Nummer 4 - Elbranschen
ELBRANSCHEN OBEROENDE E LT E K N I S K T I D S K R I F T • Å R G Å N G 8 1 • N R . 4 • 2 0 1 0 Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu 8 KURSER ELKVALITET OCH TERMOGRAFI Praktisk elkvalitet Vad är elkvalitet och vilken mätmetod ska du använda? s Datum för våren kommer senare Praktisk mätanalys elkvalitet Lär dig analysera mätdatan på ett effektivt sätt. s Datum för våren kommer senare Praktisk nätdimensionering Undvik att bygga in problem i nya nätavsnitt genom att dimensionera med moderna beräkningsunderlag. s Göteborg, 15 - 17 november Frekvensomriktardrifter Sänk energikostnaden genom att varvtalsreglera motordrifter. Kraven på installationen ökar dock då risken för EMC-störningar ökar. Lär dig utföra enklare installationer och felsökning av frekvensomriktare. s Örebro, 11-12 november Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som i ditt arbete kommer i kontakt med elkvalitetsproblematik eller nätrelaterad EMC-problematik och vill bilda dig en uppfattning om vad som krävs av ett mätinstrument för olika typer av elnätsanalyser. Praktisk termografi Lär dig utnyttja värmekameran och de många användningsområdena. s Stockholm, 10 dec s Helsingborg, 28 oktober s Umeå, 8 november s Göteborg, 18 november Praktisk industritermografi Specialkurs för dig som arbetar inom industrin. s Datum för våren kommer senare Praktisk fastighetstermografi Lär dig termografera och analysera fastigheter. s Stockholm, 29 november - 1 december Termografikurs nivå 1 och 2 certifiering Bli certifierad termograför av ITC - världens största organisation för termograficertifiering. s Nivå 1, Danderyd, 6 - 9 december s Nivå 2, Danderyd, 22-26 november Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som jobbar med termografi och förebyggande underhåll (ROT eller energioptimering), t.ex. besiktningsmän, service- och driftstekniker inom bygg-, kraft- och processindustrin. Kurserna är lämpliga både för nybörjare och för Er som arbetat ett tag med värmekameran. www.trinergi.se/kurser Fackkunskap / Utbildning / Kundfokus Trinergi AB grundades 1985 och är idag Sveriges ledande specialist på instrument för elkraftsmätningar och termografi. www.trinergi.se Örebro 019-18 86 60 Göteborg 031-703 71 63 Fira med oss med bra priser på värmekameror FLIR i5 14.800:17.720:- FLIR i50 44.500:49.900:- FLUKE Ti25 49.990:FLIR T250 78.700:- 58.783:- 89.900:- Fler erbjudanden hittar du på www.trinergi.se/25 3JLUJHBQSPGGT QÇCPSSOJOH JKPSEPDICFSH 7JCPSSBS rBMMUJKPSEPDICFSH rÕWFSBMMUPWBOKPSEVOEFSKPSEPDIQÇWBUUOFU rÇUBMMBIÇMMWFSUJLBMUIPSJTPOUFMMUPDITUZSECPSSOJOH VOEFSCZHHOBEFSWÅHBSPDIWBUUFOESBH rJBMMBGÕSFLPNNBOEFEJNFOTJPOFS XXXHFPUFDTF mGSJTUÇFOEFCPSSFOUSFQSFOÕSFS NFEMÇOHFSGBSFOIFUBWCPSSOJOHJKPSEPDICFSH Kontakta oss för referenser och ytterligare information! ELBRANSCHEN OBEROENDE E LT E K N I S K T I D S K R I F T • Adress: Box 6040 Ur innehållet i nr. 4/2010 ELBRUK har skrivit till näringsdepartementet angående leveransansvar och effektreserver . . . . . . . . . . . . . 4 200 11 Malmö • Te l . 040 - 611 06 90 • Te l e f a x 040 -797 37 • E-post e l b r a n s c h e n @ b j i n v. s e • Bankgiro 107- 0853 • Plusgiro 495 29 33 - 2 • Helårsprenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) • Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist • I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Rolf Oward • Årgång 81 • ISTIDEN NALKAS Snarare än uppvärmning är det en ny istid som utgör det stora hotet mot främst den civilserade världen. Professor Göran Frostell har sammanställt de viktigaste faktorerna som styr klimatet i ett makroperspektiv och vad som väntar inom kanske bara några sekler . . . . . . . . . . . 6 FULL FART I MALMÖS UNDRE VÄRLD Elbranschen har provåkt Citytunneln och Kjell Duberg rapporterar om en underjordisk färd i 160 km/tim och om den komplicerade eltekniken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 DEBATT I ELBRANSCHEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Många argsinta och informativa artiklar där vindkraftsbedrägeriet skärskådas ännu en gång ur olika synvinklar. Kent Forssgren varnar för att allemansrätten är i farozonen, i synnerhet om det s.k. miljöpartiet får inflytande över svensk elförsörjning. Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, är inne på ungefär samma linje och Bengt Lindhé illustrerar med önskvärd tydlighet vilken impotent “kraftkälla” de förhatliga vindmöllorna är. Lars Wiegert kritiserar de s.k. prisområdena som i synnerhet missgynnar Skåne efter den politiska våldstängningen av Barsebäck. Kjell Nylén frågar sig om inte marknadsföringen av “grön el” är rent bedrägeri. Och Elbranschen håller med om att det åtminstone är bondfångeri och utnyttjande av hjärntvättade människors okunnighet. BALTIC CABLE HELT I NORSKA HÄNDER . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Elbranschens blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Tr y c k t h o s Tr y c k f o l k e t A B i Malmö • ISSN: 0013-4007 • Omslagsfoto: Kjell Duberg Annonsera på Elbranschens nätplats! www.elbranschen.nu Elbranschen 4/2010 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25, är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. Elbruk har skrivit till regeringen LARS BLOMQVIST ELBRUK Näringsdepartementet Statssekreterare Ola Alterå Leveransansvar och effektreserver på elmarknaden ” Praktiskt taget sedan elmarknaden omreglerades har behovet av och ansvaret för en s.k. effektreserv och dess storlek utretts och diskuterats. Frågan är nu övergående lagreglerad, men inom föreningen finns det fortfarande tvivel om det verkligen är klart nu. Elbruk har därför studerat de flesta av de utredningar och propositioner m.m. där effektfrågan har berörts och funnit sådana uppgifter att effektproblemet kommit i en märklig dager för oss. Det handlar om ifall juridiska regler eller ekonomiska teorier ska styra parternas affärsmässiga mellanhavanden på elmarknaden. För att få elektricitet till den dagliga verksamheten går varje elanvändare, stor som liten, i princip igenom den process med anbud och accept som enligt avtalslagen skapar ett giltigt avtal. Därmed har det uppstått rättigheter och skyldigheter för avtals- Elbruk har skrivit till näringsdepartementet angående leveransansvar och effektreserver på elmarknaden. Elbranschen återger här brevet in extenso, som det brukar heta. parterna och tvister som uppstår ska då hanteras med regelverket för avtal. På elmarknaden är det uppenbarligen annorlunda. I de många handlingar som är grundvalen för elmarknaden, finns inledningsvis en bild av ansvaret för effektreserverna som är helt i linje med det civilrättsliga regelverk som styr all affärsverksamhet. Den klarheten tonar emellertid snart bort och frågan om ansvaret för resursernas tillräcklighet övergår till ett ekonomiskt problem om hur utbud, efterfrågan och prisvariationer ska skapa incitament som balanserar elproduktion och elanvändning. De ekonomiska verktygen dominerar sedan helt lösningsdiskussionerna. Det framkommer tydligt i den nyligen lagstadgade regleringen av den s.k. effektreserven, där man hela tiden i förarbetena talar om en lösning genom att utbud, efterfrågan och prisvariationer ska locka användarna till att anpassa sin förbrukning till de aktuella produktionsresurserna så att balans uppnås. Att det finns ett juridiskt avtal mellan parterna, ett elleveransavtal, vars innebörd först kan behöva analyseras ifråga om ansvars- förhållanden, berörs över huvud taget inte. Elleveransavtal innehåller bl.a. en s.k. force majeure-klausul som, i princip, ålägger leverantören att ha leveransförmåga fram till dess att omständigheter som han inte råder över blir så besvärliga att han rimligen inte kan fullfölja sitt åtagande. Någon sorts ansvarstanke finns uppenbarligen i sammanhanget. Vi tycker därför att det är en anmärkningsvärd förändring som vi har sett – från juridik till ekonomi så att säga – men utan någon särskild förklaring. Och vår förbryllelse ökar när vi jämför med hur man har behandlat ansvarsförhållandet på nätsidan. Där gäller ett s.k. kontrollansvar för nätföretagen vilket är ett mycket hårt krav på deras förmåga att hålla näten öppna. Det är alltså en stor och principiellt viktig skillnad på hur säkerhet och leveransansvar behandlas på elmarknadens två delar. Vid omregleringen 1996 blev alla elanvändare ovana aktörer på den nya marknaden; uppdelningen i nät- och el-frågor, mätning, upphandling, elbörs m.m. Alla anpassade sig emellertid snabbt till de förhållanden som där utvecklades och där elbörsen tog ”kommandot” över mycket av tänkandet och skeendet på ett sätt som gjorde att ingen ifrågasatte riktigheten i det. Utfallet av vår granskning av dokumenten förbryllar därför, som sagts. Kan det ekonomiska systemets allmänna begrepp om utbud och efterfrågan och de incitament som de kan ge upphov till, ersätta det juridiska systemets individuella begrepp om de rättigheter och skyldigheter som uppkommer genom ett avtal? Finns det speciella faktorer på elmarknaden vilka gör att man inte först behöver analysera de rättsliga, obligatoriska delarna i ett avtalsförhållande utan går direkt till att behandla de ekonomiska och icke-förpliktande incitamenten? Vilka är dessa faktorer i så fall? Vi hoppas på ett direkt svar om dem eller en hänvisning till var de kan studeras. Frågan är inte ointressant för om det är det juridiska regelverket som trots allt gäller, så gällde ju det redan vid omläggningen 1996. Med vänlig hälsning Svensk Elbrukarförening ek. för. Lars Johansson, ordförande, el-upphandlare Trafikverket Lars Blomqvist, sekreterare, civ.ing. Delges: Energimarknadsinspektionen Konkurrensverket Affärsverket Svenska Kraftnät Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 4 Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB För ytterligare information: Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 www.stenator.se Transformatorer • Likriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! www.tramoetv.se TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95 Elbranschen 4/2010 Istiden nalkas! När självutnämnda profeter och ”klimatexperter” flyger runt klotet för att predika sitt evangelium om global uppvärmning kan det vara på sin plats att påminna om att det snarare är en ny istid som utgör det stora hotet. Inom några få sekler kan kraftig nedkylning vara ett faktum. Och då utsätts den civiliserade världen för oerhörda påfrestningar. Läs professor Göran Frostells genomlysning av de faktorer som styr klimatet i ett makroperspektiv. Orsakerna till de periodiskt återkommande globala nedkylningarna har diskuterats av många forskare och författare utan att man har kunnat nå en fullständig förståelse. En författare som jag, som är lekman på området, kan inte lösa problemet men jag kan kanske hoppas att göra det lite lättare att begripa. En särskild svårighet är att nedisningarna har varierat mycket i styrka, att de har uppträtt omväxlande starka på norra och södra delarna av klotet, och att nedkylningarna ofta har varit regionala så att delar av klotet haft istider medan andra delar inte haft det samtidigt. Solens strålning har avgörande betydelse Flertalet författare har varit överens om att den viktigaste orsaken till globala nedkylningar har varit minskningar av den mängd strålningsenergi (från solen) som nått jorden . Man har påvisat att detta kan bero på minskning av den mängd strålning, som solen avger, och att GÖRAN FROSTELL elliptisk och inte cirkelrund. När jorden är längst från solen – vilket sker med en periodicitet av 41 000 år – är strålningen svagast och avkylningen starkast. 20 500 år efter en punkt i jordbanan med svag strålning uppkommer alltså ett maximum och uppvärmningen är stark. Denna periodicitet är tydligen av stor betydelse för uppkomsten av istider och för periodiciteten i nedisningens omfattning och även för avsmältningen, vilket man tycker sig utläsa i tillgängliga kurvor över nedisningarnas omfattning vid olika tidpunkter (Fig. 1 a och b). PROFESSOR EMERITUS det i sin tur beror på förekomsten av solfläckar med reducerad strålning. Denna minskning av strålningsintensiteten varierar och är vanligen inte stor. Professor Lars Franzén har nyligen visat, att solstrålningen mot jorden reduceras periodiskt med stor regelbundenhet ungefär en gång vart 1 000:e år, vilket synes bero på att solsystemet passerar områden med skuggande ”rymdstoft”. Nyligen upptäcktes t.ex. att rymdstoft från planeten Saturnus yttre ringar har stor utbredning i vårt solsystem. Variationer i jordaxelns lutning Ytterligare en faktor av betydelse för intensiteten i den solstrålning, som når jordytan, är variationer i jordaxelns lutning. Det anges att denna varierar med ca 21 grader som ett minimum och med ca 24 grader som maximum, vilket medför variationer i strålningsintensiteten. Fenomenet anges variera med perioder av 100 000 år, så att två maxima Avståndet till solen varierar Mer kända och kanske mer betydelsefulla är tydligen variationer i strålningsintensiteten som beror på variationer i avståndet mellan jorden och solen, och vilka i sin tur beror på att jordens bana kring solen är svagt och två minima inträffar med ett tidsavstånd av 100 000 år. Det förefaller mig vidare uppenbart att när jorden under istid på stora områden täcks med ett islager av kanske 3 kilometers tjocklek, och oceanernas yta sänks med mer än 100 meter, så kan en så stor ändring i viktsfördelningen uppkomma att jordaxeln ändras och nordpolen flyttar söderut, men jag har inte sett detta fenomen diskuteras i samband med uppkomsten av istider. Periodiciteten om 100 000 år har varit särskilt tydlig vid uppkomsten av istider under den senaste millionen år i planetens historia. Jordens bana är svagt elliptisk En annan variation i solstrålningens intensitet beror på att jordbanan kring solen är svagt elliptisk, varför jorden vissa årstider är närmare solen och strålningen starkare. Läget för detta område flyttar sig runt jordbanan med en omloppstid, som anges till 19 000-24 000 år. En faktor, som enligt min uppfattning inte framhållits tillräckligt starkt i litteraturen, är att tidsperioderna med särskild stark strålning och särskilt svag strålning är långt utdragna i tiden och inte skarpt avgränsade, vilket beror på att kretsloppen är oerhört stora och att ellipsformen är svag. Istiderna inträffar sannolikt bara när flera av de celesta variablerna sammanfaller i tiden, och eftersom den sammanlagda solintensiteten ständigt balanserar i närheten av temperaturska- Fig. 1a (bilden t.v.): Istider, från Nationalencyklopedien. Vänstra sidan av diagrammet visar fyra istider och fyra interglacialperioder (värmeperioder) under de senaste 400 000 åren. Längst upp till vänster ses den pågående värmeperioden som snart kan förväntas övergå i en ny istid. Fig. 1b (bilden ovan): Istider och värmeperioder i iskärna (Vosdoc). Senaste värmeperiod (nutid) kan förväntas att snart övergå i en ny istid. 6 Elbranschen 4/2010 lans nollpunkt är det möjligt att enstaka skuggningar av intensiteten förorsakade av regelbundet återkommande mindre minskningar av intensiteten som t.ex. dem som enligt Franzén återkommer vart tusende år – eller eventuellt till och med tillfälliga skuggningar orsakade av enorma vulkanutbrott eller meteoritnedslag – kan utlösa en istid genom en form av triggermekanism. Påtaglig regelbundenhet Med tanke på att det är ett otal faktorer som kan påverka förloppet, är det märkligt att istiderna under den senaste årmillionen återkommit med stor regelbundenhet. Den sannolika orsaken till detta är att 100 000-årsvariationen och 41 000-årsvariationen kommit i fas med varandra, medan de tidigare sannolikt varit i otakt. Eftersom vi kan vara säkra på att den nuvarande värmeperioden inte kan bestå för evigt är det av stor betydelse att försöka fastställa den tidpunkt då nästa istid börjar. I ett preliminärt sådant försök har jag utgått ifrån att den senaste istiden bestått i 120 000 år och sedan antagit att nästa istid börjar efter 123 000 år (41 000 x 3) då de båda viktigaste variablerna åter skulle komma i fas med varandra. Detta snötäckt jättekontinent m.fl. – skulle medföra minskad strålning och ökad isbildning. är en beräkning med mycket osäkra mått. Jordens ”nådatid” skulle därmed förmodas vara ca 3 000 år. När kommer nästa istid? De senaste fem istiderna har alltså föregåtts av värmeperioder med mycket nära 500 års varaktighet. Om vi skulle förutsätta att vi nu befinner oss i värmeperiodens början skulle vår ”nådatid” vara mindre än 500 år och den nya istiden infalla före år 2500. Ännu bistrare blir prognosen om vi föreställer oss att vår värmeperiod började för ca 150 år sedan när ”Lilla istiden” slutade. Då skulle ”istidspunkten” – den punkt då den nya istiden börjar – infalla omkring 2360, d.v.s. om 350 år. Sammanfattningsvis kan sägas att alla dessa beräkningar är ytterst osäkra och att den nya istiden lika väl kan infalla inom 100 eller 200 år, och att största sannolikheten är att den inträffar före år 2500. Under de åtta istider, som jorden senast gått igenom, har stora delar av de nu bebodda kontinenterna varit täckta av glaciärer, som i vissa delar varit mer än tre kilometer tjocka. Istäckets utbredning liksom dess tjocklek har varierat mycket, men synes ha varit tjockast inom 61 till 65 graders nordlig höjd. I Europa Istiderna föregås av uppvärmning Professor Franzéns kurvor (nedan) visar att varje istid föregås av en klimatperiod med värmestegring, som består under – mycket nära – 500 år. Likformigheten är stor. Jorden befinner sig just nu i en liknande värmeperiod, vilket dagligen diskuteras i media. Det behövs inte mycket fantasi för att föreställa sig att även vår värmeperiod kommer att följas av en istid. Man har tänkt sig att en värmeperiod har den paradoxala effekten att den utlöser en istid. Mekanismen skulle vara den att den ovanliga stegringen av temperaturen över tropiska hav skulle medföra en förstärkt avdunstning av vatten till atmosfären, vilket skulle utlösa oerhörda snöfall över en kall, nordlig jättekontinent och förorsaka glaciärbildning och den kraftiga sänkning av havsytans nivå, som iakttas under istider. Man tänker sig att bidragande faktorer till att värmeperioden övergår i en köldperiod skulle kunna vara att flera av de övriga parametrarna – ett solfläcksmaximum, ökad stoftbildning i atmosfären, ökad reflexion av solljuset på en har allt fast land norr om alperna varit isbelagt och obeboeligt för människor. I Asien har glaciärerna täckt allt land norr om Himalaya. Även hela Nordamerika har till större delen varit istäckt. Stora delar av civilisationen under isen Vid en ny istid kan man förvänta sig att följande länder blir istäckta och obeboeliga. Inom parentes anges antal millioner människor som måste förflyttas eller gå under: Europa: Brittiska öarna med England, Skottland och Irland (55 + 4,5), Tyskland (80), Frankrike, Belgien och Nederländerna (55 + 10 + 14), Schweiz och Österrike (6,5 + 8), Sverige, Norge, Danmark och Finland (8,3 + 4,1 + 5,2 + 4,7), Estland, Lettland och Litauen (1,4 + 2,5 + 3,3), Ryssland 50 % (65), Polen, 50 % (33,5). Amerika: U.S.A. (220), Kanada (23,5), Mexico, 50 % (32). Asien: f.d. Sovjet (130), Kina, 50 %, (c:a 900), Japan (114), av vilka hälften (ca 570) kan behöva flyttas. Totalt beräknas mer än en milliard (1 285) människor att behöva flyttas. Givetvis är många av dessa siffror mycket osäkra. Tillgängliga för mänsklig bebyggelse kan förväntas vara stora delar av Afrika, Sydamerika, indiska halvön, Kina och Austra- Figurerna nedan: Franzén och Cropp (2007) och Franzén Qiu och Cropp (2009). Solintensiteten varierar och blir särskilt låg (på grund av ”rymdstoft”) vart tusende år, vilket kan förmodas initiera en köldperiod och någon gång en istid (figuren t.h.). Figuren t.v. visar ”Magnetic susceptibility” i olika lager av lössjord (en temperaturindikator) under de senaste fem istiderna och värmeperioderna. Lagrens ålder stiger mot höger i diagrammet, varför tidsflödet går från höger till vänster. Mot slutet av varje värmeperiod stiger temperaturen under ca 500 år, sedan kommer istidspunkten, istiden börjar och temperaturen sjunker snabbt under 500 till 1 000 år, under vilken tid glaciären ökar med 3 000 mm per år där isen blir tjockast. 7 Elbranschen 4/2010 Istäckets utbredning i Europa under senaste istid (Sveriges geologiska undersökning, Uppsala). Mer än 300 millioner människor i Europa måste flytta om isen når samma utbredning under nästa istid. lien. På plussidan kan anges att vidsträckta områden, som nu är öken, under de nya förhållandena kan bevattnas, kultiveras och göras tillgängliga för produktion av föda och andra förnödenheter. Nettoresultatet torde dock bli en avsevärd reduktion av arealer lämpliga för födoämnesproduktion. Det kommer säkerligen att erfordras hela människosläktets förmåga till flexibilitet och anpassning för att lösa problemen med försörjning av flera milliarder människor. Alternativen är massvält och död. Som tidigare framhållits visar professor Franzéns kurvor att de senaste fem istiderna inletts med perioder av global uppvärmning, som med små avvikelser bestått i ca 500 år. Efter istidspunkten – det tillfälle då istiden börjat – har temperaturen sjunkit snabbt och isbildningen ökat snabbt under 500 till 1 000 år. Kurvornas lutning är ungefär densamma för alla fem istiderna. Av detta kan man dra slutsatsen att förloppet är lagbundet och regelmässigt och kan förväntas upprepas även under nästa istid. Den mängd av den årliga – mycket rikliga – nederbörden, som förvandlas till glaciäris, kan beräknas uppgå till 3 000 mm och mer i de områden, där isen blivit tjockast på 61 till 65 graders nordlig höjd. I andra områden har glaciärbildningen varit långsammare. Detta visar att nederbördsmängderna i drabbade områden har varit betydande, vilket är en förklaring till att världshavets nivå under de olika istiderna kunnat sjunka med så mycket som 90 till 120 meter enligt tillgängliga uppgifter. Sammanfattningsvis visar dessa uppgifter att viktfördelningen av jordens massa kan ha varit kraftigt förändrad, vilket i sin tur bör ha ändrat jordaxelns lutning och därmed kunnat inverka på fördelningen av solvärme på jordytan. Ovanligt uppvärmda hav avlöses av oerhörda snöfall Vad man alltså har anledning att vänta sig är att en ny istid inleds med oerhörda snöfall över en nordlig, kall kontinent. Dessa oerhörda snöfall orsakas av en föregående väldig avdunstning av havsytan från ovanligt uppvärmda tropiska hav. Redan under de första av dessa fimbulvintrar kan snömängderna förväntas bli så enorma att all landtrafik lamslås och att all bebyggelse begravs inom särskilt utsatta områden. En tydlig förvarning om den hotande katastrofen kommer man att få genom att klimatet i nutida temperade zoner ändras till ett fuktmättat drivhusklimat och att nederbördsmängderna ökar starkt. Hur kan man möta hotet om en ny istid? Först och främst måste man göra klart för sig att hotet är verklighet och inte en fantasi8 produkt. Vem som helst som är normalbegåvad kan övertyga sig genom att studera t.ex. Nationalencyklopedien eller Encyclopaedia Britannica och lätt tillgängliga artiklar under rubriken ”Ice ages” på internet, där man finner sådana uttryck för farhågorna som att en ny istid är ”skrämmande nära”. Den är dock med stor sannolikhet så avlägsen att ingen nu levande människa behöver uppleva den! Jordklotets livsformer har genomlevt hundratals istider, och människan och hennes förfäder har kunnat överleva i och anpassa sig under ett trettiotal istider. Människosläktet som art är därför inte i fara, men vår kultur, civilisation och samhällsordning är hotade. Om man har djärvheten att tro att man kan hejda en istid genom att tillföra jorden värme är det lätt att inse att endast kärnkraften förhoppningsvis skulle erbjuda möjligheter. Men tillgången på uran och annat klyvbart material är begränsad, men det är möjligt att den hett efterlängtade fusionskraften kan erbjuda lösningar. Nyligen (2010) har representanter för fusionsforskningen ställt i utsikt att man skulle kunna ha fungerande fusionskraftverk i gång inom 40 år. Det förefaller mig vara samhällets viktigaste uppgift i framtiden att ge fusionsforskningen ett reservationslöst JA och obegränsat ekonomiskt stöd. Om problemen med fusionskraft kunde lösas inom t.ex. 100 år kan nog mänskligheten se framtiden an med tillförsikt. i de länder och platser, som kan göras lämpliga för inflyttning. Under förutsättning att jordens energiproblem kan lösas kommer det att bli en spännande och stimulerande uppgift för mänskligheten att bevattna, kultivera och utveckla jättelika öknar och sterila områden och att av dem skapa skogar och savanner, som kan producera föda och andra förnödenheter åt många millioner förflyttade människor och den övriga befolkningen. Förutsättningar för en ljus framtid är troligen att jordens befolkning inför den överhängande gemensamma faran bildar ett världssamhälle med en global regering, ett världsparlament, en världspolis och en världsarmé, som förbjuder krig och som nedkämpar terrorismen. * Ingenting av detta är omöjligt eller orealistiskt under förutsättning att statsmän och politiker inser faran i tid och i tid börjar genomföra energiska och realistiska åtgärder. Nådatiden är kort, men den är sannolikt tillräcklig om motåtgärderna börjar innan de stora regnen och snöfallen sätter in. Över en miljard människor måste flyttas I dagens situation ter sig tanken att värma upp hela jorden med kärnkraft t.ex. genom att tillföra hetvatten från kärnkraftverk till Golfströmmen och andra havsströmmar som en ren utopi. Återstår alltså tvånget att flytta mer än en milliard människor söderut, en gigantisk uppgift. Den uppgiften är dock ringa i jämförelse med problemet att bereda plats, bygga bostäder och att framställa föda åt dessa människomassor. Alternativet är massdöd. Snarast måste alla världens statsmän och politiker tackla och försöka lösa alla de problem som uppstår när jordens nordboende befolkning måste beredas plats bland de folk, som bor * Elbranschens redaktion delar inte helt och fullt professor Frostells uppfattning att det behövs en världsregim. En sådan är, menar vi, snarare ett hot mot mänskligheten. Klimatbluffen är ett illustrerande exempel där en självutnämnd maktelit inom bl.a. rufflarorganisationen FN strävar efter världsherravälde. När politruker och andra bedragare flyger jorden runt och håller ”klimatmöten” på skatteslavars bekostnad skulle man önska att faran inför en kommande istid stode överst på agendan, inte en mer eller mindre påhittad uppvärmning och dess katastrofala följder. Men visst behövs det samarbete när isarna börjar växa om kanske bara några sekler och stora delar av den civiliserade kulturvärlden blir obeboeliga. Euro Energy Components AB - Din kontakt inom el! +XYXGEU\WDUH6' 3-polig 40-63 A ',1PRGXOHU +XYXGEU\WDUH6' SROLJ$ ',1PRGXOHU NYHET! +XYXGEU\WDUH6'3 SROLJ$ ',1PRGXOHU Montagematriel 0HULQIRUPDWLRQÀQQVSnYnUKHPVLGD www.euroenergy.se Elbranschen 4/2010 Tåget kör ut ur tunneln söderifrån (från Triangeln) och in mot Malmö C. Full fart i Malmös undre värld Mjukt och tyst rullar Skånetrafikens nya motorvagnståg X61 ut från Malmö C Nedre. På kort tid accelererar ekipaget till 100 km/tim och station Triangeln dyker upp efter bara en minut. På färden vidare mot Hyllie nås maxfarten 160 km/tim och efter bara fyra minuter kommer tåget ut ur tunneln och man skymtar de stora byggprojekten i Hyllie. Med ett stopp på 1,5 minuter vid Triangeln blir restiden Malmö C-Hyllie 6,5 minuter. Förhoppningen är att Citytunneln ska minska biltrafiken i centrala Malmö och den innebär att det blir cirka 200 färre tåg per dygn på Kontinentalbanan som går genom och runt Malmö. Den 2 oktober fick representanter från press och TV tillfälle att inom ramen för testkörningarna bli de första passagerarna på ett persontåg i Citytunneln. Åkkomforten i de nya Pågatågen (som inte kommer att trafikera Öresundsbron) är imponerande och gången ryckfri trots stark acceleration och hög fart. Spåren i tunneln är ingjutna i betong med högdämpade infästningar, vilket förutom en behaglig gång också innebär att ljudvågorna inte fortplantar sig i form av vibrationer till byggnaderna ovanför. – Nu är vi inne i det absoluta slutskedet av projektet, berättade Patrik Magnusson, projektledare för delprojekt järnväg. Alla entreprenader utom en är avslutade och anläggningen testas nu intensivt. Den sista entreprenaden där spåren ansluts till den befintliga Öresundsbanan, Ystadsbanan och kontinentalbanan mot Trelleborg pågår. R A P P O R T: KJELL DUBERG [email protected] Fredagen den 24 september kördes tågen ner och under en intensiv testvecka i slutet av september kördes ungefär 50 turer om dagen mellan Malmö C och Hyllie. Det gjordes med två Pågatåg av den nya modellen X61, ett tåg i vartdera tunnelröret. Dessa två tåg har fått namnen Östen Warnerbring och Birgit Nilsson. – Hittills är vi nöjda med test- Spänningssatt och klart för drift – Anläggningen är i princip färdig i dag, framhåller Patrik. Allt är spänningssatt och klart för drift. Nu pågår en intensiv period där vi testar hur alla tekniska system fungerar tillsammans. Testperioden började redan före sommaren och pågår november ut. 10 arbetet. De fel som upptäckts håller vi nu på att rätta till. Vi har bland annat råkat ut för en del felaktiga larm vid tågstopp och när tågets strömavtagare tas ner. All utrustning trimmas in och justeras. Vi ser till att alla kameror är riktade mot rätt motiv. Parallellt pågår utbildning av driftspersonal och inte minst förberedelser inför invigningen, förklarar Patrik Magnusson. När första testomgången med tåg har avslutats genomförs beredskapsövningar med räddningstjänst, polis och sjukvård bl.a. en brandövning där en rökmaskin simulerar brand i ett tåg. Före invigningen blir det ytterligare tillfällen att provköra tågen. Nytt utseende ovan jord På markytan pågår jobb vid alla tre Citytunnel-stationerna. Vid Elsäkerhet – i praktiken En bok som inte följer strömmen! Boken är skriven av erfarna besiktningsingenjörer och bygger på deras praktiska erfarenheter av elsäkerhet. Elsäkerhet i praktiken fyller ett stort behov som handbok och är mycket informationsrik. Denna bok är i första hand avsedd för av Elektriska Nämnden auktoriserade besiktningsingenjörer. Dels som ett utbildningsmaterial för blivande besiktningsingenjörer men även för etablerade besiktningsingenjörer som vill förkovra sig i något speciellt ämne där elanläggningen kan innebära en risk i form av brand-, avbrotts- eller personskada. Boken kan med fördel även nyttjas av eldriftsansvariga för kunskap om vilka risker den elektriska anläggningen kan generera. För elinstallatörer och elektriker kan boken ge värdefull information om hur elinstallationen kan utgöra en risk. ELSÄKERHET – i prak tiken Du kan beställa Elsäkerhets – i praktiken på www.svbf.se, på telefon 08-588 475 00 och fax 08-662 35 07 eller fyll i talongen nedan. Jag beställer ______ ex av Elsäkerhet – i praktiken Beställningsnr 205200 Pris 1690 kr (medlemspris 1521 SEK) exkl moms Namn E-post Företag Telefon Adress Postnummer/Ort Organisationsnummer Faktureringsadress (om annan än ovan) Ja, jag vill bli medlem i Brandskyddsföreningen 1-49 anställda 1040:-/år över 50 anställda 2540:-/år Frankeras ej. SBF betalar portot. Brandskyddsföreningen Svarspost Kundnummer 122284703 110 27 Stockholm Elbranschen 4/2010 Grafiken visar Malmö Centralstation i färdigt skick. Tåget närmar sig mitten av Malmö C Nedre där uppgångarna till Glashuset finns. Spåren är ingjutna i betong med högdämpade infästningar. De gula plåttavlorna i grupper om fyra mellan skenorna kallas baliser. Deras uppgift är att sända baninformation när de aktiveras av ett passerande tåg. Bilden till höger: Malmö C Nedres stationsdel har fyra spår med två mellanliggande plattformar, 340 meter långa och 11 meter breda. Hela stationen svänger något och lutar ner mot de borrade tunnlarna. Triangeln och Hyllie driver Malmö stad arbete med angörnings- och torgytor. Ovanför Malmö C Nedre utför Jernhusen gatu- och torgarbeten för att lägga om trafiken runt cen- något som ger lokalen en luftig karaktär. Här kommer nya butiker, restauranger och caféer att etableras. På rampen upp till bangården finns en gräns där Trafikverket tralstationen. Man har i det närmaste färdigställt det nya parkeringshuset och den stora glashallen som knyter samman tåg, buss, taxi och bilparkering. Glashallen är uppförd i stål och glas, bygger om bangården, spåren och markytan för att anpassa nedfarten till Citytunneln. Spåren är redan hopbyggda men signalmässigt kommer det hela att kopplas ihop först den 11 decem- X61 närmar sig Triangeln söderifrån från Hyllie. Mellan Hyllie och Triangeln kommer tåget upp i 160 km/tim. Till höger Station Triangeln 25 meter under marken. Perrongen är 250 meter lång och spåren skiljs åt av en 14,5 meter bred plattform. Själva bergrummet är 28 meter brett och 12 meter högt men ett innertak begränsar höjden till 5 meter. Lägg märke till att insteget till tåget ligger exakt i nivå med plattformen. 12 TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA Krafttransformatorer 4-120 MVA ELNORD KRAFT | www.elnord.se | [email protected] | 08 - 510 514 80 Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY DIESELELVERK • Mobila elverk • Stationära elverk • Containermonterade elverk • Kundanpassade elverk • Automatikutrustning RING FÖR MER Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50 INFORMATION! Elbranschen 4/2010 ber när tågen börjar gå efter nya tidtabellen. Nästa år beräknas Malmö C ha 55 000 resenärer och besökare per dygn. Var tionde minut till Köpenhamn Från centralen till Triangeln gäller 100 km/tim. Det tar ungefär en minut. Efter Triangeln ökar hastigheten, först till 120 och snabbt därefter till 160 km/tim. Efter fyra minuter bromsar man in vid Hyllie. Totaltiden från Centralen till Hyllie blir alltså 6,5 minuter om stoppet vid Triangeln är 1,5 minuter. Under pressvisningen kördes sträckan Centralen-Hyllie utan stopp på fem minuter. Öresundstrafiken kommer att fortsätta med tjugominuterstrafik, men tack vare Citytunneln blir det nu möjligt att under rusningstid tillämpa tiominuterstrafik. – Det är ett av de stora lyften med Citytunneln, säger en glad Stefan Rindestig, Skånetrafiken. Säckstationen som hittills har stoppat upp all trafik är snart historia. Trafikverket har satt som minimum fyra minuter mellan avgångarna, men vi kan faktiskt klara ännu tätare trafik. Start- och slutstation för köpenhamnstrafiken blir Lund. Malmö C Nedre blir som vilken annan station som helst med korta uppehåll för på- och avstigning. Slutstationen för Pågatågen norrifrån blir till att börja med Hyllie. När de södra an- orna Malmö-Helsingborg och Malmö-Höör. Tåget X61 kallas också Coradia Nordic och tillverkas av Alstom. De första nio är nu levererade. Vagnarna har fler sittplatser, bekvämare stolar, går med högre hastighet och har bättre tillgänglighet än de gamla Pågatågen som nu rullat i tjugofem år. Insteget ligger exakt i nivå med perrongen. Förutom de 234 sittplatserna finns också vid behov totalt 254 ståplatser. TVskärmar visar trafikinformation och nyheter. Uttag för datorer finns. Vid ingångarna finns extra slutningarna vid Svågertorp/Lockarp blir klara den 15 augusti nästa år fortsätter tågen till Ystad och 2015 blir det också möjligt att åka Pågatåg till Trelleborg. Nya bekvämare Pågatåg Skånetrafiken har beställt 49 nya tåg med fyra vagnar. Litterat på tågen blir X61 och leverans sker 2010-2012. De nya X61-motorvagnarna ska successivt ersätta de äldre X11. De första tågen sattes i trafik den 16 augusti 2010 på sträck- bekväma sittplatser för äldre och gravida. Tågvärdarna har en egen liten kupé. Över huvud taget är formgivningen väl utarbetad i varje detalj. Många inslag av trä förhöjer helhetsintrycket. Effekten på 2 000 kW klarar enkelt tågsetet med fyra vagnar och sammanlagd längd 74 meter, bredd 3,258 meter och vikt 155 ton. Maximal hastighet är 160 km/tim. Köpenhamnstrafiken kräver dubbla transformatorer De nya Pågatågen X61 klarar enbart det svenska elnätet och kan Vy från Hyllie västerut mot Danmark. Med Öresundståget ligger Kastrup bara 12 minuter bort. 14 Elbranschen 4/2010 Nya Pågatåget sett från trappan upp till Hyllie stations överbyggnad. inte gå i Danmark. Köpenhamnstrafiken ombesörjs som tidigare av motorvagn X31 som är försedd med dubbla transformatorer, en för Sverige och en för Danmark. Motorerna får på så sätt alltid den spänning de behöver, oavsett nät. I Sverige matas kontaktledningarna med 16,5 kV och frekvensen 16 2/3 Hz medan man i Danmark använder det modernare systemet 25 kV/50 Hz. Vid Lernacken, det svenska brofästet, går gränsen mellan svensk och dansk strömförsörj- ning. Här kopplas drivmotorströmmen ner på en sträcka av ca 120 meter och tåget rullar av egen kraft. Det som bland tågfolk kallas ”kloka brytare” uppfattar helt automatiskt när dansk 25 kV, 50 Hz finns i kontaktledningen och föraren godkänner med en knapptryckning att den ”danska” transformatorn ska börja förse loket med el. stationer som förser linjerna och de eldrivna loken med elektrisk energi. Där sker en omformning så att rätt spänning levereras till kontaktledningarna med hänsyn till fordonsintensiteten. I både Danmark och Sverige levererar kraftbolagen 132 kV, 3-fas högspänd växelström med frekvensen 50 Hertz till matarstationerna. Det krävs 50 Hz elenergi för signalanläggningar, teleanläggningar, belysning på bangårdar och för att värma spårväxlar. För drift av loken omvandlas Tidig svensk elektrifiering innebär udda frekvens Med jämna mellanrum utefter järnvägslinjerna ligger matnings- den högspända växelströmmen till 16,5 kV 1-fas 16 2/3 Hz växelström som leds till loken via kontaktledningarna. Vid tung trafik kan spänningen behöva höjas till kanske 18 kV. Sverige började bygga elnät för järnväg redan i tidigt 1900tal, vilket förklarar att vi använder den låga och något udda frekvensen 16 2/3 Hz. I början av förra seklet kunde man nämligen åstadkomma ett högt drivmoment enbart med låg frekvens. Därför delade man 50 Hz med tre och använde 16 2/3 Hz. Några av de representanter som villigt svarade på Elbranschens frågor. Från vänster Sven-Åke Pettersson, entreprenadledare järnväg, Mattias Janson, testsamordnare järnvägsteknik, Johan Karlsson, testadministratör, Anders Mellberg, informationschef, och Martin Mattiasson, lokförare Arriva Tåg. 15 Elbranschen 4/2010 Samma system tillämpas i Norge, Tyskland, Schweiz och Österrike. Numera är det inga problem att tillverka 50 Hz-motorer med högt vridmoment, men kostnaden för att byta ut systemet är mycket hög. Alla lok skulle då behöva nya motorer och de flesta av Trafikverkets elanläggningar för tågdrift skulle behöva bytas ut. Danmark som började elektrifiera sin järnväg först på 1960-talet hade tack vare motorteknikens utveckling möjlighet att välja 25 kV/50 Hz. Det betyder mindre komplicerade omformarstationer och mindre förluster i ledningarna. Samma typ av elförsörjning för järnväg har exempelvis också Finland, Baltiska staterna, England, Portugal och delar av Frankrike. Nya signalsystemet ERTMS från 2012 Byte mellan svenskt och danskt signalsystem sker på Pepparholm (den konstgjorda ön mellan Malmö och Köpenhamn). Reglerna för tågpersonalens ansvar och utbildning är i första hand danska. Förarna måste vara godkända i båda länderna eftersom signal- och ATC-systemen skiljer sig åt. Tågen i Citytunneln kommer från och med 2012 att styras med hjälp av det nya signalsystemet ERTMS (European Rail Traffic Management System). Systemet är ett europeiskt standardsystem, utvecklat av Bombardier. En av fördelarna är att tågtrafik över nationsgränser underlättas. När samtliga tåg som trafikerar Citytunneln är ombyggda, tas ATC-lösningen bort och ERTMS sätts i drift. Eftersom systemet redan är installerat och utprovat kan bytet av signalanläggning ske över en natt. Förutom i Citytunneln används ERTMS också på Botniabanan och Västerdalsbanan. I hastigheter över 160 km/tim är det svårt att se ljussignaler. ERTMS innebär att en stor del av signalsystemet flyttas från spåret in i loket. Optiska signaler och en mängd kablar blir överflödiga. En framtida lokförare skulle till och med kunna tänkas vara färgblind. Men på stora stationer med mycket växlingar kan man komma att behålla förenklade optiska signaler. Ett problem är att Tyskland, som är en gigantisk järnvägsnation, hittills har ställt sig avvaktande till ERTMS och det finns en rädsla att man där vill behålla sitt nuvarande ATCsystem. 70 grader. Balisen strömförsörjs av en radiosändare i loket som pulsar ut 27 megahertz med en effekt av 15 watt i pulser om 50 kilohertz. Anledningen till att man inte sänder kontinuerligt är att balisen också ska synkroniseras med ATC-datorn. Energiöverföringen fungerar inte som en radiosändning utan de båda enheterna är snarare primär- och sekundärlindingar i en luftlindad transformator. Finessen med dessa enkla plåttavlor är att de kan finnas var som helst ute i ödemarken och man behöver inte dra dit en kabel med drivspänning. Deras funktion skiljer sig beroende på om ERTMS eller ATC används. I ERTMS-systemet är balisernas huvudsakliga funktion att meddela tåget positionen utmed banan medan de inom ATC har betydligt fler uppgifter. Från vänster till höger Sverige har normalt vänstertrafik på dubbelspårig järnväg medan man i Danmark har högertrafik. Hela Öresundsbanan har anpassats till Danmark och kör högertrafik. Bytet kommer nu att ske söder om Burlövs station där det ena spåret på en bro passerar över det andra. Tidigare bytte man spår vid Malmö C eftersom tågen ändå tvingades vända där. Även Trelleborgstågen på kontinentalbanan byter till högertrafik. Information från plåttavlor mellan skenorna De gula plåttavlorna man ser mellan skenorna är telekommunikationsutrustning som kallas baliser. Deras funktion är att sända baninformation när de aktiveras av ett passerande tåg. De ligger i grupper om två till fem, minst två är nödvändigt för att tåget ska kunna tolka vilken färdriktning meddelandet gäller. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att det runt om i Sverige sitter cirka 45 000 baliser som helst ska klara sig utan underhåll i 25 år. De ska fungera fast de är infrusna i is i minus 40 grader eller stekta av solen i plus Glashallen vid Malmö C knyter ihop gammalt och nytt På Malmö C Nedre stiger man främst på eller av tåg. Inga kios- ker eller toaletter finns, bänksätena sluttar framåt så att ingen ska frestas att sova på dem. Väntan tillbringas med fördel i den övre hallen som får ett rikt utbud av butiker, restauranger och caféer. Den nya stationsdelen, 10-15 meter under marknivå, har fyra spår med två mellanliggande plattformar, 340 meter långa och 11 meter breda. Fyra dubbla ned- och uppgångar finns. Glashallen förbinder de spår som finns i dag med de nya underjordiska plattformarna. Genom glashallens södra utgång når man den nya bussterminalen, en utökning österut av nuvarande busshållplats. Kunglig glans över Malmös undre värld – Eftermiddagen den 4 december blir det en invigningsceremoni på Posthusplatsen, avslöjar Anders Mellberg, informationschef för Citytunnelprojektet. Ceremonin får skånsk prägel och kända artister kommer attmedverka under en dryg timme. H M Konungen förrättar därefter den officiella invigningen och åker sedan i det första offentliga tåget. Veckan före invigningen sker smygstart med aktiviteter i Malmö och runt omkring i Skåne. Bland annat ska Hässleholm fira att järnvägen kom till bygden för 150 år sedan i och med att stambanan byggdes och ett samhälle därmed började växa fram. Dagen efter invigningen öppnas Citytunneln för allmänheten och man kan då åka tåg i ett slutet system Malmö C, Triangeln och Hyllie. Det kommer att kosta tio kronor och man får en speciell minnesbiljett. Den 11 december kopplas alltihop om så att man dagen därpå kan börja köra efter de nya tågtidtabeller som då kommer att gälla. Den 12 december är väl att märka tidtabellsskiftesdag i hela Europa. Förutom till personalen vid pressvisningen vill Elbranschen också rikta ett varmt tack till Anders Olofsson, kvalitetstekniker vid Green Cargo AB, för värdefull elteknisk information. Alla de 49 nya tågen har fått namn efter mer eller mindre kända skånska profiler. Här är det operasångerskan Birgit Nilsson. 16 Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som • • • • Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök www.chscontrols.se! Al n! en ! nglig - Alltid ö pp tillgä e ltid www.chscontrols.se Alw CHS Controls AB Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg Tel 042-386100, fax 042-386129 [email protected], www.chscontrols.se ay op s av ailable - Always Svensk kärnkraft är bra för både miljön och samhället. Ger inga växthusgaser. Ger inga försurande utsläpp eller hälsovådliga rökgaser. Producerar mycket och billig elström – en livsnödvändighet för svensk basindustri och vår fortsatta välfärd. Lika duktig, men mindre. Berätta inte för en Unimog U 20 att den är liten. Det vet den nämligen inte om. Den jobbar hårt med fyrhjulsdrift, kraftuttag och hydrauliksystem. Och kan förses med så många redskap att en schweitzisk armékniv skulle bli grön av avund. Ring så berättar vi mer. Tar ansvar för sitt avfall över hela livscykeln. Vilka andra energikällor gör det? Miljövänner för kärnkraft w w w. m f k . n u [email protected] Box 83, 430 24 Väröbacka Swedmog AB Box 506, 383 25 Mönsterås. Tel: 0499-490 50 www.swedmog.se | [email protected] Elbranschen 4/2010 D E B AT T I E L B R A N S C H E N Orsaken till höga elpriser Det är politiska beslut som gör det möjligt för elbolagskartellen att tillskansa sig oskäliga vinster. När nu miljöpartiet får inflytande i riksdagen väntar en mörk tid för Sveriges skattebetalare, svenska villaägare och för alla riktiga miljövänner. Detta skriver Kent Forssgren som bland mycket annat är biolog med forskarutbildning i zoologi. Miljöpartister tycks inte vilja förstå hur vår elproduktion går till och vilka konsekvenserna blir i framtiden för livsmiljö och hälsa och för elpriserna om de får vara med och bestämma. Miljöpartiet vill avveckla kärnkraften när Sverige producerar den el vi behöver. Men det gör vi redan i dag tack vare kärnkraft och vattenkraft. Miljöpartiet vill ersätta kärnkraften med bl.a. vindkraft. För klimatets skull säger man. Vad blir konsekvensen av detta för skattebetalarna, villaägarna och miljön? och i fjällen. Vem vill bo i ett Sverige täckt med vindsnurror? Bor man nära riskerar man att drabbas av vindkraftssyndromet, en i dag erkänd sjukdom som orsakas av lågfrekvent ljud från vindsnurrorna. Ett ljud som tränger igenom väggarna i husen och inte går att skydda sig mot utan mycket kostsamma ombyggnader. Dyraste sättet att producera el Miljöpartiet vill öka antalet vindkraftverk genom skattesubventioner och höjda elpriser för både privatpersoner och företag. Varför ska inte vindkraften konkurrera med andra energislag genom sina egna fördelar, kan man undra. Svaret är enkelt. Därför att vindkraften inte kan konkurrera med andra produktionssätt. Vindkraft är det dyraste sättet att producera el. Och allra dyrast är havsbaserad vindkraft. Vindkraftsbolagen lever gott på skattesubventioner och elbolagen, ofta är det samma ägare, på s.k. elcertifikat (ytterligare en miljöskatt) och det som kallas marginalprissättning. D.v.s. elbolagen får betalt för vad den dyraste produktionen kostar även om den endast ingår med en liten bråkdel i den el som levereras till kunden. Hur ett miljöparti kan tala för vindkraft är obegripligt, när vindkraftens negativa påverkan på livsmiljö och hälsa är väl kända. Ska vindkraften kunna ersätta delar av kärnkraften handlar det om tiotusentals vindsnurror. Titta gärna på vindkraftsbolagens planer på utbyggnad! Överallt har man ritat in snurrorna. Längs våra kuster, till havs och vid de stora sjöarna. I Götalands och Norrlands skogar Allemansrätten kommer att begränsas Den av oss svenskar så uppskattade rätten att vistas i skog och mark, allemansrätten, kommer att begränsas i stora områden. En skyddszon, som måste inhägnas, kommer att inrättas runt varje verk. Detta enligt det s.k. Maskindirektivet, EU:s Direktiv 2006/42/EG som är införlivat i svensk lag sedan den 29 december 2009. Man diskuterar en radie på 1 000 meter men det kan bli mer. Vindkraftsbolagen har själva för sina arbetare en skyddszon på 450 meter från ett snurrande verk men inte för närboende. 1 000 verk i ett skogsområde kan t.ex. betyda att jakt och bärplockning blir förbjudna i en stor del av en kommun. Vem vill komma som turist till Gotland, Österlen eller vår fjällvärld, när de vackra vyerna skyms av vindsnurror? Vem vill att de majestätiska havsörnarna, vars stam man genom idogt ideellt arbete lyckats att bevara och öka trots alla kemikalier de blivit utsatta för, i stället ska vingklippas av vindsnurrornas rotorblad? Energimyndigheten, som alltid vet bäst, påstår helt sonika att ”fåglar som regel undviker vindkraftverk”. Betänk att rotorspetsen på en vindsnurra rör sig mycket snabbare än vad man kan tro. Vid t.ex. en rotor- diameter på 90 meter och ett varvtal på 25 per minut kan vi få en periferihastighet på över 400 km/timme. Det krävs inte storm, för när det blåser för mycket stoppas snurrorna. Vilken varelse har en chans att väja då? KENT FORSSGREN SKURUP Hjärntvätt i klimatalarmismens kölvatten Vem vill att fastigheten man äger ska bli värdelös därför att grannen ska få tjäna massor med pengar på att arrendera ut mark till vindkraftsbolag. Det handlar om ersättningar på 150 000 kronor per år och snurra i 20 år! Vilken lantbrukare eller skogsägare säger nej till denna möjlighet? När man dessutom har blivit hjärntvättad av klimatalarmisterna och tror att man gör en god gärning för klimatet. Vindkraftsproduktion på riksnivå är inte miljövänlig! Miljöpartiet tycks heller inte känna till ett annat fundamentalt begrepp för elproduktion från vindkraft, nämligen reglerkraft. El måste i princip produceras i det ögonblick den konsumeras. Vi elkonsumenter vill ha stabil tillgång till el och elnätet klarar inte av för stora variationer i eltillförsel. Som kanske till och med en miljöpartist har lagt märke till så blåser det inte alltid. Därför måste all vindkraftsel som ansluts till det nationella stamnätet ha backup av en lika stor produktion av annan typ, reglerkraft som termen lyder. Denna reglering måste kunna ske snabbt och flexibelt. För Sveriges del är det i dag framför allt vattenkraft som används. Utsläppsrätter – dagens avlatsbrev Reglerkraften som behövs för t.ex. de 1 101 vindkraftverken i Piteå kommun motsvarar produktionen från två av dagens kärnkraftsreaktorer, alternativt att man bygger ut vattenkraften i två av de orörda älvarna. Ett 18 annat alternativ är import av el. Då handlar det t.ex. om kolkraft från Tyskland, producerad av statliga Vattenfall. Vad är vinsten för klimatet med detta, Maria Wetterstrand? För Vattenfall blir det förstås vinst. Och var hamnar den? Men det räcker inte för ett elbolag. Politiker och även t.ex. SNF och WWF vurmar för s.k. utsläppsrätter. Utsläppsrätt innebär att man kan köpa sig rätt att släppa ut den påstått farliga koldioxiden. Men Vattenfall behöver inte köpa denna rätt. Man får den gratis av svenska staten. Sedan säljer svenska Vattenfall utsläppsrätten till sitt tyska dotterbolag som producerar el från kol. Då blir kolkraften dyrare. Därefter drar Vattenfall ner elproduktionen i Sverige genom att utföra underhåll på kärnkraftverken mitt i vintern. Då måste vi importera el som Vattenfall tar från sitt tyska dotterbolag. Vips så har elpriset för svenska villaägare skjutit i höjden utan att Vattenfall fått några extra kostnader. Vattenfall behöver bara importera en liten mängd kolkraft. Vi har ju marginalprissättning! Kolkraften behövs givetvis i Tyskland. Med stor sannolikhet kommer därför Sverige att tvingas importera kärnkraftsel från Finland. Finnarna räknar med detta och bygger därför ett nytt kärnkraftverk på andra sidan Bottniska Viken. Sverige ska alltså skrota egna kärnkraftverk och i stället köpa kärnkraft från Finland. Förlusten får skattebetalarna och industri och villaägare stå för. Vad är vinsten med detta, Maria Wetterstrand? Mörk framtid med mp i maktposition Om miljöpartiet får inflytande i Sveriges Riksdag väntar en mörk tid för Sveriges skattebetalare, svenska villaägare och för alla riktiga miljövänner. Tyvärr är risken stor att miljöpartiet får inflytande då inga andra partier hitintills har ifrågasatt klimatlarmen. Men kanske det är dags för alla partier att öppna båda ögonen och öronen. Klimatlarmen blir allt hetare, men klimatet blir i stället kallare. Och elräkningarna allt större! Elbranschen 4/2010 D E B AT T I E L B R A N S C H E N Bedrägeri eller bara dålig affärsmoral? Fick häromdagen tidningen Vi i Villa oktober 2010. Där finns på sidan 45 en artikel ”Så sparar du elpengar i vinter”. Den avslutas med följande anvisning: ”Om du vill vara säker på att elen du köper inte kommer från kärnkraftverk eller kolkraftverk (mina kursiveringar) kan du lägga till ett par hundralappar per år och välja miljömärkt el, som kallas ”Bra miljöval.” Samma felaktighet framför min elleverantör Det Enkla Elbolaget, som i mitt avtal tackar för att jag valt klimatel. Men bolaget kan omöjligen leverera annat än blandad el. Påståendet, från början säljargument, är alltså bedrägligt. set förleder honom till en handling eller underlåtenhet, varigenom ekonomisk förlust tillskyndas”. Förklaringen avslutas med att bedrägeri är straffbelagt i § 21 Strafflagen med upp till sex års fängelse. I dag kanske lagen är ändrad vad beträffar straffen, men fortfarande är ju bedräger bedrägeri. Vad säger Elbranschen om saken? KJELL NYLÉN LIDKÖPING Enligt vad jag förstår tillförs på nätet både Finel och Fulel och kan inte levereras till konsumenten annat än i blandad form. Att endast få Finel är helt omöjligt, och att påstå detta kan såvitt jag förstår inte vara annat än rent bedrägeri! Enligt min 50-talsupplaga av Nordisk Familjbok definieras begreppet Bedrägeri inledningsvis som ”ett förmögenhetsbrott, som kännetecknas därav att någon uppsåtligen genom att föra annan bakom lju- Och Elbranschen svarar att visst är det en form av bedrägeri. Man surfar på det faktum att folk i allmänhet är fullkomligt okunniga om hur elsystemet fungerar, framförallt på grund av Ersätt Barsebäcks reaktorer! Från den 1 november är det slut på den hittills rådande solidariska fördelningen av resurser i vårt avlånga land. Elförsörjningen var ett bra exempel på denna solidaritet genom att stora mängder elkraft transiterades från de norra delarna, där i stort sett all vattenkraft finns, till de södra delarna, där den största förbrukningen sker. Detta utbyte ska inte längre gälla elförsörjningen. Från nämnda datum är landet indelat i fyra elområden med avsikt, enligt Svenska Kraftnät, att minska transiteringen av el och skapa incitament för ny elproduktion Sydsverige fråntagits sin produktion i och med att Barsebäck tvingats stänga. Det enda logiska är att Sydsverige tillåts ersätta Barsebäcks två reaktorer med nya enligt lagen som numera tillåter detta (utom för Barsebäck!). Undantaget att Barsebäck inte får ersättas måste rimligen tas bort ur rättvise- och konkurrenssynpunkt. Man må LARS WIEGERT C I V. I N G . “ M E D 3 7 Å R I ELKRAFTENS TJÄNST” där den behövs. Detta incitament avses skapas genom att tillåta olika prissättningar i de fyra elområdena. Tanken verkar god att på detta sätt minska transiteringen och få lokal effektbalans. Det blir t.ex. mindre överföringsförluster då. Men detta måste ske på lika villkor. Problemet är att Sydsverige kommer att vara handikappat då övriga elområden har stora elproduktionsanläggningar, medan desinformation i press och etermedier. Vi på Elbranschen brukar säga att ”i vägguttaget är alla elektroner grå”. Kolportörerna av ”grön el” kan rimligtvis hävda att man producerar eller tillhandahåller en viss mängd sådan el och att den som vill betala för ”miljömärkt el” får ta del av denna pott. När kvoten är fulltecknad får man utgå från att leverantören slutar att marknadsföra ”grön el”. Om så inte sker är det onekligen bondfångeri, ett sätt att utnyttja hjärntvättade medborgares okunnighet. Men vilken rättsinstans skulle våga ta i ett så till den milda grad politiskt inkorrekt fall? betänka hur mycket svårare det hade varit att stänga Barsebäck om elområdesindelningen hade skett dessförinnan. Enligt Svenska Kraftnät är detta en kortsiktig åtgärd som ska följas av förstärkning av överföringskapacitet med utlandet. Meningen är att skapa en fri elhandel på en europeisk marknad, där du och jag tydligen framöver ska kunna köpa fransk kärnkraft eller tysk kolkraft. Man undrar hur många det är som förstår nyttan med det. I dag skulle det vara helt ointressant eftersom elpriset i Europa är avsevärt högre än här hemma. Man kan undra vad vi skulle vinna på att smutsa ner vår rena, billiga och miljövänliga el med kolkraft från Danmark eller Tyskland. Det enda uppenbara resultatet blir att vi får ett högre elpris och dessutom tvingas betala utsläppsrätter på vår utsläppsfria el (det senare på grund av marginalkostnadsprincipen). Är verkligen detta avsikten? Vad Sverige behöver är mera kärnkraft och inget annat! Häng med i debatten! www.elbranschen.nu 20 Elbranschen 4/2010 D E B AT T I E L B R A N S C H E N Vindkraftslobbyns makt måste stävjas Svensk Vindenergi gör i en landsomfattande kampanj gällande att det kommunala vetot i vindkraftsärenden ska tas bort. Man anser sig också veta att vindkraften har ett brett folkligt stöd och hänvisar till en tendensiös undersökning som saknar relevans. Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, har skrivit en debattartikel som bör nå offentligheten. Och Elbranschen väljer att publicera hans välformulerade opus in extenso. I samma ögonblick som människor får kunskap om vindkraftens buller, miljöproblem, kostnader och ineffektivitet faller stödet omedelbart enligt Svenskt Landskapsskydds erfarenheter. Vår ambition är också att på bredden informera om vindkraftens tillkortakommanden. Vindkraften är en parentes i vår energiförsörjning, och en mycket kostsam sådan. Det kommunala vetot är numera nästan den enda demokratiska möjlighet som människor på landsbygden har för att påverka sin livssituation när vindkraftsprojektörerna kommer. Att vända sig till sina förtroendevalda politiker är naturligt för kommuninnevånarna när indoktrinerade tjänstemän bara stämplar godkänt på vindkraftsansökningar med mängder av fel och bedrägliga uppgifter. Begränsningsvärden för buller och skuggtider upprätthålls inte, hänsyn till natur och landskap struntar man i. Djurliv och biotoper skyfflas undan med glassiga prospekt ur vindkraftsvalparnas portföljer. Det är bara snabbhet och pengar som räknas, allt ska bli enklare och lättare för vindkraftsindustrin. Äter upp våra gemensamma tillgångar Det kommunala vetot är ingen universallösning, men fyller en viktig funktion. Inte sällan lyssnar lyhörda kommunalpolitiker JONNY FAGERSTRÖM FÖRENINGEN SVENSKT LANDSKAPSSKYDD på den lokala opinionen – närdemokratin fungerar. Det är ju precis dessa lokala processer som regering och riksdag har förklarat att det är viktigt att stärka – för demokratins framtid. Att vindkraftsindustrin i dagsläget trampar på tusentals människor på landsbygden bryr man sig inte om. Dessa människor är i dagsläget cirka 20 000, inom ett par år är de 150 000 och inom kort vet också tre miljoner svenska väljare att vindkraftsindustrin äter upp våra gemensamma tillgångar genom subventioner på över 300 miljarder kronor. Det räcker emellertid inte med detta. I dagarna bönar och ber vindkraftsindustrins direktörer och dessas lobbyorganisationer om att regeringen ska mata bidragsberoende och förlusttyngda företag med ännu mer pengar. Svensk Vindenergi har till uppgift att sopa banan för denna dårskap. Det är i den kontexten som vindkraftsindustrins raljerande över demokratin ska ses. Låt oss i stället sända en utmaning till vindkraftsindustrin: Visa att ni kan stå på egna ekonomiska ben och att ni utan gigantiska bidrag kan konkurrera med annan energiproduktion. Försök dessutom göra det utan att korskoppla den demokratiska processen för egen vinning. Det kommunala vetot bör vara kvar och den enskildes rätt stärkas. Jonny kommenterar dessotom själv på bloggen The Climate Scam: ”Personligen är jag emot vindkraften som system. Vindkraft till havs är dubbelt så dyrt som vindkraft till lands. Sen gäller det att definiera vad som menas med till havs. Många människor kämpar mot vindkraft i kustbandet där den helt förstör landskapet. Långt ute till havs kanske det ur störningssynpunkt är acceptabelt men det blir alltså väldigt dyrt. Svensk Vindenergi kräver ju dubbelt stöd till havs, alltså ännu mer subventioner.” (1(5*,67<51,1* ²(77.2671$'6())(.7,976b77$77 63$5$3c1$785(165(6856(5 9DUYWDOVUHJXODWRUHU gYHUVSlQQLQJVVN\GG %HODVWQLQJVYDNWHU 2SWLPHULQJDYHOPRWRUHU 6W\UQLQJDYJDWXEHO\VQLQJ (IIHNWLYLQGXVWULEHO\VQLQJ ZZZFRDODVH (QHUJLRSWLPHULQJDYEHO\VQLQJ 6PDUWDGDSWHUI|UO\VU|U 6N\PQLQJVUHOl 7HO_LQIR#FRDODVH www.el-trading.com Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer! 21 El & Trading AB Arlanda Tel. 08-591 422 90 Elbranschen 4/2010 D E B AT T I E L B R A N S C H E N Impotent ”kraftkälla” Bilder säger mer än 1 000 ord! Vinden gav 2 procent av den el vi använde 2009. De kallaste dagarna pendlade andelen av den el som kom från vindkraftverken mellan 0,5 och 1 procent. Fig. 4.3 kommer från Svenska Kraftnäts rapport till näringsdepartementet. Den visar varifrån den el kom som vi förbrukade den 17-22 december 2009. Det nedersta ljusa fältet är kärnkraften. Det fältet borde ha varit bredare och framöver kommer det att bli det. Nästa fält kommer från värmekraftverken. Det Kraftnäts rapport till näringsdepartementet. Det är två sorters variationer som vattenkraften måste parera. Den första är dygnsvariationen i efterfrågan som vi ser i Fig. 4.3. Den andra är vindkraftens lynnighet. Kurvan i figur 5.3 illustrerar hur mycket el som den svenska vindkraften producerade timme för timme under 2009 års 8 760 timmar. Eftersom efterfrågan på el inte alls följer den ryckiga kurvan måste vattenkraften reglera även den variationen. Vetenskapsakademien har räknat ut att vår vat- BENGT LINDHÉ som gav mest el var vattenkraften som också hade förmågan att jämna ut olikheter i efterfrågan mellan dag och natt. Längst uppe ser vi bidraget från importen. Mellan importen och vattenkraften syns på ett par ställen smala strimlor vindkraft. Det är de strimlorna som miljöpartiet och Naturskyddsföreningen vill bygga vår framtid på. Den andra bilden (Fig. 5.3) är också hämtad från Svenska tenkraft inte räcker som reglerkraft till mer än en årsproduktion av 10 TWh vindel, vilket är 7 procent av det totala svenska elbehovet. Ska vi gå över 10 TWh måste vi också bygga ut vattenkraften. Går miljöpartiet med på det? I den jämnare linjen är timvärdena sorterade i storleksordning – en så kallad varaktighetskurva. Den maximala vindkraftsproduktionen under en timme var 1 000 MW. Av varaktighetskurvan framgår att den totala produktionen översteg 80 procent (800 MW) under mindre än 200 av årets 8 760 timmar. Baltic Cable helt i norska händer E.ON Sverige har sålt sin minoritetsandel i Baltic Cable AB till norska Statkraft som tidigare ägde 66,6 procent i den 25 mil långa likströmsförbindelsen mellan Sverige och Tyskland. – Vi är glada över att ha varit delaktiga i ett så viktigt projekt ända sedan starten. De senaste tjugo åren har Baltic Cable spelat en avgörande roll för att integrera de svenska och tyska elkraftsmarknaderna, inklusive in- förandet av marknadskoppling i maj i år, säger Anders Olsson, vice vd för E.ON Sverige, i ett pressmeddelande. – Statkraft stöder sammanlänkningar mellan olika europeiska regioner då dessa är mycket viktiga för vidareutvecklingen av den europeiska elmarknaden, säger Asbjørn Grundt, koncerndirektör för marknadsaktiviteter och IT på Statkraft. Baltic Cable AB äger, driver och underhåller HVDC-undervattenslänken på 600 MW mellan Trelleborg i Sverige och Lübeck i Tyskland. Baltic Cable AB har sitt huvudkontor i Malmö och grundades 1991. Länken togs i drift i december 1994. Huvuddata för HVDC-länken är 450 kV DC, 600 MW och kabellängd 250 km. Fråga inte vad Elbranschen kan göra för dig! Fråga vad du kan göra för Elbranschen! Svaret är: Annonsera mera så kan vi existera. 22 ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR Apparatskåp Hinderljus Kabelförläggning Linjebyggnadsredskap Ensto Control Oy, Sverige Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35 www.ensto.com Apparatlådor i plast och plåt Halogen alternativt LED för 24/48 VDC, 230 VAC Sahlins Sweden AB Box 2103, 511 02 SKENE TYKOFLEX AB Box 614, 135 26 Tyresö Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01 Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 www.sahlins.com www.tykoflex.se Sahlins Sweden AB Box 2103, 511 02 SKENE Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 www.sahlins.com Batteriladdare LINDMARK Kabelskydd och kabelskyddsrör ELECTRIC AB Fukt- och vibrationståliga Instrument BATTERILADDARE Tel. 08-85 45 30 www.lindmarkelectric.se www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Ett brett sortiment av analoga och digitala instrument, m.m. Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01 www.wavin.se Betonghus Märksystem KOMPLETTA BETONGHUS till Transformatorstationer Ställverksbyggnader Nätstationer Transformatorfundament Övriga Betongfundament Isolatorer Last- och säkringslastbrytare www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Isolatorer för låg- och mellanspänning. www.nermans.se Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Technoelectric och KATKO upp till 4 000 A. Kabel och ledning ® www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Mitsubishi och Bticino upp till 6 300 A. Explosionssäker elmateriel, Ex Box 22093 250 23 Helsingborg Tel. 042-38 08 30 Fax 042-38 08 47 E-post: [email protected] Avancerad kabelteknik Effektbrytare Box 347, 651 08 KARLSTAD Telefon 054-22 15 80 vxl Telefax 054-85 10 21 Likriktare Noratel Sweden AB Box 108, 695 22 Laxå Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 Nordens bredaste sortiment av transformatorer. Begär vår katalog! www.noratel.com Säkerhetsbrytare Kopplingslådor • Instrument Operatörsterminaler Värme • Belysning Tel. 0660-29 29 00 www.malux.se Nollpunktsmotstånd CHS Controls AB Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 [email protected] Eslöv, 0413-54 12 10 www.chscontrols.se Nollpunktsutrustning Skymningsrelä Säkerhetsbrytare Noratel Sweden AB ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82 Komplett program för nollpunktsbehandling och jordfelsskydd i frilednings- och kabelnät. Swedish Neutral AB Västra Rydsvägen 122 196 31 Kungsängen Tel. 08-581 713 44 Telefax 08-581 759 52 www.swedishneutral.se www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 Komplett sortiment från KATKO. Box 108, 695 22 Laxå Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 Nordens bredaste sortiment av transformatorer. Begär vår katalog! www.noratel.com www.coala.se Strinne 213, 872 96 Bjärtrå Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01 Säkringar Optoinstallationsredskap www.nordtrafo.com 1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning. Hexatransformatorn Stolpar CHS Controls AB Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 [email protected] www.chscontrols.se Försäljningskontor: Sahlins Sweden AB Box 2103, 511 02 SKENE Ludvika, tel. 0240-882 50 Telefax 0240-807 53 Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 www.sahlins.com KRAFTTRANSFORMATORER Oljeisolerade, upp till 300 MVA–400 kV Miljövänliga distributionstransformatorer TRAFOMERC AB Transformatorer Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla Tel. 08-583 606 10 www.trafomerc.se ELNORD TRANSFORMATORER Krafttransformatorer 4-120 MVA Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA Oljeisolerade 50-3 150 kVA Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter Sektioneringsbrytare ELNORD KRAFT Strömförsörjning Sektioneringsbrytare för 10-40 kV, komplett med automatik eller fjärrstyrning. Swedish Neutral AB Västra Rydsvägen 122 196 31 Kungsängen Tel. 08-581 713 44 Telefax 08-581 759 52 www.swedishneutral.se Odlingsvägen 32, 187 51 Täby Tel. 08-510 514 80 www.elnord.se Noratel Sweden AB Box 108, 695 22 Laxå Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 Nordens bredaste sortiment av transformatorer. Begär vår katalog! www.noratel.com Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54 Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA Epoxyisolerade 100-4 000 kVA Mättransformatorer 12-420 kV Nätstationer 50-315 kVA www.helmerverken.se Eslöv, 0413-54 12 10 Dataprogram för elproffs! Sveriges mest sålda och använda program för informationshantering och kabeldimensionering. Info Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2 Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m. Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text. Kabel Lågspänning, upp till 1 kV. Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfall samt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan: - Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00. - Redovisa spänningsfall - Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05. - Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare. - Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista. - Beräkna med parallella kablar. Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text. Mall Färdiga mallar i både Word och Excel! Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex - Gruppförteckningar - Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning skyddsjordning, reläprov m fl - Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering - Besiktningsutlåtande - Mallar för CE-märkning m.fl. Kalkyl - Traditionellt kalkylprogram med databas i form av á-prislista och sammansatt symbollista. - Tidsatta artiklar med priser från olika grossister. Originalet sedan 1995! För mer info! EL-Info i Växjö AB Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39 Hemsida: www.el-info.se E-Mail: [email protected] .DEHOUHDNWRU Nu även 20kV upp till 240A
© Copyright 2024