7sorters - SvenskaMammor

Nr.
7•
201
2
TEMA
7 sorters
KAKOR
7 sorters blommor
i midsommartid
Foto Ateljé Lena Evertsson – www.ateljelena.se
nummer 7
SVEN s
Innehåll
04
02
Redaktörens rader
04
Sju sorters kakor
04
Fotoreportage – Söta smulor
10
Konditor Daniel i London
14
Miss Maud
18
Sju sorters kakor
Ett multikulturellt kakfat
30
På jakt efter fika i NY
32
I Soledad fikan man aldrig ensam
34
Glutenfri glädje
36
Sju bakboksrecensioner
38
Sju sorters blommor
38
Krönika
40
Midsommarblommor, krans och historia
32
14
06
18
2
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
38
Redaktörens rader
är vi skulle bestämma temat för SVEN nummer sju, körde jag helt fast på siffran 7. Sju veckodagar, de sju dödssynderna, regnbågens sju färger, världens sju
underverk, de sju världshaven ... Det fanns hur mycket som helst att spinna
vidare på. Begreppet sju sorters kakor kommer från svenska kafferep och syftar på det
minsta antalet olika kakor som etiketten bjuder att ett kakfat ska uppvisa. Kafferep
och fika; finns det något mer svenskt? Jag tror faktiskt inte det. Så där har ni temat i
SVEN nummer sju: Sju sorters kakor.
För att ge lite hemlängtan och locka till att duka upp till ett riktigt kafferep kan ni här
avnjuta fantastiska bilder från en mysig fika i Sverige. Sen bjuder vi på spännande
intervjuer med entreprenörer i bak- och fikvärlden. En i London och en i Perth. SVEN
dukar upp ett multikulturellt kakfat och frågar sju svenskar ute i världen hur de gör
för att hålla fikatraditionen levande. Dessa bjussar också på smakfulla recept med
inspiration från det nya hemlandet. Maria rapporterar från New York om var man fikar
bäst på Manhattan, och Karolina berättar om hur colombianerna i Bogotá tar sitt
kaffe. För ytterligare inspiration till att hålla fikandet vid liv tipsar vi om sju fina bakböcker att eventuellt investera i vid nästa Sverigebesök.
Men det är inte bara sju sorters kakor som är typiskt svenskt. Sju sorters blommor att
lägga under kudden på midsommarafton är en annan svensk tradition. SVEN avslutar
detta sommarnummer med lite intressant läsning om fenomenet midsommar. Det
hade varit härligt att få uppleva en riktig svensk, myggig och ljus midsommarafton
igen! Men i år får jag nöja mig med att den svensk-italienska föreningen anordnar ett
hejdundrandes kalas med sill, grovbröd, snaps och ett och annat mygg. Framförallt är
det den där speciella midsommarstämningen jag är ute efter. Hoppas att alla ni svenskar där ute kan finna den också!
N
Emma Ageberg
Redaktör
Ansvarig utgivare: Michelle Cadeau
[email protected]
Tel. + 1 973 325 2157
“
lar som jag
sfika är kanelbul
Mitt bästa vardagbjuder vänner och familj på
oftar bakar och Men vid varje sommarbesök
ute i trädgården. jag till Våffelstugan i Båstad
i Sverige måste t goda våfflor och dricka te
och äta underbaritirserna bär ut till oss där vi
som de söta serv av utsikten över Kattegatt.
sitter och njuter
SVEN:s medarbetare Anna har bytt utsikten över
Golden Gate-bron mot den över Öresundsbron. Båda
är vackra! I Malmös Rörsjöstaden frekventerar hon
gärna Mormors Bageri för en kalsbadersnurra eller
Café Element för en hallongrotta av nästan
amerikanska mått.
”
Redaktör och layout: Emma Ageberg
[email protected]
Annonser: Louise Sverud
[email protected]
Korrekturläsare och redigerare: Anna Walldorf
Läs SVEN Nummer 6:
http://issuu.com/tidningensven/docs/svennummer6
Läs SVEN Nummer 5:
http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr5_issuu
Läs SVEN Nummer 4:
http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr4_2010_issuu
Läs SVEN Nummer 3:
http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr3_issuu
Läs SVEN Nummer 2:
http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr2_issuu
Läs SVEN Nummer 1:
http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr1_2009
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
3
Fotoreportage
Fotoreportage
Text Emma Ageberg
Foto Ateljé Lena Evertsson – www.ateljelena.se
Namn: Namn: Mari Lamberth, 34 år
Land: Sverige
Familj: Make Martin, 2 barn Hugo 6,5 år
och Hilda 4,5 år
Gör: Ica Maxi, jobbar med leksaker m.m.
Favoritkaka: Svår fråga för en som
bakar så mycket…
4
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
S
Fotoreportage
Mari bjuder på sju sorters kakor i sin somriga trädgård.
Ett riktigt kafferep som alla utlandssvenskar längtar efter...
SÖTA
SMULOR
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
5
Fotoreportage
Läs Ma
www.
SÖTA
SMULOR
Fotoreportage
Att fika och sju sorters kakor är typiskt
svenskt. Som utlandssvensk längtar man ofta
efter det. SVEN bad Marie att bjuda oss på en
riktig festlig fika. Hon älskar att baka och är
fantastiskt duktig på det. Att duka upp sju
sorters kakor var lätt som en plätt för henne.
Hon bjuder oss på jordgubbstårta, kärleksmums, chokladbollar, kolasnittar, syltgrottor,
kanelbullar och rabarberpaj med gräddyoghurt. Någon mer som blir sugen?
6
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
“
Life
is short,
eat cookies
”
Fotoreportage
aris blogg här:
.sötasmulor.se
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
7
Fotoreportage
FRÅGOR TILL MARIE
Favoritfika?
När, var, med vem och med vad?
Hembakat gärna tårta, jordgubbstårta ligger högt upp på listan eller allt med choklad, gillar kladdig fika, grädde, frosting
osv. Älskar att stå i köket och sedan få servera till vänner och familjen. Man blir glad
av att se dem njuta av det man gjort. Om
man ska fika ute så finns det ett superfika
ställe som heter Ebbas fik i Helsingborg. De
har helt underbara kakor.
Vad brukar du servera om du bjuder på
fika hemma hos dig?
Det är väldigt olika, jag försöker variera
mig, men ofta blir det cupcakes, paj, tårta,
småkakor, bullar... kände att listan kunde
göras lång. Gör inte samma ofta.
Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?
Vi fikar varje dag med saft och bulle typ…
Nytt bidrag till kafferepet?
Gör en vanlig citronmuffinssmet, tryck i vitchoklad i bitar, jordgubbar och en lemoncurd klick. Det är så fantastiskt gott..
SÖTA
SMULOR
Fotoreportage
Reportagets fotograf är
Lena Evertsson.
Hon är en tuff fotograf
med konstnärligt sinne
som inte bangar för
några uppdrag.
Kolla in hennes blogg:
www.ateljelena.blogspot.se
8
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Fotoreportage
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
9
9
Entreprenör
En
AMB
ka
10
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Entreprenör
MBASSADÖR
för
Text Emelie Krugly Hill
Foto Nick Selby
akornas
SVERIGE
Efter att ha arbetat som anställd
konditor i många år längtade
Daniel Karlsson efter att få
bestämma själv över sin kreativitet, och att få skapa och odla en
egen kundkrets. Så han sa upp
sig från sitt jobb för att på riktigt
börja göra det han alltid drömt
om. Nu driver han ett svenskt
bageri i London.
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
11
Entreprenör
Daniel
Karlsson flyttade till
London 2007 efter
att ha sagt upp sig
från en konditortjänst på NK Bageriet i Stockholm.
Han hade bestämt sig, den brittiska huvudstaden
som han förälskade sig i som tonåring, skulle bli
hans nya hem.
– Jag har alltid känt mig dragen till storstäder
och speciellt denna. Så till slut, efter lite debatterande med mig själv, bestämde jag mig för att hyra
ut min lägenhet i Stockholm och flytta till UK, berättar han.
Daniel har aldrig ångrat beslutet och är om möjligt än mer förälskad nu i sin nya vibrerande hemstad. Efter att ha jobbat en tid i köket på Melrose
and Morgan och trendiga restaurangen Ottolenghi
i Norra London, så var han redo att stå på egna ben.
Bemötandet från engelsmännen har såhär långt
varit överväldigande.
– Den respons jag har fått från engelsmän för de
svenska kaffebröd och bakverk jag serverat har
varit fenomenal, förklarar Daniel. De flesta har varit
förundrade över hur vår kaffebrödskultur har lyckats hållas så hemlig för gemene man i övriga
Europa. Detta får mig så klart att känna mig väldigt
stolt över det rika arv som vi faktiskt har i kakornas
Sverige. Jag tror att de mest högljudda ”oh’s and
ahh’s” har kommit från engelsmännen när de smakat på semlan. De mest höjda ögonbrynen har kommit när de ser smörgåstårtan för första gången.
Men så fort de har smakat en bit så är de lika sålda
som de flesta svenskar är på vårt fantastiska svenska påhitt!
Bakat har Daniel mer eller mindre alltid gjort och
det var mormor som ledde vägen. Kunde inte Daniel
somna om nätterna, ja, då bakade de mjuka sockerkakor tillsammans i stället. Där tändes en låga
hos Daniel, som under sin uppväxt varit omgärdad
av duktiga kockar och bagerskor, eller ”bulltanter”
som han själv kallar dem.
– Jag brukade ofta sitta med på damernas pratstund för att då visste jag att det alltid vankades
kaffe och kakor, säger Daniel och blickar tillbaka.
Min mormor var väldigt duktig i köket och hennes
kafferep kommer jag aldrig att glömma. Mamma
var mer rädd om sitt kök än vad mormor var och
blev mindre glad när hon kom hem efter jobbet och
upptäckte att jag hade varit i farten med storbak.
Han tog senare en omväg via ekonomlinjen på
gymnasiet och det var inte förrän han sommarjobbade på Smögens hotell efter gymnasiet som en
som en av kockarna sa åt honom att han borde
satsa på konditoryrket istället.
– Innan dess hade jag nog inte riktigt tänkt på
att man faktiskt kunde arbeta med godsaker på heltid! Jag nappade på en gång och sökte in på en två-
12
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
För mer information besö
Jag brukade ofta
sitta med på damernas
pratstund för att då visste
jag att det alltid vankades
kaffe och kakor.
lar engelska mince pies som finns tillgängliga kring
juletid, annars är han mindre imponerad av det
engelska utbudet. De engelska bröllopstårtorna är
till exempel något han helst undviker, även om han
tycker att de är estetiskt vackra.
– Vi har ett otroligt utbud i Sverige och kanske
beror det på att vi var ett välmående land under 30och 40-talet då de flesta recepten kom till, medan
övriga Europa var krigsdrabbat. Kanske kom fikan
till under våra långa och kalla vintrar då man inte
kunde göra så mycket annat än att sitta inomhus
och umgås med vänner och familj, säger Daniel och
tänker till.
Favoritfikat är en riktigt välgjord mazarin eller en
riktigt bra kanelbulle med krämig fyllning. Han gil-
Till sommaren firar Daniels ”Bageriet” ett år.
– Det bästa med mitt jobb är att det ar lätt att vinna
årig yrkesutbildning till bagare och konditor, berättar Daniel.
Fikar gör han gärna och ofta och det är en tradition han håller stenhårt på i sitt nya lad. De engelska kompisarna får helt enkelt bara hänga på.
“
”
Entreprenör
uppskattning av den breda publiken. De allra flesta är
förtjusta i choklad, bullar och kakor. Annars är det
bästa att jag får hålla på med något som jag älskar, jag
tröttnar aldrig på att äta kakor eller de varma dofterna
av kryddor och nybakat kaffebröd som slår emot en
när man kommer in i ett konditorikök.
Än så länge hyr Daniel ett kök i norra London,
men på sikt är drömmen en egen bageributik med
servering.
– Då blir det lättare att nå fram till engelsmännen som inte har någon direkt anknytning till
Sverige, resonerar Daniel. Jag ser verkligen fram
emot den dag då jag slår upp dörrarna till en svensk
bageributik full med ljuvligt hembakade verk, mitt i
kosmopolitiska London, och liksom bli en ambassadör för kakornas Sverige. •
ök: www.bageriet.co.uk
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
13
Entreprenör
M
Tänk att kunna få en äkta svensk
smakupplevelse helt på andra sidan
jorden! I Perth, Australien, är det lätt
som en plätt, tack vare Maud
Edmiston som nu serverat sina svenska läckerheter mitt i staden i över 40
år.
14
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Entreprenör
Text Sara Eriksson
Foto Miss Mauds privata
MISS MAUD
En bit av Sverige i stadens hjärta
M
aud, eller Miss Maud som hon numera
kallas, precis som sitt varumärke, öppnade sitt första svenska kafé 1971 och
introducerade det svenska smörgåsbordet för
invånarna i Perth redan 1973. Sedan dess har
hon serverat smörgåsbord och à la carte 365
läggning, de långa härliga stränderna och det
underbara vädret. Jag kunde helt enkelt inte resa
härifrån. Men jag saknade verkligen de varma,
inbjudande restaurangerna och mysiga små
kaféerna med uteservering hemifrån. Speciellt
när min mamma kom på besök från Stockholm.
dagar om året i sin restaurang som ligger alldeles intill Miss Maud Swedish Hotel på hörnet vid
Pier Street och Murray Street.
Hur hamnade då denna driftiga kvinna just här
och hur kom hon på att starta den nu otroligt
framgångsrika restaurangrörelsen Miss Maud?
– Min reslusta har tagit mig över hela jorden,
genom Europa, USA, Afrika, Mellan- och Fjärran
Östern och till slut hamnade jag i Perth. Jag blev
förälskad i människornas positiva och soliga
Jag visste inte vart jag skulle ta med henne ut på
en trevlig lunch eller fika. Jag längtade mycket
efter en kopp gott svenskt kaffe. En gång hamnade vi på en lokal pub och det var inte riktigt vad
vi hade tänkt oss, inte för två damer som ville
umgås och ha trevligt i varandras sällskap. Då
bestämde jag mig för att det var dags att sätta
lite svensk smak på Perth.
Ett genuint bageri med samma atmosfär som i
Mauds mormors kök i vilket hon spenderade
många timmar som ung flicka genom att titta,
lukta, smaka och baka. I de minnena fann hon
inspirationen till sitt första kafé. ”Miss Maud”
föddes 1971 då dörrarna öppnades till det första
Swedish Pastry House i City Arcade (som nu
heter Carillion City). Hon satte in ett litet fönster
så att kunderna kunde titta på när bagarna jobbade inne i bageriet. Det blev en sensation. Två
år senare öppnades restaurangen som nu bjuder
på ett smörgåsbord med över 65 rätter (inklusive
sill av alla tänkbara slag, svensk snaps, Janssons
frestelse, kräftor kokta i dill, köttbullar efter
Mauds mammas recept, rödbetssallad och riktig
prinsesstårta). Nu, efter 40 lyckosamma år, har
Miss Maud förutom sin restaurang även 15 kaféer, ett hotell, ett dygnet-runt-öppet bageri och en
populär cateringfirma.
1979 ansökte Maud om en banbrytande licens
som gav henne tillåtelse att ha en uteservering
på trottoaren utanför sitt kafé, något som ingen
hade hört talas om tidigare. I tidningarna skrevs
det: ”Paris kommer till Perth med kaffeservering
på trottoarerna!”
Miss Maud har blivit en populär arbetsplats,
inte bara för unga svenskar som stannar till i
Perth på sina resor, utan också för studenter som
uppskattar att kunna arbeta vid sidan av sina
studier i gastronomi på universitetet. På Miss
Maud kan de praktisera som lärlingar och samtidigt utbilda sig för att komma vidare inom företaget. Maud är väldigt aktiv och engagerar sig i
och stöttar flera lokala aktiviteter och föreningar
som t ex Svenska Klubben i WA som Maud var
med och startade för snart 40 år sedan. Hennes
två barn var bara ett och två år när hon startade
sin verksamhet och de har alltid varit delaktiga i
företagets utveckling. Nu har hon fyra härliga
barnbarn som ger henne ännu mer inspiration.
Maud har fått ta emot flera fina priser och
utmärkelser både från Sverige och Västra
Australien genom åren. De vi känner bäst till i
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
15
Entreprenör
“
insatser inom dessa områden.
Maud har fått många stamgäster
som återkommer regelbundet. En
del berömdheter har också velat
känna på hennes omtalade gästfrihet. Det svenska kungaparet kom
på besök 1982 och 2005, och 1983
gästades hon av prins Charles och
prinsessan Diana.
Maud är väldigt noga med
kvaliteten på allt hon tillagar och
säljer och väljer därför alltid färska
lokala råvaror från Västra
Australien. Miss Maud är fortfarande den enda
restaurangen i Australien med ett äkta svenskt
smörgåsbord och vi är stolta över att ha henne
och hennes godsaker här. Jag minns när vi kom
hit 2005 och hörde talas om detta exotiska
svenska kafé inne i staden. Vi trodde inte riktigt
på att det skulle vara så väldigt svenskt, inte så
här långt hemifrån. Gissa om vi blev överraskade
när vi kom in och möttes av glänsande röda
En gång hamnade vi på en lokal
pub och det var inte riktigt vad
vi hade tänkt oss, inte för två damer
som ville umgås och ha trevligt
i varandras sällskap.
Då bestämde jag mig för att det var
dags att sätta lite svensk smak på
Perth.
Sverige är Gastronomiska Akademiens Diplom
som hon mottog 1979 och Nordstjärneordern
1999. Nordstjärneordern utdelas för närvarande
enbart till medlemmar av det svenska
Kungahuset och till personer som är utländska
medborgare eller statslösa som gjort betydande
insatser för Sverige eller svenska intressen.
Gastronomiska Akademien värnar och verkar för
den gastronomiska kulturens och gastronomins
utveckling i Sverige och belönar framstående
16
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
”
Läs mer om MISS MAUD
och hennes företag.
www.missmaud.com.au
dalahästar, stora glaserade pepparkakor, svenska
bakverk och smörgåsar! Dessutom bar all personal uniform som påminner om en svensk nationaldräkt. Vi har avnjutit smörgåsbordet flera
gånger och Miss Maud är helt klart en favorit
oavsett om man är svensk eller inte. Och det är
helt omöjligt att gå förbi ett av hennes kaféer
utan att det vattnas i munnen.
– Perth har välkomnat det magiska som var
min uppväxt och mitt arv. Mitt underbara team
på drygt 500 medarbetare behandlar alla våra
kunder generöst med omtanke och glädje. Min
dröm gick i uppfyllelse – att ge Australien ett
smakprov på det bästa från Sverige. •
7 SVENSKA FIK UTOMLANDS
1. Fika Swedish Cafe and Bistro i Singapore.
www.fikacafe.com
2. Torontos enda svenska café.
www.beachesbakeshop.com
3. Välkomna till det svenska bageriet i Andersonville,
grannstad till Chicago.
www.swedishbakery.com
4. Swedish Royal Bakery i San Diego gör allt från
svenska bakelser och smörgåstårtor.
www.swedishroyalbakery.com
VÄRLDENS BÄST SÄLJANDE
SPRÅKKURSER PÅ CD-ROM!
6. I Nelson, Nya Zeland kan man köpa bröd, bakelser
och vetebröd, eller äta lunch.
www.theswedishbakery.co.nz
7. Typiskt svenskt café i Milano, en liten bistro och
konstgalleri, en hemtrevlig plats där man kan njuta
av läckra frukostar, luncher och fika.
www.mudcafe.it
&&RkN¯kR6OCAB"UILDER
RkN¯kR6OCAB"UILDER
.YByRJARENIVk4ALK.OW
.
YByRJARENIVk4ALK.OW
!LLAViRLDENSSPRkK¯ENINTERAKTIVSPRkKKURS
!
LLAViRLDENSSPRkK¯ENINTERAKTIVSPRkKKURS
.IINNA
Arabiska
Arabiska
Egyptisk
–E
g tisk
FORSTA
F
ORSTA
!FFiRSSPRkK4ALK"USINESS
!
FFiRSSPRkK4ALK"USINESS
Lär
L
är dig
dig
!LLAViRLDENSSPRkK¯ENINTERAKTIVSPRkKKURS
!
LLAViRLDENSSPRkK¯ENINTERAKTIVSPRkKKURS
Lär
L
är dig
dig
.YByRJARENIVk4ALK-ORE
.
YByRJARENIVk4ALK-ORE
!LLAViRLDENSSPRkK¯ENINTERAKTIVSPRkKKURS
!
LLAV
AVi
iRLDENSSPRkK¯ENINTERAKTIVSPRkKKURS
9-
9- %#%*!.%.'6*
%# %*!.%.'6* -%*
- %*
5. Det bästa brödet i Thailand, så lyder slogan för The
Swedish Bakery i Kathu Phuket, Thailand.
www.swedish-bakery.com
Spanska
S
panska
!LLAViRLDENSSPRkK¯ENINTERAKTIVSPRkKKURS
!
LLAV
AVi
iRLDENSSPRkK¯ENINTERAKTIVSPRkKKURS
7'481'
7'481'
Lär
L
är d
ig
dig
ORD
O
RD Pk
,INESIISKA
,INES
SKA
ž.
.AND
ANDARIN
ARIN
FFungerar
ungerar
unger
ar för:
för:
iTunes/
iT
unes/MP
MP33
EuroTalk
uroTalk har kurser på 125 olika språk
för barn, för nybörjare, fortsättningskurser, affärsspråk m.m.
Beställ din kurs på
www.SpråkButiken.se
www.Språk
www
.Språk
.SpråkButiken.se
.se
Grafiska lösningar
www.agebergdesign.com
7 sorters kakor
SVEN dukar upp ett multikulturellt kakfat. Givetvis med sju sorters kakor. Sju
kakor från sju olika länder. Vi har frågat
hur svenskar ute i världen håller fikatraditionen vid liv och bett dem bidra
med något speciellt från deras nya
land. Hoppas det kan smaka!
7 sorters K
18
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
7 sorters kakor
Illustration Malin Roca Ahlgren
KAKOR
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
19
7 sorters kakor
Text Emelie Krugly Hill
Foto Monika Agorelius
s
e
n
o
Sc
Annethe
london
20
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
,
flour
sing
i
a
r
self
225g bsp salt alted bu
s
1/4 t slightly ster sug
a
c
50 g golden
milk
r
g
e
25
butt t milk
l
m
125 p full-fa our fo
l
4 tbs le extra f and
t
t
a
i
j
l
y m
A
wberr
a
r
t
S
n to
e ove ou'
h
t
t
a
Prehe (unless y ith
t
e
e
h
s
owl w m
o
ng b
mixi fingers t u
r
x
i
u
m t
yo
e the t's a
t
a
r
e
i
a
er if
light ure the bu
Meas ell in th
of a wpour in m
then t's not
i
case it form
l
i
t
n
e
u
ixtur
of m ill to
w
you he ba
t
t
f
i
L
ed su
u
flo r s.
crack e d
h
Pat t d
n
a
cm of
l
w
bo
y
nes b
r
u
yo
cutte
out
Pla
gla
wi
c
S
7 sorters kakor
Namn: Annethe Nathan, 45 år
Bor: London, UK
Familj: Make Philip & sönerna Joshua
och Oscar
Gör: Driver Totallyswedish, två butiker i
London och en online-butik
Favoritkaka: Kladdkaka
ic
organ
es
y
l
b
ra
l piec
l
a
prefe
m
t in s
ed, cu
l
l
i
h
tter, c
gar
ng
baki
a
r
e
butt
a
ting
htly lour into ith
r dus d cream,
g
i
l
d
w
f
e
n
r
t
e
e
t
a
h
o
h
t
l
dc
00C t). Tip ub toget ting to
2
n
shee
7/fa
en r
l be
e, lif
/gas on -stick butter, th d mixtur xture wil
C
0
2
i
n
e
2
le
the m
in th
umb
ing a
bit
re us lt. Shoot ly fine cr er rub, as r.
ke a e,
a
a
M
v
b
a
s
o
.
a
f
h the a reason y not to n the sug lacken it ded kni in
a
r
i
s
e
l
k
T
c
r
mak you go. Now sti milk to round-b le bit ba er
h
e
t
.
a
s
t
t
h
i
e
y
a
t
ure bit flak mix in ture with ding a l ture tog bits
l
x
e
x
i
l
o
y
n
i
t
r
e
lit ilk , th
r m xture, h k the m loose d int or
i
o
m
or
e flou
y
utter dle of th ermilk mgently w rk in an at this p
t
d
o
k
t
i
,
r
e
u
o
W
f
m
b
i
e
e
n
rw
h.
of th
htly
't ove
the k
doug
y lig
most . Using t sticky, ilk. Don
r
e
v
m
s
ed
on a
f the
need oft, almo he butter
ut it get rid o
p
t
s
d
f
a
l an imes to
ms the rest o h.
an 2
e bow
t
g
ss th to a
e
l
with the dou out of th just 3-4
o
h
en
re
os of n
ter in
ough soft doug he mixtu
knes uted cut ut the sc f
c
i
h
t
o
l
o
t
f
f
a
t
o
d
m
o
d
u
l
a
t
c
e
n
al
al
ands 5 cm rou o it, then ith the p s the
e. Kn
h
c
a
r
f
u
r
.
t
o
u
tter w
igh a
tick
pa5
ith y
ly w 5 cm. Di not to s on the cu ve a big s and cut
t
n
e
h
.
g
2
gi
hg
ly
at
doug ore than ps the dou and firm he dough gs then p
or
l
t
m
n
e
i
y
r
o
h
flour a
d n r - this
ickl will hea e trimm
f
u
o
q
g
n
stin
l on
f flou ing dow st it! You gather th
ht du n. Let coo th a
i
g
y
sh
i
w
l
l
u
t
l
p
a
e
't
fu
wi
y
t over ntil gold loosely
. Don gh. Care
f
d
i
s
n
a
d
h
s u covered
rou cones.
eet an
nute
es th
eam
er go ple more s aking sh 10-12 mi p tops, or
ed cr ay
t
t
o
b
s
l
i
u
r
c
e
r
a co
ke fo
her w
on th
nt of
efer c
mou ns the ot
hem wish. Ba if you pr
t
a
e
s
c
u
a
ero
onia
ered
f you
a gen jam, Dev
aze i k , uncov es.
d
n
a
c
n
n
ire ra r softer o berry jam first, the can.
o
w
f
m
u
a
o
a
r
h
t
e
t
y
lo
cr
s
hs
esh a
e put
e wit
Ser v ish peopl em as fr
h
(Corn d). Eat t
n
u
o
ar
ve
to ser
FRÅGOR TILL ANNETHE
Vilka kakor saknar du från Sverige?
Jag har extra tur och saknaden efter svenska kakor
är mindre eftersom jag får in Bageriets kakor och
bullar till mina butiker varje vecka. Mina favoritkakor
är nötkakor, chokladsnittar och chokladbollar.
Favoritfika? När, var, med vem och med vad?
Hemma hos mamma i Småland. En varm sommardag
med en fin sommarbukett på bordet ute på mammas
veranda. Hon är så duktig på att baka både bröd och
kakor. Mammas vaniljbullar är underbart goda.
Vad brukar du servera om du bjuder på fika
hemma hos dig?
Det beror på när jag bjuder på fika. Är det
Fettisdagen så blir det semlor. Fikar jag med andra
mammor så blir det oftast kanelbullar och när barnen fyller år så gör jag familjens traditionella jordgubbstårta.
Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?
Förutom de svenska högtiderna och de traditionella
dagarna så blir det mest fika när vi är i Sverige.
Barnen går på en svensk skola varje lördagsmorgon
och då blir det fika i Svenska Kyrkan varje gång.
Nytt bidrag till kafferepet från ditt nya land?
Scones.
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
21
7 sorters kakor
CHRISTINA
ITALIEN
Namn: Christina Hallmert, 43 år
Familj: Man och två tonårskillar
Gör: Ekonomiansvarig på en svensk resebyrå
i Rom, ordförande i SWEA Rom och volontär
i Make a Wish
Favoritkaka: Lejondalskakor, mammas äppelkaka, chokladbiskvier och hallonmunkar
FRÅGOR TILL CHRISTINA
Vilka kakor saknar du från Sverige?
Alla småkakor från farmors kakfat: brysselkex,
bondkakor, lejondalskakor, drömmar och pepparkakor.
Favoritfika? När, var, med vem och med vad?
Söndagsfika ute i vårsolen med stora muggar kaffe och
nybakta kanelbullar.
Vad brukar du servera om du bjuder på fika
hemma hos dig?
Kanelbullar och lejondalskakor brukar vara standard. Ibland
mammas äppelkaka till det eller en kladdkaka om vi ska vara
riktigt syndiga.
Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?
Försöker baka småkakor i olika varianter, det känns mer fika
då än med en hel stor kaka. Kanelbullar måste man alltid ha,
annars är det inget riktigt fika. Kakfat på fot och/eller i våningar passar bra och duk och ärvda blommiga kaffekoppar hör
till. Svenskt kaffe såklart. Det ska vara mycket kaffe till
många påtårar. Helst sockerbitar och absolut ingen espresso
eller cappuccino.
Nytt bidrag till kafferepet från ditt nya land? Gärna ett
recept.
Svårt, jag tycker inte att italienarna har någon kak- eller fikakultur alls. Tipsar om Farmors Lejondalskakor i stället.
22
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
s
y
v
E
r
o
Farm lskakor
Lejonda
)
l (knappt
4 kkp mjö p
a
1 msk sir i bitar
2 hg smör
er
2 hg sock
1 äggula bonat
r
2 tsk bika
små
h rulla ut
c
o
r
e
s
n
e
i
latta till
la ingred
Blanda al a längder på plåt. P in. Skär
m
k
fingertjoc rädda i 175° i ca 7 mindre
g
ll
något och varma på plåten ti
längderna
ått!
e tiders m
r
d
l
ä
kakor.
t
t
e
,
fekopp
Kkp=kaf cirka 1,5 dl.
Motsvarar
7 sorters kakor
Namn: Su
san
Familj: Man ne Stenmark, 47 å
r
ne
Emily 17 oc n Roger, döttrarna
h Hannah 1
3å
Gör: Chef
på den ad r
m
avdelning
en på Edit inistrativa
h Cowan
University
Favoritkak
a: Kokosto
ppar
Susanne
australien
FRÅGOR TILL SUSANNE
Vilka kakor saknar du från Sverige?
Kokostoppar, bondkakor och syltkakor. Man
kan bara köpa enorma chocolate chip-kakor
och mjuka kak- och tårtbitar på kaféer här.
Svenska småkakor köper man på IKEA eller
Miss Maud. Skulle de inte finnas där skulle
listan bli ännu längre.
Favoritfika?
När, var, med vem och med vad?
På onsdagar som är min lediga dag, på kaféet Yelo
i Trigg Beach, med en god vän, bara sojacappuccino – inga kakor.
Vad brukar du servera om du bjuder på fika
hemma hos dig?
Kaffe och kladdkaka med vispad grädde och hallon.
Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?
Här fikar man inte hemma hos varandra utan möts
ute på ett kafé. För att bevara vår fikatradition bjuder vi hem svenska vänner på fika ibland.
Anzac Biscuits
Anzac-kakor är väldigt populära och söta kakor i Australien och Nya Zeeland. De har
länge varit associerade med de australiensiska och nya zeeländska arméerna ANZAC
(Australian and New Zealand Army Corps) som deltog i första världskriget.
Det sägs att soldaternas fruar sände dessa kakor till sina män som deltog i kriget eftersom
ingredienserna och kakorna höll bra under transporten och fortfarande var goda när de väl kom fram. Nu äts
dessa goda och lättbakade kakor året om men speciellt runt Anzac-dagen som firas den 25 april varje år.
Receptet räcker till ca 27 kakor. Tillagningstid: max 15 minuter plus 15-20 minuter i ugn 175 grader C.
Ingredienser
2,5 dl vetemjöl
2,5 dl brunt socker
125 g smör
1 msk vatten
2,5 dl havregryn
1,25 dl kokosflingor
2 msk sirap
½ tsk bikarbonat
Gör så här:
Sikta mjölet ner i en skål och rör i socker, havregryn och kokos.
Smält smöret i en kastrull och tillsätt sirap och vatten först, och sedan bikarbonat.
Rör ner smörblandningen i skålen med de torra ingredienserna och blanda väl.
Klicka ut valnötsstora bollar med kakdeg på en välsmord plåt och grädda i 15-20 minuter
tills kakorna är gyllenbruna. Kakorna stelnar när de svalnar.
Tips! För lite knaprigare kakor kan man tillsätta mer sirap.
SVEN – Tidningen
för SVENskar i utlandet 23
7 sorters kakor
INGRID
MAROCKO
FRÅGOR TILL INGRID
Vilka kakor saknar du från Sverige?
Jag saknar rabarberpaj, havreflarn och semlor men bara
ibland. Mest av allt saknar jag blåbär, smultron och vildhallon.
Favoritfika? När, var, med vem och med vad?
På ett mysigt kafé eller patisserie t ex CANELLE i det
trevliga kvarteret C.I.L. i Casablanca. Med väninnor eller
i jobbsammanhang. Om jag är riktigt sugen kan det bli
en brownie. Marockanska kakor har för mycket socker i
sig. Jag blir alldeles matt efter några "Cornes de
Gazelle". Annars kan jag beställa en fruktjuice med
mango och apelsin eller bara jordgubbar.
Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma
hos dig?
Té-traditionen i Marocko är djupt rotad och det är
standard att bjuda gäster på mint-té och mandel-kex.
Jag serverar gärna vanligt té eller mint-té, med valnötsbollar och mandelkakor. Kring jul blir det också svenska
pepparkakor och Engelsk fruktkaka.
Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?
När en vän kommer på oväntat besök i studion. Det kan
vara en svensk väninna som bor i närheten (och då är det
gott att "skratta på svenska") eller från USA, Ryssland
eller Marocko. Här lever vi med alla kulturer blandade.
Jag har övergått mer till nyttigare fikastunder med
roibuste och rågbrödsmackor. Jag kan även ha odlat lite
vattenkrasse på en tallrik och då klipper vi lite (skördar!)
och strör det på mackan. I vissa perioder äter jag 80 %
raw food och då undviker jag bröd. Då kan jag bjuda på
hemmagjorda kex av linfrö, sesamfrö, solrosfrö,
glutenfritt mjöl och olja, supergott! De gör susen hos
väninnorna. Dessa ätes med blötlagda mandlar och valnötter, tillsammans med lite selleristjälkar och äppelbitar.
24
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Namn
Famil
Gör: J
och te
andni
"ECC
www
måkakor
s
a
k
s
n
a
k
c
Maro
OLLAR
7 sorters kakor
ÖT) SB
VAstLnerN
pa bilden
(lâng
n: Ingrid Pullar, 53 år
lj: Man och son.
Jobbar som fotograf
erapeut i frigörande
ing och konstterapi,
C"
w.ingridpullar.com
eller
2 ägg
(mal i mixer
er
tt
ö
ln
a
v
a
250 g mald
dekor
kvarn)
lnötter till
a
v
a
el
h
m
ca 50 gra
lver
1 tsk bakpu
er
1 msk sock
el
n
a
de
k
1/2 tsk
vatten (eau
s
m
lo
b
in
s
el
1 msk ap
digt
fleur
, ej nödvän pulver och
”)
r
a
h
Z
a
d’orange, “M och socker. Tillsätt bak na (och
er
Blanda ägg a ner de malda valnött
d
n
la
.
kanel. B
msvattnet)
rmar.
ev apelsinblo bollar, lägg i pappersfo t.
ö
a
Forma rund e boll med en halv valn grader, i
0
rj
Dekorera va lanvarm ugn, 150-20
el
m
i
Grädda
inuter.
ca 10-15 m
Marockanska småkakor
MANDELKAKOR
MED KOKOSFLINGOR &
SESAMFRÖN
(till vänster pa bilden, överst)
2 ägg
125 g strösocker (minska mängd efter smak
eller ersätt med 1 msk honung)
250 g malda mandlar
2 tsk bakpulver
150 g kokosflingor
1 msk sesamfrön till dekor
Blanda ägg och socker.
Tillsätt bakpulver, mandlar och kokosflingor.
Gör runda bollar som
trycks ut på smord plåt.
Dekorera varje kaka
med sesamfrön. Grädda i
150-200°, 20-25 min.
Marocka
nska sm
åkakor
MEKN
ESSIA
(till höge
r pa bild
en
, överst)
2 ägg
100 g ru
m
1,5 dl m stempererat smö
atolja
r
1,5 dl ru
ssin
100 g ha
c
100 g ha kade mandlar
c
2 tsk ba kade valnötter
kpulver
2 tsk va
n
1,5 dl flo iljsocker
r
5-6 dl m socker
jöl
Blanda f
l
smör, och orsocker,
Tillsätt ä vaniljsocker.
g
jsocker, b g, olja, vanila
valnötter kpulver, mandla
r,
mjöl tills och russin. Tillsä
t
d
e
kakor. Tr gen är lagom t
tjock att
yck ut k
forma til
akor med
form, ha
lv
l
som är c måne eller rund en form (typ löv
a
Grädda i 1 cm tjock och lä kexform) i degen
gg på sm
200°, ca
20-30 m
ord plåt.
in.
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
25
7 sorters kakor
CECILIA
USA
FRÅGOR TILL CECILIA
Vilka kakor saknar du från Sverige?
Sara Bernhard-kakan som är SÅ god, mazariner och
mandelbiskvier ... Oh, så gott! Det saknar man från
Sverige.
Favoritfika? När, var, med vem och med vad?
Man fikar inte på samma sätt här i USA som i Sverige.
Det är mer att man tar en kaffe snabbt på Starbucks och
det unnar jag mig då och då. Ibland har jag haft fika här
hemma för amerikanska vänner och försökt förklara för
dem den stora delen av det svenska sociala samhället som
är fika ... Jag bjuder alltid på hembakat när jag har fika.
Amerikanerna tycker det är helt underbart med annorlunda
kakor som de inte vanligtvis har här.
Vad brukar du servera om du bjuder på fika
hemma hos dig?
Kanelbullar, sockerkaka, min farmors gamla recept på
sirapskakor. Hallongrottor är också populära. Ibland har jag
även gjort semlor.
Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?
Min familj hemma i Sverige var inte direkt en ”fikafamilj”
så jag har inte den traditionen hemifrån, men visst har jag
vänner över på fika då och då. Men inte så mycket med
min familj.
Nytt bidrag till kafferepet från ditt nya land? Gärna
ett recept.
De godaste kakorna som jag bakar har jag kommit på
genom att ändra ett recept på ”Oatmeal Raisin Cookies”.
Jag visste att min man skulle komma hem och säga
”Javisst var de goda, men var är chokladen?” Så jag bytte
ut en del ingredienser. Enligt polischefen i vår stad är de
”FAN ... TASTIC!” Han smakade dem när jag hade bakat
till polisstationen. Jag gillar att baka men jag vill inte ha
det hemma, så jag bakar och ger bort till polis, brandkår
osv. Så mina barn kallar dem FANTASTIC COOKIES!
26
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Namn: Cecilia Thurman, 44 år
Gör: Hemmamamma med två barn i USA
Favoritkaka: Ett riktigt Wienerbröd (och det
kan man inte hitta här i USA).
e
t
a
l
o
c
o
h
C
Oatmeaolokies
Chip C
r
k of butte
1 1/2 stic nulated sugar
ra
1/2 cup g wn sugar
ro
1 cup of b
1 egg
se flour
ter
2 tbsp wa nbleached all-purpo
u
2/3 cups ing soda
k
1/2 tsp ba
lt
a
s
p
t
1/2 ts
illa extrac eal
n
a
v
p
s
b
t
2
m
cooked oat
3 cups un late
o
1 cup choc
d
chips
e butter an
h
t
t
a
e
b
,
l
w
at
mixing bo . Add egg and be a
e
g
r
la
a
In
ffy
vanilla. In
s until flu
the sugar . Mix in water and baking soda
r,
thoroughly l, stir together flou e and mix
r
w
o
u
t
b
r
ix
smalle
the egg m until all ingreo
t
d
d
A
.
tes, or
ats
and salt
1–2 minu ixed. Stir in the o d
n
le
B
.
m
po
well
thoroughly
se two teas
dients are e chocolate chips. U ches apart
in
th
and then balls of dough two ake at 350
e
B
c
.
t
la
e
n.
kie she
ons to p
reased coo es are golden brow
g
n
u
n
a
on
edg
until the
degrees F a rack. ENJOY!
Let cool on
7 sorters kakor
DENISA
HOLLAND
FRÅGOR
TILL DENISA
Vilka kakor saknar du från
Sverige?
Vad jag saknar är semlor, fast de får
man bara en gång om året, så det som
jag faktiskt saknar mest är gamla hederliga
kanelbullar. Det finns så mycket annat grejs nu, men
kanelbullar är så otroligt fikasvenskt!
Favoritfika? När, var, med vem och med vad?
Favoritfika i Sverige är definitivt med vem som helst som är
över 80 år gammal. Då får man alltid så starkt kaffe att man
håller på att flyga i taket och ett jättestort kakfat med hemmalagade kakor (och kanelbullar). Det är inte meningen att
man skall äta allt som finns på fatet, men jag gör det ändå!
Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos
dig?
Äppelkaka med glass eller kladdkaka med glass. Massor av
båda!
Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?
Det blir mest fika ute eller om jag inte har tid så blir det inom
Starbucks för en kaffe och en biscotti.
Namn: Denisa Valera Hanik, 34 år
Familj: Mannen Jitin och sonen Milan 7
månader.
Bor: Amsterdam
Gör: Gör karriär som heltidsmamma
för tillfället.
Favoritkaka: Nybakade kanelbullar
Nytt bidrag till kafferepet från ditt nya land? Recept.
I Amsterdam äter alla ”Poffertjes” som är som små minipannkakor. De går bra att äta närsomhelst, inte bara som fika.
Recept: www.squidoo.com/poffertjes
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
27
7 sorters kakor
HUMITAS
ser:
f
Ingredien ajsmjöl
etta är det
m
d
(
r
a
”
p
o
p
o
rd
e
k
c
6
e
ri
n steker g
manteca d
50-60 g ” tekpannan när ma
s
blir över i ett helt enkelt)
f
s
n
n
stekpa
mild ost
g
0
125-15
3 ägg
kpulver
1/2 tsk ba r
e
1 tsk sock nligt smör
a
ssan i
v
g
lla in ma
50-60
ru
tt
a
d
bla
Majskolvs mak
s
r
te
f
Salt e
er:
rna och
Förberedels gvitorna från gulo nteca,
g
a
Separera ä nda majsmjöl, m Bland
la
.
B
lt
a
t.
s
s
h
a
c
tan f
äggulor o pade äggvit
r,
e
lv
u
p
k
a
ker, b
en vis
lättfor
gen med d
blandnin en ska vara som en lvsbla
o
s
Konsisten a lindas in i majsk nvän
a
k
n
s
a
n
m
a
s
an
Mas
g till det k för att pake
n
å
g
ll
ti
till
inte
en är bara
man
blad. Blad inte. I värsta fall nde
å
u
de äts allts koka ca en timme
tag
g
n
n
a
Å
m
r.
e
r
papp
r. (Få
a
lv
o
k
js
en f
a
bädd av m använder man blad b
m
skolvar så en och kolvarna so
g
e
humitasd
)
ket.
Namn: Patrick Brodin, 44 år
Bor: Quito, Ecuador
Familj: Hustru Natalia från Ecuador och
barnen Mia 7 år och Isabella 5 år
Gör: Driver utlandssvenskar.com samt har
ett hostell i Quito.
Favoritkaka: Kladdkaka med hasselnötter
28
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
PATRICK
Ecuador
7 sorters kakor
fett som
iskött,
vivispa ägg co
s
t,
smör, os
da sedan
tan.
sa.
rmad mas n
a
ad. Har m
a
nda andr n,
a
it
etera hum mörs
använda
n
r lock på e ajm
på färska ra
te
e
för att pak gkon
ädd vid å
FRÅGOR TILL PATRICK
Vilka kakor saknar du från Sverige?
Pepparkakor, mandelflarn och mandelkubb. Får man räkna in bröd så
vill jag även nämna kanelbullar, arraksbollar och dammsugare.
Favoritfika? När, var, med vem och med vad?
The Happy Mondays Café, ett ställe som en svensk kille som heter
Jacob nyligen har öppnat i Quitos turisttäta koloniala del. Där kan man
äta goda chokladbollar. (www.facebook.com/TheHappyMondaysCafe)
Vad brukar du servera om du bjuder på fika hemma hos dig?
Jag är ju inte direkt ett kakmonster, men jag gillar allt som har med
choklad att göra. Hemma bjuder jag alltid på espresso och till det en
ostpirog eller en chokladbulle (ungefär som en kanelbulle men med
choklad istället för kanel). Får vi något speciellt och lite mer ovanligt
besök kan jag ställa mig och göra chokladbollar eller så bjuder vi på
kaffe med glass och jordgubbar och för den som vill, chokladsås.
Tyvärr så har jag inte lyckats alls med mina kanelbullar i min gasspis.
Hur bevarar du fikatraditionen hos dig?
Här i Ecuador dricker man kaffe på morgonen och på kvällen, nästan
ingen dricker mitt på dagen. Likaså var det med mina svärföräldrar
fram till jag kom hit till Ecuador. Numera så dricker vi alla kaffe på
maten efter lunchen. Min svärfar ber alltid om en espresso när han
kommer hem till oss och svärmor tackar alltid ja när jag frågar. Frugan
har gått från blaskigt kaffe till att dricka espresso. På helgerna tar vi
alltid fika på maten, alltså kaffe med något till. Mina döttrar har tagit
till sig den traditionen och jag är övertygad om att de kommer att träffa sina kompisar över en fika när de blir äldre. Det är numera en del
av deras kulturarv.
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
29
FIka
På jakt efter
fika på svenska
Text & Foto
Maria Karlsson, Jersey City, NJ
! För många är det stora
äpplet en ”sjukt grym”
stad med det senaste modet och de fräckaste
restaurangerna. Det höga tempot i New York lämpar sig inte riktigt för en lugn fikastund, det är
vanligare att man byter ut kaffekoppen mot ett
martiniglas när man vill varva ner. Som svenskfödda Manhattanbon Sanne Grandt säger: ”När man
lever i ’Sex and the City’-staden blir det mest martinis med tjejerna”. Det är då man anförtror sig åt
sina vänner och berättar sådant som i Sverige kanske hade dryftats under fikat.
Amerikanen på språng förknippar kaffedrickandet med en koffeinkick och det finns en uppsjö av
alternativ för hämtkaffe. Kedjor som Starbucks,
Cosi, Europa, Pret A Manager, Au Bon Pain och Le
Pain Quotidien är populära exempel. Till och med
snabbmatställen som McDonalds och Wendy’s satsar på morgonkaffe. Lokala så kallade delis och
diners och entreprenören med vagnen på gathörnet tävlar alla om att få vara den som förser den
upptagna arbetsmyran med den dagliga dosen.
Som med mycket annat i New York går det att få
tag på kaffe i alla prisklasser och kvaliteter.
När Sanne hör ordet fika tänker hon på barndo-
New York
30
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
men och mormors supergoda hembakta bullar,
småkakor och saft. Johanna Lindgren, en annan
New York-svenska hemmahörande på Wall Street,
säger att för henne betyder fika “att sitta ner med
något gott framför mig tillsammans med någon
eller några jag gillar och prata om allt och inget”.
Just det där med att sitta ner och ta det lite
lugnt ligger kanske inte direkt för New York-borna,
men det finns naturligtvis mysiga kaféer där man
kan ta det lugnt. Johanna gillar Jack’s Coffee: “Det
är litet och mysigt, de serverar riktigt te (alltså inte
påste), har de godaste chocolate chip-kakorna och
sist men inte minst kan man få sitt te eller kaffe i
en riktig kopp!” Jack’s Coffee finns vid South
Street Seaport och i Greenwich Village.
For den som letar efter svenska alternativ finns
det sådana som liknar den amerikanska varianten.
Ett sådant är FIKA. Lars Åkerlund och David
Johansson öppnade den första FIKA 2006 i
Uptown Manhattan-distriktet och har nu utökat
med ytterligare två, en i Flatiron-distriktet och en i
finansdistriktet. Även om kaffet är gott och de serverar relativt autentiska chokladbollar och hallongrottor, så gör sig FIKA i Midtown inte riktigt
för en traditionell fika där man kan sätta sig ner i
lugn och ro för att prata och umgås. Liknande
svenska alternativ finns numera även i Brooklyn
där Konditori har öppnat två kaféer, ett i Park
Slope och ett annat i Williamsburg. Då finns det
bättre plats på AQ Kafé som ligger söder om
Columbus Circle och Central Park. Inredningen är
ljus och trevlig, sådär lite allmoge. Hit vallfärdar
“
Lever man i
Sex-in-the-city-stan blir
det mest martinis
med tjejerna.
”
svenska familjer med barnvagnar. Tills helt nyligen
kunde man njuta av både prinsesstårta, budapestrulle och äkta vetebröd, men tyvärr har de numera mest fokus på frukost, lunch och middag. Det
går att avnjuta rätter som gravlax, silltallrik, svenska pannkakor och köttbullar.
Det finns även andra gemytliga svenska restauranger där man kan få sig en god kopp kaffe och
något sött att tugga på. Smörgåschef är en av dem
med tre trevliga lokaler och de serverar god svensk
Fika
FIKA MITT PÅ MANHATTAN
Jack’s Coffee: www.jacksstirbrew.com/coffee.php/locations
Svenska Kyrkan: www.svenskakyrkan.se
Smörgåschef: www.smorgas.com
AQ Kafé: www.aqkafe.com
FIKA: www.fikanyc.com
Konditori i Brooklyn: www.konditorinyc.com
mat. En av restaurangerna ligger i Scandinavia
House, och tar man sig dit för till exempel ett klassiskt smörgåsbord så kan man även köpa skandinaviska varor som hantverk och delikatesser. Är
man dock ute efter en äkta fikastund så är det
bara ett alternativ som gäller: Svenska Kyrkan.
Mitt i smeten, i Midtown Manhattan på 48:e
gatan mellan 5:e- och Madisonavenyn ligger en
oas. När dörren till Svenska Kyrkan slår igen
bakom en på en torsdagsförmiddag så är lugnet
påfallande. Ungefär som när man brukade gå till
biblioteket där hemma. Väggarna är täckta av bokhyllor med meter efter meter av svenska böcker.
Man kan till och med köpa några med sig hem om
man vill.
Svenska kyrkan har funnits här sedan 1978.
Längst bak i lokalen ligger köket och det är där
man kan få sig en riktigt god kopp kaffe och en
hembakad kanelbulle. Det är här man samlas för
en riktig fikastund. Några läser svenska tidningar.
Andra stämmer träff med vänner. Barnflickor samlas på söndagar för att byta erfarenheter och pensionärerna har sin träffpunkt för att upprätthålla
kontakten med det svenska.
Lena Fleischmann är administratör på Svenska
Kyrkan och för henne betyder fika ett litet andrum,
något som är mysigt. “Jag brukar skoja och säga
att tre-fikat är superviktigt. Att dricka kaffe, det är
någonting man behöver, en liten stund att pusta
ut. Något som man har i arbetslaget. Hur stojigt
det än är här så blir det en paus”. Och det är inte
alltid som det är lugnt. Svenska Kyrkan har nio
barngrupper och där får små svenskättlingar även
lära sig vad fika är då samlingarna innehåller
fikastunder. Och medan barnen leker och lär så får
ofta även mammor, pappor och barnflickor sig en
paus med kaffe och bulle. Lena berättar att folk i
alla åldrar kommer till Svenska Kyrkan; de i medelåldern, barn, pensionärer, yrkesarbetande och
unga barnflickor. Bofasta och turister. “Det är ofta
turister som säger att de inte kan komma ihåg att
de har ätit någon bättre bulle.” Bullbakningen
står Monica Lee för och det blir i alla fall 700-800
bullar i veckan.
Så även om fikastunderna kanske inte ter sig
alldeles som i Sverige, så finnas det i alla fall ett
ställe mitt på Manhattan där du kan ta ett kliv in i
det svenska och njuta av en äkta fikastund med
tillhörande kanelbulle, och det är på Svenska
Kyrkan. •
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
31
Krönika
Text & Foto Karolina Karlsson
I Soledad fikar man
ALDRIG ensam
kaffelandet Colombia, där majoriteten av
världens kaffe odlas, har man på senare år
kunnat observera något av en kafé-explosion. Nu för tiden kan man till exempel hitta
Juan Valdez, vilket är en motsvarighet till
nordamerikanska Starbucks, i vart och vartannat gathörn. Och trots att kedjan är bland
de största företagen i landet vill man gärna
marknadsföra sig som de lokala kaffeproducenternas lilla verksamhet. Sant eller inte,
man har i alla fall lyckats bra med att skapa
ganska mysiga kaféer, ofta med uteserveringar och ett stort utbud av olika kaffedrycker.
En annan kedja är Oma som är ganska lik
Juan Valdez men som får ett plus i kanten då
man för det mesta serverar i riktiga koppar.
Och visst, det är inget fel på vare
sig Juan Valdez, Oma eller de andra
kedjorna. Man vet vad man får. Alltid.
Vare sig det är i Andernas Bogotá,
öknens Neiva, Amazonas Leticia eller
Karibiens Cartagena. Inga överraskningar och inga långa betänketider
över vad man ska beställa. Men, hur
kul är det, egentligen? Om man väl
vågat sig till Colombia, borde man
inte också våga äventyra när det
kommer till kaféval?
Den som har läst Gabriel Garcia
Marquez Hundra år av ensamhet,
eller Cien años de soledad som den
heter på spanska, kanske vet att ordet soledad betyder ensamhet. I Colombias huvudstad Bogotá är Soledad namnet på ett kvarter, men i detta kvarter betyder det allt annat
än ensamhet. Att det bara ligger tio minuters
promenad ifrån stadens bullriga centrum
är svårt att tro när man strosar omkring
på den populära gatan Parkway (som på
Colombianska uttalas Paaarkwei med betoningen på näst sista vokalen) som kantas av
stora, höga träd som svajar i luften. De stora,
vackra husen, ofta i viktoriansk stil, tillsam-
I
mans med andra i 60-talsstil som ligger runt
omkring, gör det svårt att tro att man egentligen befinner sig i en tätbefolkad stad med
åtta miljoner invånare.
En gång i tiden var det här stadens mer välbärgade bodde men numera hittar man en
salig blandning av restauranger, kvartersbutiker, privata bostäder, företag och sociala
organisationer. Alldeles intill ligger stadens
viktigaste statliga universitet. En del beskriver kvarteret som bohemiskt eller alternativt,
och den politiska aspekten har utan tvekan
en central roll. Politiska diskussioner har
pågått i området sedan landets mer våldsamma epok och när det är dags för val väljer
majoriteten av de politiska partierna att ha
“
ske inte, för istället finns det en massa andra
kaféer. De klassiska Andante och
Bocadodulce som funnits länge har numera
fått sällskap av många andra som
ploppat upp här och där längs promenadstråket. Då Bogotás klimat är
relativt vänligt kan man ofta sitta
ute och dricka sin café con leche
(kaffe med mjölk), tinto (vanligt
kaffe), aromatica (fruktte eller örtte)
eller varför inte en Club Colombia
(Colombiansk öl) med tillbehör.
Tillbehören faller i kategorierna de
sal (salt- matigt) eller de dulce (sött).
Frågan är väl,
har man väl vågat sig till
Colombia, borde man
kanske inte också
våga äventyra när det
kommer till kaféval?
32
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
sina kampanjkontor här. Stadsdelen utgör
också en perfekt omgivning för inspelningen
av en av landets otaliga såpoperor. Är man
ute efter att se såpakändisar eller vill vara
statist, är det bara att hålla ögonen öppna.
Soledad är således ett perfekt område för
att umgås. Det är här man ses efter jobbet
eller på helgen för att promenera, äta glass,
prata med vänner, rasta hundar och barn och
just det: för att gå på kafé. Speciellt Parkway
kantas av många trevliga små ställen, men
Juan Valdez saknas. Eller saknas gör det kan-
”
Colombianer har en förkärlek till
efterrätter som kan liknas vid de
svenska bakelserna. Ett exempel är
miloja som är ett slags kex med karamellkräm och ett annat är marängtoppar, gärna
rosa med lite pärlor på toppen. I bakväg hittar man ofta vita bullar med något sött (ofta
gjort av frukt) inuti, brownie con helado (chokladkaka med glass) eller vanliga muffins,
och när det gäller kakor så är chocolate chipoch havrekakor populära.
För colombianerna, som tillhör ett hårt
arbetande folk, är för- och eftermiddagsfika
sällsynt men en varm dryck med tillbehör
slinker gärna ner efter lunchen eller jobbet,
Krönika
och sammansmälter inte sällan med
kvällsmålet. Annars är det på helgen
som Soledads kaféer intas av lokalinvånarna.
Och vi svenskar då? Tja, när man tar
seden dit man kommer är det inte helt
enkelt att introducera för- och eftermiddagsfika och det blir lätt fika på
colombianskt vis. Men visst tar man
också tillvara på det svenskaste av allt
genom att fika hemma! För trots
Soledads många trevliga kaféer med
stor potential så snackas det ändå bäst
hemma, gärna länge, i soffan och utan
skor. Om andra nationaliteter är inbjudna är det lätt att imponera med de enklaste färdigheterna från hemkunskapslektionerna. För vem avslöjar hemligheten när chokladbollarna blir omnämnda som tryfflar? Och trots det ganska
breda colombianska utbudet av både
sal och dulce så går ju inget upp mot
en hederlig kladdkaka! •
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
33
FRIA
i
r
f
n
e
t
Glu
e
j
d
ä
Gl
Text Emelie Krugly Hill
För glutenintoleranta kan fika vara en mindre välsmakande historia. I många länder är det också svårt att
hitta ett varierat utbud av glutenfria bakverk. Men det
är inte längre en omöjlighet att njuta av goda och smakrika kaffebröd eller muffins även om du är allergiker.
Det marknadsledande svenska glutenfria bageriet Fria
Gluten Free frestar med en rad klassiska bakverk som
har blivit något av en smaksensation på marknaden.
34
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
FRIA
amiljeägda företaget Fria gjorde ett snabbt
intåg på marknaden 1996 efter att Gunnar
Adås, som tidigare arbetade för bageriföretaget Pååls, insåg att det fanns en plats för hans
recept. Idag är Fria marknadsledande i Norden,
och har även etablerat sig i en rad europeiska
länder, bland annat i Storbritannien där intresset
är stort. Nyligen kammade de hem förstapriset i
brittiska tävlingen Free From Food Awards 2012
för sitt bröd Grova och hyllades också för sin
kladdkaka och Grov Minibaguette.
– Alla våra produkter håller en jämn och hög
kvalitet, berättar marknadschef Anders Nilback
på Fria i Västra Frölunda strax utanför Göteborg.
En del i vårt recept är hemligt och den ”magiska” sammansättningen av denna del sker bakom
stängda dörrar. Vetestärkelse är en anledning till
att smaken får en så autentisk karaktär att man
knappt känner skillnaden mot ”vanliga” motsvarande bröd. Vi använder ett vete som blivit tvättat upprepade gånger innan det blir till stärkelse
och är det renaste som finns på marknaden.
Sverige framstår som ett glutenfritt paradis
och det beror på många faktorer, framför allt är
Svenska Celiakiförbundet och dess lokalföreningar mycket aktiva i att sprida information om
F
celiaki, den autoimmuna sjukdomen där den
enda medicinen är en glutenfri kost.
– Restauranger och hotellkedjor har varit snabba på att snappa upp det stora behovet av att
utbilda personal och att erbjuda glutenfria alternativ på menyn, och sammantaget finns det en
unik kunskap i Sverige, säger Anders Nilback.
Många kunder jag talar med runtom i Europa när
vi är ute på mässor berättar att de helst planlägger sina semestrar i Sverige, men även i Finland
och i Norge som också har ett stort utbud av glutenfritt i butikerna och på restauranger.
– Att upptäcka att man har celiaki eller är intolerant mot gluten kan göra att man ibland tappar
matglädjen och att man kanske tror att det inte
längre går att njuta av livets goda, berättar
Anders. Det är fantastiskt att kunna glädja så
många människor genom våra produkter. Vi får
ofta höra att konsumenterna tycker att våra produkter är de godaste de smakat och har i vissa
fall till och med bidragit till att deras matintresse
har ökat.
Fria inspirerar också med recept och bilder på
sin webbsida. Produkterna finns att hitta i frysdisken i matbutikerna. Men i Italien finns till
exempel Fria endast på apotek eftersom glute-
nintoleranta får subventioner av staten och därför är utbudet mer tillgängligt via denna distributionskanal.
Vad det gäller de söta produkterna är det
framför allt kladdkakan som ligger i topp, den är
en av Frias bästsäljare. Andra favoriter är kanelbullar och äpplemuffins. Fria är väl etablerat och
marknadsledande i Sverige och i övriga Norden.
Intresset i Europa är stort och deras bröd, bullar,
muffins och kladdkakor finns idag även i Holland,
Italien, Belgien, Tyskland och Storbritannien.
– Det finns ett intresse från andra länder
också, vi får många förfrågningar ifrån bland
annat Spanien och USA, men för tillfället satsar
vi på att växa där vi redan finns, för att därefter
ta oss an nya potentiella marknader, förklarar
Anders Nilback. Vi deltar på flera internationella
mässor runt om i Europa i år och det är ett spännande sätt att möta konsumenter och dela med
oss av en bit av den glutenfria svenska bröd- och
bakverkskulturen. •
För mer information besök:
www.fria.se
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
35
böcker
för
7
Bakböcker
Text Cecilia Nilsson
Hur vet man vilka bakböcker som är inne? Vilka kan
inspirera oss till att hålla fikatraditionerna vid liv
utomlands? När man rusar in i bokhandeln på
Sverigesemestern för att köpa med sig något hem
kan det vara bra att ha lite idéer. Bibliotekarien och
bakerskan Cecilia Nilsson hjälper oss på traven.
Linda Lomelino – Lomelinos tårtor (2012)
Linda Lomelino är en frilansande fotograf som skriver en
blogg som heter Call me cupcake. Nu har hon precis gett ut
sin bok Lomolinos tårtor. Det är en väldigt vacker bok som
förutom underbara bilder också är fylld av amerikanskinspirerade tårtor av alla slag. Den inleds med ett långt kapitel
med massor av tips på hur man gör den perfekta tårtan.
Åsa Swanberg – Whoppies (2012)
Jan Hedh
277 sorters kakor
(2010)
Efter de senaste baktrenderna med cupcakes
och makroner är det dags för nästa kaka som
alla måste baka: whoopie. Det handlar om en
dubbel halvmjuk kaka med smarrig fyllning.
Smakerna väljer man efter tycke och smak.
Men visst blir man sugen på Kanelwhoopie
med lingonfyllning eller Chokladwhoopie
med salt choklad inuti? Det blir i alla fall jag.
Hedh är en legendarisk
konditor med över 45 år i
yrket. Hans bok innehåller
alla kakor man kan önska
sig. Den är härlig att bläddra i och godsakerna får
det att vattnas i munnen. Vissa recept är dock ganska avancerade för
en amatör med vanligt kök. Vad sägs om en stor bröllopskrokan med
spunnet socker? Men boken innehåller också recept som man faktiskt
vågar ge sig på, och mitt nästa projekt från boken är mazariner.
36
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
bättre bak
Bakböcker
Kristina Eriksson och Åsa Dahlgren
Kanelbullar och annat nybakat (2010)
Om man är sugen på vetebullar av vilket slag som helst, så är det den här boken
man ska vända sig till. Det finns recept på kanelbullar såklart, men sen kan man
hitta massor av nya tips. Wienerrutor med röda vinbär och vetekringlor med
Philadelphiaostfyllning tycker jag i alla fall låter fantastiskt smaskigt.
Mia Öhrn
Macarons, cupcakes och cakepops (2011) och
Fler kladdkakor (2010)
Konditorn och skribenten Mia Öhrn
har gett ut flera böcker som
Sockerkakor, Kladdkakor och Tårtor
och har också en blogg, miaöhrn.se.
I sin senaste bok har hon fått med
alla de senaste trenderna på
kakhimlen. Boken innehåller till och
med recept på whoopies så den är
verkligen full av godsaker. Förutom
fina bilder är recepten varvade med
massor med tips och trix för att man
säkert ska lyckas med sina bakverk.
Leila Lindholm
Hello cupcake! (2011)
I den här boken är det cupcakes och
whoopies som spelar huvudrollerna. Leila Lindholm, som gett ut
flera böcker om bakning, har här
valt att ägna boken åt söta bakverk. Hennes cupcakes är amerikanska på alla sätt och hon ger tips på
olika kristyrer och dekorationer.
Boken har också många bra kalasidéer. Jag har hittat en favorit:
Butterfly Lemon Cupcake med vallmo- och citronkrämsfyllning, dekorerad som en fjäril på toppen. Fint!
Jag måste ta med en bok till av
Mia Öhrn för den kan man
nästan inte värja sig från. Den
heter Fler Kladdkakor. Alla
har sitt favoritrecept på kladdkaka, jag också, men ibland
kan man behöva variera sig
och här finns massor av tips.
Bilderna i boken är stora, så
när man bläddrar blir man
bara tvungen att gå hem och
baka. Bakad chokladmousse
måste man ju bara prova!
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
37
Midsommar
Text & Bild
Louise Sverud
Med blommor
i håret
38
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Midsommar
Som
utlandssvensk saknar man
många saker från Sverige.
Knäckebröd, kaviar, Zoégas
kaffe, kanske syrener som blommar och nyplockade
jordgubbar. En av de saker jag saknar mest är midsommar. På grund av jobbet kan jag oftast inte vara
i Sverige just i juni vilket innebär att jag alltid missar midsommarafton. Och finns det något härligare
än en midsommarfest? Sist jag var med på en var
för sju år sedan. Min yngsta dotter hade precis fötts
och jag var mammaledig och kunde därför ta med
mig båda barnen hem för en lång och härlig sommarvistelse i Sverige.
På midsommarafton tog jag lillan i barnvagnen
och den stora dottern vid handen och så gick vi
hem till några goda vänner. De hade i sin tur varit
och nallat av de stora blomsterhögarna vid midsommarfestplatsen tidigare på morgonen och burit
hem stora fång med vackra sommarblommor.
Genast satte vi igång att binda kransar till oss och
barnen. Det var lite pilligt men oj, så söta de små
blev ... Fast jag hade valt fel midsommarklädsel!
Vita byxor som efter blomsterpysslet var fulla med
gröna fläckar från blomsterstjälkarna. Om det blir
en nästa gång ska jag komma ihåg att ta med förkläde.
Iklädda våra vackra blomsterkransar traskade vi
lite senare bort till festplatsen där de hade rest midsommarstången. Vi hittade en perfekt plats i skuggan under några träd och där dukade vi upp vår
medhavda picknick med sill och potatis, gräddfil
och dill och så klart kall god öl (alkoholfri för min
del eftersom jag fortfarande ammade, men ändå).
Mellan tuggorna skuttade vi runt majstången och
hoppade som små grodor och spelade violin, som
man sig ju bör på midsommarafton. När vi dansat
oss trötta, och blivit intervjuade av den lokala dagstidningen (de tyckte det var spännande med
utlandssvenskar på besök och ville veta vad vi tyckte om svensk midsommar), promenerade vi hem
och satte fyr i grillen. Det var en underbar sommardag och eftersom vi var lite svettiga av allt dansande lade vi blomsterkransarna på stentrappan, vilket
blev ett fint stilleben för dagen. Middagen avslutade givetvis med svenska jordgubbar. Vilken underbar midsommar i goda vänners lag!
Detta var som sagt sju år sedan. Sedan dess har
jag försökt på olika sätt att fira midsommar här på
Lanzarote. I Spanien firar man San Juan, Johannes
döparens dag, den 24 juni. Kvällen före bygger man
och tänder stora brasor som syns över hela ön.
Enligt traditionen skall man kasta sina gamla skor
baklänges över axeln in i brasan vilket betyder
ungefär ”ut med det gamla, in med det nya” och
när brasan brunnit ner ska de som är tillräckligt
modiga hoppa över den glödande högen. Det är
ganska spännande och en mycket trevlig kväll som
påminner mig en hel del
om Valborg hemma i
Sverige.
Men tyvärr går den inte
upp mot en svensk midsommar. Vid några tillfällen
har vi försökt att återskapa
vår svenska midsommar på
eget vis. Maten är inget
problem, vi har ju IKEA. Där
kan man oftast köpa både
knäckebröd, sill och akvavit. Svårare är det med
midsommarstången. På
Lanzarote växer det i
princip inga träd, inga
buskar och inga blommor.
Ett år byggde vi en träställning som vi sedan
klädde med avklippta grenar från en benjaminfikus
som någon hade hemma i
“
...små
grodorna
små
grodorna är
lustiga att
se...
”
huset. Sedan gjorde vi två kransar
till stången och blomsterkransar
till håret av plastblommor.
Självklart såg det inte lika fint ut
som med riktiga blommor men
man tager vad man haver.
Majstången blev ju lite i kortaste
laget, bara en och en halv meter hög, och fikusbladen vissnade otroligt fort, men vi lyckade få till ett
par danser runt den ändå. Med midsommarstången
besökte jag även barnens skola och gjorde ett studiebesök (något jag gjort varje år för att visa på
något svenskt och för att stärka mina barns identitetskänsla) och lärde alla barnen i dotterns klass att
både dansa och sjunga ”Små grodorna”. När jag
förklarade för barnen vad sången handlade om
skrattade de gott. Lite tokiga tyckte de nog allt att
vi verkade där uppe i Sverige. Men de tyckte det var
kul i alla fall och dottern var mycket stolt över sitt
ursprung den dagen, så det värmde i hjärtat.
I år blir det inget svenskt midsommarfirande heller. Det har varit en otroligt torr och varm vinter så
det finns ingen chans att jag skulle kunna reproducera en majstång eller binda några kransar, men jag
håller tummarna för augusti och planerar en svensk
kräftskiva på stranden med hela svenskgänget här
på Lanzarote. Då blir det med hjälp av IKEA igen. •
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
39
Midsommar
HISTORIA
midsommar
Midsommar firas av två olika anledningar. Dels som en del i att fira sommarsolståndet och dels för att fira Johannes döparens födelsedag.
Man kan diskutera om vårt nuvarande svenska midsommarfirande egentligen är så svenskt eftersom det inte är helt klart var de olika delarna av vårt
firande kommer ifrån. Men vad vi vet är att traditionen blandar gamla hedniska traditioner med nyare kristna.
Enligt folktron var allt som växte i naturen laddat med övernaturliga krafter
under midsommaren. Genom att samla den kraftfulla magin i en blomsterkrans hade man medel för det kommande året. Att spara kransen och lägga
den i julbadet var ett sätt att bli frisk och stark under återstoden av vintern.
Människan har sedan urminnes tider kunnat fastställa när sommarsolståndet
inträffar. Det var för att markera dagen som man började utföra särskilda riter
till solen och gudarna.
Dagen före Johannesdagen, som syftar på Johannes döparens födelsedag
den 24 juni, var fram till 1952 midsommarafton. För att bättre passa in i
arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på
en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.
Under 1500-talet var det vanligt att man tände en stor eld på midsommar.
Traditionen med midsommareld fortsatte långt in på 1900-talet. Därefter
avtog traditionen successivt, för att med våra dagars lokala eldningsförbud
slockna för gott.
Majstången var en ny sed som troligen kom till Sverige från Tyskland någon
gång i slutet av medeltiden. Att maja betyder att smycka med grönt. Dansen
och lekarna är gamla inslag i midsommarfirandet och var ett sätt för ungdomarna att lära känna varandra närmare. Och det kunde då, liksom nu, gå hett
till.
Förutom att plocka sju sorters blommor för att drömma om sin tillkommande var det även tradition att gå till en källa för att dricka brunn, offra ett mynt
eller i dess vatten skåda in i framtiden. I förväg hade man rensat källan och
smyckat runtom med ett lager granris, som också var bra att sitta på. Ibland
blev det fest och ungdomarna dansade natten lång tills det var dags att gå
till kyrkan nästa dag.
Källa: Nordiska Museet
40
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
För att komma i midsommarst
blomsterkransar. Att göra sin e
svårt, och väl värt det när man
barnens små huvuden.
En ganska enkel midsommark
mar- eller ängsblommor runt e
Använd myrtentråd eller tunn
blommorna på stommen.
Låt blommorna dra vatten ett
Klipp sedan blomstjälkarna så
så att den får rätt längd.
Sedan lindar man bara fast blo
ihop blommorna i små bukett
blomsterstjälkarna så nära un
morna mindre när du sedan bö
När blomstergirlanden är tillrä
försiktigt och fäster ändarna i v
som möjligt. Man kan i praktik
med vatten i en plastpåse och
Midsommar
tämning är det mysigt att samlas och binda sina egna
egen krans är kanske lite pilligt men egentligen inte så
n ser det färdiga resultatet på
krans gör du med enkla somen stomme av björkriskvistar.
n ståltråd för att linda fast
bind din egen
midsommarkrans
t par timmar innan du skall linda din blomsterkrans.
de blir ca 5 cm. Mät runt huvudet med björkriskvisten
ommorna längs den raka björkriskvisten. Bunta gärna
ter som du lindar fast med tråden. Linda tråden över
der blomsterhuvudet som möjligt. Då ”flaxar” blomöjer till kransen.
äckligt lång för att räcka runt huvudet böjer man den
varandra. Bäst håller kransen om man gör den så sent
ken linda kransen dagen innan. Lägg den då på ett fat
placera i en kall källare eller i kylskåpet. Lycka till!
7 sorters
blommor
Enligt sägnen kunde ogifta flickor få reda på vem
som skulle bli deras tillkommande just på midsommarafton. Allt de behövde göra vara att plocka sju
sorters blommor (gärna vid ett vägskäl) och hoppa
över lika många gärdsgårdar, allt under tystnad. När
de kom hem skulle de stoppa blommorna under
huvudkudden och under natten skulle de så drömma
om sin tillkommande make. Idag när vi har färre
ängar med blommor och väldigt få gärdsgårdar, i
alla fall i bebyggda områden, räcker det nog med att
plocka blommorna och lägga dem under huvudkudden. Prova!
Vilka blommor ska man då plocka till midsommar? I
en visa med text av Einar Molin och musik av Lille
Bror Söderlundh, ges ett förslag:
Midsommarblomster
Midsommarnatten plockar jag klöver och timotej
karimbacka* och ängsull och blyga förgätmigej
blåklockor och violer och sen drömmer jag om dej
och då vet jag att du älskar blott mej.
* Karimbacka = röllika
SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
41
Vi tackar våra sponsorer
Annonsplats i SVEN?
För mer information [email protected]
SVEN är en gratis e-tidning som kommer ut 2 gånger per år
Du kan läsa tidningarna på: www.tidningensven.com
Vill du vara med?
Skribent – Fotograf – Illustratör – Intervjuobjekt – Redaktionsjobb
Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie i SVEN? Vi tar gärna emot förslag
och bidrag. SVEN har ett speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skulle
vara riktigt intressant! Låt oss veta! Kontakta SVEN på:
[email protected]
Vi vill ge så många som möjligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar som
känner att de har något att dela med sig av.