Nyanvändning av produktionsbyggnader på
LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 1 Fotografier: Emilia Rönkkö, Antti Jaatinen, byggnadernas ägare samt Landsbygdsnätverket Layout: Emilia Rönkkö Nyanvändning och finansieringsmöjligheter för produktionsbyggnader på landsbygden Denna guide innehåller exempel på nyanvändning av produktionsbyggnader inom jordbruket och övriga produktionsbyggnader på landsbygden, som står tomma eller är i otillräcklig användning. Förhoppningen är att exemplen ska bidra med idéer för byggnadernas ägare, företagare på landsbygden, planerare samt myndigheterna. Med guiden önskar man främja bevarandet av gamla produktionsbyggnader och finna nya användningssyften som stöder utveckling av landsbygden. Ägarna till byggnaderna är i en nyckelställning då det gäller kvalitativ och kreativ nyanvändning av gamla byggnader på landsbygden. Ägarna till de byggnader som presenteras i guiden ser nyanvändning som en positiv möjlighet. Exemplen ger vid handen att man med nyanvändning kan utnyttja väldigt många olika slags byggnader för olika ändamål. En viktig del i utvecklingen av landsbygden är ändamålsenliga lokaler för olika former av verksamhet. Det är möjligt att erhålla finansiering för utveckling av näringslivet på landsbygden, nya näringsgrenar och produktionsmöjligheter. Man kan även erhålla finansiering för allmännyttiga utvecklings- och investeringsprojekt som siktar på att förbättra boendetrivseln på landsbygden samt landsbygdens attraktionskraft och funktionalitet. Investeringsstöd för utveckling av landsbygden söks hos de regionala NTM-centralerna eller de regionala Leader-aktionsgrupperna. Ta kontakt och fråga mer Börja med att ta kontakt med NTM-centralen eller Leader-gruppen på ditt område. Närings-, trafik- och miljöcentralerna ger råd och tar emot ansökningar (www.ely-keskus.fi/ sv) De lokala Leader-aktionsgrupperna ger råd och tar emot ansökningar (http://www.landsbygd. fi/sv/index/leader.html) Mer information om investeringsstöd http://www.mmm.fi/sv/index/amnesomraden/ utvecklingavlandsbygden/Foretagande_landsbygden.html http://www.mavi.fi/sv/index/landsbygdsfinansiering.html http://www.mavi.fi/sv/index/landsbygdsfinansiering/landsbygdsprojekt.html Texten i denna guide: Arkitekt, TkD Emilia Rönkkö, Uleåborgs universitet Arkitekt Antti Jaatinen, NTM-centralen i Egentliga Finland Överarkitekt Raija Seppänen, Jord- och skogsbruksministeriet I finansieringen av de finländska exempel som ingår i guiden har delvis investeringsstöd riktat till utveckling av landsbygden använts. Även för finansieringen av de tyska exemplen och Nordiska minsterrådets NordFram-exempel har delvis investeringsstöd riktat till utveckling av landsbygden i länderna i fråga använts. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 3 Nyanvändning av gamla produktionsbyggnader på landsbygden lönar sig Varför lönar det sig att utnyttja det existerande byggnadsbeståndet? Det lönar sig att utnyttja byggnadsbeståndet även efter att den ursprungliga användningen avslutats. Att använda byggnadsbeståndet under hela dess livscykel är en ekonomisk och hållbar användning. Då världen omkring oss förändras, kan man se på en byggnad som använts i vardagligt produktionssyfte hur man levt på landsbygden förr i tiden och hur man lever idag. En gammal byggnad har även ett egenvärde, och att bevara den är en kulturgärning. Exemplen i denna guide är byggnader i den vardagliga verksamhetsmiljön och är typiska för landsbygden. Med hjälp av dem åskådliggörs hur ny företagsverksamhet eller gemensamma lokaler för byborna kan skapas genom att man utnyttjar existerande strukturer och byggnadsbestånd. Ändamålsenlig användning håller byggnaden i skick Då näringsgrenarna på landsbygden utvecklas och byggnadsbeståndet förändras, kan i synnerhet produktionsbyggnaderna på landsbygden komma att stå tomma eller inte utnyttjas fullt ut. Produktionsverksamheten på gården kan ha förändrats eller upphört, eller så uppfyller produktionsbyggnaden inte längre kraven på nutida verksamhet. Vanligtvis står byggnaderna tomma just på grund av förändrade krav på produktionen och inte på grund av att deras strukturella användningsålder eller livscykel kommit till ända. Även om produktionsbyggnaden inte längre är lämpad för produktion, kan den vara lämplig för ett antal nya användningssyften. Utvecklingen av produktionsmetoderna tar sig uttryck även i otillräcklig användning av det 4 gamla byggnadsbeståndet på landsbygden eller tomma produktionsbyggnader. En annan effekt är tomma produktionsanläggningar, så som mejerier, kvarnar och småskalig industri. Produktionsbyggnaderna lämpar sig ofta tack vare sin stora volym även för ytterst krävande verksamhet. Ett byggnadsbestånd av detta slag har kunnat modifieras flera gånger på ett flexibelt sätt och i flera användningssyften. Ny verksamhet i form av sommarteater, museum eller varför inte filmstudio är kreativ nyanvändning som främjar gemenskapen och livskraften på landsbygden. Att utnyttja en existerande byggnad för ny användning medför mångsidigt mervärde både ekonomiskt och kulturellt. Byggnaden kan vara konstruerad av sådant material eller byggd på ett sådant sätt som är ovanligt idag. Dessutom är byggnadens miljö ofta redan formad samt nödvändig infrastruktur såsom vägar och elektricitet. De tekniska egenskaperna hos en gammal byggnad kan skilja sig från de lösningar som används idag. Vanligtvis är man tvungen att göra strukturella och tekniska förändringar i byggnaden. Man bör dock inte gå in för att modernisera en gammal byggnad enligt principen om nybyggande, eftersom man då går miste om byggnadens dolda möjligheter och dess historia. Då användningssyftet förändras är idérikedom, planering som beaktar möjligheterna och ordentligt genomförande av avgörande betydelse. Oberoende av användningssyftet är gamla produktionsbyggnader vanligtvis omsorgsfullt byggda av ändamålsenligt material. De är konstruerade för att användas under en lång tid. Därför är det mer lönsamt att reparera en tom eller t.o.m. förfallen byggnad för nyanvändning än att låta riva den. Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR Att en byggnad står tom en längre tid påverkar oundvikligen dess skick. Exempelvis har funktionaliteten hos ett stall av natursten utgått ifrån bl.a. effekten av djurens kroppsvärme för att hålla tjälen borta och murarna hela. Även om byggnaden ser ut att vara förfallen, kan den fortfarande ha ett stort användningsvärde och strukturellt värde. Därför lönar det sig att reparera flera även mer allvarliga skador om man lyckas avlägsna orsaken till skadan. Enkla och förmånliga tillfälliga åtgärder är möjliga för en gammal byggnad för att säkerställa att den tomma byggnaden håller för framtida behov. Gamla byggnader kan möjliggöra exempelvis följande generation av företagare på landsbygden. Ny verksamhet kan även vara en del av företagets investeringsplan på lång sikt. Brainstorma, använd kompetenta planerare, ta nödvändiga lån Efter att en produktionsbyggnad inte längre används inom jordbruket kan den utnyttjas på flera sätt i näringsverksamhet eller för fritidsbruk. Nya användningssyften för gamla landsbygdsbyggnader är bland annat festlokal, fritidslokal, kulturlokal, teater eller restaurang. Då man överväger nya användningsalternativ och lösningar för förverkligandet lönar det sig att använda fantasin, men samtidigt eftertanke. I planeringsskedet uppbinds upp till 80 % av byggnadsprojektets totala kostnader, så tiden som använts till förhandsplanering ger även ekonomisk nytta. I planeringen bör man alltid ta hjälp av kompetenta arkitekter, byggnadskonstruktörer och övriga planerare. De känner till kraven i byggbestämmelserna och kan även bedöma kostnaderna för olika alternativ. eller försäljning av livsmedel. Myndighetskraven på verksamheten måste beaktas redan i planeringen av byggnaden. I alla lokaler som används av allmänheten måste man dessutom beakta brandsäkerhet, nödutgångar, nödvändiga sanitetsutrymmen samt tillgänglighet. Byggnadens särdrag och bevarande av dessa är utgångspunkten då man överväger ny användning av en gammal byggnad. Energilösningarna, isoleringen av konstruktioner, maskinell ventilation och övriga tekniska lösningar bör passa in utan att vara i konflikt med den gamla byggnadens särdrag. Med god planering och skickliga reparationer fås ett estetiskt, funktionellt och tekniskt balanserat slutresultat. En erfaren och utbildad planerare beaktar särdragen och finner lösningar då överraskningar dyker upp då man reparerar den gamla byggnaden. Erfarenhet och yrkesskicklighet fordras också av de personer som bygger om den gamla byggnaden. God planering och väl genomfört förverkligande påskyndar arbetet och sparar kostnader. Planerarföreningar och ombyggnadscentraler ger goda råd om var man hittar yrkeskunniga planerare och byggarbetare och upprätthåller ett register över dessa personer inom det egna verksamhetsområdet. Det lönar sig att fråga om råd och information om lämpliga ombyggnadssätt av experterna på landskapsmuseerna. För byggande och ändrat användningssyfte krävs myndighetslov, såsom bygglov, åtgärdslov eller anmälan om åtgärd. Beroende på den framtida verksamheten kan även övriga lov behövas, såsom miljölov eller lov för hantering LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 5 Reittula – från ria till sommarteater Reittula ria är belägen i Övre Savolax i Haapajärvis strandlandskap i anknytning till en aktiv lantgård. Den gamla stämningsfulla rian har visat sig vara utmärkt lämpad för nyanvändning som sommarteater. Byggnaden smälter väl in i landskapet och inne i byggnaden öppnar sig i sin tur en vacker vy ner mot fjärden. Rians tjocka timmer ger svalka sommartid. Vid anpassningen för nyanvändning har man respekterat byggnadens ursprung och ombyggnaden har skett på rians villkor. Nyanvändningen av rian har planerats av arkitekt Jouko Rytkönen. Reittula ria har blivit en viktig mötesplats för lokalinvånarna. Utöver den livliga sommarteaterverksamheten firar byborna där sin årliga julfest och man håller riakyrka. I rian har man även förrättat vigslar, firat födelsedagar och släktkalas. Rian har plats för ca 150 besökare på en gång. Byggnadens ägare har berättat att det i samband med höskörden till och med varit ont om arbetskraft då man mitt i arbetet skyndat till repetitioner och föreställningar. Rian har dock uppfattats som ett andningshål för hela byn, där stress och arbetspress försvinner och varifrån man kan återvända hem med ny energi. Bredvid rian renoverades 2007 en stugbyggnad, Gamla Reittula hus stuga, som flyttades ur vägen för den nya ladugårdsbyggnaden till Riateaterns gårdsplan. Utöver Leader-stödet var det möjligt att med egna krafter täcka kostnaderna i och med teaterns biljettinkomster. I och med stugan har teaterfolket ett ställe där de kan repetera vintertid, och stugan används dessutom bl.a för tygvävning. Reittula ria har med sin verksamhet hållit byns historia och kultur vid liv genom dans och teater, eftersom samtliga produktioner som sätts upp på teatern härstammar direkt ur byns historia. Även samarbetet med dansare och sångare från staden samt med närliggande Runni spa har gett byn nytt liv. Rian har även introducerat en internationell dimension för byainvånarna: Teatergruppen har gjort gästbesök, och rian har för sin del besökts av grupper samt enskilda skådespelare från Ungern, Tjeckien och Tyskland. Läge: Idensalmi, Paaslahti by Bilder på nästa sida: Ursprunglig användning och byggnadsår: Ria och stuga, början av 1900-talet 1. Scenen, från vilken en vacker vy breder ut sig över Haapajärvifjärden. Ombyggnad för nyanvändning: år 2004–2007 Stödform: Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, stöd till allmännyttigt investeringsprojekt (Leader) 6 2. De nya åskådarläktarna med tak smälter väl in i det gamla. 3. Sommarteaterföreställning pågår. 4. Gamla Reittula hus stuga, som renoverats för användning av byborna. 5. Rians fasad med vacker patina döljer en sommarteater. Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR 1. 2. 3. 4. 5. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 7 Westers – från ladugård i sten till restaurang och festlokal Ladugårdsbyggnaden i Westers trädgård är ett utmärkt exempel på traditionellt byggande i natursten. Byggnaden har genomgått flera funktionella och strukturella förändringar innan dess nuvarande användning. Byggnaden har exempelvis förlängts i bägge ändor under årens lopp. Ladugården byggdes om till en lösdriftsladugård år 1967. Från och med 1975 användes byggnaden i liten mån, främst som traktorskydd. I samband med detta revs bland annat bjälklaget i mellanbotten helt för att skapa höjd, och dörröppningen i stenmuren vidgades för stora jordbruksmaskiner. Man ville bevara byggnaden med dess händelserika historia för kommande generationer genom att utnyttja den för ny företagsverksamhet. Den gamla ladugårdsbyggnaden som byggdes i slutet av 1800-talet var dock i ett ytterst dåligt skick efter att ha stått tom i ett par årtionden, bland annat hade mellantaket fallit in. I reparationsarbetet valde man att använda ursprungliga material, eller material motsvarande det ursprungliga materialet. Man hade Läge: Kimitoön Bilder på nästa sida: Ursprunglig användning och byggnadsår: Ladugård, slutet av 1800-talet Nytt användningssyfte: Restaurang- och festlokal Ombyggnad för nyanvändning: år 1997–2000 Stödform: Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, investeringsstöd till företag (Leader) 8 som princip att använda återvunnet material i de fall det var möjligt. Tanken var att bevara små skavanker och skönhetsfel och att låta de nya delarna se nya ut. Gamla delar av byggnaden som var i gott skick ville man inte förnya endast ”för säkerhets skull”. I den mån som exempelvis nya fönster behövdes, tillverkades de enligt de existerande. Byggnaden är uppvärmd året runt, med under vintern tjänar ladugården endast som beställningsrestaurang. Den gamla stalldelen fungerar nu som kök med kapacitet för att servera hundra personer. Den forna stian är för sin del en liten bod, och den gamla hönsgården ett hönsgårdsgalleri där man sommartid arrangerar evenemang och utställningar. Det gamla höloftet har blivit ett mötesutrymme. Sommartid håller ladugårdskaféet och trädgårds- och hantverksbutiken öppet varje dag. Sommaren 2006 började man på Westers arrangera det publika evenemanget ”I konstens trädgård – kulinariska konserter”. Den gamla byggnaden och dess miljö har visat sig ha många användningssyften vid nyanvändningen. 1. Vy från loftet. Mellanbottens bjälklag har rivits då byggnaden använts som traktorförråd. Nu kan utrymmet med högt i tak mycket väl utnyttjas exempelvis för konserter. 2. Restauranglokalen fungerar som festlokal och beställningsrestaurang. 3. Huvudingång. 4. Den forna hönsgården fungerar sommartid som gallerihönsgård. 5. Så mycket som möjligt har bevarats av byggnadens gamla delar och av fasadens ursprungliga utseende. Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR 2. 1. 3. 4. 5. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 9 Stall Biskop – från ladugård till rehabiliteringscenter för hästar Stall Biskop i Kronoby är ett exempel på fördomsfritt företagande på landsbygden. På gården öppnades år 2010 ett center för hästars välmående och rehabilitering av skadade hästar, med plats för ca tio hästar. När det öppnade var centret det enda i sitt slag i Finland. Hästrehabiliteringscentrets lokaler är en kombination av en tegelladugård byggd på 1960-talet och en lada, som förlängts med en nybyggd del. Den gamla ladugården i tegel och ladan innebar att man inte behövde inleda företagsverksamheten från ”tomt bord”, utan i början kunde verksamheten ta stöd av existerande byggnader. På detta vis bidrog lokalerna som stod tomma till minskat behov av investeringar vid inledningen av företagsverksamheten. Idag fungerar den gamla ladugårdsdelen som ett stall för företagarens egna hästar. I den funktionella planeringen av hästrehabiliteringscentret har man tagit modell från Sverige och Danmark, där motsvarande rehabiliteringscenter inom hästbranschen existerat sedan en längre tid tillbaka. Exemplet visar att en god utgångspunkt för nyanvändning är att ett funktionellt behov kombineras med lokaler som är i så gott skick som möjligt. En annan viktig aspekt är att den nya verksamheten inte är till skada för det omgivande samhället, så som bebyggelsen. Vid djurhållning ställs bl.a. särskilda krav på skyddsavstånd beroende på djurarter och djurens antal. Även företagande inom hästbranschen ställer sina egna krav som bör beaktas då verksamheten planeras. Hästarna behöver tillräckligt med utrymme för att kunna sträcka på benen, och den nödvändiga markarealen bör vara fördelaktigt belägen i förhållande till verksamheten. Travträning och kommersiell ridverksamhet måste kunna sammanjämkas med den omgivande miljön på så vis att det inte skapar konflikter med den övriga rekreationsverksamheten på området. I samband med djurhållning måste man även ta hand om hanteringen av dynga i enlighet med bestämmelserna. Läge: Kronoby Bilder på nästa sida: Ursprunglig användning och byggnadsår: Ladugård och lada, 1960-talet 1. Den gamla ladan förbinder den nybyggda delen med den gamla tegelladugården. Nytt användningssyfte: Hästrehabiliteringscenter 3. Vattenrehabiliteringsapparaten används vid rehabilitering av olika slags benskador. Ombyggnad för nyanvändning: år 2010 4. I rehabiliteringscentret finns även en springmatta för hästar, solarium, relax- och spatjänster. Stödform: Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, investeringsstöd till företag 10 2. I ladan finns gott om torrt inomhusutryumme, bl.a. för att sela på hästar. 5. Hästarna får givetvis även njuta av att vara ute i hagen. Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR 1. 2. 4. 3. 5. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 11 Lauttamäki – från ladugård och mejeri till fest- och inkvarteringslokal Lauttamäki gårds gårdsplan är ett fint exempel på byggstilen i slutet av 1800-talet. I helheten ingår flera byggnader, som alla har hållits i gott skick. Byggnaderna fungerar som hem och tjänar företagsverksamhet i form av inkvarteringsoch festlokaler. Gården är ett populärt ställe att fira bröllop. Många par har vigts i riakyrkan från 1860 på gårdsplanen. Som festplats fungerar den stora ladugårdsbyggnaden i timmer. Vid reparations- och ombyggnadsarbetet har man arbetat enligt principen att det är enklast och förmånligast att reparera en gammal byggnad med gamla material eller material som motsvarar det ursprungliga materialet. På detta vis har man kunnat undvika sådana ändringar som leder till ökade kostnader och kan innebära ett hot för den gamla byggnadens kulturhistoriska värden. I arbetet med att reparera byggnaden har man även stött på utmaningar med att sammanjämka nytt och gammalt. Varje enskild lösning har övervägts skilt för sig. I renoveringsprojektet på Lauttamäki gård har allt nödvändigt trämaterial hämtats från den egna skogen. Läge: Pylkönmäki Ursprunglig användning och byggnadsår: Ladugård år 1900 och mejeri i slutet av 1800-talet Nytt användningssyfte: Festlokal samt inkvarteringslokal Ombyggnad för nyanvändning: år 1994–1999 Stödform: Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, utvecklings- och investeringsstöd till företag 12 Renoveringsarbetet utfördes nästan helt som eget arbete – inklusive de ytterst skickligt tillverkade möblerna i lantlig stil. Gården har även fått Talonpoikaiskuulttuurisäätiös hederssköld för traditionell byggmetod år 1987 samt KeskiSuomen kulttuuriympäristöpalkinto år 2006. Den traditionella gården finns även omnämnd i boken Maatalojen valiot (Jord- och skogsbruksministeriet 2001). Den gamla mejeribyggnaden har en intressant historia. I mejeriet tillverkads tidigare smör med en hästdragen kärna, och den färdiga produkten transporterades till Hangö och skeppades därifrån vidare ända till Danmark och England. Innan dagens användning fungerade byggnaden även som bostad. I detta brytningsskede, troligtvis kring 1960–70-talet, har byggnadens gamla brädgolv gjorts om till betonggolv utan sockel, vilket senare konstaterats ha orsakat skador på träkonstruktionerna. För tillfället pågår därför ett omfattande arbete med att renovera golven. Bilder på nästa sida: 1. Ladugården i timmer är ca 40x15 m stor. Kreatursuppfödningen upphörde år 1989. Ladugården byggdes om till en festlokal år 1996. 2.–3. Takstrukturerna i ladugården stöds av 4 meter höga, imponerande stenpelare. Den stora ladugården kunde byggas om till en festlokal utan stora strukturella förändringar. I ladugården har man skapat bland annat köksutrymmen för catering, ett nytt innertak samt ett brädgolv ovanpå betonggolvet. 4. De reparerade innertaken i mejeribyggnaden och ladugården är gjorda av eget trämaterial. 5. Det gamla bolagsmejeriet på Lauttamäki gård har renoverats för turistanvändning åren 1994–1999. I mejeriets nedre våning finns stämningsfulla sovkammare för bröllopsgäster. 6. Totalt ingår ca 20 byggnader i helheten Lauttamäki gård. Till vänster på bilden ses den gamla allmogestugan, i mitten mejeribyggnaden och till höger huvudbyggnaden. Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR 1. 2. 3. 5. 4. 6. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 13 Savo gård – från garage till glassbutik Savo i Kuorevesi är en av områdets äldsta stamgårdar och fortfarande en av de största gårdarna i bygden. Salo gård med dess huvudbyggnad i jugendstil och exceptionellt fina stenladugård är ett landmärke som är lätt att känna igen. Gården som ursprungligen var Åbo universitets skattegård har varit regelbundet bebodd och troligtvis i samma släkts ägo sedan 1500-talet. Gården fungerar fortfarande som mjölkgård. Man har strävat efter att utveckla verksamheten på gården på ett mångsidigt sätt, och man har även alltid förädlat produkter tillverkade på gården på ett sätt eller annat. I samband med lantgården har det tidigare funnits en kvarn, ett bageri och ett kafé. De nuvarande ägarna började utveckla företagsverksamheten på gården år 2009 med att tillverka och sälja glass i den gamla tegelbyggnaden på gården. Byggnaden har ursprungligen använts för flera syften, bl.a. som garage, bostad och mjölkrum i ladugården. Den ombyggnad som fordrades för tillverkning och försäljning av livsmedel kunde väl anpassas för den gamla byggnaden. I god tid innan ombyggnaden tog företagarna kontakt med en hälsoinspektör, för att kraven i anslutning till tillverkning av livsmedel skulle beaktas i planerna. Det mest arbetsdryga arbetsskedet var enligt ägarna att riva det gamla betonggolvet i bastu- och tvättrummet. Den nya verksamheten kunde kombineras med den gamla byggnaden utan problem efter att man hade funnit lösningar för nödvändiga detaljer. Glasstillverkningen av gårdens egen mjölk har enligt företagarna varit ett välkommet tillskott vid sidan av kreatursuppfödning. Den helhet som de gamla byggnaderna bildar har varit till stöd för företagsverksamheten, då kunderna gärna besöker den gamla gårdsplanen för att beundra historiska byggnader och miljön. Lantgårdarnas binäringsgrenar, som producerar tjänster eller förädlade produkter, riktar sin försäljning främst till närområdet. Läge: Kuorevesi Bilder på nästa sida: Ursprunglig användning och byggnadsår: Garage, 1960-talet 1. Glasstillverkningslokalen uppfyller väl de krav som ställs på hantering av livsmedel. Nytt användningssyfte: Glassbutik Ombyggnad för nyanvändning: år 2009 2. Savo gårds huvudbyggnad i jugendstil har bevarats i gott skick. 3. Butiksutrymmen. 4. Framför gårdsbyggnaden har man byggt en sommarterrass, där kunderna kan njuta av glassen och stämningen på den gamla gårdsplanen. Stödform: Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, investeringsstöd till företag 14 Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR 2. 1. 3. 4. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 15 Från mjölfabrik till bilmuseum Bilmuseet Wanhat vehkeet i Karstula är byggt i en gammal, tom industribyggnad. Byggnaden har i tiderna inhyst en potatismjölsfabrik, vars huvudbyggnad i tegel är från år 1960. Fabrikens verksamhet pågick fram till år 1971. Efter detta har lokalerna använts för förvaring, och i samband med detta har man byggt flera flyglar till den ursprungliga fabriksbyggnaden. År 2004 köpte den nuvarande ägaren den förfallna byggnaden av kommunen. Den del av byggnaden där mjölförrådet tidigare fanns blev ett bilmuseum som öppnade 2005. Efter detta har företagsverksamheten utvidgats på ett ytterst mångsidigt sätt. Den höga hallen har blivit en festlokal. Den är ett populärt ställe för bröllop och andra fester. Utöver detta har man i samband med lokalerna byggt bl.a. inkvarteringslokaler, en bastuavdelning med simbassäng, en pizzeria och en bowlinghall. Dessa har inneburit efterlängtade fritidsmöjligheter även för lokalinvånarna. Företagaren har goda erfarenheter av nyanvändning av en gammal byggnad för företagsverksamhet. Olika slags funktionella lösningar har kunnat sammanjämkas med lokalerna i potatismjölfabriken utan större problem. Museiverksamheten fodrade förbättrad värmeisolering och omarbetning av taket för det gamla förrådets del. Även fönstren och dörröppningarna byttes ut. Strukturer som vittnar om de olika skedena i den gamla industribyggnadens historia har bevarats. Det finansiella stöd som erhållits för den nödvändiga ombyggnaden och reparationerna har varit centralt för företagsverksamheten. Finansiering erhölls av NTMcentralen och Viisari-Leader. Enligt företagaren måste en företagare på landsbygden vara innovativ, men även realistisk med tanke på prisnivån och läget på landsbygden. Mångsidig verksamhet är ofta nyckelordet då det gäller att lyckas som företagare på landsbygden. Även goda förbindelser samt marknadsföring som når rätt målgrupper är av central betydelse. Läge: Karstula Bilder på nästa sida: Ursprunglig användning och byggnadsår: Potatismjölsfabrik, år 1960 Nytt användningssyfte: Museum, festlokal, inkvarteringslokal, kafé och bowlinghall Ombyggnad för nyanvändning: år 2004–2005 Stödform: Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, investeringsstöd till företag (NTM, Leader) 1. Den gamla potatismjölsfabriken. 16 2.–3. Museets samlingar. Idén om ett bilmuseum föddes ur företagarens eget bilintresse. 4. Hallens höjd utnyttjades genom att man byggde ett nytt loftutrymme i trä. Den gamla takskjutsporten har bevarats bakom serveringsdisken. 5. Banorna i bowlingshallen kunde anpassas enligt den gamla pelarraden, och man behövde inte riva några konstruktioner. Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR 1. 3. 2. 4. 5. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 17 Tuomola – från traditionell ria till byahus Tuomola gamla stamgård är belägen i Orivesi och omgiven av ett kuperat odlingslandskap. Gården är byggd på 1500-talet och har fungerat som spannmålsgård. Den nuvarande ägarens huvudsakliga näring är dock företagande inom byggbranschen. Projektet med den traditionella rian på Tuomola gård är ett bra exempel på främjande av samhörighet på landsbygden. Det unga ägarparet bestämde sig för att renovera rian som stod klar år 1917 och omvandla den till en plats för bybornas evenemang. Ombyggnadsarbetet var klart år 2007, och rian inhyser nu museilokaler, buffet, dansgolv, köks- och wc-lokaler samt ett ångmaskinsrum. De årligen anordnade traditionella riadagarna, där man bl.a. förevisar gamla arbetsmetoder är ett populärt lokalt evenemang. I rian arrangeras även kulturevenemang för lokalinvånarna och företagstillställningar. Den stämningsfulla rian lämpar sig även utmärkt för bröllop. Byggnaden lämpar sig väl för den nya användningen. De största strukturella tilläggen var köks- och wc-lokalerna som byggdes i ändan av rian. De är placerade i bräddelen av byggnaden utanför den gamla timmerstommen. Det höga utrymmet har utnyttjats genom att man byggt ett litet loftrum ovanför den egentliga riastugan. I samband med ombyggnaden byggde man en massiv självtillräcklig ugn av natursten. På detta vis värms stugan upp på ett traditionellt sätt. I stugan kan man anordna till exempel möten. Värdens intresse för gamla motorer ses bland annat i ångmaskinsrummet, där den gamla ångmotorn som förr i tiden användes för att torka säden är placerad. Läge: Orivesi Bilder på nästa sida: Ursprunglig användning och byggnadsår: Ria, år 1917 1. Riastugans samlingsutrymme. Nytt användningssyfte: Byahus, samlingsplats 3. I den traditionella rian har man även firat bröllop. Det är även möjligt att med egen utrustning skjutsa brudparet. Ombyggnad för nyanvändning: år 2007 4. Det gamla golvet var delvis förstört av de tunga arbetsmaskinerna, och man var tvungen att byta ut en del av brädorna. Det nya materialet passar bra ihop med det gamla. 2. Ovanför riastugan finns ett litet loftrum. Stödform: Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, stöd till allmännyttigt investeringsprojekt (Leader) 18 5.–6. Under de traditionella riadagarna presenteras traditionella arbetsmetoder. I ångmaskinrummet framför rian finns en fungerande kraftkälla. Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR 1. 2. 5. 3. 4. 6. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 19 Villilä – från herrgårdsladugård till filmstudio Villilä säteri grundades troligtvis redan på 1450-talet. Gårdens markareal var ännu på 1930-talet över 1100 ha. Ladugården från år 1864 har plats för 180 kor, är 60 meter lång, över 21 meter bred och har en areal på 1300 m2. Dess exteriör förnyades och gjordes enhetlig tillsammans med de övriga produktionsbyggnaderna på 1920-talet enligt arkitektbyrå Frosterus & Gripenbergs planer. Efter att djurhållningen avslutades fungerade ladugården som mekanisk verkstad fram till år 2002. Även spår av tiden som mekanisk verkstad kan skönjas i byggnadens exteriör. Kommunen har efter detta planerat och genomfört ett flertal renoverings- och nyanvändningsprojekt på herrgårdsområdet. Ladugården har gett upphov till en av Finlands största filmstudior, Villilä Studiot. Helheten möjliggör samtliga resurser som är nödvändiga för filmproduktion; produktionspersonal, studiolokaler, möjlighet att filma utomhus, utrustning och service för filmproduktion samt delfinansiering. I filmcentret ges även regelbundet utbildning i av-branschen av Satakunda yrkeshögskola. I ladugårdsbyggnadens nedre våning har man byggt moderna kontorslokaler och inspelningsstudior för filmskapande, tekniska arbetslokaler, auditorier etc. produktionslokaler samt undervisningslokaler för användning av hantverks- och designyrkesskolan i Nakkila. På vinden har man dessutom byggt en ca 850 m2 studiolokal. Man har inte velat ändra byggnadens exteriör på grund av det förändrade användningssyftet. Spiraltrappan i ändan av byggnaden motsvarar till sin storlek den gamla fodersilon, men är klart modern. Även ingången har moderniserats. Samtidigt som lokalerna inne i byggnaden uppfyller de moderna tekniska kraven innebär exteriören hos den stora byggnaden med en lång historia unika förutsättningar för studioverksamhet, synlig som ett ståtligt landmärke från den intilligande huvudvägen. Som planerare fungerade arkitektbyrå Matti Asmala. Läge: Nakkila Bilder på nästa sida: Ursprunglig användning och byggnadsår: Ladugård, år 1864 1. Studions ingång är placerad i mitten av fasaden. Nytt användningssyfte: Filmstudion samt undervisningslokaler 3. Ändringarna i exteriören passar in i den gamla miljön. Ombyggnad för nyanvändning: år 2002 2. I ladugårdens ända fungerar en spiraltrappa som ny utgång. 4. I ladugården finns toppmoderna studiolokaler. Gårdsplanen som bildas av ladugården och stallet har använts som inspelningsplats i flera långfilmer, bland annat ”Här under Polstjärnan”, ”HellaW” och ”Vuonna-85”. Stödform: EAKR-finansiering, investeringsstöd till företag 20 Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR 1. 3. 2. 4. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 21 Exempel från i Tyskland Gård med ekologisk produktion för turister, Neu Lubbenau, Tyskland En tidigare östtysk kolhosgård har blivit en sammanslutning. Gården har sedan år 1991 fungerat som en ekogård med bl.a. svin och mjölkkor. Gårdens totala areal är 1000 ha. På gården tillverkas bl.a. glass av den egna mjölken, och man erbjuder även tjänster för turister. Av denna anledning har den gamla ladugården gjorts om till inkvarterings- och möteslokaler. En lokal arkitekt har svarat för planeringen. Det speciella med platsen är att gästerna kan välja att övernatta i en vanlig säng eller på hö. ”Höhotellet” har varit verksamt sedan år 2005. En natt kostar 25 € för vuxna och 1,5 € för barn tills de fyller tio. Varje år övernattar ca 3000 personer på hotellet. 22 Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR Von Lochows lantgård, Petkus, Tyskland Det unga värdparet på Von Lochows anrika lantgård har skapat ytterst mångsidig företagsverksamhet på sin gård. Byggnaderna hade delvis förfallit på grund av att de stått tomma. Med hjälp av Leader-stöd omvandlades det höga vindsutrymmet i den gamla ladugården till ett mångsidigt klättringscenter. Gården har dessutom fått investeringsstöd för att bygga inkvarteringslokaler i en gammal forskningslokal för forskning i rågkorn, samt för att bygga en ca 200 km lång rullskridskobana i den omgivande lantmiljön. Den historiskt värdefulla gamla huvudbyggnaden byggs om till bostad och delvis till inkvarteringslokaler. Ladugårdsbyggnaden på bilden har reparerats i faser med bevarande av den ursprungliga stilen och materialen. Ladugårdens tak är panelbeklätt för att producera solenergi. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 23 Stallföretag, Zossen, Tyskland Stallföretaget är grundat i en tidigare östtysk kolhosgård år 1995. På gården hyr man ut stallplatser till privatpersoners hästar och erbjuder träning för travhästar. Det finns ca 60 hästplatser. Den gamla kolhosens byggnader har byggts om och utnyttjas i så hög grad som möjligt. Den gamla uppfödningsanstalten för kalvar har sanerats och gjorts om till familjebostäder och ladugården för mjölkkor har omvandlats till ett stall. Gården har erhållit företagsinvesteringsstöd till företag på landsbygden. Ett villkor för stödet är bl.a. att verksamheten pågår i 12 år. Enligt ägarna är bestämmelserna om miljölov och bygglov tuffa. I framtidsplanerna för gården ingår även förbättrad energieffektivitet. Dagens oljeuppvärmning kommer under de närmaste åren att delvis ersättas med solenergi. Bryggeri ”Brennereischeune und des Weidendons”, Schlepzig, Tyskland Gamla bryggeribyggnader har byggts om med respekt för den ursprungliga stilen och det ursprungliga byggsättet. I helheten ingår ett destilleri samt en restaurang i det gamla bryggeriet. Med hjälp av Leader-finansiering har man skapat trivsamma utomhusplatser i bryggeriets närmiljö. På gården har man skapat en välfungerande basstruktur för lösdriftsstallens inhägnader. Basen är 30 cm makadam (krossad gammal betong), täckt med nätmattor av gummi (ca 10 euro / m2) och 10 cm sand ovanpå mattorna. Inhägnaden är täckdikad. Vattnet filtreras mer effektivt från ytan till de underliggande lagren, inhägnaderna hålls torra även då det regnar och hästarna blir inte leriga. Tjäle eller is skadar inte heller basstrukturen. 24 Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR Byahus Oberlaupenstal, Borgisdorf, Tyskland I den nedre våningen i byahuset som ägs av den lokala församlingen, men som renoverats av byaföreningen, fanns tidigare ett husdjursskydd och i den övre våningen bostäder och förråd. Byggnaden är ett skyddsobjekt. Till samfundsprojektet har man fått 75 % stöd. Renoveringen planerades av en arkitektbyrå i Berlin och byborna genomförde projektet tillsammans som frivilligarbete. Även vid detta slags förverkligande behövs en ”ansvarig mästare” i enlighet med bestämmelserna, eller en arbetsledare, som ansvarar för att byggarbetet utförs enligt de godkända planerna. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 25 Anvisningar för nyanvändning av byggnader Fundera ut ett lämpligt användningssyfte för byggnaden. Då man överväger nya användningsalternativ och lösningar för förverkligandet lönar det sig att använda fantasin men samtidigt eftertanke. Det optimala resultatet uppnås då man väljer ett nytt användningssyfte som lämpar sig för byggnaden, på så vis att de nya funktionella behoven så väl som möjligt passar ihop med förhållandena på platsen och den existerande strukturen. Beakta framtida möjligheter. Om nyanvändning kan vara aktuellt först i framtiden, kan man med flera enkla och förmånliga tillfälliga lösningar säkerställa ett en byggnad som står tom bevaras för kommande behov. Ett tak som håller vatten samt hela takfötter och rännor för regnvatten är en förutsättning för att en byggnad ska bevaras. En presenning kan till exempel fungera som ett tillfälligt väderskydd. Ytvatten hindras från att rinna ner i grunden genom tillräcklig marklutning ned från byggnaden. Träd och buskar som skuggar byggnaden invid grunden och väggarna avlägsnas. Låt en professionell yrkesman göra en bedömning av byggnadens skick samt vid behov en mer exakt granskning av strukturerna och eventuella VVSE-tekniska system. Man måste utreda orsakerna till skadorna. Tidigare misstag bör inte upprepas eller gömmas under olika strukturer. Det lönar sig att diskutera upptäckta skador och alternativ för reparationer med en professionell yrkesman. Mer information om byggande och ombyggnad: www.nba.fi/sv www.rakennusperinto.fi/sv_SE www.korjaustieto.fi www.rakennustieto.fi 26 Anlita yrkeskunniga, kompetenta planerare. Presentera dina idéer och planer på att bevara det gamla, och förnya byggnaden enligt denna princip. I planeringsskedet binds upp till 80 % av byggprojektets totala kostnader. En kompetent planerare kan vid planeringen beakta byggnadens egenskaper och de myndighetskrav som ställs på verksamheten. Det är även viktigt att anlita yrkeskunniga byggarbetare. Då man bygger om en gammal byggnad stöter man på överraskande situationer, som man måste kunna reagera på. Ett från första början väl utfört arbetet besparar en många bekymmer. Ta reda på vilka ändringar och vilken ombyggnad den nya användningen fordrar. Man bör särskilt begrunda ett eventuellt behov av extra värmeisolering med anledning av nyanvändningen, behov av att bygga våtrum och nya behov för lokalen i allmänhet. Räcker det med att den funktionella nivån bevaras som sådan, eller finns det behov av att öka användbarheten? Vid ombyggnaden måste man iaktta bestämmelser om byggande, men det lönar sig att diskutera Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden | LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR tillämpning av bestämmelserna på den gamla byggnadens villkor med byggnadstillsynen. Utarbeta en realistisk kostnadskalkyl. För att förverkliga projektet fordras alltid egen finansiering. Ta reda på om det är möjligt att utöver investeringsstöd till företag eller samfund få stöd eller byggnadsskyddsbidrag. Välj arbetsmetoder som gör det möjligt att bevara byggnadens ursprungliga stil och värden. Då man bygger om en gammal byggnad för nyanvändning bör man inte gå till väga på samma sätt som då man bygger en helt ny byggnad. Då man bygger om en gammal byggnad bör man gynna ursprungliga eller motsvarande material, som under årtiondena eller -hundradena visat sig fungera väl. Förnya endast det som behöver förnyas. Gamla användbara byggnadsdelar bör inte förnyas enbart för säkerhets skull. Att ersätta en gammal konstruktion med nytt industriellt material kan leda till att skador uppstår. Även om byggnaden är förfallen, kan den fortfarande ha ett stort användningsvärde och strukturellt värde. ”Istället för att bygga i huvudsak för oss själva och vår egen tid, samt med tanke på att tiden förändras och det fordras ändringar vid byggande, strävar vi efter att bygga för kommande generationer, vars behov vi för det första inte kan ana oss till... ” ”I regel kan man säga att en byggnad ska hålla och vara till glädje länge.” (Heikki Siikonen, Urho Åberg och V.A. Arola, Pienviljelijän rakennusoppi, Maatalousseurojen keskusliitto, 1935, s.12, fritt översatt.) Om du använder nytt material eller nya delar, maskera inte dem som gamla. Införskaffa nödvändiga lov. På byggnader som tas i nyanvändning tillämpas gällande byggnadsbestämmelser. Projekt som erhåller investeringsstöd måste dessutom iaktta fastställda stödvillkor. För byggande och ändrat användningssyfte krävs myndighetslov, såsom bygglov, åtgärdslov eller åtgärdsanmälan samt eventuella övriga myndighetslov. Byggarbetet får inte inledas utan byggnadstillsynsmyndighetens lov. LANDSBYGDSNÄTVERKETS BROSCHYR | Nyanvändning av produktionsbyggnader på landsbygden 27 Landsbygdsnätverket utgörs av aktörerna inom landsbygdsutvecklingsprogrammen, programmet för Fastlandsfinland och programmet för landskapet Åland. Aktörerna kan vara enskilda personer, företagare, föreningar, lokala aktionsgrupper, rådgivnings- och intresseorganisationer. landsbygdsnätverksenheten PB 167, 60101 Seinäjoki www.landsbygd.fi Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 STATSRÅDET www.mmm.fi/sv Uleåborgs universitet, avdelningen för arkitektur PB 4100, 90014 Uleåborgs universitet www.oulu.fi/architecture Layout Emilia Rönkkö | Multiprint Oy | 300 SWE | November 2013 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden
© Copyright 2024