Münster BAD DOBERAN SVENSKA / SCHWEDISCH Rundvandring och visning Cistercienserklosterkyrka från1300-talet av internationell rang med rikhaltig medeltida utsmyckning. Vid den “Europeiska tegelstensgotikens väg“ i nordöstra delen av Tyskland, nära den gamla hansastaden Rostock, ligger domkyrkan i Bad Doberan, det tidigare cistercienserklostrets kyrka som invigdes år 1368. Detta kloster som grundades år 1171 hade som första kloster i Mecklenburg och som landsherrens huvudgravplats redan under medeltiden en mycket stor politisk och samhällelig betydelse. Genom sin koloniseringsverksamhet var klostret av stor betydelse för landet Mecklenburgs kulturella och ekonomiska utveckling och blev dessutom ett centrum för den kristna tron i detta land. Klostrets särskilda betydelse kom på ett avgörande sätt till uttryck vid upprättandet och utsmyckningen av domkyrkan. Interiören förskonades i vitt mått från krigsoroligheter och bildstormare. Inte i någon annan cistercienserklosterkyrka i hela Europa har en mera rikhaltig originalinredning kunnat bevaras. Anmärkningsvärda bland mängden av praktpjäser är bl.a. högaltaret som det äldsta flygelaltaret i konsthistorien, det monumentala korskrank-korsaltaret och gravskulpturen över den danska drottningen Margarete Sambiria. Även efter reformationen och upplösningen av klostret år 1552 bevarades kyrkan som gravplats för landsherrens familj samt som församlingskyrka för den evangelisk-lutheranska kyrkoförsamlingen. Ett utdrag ur ett ställningstagande från Landesamt für Denkmalpflege (delstatens myndighet för kulturminnesvård): Domkyrkan i Bad Doberan gäller för att vara den mest betydande medeltida byggnaden i Mecklenburg-Vorpommern, det bästa exemplet på ett förverkligande i tegelsten av en medeltida gestaltningsvilja och som en byggnad av högsta tekniska och konstruktiva perfektion. Den utsmyckning som har bevarats består nästan genomgående av föremål av högsta konstnärliga kvalitet; därvid uppnår man denna rikedom och slutenhet i detta liturgiska bestånd, som har nedärvts från medeltiden, i ingen annan kyrka i norra Tyskland. Det i allt väsentligt bevarade utsmyckningsprogrammet från cisterciensernas tid är enastående. Domkyrkan är ett för hela Östersjöns kustområde enastående kulturminnesmärke. Historisk översikt • 1171 Cistercienserklostret i Althof-Doberan grundas • 1179 Klostret förstörs under ett tronföljarkrig • 1186 Klostret återinvigs på det ställe det ligger idag • 1232 Den romanska basilikan slutinvigs • 1280 Den gotiska domkyrkan börjar antagligen byggas • 1291 Brand i klostret • 1296 Domkyrkans byggnadsstomme och takverk färdigställs • 1310 Korrummets första utsmyckning färdigställs • 1368 Slutinvigning av den gotiska domkyrkan • 1478 Klostret betecknas som rikt och lyckligt • 1552 Klostret upplöses genom reformationen – ingen förstöring • 1564 Magister Kruse blir den förste evangeliske pastorn i Doberan • 1637 Plundringar under det trettioåriga kriget, 1638 säkringsarbeten • 1648 En rivning av flera klosterbyggnader påbörjas • 1793 Doberan blir storhertigarnas sommarresidens • 1900 Den nygotiska restaureringen av domkyrkan avslutas • 1945 Domkyrkan utan krigsskador och plundringar • 1984 Generalrestaureringen avslutas – domkyrkan innehar rang 3 bland minnesmärkena av nationell betydelse med ett internationellt konstvärde i Östtyskland • 2002 Ytterligare omfattande restaureringsåtgärder påbörjas • 2005 Varje år deltar upp till 200 000 besökare i gudstjänster, visningar, besök och konserter • en ansökan om att upptas på UNESCO:s världskulturarvlista planeras 2 Rundvandring och visning i domkrykan start vid klostermodellen i den södra korrundgången. Var vänlig beakta följande under rundvandringen: Det är strängt förbjudet att fotografera med blixt i domkyrkan; därigenom förstörs värdefulla målningar. Berör inte väggar och pelare, detta skadar kalkfärgen och Era kläder. 1 Klostermodell (se nr. 1 på planritningen) visar de byggnader som existerade vid tiden för klostrets upplösning år 1552 med korsgång och talrika bibyggnader vilka delvis existerar än i dag som t.ex. benhuset (ca.1250) norr om domkyrkan samt kornhuset och ruinen av ekonomibyggnaden (ca. 1290) i den södra delen av klosteranläggningen. Klostermuren, 1400 meter lång, har bibehållits nästan fullständigt från medeltiden. Vid väggen bakom modellen befinner sig översättningen av invigningsurkunden från 1368, gravplattan över Heinrich von der Weser och dennes hustru (trettonhundratalet), gravplattan över Peter Wise, en köpman i Lübeck och klostermecenat (†1338) och däröver bildtexttavlan över Peter Wise på tyska och på latin. Denna omnämner tre altardonationer av Wise och visar honom i det mode som gällde ca.1400. 2 “Mühlen-Altar“ (kvarnaltaret) (från ca.1410/20) uppstod som en av de första bilderna av denna art, antagligen donerat av Albrecht III. von Mecklenburg och dennes andra maka Agnes. Den mellersta delen av altartavlan (bild) visar mycket plastiskt förvandlingen från ord till kött respektive eukaristin. De fyra evangelisterna häller ned Guds ord i kvarntratten, kvarnen i form av ett kors symboliserar Kristus och visar platsen för förvandlingen, de tolv apostlarna driver kvarnen, de fyra kyrkofäderna fångar upp den förvandlade födan 3 i en kalk och överlämnar denna till de troende. På sidovingarna skildras scener ur den Helige Martins liv. 3 Gravvården över Hertig Johann Albrecht II von Mecklenburg (†1920) och dennes maka Elisabeth von Sachsen-Weimar-Eisenach (†1908) utfördes ca. år 1910 av byggnadsrådet Winter från Braunschweig. Den består av en sockel av gråblå, norsk labrador, övertäckt av ett ciborium av bl.a. marmor från Verona, utrustad med en värdefull glasmosaik. Johann Albrecht var som president för det tyska Kolonialbolaget ofta på resa. Han tog bysantinska byggnadsverk i Ravenna och dess omgivning till sin förebild. Dessutom är gravvården präglad av inflytanden från den wilhelminsk-tyska byggnadskonsten. I kapellet bibehölls efter 1976, i motsats till den övriga kyrkan, den nygotiska färgversionen av Gotthilf Ludwig Möckel 1896-98. Furstebilderna i kapellet visar drottning Sophie av Danmark och prinsessa av Mecklenburg (†1631), maka till den danske kungen Friedrich II, samt hertig Karl I von Mecklenburg (†1610). 4 Memorialstatyn över Magnus II hertig av Mecklenburg (†1503) gäller som den mest fulländade formen av ett epitaf. I höger hand bär han en dolk och runt huvudet en dödsbinda. Magnus var en mycket energisk landsherre, han genomförde en omfattande landreform som var präglad av en vidsynt och solid ekonomi- och finanspolitik. Två statyer som liknar varann befinner sig framför Pribislavkapellet (10). 5 Gravtumban för hertig Albrecht III von Mecklenburg och kung av Sverige (†1412, bild), bisatt i oktogonen (6) och dennes första maka Richardis von Schwerin (†1377), begravda i Stockholm, hör till de viktiga exemplen på sengotisk gravkonst. Albrecht valdes med hjälp av den svenska adeln till kung över Sverige; han led emellertid ett nederlag mot den danska drottningen Margarete den första under krigshändelserna efter hans 25-åriga regentskap år 1389. Därefter inskränktes Albrechts makt till Mecklenburg. Lejon och hund bland de plastiska bilderna symboliserar styrka och trohet. Anmärkningsvärd är den vackra gotiska draperingen i Richardis dräkt. En ytterligare utsmyckning av kapellet är furstebilderna av hertig Ulrich III von Güstrow (†1603) – målade år 1587 av holländaren Cornelius Crommeny - och hertiginnan Anna von Pommern (†1626); medeltida gravplattor för riddar Matthias von Axekow och hans maka Ghese, Johann och Werner von Axekow, Matthias och Clawes von Axekow, en barock kyrkbänkssida och predellan till ett altare, antagligen till Mühlenaltar (2) från ca.1410. 4 Altar der freudenreichen Jungfrau Maria (den glädjerika jungfru Marias altare) (fjortonhundratalet) hör till de bialtare som inte längre nyttjades under perioden efter klostertiden och som antingen förföll eller som gick fullständigt förlorade. 6 Oktogonen är ett åttakantigt begravningskapell för 13 mecklenburgiska hertigar, upprättat eller ombyggt ca. år 1420 med användning av senromanska pelare och kapitäl, antagligen från ca år 1240. Placeringen bakom hogaltaret var en omtyckt begravningsplats ”under altaret”. Beaktansvärda är de sengotiska sniderierna vid balustraden. De år 2004 restaurerade väggmålningarna vid oktogonen visar kung Albrecht III av Sverige (†1412), hertig Heinrich III (†1383), hertig Johann IV (†1422) samt hertig Magnus I av Mecklenburg (†1384). 7 Gravvård och krypta över hertig Adolf Friedrich I von Mecklenburg (†1658) och dennes maka Anna Maria von Ostfriesland (†1634) byggdes from. år 1634 av Julius Döteber från Leipzig och Daniel Werner från Rostock i en övergångsstil från renässans och barock. Gravvården upprättades i kalksten, taket är snidat av trä, i taket är små fönster av pärlemor infattade. De snidade hertigfigurerna i naturlig storlek visas med det spanska mode som var vanligt på den tiden. Adolf Friedrich lät from. 1637, efter plundringarna under det trettioåriga kriget, återställa taket och domkyrkans utsmyckning. 8 Den senromanska - tidigt gotiska gravplastiken över drottning Margarete av Danmark (†1282, bild) som är snidad av ekträ gäller för att vara den aldsta gravplastiken i Mecklenburg– Vorpommern och som den äldsta kvinnogravplastiken i alla cistercienserklosterkyrkor i hela Europa. Efter det att Margaretes man hade mördats i sin hembygd levde hon efter en Romresa i klostret Zum Heiligen Kreuz i Rostock. Hon bisattes i den romanska föregångarkyrkan till domkyrkan i Doberan, huvudbegravningsplatsen för den med henne besläktade mecklenburgiska högadeln. Bakom gravplastiken till höger visar den mellersta altartavlan i Tugendkreuzigungsaltar (ca.1340) Kristi korsfästelse genom de följande sju av kvinnogestalter symboliserade dygderna; lydnad, beständighet, barmhärtighet, kärlek, ödmjukhet, rättvisa, fred. Denna sällsynta framställning hänför sig till Jesaja 4,1 om dygdernas kamp om människornas själar. Kristus dog för att dygderna skall kunna förvärldsligas, men där som dygderna vinner herravälde, som hos Kristus, där har Guds rike börjat. På sidoflyglarna på insidan visas profeterna Jesaja, Hesekiel, Jeremias och Daniel; på sidoflyglarna på yttersidan Marie bebådelse, Kristi födelse, konungarnas tillbedjan samt frambärandet i templet. Restaurerat 2003-2006. “Altar der goldenen Engel“ (de gyllene änglarnas altare) från trettonhundratalet med predellen till ett ytterligare bialtare har endast bevarats i rester. 5 Corpus-Christi-Altar med nattvardstavla (ca. 1330, bild) visar en av de äldsta tavelmålningarna i Mecklenburg. Under klostertiden stod den antagligen i portkapellet vid klostrets västra port och sätts i förbindelse med Doberans Heilig-Blut-relik. Skrifttavlan stammar från den andra fjärdedelen av trettonhundratalet. Den vänstra altarflygeln fattades redan ca. år 1700. På furstbilderna är Johann Albrecht I, hertig av Mecklenburg (†1576) och dennes maka Anna Sophia von Preussen (†1591) avbildade. I kapellet befinner sig dessutom gotiska utsmyckningsgavlar till kyrkobänkssidor från medeltiden (trettonhundratalet). 9 Greve Samuel von Behrs (†1621) gravanläggning uppfördes av Julius Döteber från Leipzig, baldakinen 1626 av Cheer Evert Pilot. Samuel von Behr var kansler, marskalk, minister, hovmästare och pedagog till hertig Adolf Friedrich (7) som av tacksamhet lät upprätta denna gravvård över von Behr. Till höger bredvid gravvården har rester av ett barockaltare bevarats. Till höger bredvid kapellet och mitt emot detta påminner ett hjorthorn och en svan om klostrets stiftelselegend. Efter det att det första klostret hade förstörts sökte furst Nikolaus von Rostock efter en ny byggnadsplats för en klosterstiftelse. Orten skulle indikeras av den under jakten först skjutna hjorten. Fursten fällde hjorten på denna plats, munkarna tyckte dock att den sumpiga platsen var olämplig. Då flög en svan ut ur snårskogen och skrek:“dobr, dobr“ (slaviska = god), vilket munkarna tydde som ett himmelskt tecken och de byggde nu trots allt sitt kloster här ”dobr“ —> Doberan (slaviska = god ort). 9a Stålampan av trä (ca. 1300) stod förmodligen vid furstliga gravar, bredvid en träpelare från medeltiden. Mittemot har man satt upp den år 2004 restaurerade gravplattan över Heinrich von der Lühe. Den bär inskriften “I Herrens år 1401, på martyren Vincentius dag, avled den gode Heinrich von der Lühe, en uppriktig vän av klostret, vilken vilar under denna sten. Må det ske i frid. Amen.“ 10 Pribislavkapellet var begravningsplats och kapell för Mecklenburgs furstehus alltsedan år 1302. Det har fått sitt namn efter furst Pribislav, grundare av klostret, vilken dog år 1178 i Lüneburg. Hans jordiska kvarlevor överfördes först 1219 till Doberan. 6 I kapellet är talrika utsmyckningsföremål beaktansvärda. I ostväggen uppvisar ett fönster som delvis stammar från medeltiden figurativa bilder av Maria med Jesusbarnet, Gudfader och evangelisten Johannes (figurativ framställning från femtonhundratalet). Framför detta befinner det sig ett sengotiskt krucifix (ca. 1480) från Lübeck vilket antagligen ursprungligen har stått på korsgångens inre gård samt två biskåp (trettonhundratalet). Framför altaret ligger gravplattan över den första lutheranska biskopen och administratorn Magnus III, (†1550), en vän till Philipp Melanchton samt gravplattan för hertiginnan Ursula, moder till Magnus III. Infogad i den norra väggen är renässansskrift epitafet över Magnus III på latin och tyska med det hertigliga vapnet, till vänster där bredvid tre minnestavlor över de här begravda furstliga personerna samt därunder stenplattor från medeltiden med heraldiska vapendjur (trettonhundratalet) som kännetecken för furstliga gravar (båda restaurerade 2005/06). Under orgelläktaren hänger bilden av storhertig Friedrich Franz I von Mecklenburg, grundaren av det första tyska havsbadet i Heiligendamm år 1793, därunder en vackert utformad gravplatta över hertiginnan Anna von Mecklenburg (†1464), dotter till Heinrich IV och syster till Magnus II. Marmorsarkofagen upprättades för prinsessan Feodora von Reuß (†1918), gemål till hertig Adolf Friedrich von Mecklenburg, norr därom vapenfönstret från år 1852 (demonterat 1976, restaurerat och monterat på denna plats 2005). I golvet har man – antagligen felaktigt – satt in en minnesplatta för furst Pribislav (†1179), över hertig Heinrich I von Mecklenburgs (†1302) grav. I den stora tvärbågen till orgelläktaren har värdefulla väggmålningar med vinrankor och en bild av Smärtornas man från fjortonhundratalet bibehållits. Vid pelaren till korrundgången står gravstatyerna över hertig Balthasar (†1507) och hertig Erich (†1508) från övergångstiden från gotik till renässans, de utgör en fulländad form av ett epitaf. Kakelmålningen i färg vid den centrala pelaren i tvärhuset (bild, en liknande pelare befinner sig i det södra tvärhuset) gjordes redan på trettonhundratalet efter orientaliska förebilder. Den centrala pelaren, tvärbågarna i det fyrkantiga hörnet, tvärbalkarna under takvalven och strävpelare stabiliserar denna kyrkobyggnad som har upprättats på en fuktig byggnadsgrund. 11 Bülowkapellet har uppkallats efter familjen von Bülow som under trettonhundratalet under ett trekvarts århundrade levererade biskoparna i Schwerin. Rummets målning stammar från år 1873, då fattades till största delen de medeltida freskerna. De visar bl.a. biskoparna, ytterligare familjemedlemmar samt vid ostväggen den Korsfäste med Johannes och Maria och de båda helgonen Thomas av Canterbury och riddar Olav. 7 Framför kapellet befinner sig gravplattan för magister Hermann Kruse (†1599), den först lutheranska pastorn i Doberan vilken utövade sitt ämbete from. 1564. Att Kruse bär lekmannakalken var för de nya reformatoriska bekännelserna verkligen programmatiskt. Denna kalkbild är ett inomevangeliskt minnesmärke och är väl ämnad som ett tecken på lutheransk rättrogenhet. Kalken har en kägelformad cuppa och är därmed mera lätthanterlig för en utdelning nu även till lekmän. Över Bülowkapellet inrättades år 1980 orgeln från firma Schuke i Potsdam. Kring år 1600 fanns i domkyrkan den första orgeln, den andra orgeln byggdes år 1860 av firma Friese i Schwerin. Dagens orgel har 3220 pipor, 44 register och tre manualer. Den hörs vid gudstjänster, orgelmeditationer och vid konserter. Från maj till september äger det varje fredag klockan 19.30 rum konserter i domkyrkan. Den nuvarande orgelläktaren var antagligen på medeltiden en fursteläktare för Mecklenburgs landsherrar. 12 I detta fönster sammanfogades 1978-1980 värdefulla rester av det medeltida fönstret (ca. 1300). Klostret drev redan på tolvhundratalet två egna glasbruk. Det färglösa uppvärmda glaset fägades under tillverkningsprocessen med färgpigment av naturliga råämnen som t.ex. jord, salt eller metalloxid, bearbetades och uppdelades därefter i rätt form med blyremsor och målades för det mesta ornamentalt eller figurativt med blysvart. Hela kyrkan måste i motsats till ordens föreskrifter redan på trettonhundratalet ha haft en fullständig, färglagd glasmålning. De figurativa bilderna visar där uppe Johannes döparen, Maria med Jesusbarnet i Bethlehem, evangelisten Johannes och nere furstinnan Anastasia von Mecklenburg (†1317), när hon skänker ett fönster till klostret. Därunder befinner det sig stenplattor till minne av offer för krig och våld. De båda yttre plattorna tillfogades av församlingen år 1985, 40 år efter andra världskrigets slut. Här nämns mord- och skräckorter och plattorna manar oss till fred och rättvisa. 12a Några steg längre bort i sidoskeppet uppställdes under åren 2004 och 2005 medeltida abbotgravplattor enligt ett nytt koncept. Plattorna låg ursprungligen i korsgången, de placerades under den efterreformatoriska tiden i kyrkans golv och flyttades under det sena artonhundratalet av byggnadsrådet Möckel till sidoväggarna. Därifrån lyftes de bort, avsaltades, restaurerades och uppställdes åter framför väggarna med ventilation bakifrån. Till höger står plattorna över två abboter vars namn inte är kända samt över abbotarna Martin I (†1339), Jakobus (†1361), Martin II (†1391), Johannes Plate (†1420) samt över prästen i Neuburg, Hermann von Giwertze (†1449); till vänster gravplattorna över abbotarna Gottschalk (†1391), Hermann Bockholt (†1423), Bernhard (†1441), Johannes Wilkens (†1489), Franz Meyne (†1499) och Heinrich Mützel (†1504). 8 Över gravplattorna befinner sig furstebilderna av hertiginnan Anna von Brandenburg, (†1567) Albrecht VII:s gemål, hertig Albrecht VII von Mecklenburg (†1547), Johannes VI von Mecklenburg (†1474), Albrecht VI von Mecklenburg (†1483), Johann V von Mecklenburg (†1422), Heinrich IV (den tjocke) von Mecklenburg (†1477), Albrecht II (den store) von Mecklenburg (†1379), Pribislav, furste över obotriterna och grundare av kloster Doberan, landets förste kristne furste (†1178) samt Niklot, vendernas furste (†1160). 13 Granitsarkofagen för storhertig Friedrich Franz I von Mecklenburg (†1837) ställdes upp efter en bearbetningstid på sexton år och placerades 1976 i den nuvarande positionen i den västra delen av kyrkan. Friedrich Franz var landets första storhertig och han grundade år 1793 det första tyska havsbadet i Heiligendamm, han gjorde Doberan till sommarresidens för Mecklenburgs hertigar och han hjälpte denna ort som sedan klostrets upplösning var obetydande, till ett uppsving. 14 Västfönstret från artonhundratalet är det största fönstret i domkyrkan och blev restaurerat 1996. Hertigarnas kyrkbänk (artonhundratalet) består till en del av rester från en medeltida kyrkbänk. Den befann sig för den hertliga famlijen mellan de södra raderna av munkoch konverskyrkobänkarna, snett emot predikstolen (18). 15 Över den västra ingången hänger sifferbladet till det under det trettioåriga kriget förstörda astronomiska uret (bild). Detta ur tillverkades ca. år 1390 av Nicolaus Lilienfeld enligt den geocentriska världsbilden, antagligen med ett kalendarium. Uret befann sig ursprungligen vid den västra väggen till det södra tvärhuset vid trappan till munkarnas sovsal (24). I de fyra hörnen var berömda filosofer och astronomer från antiken och medeltiden avbildade. 16 Kyrkans västra del fram till den tidigare korskrankväggen och till korsaltaret var lekmannabrödernas (konversernas) och de godkända gästernas gudstjänstrum. Lekmannabrödernas kyrkbänkar, som ytterst sällan förekommer i en sådan slutenhet och fullständighet stammar i de undre delarna förmodligen ännu från föregångarkyrkan från tiden kring 1280. Den kraftiga rundningen vid skiljeväggarna, de konsolliknande miserikordierna (barmhärtighetssittplatser) och de små romanska halvpelarna hänvisar till denna tidiga tid. Baldakinerna med sina praktfulla sniderier har kompletterats först senare efter förebild av korkyrkobänkarna i kyrkans östra del. Beaktansvärda är de konstfullt snidade kyrkbänkssidorna i anslutning till kyrkbänkarna. Örnkyrkbänkssidan (nära nr. 15) med ek- och fikonträdslöv uppvisar med den figurativa bilden nere en scen i vilken en djävul vill inleda en lekmannabroder i frestelse. Inskriften lyder: "Broder, vad gör du här, kom med mig!" Den ståndaktiga lekmannabrodern svarar: "Hos mig kommer du inte att finna något ont, du vedervärdiga 9 best, gå bort från mig!". Pelikankyrkbänkssidan visar en pelikan som offersymbol för Kristus, Lejonkyrkbänkssidan visar ett lejon som en uppståndelsesymbol för Kristus. Vid Lejonkyrkbänkssidan (bild) visas lejon och lindorm; ur deras nosar växer det ut vin- och humlerankor. De onda djuren träder således in i det godas tjänst. Den kalkformade romanska dopfunten från tolvhundratalet, tillverkad av kalksten från Gotland, stammar från kyrkskeppet i Marienkirche i Wismar vilken delvis förstördes under det andra världskriget och som sprängdes av Östtyskland. Det dubbelsidiga korsaltaret (bild) och den tidigare korskrankväggen åtskiljde munkkoret i öster från lekmannakoret i väster. Altaret uppstod förmodligen under ledning av en böhmisk eller sydtysk verkstad, under medverkan av den nordtyske mästaren Bertram von Minden. Man kan datera uppkomsttiden till ca. år 1360/70. Det rör sig om det mest monumentala verket av sin art vid denna tid i hela Europa. Vid den avslutande invigningen av kyrkan år 1368 var det väl huvudsakligen färdigställt. Den viktigaste skillnaden jämfört med de tidigare arbetena är graden av den faktiskt tillämpade naturiakttagelsefömågan. Detta altare utgör i detta hänseende en vändpunkt i den nordtyska konsten. Det samlade verket omfattar på Kristussidan åt väster flygelaltarsockeln, retabeln (altarskrinet) och triumfkorset samt på manssidan åt öster relikskrinet, retabeln samt ”Marias goda trä” i form av ett kors. Korset har avbildats som ett livsträd – enligt Kristi ord: "Jag är vinstocken, ni är rankorna“ (Johannes 15,5). Bilden av Kristus i ett livgivande och över satan triumferande träd är en av de viktigaste symbolerna för den kristna tron. Det dödsbringande korset är inte längre ett pinoverktyg utan har genom Kristi uppståndelse blivit till en symbol för det eviga livet. Vissa personer eller historier i Gamla testamentet är typologiska förebilder (typ) för en speciell scen, person eller för ett speciellt yttrande ur Nya testamentet (antityp). Det latinska bibelspråket mellan kors och altare "Effigiem Christi qui transis pronus adora sed non effigiem sed quem designat adora" betyder innehållsmässigt korrekt: "Kristi bild – du som går förbi – tillbed denna vördnadsfullt (eller: böj dig i vördnad) – men tillbed inte bilden – utan den, som bilden framställer". 10 Vinbladen runt om korset blev restaurerade år 1982 med metalliskt glänsande glasyrfärg enligt ett medeltida recept. Bladen som är snidade av ekträ har försetts med ett kritunderlag och överdragits med en tunn metallbeläggning, däröver befinner sig ett skikt av i oljefärg upplöst ärg. Denna glasyrfärg var en dyrbar ersättning för emalj inom guldsmedskonsten och var vad gäller tillverkningen mera dyrbar och kostnadsintensiv än en förgyllning av motsvarande yta skulle ha varit Vad gäller den rekonstruerade glasyrfärgen har emellertid en successiv förmörkningseffekt genom oxidering ännu inte inträtt i önskat omfång. Färgkontrasten förstärks likaså av den matta förgyllning som har påförts på altarbilderna under artonhundratalet. De rester av den medeltida förgyllning som befinner sig därunder är av lysande guld. Den gröna glasyrfärgen hade ursprungligen planerats i en mera dämpad ton (en ändring planeras under år 2007) och förgyllningen var tidigare ljusare och mera lysande. De figurativa bilderna på kristussidan är vid altarbilden från vänster: Kristus vid oljeberget (Matteus 26,36-46), Elias vid berget Karmel (Andra konungaboken 1), Kristus inför Pilatus (Matteus 27.24-26), Syndafallet (1 Mose 3,1-5), Kristi pina (Matteus 27,26-30), Hiobshistorian (Hiob 11 2,1-10), Kristus bär korset (Matteus 27,31+32); vid korset uppifrån och ned: Abraham offrar Isaak (1 Mose 22,9-14), Jakobs kamp och himmelsstegen (1 Mose 32,23-33 + 28,11-22), Simson och stadsportarna i Gaza (Domarboken 16,1-3), Abel och Melchisedek (1 Mose 4,4 + 14,18-24), Kristus på korset (centralbild), vattenundret (2 Mose 17,1-7), Elias och änkan från Zarpath (Första konungaboken 17,10-24), vittnenas förseglande (Johannes uppenbarelse 7), till vänster: ormen av malm, till höger: David dödar Goliat (Samuel 1: 17, 4 (38-51) 58). I de halvrunda infattningarna vid korsets armar befinner det sig profethuvuden. De figurativa bilderna på korsaltarets mariasida (bild) är vid flygelaltarsockeln från vänster: Marie bebådelse (Lukas 1,26-38), Gideons bebådelse (Domarboken 6,36-40), Kristi födelse (Lukas 2,6-16), Moses kallelse vid den brinnande törnebusken (2 Mose 3,1-8), Kristus framförs i templet (Lukas 2,22-35), Samuel framförs (1. Samuel 1,24-28), Flykten till Egypten (Matteus 2,13-15); vid korset nedifrån och upp: vattenunder med Moses och Aaron (4 Mose 20,1-13), Evangelisten Matteus (ängel), spejare med druva (4 Mose 13,17-33), Judit och Holofernes (Judit 13), Maria med Jesusbarnet (centralbild), Ester inför Ahasver (Ester 5,1-8), evangelisten Johannes (örn), Marias kröning (utan biblisk bakgrund), till vänster: Aarons grönskande stav (4 Mose 17,16-28), evangelisten Markus (lejon), till höger: evangelisten Lukas (tjur), den låsta porten (Hesekiel 44,1-3) 12 17 Här befinner sig i det övre fönstret rester av värdefulla medeltida fönster (ca. 1300) som samlats under artonhundratalet, bl.a. även figurativa bilder av madonnan och evangelisten Johannes. Under fönstret befann sig fram till 1970-talet kapellet som tillhörde familjen von Oertzen. Därav har bibehållits: Oertzen-fönstret från artonhundratalet, till vänster en medeltida gravplatta över en adelsman ur denna familj och till höger minnesplattan för Siegfried (†1441) och Hermann von Oertzen (†1386) med inskriften: ”I Herrens år 1441 vid de 11 kalendrarna av juli i det Heliga Landet dog Siegfried von Oertzen, som är begravd på berget Zion hos minoterna. I Herrens år 1386 dog väpnaren Hermann von Oertzen.“ 17a Några steg vidare till höger i det sydliga sidoskeppet befinner det sig vid väggen elva epitafer av trä från renässanstiden (femtonhundratalet, restaurerade 2005), för det mesta med latinska texter över Mecklenburgs landsherrars ärofulla gärningar. Tavlorna som ursprungligen var fördelade över hela kyrkan placerades på artonhundratalet på denna plats i kronologisk ordning. 17b Några steg tillbaka i det södra sidoskeppet befinner sig Sångarläktaren från artonhundratalet. Därunder befann sig på klostertiden tillträdet från korsgången in i kyrkan. 18 Predikstolen i huvudskeppet i kyrkan införlivades på ett lyckosamt sätt år 1868 av Tobias Weiß från München i de medeltida korkyrkbänkarna. Predikstolen visar de fyra evangelisterna och på bildscenerna Moses, som predikar lagen, bergspredikan samt Kristus som sänder ut sina lärjungar i världen. Munkarnas nästan 700 år gamla korkyrkbänkar har bibehållits i ett mycket gott tillstånd. De tjänade kormunkarna under de dagligen sju bönetiderna och tillverkades under tiden ca. 1310-1370. Kyrkbänkarna stod ursprungligen några meter längre åt öster i riktning mot högaltaret. Uppställningen på långsidan understöder de gregorianska timböner som sjöngs växelsidigt av munkarna. Baldakinerna (kranslisterna) till kyrkbänkarna med kostbart snidade rosetter är kompletteringar med stora arbetsinsatser i en "mjuk stil" från ca. 1380/1400. Detta måttuppdragsverk följer i stilistiskt hänseende arbetena med korsaltaret (ca. 1360), men utfördes före arbetena med oktogonen (ca. 1420). Beaktansvärda är de följande kyrkbänkssidorna vid avslutningen av kyrkbänkarna: pelikankyrkbänkssidan med vinstock och murgröna samt Fiskgjusekyrkbänkssidan. På höjd med läspulpeten (19) befinner sig liljekyrkbänkssidan samt munkkyrkbänkssidan (ca. 1310). Den senare visar uppe Marie bebådelse, den undre delen den helige Benediktus, grundare av Benediktinerorden och författare till den heliga munkregeln enligt vilken även cistercienserna levde samt den Helige Bernhard av Clairvaux, cistercienserordens andlige fader. 19 Örnläspulpeten i korrummet (bild) skapades på artonhundratalet av kopparsmeden från Doberan, Steusloff, av koppar som en imitation av en predikstolläspulpet som ursprungligen stod i domkyrkan i 13 Hildesheim. Örnen är här en symbol för Kristus och tron som besegrar allt ont. Pulpeten restaurerades år 2002. Bakom denna befinner sig gravarna efter hertig Heinrich II (lejonet) von Mecklenburg (†1329) och Nicolaide von Werle (trettonhundratalet). Gravarna är övertäckta av medeltida mosaiktavlor som är skyddade av metallskyddsgaller från vår tid. Daröver hänger en Marienleuchter (Marialjusstake) (bild) med en Mariafigur i en senromansk - tidig gotisk stil från tiden kring 1280. Figuren stod från och med ca. 1300 som huvudfigur i mellannischen av högaltaret. Först ca. år 1400 blev den en huvudbeståndsdel av den nyskapade Marialjusstaken. Maria avbildades som en apokalyptisk (uppenbarelse-) madonna med stjärnekrona, sol och månskära, enligt Johannes uppenbarelse 12,1: "Och det visades sig en kvinna, beklädd med en sol och med månen under sina fötter och på sitt huvud med tolv stjärnor” I baldakinens tak visas "AVE MARIA" ("Hälsad vare du Maria") som cisterciensermunkarnas oändliga bön till sitt huvudskyddshelgon. 20 Leviterkyrkbänken stammar vad gäller de undre delarna från trettonhundratalet. Baldakinen är en rekonstruktion från artonhundratalet. Kyrkbänken med tre stolar var platsen för den munk, diakon och subdiakon som firade den Heliga Mässan. Till vänster bredvid denna står Kredensskåpet respektive tillberedelseskåpet (ca. 1300). Det hör till den ursprungliga utrustningen av den gotiska domkyrkan och det blev liksom nästan alla medeltida utsmyckningsföremål i domkyrkan snidad av ekträ. Däri förberedde man antagligen de liturgiska föremålen för eukaristin vid högaltaret. 21 Högaltaret (bild på följande sida) skapades ca. 1300 som ett skåpaltare av okända mästare. Det rör sig förmodligen om det äldsta flygelaltaret i Tyskland och i konsthistorien över huvud taget. Från denna tid stammar den övre och den mellersta raden. Historierna ur Nya testamentet i den övre raden har en typologisk relation till historierna ur Gamla testamentet i den mellersta raden. Den nytestamentariska cykeln kan vad gäller innehållet indelas i Marias glädje på vänster flygel och Marias smärta på höger flygel. Ungefär år 1350 utvidgades altaret med den undre raden: apostelraden med skyddshelgonen St. Sebastian och påven Fabian. I altarskrinets mellersta nisch stod det fram till ca. år 1400 en ljusstakemadonna. Träfiguren ersattes antagligen vid denna tid av en silvermadonna och kompletterades av ytterligare helgonbilder i den mellersta delen. I detta skrin förvarades även reliker och monstranser vilka framför allt gick förlorade under det trettioåriga kriget. 14 Figurativa framställningar: övre raden vänster flygel: Johannes döparen, Marie bebådelse, Kristi födelse, Kristi frambärande, höger flygel: Kristi gisslande, korsbärande, korsfästelse, uppståndelse, mellersta raden, vänster flygel:: Eva, Sara, den stängda porten, den brinnande törnebusken, Samuels frambärande; höger flygel: vattenundret, Hiob lider, Abraham offrar Isaak, orm av malm, Simon och stadsportarna till Gaza; undre raden vänster flygel: den helige Fabian, aposteln Bartolomeus, Tomas, Simon, Mattias, Andreas, Petrus; höger flygel: aposteln Paulus, Jakobus den äldre, evangelisten Johannes, Fillipus, Judas, Taddeus, Matteus, den helige Sebastian. 22 Sakramentstornet (tabernakel) tillverkades redan ca. år 1350/60 i form av en gotisk monstrans som har stegrats till det jättelika, antagligen av samme snidare som även tillverkade högaltarets undre rad. Detta 11,60 m höga träsnideriarbete av ekträ är det äldsta sakramentstornet i Tyskland. På samma nivå som Mariafiguren (bild) befinner sig ett fack i vilket den vigda hostian förvarades fram till det att klostret upplöstes år 1552. På nivån över denna visade man antagligen en skådehostia i en monstrans. Figurerna har ett samband med mässoffersakramentet i den Heliga nattvarden. Bilderna av den Heliga nattvarden framme medurs: nere: Kung David med harpa, Abel med offerlamm, Moses med manna, St. Bernhard, profetissan Debora, prästkungen Melkisedek; däröver: Guds moder, Johannes döparen, Sankt Petrus, Sankt Jakobus, Sankt Paulus, Sankt Johannes evangelisten. 15 Kalkskåpet till vänster bredvid sakramentstornet är en ytterst sällsynt utsmyckningsdetalj, tillverkad ca. år 1310. Denna gav plats till tjugo olika nattvardsdetaljer (kalkar, hostiatallrikar, kannor, små skedar), antagligen för de två huvud- och de 18 bialtaren i klosterkyrkan. Spår av tegelstenar på sidoväggarna visar att skåpet ursprungligen var inmurat i det inte längre existerande korskåpet av tegelsten. Anmärkningsvärda är de få ännu bevarade figurerna (Maria, Kristus, Paulus och Hesekiel) på dörrarnas yttersidor samt originalmålningen (endast rengjord, inte nyinfattad) på dörrarnas innersidor. Där visas Abel (bild) med lammet och Melkisedek med kalken som ett tecken på Jesu Kristi offerdöd. I uppsatsen visas den välsignande Kristus. 23 Inom ingångsområdet hänger furstebilder av hertig Christian Ludwig von Mecklenburg (†1692), hertig Adolf Friedrich I von Mecklenburg (†1658) och dennes gemål Anna Maria von Ostfriesland (†1634). I det sydvästra hörnet står det en kalkstenspelare från tolvhundratalet som förmodligen stammar från klostrets konventsbyggnader som inte längre är bevarade. På väggen till höger bredvid denna befinner det sig ett gemensamt renässansepitaf av fyra separata marmorplattor med renässansinfattning vilket tillverkades år 1583 på befallning av hertig Ulrich och dennes gemål Elisabeth, hertiginna av Mecklenburg, född prinsessa av Danmark. Epitafet ärar alla de furstar som tills dess hade begravts i domkyrkan. Denna tavla överträffar vad gäller språk och form de övriga tavlorna (restaurerad 2006); över denna befinner det sig ett blindfönster som frilades år 2005 och vars ursprung går tillbaka till trettonhundratalet. 24 Till vänster bredvid huvudingången befinner sig gravplattan för Johannes Moltke (†1388) och dennes maka Magaretha (†1391), till vänster bredvid denna gravplattan för riddar Heinrich Moltke och Katharina Moltke. 16 Byggnad och arkitektur med stickord • basilika med tre skepp och korsbalksvalv • nio spanns längd med 5/8 inre koravslutning • kringlöpande rundgång med fem kapell • tredelad interiör med arkadzon, målat bländtriforium och övre fönsterzon • längd 79 m, bredd 39 m, höjd långskepp 26,5 m, tornspets 72 m • arktitekturfärger rekonstruerade 1974-84 enligt fynd från den medeltida versionen • utvändig konstruktion enligt cisterciensernas regler om enkla former • prydnadslistverk av glaserade formstenar och takskäggsfris med klöverbladsformade bågar • västgavel och tvärskeppens gavlar med frontrosetter • fem meter djupa fundament av klippstensfördämningar förbundna med varm kalk som har uppvärmts till ca. 160º Celsius (romersk betong). 17 Besökarinformationer Domkyrkan är öppen dagligen för besök maj – sept mars, apr, okt nov – febr må-lö kl. 9-18 må-lö kl. 10-17 må-lö kl. 10-16 sö o helgdagar sö o helgdagar sö o helgdagar kl 11-18 kl 11-17 kl 11-16 Inträdesavgift skall betalas; denna går till kostnaderna för öppethållande och bevarande av domkyrkan. Huvudbesökstiden är april – september för det mesta mellan kl 11.00 och 15.00. Var vänlig besök även domkyrkan under de lugnare inträdestiderna. Långfredag och julafton är domkyrkan endast öppen under gudstjänsterna. Visningar av domkyrkan genomförs dagligen på tyska samt efter föranmälan även på engelska. Var vänlig anmäl Er i god tid. Evangelisk gudstjänst sön- och kyrkliga helgdagar kl 9.30. Domkyrkokonserter från maj till september varje fredag kl 19.30. Informationer och ytterligare tider under www.muenster-doberan.de Efter konserterna fredag kväll kör gratis extrabussar till Heiligendamm, Kühlungsborn, Rerik, Nienhagen och Warnemünde. Förbeställning av konsertbiljetter och bussbiljetter rekommenderas. Tel. +49 38203-62716, Fax +49 38203-62528 eller www.muenster-doberan.de Vi rekommenderar: en resa till Bad Doberan t.ex. med tåget Molli kl 17.35 från Kühlungsborn-West, kl 18.03 från Heiligendamm. Byggnads- och restaureringsuppgifter Den tidigare klosterkyrkan har i århundraden varit ett tecken för tro och hopp, en mötesort, men även ett tecken på människans uppfinningsrikedom. Byggnad, utsmyckning och bevarande därav är ett gemensamt verk av många generationer. Denna byggnad är av särskild nationell betydelse med ett internationellt konstvärde. Den bär även på märken av tidens tand trots ständiga byggnadsansträngningar. Många skador märker man dock inte vid första ögonkastet. Den evangelisk - lutheranska kyrkoförsamlingen Bad Doberan kan inte själv klara av att bevara domkyrkan. Under kommande år måste ytterligare utsmyckningsföremål restaureras. Restaureringsbehovet uppgår till 350.000 EUR om året. Statliga stödåtgärder och donationer är endast möjliga om också egna medel ställs till förfogande i tillräcklig omfattning. Vi är tacksamma för all hjälp! Det finns olika möjligheter att hjälpa till: 1. Genom att lägga kontanter i en av byggnadskollektbössorna i domkyrkan. 2. Genom att överföra gåvor till insamlingskontot: Ev.-luth. Kirchgemeinde, Acredobank Nürnberg, BLZ: 76060561, Konto: 505350115. Kontakt och informationer: Münsterverwaltung, Kustos Martin Heider, Klosterstraße 2, DE-18209 Bad Doberan, Tel. +49 38203-779590. Alla gåvor är till stor hjälp. Hjärtligt tack! 18 Läge och förbindelser • • • • • • • vid den Europeiska tegelstensgotikens väg i nordöstra Tyskland (delstaten Mecklenburg-Vorpommern) placerad i en vidsträckt klosterparkanläggning – nära stadens centrum motorväg A 20 (Lübeck-Rostock-Stettin) - avfart Bad Doberan Bundesstraße B 105 Rostock (15 km) – Wismar (40 km) kustvägen till havsbadet Warnemünde och havsbadet Kühlungsborn 6 km till det äldsta tyska havsbadet - Östersjökurbadorten Heiligendamm tågsträckan Rostock-Wismar (under dagtid varje timme) tips: en resa med ånglok på smalspårbanan ”Molli“ från Kühlungsborn och Heiligendamm till Bad Doberan och tillbaka. IMPRESSUM Münster Bad Doberan (domkyrkan i Bad Doberan) – Rundvandring och visning / Första utgåvan - 2006 Utgivare: Evangelisch-Lutherische Kirchgemeinde / Doberaner Münster Klosterstraße 2, Deutschland DE-18209 Bad Doberan Tel. +49 38203-62716, Fax: +49 38203-62528 Internet: www.muenster-doberan.de Epost: [email protected] Text / layout: Martin Heider, Münsterverwaltung Tryck: Altstadt Druck Rostock Foton: Martin Poley (Wismar), Martin Heider (Bad Doberan) Litteratur: W. Erdmann, Zisterzienserabtei Doberan, Königstein/Taunus 1995. W. Kühne, Die Kirche zu Bad Doberan, andra upplagan Rostock 1938. F. Schlie, Kunst- und Geschichtsdenkmäler des Großherzogtums Mecklenburg-Schwerin, vol. 3, Schwerin 1899. Archiv der Münsterverwaltung, ej publicerat 2006. Eftertryck, även i utdrag, endast med utgivarens tillstånd. 19
© Copyright 2024