1. No category

Münster
BAD DOBERAN
SVENSKA / SCHWEDISCH
Rundvandring och visning
Cistercienserklosterkyrka från1300-talet
av internationell rang med rikhaltig
medeltida utsmyckning.
Vid den “Europeiska tegelstensgotikens väg“ i nordöstra delen av
Tyskland, nära den gamla hansastaden Rostock, ligger domkyrkan i Bad
Doberan, det tidigare cistercienserklostrets kyrka som invigdes år 1368.
Detta kloster som grundades år 1171 hade som första kloster i
Mecklenburg och som landsherrens huvudgravplats redan under medeltiden en mycket stor politisk och samhällelig betydelse. Genom
sin koloniseringsverksamhet var klostret av stor betydelse för landet
Mecklenburgs kulturella och ekonomiska utveckling och blev dessutom
ett centrum för den kristna tron i detta land.
Klostrets särskilda betydelse kom på ett avgörande sätt till uttryck vid
upprättandet och utsmyckningen av domkyrkan. Interiören förskonades
i vitt mått från krigsoroligheter och bildstormare. Inte i någon annan
cistercienserklosterkyrka i hela Europa har en mera rikhaltig
originalinredning kunnat bevaras. Anmärkningsvärda bland mängden
av praktpjäser är bl.a. högaltaret som det äldsta flygelaltaret i konsthistorien, det monumentala korskrank-korsaltaret och gravskulpturen över
den danska drottningen Margarete Sambiria.
Även efter reformationen och upplösningen av klostret år 1552 bevarades kyrkan som gravplats för landsherrens familj samt som församlingskyrka för den evangelisk-lutheranska kyrkoförsamlingen.
Ett utdrag ur ett ställningstagande från Landesamt für Denkmalpflege
(delstatens myndighet för kulturminnesvård):
Domkyrkan i Bad Doberan gäller för att vara den mest betydande medeltida byggnaden i Mecklenburg-Vorpommern, det bästa exemplet på ett
förverkligande i tegelsten av en medeltida gestaltningsvilja och som en
byggnad av högsta tekniska och konstruktiva perfektion.
Den utsmyckning som har bevarats består nästan genomgående av
föremål av högsta konstnärliga kvalitet; därvid uppnår man denna
rikedom och slutenhet i detta liturgiska bestånd, som har nedärvts från
medeltiden, i ingen annan kyrka i norra Tyskland. Det i allt väsentligt
bevarade utsmyckningsprogrammet från cisterciensernas tid är enastående. Domkyrkan är ett för hela Östersjöns kustområde enastående
kulturminnesmärke.
Historisk översikt
• 1171 Cistercienserklostret i Althof-Doberan grundas
• 1179 Klostret förstörs under ett tronföljarkrig
• 1186 Klostret återinvigs på det ställe det ligger idag
• 1232 Den romanska basilikan slutinvigs
• 1280 Den gotiska domkyrkan börjar antagligen byggas
• 1291 Brand i klostret
• 1296 Domkyrkans byggnadsstomme och takverk färdigställs
• 1310 Korrummets första utsmyckning färdigställs
• 1368 Slutinvigning av den gotiska domkyrkan
• 1478 Klostret betecknas som rikt och lyckligt
• 1552 Klostret upplöses genom reformationen – ingen förstöring
• 1564 Magister Kruse blir den förste evangeliske pastorn i Doberan
• 1637 Plundringar under det trettioåriga kriget, 1638 säkringsarbeten
• 1648 En rivning av flera klosterbyggnader påbörjas
• 1793 Doberan blir storhertigarnas sommarresidens
• 1900 Den nygotiska restaureringen av domkyrkan avslutas
• 1945 Domkyrkan utan krigsskador och plundringar
• 1984 Generalrestaureringen avslutas – domkyrkan innehar rang 3
bland minnesmärkena av nationell betydelse med ett
internationellt konstvärde i Östtyskland
• 2002 Ytterligare omfattande restaureringsåtgärder påbörjas
• 2005 Varje år deltar upp till 200 000 besökare i gudstjänster,
visningar, besök och konserter
• en ansökan om att upptas på UNESCO:s världskulturarvlista planeras
2
Rundvandring och visning i domkrykan
start vid klostermodellen i den södra korrundgången.
Var vänlig beakta följande under rundvandringen: Det är strängt
förbjudet att fotografera med blixt i domkyrkan; därigenom förstörs
värdefulla målningar. Berör inte väggar och pelare, detta skadar kalkfärgen och Era kläder.
1 Klostermodell (se nr. 1 på planritningen) visar de byggnader som
existerade vid tiden för klostrets upplösning år 1552 med korsgång och
talrika bibyggnader vilka delvis existerar än i dag som t.ex. benhuset
(ca.1250) norr om domkyrkan samt kornhuset och ruinen av ekonomibyggnaden (ca. 1290) i den södra delen av klosteranläggningen.
Klostermuren, 1400 meter lång, har bibehållits nästan fullständigt från
medeltiden.
Vid väggen bakom modellen befinner sig översättningen av invigningsurkunden från 1368, gravplattan över Heinrich von der Weser och
dennes hustru (trettonhundratalet), gravplattan över Peter Wise, en
köpman i Lübeck och klostermecenat (†1338) och däröver bildtexttavlan över Peter Wise på tyska och på latin. Denna omnämner tre altardonationer av Wise och visar honom i det mode som gällde ca.1400.
2 “Mühlen-Altar“ (kvarnaltaret) (från ca.1410/20)
uppstod som en av de första
bilderna av denna art, antagligen donerat av Albrecht
III. von Mecklenburg och
dennes andra maka Agnes.
Den mellersta delen av
altartavlan (bild) visar mycket plastiskt förvandlingen
från ord till kött respektive
eukaristin. De fyra evangelisterna häller ned Guds
ord i kvarntratten, kvarnen
i form av ett kors symboliserar Kristus och visar platsen
för förvandlingen, de tolv
apostlarna driver kvarnen,
de fyra kyrkofäderna fångar
upp den förvandlade födan
3
i en kalk och överlämnar denna till de troende. På sidovingarna skildras
scener ur den Helige Martins liv.
3 Gravvården över Hertig Johann Albrecht II von Mecklenburg
(†1920) och dennes maka Elisabeth von Sachsen-Weimar-Eisenach (†1908)
utfördes ca. år 1910 av byggnadsrådet Winter från Braunschweig. Den
består av en sockel av gråblå, norsk labrador, övertäckt av ett ciborium
av bl.a. marmor från Verona, utrustad med en värdefull glasmosaik.
Johann Albrecht var som president för det tyska Kolonialbolaget ofta
på resa. Han tog bysantinska byggnadsverk i Ravenna och dess omgivning till sin förebild. Dessutom är gravvården präglad av inflytanden
från den wilhelminsk-tyska byggnadskonsten.
I kapellet bibehölls efter 1976, i motsats till den övriga kyrkan,
den nygotiska färgversionen av Gotthilf Ludwig Möckel 1896-98.
Furstebilderna i kapellet visar drottning Sophie av Danmark och prinsessa av Mecklenburg (†1631), maka till den danske kungen Friedrich II,
samt hertig Karl I von Mecklenburg (†1610).
4 Memorialstatyn över Magnus II hertig av Mecklenburg
(†1503) gäller som den mest fulländade formen av ett epitaf. I höger
hand bär han en dolk och runt huvudet en dödsbinda. Magnus var en
mycket energisk landsherre, han genomförde en omfattande landreform som var präglad av en vidsynt och solid ekonomi- och finanspolitik. Två statyer som liknar varann befinner sig framför Pribislavkapellet
(10).
5 Gravtumban för hertig Albrecht III von Mecklenburg och
kung av Sverige (†1412, bild), bisatt i oktogonen (6) och dennes
första maka Richardis von Schwerin (†1377), begravda i Stockholm, hör
till de viktiga exemplen på sengotisk gravkonst. Albrecht valdes med
hjälp av den svenska adeln till kung över Sverige; han led emellertid
ett nederlag mot den danska drottningen Margarete den första under
krigshändelserna efter hans 25-åriga regentskap år 1389. Därefter
inskränktes Albrechts makt till Mecklenburg. Lejon och hund bland de
plastiska bilderna symboliserar styrka och trohet. Anmärkningsvärd är
den vackra gotiska draperingen i Richardis dräkt.
En ytterligare utsmyckning av kapellet är furstebilderna av hertig Ulrich
III von Güstrow (†1603) – målade år 1587 av holländaren Cornelius
Crommeny - och hertiginnan Anna von Pommern (†1626); medeltida
gravplattor för riddar Matthias von Axekow och hans maka Ghese,
Johann och Werner von Axekow, Matthias och Clawes von Axekow,
en barock kyrkbänkssida och predellan till ett altare, antagligen till
Mühlenaltar (2) från ca.1410.
4
Altar der freudenreichen Jungfrau Maria (den glädjerika jungfru Marias
altare) (fjortonhundratalet) hör till de bialtare som inte längre nyttjades
under perioden efter klostertiden och som antingen förföll eller som
gick fullständigt förlorade.
6 Oktogonen är ett åttakantigt begravningskapell för 13 mecklenburgiska hertigar, upprättat eller ombyggt ca. år 1420 med användning av
senromanska pelare och kapitäl, antagligen från ca år 1240. Placeringen
bakom hogaltaret var en omtyckt begravningsplats ”under altaret”.
Beaktansvärda är de sengotiska sniderierna vid balustraden. De år 2004
restaurerade väggmålningarna vid oktogonen visar kung Albrecht III
av Sverige (†1412), hertig Heinrich III (†1383), hertig Johann IV (†1422)
samt hertig Magnus I av Mecklenburg (†1384).
7 Gravvård och krypta över hertig Adolf Friedrich I von
Mecklenburg (†1658) och dennes maka Anna Maria von Ostfriesland
(†1634) byggdes from. år 1634 av Julius Döteber från Leipzig och Daniel
Werner från Rostock i en övergångsstil från renässans och barock.
Gravvården upprättades i kalksten, taket är snidat av trä, i taket är små
fönster av pärlemor infattade. De snidade hertigfigurerna i naturlig
storlek visas med det spanska mode som var vanligt på den tiden. Adolf
Friedrich lät from. 1637, efter plundringarna under det trettioåriga kriget, återställa taket och domkyrkans utsmyckning.
8 Den senromanska - tidigt gotiska
gravplastiken
över drottning
Margarete
av
Danmark
(†1282, bild) som
är snidad av ekträ
gäller för att
vara den aldsta
gravplastiken
i
Mecklenburg–
Vorpommern och
som den äldsta
kvinnogravplastiken i alla cistercienserklosterkyrkor i hela Europa. Efter det att Margaretes man hade mördats i sin
hembygd levde hon efter en Romresa i klostret Zum Heiligen Kreuz i
Rostock. Hon bisattes i den romanska föregångarkyrkan till domkyrkan
i Doberan, huvudbegravningsplatsen för den med henne besläktade
mecklenburgiska högadeln.
Bakom gravplastiken till höger visar den mellersta altartavlan i
Tugendkreuzigungsaltar (ca.1340) Kristi korsfästelse genom de följande
sju av kvinnogestalter symboliserade dygderna; lydnad, beständighet,
barmhärtighet, kärlek, ödmjukhet, rättvisa, fred. Denna sällsynta framställning hänför sig till Jesaja 4,1 om dygdernas kamp om människornas
själar. Kristus dog för att dygderna skall kunna förvärldsligas, men där
som dygderna vinner herravälde, som hos Kristus, där har Guds rike
börjat. På sidoflyglarna på insidan visas profeterna Jesaja, Hesekiel,
Jeremias och Daniel; på sidoflyglarna på yttersidan Marie bebådelse,
Kristi födelse, konungarnas tillbedjan samt frambärandet i templet.
Restaurerat 2003-2006.
“Altar der goldenen Engel“ (de gyllene änglarnas altare) från trettonhundratalet med predellen till ett ytterligare bialtare har endast
bevarats i rester.
5
Corpus-Christi-Altar med nattvardstavla (ca. 1330, bild) visar en av de
äldsta tavelmålningarna i Mecklenburg. Under klostertiden stod den
antagligen i portkapellet vid klostrets västra port och sätts i förbindelse
med Doberans Heilig-Blut-relik. Skrifttavlan stammar från den andra
fjärdedelen av trettonhundratalet. Den vänstra altarflygeln fattades
redan ca. år 1700.
På furstbilderna är Johann Albrecht I, hertig av Mecklenburg (†1576)
och dennes maka Anna Sophia von Preussen (†1591) avbildade. I kapellet befinner sig dessutom gotiska utsmyckningsgavlar till kyrkobänkssidor från medeltiden (trettonhundratalet).
9 Greve Samuel von Behrs (†1621) gravanläggning uppfördes av
Julius Döteber från Leipzig, baldakinen 1626 av Cheer Evert Pilot.
Samuel von Behr var kansler, marskalk, minister, hovmästare och pedagog till hertig Adolf Friedrich (7) som av tacksamhet lät upprätta denna
gravvård över von Behr.
Till höger bredvid gravvården har rester av ett barockaltare bevarats.
Till höger bredvid kapellet och mitt emot detta påminner ett hjorthorn
och en svan om klostrets stiftelselegend. Efter det att det första klostret
hade förstörts sökte furst Nikolaus von Rostock efter en ny byggnadsplats för en klosterstiftelse. Orten skulle indikeras av den under jakten
först skjutna hjorten. Fursten fällde hjorten på denna plats, munkarna
tyckte dock att den sumpiga platsen var olämplig. Då flög en svan ut
ur snårskogen och skrek:“dobr, dobr“ (slaviska = god), vilket munkarna
tydde som ett himmelskt tecken och de byggde nu trots allt sitt kloster
här ”dobr“ —> Doberan (slaviska = god ort).
9a Stålampan av trä (ca. 1300) stod förmodligen vid furstliga gravar,
bredvid en träpelare från medeltiden.
Mittemot har man satt upp den år 2004 restaurerade gravplattan
över Heinrich von der Lühe. Den bär inskriften “I Herrens år 1401, på
martyren Vincentius dag, avled den gode Heinrich von der Lühe, en
uppriktig vän av klostret, vilken vilar under denna sten. Må det ske i
frid. Amen.“
10 Pribislavkapellet var begravningsplats och kapell för Mecklenburgs
furstehus alltsedan år 1302. Det har fått sitt namn efter furst Pribislav,
grundare av klostret, vilken dog år 1178 i Lüneburg. Hans jordiska kvarlevor överfördes först 1219 till Doberan.
6
I kapellet är talrika utsmyckningsföremål beaktansvärda. I ostväggen uppvisar ett fönster som delvis stammar från medeltiden figurativa bilder av
Maria med Jesusbarnet, Gudfader och evangelisten Johannes (figurativ
framställning från femtonhundratalet). Framför detta befinner det sig ett
sengotiskt krucifix (ca. 1480) från Lübeck vilket antagligen ursprungligen
har stått på korsgångens inre gård samt två biskåp (trettonhundratalet).
Framför altaret ligger gravplattan över den första lutheranska biskopen
och administratorn Magnus III, (†1550), en vän till Philipp Melanchton
samt gravplattan för hertiginnan Ursula, moder till Magnus III. Infogad i
den norra väggen är renässansskrift epitafet över Magnus III på latin och
tyska med det hertigliga vapnet, till vänster där bredvid tre minnestavlor
över de här begravda furstliga personerna samt därunder stenplattor
från medeltiden med heraldiska vapendjur (trettonhundratalet) som
kännetecken för furstliga gravar (båda restaurerade 2005/06).
Under orgelläktaren hänger
bilden av storhertig Friedrich
Franz I von Mecklenburg, grundaren av det första tyska havsbadet i Heiligendamm år 1793,
därunder en vackert utformad
gravplatta över hertiginnan Anna von Mecklenburg
(†1464), dotter till Heinrich IV
och syster till Magnus II.
Marmorsarkofagen upprättades för prinsessan Feodora
von Reuß (†1918), gemål till
hertig Adolf Friedrich von
Mecklenburg, norr därom
vapenfönstret från år 1852
(demonterat 1976, restaurerat och monterat på denna
plats 2005). I golvet har man
– antagligen felaktigt – satt
in en minnesplatta för furst
Pribislav (†1179), över hertig
Heinrich I von Mecklenburgs
(†1302) grav.
I den stora tvärbågen till orgelläktaren har värdefulla väggmålningar
med vinrankor och en bild av Smärtornas man från fjortonhundratalet
bibehållits.
Vid pelaren till korrundgången står gravstatyerna över hertig Balthasar
(†1507) och hertig Erich (†1508) från övergångstiden från gotik till renässans, de utgör en fulländad form av ett epitaf.
Kakelmålningen i färg vid den centrala pelaren i tvärhuset (bild, en
liknande pelare befinner sig i det södra tvärhuset) gjordes redan på
trettonhundratalet efter orientaliska förebilder. Den centrala pelaren,
tvärbågarna i det fyrkantiga hörnet, tvärbalkarna under takvalven och
strävpelare stabiliserar denna kyrkobyggnad som har upprättats på en
fuktig byggnadsgrund.
11 Bülowkapellet har uppkallats efter familjen von Bülow som
under trettonhundratalet under ett trekvarts århundrade levererade
biskoparna i Schwerin. Rummets målning stammar från år 1873, då fattades till största delen de medeltida freskerna. De visar bl.a. biskoparna,
ytterligare familjemedlemmar samt vid ostväggen den Korsfäste med
Johannes och Maria och de båda helgonen Thomas av Canterbury och
riddar Olav.
7
Framför kapellet befinner sig gravplattan för magister Hermann Kruse
(†1599), den först lutheranska pastorn i Doberan vilken utövade sitt
ämbete from. 1564. Att Kruse bär lekmannakalken var för de nya reformatoriska bekännelserna verkligen programmatiskt. Denna kalkbild är
ett inomevangeliskt minnesmärke och är väl ämnad som ett tecken på
lutheransk rättrogenhet. Kalken har en kägelformad cuppa och är därmed mera lätthanterlig för en utdelning nu även till lekmän.
Över Bülowkapellet inrättades år 1980 orgeln från firma Schuke i
Potsdam. Kring år 1600 fanns i domkyrkan den första orgeln, den andra
orgeln byggdes år 1860 av firma Friese i Schwerin. Dagens orgel har
3220 pipor, 44 register och tre manualer.
Den hörs vid gudstjänster, orgelmeditationer och vid konserter. Från maj
till september äger det varje fredag klockan 19.30 rum konserter i domkyrkan. Den nuvarande orgelläktaren var antagligen på medeltiden en
fursteläktare för Mecklenburgs landsherrar.
12 I detta fönster sammanfogades 1978-1980 värdefulla rester
av det medeltida fönstret
(ca. 1300). Klostret drev redan
på tolvhundratalet två egna glasbruk. Det färglösa uppvärmda
glaset fägades under tillverkningsprocessen med färgpigment
av naturliga råämnen som t.ex.
jord, salt eller metalloxid, bearbetades och uppdelades därefter
i rätt form med blyremsor och
målades för det mesta ornamentalt eller figurativt med blysvart.
Hela kyrkan måste i motsats till
ordens föreskrifter redan på trettonhundratalet ha haft en fullständig, färglagd glasmålning. De
figurativa bilderna visar där uppe
Johannes döparen, Maria med
Jesusbarnet i Bethlehem, evangelisten Johannes och nere furstinnan Anastasia von Mecklenburg
(†1317), när hon skänker ett fönster till klostret.
Därunder befinner det sig stenplattor till minne av offer för krig och
våld. De båda yttre plattorna tillfogades av församlingen år 1985, 40
år efter andra världskrigets slut. Här nämns mord- och skräckorter och
plattorna manar oss till fred och rättvisa.
12a Några steg längre bort i sidoskeppet uppställdes under åren 2004
och 2005 medeltida abbotgravplattor enligt ett nytt koncept.
Plattorna låg ursprungligen i korsgången, de placerades under den
efterreformatoriska tiden i kyrkans golv och flyttades under det sena
artonhundratalet av byggnadsrådet Möckel till sidoväggarna. Därifrån
lyftes de bort, avsaltades, restaurerades och uppställdes åter framför
väggarna med ventilation bakifrån. Till höger står plattorna över två
abboter vars namn inte är kända samt över abbotarna Martin I (†1339),
Jakobus (†1361), Martin II (†1391), Johannes Plate (†1420) samt över
prästen i Neuburg, Hermann von Giwertze (†1449); till vänster gravplattorna över abbotarna Gottschalk (†1391), Hermann Bockholt (†1423),
Bernhard (†1441), Johannes Wilkens (†1489), Franz Meyne (†1499) och
Heinrich Mützel (†1504).
8
Över gravplattorna befinner sig furstebilderna av hertiginnan Anna
von Brandenburg, (†1567) Albrecht VII:s gemål, hertig Albrecht VII von
Mecklenburg (†1547), Johannes VI von Mecklenburg (†1474), Albrecht
VI von Mecklenburg (†1483), Johann V von Mecklenburg (†1422),
Heinrich IV (den tjocke) von Mecklenburg (†1477), Albrecht II (den
store) von Mecklenburg (†1379), Pribislav, furste över obotriterna och
grundare av kloster Doberan, landets förste kristne furste (†1178) samt
Niklot, vendernas furste (†1160).
13 Granitsarkofagen för storhertig Friedrich Franz I von Mecklenburg
(†1837) ställdes upp efter en bearbetningstid på sexton år och placerades 1976 i den nuvarande positionen i den västra delen av kyrkan.
Friedrich Franz var landets första storhertig och han grundade år 1793
det första tyska havsbadet i Heiligendamm, han gjorde Doberan till
sommarresidens för Mecklenburgs hertigar och han hjälpte denna ort
som sedan klostrets upplösning var obetydande, till ett uppsving.
14 Västfönstret från artonhundratalet är det största fönstret i domkyrkan och blev restaurerat 1996. Hertigarnas kyrkbänk (artonhundratalet) består till en del av rester från en medeltida kyrkbänk. Den
befann sig för den hertliga famlijen mellan de södra raderna av munkoch konverskyrkobänkarna, snett emot predikstolen (18).
15 Över den västra ingången hänger sifferbladet
till det under det trettioåriga kriget förstörda astronomiska uret (bild). Detta
ur tillverkades ca. år 1390
av Nicolaus Lilienfeld enligt
den geocentriska världsbilden, antagligen med ett
kalendarium. Uret befann
sig ursprungligen vid den
västra väggen till det södra
tvärhuset vid trappan till
munkarnas sovsal (24). I de
fyra hörnen var berömda
filosofer och astronomer
från antiken och medeltiden avbildade.
16 Kyrkans västra del fram till den tidigare korskrankväggen och
till korsaltaret var lekmannabrödernas (konversernas) och de godkända
gästernas gudstjänstrum.
Lekmannabrödernas kyrkbänkar, som ytterst sällan förekommer i en
sådan slutenhet och fullständighet stammar i de undre delarna förmodligen ännu från föregångarkyrkan från tiden kring 1280. Den kraftiga rundningen vid skiljeväggarna, de konsolliknande miserikordierna
(barmhärtighetssittplatser) och de små romanska halvpelarna hänvisar
till denna tidiga tid. Baldakinerna med sina praktfulla sniderier har
kompletterats först senare efter förebild av korkyrkobänkarna i kyrkans
östra del.
Beaktansvärda är de konstfullt snidade kyrkbänkssidorna i anslutning
till kyrkbänkarna. Örnkyrkbänkssidan (nära nr. 15) med ek- och fikonträdslöv uppvisar med den figurativa bilden nere en scen i vilken en djävul vill inleda en lekmannabroder i frestelse. Inskriften lyder: "Broder,
vad gör du här, kom med mig!" Den ståndaktiga lekmannabrodern
svarar: "Hos mig kommer du inte att finna något ont, du vedervärdiga
9
best, gå bort från mig!". Pelikankyrkbänkssidan visar en pelikan som
offersymbol för Kristus, Lejonkyrkbänkssidan visar ett lejon som en uppståndelsesymbol för Kristus. Vid Lejonkyrkbänkssidan (bild) visas lejon
och lindorm; ur deras nosar växer det ut vin- och humlerankor. De onda
djuren träder således in i det godas tjänst.
Den kalkformade romanska dopfunten från tolvhundratalet, tillverkad
av kalksten från Gotland, stammar från kyrkskeppet i Marienkirche i
Wismar vilken delvis förstördes under det andra världskriget och som
sprängdes av Östtyskland.
Det dubbelsidiga korsaltaret (bild) och den tidigare korskrankväggen
åtskiljde munkkoret i öster från lekmannakoret i väster. Altaret uppstod förmodligen under ledning av en böhmisk eller sydtysk verkstad,
under medverkan av den nordtyske mästaren Bertram von Minden.
Man kan datera uppkomsttiden till ca. år 1360/70. Det rör sig om det
mest monumentala verket av sin art vid denna tid i hela Europa. Vid
den avslutande invigningen av kyrkan år 1368 var det väl huvudsakligen färdigställt.
Den viktigaste skillnaden jämfört med de tidigare arbetena är graden
av den faktiskt tillämpade naturiakttagelsefömågan. Detta altare
utgör i detta hänseende en vändpunkt i den nordtyska konsten. Det
samlade verket omfattar på Kristussidan åt väster flygelaltarsockeln,
retabeln (altarskrinet) och triumfkorset samt på manssidan åt öster
relikskrinet, retabeln samt ”Marias goda trä” i form av ett kors.
Korset har avbildats som ett livsträd – enligt Kristi ord: "Jag är vinstocken, ni är rankorna“ (Johannes 15,5). Bilden av Kristus i ett livgivande
och över satan triumferande träd är en av de viktigaste symbolerna för
den kristna tron. Det dödsbringande korset är inte längre ett pinoverktyg utan har genom Kristi uppståndelse blivit till en symbol för det eviga
livet. Vissa personer eller historier i Gamla testamentet är typologiska
förebilder (typ) för en speciell scen, person eller för ett speciellt yttrande
ur Nya testamentet (antityp).
Det latinska bibelspråket mellan kors och altare "Effigiem Christi qui
transis pronus adora sed non effigiem sed quem designat adora" betyder innehållsmässigt korrekt: "Kristi bild – du som går förbi – tillbed
denna vördnadsfullt (eller: böj dig i vördnad) – men tillbed inte bilden
– utan den, som bilden framställer".
10
Vinbladen runt om korset blev restaurerade år 1982 med metalliskt
glänsande glasyrfärg enligt ett medeltida recept. Bladen som är snidade av ekträ har försetts med ett kritunderlag och överdragits med
en tunn metallbeläggning, däröver befinner sig ett skikt av i oljefärg
upplöst ärg. Denna glasyrfärg var en dyrbar ersättning för emalj inom
guldsmedskonsten och var vad gäller tillverkningen mera dyrbar och
kostnadsintensiv än en förgyllning av motsvarande yta skulle ha varit
Vad gäller den rekonstruerade glasyrfärgen har emellertid en successiv
förmörkningseffekt genom oxidering ännu inte inträtt i önskat omfång.
Färgkontrasten förstärks likaså av den matta förgyllning som har
påförts på altarbilderna under artonhundratalet. De rester av den medeltida förgyllning som befinner sig därunder är av lysande guld. Den
gröna glasyrfärgen hade ursprungligen planerats i en mera dämpad
ton (en ändring planeras under år 2007) och förgyllningen var tidigare
ljusare och mera lysande.
De figurativa bilderna på kristussidan är vid altarbilden från vänster:
Kristus vid oljeberget (Matteus 26,36-46), Elias vid berget Karmel (Andra
konungaboken 1), Kristus inför Pilatus (Matteus 27.24-26), Syndafallet
(1 Mose 3,1-5), Kristi pina (Matteus 27,26-30), Hiobshistorian (Hiob
11
2,1-10), Kristus bär korset (Matteus 27,31+32); vid korset uppifrån och
ned: Abraham offrar Isaak (1 Mose 22,9-14), Jakobs kamp och himmelsstegen (1 Mose 32,23-33 + 28,11-22), Simson och stadsportarna i Gaza
(Domarboken 16,1-3), Abel och Melchisedek (1 Mose 4,4 + 14,18-24),
Kristus på korset (centralbild), vattenundret (2 Mose 17,1-7), Elias och
änkan från Zarpath (Första konungaboken 17,10-24), vittnenas förseglande (Johannes uppenbarelse 7), till vänster: ormen av malm, till höger:
David dödar Goliat (Samuel 1: 17, 4 (38-51) 58). I de halvrunda infattningarna vid korsets armar befinner det sig profethuvuden.
De figurativa bilderna på korsaltarets mariasida (bild) är vid flygelaltarsockeln från vänster: Marie bebådelse (Lukas 1,26-38), Gideons bebådelse (Domarboken 6,36-40), Kristi födelse (Lukas 2,6-16), Moses kallelse
vid den brinnande törnebusken (2 Mose 3,1-8), Kristus framförs i templet
(Lukas 2,22-35), Samuel framförs (1. Samuel 1,24-28), Flykten till Egypten
(Matteus 2,13-15); vid korset nedifrån och upp: vattenunder med Moses
och Aaron (4 Mose 20,1-13), Evangelisten Matteus (ängel), spejare med
druva (4 Mose 13,17-33), Judit och Holofernes (Judit 13), Maria med
Jesusbarnet (centralbild), Ester inför Ahasver (Ester 5,1-8), evangelisten
Johannes (örn), Marias kröning (utan biblisk bakgrund), till vänster:
Aarons grönskande stav (4 Mose 17,16-28), evangelisten Markus (lejon),
till höger: evangelisten Lukas (tjur), den låsta porten (Hesekiel 44,1-3)
12
17 Här befinner sig i det övre fönstret rester av värdefulla medeltida
fönster (ca. 1300) som samlats under artonhundratalet, bl.a. även
figurativa bilder av madonnan och evangelisten Johannes.
Under fönstret befann sig fram till 1970-talet kapellet som tillhörde
familjen von Oertzen. Därav har bibehållits: Oertzen-fönstret från
artonhundratalet, till vänster en medeltida gravplatta över en adelsman
ur denna familj och till höger minnesplattan för Siegfried (†1441) och
Hermann von Oertzen (†1386) med inskriften: ”I Herrens år 1441 vid de
11 kalendrarna av juli i det Heliga Landet dog Siegfried von Oertzen,
som är begravd på berget Zion hos minoterna. I Herrens år 1386 dog
väpnaren Hermann von Oertzen.“
17a Några steg vidare till höger i det sydliga sidoskeppet befinner det
sig vid väggen elva epitafer av trä från renässanstiden (femtonhundratalet, restaurerade 2005), för det mesta med latinska texter över
Mecklenburgs landsherrars ärofulla gärningar. Tavlorna som ursprungligen var fördelade över hela kyrkan placerades på artonhundratalet på
denna plats i kronologisk ordning.
17b Några steg tillbaka i det södra sidoskeppet befinner sig
Sångarläktaren från artonhundratalet. Därunder befann sig på
klostertiden tillträdet från korsgången in i kyrkan.
18 Predikstolen i huvudskeppet i kyrkan införlivades på ett lyckosamt
sätt år 1868 av Tobias Weiß från München i de medeltida korkyrkbänkarna. Predikstolen visar de fyra evangelisterna och på bildscenerna
Moses, som predikar lagen, bergspredikan samt Kristus som sänder ut
sina lärjungar i världen.
Munkarnas nästan 700 år gamla korkyrkbänkar har bibehållits i ett
mycket gott tillstånd. De tjänade kormunkarna under de dagligen sju
bönetiderna och tillverkades under tiden ca. 1310-1370. Kyrkbänkarna
stod ursprungligen några meter längre åt öster i riktning mot högaltaret. Uppställningen på långsidan understöder de gregorianska timböner
som sjöngs växelsidigt av munkarna.
Baldakinerna (kranslisterna) till kyrkbänkarna med kostbart snidade
rosetter är kompletteringar med stora arbetsinsatser i en "mjuk stil"
från ca. 1380/1400. Detta måttuppdragsverk följer i stilistiskt hänseende
arbetena med korsaltaret (ca. 1360), men utfördes före arbetena med
oktogonen (ca. 1420).
Beaktansvärda är de följande kyrkbänkssidorna vid avslutningen av
kyrkbänkarna: pelikankyrkbänkssidan med vinstock och murgröna samt
Fiskgjusekyrkbänkssidan. På höjd med
läspulpeten (19) befinner sig liljekyrkbänkssidan samt munkkyrkbänkssidan (ca. 1310). Den senare visar uppe
Marie bebådelse, den undre delen
den helige Benediktus, grundare av
Benediktinerorden och författare till
den heliga munkregeln enligt vilken
även cistercienserna levde samt den
Helige Bernhard av Clairvaux, cistercienserordens andlige fader.
19 Örnläspulpeten i korrummet
(bild) skapades på artonhundratalet av kopparsmeden från Doberan,
Steusloff, av koppar som en imitation av en predikstolläspulpet som
ursprungligen stod i domkyrkan i
13
Hildesheim. Örnen är här en symbol för Kristus och tron som besegrar
allt ont. Pulpeten restaurerades år 2002.
Bakom denna befinner sig gravarna efter hertig Heinrich II (lejonet) von
Mecklenburg (†1329) och Nicolaide von Werle (trettonhundratalet).
Gravarna är övertäckta av medeltida mosaiktavlor som är skyddade av
metallskyddsgaller från vår tid.
Daröver hänger en Marienleuchter
(Marialjusstake) (bild) med en
Mariafigur i en senromansk - tidig
gotisk stil från tiden kring 1280.
Figuren stod från och med ca. 1300
som huvudfigur i mellannischen
av högaltaret. Först ca. år 1400
blev den en huvudbeståndsdel av
den nyskapade Marialjusstaken.
Maria avbildades som en apokalyptisk (uppenbarelse-) madonna
med stjärnekrona, sol och månskära, enligt Johannes uppenbarelse 12,1: "Och det visades sig en
kvinna, beklädd med en sol och
med månen under sina fötter och
på sitt huvud med tolv stjärnor”
I baldakinens tak visas "AVE
MARIA" ("Hälsad vare du Maria")
som cisterciensermunkarnas oändliga bön till sitt huvudskyddshelgon.
20 Leviterkyrkbänken stammar
vad gäller de undre delarna från
trettonhundratalet. Baldakinen är
en rekonstruktion från artonhundratalet. Kyrkbänken med tre stolar var platsen för den munk, diakon och subdiakon som firade den
Heliga Mässan.
Till vänster bredvid denna står Kredensskåpet respektive tillberedelseskåpet (ca. 1300). Det hör till den ursprungliga utrustningen av den
gotiska domkyrkan och det blev liksom nästan alla medeltida utsmyckningsföremål i domkyrkan snidad av ekträ. Däri förberedde man antagligen de liturgiska föremålen för eukaristin vid högaltaret.
21 Högaltaret (bild på följande sida) skapades ca. 1300 som ett skåpaltare av okända mästare. Det rör sig förmodligen om det äldsta flygelaltaret i Tyskland och i konsthistorien över huvud taget. Från denna
tid stammar den övre och den mellersta raden. Historierna ur Nya testamentet i den övre raden har en typologisk relation till historierna ur
Gamla testamentet i den mellersta raden. Den nytestamentariska cykeln
kan vad gäller innehållet indelas i Marias glädje på vänster flygel och
Marias smärta på höger flygel.
Ungefär år 1350 utvidgades altaret med den undre raden: apostelraden
med skyddshelgonen St. Sebastian och påven Fabian.
I altarskrinets mellersta nisch stod det fram till ca. år 1400 en ljusstakemadonna. Träfiguren ersattes antagligen vid denna tid av en silvermadonna och kompletterades av ytterligare helgonbilder i den mellersta
delen. I detta skrin förvarades även reliker och monstranser vilka framför allt gick förlorade under det trettioåriga kriget.
14
Figurativa framställningar: övre raden vänster flygel: Johannes döparen,
Marie bebådelse, Kristi födelse, Kristi frambärande, höger flygel: Kristi
gisslande, korsbärande, korsfästelse, uppståndelse, mellersta raden,
vänster flygel:: Eva, Sara, den stängda porten, den brinnande törnebusken, Samuels frambärande; höger flygel: vattenundret, Hiob lider,
Abraham offrar Isaak, orm av malm, Simon och stadsportarna till Gaza;
undre raden vänster flygel: den helige Fabian, aposteln Bartolomeus,
Tomas, Simon, Mattias, Andreas, Petrus; höger flygel: aposteln Paulus,
Jakobus den äldre, evangelisten Johannes, Fillipus, Judas, Taddeus,
Matteus, den helige Sebastian.
22 Sakramentstornet
(tabernakel) tillverkades
redan ca. år 1350/60 i
form av en gotisk monstrans som har stegrats
till det jättelika, antagligen av samme snidare
som även tillverkade
högaltarets undre rad.
Detta 11,60 m höga träsnideriarbete av ekträ är
det äldsta sakramentstornet i Tyskland.
På samma nivå som
Mariafiguren
(bild)
befinner sig ett fack i
vilket den vigda hostian
förvarades fram till det
att klostret upplöstes
år 1552. På nivån över
denna visade man antagligen en skådehostia i en
monstrans.
Figurerna har ett samband med mässoffersakramentet i den Heliga
nattvarden. Bilderna av den Heliga nattvarden framme medurs: nere:
Kung David med harpa, Abel med offerlamm, Moses med manna, St.
Bernhard, profetissan Debora, prästkungen Melkisedek; däröver: Guds
moder, Johannes döparen, Sankt Petrus, Sankt Jakobus, Sankt Paulus,
Sankt Johannes evangelisten.
15
Kalkskåpet till vänster bredvid sakramentstornet är en ytterst sällsynt
utsmyckningsdetalj, tillverkad ca. år 1310. Denna gav plats till tjugo
olika nattvardsdetaljer (kalkar, hostiatallrikar, kannor, små skedar),
antagligen för de två
huvud- och de 18 bialtaren i klosterkyrkan.
Spår av tegelstenar på
sidoväggarna visar att
skåpet ursprungligen
var inmurat i det inte
längre existerande korskåpet av tegelsten.
Anmärkningsvärda är
de få ännu bevarade
figurerna
(Maria,
Kristus, Paulus och
Hesekiel) på dörrarnas
yttersidor samt originalmålningen (endast
rengjord, inte nyinfattad) på dörrarnas innersidor. Där visas Abel
(bild) med lammet och
Melkisedek med kalken
som ett tecken på Jesu
Kristi offerdöd. I uppsatsen visas den välsignande Kristus.
23 Inom ingångsområdet hänger furstebilder av hertig Christian
Ludwig von Mecklenburg (†1692), hertig Adolf Friedrich I von
Mecklenburg (†1658) och dennes gemål Anna Maria von Ostfriesland
(†1634).
I det sydvästra hörnet står det en kalkstenspelare från tolvhundratalet
som förmodligen stammar från klostrets konventsbyggnader som inte
längre är bevarade.
På väggen till höger bredvid denna befinner det sig ett gemensamt
renässansepitaf av fyra separata marmorplattor med renässansinfattning vilket tillverkades år 1583 på befallning av hertig Ulrich och
dennes gemål Elisabeth, hertiginna av Mecklenburg, född prinsessa
av Danmark. Epitafet ärar alla de furstar som tills dess hade begravts
i domkyrkan. Denna tavla överträffar vad gäller språk och form de
övriga tavlorna (restaurerad 2006); över denna befinner det sig ett
blindfönster som frilades år 2005 och vars ursprung går tillbaka till trettonhundratalet.
24 Till vänster bredvid huvudingången befinner sig gravplattan för
Johannes Moltke (†1388) och dennes maka Magaretha (†1391),
till vänster bredvid denna gravplattan för riddar Heinrich Moltke och
Katharina Moltke.
16
Byggnad och arkitektur med stickord
• basilika med tre skepp och korsbalksvalv
• nio spanns längd med 5/8 inre koravslutning
• kringlöpande rundgång med fem kapell
• tredelad interiör med arkadzon, målat bländtriforium
och övre fönsterzon
• längd 79 m, bredd 39 m, höjd långskepp 26,5 m, tornspets 72 m
• arktitekturfärger rekonstruerade 1974-84 enligt fynd från den medeltida versionen
• utvändig konstruktion enligt cisterciensernas regler om enkla former
• prydnadslistverk av glaserade formstenar och takskäggsfris med klöverbladsformade bågar
• västgavel och tvärskeppens gavlar med frontrosetter
• fem meter djupa fundament av klippstensfördämningar förbundna
med varm kalk som har uppvärmts till ca. 160º Celsius
(romersk betong).
17
Besökarinformationer
Domkyrkan är öppen dagligen för besök
maj – sept
mars, apr, okt
nov – febr
må-lö kl. 9-18
må-lö kl. 10-17
må-lö kl. 10-16
sö o helgdagar
sö o helgdagar
sö o helgdagar
kl 11-18
kl 11-17
kl 11-16
Inträdesavgift skall betalas; denna går till kostnaderna för öppethållande och bevarande av domkyrkan. Huvudbesökstiden är april – september för det mesta mellan kl 11.00 och 15.00. Var vänlig besök även
domkyrkan under de lugnare inträdestiderna. Långfredag och julafton
är domkyrkan endast öppen under gudstjänsterna.
Visningar av domkyrkan genomförs dagligen på tyska samt efter föranmälan även på engelska. Var vänlig anmäl Er i god tid.
Evangelisk gudstjänst sön- och kyrkliga helgdagar kl 9.30.
Domkyrkokonserter från maj till september varje fredag kl 19.30.
Informationer och ytterligare tider under www.muenster-doberan.de
Efter konserterna fredag kväll kör gratis extrabussar till Heiligendamm,
Kühlungsborn, Rerik, Nienhagen och Warnemünde.
Förbeställning av konsertbiljetter och bussbiljetter rekommenderas.
Tel. +49 38203-62716, Fax +49 38203-62528
eller www.muenster-doberan.de
Vi rekommenderar: en resa till Bad Doberan t.ex. med tåget Molli
kl 17.35 från Kühlungsborn-West, kl 18.03 från Heiligendamm.
Byggnads- och restaureringsuppgifter
Den tidigare klosterkyrkan har i århundraden varit ett tecken för tro
och hopp, en mötesort, men även ett tecken på människans uppfinningsrikedom. Byggnad, utsmyckning och bevarande därav är ett
gemensamt verk av många generationer.
Denna byggnad är av särskild nationell betydelse med ett internationellt konstvärde. Den bär även på märken av tidens tand trots ständiga
byggnadsansträngningar. Många skador märker man dock inte vid
första ögonkastet.
Den evangelisk - lutheranska kyrkoförsamlingen Bad Doberan kan inte
själv klara av att bevara domkyrkan. Under kommande år måste ytterligare utsmyckningsföremål restaureras.
Restaureringsbehovet uppgår till 350.000 EUR om året. Statliga stödåtgärder och donationer är endast möjliga om också egna medel ställs till
förfogande i tillräcklig omfattning. Vi är tacksamma för all hjälp!
Det finns olika möjligheter att hjälpa till:
1. Genom att lägga kontanter i en av byggnadskollektbössorna i
domkyrkan.
2. Genom att överföra gåvor till insamlingskontot:
Ev.-luth. Kirchgemeinde, Acredobank Nürnberg,
BLZ: 76060561, Konto: 505350115.
Kontakt och informationer: Münsterverwaltung, Kustos Martin Heider,
Klosterstraße 2, DE-18209 Bad Doberan, Tel. +49 38203-779590.
Alla gåvor är till stor hjälp. Hjärtligt tack!
18
Läge och förbindelser
•
•
•
•
•
•
•
vid den Europeiska tegelstensgotikens väg i nordöstra Tyskland
(delstaten Mecklenburg-Vorpommern)
placerad i en vidsträckt klosterparkanläggning – nära stadens centrum
motorväg A 20 (Lübeck-Rostock-Stettin) - avfart Bad Doberan
Bundesstraße B 105 Rostock (15 km) – Wismar (40 km)
kustvägen till havsbadet Warnemünde och havsbadet Kühlungsborn
6 km till det äldsta tyska havsbadet - Östersjökurbadorten Heiligendamm
tågsträckan Rostock-Wismar (under dagtid varje timme)
tips: en resa med ånglok på smalspårbanan ”Molli“ från
Kühlungsborn och Heiligendamm till Bad Doberan och tillbaka.
IMPRESSUM
Münster Bad Doberan (domkyrkan i Bad Doberan) –
Rundvandring och visning / Första utgåvan - 2006
Utgivare:
Evangelisch-Lutherische Kirchgemeinde / Doberaner Münster
Klosterstraße 2, Deutschland DE-18209 Bad Doberan
Tel. +49 38203-62716, Fax: +49 38203-62528
Internet: www.muenster-doberan.de
Epost: [email protected]
Text / layout:
Martin Heider, Münsterverwaltung
Tryck:
Altstadt Druck Rostock
Foton:
Martin Poley (Wismar), Martin Heider (Bad Doberan)
Litteratur:
W. Erdmann, Zisterzienserabtei Doberan, Königstein/Taunus 1995.
W. Kühne, Die Kirche zu Bad Doberan, andra upplagan Rostock 1938.
F. Schlie, Kunst- und Geschichtsdenkmäler des Großherzogtums
Mecklenburg-Schwerin, vol. 3, Schwerin 1899.
Archiv der Münsterverwaltung, ej publicerat 2006.
Eftertryck, även i utdrag, endast med utgivarens tillstånd.
19