraftsdrivna bombplan. Men innan serietillverkning hann starta utkonkurrerades bombplanen av interkontinentala robotar. – Reaktorn fungerade dock och sista dagen den var i drift körde man den tjugo gånger från fullgaspådrag till ingen effekt, berättade Gunnar. Direkt när man kyler och tar ut större effekt drar saltet åt sig bränslet, många fler atomer Arrangörerna av kärnkraftsseminariet i Västerås hade inte räknat med så stort intresse. Fler och fler stolar fick bäras in och lokalen blev sprängfylld med ett femtiotal deltagare. 11 Elbranschen 3/2010 jätteplan per dag. Skulle vi bygga ett antal fabriker av den digniteten runt jorden klarar man att spotta ut LFTR-reaktorer på samma sätt. Men det kräver samarbete mellan länder. Tyvärr är kol- och oljeindustrin emot detta liksom uranindustrin. Kärnkraftsindustrin säljer kärnkraftverk för att få sälja bränsleelementen i eftermarknaden. Det är där pengarna finns. Ingen tjänar pengar på det sättet från LFTR. Hela den subventionerade industrin för s.k. hållbara energisystem skulle också försvinna och där finns enorma ekonomiska intressen. Calle beskriver den reaktortyp han anser kan ligga bäst till för snar drift, nämligen den natriumkylda snabbreaktorn. kommer nära varandra, kärnklyvningarna ökar i antal och effekten höjs. Och med motsatt effekt åt andra hållet – slutar man att kyla expanderar saltet och kärnklyvningarna stoppas – vilket är en viktig säkerhetsaspekt. Processen är ungefär lika snabb som gaspådrag i en jumbojet. Startas med använt kärnbränsle Toriumbränslet är endast fertilt och därför inte klyvbart i sig. Det kräver en fissil komponent som kan utgöras av exempelvis U-235 från vanligt kärnbränsle eller U-233 från upparbetat bestrålat torium. En 1GW LFTR-reaktor kan startas med 1,5 ton använt kärnbränsle medan övriga generation IV-reaktorer kräver 20 ton vilket betyder att oerhört många fler kan sättas igång med nuvarande lager, det som ofta kallas avfall. Bränslet torium är vanligt förekommande i jordskorpan. Åtta kubikmeter godtycklig sten på jorden innehåller 96 gram Th-232 vilket räcker till all energi en västerländsk konsument behöver under sin livstid. Ofta får man Torium som biprodukt vid annan brytning och det finns torium för tusentals års drift. Drivmedel, dricksvatten och konstgödsel LFTR-reaktorn är perfekt för att driva processer som utvinner metanol eller bensin ur luft och vatten. Eftersom den har relativt lågt reaktortryck kan man klä insidan med spröda moderna keramer eller kanske stengods för att Nuvarande 400 GW kolkraft i Kina kommer enligt planeringen att öka till nästan 1 000 GW år 2050. Traditionell kärnkraft svarar då bara för 48 GW medan snabbreaktorer väntas öka till 200 GW år 2050. syfte. Inget bränsle kan heller smusslas bort från processen som därför skyddas på ett naturligt sätt mot intrång av terrorister. Det långlivade avfall som kommer från nuvarande kärnkraft produceras i mycket mindre omfattning. Nukleonantalet är så lågt att nästan inget plutonium eller andra transuraner bildas. Reaktortypen är också avsevärt mycket mer lämpad för rörliga enheter, t.ex. fartygsdrift, än dagens uranreaktorer. klara mycket höga temperaturer och på så vis spjälka vatten i väte och syre och tillverka vätgas till försumbara kostnader. Vätgasen kan driva motorer eller blandas med koldioxid till antingen drivmedel, råvaror till plastindustrin eller för att framställa ammoniak till konstgödsel. En saltsmältereaktor som jobbar med högre temperatur kan alltså anpassas för att producera vad som bäst behövs, på vissa platser kanske drivmedel på sommaren och el på vintern. Reaktormodellen lämpar sig också för masstillverkning i flytande betongkonstruktioner. – Alla världens kuststäder skulle kunna få dricksvatten och elkraft på ett snabbt sätt. De kraftigt radioaktiva sönderfallsprodukterna som bildas från Uran-232 skyddar processen mot att utnyttjas i vapen- Masstillverkning fullt möjlig – Det är den enda reaktortyp jag kan tänka mig att vi skulle klara att bygga tillräckligt många av, anser Gunnar. Jämför med Boeings stora flygplansfabrik i Seattle där man producerar ett 12 Logaritmisk tillväxt – En LFTR-satsning skulle göra olja och kol olönsamt. Starka intressegrupper förlorar på det, de tjänar inget på billig energi. Det finns också en stor grupp som hävdar att tillväxt är fel. Jag anser att tillväxt innebär ökad förmåga till i huvudsak kunskap. Vi klarar av mer. – Man säger att tillväxt kan man inte ha i evigheter. Nej, naturligtvis inte linjärt, men liksom koldioxiden hela tiden logaritmiskt bidrar till en ökning av växthuseffekten, men aldrig kan gå över 18,4 W per kvadratmeter, så ökar tillväxten enligt en logaritmisk kurva som efter en tid avstannar alltmer, men vi lär oss fortfarande mer för varje år. Pratet man ofta hör om att spara och argumentation emot tillväxt är inte genomtänkt. Tillväxt är vår enda möjlighet att skapa resurser till att få global välfärd, miljövård och fred. Det pratas ofta om hållbar energi. Littmarck menar att det räcker med 100 år. Om vi kan få global välfärd i 50-60 år kommer vi att ha fusionssystem och andra lösningar igång och energi kommer inte att vara något problem. Kan vi bara hålla fred i tio år så har vi LFTR eller en kombination av olika reaktortyper igång och vi kan utveckla fusion och annat i lugn och ro. Många nya genombrott Inom fusion har många nya lösningar gjort framsteg de senaste åren: Myonkatalyserande fusion är mycket intressant. Man fick igång fusion redan för tio år sedan men man har haft problem att skapa nettoenergiöverskott. Nu har man nya lösningar och i år bygger Japan världens största HÖGKVALITATIVA OCH SÄKRA TRANSFORMATORER Euro Energy Components AB - Din kontakt inom el! +XYXGEU\WDUH6' 3-polig 40-63 A ',1PRGXOHU +XYXGEU\WDUH6' SROLJ$ ',1PRGXOHU Järntrådsvägen 5, Partille Tel 031-44 54 56 www.helmerverken.se NYHET! +XYXGEU\WDUH6'3 SROLJ$ ',1PRGXOHU Svensk kärnkraft är bra för både miljön och samhället. Ger inga växthusgaser. Ger inga försurande utsläpp eller hälsovådliga rökgaser. Montagematriel Producerar mycket och billig elström – en livsnödvändighet för svensk basindustri och vår fortsatta välfärd. Tar ansvar för sitt avfall över hela livscykeln. Vilka andra energikällor gör det? Miljövänner för kärnkraft w w w. m f k . n u [email protected] Box 83, 430 24 Väröbacka 0HULQIRUPDWLRQÀQQVSnYnUKHPVLGD www.euroenergy.se Elbranschen 3/2010 Den mycket kunniga publiken engagerade sig flitigt i den avslutande debatten och Gunnar Littmarck och Calle Berglöf fick många frågor. Ingen verkade bekymrad över att seminariet pågick en timme längre än beräknat. protonkanon för att konkurrera med England som nu är ledande nation. General fusion där en tryckvåg skapas i en sfär med flytande bly och man får en miljard grader i centrum. Lyckas man med Plasmafokusfusion så är alla andra energisystem bara borta, anser Gunnar, och hävdar att man är väldigt nära ett genombrott. Följ utvecklingen på www.focusfusion.org Laserkomprimerad fusion har körts igång med 192 laserstrålar i Lawrence Livermore National Laboratory och de närmaste åren får man veta hur det fungerar. Pollywell-”maskinen” är i princip plasmafokusfusion. Det finansieras av US Navy som försöker ta fram en liten fusionsmotor till sina fartyg. Kommer de inte att lyckas väljer de att arbeta med LFTR. Om en projektil går igenom en saltsmältereaktor så spricker den visserligen, men när saltet läcker ut sjunker tem- exempel på upp till 50 dollar fatet finns. Länder som inte har något gratis i form av naturtillgångar, exempelvis Taiwan, har varit tvingade att jobba sig till välstånd. Länder som fått allt till skänks har inte lärt sig att jobba. – Det ska bli intressant att se vad som händer i Venezuela om man inte får sälja sin olja. Länder som vinner kortsiktigt på olja förlorar i det långa loppet liksom även de andra länderna. Ska vi nå 64 TW till 2050 så är oljan alldeles för dyr. peraturen till under 450 grader och processen stoppas. All radioaktivitet följer med saltet till en behållare. Varför ska vi konkurrera ut olja och kol? Både olja och kol är kraftigt miljöbelastande från utvinning via transport till förbränning. Kampen om oljetillgångar skapar konflikter. Det gör vapenförsäljarna glada. Inom FN blir man glad, där lever man ju på att förlänga konflikter och att aldrig lösa dem. – Kan ni ge exempel på någon konflikt som FN har förkortat och löst och där alla har tackat dem efteråt och sagt att det var bra att ni kom, frågar Gunnar seminariedeltagarna. Den lätt utvinnbara oljan är orättvist fördelad. I Irak och Saudiarabien behöver man bara borra så rinner oljan. Där handlar det om en dryg dollar per fat för utvinning och levererat i tankfartyg. Utanför Norge kostar det kanske 30 dollar fatet och Argument mot kol och olja som inte håller Att oljan skulle ta slut är fel, den blir bara dyrare att utvinna. Olja nybildas troligen djupt i underjorden, menar Gunnar Littmarck. – Jag tror inte en sekund på att koldioxidutsläppen från fossil energi påverkar det globala klimatet. Det finns inte ett enda vetenskapligt argument som styrker det. – Skulle den globala temperaturen stiga av andra orsaker är det egentligen bara positivt. Vi lever i en istid med 15 procent av våra kontinenter täckta av tjock inlandsis. Ett temperaturfall till det klimat som rådde för 150 år sedan vore en katastrof, avslutade Gunnar sin del av seminariet. På tröja och keps markerar Gunnar Littmarck sitt stora intresse för plasmafokusfusionen vars utveckling han noggrant följer. Han menar att när forskarna lyckas här så konkurrerar det ut alla andra system. Fyrtionio nya reaktorer räcker inte Carl Berglöf konstaterade att världen får ett enormt behov av el i framtiden. Totalt är 49 reaktorer under uppförande, ungefär 14 tio procent av vad som redan finns. En stor expansion, men den räcker inte så långt i förhållande till behovet. Finland bygger nu världens effektstarkaste reaktor i Olkiluoto (1 600 MW) och planerar för minst ytterligare två. Frankrike bygger en likadan reaktor i Flamanville. England planerar att ersätta sina gamla vilket betyder mer än tio nya reaktorer. Kina med elva reaktorer i drift bygger just nu ytterligare tjugoen och lika många till ska byggas fram till 2020. Men när man ser behovet i ett diagram kommer dagens 400 GW kolkraft enligt planeringen att öka till nästan 1 000 GW kolkraft 2050, medan kärnkraften då bara svarar för 48 GW. Det finns inte en chans att klara mer med kärnkraft enligt nuvarande synsätt. Snabbreaktorer beräknas växa fram från 2030 till att svara för 201 GW 2050. Läget i Sverige I Sverige har riksdagen godkänt att gamla reaktorer ska få ersättas med nya. Befintliga reaktorer effekthöjs med motsvararande en ny reaktor. Men vi ser hoppingivande tecken på att kärnkraftsbolagen planerar för nya reaktorer, menar Carl. – Vi på KTH vill bygga STURE, Svensk Tränings- och Utbildningsreaktor, för att upprätthålla kompetensen och vi har fått starkt stöd från industri, myndighet och allmänhet. Det som byggs nu är generation 3+, vattenkylda reaktorer med inbyggda passiva säkerhetssystem som förhindrar härdsmälta utan några mänskliga ingripanden. I dag är behovet av uran årligen 60 000 ton. Det finns 5,5 miljoner ton till ett pris under fyra öre/kWh. Med 400 nya reaktorer av generation 3+ skulle uranet bara räcka i femtio år. Snabba bridreaktorer kan använda redan använt uran som bränsle och uranet ger sjuttio gånger mer energi än i vanliga lättvattenreaktorer. Det betyder att uranbrytningen skulle kunna upphöra. Enbart uranet i CLAB räcker för att driva 10 reaktorer i 500 år. Bridning och transmutation ger nya förutsättningar Snabba bridreaktorer kyls inte som i tidigare generationer med Elbranschen 3/2010 vatten som bromsar neutronerna. Reaktorerna kallas snabba därför att kedjereaktionen drivs med snabba neutroner. Kylning sker med helium, flytande natrium eller bly. Ingen moderation ska i princip förekomma. Natriumkylda reaktorer har varit i drift i många år: BN-600 i Ryssland sedan 1980, Phénix i Frankrike, 1973-2009, liksom Super-Phénix 1976-1998. Monju ska snart återstartas i Japan och nya bridreaktorer baserade på natrium byggs för närvarande i Indien, Ryssland och Kina. Bridning betyder att nyproduktionen av fissilt (klyvbart) material är större än konsumtionen. Man producerar alltså mer bränsle än man konsumerar. Icke klyvbart U-238 matas på och omvandlas genom bridning till fissilt material. Carl gör en lättförståelig jämförelse. Man kan likna det vid stenar som läggs runt brinnande kol. Hettan omvandlar dessa stenar till kol som man successivt flyttar in och fortsätter att elda medan man bygger på med nya stenar i en oändlig kretsgång. De radiotoxiska transuranerna som bildas i traditionella reaktorer kan klyvas med snabba neutroner i den fjärde generationen snabba reaktorer. Kostnaden ökar med 35 procent men utnyttjandet av uranet ökar med 50-100 procent. I USA har man lagt ner slutförvarsprojektet Yucca Montain och öppnar för fortsatta studier av kärnbränsleåtercykling. Sex typer av Generation-IV Calle redogjorde ingående för de sex typer av fjärde generationen reaktorer som det fors- ting mellan vatten och ånga. Man får då mycket hög verkningsgrad men reaktorn lider av instabilitetsproblem och saknar kapacitet att brida. Den är inte lämplig för förbränning av återcyklat material. Saltsmältereaktor: Flytande bränsle möjliggör direkt återcykling och bridning sker effektivt med torium. Nackdelar är att korrosionsproblem kräver nya material och att reaktorn inte klarar flernivåskyddsprincipen. Dessutom uppträder fördröjda neutroner utanför härden, vilket försvårar hantering av transienter och bidrar till ökad stråldos. Det kan alltså bli svårt att få reaktorn licensierad. Calle anser att den ligger längst bort i tid. Gunnar Littmarck håller inte med och menar att problemen som uppges redan är lösta. Motståndet kommer från folk som inte är uppdaterade och från ekonomiskt starka intressegrupper som ser svårigheter att tjäna pengar på konceptet. Debatten kommer att fortsätta. Den kan följas bland annat på www.energyfromthorium.com och på Gunnars blogg. Vetenskapsrådet stödjer generation IV-forskningen med femtio miljoner kr under fyra år. Ett plutoniumlaboratorium byggs på Chalmers och nya konstruktionsmaterial och bränslen utvecklas på KTH. Uppsala universitet forskar på nya reaktordiagnostiksystem och Chalmers bedriver materialforskning. kas mest intensivt kring i dag. Natriumkyld snabbreaktor: ligger närmast i tiden och kan stå klar 2020. Man har erfarenhet av den från halvkommersiell drift i Ryssland och Frankrike. Den har goda bridningsegenskaper men kostnaderna för att isolera natrium från luft och vatten är höga för närvarande. Det finns ett visst säkerhetsproblem relaterat till kokning av kylmedlet. Bill Gates har intressen i utvecklandet av en variant med något lägre effektivitet där förbränningen sker i rätt takt i förhållande till reaktorns geometri. Blykyld snabbreaktor: baserad på teknik utvecklad för sovjetiska ubåtsreaktorer: Den har potential för låga kostnader men stålkonstruktionen gör livslängden osäker. Nya material för blyreaktorn har dock visat goda egenskaper och det finns skäl att tro på denna teknologi. Gaskylda snabbreaktor: direktcykel med hög effektivitet och en härd som kan inspekteras visuellt. Högt tryck krävs för att upprätthålla kylning och den har låg nivå av passiva säkerhetssystem. Lämpliga kapslingsmaterial saknas ännu så länge. Högtemperaturreaktor (Very High Temperature Reactor): Man har god erfarenhet av en enklare föregångare (HTR). Här är härdsmälta i princip omöjlig och den kan användas för vätgasproduktion och framställning av syntetiskt bränsle. Dess höga temperatur kräver nya konstruktionsmaterial om man avser att producera vätgas. Superkritisk-vatten-reaktor: den förenar det bästa från kolkraftverk och lättvattenreaktorteknologi. Vattnet värms till en viss temperatur under ett tryck som gör att det blir ett mellan- Hur påverkas opinionen? Karl-Erik frågar i slutdebatten hur politikerna ska satsa för att förbättra oddsen för kärnkraft. Calle påpekar vikten av att fler ungdomar engagerar sig inom 15 ämnesområdet. Man har på senare år sett ett ökat intresse men det behövs mer medel till högskolorna för att fler ska engagera sig. Några måste göra jobbet! Ingenting blir till utan vetenskapliga framsteg och undervisning. Gunnar vill ha långsiktiga ramvillkor, något som politiker kan bidra med. Tillåt fri utbyggnad av de energisystem som klarar stränga säkerhetskrav. Ta bort straffskatten på kärnkraftsindustri som använder dagens ”avfall” som bränsle och lämna över medlen ur slutförvarsfonderna i samma takt som avfallet destrueras genom användning. Slutförvaringen beräknas kosta 67 miljarder och den summan blir ju avsevärt lägre om man kan förbränna 90 procent av transuranerna. Skapa också långsiktiga regler så att drivmedel som reaktorerna tillverkar bara beläggs med moms och inga andra skatter. Röster från publiken poängterade bland annat att vi behöver fler politiker med naturvetenskaplig bakgrund. Nu saknar ofta politikerna kunskap och blir ett lätt rov för den okunniga majoriteten i olika miljörörelser. Torsten Wedin framhöll att ”gammelmedia” (radio/TV/tidningar) isolerar ”mannen på gatan” från det faktum att många forskningsresultat går emot det politiskt korrekta. Han föreslog därför att man som motvikt borde inrätta ett ”Speakers’ corner” i alla städer för att på så sätt skapa debatt och kunna räta ut frågetecken och skingra okunnighet om bland annat kärnkraft. Ett alldeles utmärkt förslag tyckte Karl-Erik Andersson och hela församlingen. Elbranschen 3/2010 Modifierad växthusteori Många forskare och representanter för massmedia anser att människans utsläpp av koldioxid har medfört ett varmare globalt klimat och att fortsatt användning av fossila bränslen kommer att innebära ytterligare uppvärmning. Men den traditionella växthusteorin ifrågasätts nu alltmer. Professor Wibjörn Karlén redovisar några intressanta nya studier. Många forskare och representanter för massmedia anser att människans utsläpp av koldioxid (CO2) utan tvekan har medfört ett varmare globalt klimat och att fortsatt användning av fossila bränslen kommer att innebära ytterligare uppvärmning. Denna fasta övertygelse är baserad på en teori, ofta kallad ”växthusteorin”, som bygger på kunskap om att ett antal gaser, främst vattenånga och CO2, absorberar delar av den inkommande och utgående långvågiga strålningen (IR-strålning). I huvudsak är teorin fysikaliskt väl förankrad. Ett uttalat mål är att minska världens utsläpp av CO2. Även om en ny lite modifierad teori framhåller att koncentrationen av växthusgaser inte har avgörande betydelse för klimatet, kvarstår att en reducerad användning av fossila bränslen är av godo för såväl människan som naturen. Ofta tycks den ökande koncentrationen av CO2 nu användas som motiv för en allmän och högst lovvärd vilja att skydda naturen. Men, varför har omvägen över CO2 och klimatet utnyttjats? Förbrukning av en begränsad resurs som olja utgör en fullt tillräcklig motivering. Det tycks också finnas en övertygelse om att minskad användning av fossila bränslen i Västvärlden automatiskt förbättrar levnadsstandarden i Tredje världen, en motivering som är mycket tveksam. Aktuella artiklar som borde uppmärksammas Ny information om klimatet och dess variationer publiceras så frekvent att det är omöjligt att UPPSALA vitet, planeternas banor och jordens klimat kan förklara en stor del av klimatets variationer. hålla sig uppdaterad inom alla områden. Här vill jag uppmärksamma några nya artiklar som förmodligen kommer att diskuteras ingående eller, troligare, tigas ihjäl. I en lite modifierad version av den ofta relaterade växthusteorin betonas att marknära luftskikt inte enbart kyls genom utgående strålning, utan att värmetransporten från det marknära skiktet sker genom turbulent transport av värme till högre liggande luftlager. Detta medför att huvuddelen av utstrålningen mot rymden inte sker direkt från markytan. Avkylning av atmosfären genom strålning sker först från högre belägna luftlager. En ökad koncentration av CO2 har inte den effekt den skulle ha om avkylningen av marknära luftlager helt dominerades av utstrålning. I ett par artiklar ges data för två geografiska områden, som inte visar extrem sentida uppvärmning utan snarare att klimatet var varmare under medeltiden än det nu är. Därmed adderar dessa studier till tidigare diskuterad tveksamhet om huruvida den globala uppvärmningen under sen tid är unik. Att temperaturen steg under hela 1900talet är allmänt accepterat, men flertalet dataserier, som åberopas som stöd för att de senaste årens temperatur är unik, börjar först under 1800-talets senare del. En tredje artikel påvisar att ett samband mellan solens akti- Traditionell växthusteori ifrågasatt Enligt den traditionella växthusteorin värms, som nämnts ovan, jordens yta av solens strålning (kort- och långvågig) som passerar genom atmosfären. Jordytan kyls genom långvågig utstrålning, som till en del, men inte helt, absorberas av växthusgaser i atmosfären. Det är främst vattenånga och koldioxid (CO2) som absorberar delar av den utgående strålningen. Uppvärmningen av atmosfären ger upphov till nettoutstrålning mot rymden samt återstrålning mot jorden. Återstrålningen (IRstrålning) värmer upp jordytan ytterligare utöver den uppvärmning den direkta strålningen förorsakar. CO2-gasens förmåga att absorbera IR-strålning har diskuteras men man är osäker på processerna. Ökad koncentration av främst CO2 anses av flertalet forskare medföra att mer strålning absorberas och detta ger upphov till ökad återstrålning mot jorden. Atmosfärens temperatur i markskiktet stiger härvid. Vattenångan absorberar mycket mer utgående strålning än CO2 men förekomsten av växthusgasen vattenånga anses vara styrd av luftens temperatur, vilken i sin tur hävdas vara styrd av koncentrationen CO2. Mängden vattenånga i atmosfären anses därför vara en följdeffekt av ökad koncentration av CO2. Eftersom absorptionen av utgående långvågig strålning, enligt denna modell ökar med WIBJÖRN KARLÉN PROFESSOR EMERITUS, ökad mängd CO2 i atmosfären kommer jordens temperatur att stiga. I andra studier har den traditionella teorin ifrågasatts (t.ex. Ermecke 2010). Även enligt denna andra teori värms marken av solen strålning och kyls genom utstrålning. Utstrålad värme absorberas dock helt av växthusgaser i de lägsta luftlagren och en ökad mängd växthusgaser kommer inte att medföra ökad absorption eftersom denna redan är fullständig. Värme absorberad i de lägre luftlagren transporteras upp till högre nivåer i atmosfären genom turbulens. När värmen nått mindre tät atmosfär kan den kylas genom att stråla mot rymden. Enligt Barrett (1995) blir vid nuvarande förekomst av växthusgaser all utgående IR-strålning absorberad redan inom de marknära 30 meterna av atmosfären och ökade utsläpp av CO2 medför inte ökad uppvärmning. Detta förhindrar inte att vi bör sträva efter att använda fossilbränslesnål teknik då fossila bränslen, främst olja, är en begränsad resurs och atmosfären dessutom förorenas vid förbränning av denna resurs. Temperaturvariationer i historiskt perspektiv Temperaturen har stigit under sen tid men inte i alla områden och inte mer än den steg på 1930-talet (d.v.s. innan människan använde fossila bränslen i stor skala efter ca 1950) och temperaturen har vid tidigare tillfällen, t.ex. medeltiden, varit högre än under sen tid. IPCC:s rapport från 2007 visar att temperaturen stigit från ett globalt minimum under sent 1800-tal och att den ökade påtagligt mer under slutet av 1900-talet än under 1930-talet. Ett antal studier visar inte denna påtagliga uppvärmning i slutet av 1900talet men däremot en påtaglig uppvärmning under 1930-talet. Klimenko och Solomina har i en nyligen (2010) presenterad artikel visat att områdena i www.el-trading.com Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer! 16 El & Trading AB Arlanda Tel. 08-591 422 90 Elbranschen 3/2010 Östeuropa tycks ha varit varmare under medeltiden än nu, ett resultat som också erhållits av Ge et al. (2010) beträffande Kina (inklusive Tibet). Samma resultat har erhållits vid ett antal tidigare studier. Dessa artiklar av Klimenko och Ge visar en något högre temperatur för de senaste decennierna än under 1930talet. Tidigare rapporter visar däremot att temperaturen i bland annat Afrika, Arktis, Grönland, Norden, och USA inte har stigit lika mycket under de senaste åren som på 1930-talet. Få dataserier utanför mycket tätbefolkade områden, som städer och delar av Europa, visar att temperaturen omkring år 2000 var varmare än på 1930-talet. Tillsammans visar de nya artiklarna och tidigare studier av långa dataserier att temperaturökningen under sen tid inte är så unik, som det ofta hävdas. Möjliga orsaker till klimatförändringar Under senare år har media hävdat att utsläppen av CO2 har förorsakat global uppvärmning. Det finns emellertid problem förknippade med förklaringsmodeller baserade på denna teori. Sambandet mellan CO2 och temperaturen är svagt. Data som kommer ifrån IPCC (t.ex. IPCC 2007) visar visserligen en markant uppvärmning under de sista 30 åren av 1900-talet, men denna uppvärmning är svår att hitta i primärdata. Genom val av klimatets känslighet för CO2 kan ett rimligt samband påvisas för de ovan nämnda ca 30 åren i slutet av 1900-talet. För perioden före ca 1970 är sambandet mellan CO2 och klimat svagt om den nu vanligen använda känsligheten för en förändring av mängden av denna växthusgas i atmosfären används. Används data från andra källor än IPCC är sambandet ännu sämre. Denna brist på samband är särskilt tydlig om avseende fästs vid de långa dataserier som finns för några stationer (t.ex. Central England, DeBilt, Uppsala, Stockholm, Sankt Petersburg). Ifrågasatt rekonstruktion av koldioxidhalt Ett andra problem med den ”traditionella” växthusteorin är sättet varpå förändringen i mängden CO2 i atmosfären rekon- struerats. Direkta observationer med modern teknik finns från ett laboratorium på Hawaii (Mauno Loa) enbart för perioden efter 1960-talet. För perioden före denna tid är IPCC:s CO2-rekonstruktion baserad på data från iskärnor, en metod som kommit att ifrågasättas. Inte minst har den av IPCC uppvisade nära nog rätlinjiga och obetydliga ökningen av CO2 i atmosfären fram emot sent 1700-tal börjat ifrågasättas. Atmosfärens innehåll av CO2 har rekonstruerats med hjälp av klyvöppningar (de celler som reglerar en växts upptag av bl.a. CO2) på fossila barr och löv (Knouwenberg et al. 2005). Resultaten av dessa studier visar märkbara variationer innan människan rimligen har kunnat påverka förekomsten av CO2. Variationer i koncentration av denna gas måste därför kunna påverkas av naturliga processer. För perioden efter 1812 finns ett stort antal observationer av mängden CO2 i atmosfären. Resultaten visar påtagliga variationer i koncentrationen. Relativt hög koncentration av CO2 noterades i början av 1800-talet och omkring 1940. Särskilt den senare perioden sammanfaller påtagligt väl med en period av markant uppvärmning. Kan CO2 möjligen ha bidragit till denna uppvärmning? Är den ena eller andra dataserien mer pålitlig? Accepteras de direkta observationerna av CO2 efter 1812 kan ett svagt samband mellan CO2 och temperatur skönjas. IPCC: s rekonstruktion av CO2 i atmosfären måste då förkastas. Accepteras IPCC:s CO2-rekonstruktion kan denna gas inte ha styrt klimatet. Detta förhindrar inte att koncentrationen av CO2 under sen tid till en del kan ha ökat på grund av människans verksamhet. De modeller som IPCC publicerat för det framtida klimatet kan omöjligt ge en rimlig bild av hur klimatet kan förväntas förändras. Solen och planeterna Stöd för att solens aktivitet påverkar klimatet har framförts av Scafetta (2010). Han har funnit ett bra samband mellan tiden för planeternas omloppsbanor och klimatdata som omfattar åren efter 1850. Planeternas betydelse för solens aktivitet och därmed vårt klimat medför att detta 17 Elbranschen 3/2010 varierar periodiskt. Då ett antal svängningar i planeternas banor samt andra förhållanden som t.ex. vulkanutbrott har påverkat klimatet framträder inte periodiciteten utan en ingående statistisk analys. Några av de perioder som framhålls av Scafetta omfattar ca 11, drygt 20 och 60 år. Samma perioder har observerats i en rad tidigare studier. Planeternas maximala inverkan på solaktiviteten samverkar tidvis och kan då medföra en relativt stor avvikelse i temperatur under lång tid. Uppvärmningen under de sista decennierna av 1900-talet behöver inte bero på människans utsläpp av växthusgaser utan kan mycket Ge, Q-S., Zheng J.-Y.,1, Hao Z.-X., Shao, X.-M., Wang, WeiChyung, and Luterbacher, J., 2010: Temperature variation through 2000 years in China: An uncertainty analysis of reconstruction and regional difference. Geophysical Geophysical Research Letters, Vol. 37, L03703, doi:10.1029/2009GL041281. väl vara ett resultat av att flera periodiska svängningar har samverkat. REFERENSER Barrett, J., 1995: The roles of carbon dioxide and water vapour in warming and cooling the Earth’s troposphere. Spectrochemica Acta, 51A(3): 415-417. Klimenko, V. and Solomina, O., 2010: Chapter 3, Climatic variations in the East European Plain during the last millennium: State of Art. . In, Przybylak, R. et al. The Polish climate in European context: A Historical overview, DOI Ermecke, K., 2010: Rescue from the climate saviors. Is the “Global Climate” really in Danger? KE Research1-26. (Klaus Ermecke, GembH, KE Research, Sommerfield 37, 82041 Oberhaching, Germany). Ingen klimatförändring bakom bränderna i Ryssland Var det antropogena klimatförändringar som förorsakade bränderna i Ryssland i somras? Det hävdar en del experter i ett alarmerande tonläge i media. Att den 40-gradiga värmen i Ryssland är nytt rekord styrker naturligtvis skenbart påståendet. Läs docent Goldbergs analys! Var det antropogena klimatförändringar som förorsakade bränderna i Ryssland i somras? Det hävdar en del experter i ett alarmerande tonläge i media. Att den 40-gradiga värmen i Ryssland är nytt rekord styrker naturligtvis skenbart påståendet. Värmerekordet i Sverige sattes redan 1947 i Målilla i Småland med 38,0 grader. Den hittills varmaste juli-månaden inträffade i Karlstad 1901. Varför har det inte blivit varmare i Sverige om det skulle ha blivit det globalt? Det har inte blivit varmare i Sverige eftersom det inte har skett någon dramatisk global uppvärmning. Omfattande och seglivade högtryck Den tryckande värmen i Ryssland är ett väderfenomen som inträffar mellan vart 5:e och vart 10.e år. Fenomenet kallas ett blockerande högtryck och består av ett mycket seglivat och omfattande högtryck som parkerat sig över Centralasien och därigenom dragit upp varmluft från tropikerna. Den sköna värmen i Sverige är också resultatet av detta högtryck och cirkulationen av varmluft. Samma väderfeno- som är en värmeanomali. Jag har själv varit där och platsen kan jämföras med en oas i öknen. Av någon anledning är det varmare på denna plats vilket gör att gräset frodas och därmed djurlivet. Här finns det vargar, myskoxar och polarhare och ett rikt fågelliv på åttionde breddgraden. Tidigare utgjordes den globala temperatursammanställningen av 5-6 000 stationer. Under perioden 1988-1990 försvann en stor mängd stationer i Sibirien när FRED GOLDBERG D O C E N T, K L I M ATA N A LY T I K E R men inträffade sommaren 2003 då ett stabilt högtryck parkerade sig utanför Frankrikes kust och drog upp varmluft från Saharaöknen vilket skapade rekordvärme i Frankrike och Centraleuropa med resultatet att många äldre människor i Frankrike dukade under. Dödsfallen förklarades naturligtvis av ohederliga klimatforskare och meteorologer vara orsakad av den människoskapade klimatförändringen d.v.s. CO2-utsläpp. I Saharaöknen var det i stället betydligt kallare än normalt. Selektivt utvalda mätstationer De stigande globala temperaturerna är resultatet av selektivt utvalda stationer. De kallare stationerna byts successivt ut så att genomsnittsvärdet sakta ökar. I arktiska Kanada finns t.ex. 35 stationer men endast en av dem ingår numera i den globala sammanställningen omfattande ca 1 500 stationer. Denna station ligger i Eureka på Ellesmere-ön, 18 10.1007/978-90-481 -3167-9_3. Springer Science + Business Media B.V. 2010. Knouwenberg, L., Wagner, R., Kürschner, W. and Visscher, H., 2005: Atmosperic CO2 fluctuations during the last milennium reconstructed by stomatal frequency analysis of Tsuga heterophylla needles. Geology 33(1): 33-36. Scafetta, N., 2010: Empirical evidence for a celestrial origin of the climate oscillations and its implications. Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics (2010). Doi: 10.1016/j.jastp.2010.04.015 Sovjetunionen kollapsade vilket resulterade i att den globala temperaturen steg dramatiskt under 1990-talet. Se diagram. Mätstationer inne på flygplatser De flesta stationer som ingår i det globala nätverket befinner sig på flygplatserna jorden runt. Den officiella mätstationen på Svalbard ligger inne på flygplatsen ca 20 m från landningsbanan. När jag lämnade Svalbard i somras stod en rysk helikopter (en MI8) 20 m från mätburen och blåste varmluft från sina motorer i minst en kvart. Tala sedan om global uppvärmning! Den globala uppvärmningen är till stor del orsakad av den s.k. urbaneffekten som i sin tur beror på att miljön runt mätstationerna de senaste 50 åren har förändrats på grund av växande städer. Mätstationen i Stockholm installerades i mitten Elbranschen 3/2010 Docent Goldberg framför en mätstation på Svalbard. av 1700-talet på Observatoriekullen, som då låg långt utanför stadens hank och stör. I dag ligger den som bekant ganska centralt i Stockholm bredvid stadsbiblioteket och ovanför Handelshögskolan vilket innebär att de uppmätta temperaturerna ofta är 2-3 grader högre än på Lidingö där jag bor. Trots dessa uppenbara mätfel har den globala temperaturen ändå bara ökat något som ett resultat av en återgång till ”normal” nivå efter att vi kom ur den lilla istiden. I dag är glaciärerna i Alperna lika tillbakadragna som de var i slutet av 1500-talet. Ett intressant konstaterande är att det i vintras var rekordkallt i Sibirien och norra Kina på grund av solaktiviteten och havsströmmarna i kombination. En miljon kreatur frös ihjäl och dessutom många människor. Vi hade också köldrekord i Skandinavien. Detta skrevs det mycket lite om i media. Samma sak med södra halvklotets vinter i år där det har varit rekordkyla i både Australien och Sydamerika. Det är bara värmeböljor som är intressanta att skriva om i mainstream media, vilket vi är ganska vana vid. Var finns ambitionen hos media att framföra relevanta och korrekta fakta i klimatfrågan? En ny liten istid? Solfysiker i både Ryssland och Sverige konstaterar att en mängd solcykler nu samverkar i en nedåtgående aktivitetstrend, vilket innebär att vi troligen går in i en ny liten istid motsvarande den som inträffade under sista hälften av 1600-talet. Då brände man häxor för att råda bot på svält och elände. Eftersom det på 1700-talet blev bättre måste man ha trott att häxbränningen hade avsedd verkan. Vad händer om vi bränner klimatalarmisterna i dag? Blir det då varmare eller kallare? Vi är nu också inne i den del av en 60-årscykel hos havsströmmarna i Stilla havet (PDO) och en solaktivitet som motsvarar den i början av 1940-talet och det innebär att vi bör vara förberedda på ytterligare en kall vinter, troligen kallare än den senaste. Trots kylan mildrades vintern ändå av en El Niñoeffekt (varmvattenström i Stilla havet). Ett gott tips är att hugga upp extra mycket ved inför vintern. Skulle det inte gå åt så blir det ju ytterligare en vinter året därpå. samband med att mötet misslyckades med en uppgörelse om CO2-utsläppen och vem som ska betala vad till u-länderna konstaterades det att den demokratiska processen inte fungerade. Därför föreslogs på fullt allvar att det borde införas ett överstatligt organ i FN:s regi, som ska bestämma vem som får släppa ut vad och hur mycket. Kan man komma närmare idén om ett världsherravälde som styrs av en klick självutnämnda miljöaktivister och politiska koryféer på den internationella tribunen? Finanshajar på pengajakt Den stora striden i USA är om vem som ska ha pengarna. De finansiella institutionerna vill ha ett Cap-and-Trade-system som bara i USA kommer att omsätta hisnande 650 miljarder USD. Ett par procents provision på detta belopp är också ganska mycket pengar som finanshajarna på Wall Street kan stoppa i egen ficka. Politikerna vill i stället ha en CO2-skatt där pengarna går direkt till statskassan och ger presidenten och den sittande makteliten mer makt. Skatter är som bekant mycket mer impopulära i USA än i Sverige, så det är inte givet vilket alternativ som vinner under demokraternas styre. Republikanerna verkar i dagsläget vilja stoppa hela processen. Därför blir valet till kongressen i november oerhört viktigt för hela västvärldens ekonomi och utveckling. Det är bara att hålla tummarna i höst. (1(5*,67<51,1* ²(77.2671$'6())(.7,976b77$77 63$5$3c1$785(165(6856(5 Världsherravälde genom absurd klimathysteri Hela klimatfrågan är absurd och en religiös angelägenhet för aktivister och ohederliga vetenskapsmän som lever i symbios med politiker, som vill ha världsherravälde genom att kontrollera våra liv med hjälp av en CO2-skatt. Detta framkom med all önskvärd tydlighet under COP15-mötet i Köpenhamn i december 2009 i uttalanden av bl. a. Al Gore. I 9DUYWDOVUHJXODWRUHU gYHUVSlQQLQJVVN\GG %HODVWQLQJVYDNWHU 2SWLPHULQJDYHOPRWRUHU 6W\UQLQJDYJDWXEHO\VQLQJ (IIHNWLYLQGXVWULEHO\VQLQJ ZZZFRDODVH 19 (QHUJLRSWLPHULQJDYEHO\VQLQJ 6PDUWDGDSWHUI|UO\VU|U 6N\PQLQJVUHOl 7HO_LQIR#FRDODVH Elbranschen 3/2010 På spaning efter uran Svensk uranbrytning har länge debatterats. Ska den tillåtas eller inte? Det är stora värden som står på spel. Och enligt riksdagsbeslut den 24 mars i år ska det fortfarande vara tillåtet att bryta uran i Sverige, men de rödgröna röstade för ett förbud. En som jobbar med dessa frågor är geologen Gustav Åkerblom, expert på förekomster av uran i Sverige. Enligt den lilla broschyr för ”Projekt Viken”, som har utarbetats av prospekteringsbolaget Continental Precious Minerals finns det i skiffrarna ett samlat metallvärde på hundratals miljarder. elbranschens utsände har besökt Gustav Åkerblom som vi har haft kontakt med tidigare i samband med olika frågor om radon i mark och byggmaterial när han var verksam med dessa frågor vid Statens strålskyddsinstitut 1991-2004. Gustav startade sin karriär som uranprospektör 1960 då han fick jobb vid Atomenergi. Han har också arbetat vid Sveriges Geologiska Undersökning. Även där med uranprospektering till dess att denna verksamhet lades ner 1986. – Faktiskt var Sverige under ett par år i slutet av 60-talet på väg att ta fram en helsvensk TEXT & FOTO: prov på samma ställe. Analyserna visade för alunskiffer anmärkningsvärt höga halter vanadin, nickel och molybden tillsammans, men rätt låga halter av uran. Detta gav ett incitament för SGU att i stor skala undersöka alunskiffrarna i Jämtland och Västerbotten. Detta var fullt genomfört vid mitten av 1980talet och visade på stora tillgångar av metaller, främst kring Storsjön. Fyndigheterna i Jämtland är rikare och mer betydande än i Västerbotten. Enligt en uppskattning som SGU gjorde på 1980-talet finns det totalt 4,6 miljoner ton uran och 70 miljoner ton vanadin i det södra Stor- G U N N A R W. B E R G M A N atombomb – en avgörande del av den svenska linjen, berättar Gustav Åkerblom. Stora metalltillgångar vid Storsjön Redan under 1960-70-talen var Gustav verksam med inventering av olika platser i Sverige där det kunde finnas brytvärda tillgångar av uran bl.a. i Jämtland och Västerbotten. Det var då han 1961 i Bergs kommun i Oviken uppmärksammade ”rätt så radioaktiva skiffrar”. Drygt tio år senare, 1972, togs 20 sjö-området. Om vi för uran räknar med ett dagspris på drygt 700 kronor per kilo skulle bara uranet vara värt mer än 3 000 miljarder kronor. Continental planerar större skifferbrytning Så stora områden med skiffer kan det aldrig bli fråga om att bryta, men Continental planerar för en brytning av 20 miljoner ton skiffer per år. Av detta skulle ca 2 000 ton utgöras av metalliskt uran. Inom det planerade brytningsområdet finns det tio gånger mer vanadin än uran. Vanadin är en metall med en framtid i energisammanhang bl.a. som batterier för bl.a. solceller. Specialstål som Sverige är berömt för kräver också vanadin. Lokalbefolkningen var till en början kallsinnig till prospektering av skiffrarna men opinionen har börjat svänga och det finns numera en stark stödgrupp för skifferbrytning i Bergs kommun. Dagbrott kan ge arbete åt 200-400 personer Enligt Continentals beräkningar skulle en gruvsatsning i form av dagbrott kunna ge jobb åt 200400 personer. Denna beräkning Elbranschen 3/2010 Här finns alunskiffern vid Storsjön. är obetydlig utvinns nu som biprodukt ca 350 ton uran per år. Det motsvarar ca en tredjedel av det finska uranbehovet för kärnkraften. Gustav Åkerblom visar här en gammamätare som används när man letar uran. baseras på antalet sysselsatta i liknande gruvor bl.a. den nyöppnade i Talivaara i Finland, där skiffer bryts. Den finska skiffern bryts för att man ska få fram nickel, zink och koppar som lakas ur skiffern. Under den tid gruvan anlades sysselsattes upp- Tjockare skifferlager genom ”överskjutning” emot 2 000 anställda för uppbyggnad av lakverket och gruvan. Nu när gruvan kommit i gång sysselsätts drygt 200 personer. När man väl hade startat lakningen av skiffern visade det sig att laklösningen även innehåller uran. Trots att uranhalten Gustav Åkerblom jobbade bl.a. under en tid i Ranstad i Västergötland där urankoncentrationen i den lokala alunskiffern är betydligt större, hela 300 gram per ton. Men det uranförande skifferlagret är bara ca fyra meter tjockt. I Oviken-området är medelhalten ca 170 gram uran per ton skiffer. Men det som gör skifferförekomsten vid Oviken extra intressant är att där är skifferlagret 150-200 meter tjockt tack vare upprepade överskjutningar av samma lager. Det innebär att metallhalterna är lika stora tvärs igenom hela skifferlagret. Att skifferlagret är så tjockt möjliggör brytning med stora maskiner av samma typ som används i Bolidens gruva Aitik vid Gällivare. Just vid Oviken är skifferlagret 150-120 m tjockt. Det är känt att det sträcker sig 15 km norrut från Oviken. 21 Elbranschen 3/2010 Hafslund köper elhandel i Sverige Norska Hafslund har tecknat avtal med Öresundskraft om att förvärva 100 procent av aktierna i elhandelsbolaget Göta Energi AB, baserat i Kungälv. Öresundskraft AB har sedan 2007 ägt Göta Energi som huvudsakligen är regionalt baserat med fokus på privatkunder och mindre företag. Försäljningsvolymen uppges vara ungefär 1 TWh per år. Utvecklingen i Norden går mot en gemensam elhandelsmarknad, menar man från Hafslunds sida och man vill med förvärvet positionera sig i förhållande till en framtida nordisk elmarknad och betraktar Göta Energi som ett stabilt och bra elhandelsbolag. – Vi är glada över möjligheten att få förvärva hela elhandelsbolaget. Hafslund har tidigare varit inne som delägare i Göta Energi, men då utan de industriella möjligheter som ett hund- raprocentigt ägande ger. Vi ser nu fram emot att kunna utveckla bolaget vidare. Göta Energi blir ett viktigt bidrag för att stärka Hafslunds position i Norden, säger Kari Ekelund Thørud, koncerndirektör för Hafslund Marked. – Vi säljer Göta Energi för att vi vill fokusera på Öresundsregionen och utveckla varumärket Öresundskraft. Försäljningen medför även att vi frigör kapital för våra framtidssatsningar på till exempel vindkraft, biogas och elfordon, säger Öresundskrafts koncernchef Anders Östlund. Göta Energi har de senaste åren visat god kundtillväxt och Hafslund ser en potential i att utveckla bolaget vidare. Ägarandel även i Energibolaget i Sverige Hafslund köpte tidigare i år 49 procent av Energibolaget i Sverige Holding AB (EBS). Tillsammans har Göta Energi och EBS cirka 250 000 kunder i Sverige och Finland. Samlat pris för aktierna i bolagen uppges vara ca 160 miljoner norska kronor. Hur stor del av köpeskillingen som avser respektive bolag vill man av någon anledning inte uppge. Norska Hafslund Marked levererar el, kundservice och fakturatjänster till både privatkunder och företagskunder. Totalt levererad volym för 2009 var 8,9 TWh till privatkunder och 4,3 TWh till företagskunder. Antal kunder vid slutet av 2009 var 655 000. Vad orsakade vinterns elpristoppar? Bristande överföringskapacitet och felaktiga prognoser för efterfrågan förvärrade vinterns pristoppar på elmarknaden. Det konstaterar Energimarknadsinspektionen tillsammans med sina nordiska motsvarigheter och kommer också med förslag till åtgärder för att minska risken för framtida elpristoppar. De nordiska energiministrarna har bett NordREG (de nordiska tillsynsmyndigheternas samarbetsorganisation) att granska den gångna vinterns pristoppar. De slutsatser och rekommendationer som nu publiceras är preliminära och kommer att studeras närmare under hösten. En slutlig rapport ska komma före årets slut. ligt låga temperaturer (i den globala uppvärmningens tid) och hög efterfrågan i kombination med mycket låg kärnkraftskapacitet. Enligt NordREG förvärrades dock pristopparna av bristande överföringskapacitet inom Norden, påtagliga skillnader mellan prognostiserad och faktisk efterfrågan samt det faktum att de flesta kunder inte har incitament att snabbt minska sin förbrukning när priset plötsligt stiger. Extrema pristoppar vid tre tillfällen Under vintern 2009/2010 inträffade extrema elpristoppar vid tre tillfällen, den 17 december, 8 januari och 22 februari. Pristopparna förklaras främst av ovan- I den PM som nu publicerats lämnar NordREG vissa preliminära rekommendationer för åtgärder som bör studeras närmare. Det handlar bland annat om åtgärder för ökad transparens, åtgärder för att främja ökad efterfrågeflexibilitet bland kunderna, att se över indelningen i prisområden samt att förbättra tillgängligheten hos viktiga produktionsanläggningar. Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 22 ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR Apparatskåp Hinderljus Kabelförläggning Linjebyggnadsredskap Ensto Control Oy, Sverige Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35 www.ensto.com Apparatlådor i plast och plåt Halogen alternativt LED för 24/48 VDC, 230 VAC Sahlins Sweden AB Box 2103, 511 02 SKENE TYKOFLEX AB Box 614, 135 26 Tyresö Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01 Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 www.sahlins.com www.tykoflex.se Sahlins Sweden AB Box 2103, 511 02 SKENE Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 www.sahlins.com Batteriladdare LINDMARK Kabelskydd och kabelskyddsrör ELECTRIC AB Fukt- och vibrationståliga Instrument BATTERILADDARE Tel. 08-85 45 30 www.lindmarkelectric.se www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Ett brett sortiment av analoga och digitala instrument, m.m. Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01 www.wavin.se Betonghus Märksystem KOMPLETTA BETONGHUS till Transformatorstationer Ställverksbyggnader Nätstationer Transformatorfundament Övriga Betongfundament Isolatorer Last- och säkringslastbrytare www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Isolatorer för låg- och mellanspänning. www.nermans.se Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Technoelectric och KATKO upp till 4 000 A. Kabel och ledning ® www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Mitsubishi och Bticino upp till 6 300 A. Explosionssäker elmateriel, Ex Box 22093 250 23 Helsingborg Tel. 042-38 08 30 Fax 042-38 08 47 E-post: [email protected] Avancerad kabelteknik Effektbrytare Box 347, 651 08 KARLSTAD Telefon 054-22 15 80 vxl Telefax 054-85 10 21 Likriktare Noratel Sweden AB Box 108, 695 22 Laxå Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 Nordens bredaste sortiment av transformatorer. Begär vår katalog! www.noratel.com Säkerhetsbrytare Kopplingslådor • Instrument Operatörsterminaler Värme • Belysning Tel. 0660-29 29 00 www.malux.se Nollpunktsmotstånd CHS Controls AB Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 [email protected] Eslöv, 0413-54 12 10 www.chscontrols.se Nollpunktsutrustning Skymningsrelä Säkerhetsbrytare Noratel Sweden AB ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82 Komplett program för nollpunktsbehandling och jordfelsskydd i frilednings- och kabelnät. Swedish Neutral AB Västra Rydsvägen 122 196 31 Kungsängen Tel. 08-581 713 44 Telefax 08-581 759 52 www.swedishneutral.se www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Komplett sortiment från KATKO. Box 108, 695 22 Laxå Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 Nordens bredaste sortiment av transformatorer. Begär vår katalog! www.noratel.com www.coala.se Strinne 213, 872 96 Bjärtrå Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01 Säkringar Optoinstallationsredskap www.nordtrafo.com 1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning. Hexatransformatorn Stolpar CHS Controls AB Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 [email protected] www.chscontrols.se Försäljningskontor: Sahlins Sweden AB Box 2103, 511 02 SKENE Ludvika, tel. 0240-882 50 Telefax 0240-807 53 Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 www.sahlins.com KRAFTTRANSFORMATORER Oljeisolerade, upp till 300 MVA–400 kV Miljövänliga distributionstransformatorer TRAFOMERC AB Transformatorer Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla Tel. 08-583 606 10 www.trafomerc.se ELNORD TRANSFORMATORER Krafttransformatorer 4-120 MVA Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA Oljeisolerade 50-3 150 kVA Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter Sektioneringsbrytare ELNORD KRAFT Strömförsörjning Sektioneringsbrytare för 10-40 kV, komplett med automatik eller fjärrstyrning. Swedish Neutral AB Västra Rydsvägen 122 196 31 Kungsängen Tel. 08-581 713 44 Telefax 08-581 759 52 www.swedishneutral.se Odlingsvägen 32, 187 51 Täby Tel. 08-510 514 80 www.elnord.se Noratel Sweden AB Box 108, 695 22 Laxå Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 Nordens bredaste sortiment av transformatorer. Begär vår katalog! www.noratel.com Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54 Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA Epoxyisolerade 100-4 000 kVA Mättransformatorer 12-420 kV Nätstationer 50-315 kVA www.helmerverken.se Eslöv, 0413-54 12 10 Dataprogram för elproffs! Sveriges mest sålda och använda program för informationshantering och kabeldimensionering. Info Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2 Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m. Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text. Kabel Lågspänning, upp till 1 kV. Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfall samt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan: - Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00. - Redovisa spänningsfall - Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05. - Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare. - Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista. - Beräkna med parallella kablar. Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text. Mall Färdiga mallar i både Word och Excel! Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex - Gruppförteckningar - Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning skyddsjordning, reläprov m fl - Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering - Besiktningsutlåtande - Mallar för CE-märkning m.fl. Kalkyl - Traditionellt kalkylprogram med databas i form av á-prislista och sammansatt symbollista. - Tidsatta artiklar med priser från olika grossister. Originalet sedan 1995! För mer info! EL-Info i Växjö AB Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39 Hemsida: www.el-info.se E-Mail: [email protected] .DEHOUHDNWRU Nu även 20kV upp till 240A
© Copyright 2024