3/dEt handLar om sLUssEn 10/Lätt match för svEnskt
ELUkonsult E T T N Y H E T S M A G A S I N F R Å N E L U K O N S U LT N U M M E R 5 . 2 0 1 0 3/det handlar om slussen 10/Lätt match för svenskt snus 14/möjligheter med 3D och BIM 18/ett vägprojekt med stor frihet Jag sitter med i redaktionskommittén för tidningen och varje gång ett nytt nummer börjar ta form blir jag lika glad och entusiastisk. Vilka fantastiska uppdrag vi på ELU genomför tillsammans med våra kunder. Vilken känsla det är att få delta i samhällsutvecklingen. I det här numret presenterar vi några av våra intressanta geoteknik-, bygg-, och anläggningsuppdrag med fokus på vår kompetens inom 3D-projektering och BIM. ELU har under flera år satsat på att utbilda medarbetare och investera i moderna IT-verktyg för att ligga i framkant inom just 3D-projektering. Att våra kunder inser fördelarna med det här arbetssättet – och tar med det i sina kravspecifikationer – driver givetvis också på ELUs utveckling. Fördelarna med att alla i projektet arbetar i samma 3D-modell är fantastiska. Alla i projektet kan se helheten och detaljerna och snabbt både förstå och lösa problemställningar. Datormognaden i hela samhället ökar från år till år. Det för med sig att förmågan att tillgodogöra sig resultatet från och insikten om potentialen med att projektera i 3D och BIM generellt också ökar hela tiden. Hjälp oss att bli ännu vassare ELU har fyra ledord som beskriver hur vi ska genomföra våra uppdrag tillsammans med våra kunder: Samarbete. Engagemang. Kreativitet. Tillförlitlighet. För att kontrollera hur vi sköter oss i uppdragen har vi önskemål om att träffa dig som kund på ett möte eller under en lunch (som vi gärna bjuder på) och få svar på de här frågorna: Hur fungerar samarbetet? Är ELUs medarbetare engagerade i uppdraget? Är vi kreativa på möten och i vårt projekteringsarbete? Är ELU tillförlitliga och levererar vi enligt budget och tidplan? Avslutningsvis vill jag tacka alla ELUs kunder, samarbetspartners, leverantörer och alla medarbetare på ELU för ett bra jobb under 2010 och passa på att önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. ELU på 60 sekunder I över 40 år har ELU spelat en viktig roll som projektör inom bygg- och anläggningssektorn. Med kontor i Stockholm och Göteborg, över 140 medarbetare och mycket stor erfarenhet av både svenska och internationella projekt står vi rustade för att lösa dina utmaningar. I alla våra uppdrag finns engagemanget, kreativiteten och förståelsen för din verklighet och ett gediget tekniskt kunnande. Och vårt löfte till dig är att vara en tillförlitlig samarbetspartner. ELU deltar i FoU-verksamhet genom att medverka i normkommittéer och olika utvecklingsprojekt. Dessutom har vi ett nära samarbete med högskolor och byggentreprenörer. Det ger oss en unik praktisk erfarenhet som vi omsätter i smarta konstruktionslösningar – till nytta för dig som kund. Inom anläggningssektorn omfattar uppdragen projektering och konstruktion av fasta och rörliga broar, trafiktunnlar, hamnanläggningar, kajer, färjelägen, sponter, formställningar, vattentorn och reservoarer. Inom byggsektorn omfattar uppdragen de flesta typer av byggnadsprojekt med tyngdpunkt på kontor, bostäder, förvaltningsbyggnader och kommersiella fastigheter. För aktuella referenser och mer information: www.elu.se REDAKTION ELU KONSULT: Joakim Engström, Matilda Lixenstrand, Sten-Åke Torefeldt, Maria Wallmoberg och Agneta Zingmark Produktion: Brandline. Jörgen Däckfors, Martina melin och sofia mårtensson Foto: Mikael Ullén om inget annat anges TRYCK: GÄVLE OFFSET, 2010 Omslag: SWEDISH MATCH, KUNGÄLV Sten-Åke Torefeldt det handlar om slussen Slussen är en plats i Stockholm som knappast lämnar någon oberörd. Det är en fråga man måste förhålla sig till. Planprocessen för Nya Slussen pågår och debatten omkring förslagen är både högljudd och livlig. Sällan har ett projekt diskuterats så intensivt och olika arkitektoniska lösningar förkastats, utvecklats och debatterats. Med tanke på den betydelse som Slussen har haft och har för Stockholms och hela Sveriges utveckling är det ändå kanske inte så konstigt att debatten är livlig. Samtidigt har den plats som Slussen representerar alltid varit under utveckling och förändring. Nu är det återigen dags att bygga om Slussen – något som har gjorts med cirka 70–100 års mellanrum alltsedan 1600-talet. Nutid möter dåtid För många är Slussen synonymt med den klöverbladsliknande trafikkarusell som skapades 1935 och som alltjämt finns kvar, om än hårt tärd av tidens tand och nu med begränsningar i den ursprungliga funktionaliteten. För fritidsskepparen är Slussen kanske mer förknippad med Karl Johanslussen, eller skilsmässodiket som det också kallas i folkmun, som lyfter eller sänker båtarna dryga halvmetern mellan Saltsjön och Mälaren. Men Slussen rymmer mycket mer än bara småbåtar och biltrafik. Slussennäset har ur ett historiskt perspektiv utgjort porten till Stockholm – både från land och från sjöss – och p latsen har alltid hyst mycket liv och rörelse. Den fysiska geografin är dramatisk i flera avseenden och karaktäriserar platsen i hög grad. En djup förkastningsbrant i söder bryter en vidsträckt grusås – Brunke- bergsåsen – i norr. Ett smalt och lågt näs förbinder Södermalm och Gamla Stan och skiljer samtidigt insjö från hav. Slussen har också avgörande betydelse för Mälarens avbördning och reglering. Modell av SLUSSEn SEtt så som projektet presenterades viD plansamrådet. Illustration: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor Foto: Håkan Flank slussen 3 4 slussen slussen 5 SLUSSEN är en plats med många funktioner och är en viktig knutpunkt för Busstrafik och tågtrafik genom saltsjöbanan. Stommen är till stor del utförd i betong, men det finns även bärverk av stål. Med tiden har betongen sakta men säkert brutits ned och det finns stora skador på brobaneplattor och underliggande bärverk. Men det är i grundläggningen som de stora problemen finns. Sättningen kan i vissa delar uppgå till 4 mm per år utan tendens till att avta och vissa platser har sjunkit 250 mm. Slussen kräver stora underhållsinsatser varje år, samtidigt som funktionaliteten gradvis minskar. Flera ramper samt däcksytor har tvingats stänga på grund av nedsatt bärförmåga. Utmanande grundförhållanden kunde varpas (dras) eller stakas mot vattenströmmen mellan Saltsjön och Mälaren. Framför allt under vårfloden var detta en både opraktisk och farlig metod och 1642 stod den första slussen klar i båtrännan i Söderström – Drottning Kristinas sluss. ’’I områden som är grundlagda med Frankipålarna ser vi att flera av dessa har otillräcklig bärförmåga kvar.” Dan Svensson, uppdragsledare på ELU. Näset bildas Genom landhöjningen bildades så småningom en strömtröskel i strömmarna vid Gamla stan – Söderström och Norrström – och ett näs började bildas mellan Gamla stan och Södermalm. Under medeltiden grävdes två kanaler genom näset: Kvarnströmmen i norr, där det bland annat låg kvarnar och slakterier, samt Lilleström i söder, där fartyg Dagens Slussen-konstruktion Dagens slussanläggning omfattar cirka 39 000 m2 broyta fördelat på 24 brokonstruktioner, vilket motsvarar cirka 6 procent av Stockholm stads totala broyta. Delar av konstruktionen är sammanbyggd med under liggande kajer och mycket av infrastruktur för ledningar för vatten, avlopp, gas, el och tele är integrerat i anläggningen. Slussen-området har onekligen besvärliga grundförhållanden, där berggrunden i förkastningszonen ligger på ned till 70 meters djup och där Mälarens avbördning har fört med sig stora mängder dy och gyttja, som avsatts på grusåsen. Under århundraden av mänsklig påverkan har dessutom stora mängder fyllnadsmassor täckt över den naturliga markytan. Problem med grundläggning ELU har en viktig roll i ombyggnationsprojektet, med ansvarsområden som geotekniska undersökningar, markkonstruktioner, flödesberäkningar och övriga bärande konstruktioner. Dan Svensson, som är uppdragsledare på ELU, berättar om problematiken med grundläggningen. I nuvarande Slussen finns flera olika grundläggningsmetoder. Allt från berggrundläggningar, plattgrundläggning och träpålar till de patenterade pålarna av system Franki. Ett stort område inom Slussens östra del mot Saltsjön är utsatt för betydande sättningar. Huvudorsaken till sättningarna bedöms vara förekomst av mäktiga organiska jordlager som pressats samman under tung fyllning och belastning. Även andra faktorer har bidragit till sättningarna. Landhöjningen har inneburit att organiskt material, virke, trärester m.m. har exponerats för syre vilket leder till förmultning. Såväl markytan som konstruktionen sätter sig, vilket visar att man inte lyckats föra ned grundläggningen till bärkraftiga jordlager eller berg. Inom stora delar av området som är grundlagt på Frankipålar är sättningarna stora, men sättningar förekommer även inom området som är grundlagt på träpålar. System som inte höll måttet System Franki utvecklades av det belgiska företaget Pieux Franki och användes i stor utsträckning vid bygget av den nuvarande Slussen 1935. Företaget garanterade då att pålarna inte skulle sjunka mer än 1 mm vid en belastning av 100 ton, 5 mm vid 150 ton och 8 mm vid 200 ton. Frankipålen består av ett 20 meter långt stålrör med 0,5 meters diameter som fyllts med knappa metern betong. En fyra tons hejare med en fallhöjd på upp till tio meter släpptess ner på betongen. Betongen trycktes ut mot rörets kanter och drog med sig röret ner i marken. Genom att hejaren slår på betongen koncentreras kraften till pålspetsen. Virke, stenar och andra hinder krossades vid neddrivningen så att röret lätt kunde föras ner till fast botten. Med upp repade hejarslag stampades betongklumpen ut ur röret och bildade en pålfot. Själva pålen gjöts genom att stålröret fylldes med betong medan den undan för undan drogs upp mot markytan. Pålarna armerades ned till cirka sju meter under markytan med rundjärn. Foster + Partners och Berg Arkitektkontor Här grundas Stockholm Innan landhöjningen gjort sitt fanns två farleder mellan Saltsjön och Mälaren. På 600-talet gjorde uppgrundningen att den viktigaste leden som gick genom Södertälje inte längre fungerade, vilket innebar att båtarna antingen fick rullas över land eller varorna lastas om. Den enda återstående förbindelsen fanns nu vid Norrström, vilket kom att betyda starten för Stockholms utveckling. Före 1200-talet hade varken handel eller marknadsplatser etablerats i större skala och platsen för en stor stad var långt ifrån ideal. Det fanns inga råvarutillgångar, inga bördiga jordar och vattenkraften lyste med sin frånvaro. Dessutom utgjorde topografin ett stort hinder för landtransporter. Det som var unikt var just vattenvägen, som blev ett lås för hela mälarregionen och den viktiga industriregionen i Bergslagen. Den gav stora ekonomiska och politiska möjligheter. Förutsättningarna för att Stockholm skulle bli centrum för ett helt rike var plötsligt ideala. förslag till utformning av nya Slussen. – När borrprover tagits har man på enstaka fundament inte ens lyckats lokalisera eller hitta betong i de lägen där pålar förväntas finnas. Bärförmågan i sådana fundament kan starkt ifrågasättas, berättar Dan Svensson. slussen 7 Slussen har förutom trafikapparaten och slussning för båttrafiken en annan mycket viktig funktion som ofta inte nämns i den allmänna debatten men som är central för ombyggnationsprojektet. Det handlar om vattenföringen och Mälarens reglering till Saltsjön. Det är stor risk att Mälaren svämmar över under vårfloden eller vid kraftiga regn om den inte kan tappas snabbt nog. Den utbyggda avtappningskapaciteten minskar dagens översvämningsrisker och ger också bättre förutsättningar att möta framtida klimatförändringar. År 2000 tvingades man till exempel att nödöppna alla tillgängliga portar – det vara bara centimetrar från att tunnelbanan vid Gamla Stan skulle översvämmas. Vid en extrem nederbördssituation vid en så kallad hundraårsnivå i Mälaren skulle även stora delar av områden runt om hela Mälaren översvämmas. Skadekostnaderna bedöms då uppgå till cirka fyra miljarder kronor. På detta kommer indirekta kostnader för avbrott i kommunikationer och utebliven handel. Riksbroluckan vid Riksbron och följs av Stallkanalen mellan Slottskajen i Gamla Stan och Helgeandsholmen. Därefter träder Slussen in med avtappningskanalen (fd Nils Ericsons sluss) och Karl Johanslussen. Sist i tappningskedjan finns slussarna i Hammarbykanalen och i Södertälje, men dessa vill man undvika eftersom de ger upphov till starka strömmar som kan skapa problem för Nils Ericsons sluss uppfördes 1845 till 1850 och var 45 meter lång, 9,5 meter bred och 3,6 meter djup. slussarnas historia Drottning Kristinas sluss i Lilleström, 1642. Den första slussen på platsen låg söder om dagens sluss, ungefär där nuvarande trafikkarusell ligger. Den konstruerades och byggdes av hitkallade holländare under ledning av överståthållaren Claes Fleming mellan åren 1637 och 1642. Den var 6 meter bred och 1,5 meter djup. I beskrivningen av arbetet har det skrivits att ”tio stenhuggare brände stora stenar sönder ur slussenströmmen”, vilket är en beskrivning av metoden som användes för att ta bort berg och sten innan man kunde spränga. Slussen var försedd med så kallade vattenskruvar i vardera änden, det vill säga vridbara, kopparklädda portar. Maskineriet till slussportarna smordes med smör och sältran och drogs med hjälp av hästar. I början av 1700-talet började Drottning Kristinas sluss förfalla. Virket var ruttet, stenen hade vittrat och fyllningen mellan pålarna var bortsköljd. Det fanns krav på en ny och större sluss. Renovering inte ett alternativ Det är uteslutet att renovera Slussen – både ur ett funktionsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Lägg därtill avbördningsproblematiken, som gör att de befintliga lösningarna inte räcker till. Det innebär att det måste byggas nytt med frågeställningar som stockholm stadsmuseum Tappningskedjan Slussen som plats har en central del i avbördningen. Det finns en tappningskedja för regleringen av Mälaren som börjar med Karl Johanslussen sjötrafiken och att det vid avbördningsläge är omöjligt att slussa. Klimatförändringarna kan även ge upphov till andra problem sommartid. Med torrare och varmare somrar minskar nederbördsmängderna och avdunstningen ökar. Detta kan leda till att Mälarens yta kommer att ligga under Saltsjön. Samtliga luckor måste då vara stängda för att undvika att saltvatten tränger in i Mälaren och påverkar vattenintagen vid Stockholms Vattenverk. Stängda portar ger samtidigt problem för sjöfarten. Högre framtida flöden gör att det finns behov av att öka avbördningskapaciteten vid Slussen. Tappningskapaciteten behöver mer än fördubblas för hela Mälaren – från dagens medeltal 800 m3/s till 2 000 m3/s. – Kommande vattenflöden vid Slussen är i en jämförelse mycket stora och i nivå med de stora norrländska älvarna. Det gör att Slussen, även i ett internationellt perspektiv, kommer bli en mycket stor anläggning för vattenreglering, berättar Dan Svensson. Drottning Kristinas sluss i Lilleström Christopher PolhemS SLUSS Christopher Polhem fick i uppdrag att bygga en ny sluss på samma plats som den gamla. Det blev det Slusstorget med Södermalm till höger Illustration: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor stockholm stadsmuseum Slussen central roll i regleringen av Mälaren Foto: mikael ullén stockholm stadsmuseum 6 slussen slussarna. Slussbroarna kunde dock inte bära spårvagnarna, utan de resande fick gå mellan platserna ända fram till 1922, då broarna förstärktes. Polhems sluss fylldes igen med sten vid byggandet av Karl Johanslussen 1935. Christopher Polhems sluss i Lilleström sista stora åtagandet för Christopher Polhem, som var gammal och fick bäras ner till slussen för att se sitt verk. Slussen invigdes 1755, fyra år efter hans död, och det blev sonen Gabriel Polhem som fick slutföra arbetet. Polhem använde samma byggnadsmetod som holländarna: han lät bygga en kassun av trä vid Kornhamnstorg som flottades på plats och kläddes med kalksten. Den nya slussen var 45 meter lång, 9,6 meter bred och 3 meter djup, och låg något söder om den nuvarande slussen. Den var utrustad med två broar med vindbryggor. Maskineriet inrymdes i fyra röda tegeltorn, två på var sida av vindbron, vid Röda slussen. En trämodell av Polhems sluss finns på Tekniska Museet i Stockholm. Under första halvan av 1700-talet byggdes också sammanhängande strand skoningar längs Skeppsbron, Stadsgården samt Kornhamn–Munkhamn. Under slutet av 1700-talet började Stockholms första stenkajer anläggas längs delar av Skeppsbron och Norrström. Polhems sluss fanns på 1920-talet ännu kvar på platsen, där nuvarande Karl Johans torg bildade en liten holme mellan Nils Ericsons sluss i Kvarnrännan, 1850. Mot mitten av 1800-talet var det dags att bygga en ny sluss. Två gånger utlyste staden en tävling utan att få några svar, innan Nils Ericson erbjöd sig att rita en ny sluss. Även Ericson använde sig av en träkassun, som tillverkades på Djurgården. Han var själv chef för bygget, som genomfördes med för sin tid mycket moderna metoder. Bygget utfördes på Beckholmen och man pålade på plats. Han placerade slussen intill Polhems slussen, vid norra strömfåran av Söderström, vid kanten mot Gamla stan. Nils Ericssons sluss finns fortfarande kvar och används för regleringen av Mälaren, som har sitt utlopp där. Platsen är dock övertäckt (ungefär där Gröna gången ligger idag). Karl Johanslussen. År 1914 beslutades om en ny farled söder om Södermalm, nämligen Hammarbyleden. Den öppnades 1926. I anslutning till den nya leden anlades Södra och Norra Hammarbyhamnen samt Årstadalshamnen. När Hammarbyleden stod klar behövdes slussen vid Söderström inte längre för större fartyg. En helt ny sluss (mellan de äldre slusslägena) och trafikanläggning invigdes där 1935. källor: Stockholms hamnar och stockholms stad 8 slussen 8 slussen slussen 9 a rkitektonisk utformning, men även hänsynstagande till framtida drift- och underhållsfrågor. Det är också en gestaltningsmässigt utmanande plats med massor av funktioner som ska få plats på en liten yta. Byggstart 2012 för nya Slussen johan olovsson och torsten fischer PÅ ELU förbereder mätningar vid provpålningen. Provpålningar Slussen-anläggningen har idag en varierande grundläggning med bland annat plintar till berg, platta på åsmaterial eller fyllning, träpålar och Frankipålar. Under 1900-talet har flertalet grundläggningsarbeten med tillhörande geotekniska undersökningar utförts i området. Svårigheter att penetrera mäktiga lager fyllning och åsmaterial i kombination med omfattande ytliga hinder i form av befintliga konstruktioner, ledningar och trafik har gjort det glest med geotekniska undersökningar med hänsyn till Slussenområdets komplicerade geologi. För att utföra grundläggning i utfyllda områden krävs att man med pålar penetrerar fyllningen och den organiska jorden till åsens bärkraftiga lager. För att få en teknisk och optimal pålgrundläggning vid utfyllnadsområdena måste någon typ av ”specialpåle” installeras. Den svåra fyllningen och åsmaterialet kommer att kräva särskilt anpassad borrningsteknik. Dessutom är det viktigt att pålarnas bärförmåga och funktion kan verifieras med lämpliga metoder. ELUs geoteknikavdelning genomför för närvarande provpålning med borrade injekterade pålar för grundläggning i löst lagrat åsmaterial. Pålarna är rikligt instrumenterade med bland annat fiberoptiska töjningsgivare och statiska provbelastningar i både tryck och drag för utvärdering av bärförmågan. För att bedöma om det finns risk för betongseparation och om speciella tillsatsmedel kan behövas i cementbruket vid pålinstallationen har fältmätningar och analyser utförts för bestämning av grundvattenflödets storlek lokalt i åsen. Dessutom har kontroller av omgivningspåverkan såsom markrörelser, sättningar samt buller- och vibrationsmätningar utförts. Resultat och utvärdering av provpålningen väntas i vinter och kommer att utgöra ett viktigt underlag till beslut om lämpliga påltyper inom Slussen-projektet.. – Vår uppgift är att möta upp arkitektens intentioner och ambitioner och redan från början projektera för en anläggning som ger goda drifts- och underhållsförhållanden. Vår uppgift är även att skapa genomförbara, robusta och byggvänliga konstruktioner. Den 21 juni 2010 fattade kommunfullmäktige beslut om genomförandet av Slussen-projektet och planprocessen pågår. Det förslag som ställdes ut i början av året bearbetas nu inför utställningen av detaljplanen. Byggstarten är planerad till 2012 och den nya trafiklösningen beräknas stå färdig 2018. Ombyggnationen av Slussen beräknas kosta 8 miljarder kronor. Liggande förslag för den nya anläggningen omfattar cirka 110 000 m2 däcksyta, varav 90 000 m2 broyta. Ett nytt system för avbördning skapas med luckor som blir några av de större i Europa. Den nya Slussen får segmentportar och över slussrännan kommer två öppningsbara broar att byggas för gång- och cykeltrafikanter. Slussenprojektet innehåller många delar. Grundläggningar, sluss, broar, kajer, avbördningskanaler, tunnlar och byggnader, för att nämna några. Till detta kommer även frågorna om gestaltning och utformning, som drivs av londonbaserade Foster + Partners och svenska Berg Arkitektkontor och inte minst av Stockholms stad som kravställare. Många utmaningar Projektet innehåller många utmaningar. Det blir ett av de största betongdäcken i Stockholm – någonsin. Konstruktionerna ska möta extrema vattenflöden och fungera i de komplexa grundförhållandena. – Det är mycket som ska in på liten plats, och vi måste här hitta lösningar för att minimera påverkan på omgivningen och intilliggande byggnader under byggskedet. Möta beställarens krav ELUs ansvarsområden, som omfattar grundkonstruktioner, avbördningsberäkningar och brokonstruktioner, involverar alla ELUs avdelningar inklusive den specialistkompetens på öppningsbara broar som finns på Göteborgskontoret. För närvarande arbetar ELU med konstruktionsunderlag för detaljplanen. Dan Svensson berättar om några viktiga utgångspunkter. Lösningarna måste gå att utföra i praktiken – våra beställare inte vill ha några överraskningar i byggskedet. SLUSSENS T-banestation ligger placerad i förkastningsbranten. 3 D -visualiseringar gör det enkelt att förstå hur grundläggningen fungerar och ser ut. ’’Det är mycket som ska in på liten plats, och vi måste här hitta lösningar för att minimera påverkan på omgivningen och intilliggande byggnader under byggskedet.” Dan Svensson, uppdragsledare på ELU. 3D underlättar dialog ELU har även varit aktiva i samarbetet med arkitekten och kunnat peka på alternativa lösningar som kommer att sänka kostna- derna. Under hela processen har ELU ritat och visualiserat projektet i 3D, och därmed kunnat samla alla aktörer och skapa en gemensam förståelse. Det här har gett ELU möjligheter att kunna föra en bra dialog med till exempel arkitekterna kring utmaningarna med konstruktioner i förkastningsbranten. – En stor del av frågorna och kostnaderna för projektet ligger i grundläggningen, och det är en balansgång mellan det arkitekten vill och vad som är möjligt ur kostnadssynpunkt. Visulisering genom 3D-tekniken har här varit mycket viktigt i projektet. En annan fördel är att det blir lättare att redovisa projektet för allmänheten, menar Dan Svensson. Under plansamrådet i vintras hade stockholmarna möjlighet att lämna synpunkter på en av de många gångpassagerna som finns i nuvarande slussen. förslaget för Slussens nya utformning. Nu pågår arbetet med att vidareutveckla planförslaget och första halvåret 2011 kommer ett slutgiltigt planförslag att ställas ut. swedish match 11 SWEDISH MATCH Kenth Gamhed, teknisk projektchef på Swedish Match Smoke Free Division. Innovationer driver utvecklingen Med en kapacitet på 230 miljoner snusdosor per år är Swedish Match anläggningar i Kungälv och Göteborg i en klass för sig. Flexibilitet, innovation och lagarbete tillsammans med en övertygande filosofi om vikten av planering och rätt fokus i tidiga skeden har gjort framgången möjlig och det svenska snuset ledande. FoTO: bert leandersson Det svenska snuset vilar på en nästan 200-årig tradition. Ingredienserna är i stort sett desamma då som nu och tillverkningen följer samma huvudprinciper. Ändå skulle 1800-talets ledande svenska snusfabrikörer Petter Schwartz med Röda lacket, Willhelm Hellgren med sitt Grovsnus och Jacob Fredrik Ljunglöf med Ljunglöf Ettan inte tro sina ögon om de kunnat uppleva svenskt snus centrum idag: Swedish Match fabriker i Göteborg och Kungälv. Här finns en kapacitet på 230 miljoner dosor per år. Allt framställt under den stränga svenska livsmedelslagstiftningen med en minutiös kontroll på processerna och med allt fler nya snussorter och spännande förpackningslösningar. Från frö till perfekt avvägd arom Snusets väg börjar med bladen från tobaksplantan som kommer i balar/lådor till kvarnanläggningen i Göteborg. Där mals tobaken och lagras i silos vid fabrikerna i väntan på fortsatt process. I beredningsprocessen blandas tobaksmjölet med vatten och salt som sedan värms och pastöriseras. Blandningen varmhålls under olika lång tid beroende på den snussort som ska produceras. Tobaksmassan kyls och surhetsreglerande medel, fuktighetsbevarande ämnen och aromämnen tillsätts. I Sverige är snus klassat som livsmedel. Därför används endast livsmedelsgodkända ingredienser. Kylningen och den efterföljande kyllagringen är en viktig del i processen och det är där snuset mognar och får den slutliga aromen och smaken. ELUs roll Flera av ELUs medarbetare har funnits med som konstruktörer åt Swedish Match under många år i både små och stora projekt som till exempel: Den nya fabriksbyggnaden i Kungälv (PS2) Om- och tillbyggnader i befintliga fabriker Utredningar av konstruktioner och nya håltagningar m.m. Serviceplattformar, entresoler och temporära byggnader/konstruktioner Stativ och fundament för maskiner, robotar och transportörer SWEDISH MATCH Lätt match för svenskt snus Hos Swedish Match är innovation ett ledord och en viktig drivkraft för utvecklingen. Kenth Gamhed, som är teknisk projektchef på Swedish Match Smoke Free Division, berättar om företagets egen utveckling, innovationer och den marknadsdrivna utvecklingen. – Utvecklingen sker inom flera områden. Nya smaker och sorter tas fram och testas på kunderna och marknaden samtidigt som vi är aktiva med att hitta nya sätt att förpacka och producera våra produkter. De nya produkterna har ändrat sättet att snusa. Det klassiska lössnuset fick i början av 1970-talet sällskap av portionssnus, små påsar med färdigförpackade prillor. I dag finns portionssnus i fyra olika storlekar: original, mini, large och maxi. – I dag ligger prillorna snyggt uppradade som en stjärna i dosorna. Det här är ett exempel på en innovation som kommer från vår teknikavdelning och där vi utvecklat våra befintliga förpackningslinjer och skapar mervärde för våra kunder, fortsätter Kenth Gamhed. Innovationerna är grunden för den kraftiga expansion som Swedish Match och svenskt snus upplever och medför att produktionen ökar och fabrikerna därför är i ständig omvandling och utveckling. Världens modernaste snusfabrik I Kungälv har en tillbyggnad av fabriken färdigställts under sommaren och invigts under hösten och den kan titulera sig världens modernaste snusfabrik, och sannolikt även den mest flexibla. Byggytan är 7 000 m2 och 400 miljoner kronor har investerats i fabriken. ’’Flexibiliteten är A och O i all vår utveckling. Vi vet att vi växer och kommer att behöva bygga om eller bygga nytt i framtiden.” KEnth GAMHED, SWEDISH MATCH. – Flexibiliteten är A och O i all vår utveckling och så även i den nya fabriken. Vi har möjlighet att dela linjen för att köra flera produkter samtidigt och snabbt kunna skala upp volymen när till exempel försäljningen av en ny produkt ökar från en inledande låg volym. Utvecklingen går fort och vi kan inte i varje detalj veta hur en anläggning eller process behöver utvecklas för att möta våra framgångar på marknaden. Vi vet att vi växer och kommer att behöva bygga om eller bygga nytt i framtiden. Det har vi koll på i alla fall, säger Kenth Gamhed och skrattar. Tidiga skeden och lagarbete För att kunna möta verkligheten som den är behövs en speciell filosofi kring projekt och processer. Det handlar om att tänka flexibelt i tidiga skeden och skapa ett bra team där bland annat arkitekter och konstruktörer ingår – och inte minst de egna medarbetarna. soda foto. sonja dahlgren 10 swedish match swedish match 13 bert leandersson 12 swedish match När snuset kom till Sverige 1700-talet blev den svenska tobaksindustrins genombrottstid. Det odlades tobak i bland annat Skåne, Gränna och Alingsås, där potatisens fader Jonas Alströmer startade tobaksodling i stor skala. I mitten av 1700-talet odlades tobak i ett 70tal svenska städer från norr till söder. I början av 1800-talet började svenskarna lägga in en prilla under läppen. Många bönder som hade egen tobaksodling gjorde sitt eget snus. Det utbredda snusandet ledde till att fabrikanter startade tillverkning och producerade lokala varianter av det fuktiga snuset. Några populära sorter var Röda Lacket och Grovsnus. Det största märket var dock Ljunglöfs Ettan. Praktiskt taget alla svenska snusfabrikanter på 1800-talet hade i sitt sortiment snus med kvalitetsbeteckningarna No: 1, No: 2 och No: 3. Jacob Fredrik Ljunglöf lanserade emellertid sin 1:a som eget märke och var den första som lyckades lansera en rikstäckande kvalitetsprodukt. Ljunglöfs Ettan blev ett begrepp. I dag är det fortfarande ett av Sveriges största märken och svarar för ungefär en femtedel av all snusförsäljning i Sverige. Då drygt en miljon svenskar emigrerade över Atlanten från 1846 fram SWEDISH MATCH SNUSFABRIK I KUNGÄLV. dare för byggprojektet, men även stått för samordning och installationskontroll i 3D. – Det stämmer bra, det som Kenth säger. När man som konstruktör får vara med från första stund och diskutera lösningar med arkitekt, processfolk, beställare och övriga inblandade ges mycket bättre möjligheter att skapa effektiva lösningar och göra rätt från början. Det gäller inte minst när man ’’Vi har byggt huset två gånger. Först virtuellt och sedan i verkligheten. Och hela projektet är ritat fullt ut i 3D i alla discipliner med mycket gott resultat.” soda foto. sonja dahlgren interiör och exteriör från SWEDISH MATCH. Arkitekt i PROJEKTET HAR VARIT Karl Axel Johannesson för KUB arkitekter. bert leandersson BoSSE Jansson, ELU. ska skapa flexibla processanläggningar som i Swedish Match fabriker. Dessutom känner man att man är en i laget och det ökar engagemanget och lojaliteten ytterligare. Det sätt som Swedish Match arbetar på i sina projekt är verkligen ett föredöme. Man lämnar inget åt slumpen, och medvetenheten i frågor om säkerhet, hygien, kvalitet mm är väldigt stor. Flexibilitet i alla led För många har en flexibel byggnad blivit synonym med lokaler utan pelare. Man måste ibland tänka längre än så, menar Bosse Jansson. – Flexibilitet är inte alltid spännvidd och volym. Det kan vara lika viktigt att tänka i vertikalled och till exempel skapa möjlighet till flexibilitet när det gäller håltagningar eller stora laster på olika våningsplan i en a nläggning. Det gäller även att skapa en säkerhet och kvalitet i val av konstruktioner som inte stör driften i onödan. 3D i alla discipliner Den nya fabriken i Kungälv har projekterats helt i 3D och Swedish Match var tidiga med att använda möjligheterna. Numera finns datorskärmar uppställda vid till exempel ombyggnader för att hjälpa installatören att se verkligheten på bild utan att behöva tolka en klassisk tvådimensionell ritning. – Vi började kräva 3D i våra projekt redan 2001. Då var det svårt att sälja in på alla discipliner. Nu har tekniken utvecklats och ger oss många fördelar genom att undvika installationskollisioner och att visualisera komplicerade moment. Det här spar vi mycket på, berättar Kenth Gamhed. ELU har haft ansvaret för 3D-samordningen i den nya Kungälvsfabriken. – Vi har byggt huset två gånger. Först virtuellt och sedan i verkligheten. Och hela projektet är ritat fullt ut i 3D i alla discipliner med mycket gott resultat, berättar Bosse Jansson. Kvitto på framgången Swedish Match växer och det är kombinationen av framgångsrik produktutveckling, effektiv projekthantering och långt driven produktion som är hemligheten bakom framgången. Fabrikerna uppmärksammas även av andra företag och då till exempel genom studiebesök av flera stora läkemedelstillverkare som blivit mycket imponerade över hur långt Swedish Match kommit. Kenth Gamhed berättar: – Att få sådan respons och feedback känns som ett bra bevis på hur långt vi nått. Samtidigt vill jag dela med mig av berömmet till våra konstruktörer på ELU som betyder mycket och är otroligt flexibla och kompetenta. FOTO: MAGNUS FOND soda foto. sonja dahlgren – Det här är ingen enmansshow. Definitivt inte. Det handlar om att sätta sig ned tillsammans och prata om möjligheter och ha högt till tak. Och det långt innan problem uppstår. Bosse Jansson, avdelningschef på ELUs byggavdelning i Göteborg har arbetat länge med Swedish Match och i många projekt. Nu senast med den nya fabriken i Kungälv, där ELU varit konstruktör och projekteringsle- till 1930 förde de med sig svenska seder och bruk, däribland traditionen att snusa. Snusandet var så vanligt att huvudgatan i de svenskamerikanska stadsdelarna kallades snusboulevarden av amerikanerna. Snuset blev ett av svenskarnas identitetsmärken. Snusandet ökade i snabb takt och nådde en rekordnivå 1919 då drygt 7 000 ton snus såldes. Sverige hade då en befolkning på sex miljoner människor, vilket innebar en årskonsumtion på 1,2 kg per person. Under de följande åren minskade snusets popularitet till förmån för andra tobaksprodukter. Framförallt blev de amerikanska cigaretterna allt mer populära efter andra världskriget. Snuset började åter bli mer populärt igen i slutet av 1960-talet när hälsoriskerna i samband med cigarettrökning uppmärksammades i flera rapporter. Under 1970-talet introducerades det första portionssnuset, ett viktigt steg för snuset att nå en bredare publik. Sedan dess har försäljningskurvan pekat uppåt. År 2006 såldes drygt 200 miljoner dosor snus till drygt en miljon snusare i Sverige, varav drygt hälften är före detta rökare. 14 möjligheter med 3D och BIM möjligheter med 3D och BIM 15 Visualiserad montageordning för Bro över SvIndersviken i Stockholm. Många möjligheter med 3D och BIM Bygg- och anläggningsbranschen utvecklas i snabb takt och den traditionella konstruktionen i 2D ersätts allt oftare med 3D-projektering, nya visualiseringsmöjligheter och BIM-modeller. Lika många möjligheter som tekniken ger – lika många utmaningar står branschen inför när de tar steget in i den nya världen. 3D-projektering kan knappast kallas för en trend. Det är snarare en realitet med en utveckling som vi bara sett början av. Tekniken kommer att växa i takt med mer utvecklad programvara och ju fler konstruktörer och projektörer som använder tekniken, och framför allt i takt med att beställarna inser fördelarna och tar hänsyn till det i sina kravspecifikationer. Den nya generationens konstruktörer har tekniken med sig direkt från skolan och kommer knappast att nöja sig med att sitta på ett arkitektkontor eller som teknisk konsult och arbeta på det gamla sättet i 2D. BIM (Building Information Model) och 3D-projektering blir allt vanligare i kravställningar. Här kan det vara värt att ägna en tanke åt de möjligheter och problem som finns och kan uppstå. Idag kan alla 2D, det vill säga vanlig platt-CAD. Allt fler vill ta steget in i BIMvärlden och det är en bra ambition. Men det är viktigt att ha klart för sig vad de olika stegen innebär och vad det kräver av konsulter och beställare. Att gå från 2D-världen direkt till BIM är inte helt enkelt. Det finns ett steg däremellan, nämligen att gå från 2D till 3D, och det i sig är ett stort steg för många. 3D är inte samma som BIM. Däremot kan en 3D-modell som är kompletterad med detaljerad information som mängder, yta, vikt, kostnad, tillverkningstid och ordningsföljd i ELUs testmiljö i 3D för att utvärdera hur olika utförandealternativ påverkar befintlig stomme vid tunnelbanestationen Slussen i Stockholm. produktion kallas för en BIM-modell. Men det är först när alla discipliners modeller slås samman till en gemensam modell som det blir extra intressant. Det innebär att BIM tar 3D-modellen ett rejält ett steg framåt. Lägger vi dessutom till en tidplan till BIM-databasen kan vi enkelt animera byggordningen och 3D har nu blivit 4D. Med kostnadsuppföljning blir dessutom 4D till 5D. I projekt med BIM/3D-projektering är kravställningar och specifikationer viktiga. Vad vill man få ut av modellen? Vilka regler ska gälla? Och den kanske viktigaste frågan – till vilken nivå ska man modellera i respektive byggskede? Det som inte ligger fast behöver kanske inte detaljmodelleras och beroende på entreprenadform bör detaljeringsnivån läggas olika. Många pratar idag om BIM och att ett visst projekt ska lämna den platta 2D-världen och låta projektet bli aktörens pilotprojekt med BIM. Om man då inte genomgått strukturomvandlingen mellan 2D-projektering och 3D-projektering så kan det vara lite tidigt att tala om BIM. Först bör man behärska 3D-projektering. Visualisering och nya möjligheter 3D-projektering har inneburit en smärre revolution som verktyg för form och arkitektur. Moderna arenabyggen och spektakulära byggnader som Stockholm Waterfront hade knappast varit möjliga att genomföra praktiskt med den traditionella 2D-tekniken. Förr använde arkitekterna pappmodeller för att visualisera och kommunicera komplicerade projekt till lekmän och beslutsfattare som till exempel politiker och investerare. Mer sällan gjordes visualiseringar av till exempel el, VVS och konstruktioner vilket med lätthet går att göra idag med 3D som ger ett närmast fotorealistiskt resultat. Dessutom kan ju dessa digitala 3Dvisualiseringar uppdateras betydligt lättare än arkitektens forna pappmodeller. Att man idag även kan gå ner på gatunivå i dessa modeller och rendera ut realistiska filmklipp gör att byggprojektet kan visualiseras i sin rätta miljö på ett helt annat sätt. Slussenprojektet är ett sådant fall, där den avancerade grundläggningen kunnat visas och förklaras på ett mycket begripligt sätt. Även i den täta kommunikationen med huvudarkitekten Fosters + Partners i England, har 3D-visualisering varit nästan en förutsättning för att få parterna att förstå varandra överhuvudtaget. Industrin först ut Det är inom industrin som man kommit längst med 3D. Det finns de som menar att de ligger 15 år före byggbranschen. Det finns förklaringar till detta, och man bör ha klart för sig att inte okritiskt ta industrins sätt att arbeta in i byggvärlden. Det löpande bandet finns inte i byggsektorn och än mindre på anläggningssidan. Konstruktionsprocessen ser också helt annorlunda ut, eftersom de flesta byggprojekt löper parallellt med projekteringsprocessen. Dessutom är det många discipliner inblandade som har väldigt skilda roller och ofta inte är lika nära sammansatta som inom industrin. Ett annat exempel är det faktum att konstruktörer projekterar i millimeter, mark-, spår- och landskapsprojektörer arbetar med meter och snickaren ibland arbetar med tum. Så ser det sällan ut i till exempel bilindustrin. En vanlig husbyggnad innehåller många gånger fler objekt än till exempel en anläggningskonstruktion i form av en bro. Men bron är betydligt svårare att hantera på grund av den komplicerade geometrin. En bro ligger ofta placerad i en kurva med klotoidkonstant och samtidigt en vertikalradie med skevningar. De CAD-applikationer som finns idag är inte riktigt anpassade för hur broar projekteras. Ett annat enkelt exempel är hur svårt det kan vara ett få ut en utdragen elevationsfigur av en bro som ligger i kurva. Det är några av anledningarna till att byggsektorn kommit längre än anläggningssidan. Det är också på byggsidan som man hittar de mest utvecklade verktygen och ett större utbud av färdiga konstruktionselement som balkar och pelare. Men utvecklingen går fort även på anläggningssidan och det pågår arbete med att ta fram ett fungerande arbetssätt där man plockar fördelarna från de applikationer som finns på marknaden idag och kompletterar med egenutvecklade speciallösningar. ELUs PÅGÅENDE 3D-projekt Slussen i Stockholm. Revit Structure, Autocad Helix (Vårdanläggning). Revit Structure Stockholm Waterfront (hotell, kontor och kongress). Autocad Architecture SÖS (Vårdanläggning). Revit Structure, Autocad Tvärbanan, Ulvsundadepån. Revit Structure Kv Iskristallen. Revit Structure Kv Uarda 2 (Vattenfalls huvudkontor). Revit Structure VHC (Veterinärhögskolan). Revit Structure Citybanan (skyddsportaler m.m.). Autocad Architecture Bro över Svindersviken (mest 3D-visualisering). Autocad, Revit Structure, 3ds Max Vätterbron (3D-visualisering). Autocad, Revit Structure, 3ds Max Hängbro i Uddevalla (3D-visualisering). Autocad, 3ds Max Swedish Match (3D-projektering). Tekla NATURUM VÄNERSKÄRGÅRDEN. (3D-projektering) Tekla 16 möjligheter med 3D och BIM elu konsult 17 en av oss … Namn: Henrik Imberg Ålder: 40 Bor: Mölnlycke Utbildning: Gymnasieingenjör med inriktning hus Titel: Konstruktör på byggavdelningen i Göteborg. pecialintresserad av 3D-projektering. S Fritid: Springer, umgås med familjen, fixar med huset. ELUs 3D-modell som används flitigt i Slussenprojektet för att bolla idÉer med Arkitekten Foster + PArtners i tidigt skede. Alla discipliner ska in För att dra nytta av alla fördelar som 3D kan ge måste alla discipliner arbeta enligt samma principer. Men vi måste gå längre än så på sikt. Modellerna måste användas i praktiken på byggarbetsplatserna. Det kanske är dags att lämna ritningen i vissa skeden. När datorskärmar och modeller finns bland formbyggare, installatörer och montörer kommer Lönsamheten med 3d-projektering För att ett projekt ska få ut så mycket som möjligt av investeringen i den nya tekniken och arbetsmetodiken måste 3D-modellen utnyttjas maximalt. Investeringen är bortkastad om projekteringen görs i 3D och ritningsinnehållet bara är planer och sektioner, och om samordningen sker med över- ELUs 3D-modell, i projektet Stockholm Waterfront, som ligger till grund för alla konstruktionsritningar i projektet. vi att få en snabbare byggprocess med färre fel och troligen även mer nöjda byggare. Det här har man praktiserat på Swedish Match som du bland annat kan läsa mer om i den här tidningen. När man konstruerar och projekterar i 3D och BIM är startsträckan längre än med 2D. Det tar tid i de inledande momenten med att bestämma arbetsmetodik, att sätta alla parametrar etc. När väl detta är gjort kommer fördelarna snabbt. lagrade planer och leveranstidplanerna är utformade efter det gamla sättet att arbeta. Tvärtom så bör samordning ske regelbundet av 3D-modellerna i en tredjepartsmiljö. Samordningsansvaret bör kanske inte ligga på en projekterande aktör, utan i en 3Dmanagement-organisation med samordnare och modellpoliser. Även om man aldrig helt kommer ifrån det traditionella ritningsupplägget, så kan ritningarna med fördel kompletteras med 3D-vyer för komplicerade konstruktionsdelar så att maximal förståelse erhålls av alla som ska läsa ritningarna. Tidplanerna skulle behöva anpassas så tid finns i början av projektet att strukturera databasen och definiera element och parametrar innan ritningar efterfrågas. Denna tid kommer att tjänas in under projektets gång. Färska samordningsmodeller ska finnas i byggbodarna på arbetsplatsen så gubbarna kan börja sin dag vid morgonfikat med att vända upp aktuell byggnadsdel i 3D-modellen och se vilka utmaningar dagen har fört med sig. Samma modell bör finnas tillgänglig i mötesrummen för samtliga mötestyper under projekteringen. För varje fråga som diskuteras ska man snabbt kunna klicka sig till rätt byggnadsdel för att alla inblandade ska kunna ta till sig samma information samtidigt. Kort sagt så bör inte 3D-modellen bara vara de projekterande konsulterna till godo – alla i projektet tjänar på att kunna se både helhet och detaljer snabbt för att öka sin förståelse för aktuell problemställning. Tre discipliner i samma modell I Helix – ett av ELUs större projekt – har man med framgång arbetat disciplinöverskridande mot en och samma BIM-modell i systemhandlingsskedet. Johan Stribeck på Tikab är en av ELUs nära samarbetspartners, var en av deltagarna i projektet. – 20 personer från tre discipliner: arkitekter, inredningsarkitekter och konstruktören har alla arbetat tillsammans i Revit, som är en av plattformarna som finns på marknaden. För att belysa skillnaden kan man jämföra detta projekts enda datafil mot andra likvärdiga projekt där resultatet varit hundratals modellfiler och ritningar sammanlagt för dessa tre discipliner, berättar Johan. Resultatet har varit mycket positivt med både tidsbesparingar och kvalitetsförbättringar. Ett exempel var i ett kritiskt skede, när nivåerna på samtliga plan i alla de tre husen skulle justeras olika mycket. Det arbetet hade i ett icke-Revit-projekt tagit en vecka i anspråk, mer kunde nu genomföras på en eftermiddag. När ett objekt har placerats så finns det där i alla sektioner – planer, materiallistor och vyer. Behöver något ändras, eller om man vill testa olika utföranden är det inga problem eftersom allt hänger ihop. Enkelheten till trots: när alla arbetar i samma fil ställs det stora krav på en reglerad och kvalitetssäkrad arbetsmetodik. – Idag finns inga direkta skrivna regler hur BIM-projekt ska struktureras och hur information ska hanteras. Konsulter, beställare och entreprenörer famlar sig fram i något av en BIM-dimma. Egentligen borde definitionen av BIM ändras från Building Information Modelling till Building Information Management, för det är precis det som det handlar om, menar Johan Stribeck. Att skapa informationen är i sig ingen större utmaning, det gör de flesta CAD-program automatiskt. Däremot ligger den stora utmaningen i att styra, hantera och tillvarata den enorma informationsmängden. Om vi alla inblandade ser det på det sättet kan vi tillsammans skapa stordåd. FRÅN 3D till Verklighet Hur länge har du arbetat på ELU? Sedan februari 2005. Jag har tidigare arbetet med byggprojektering på Ringhals och på WSP, och fick tips om ELU. Efter att ha arbetat i stora organisationer lockades jag av korta beslutsvägar och den trevliga stämningen. Vad arbetar du med just nu? Jag håller på med ombyggnation av en kommersiell lokal i Mölnlycke åt en totalentreprenör. Att bolla idéer med entreprenören direkt på plats innebär snabba ryck, kreativitet och nya infallsvinklar på problem. Och dessutom korta ledtider. Konstruktionerna på ritbordet blir snabbt verklighet på arbetsplatsen. Vilket är det mest spännande uppdrag du haft? Vi konstruerade ett naturum i Kostersundet för Naturvårdsverkets räkning, och det var väldigt speciellt. Faktum var att det var så spektakulärt att det överklagades och ännu inte blivit byggt. Det skulle ha legat ute i sundet, grundlagt på pålar och med glasfasad. Det hade blivit fantastiskt! Jag har just avslutat en spännande utbyggnad av Swedish Match snusfabrik i Kungälv. Där har vi använt 3D-projektering genom hela resan och ”byggt” fabriken färdigt i datorn. Jag och en kollega var projekteringsledare och dessutom ansvarade jag för installationssamordningen. Det innebar bland annat att vi lade in alla parters projekteringsunderlag i en 3D-modell, och använde den under projekteringens och byggets gång. På så vis kunde vi göra kollissionstester, upptäcka brister och ta smällarna på ritbordet i stället för på bygget. Vad är det bästa med ditt arbete? Jag har en bra och trevlig arbetsgivare och trivs oerhört bra med att jobba med 3D-projektering. verklighet [k] Vilka egenskaper ska en bra konstruktör ha? Envishet och att kunna byta angreppsvinkel snabbt om det krävs. Man måste ha blick för vad som fungerar praktiskt för gubbarna på bygget och ta med aspekter som ekonomi och miljö i det man ritar. VISUALISERING [k] Vad tillför du ELUs kunder? Min erfarenhet, jag har varit med ganska länge. Dessutom är jag envis och noggrann. 3d-samordning [k+V] Henrik Imberg 18 väg 50 väg 50 19 MJÖLBY U ST VÄ A LB Y TR FÅGELSTA JÖ M LA TS TR A FI KP A TR RA LA TS KP FI Ä SK LA TS KP FI A TR LA TS KP FI H E G IN N N E G IN N N SK Ä LA TS KP FI A TR LJ SÖ A RR O N ST A EL G FÅ A G ER EB FR RA LA TS RS FO A TR LA TS KP VÄG 50 TR A FI FI ST LA TS KP FI A KP O RG SÖ AT A D N EN G LL VÄ ET A M LA TS TR KP FI A TR E D RA SKÄNNINGE MOTALA ett vägprojekt med stor frihet 28 km väg, ett fyrtiotal broar och en totalentreprenad med en 20-årig drift- och underhållshorisont. Det är några av ingredienserna i den nya väg 50 mellan Mjölby och Motala, där Trafikverket ställer funktionskrav och leverantörerna får frihet att utveckla metoder och teknik. Väg 50 mellan Jönköping och Örebro är en viktig del av det nationella stamvägnätet. Just sträckningen mellan Ödeshög och Motala har en låg trafikteknisk standard. Därför behövs en ny väg med en helt ny sträckning. Samtidigt finns nu möjligheten att skapa en attraktiv väg med positiva trafikantupplevelser, enligt Trafikverkets önskemål. Vägens placering i landskapet har valts med omsorg eftersom vi rör oss i känsliga kulturhistoriska miljöer med stor betydelse för den svenska historieskrivningen. Projektet omfattar 28 km väg och på sträckan byggs totalt åtta trafikplatser och ett fyrtiotal broar. Söder om Motala passerar den nya vägsträckningen Motalaviken, och här ska den 600 meter långa Vätterbron byggas. Väg 50 är ett vägprojekt som kan skrivas in i historieböckerna både genom sin utvecklade entreprenadform och för den stora frihet som både entreprenörer och konstruktörer har att skapa nya lösningar. Annorlunda upphandling väckte stort intresse ELUs Per Söderström, SUSANNE ÅDERMAN och Henrik Andersson. Redan Trafikverkets upphandling skapade ett stort intresse i branschen. Inför upphandlingen hade drygt 20 intressenter anmält sitt intresse för vägprojektet, som inkluderar ett ovanligt långt drift- och underhållsansvar: 20 år. Tanken är att upphandlingsformen ska uppmuntra till nya kreativa och flexibla lösningar och ge en optimal livscykelkostnad. NCC var en av intressenterna kring upphandlingen och våren 2009 fick ELU en förfrågan om samarbete kring anbudet. Vi möter Susanne Åderman, uppdragsledare på ELUs anläggningsavdelning i Göteborg. Hon är på språng mellan konstruktörernas beräkningar och datorskärmar. Det är många beslut som ska tas. Ingen tid får gå förlorad och inga detaljer får missas. – Vi klev in tillsammans med NCC i den här upphandlingen. Det var ett intensivt första halvår med komplexa mängdberäkningar som krävde att vi som konsult kunde få fram mycket resurser på kort tid. Endast två av entreprenörerna valde att fullfölja anbudet som lämnades i form av ett fast pris för hela entreprenaden. Uppdraget gick till NCC, med ELU som konsult för brokonstruktionerna. NCCs kontraktsumma är cirka 1,3 miljarder kronor. Trafikverket uppmuntrar kreativa lösningar Projektet är speciellt också ur andra avseenden, och då inte bara genom det långa drift- och underhållsansvaret. Ledorden för projektet är stor frihetsgrad, aktiv design, stora möjligheter till påverkan i byggskedet och möjligheter till industriellt byggande. Samtidigt finns begränsningar med bronormerna och ett ganska detaljerat gestaltningsprogram som styr mycket av broarnas utformning. – Det här är ett projekt där beställaren Trafikverket verkligen velat uppmuntra nya produktionsmetoder och utveckla kreativa lösningar, berättar Susanne Åderman. Effektiv serieproduktion Projektet rymmer ett 40-tal broar – balkramar, plattramar och cirkulationsplatser samt några större flerspannsbroar. Just broarna är ett av de moment där man vill hitta möjligheter till skalfördelar och hitta produktionseffektiva lösningar. I gestaltningsprogrammet finns vissa brotyper att välja mellan, men i den slutliga utformningen får konstruktörerna ändå relativt stor frihetsgrad. De mindre broarna är inte komplicerade i konstruktionsteknisk mening. I stället hand- ”Det här projektet kännetecknas av både frihet och möjligheter till påverkan.” Susanne åderman, ELU lar det om att hitta vägar för att skapa produktionsvänliga lösningar genom att bland annat kunna upprepa lösningar mellan broarna. Susanne Åderman berättar vidare om utmaningarna. – Även om projektet har relativ lång framförhållning, så är möjligheterna att utveckla konstruktionerna efter hand begränsade, eftersom brobyggnationerna sker under en begränsad tid och att broarna inte är helt identiska. Fokuset ligger i att hitta dellösningar som går att återanvända. Vi har till exempel tagit fram armeringslösningar och kantbalkskonstruktioner som kommer att kunna användas över stora delar av projektet. Det är inget löpande band vi kan åstadkomma. Snarare är det möjlighet till en mer effektiv serieproduktion. För entreprenören kommer den stora mängden broar ändå att skapa fördelar i byggskedet. Det handlar om upparbetningseffekter som gör att armerare och formbyggare kommer att känna igen sig i delar av arbetet. Samtidigt sker mycket samarbete och erfarenhetsutbyte mellan ELU och NCC, där man diskuterar utförande och konstruktioner för att hitta lösningar som underlättar produktionen. – Vi lyssnar hela tiden på synpunkter från dem som ska bygga. Det handlar mycket om att produktionsanpassa våra lösningar. Det är en viktig del av uppdraget, säger Susanne Åderman. Spindeln i nätet På ELU är nu ett tjugotal konstruktörer från både Stockholms- och Göteborgskontoret sysselsatta med projektet under ledning av Susanne Åderman. – I rollen som uppdragsledare fungerar jag som länken mellan vår kund, vår egen arbetsgrupp och andra konsultgrupper som är inblandade i projektet. Jag är lite av spindeln i nätet. Min uppgift är att se till att arbetet bedrivs effektivt, att det finns rätt underlag och att resurserna allokeras rätt. En annan viktig uppgift är att sprida information och skapa en bra känsla i projektet. Hon bekräftar att just det här projektet kännetecknas av både frihet och möjligheter till påverkan. – Friheten i projektet är en av komponenterna som gör att hela projektet – med entreprenören NCC och andra konsulter – verkligen känns som en grupp som arbetar mot samma mål. Dialogen är utvecklande och vi har en mycket bra kommunikation. Något som förhoppningsvis gör att vi här kommer att se ett projekt med färre fel, högre kvalitet och ett bättre utförande. Fakta om projektet VÄGSTRÄCKA: 28 kilometer Antal broar: 36 mindre broar samt en större bro över Motalaviken. Byggstart: augusti 2010 Tas i trafik: september 2013 dynamiskt beteende 21 20 väg 50 Vätterbron Motalas nya landmärke Den nya förbindelsen över Motalaviken är en 600 meter lång samverkansbro i stål för dubbelriktad biltrafik och med en gång- och cykelbana. Utformningen är resultatet av ett parallellt arkitektuppdrag som slutfördes redan 2002. Vätterbron ingår som en del i entreprenaden för vägprojektet Riksväg 50 Mjölby-Motala. NCC är totalentreprenör för hela projektet, som inkluderar drifts- och underhålls ansvar under 20 år. Byggherre är Trafikverket. ELU är konstruktör för alla betongkonstruktioner i projektet: 40 mindre broar, ett flertal stödmurar och den stora bron i Motala: Vätterbron. Vätterbron konstrueras med en underliggande bärande stålkonstruktion (stållåda) samt två spektakulära V-stöd, också de av stål. Vstöden är placerade på var sida om farleden och kommer att ge en öppen vy mellan vattnet och staden. Ett av V-stöden grundläggs på pålar, det andra stödet på berg och övriga mellanstöd inklusive landfästen på packad fyllning. Brobanan är av betong och stöttas med snedstöttor från underliggande stålkonstruktion. så effektiva och byggvänliga konstruktioner som möjligt, berättar Magnus Kollén, handläggare och konstruktionsansvarig på ELU. Vätterbron är ett komplicerat uppdrag som kräver den erfarenhet och höga kompetens som finns inom företaget. Bro med symbolvärde Bron kommer att byggas i sektioner Samarbete med NCC som är max 28 meter långa och som väoch stålentreprenören ger 70 ton för att klara transporterna NCC har handlat upp finska Ruukki som på lastbil. hela projektet ritas i 3D. Den nya stora bron kommer att få ett stort symbolvärde för Motala stad samtidigt som den ska passa in i den känsliga omgivningen kring Motalaviken, som ingår i Natura2000. – Vår uppgift är att omsätta arkitektens vision till verklighet, samtidigt som vi hittar ’’Vi har haft ett bra och kreativt samarbete med entreprenören NCC.” Magnus Kollén, ELU. stålentreprenör för bron. – För oss som konstruktörer är det helt avgörande att genomföra projekteringsarbetet i mycket nära samarbete med Ruukki och NCC för att skapa optimala lösningar för tillverkning, montering och transporter. Dessutom har Ruukki egna valsverk vilket ger ELU möjligheter att välja stålkvaliteter och ståldimensioner mycket friare, säger Magnus Kollén. Temporära konstruktioner för montage av stål Bron kommer att byggas i sektioner som är max 30 meter långa och som väger 70 ton för att klara transporterna på lastbil. hela projektet ritas i 3D. ELU konstruerar även provisorierna som erfordras för att montera V-stöden och stållådan. Stållådan som lanseras ut till sitt permanenta läge har ett tvärsnitt som är cirka 4 meter högt och 5,8 meter brett. Stållådan delas upp i montagedelar som byggs i Ruukkis fabrik i Finland. Delarna transporteras på lastbil och därefter på båt genom Göta kanal, för att sedan svetsas ihop på arbetsplatsen. Lansering kommer att ske från båda landfästena – från södra sidan över fyra provisoriska stöd och från norr på de permanenta pelarstöden. När stållådan är utlanserad till sitt permanenta läge monteras V-stöden. Vid montering av ”benen” i V-stöden fästs benen med gångjärn i nederkant till V-stödens grundläggning och lyfts sedan på plats med vajrar och svetsas till stållådan. Experterna på dynamiskt beteende Inom en snar framtid kommer höghastighetståg sannolikt röra sig på det svenska tågnätet. Problemet är att äldre tågbroar inte är dimensionerade för att klara den resonans som kan uppstå vid höga hastigheter. Christoffer Johansson på ELU doktorerar med uppgiften att ta fram förenklade beräkningsmetoder för tågbroars dynamiska beteende. Ostlänken, Götalandsbanan och Europalänken är skarpa förslag på utökning av Sveriges tågnät – sträckningar som kommer att trafikeras av höghastighetståg. I Frankrike och Spanien rullar redan höghastighetstågen, och där har man stött på problem med de traditionella brokonstruktionerna. När ett höghastighetståg (> 250 km/h) med jämna boggiavstånd rör sig över en traditionellt byggd tågbro kan resonans uppstå, eftersom problematiken inte har funnits med vid utformandet av bron. Konsekvensen blir att ballasten på bron rör sig, vilket kan resultera i att även rälsen förflyttar sig och skapar en säkerhetsrisk. I länder som idag trafikeras av höghastighetståg inspekteras rälsen regelbundet, vilket innebär höga underhållskostnader. – Det här området är relativt nytt och man har helt enkelt byggt utan erfarenhet och kunskap, säger Christoffer Johansson. Det här är en aktiv fråga och jag är i gott sällskap – det forskas på flera håll i Europa. Beräkningsmetoder ger svar i tidigt skede Forskningen bedrivs i ELUs och KTHs lokaler i Stockholm under handledning av Costin Pacoste, som både är anställd på ELU och som adjungerande professor på KTH. Med sina många år av forskning bakom sig är Costin Pacoste en av de ledande i landet när det gäller dynamiskt beteende. Målet är att ta fram snabba och lättanvända modeller och beräkningsmetoder för att avgöra om en brotyp är lämpad för höghastighetståg. Modellerna ska gå att parameterstyra utifrån olika egenskaper som identifieras som styrande. – Det handlar om beräkningsmetoder för projektering och ombyggnation av befintliga broar, säger Christoffer Johansson. När kunden kommer med en tidig skiss ska vi snabbt kunna ge en indikation på om brotypen är lämplig. Ökad precision även på övriga byggnadstyper Kunskaperna inom dynamiskt beteende kommer att stärka ELUs placering på marknaden när det gäller tågbroar. amtidigt kommer de även ELUs övriga kunder till godo, S eftersom kunskaperna är direkt tillämpbara även i andra typer av konstruktioner. – De här kunskaperna går att applicera på alla problem med dynamisk karaktär och är därför aktuella i alla byggnadstyper. Konsekvensen av en bristfällig analys kan bli stora. Ett exempel på vibrationsproblematik är förstås Ullevi i Göteborg, men även mindre projekt är ofta beroende av korrekta dynamiska analyser. Bli ledande inom dynamiskt beteende ELUs VD Sten-Åke Torefeldt menar att det här är en strategisk satsning där man siktar på att bli den ledande aktören på marknaden när det gäller dynamiska frågor. – Vi ska ha den bästa kompetensen även i den här disciplinen och ta hem de mest krävande uppdragen. Framtida kunder är förstås Trafikverket, men även den internationella marknaden är intressant. Det här är ett bra exempel på hur vårt täta samarbete med forskningsvärlden bidrar till bättre kvalitet för våra kunder. Christoffer Johansson och Costin Pacoste. notiser 23 aktuellt från elu ELU hjälper Svensk Whisky växa Mathias Uhlán ny AVDELNINGSchef för anläggning i göteborg Namn: Mathias Uhlán Ålder: 38 år Familj: Fru och två barn Bor: Göteborg På fritiden: Springer (även lopp) och fotograferar. Bakgrund: Kommer senast från COWI och rollen som gruppchef för Konstruktion på Broteknik. Dessförinnan Skanska Teknik/ Bro & Anläggning. Som person: Strukturerad och engagerad. Jag tycker om processen, att uppdrag bedrivs strukturerat från uppstart till avslut. kunglig invigning på läckö slott Den 22 oktober i år avtäckte H.K.H. Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel modellen av naturum Vänerskärgården – Victoriahuset på Läckö slott. Projektet syftar till att skapa ett attraktivt informationscentrum för Vänern och dess skärgårdar. Ledord för detta naturum kommer att vara flexibilitet och mångsidigt användande, och byggnaden ska bland annat inrymma utställningsdel, en restaurang och 15 kompletta övernattningsrum. Vinnare av den arkitekttävling som Statens Fastighetsverk anordnade 2007 blev White Arkitekter i Göteborg med sitt bidrag ”Tallspråk”. Victoriahuset är en vidareutveckling av detta förslag, och vi är givetvis glada över att vi på ELU fått förtroende att hjälpa White i detta uppdrag. Byggnaden, vars utformning består av naturnära material och mycket glas, väntas stå klar lagom till kronprinsessans 35-årsdag, sommaren 2012. GRUNDLÄGGNINGSBRANSCHENS UTMÄRKELSE TILL ELUs GARY AXELSSON Gary Axelsson, avdelningschef på ELUs Geo avdelning i Stockholm, fick grundläggningsbranschens utmärkelse Guldpålen på Grundläggningsdagen 2010. Gary fick priset för sin unika kompetens inom området för pålars bärförmåga i friktionsjord och för sin betydelsefulla insats i arbetet med implementeringen av Eurokoderna i Sverige. Guldpålen är grundläggningsbranschens utmärkelse för ”en epokgörande eller flera betydande insatser för svensk pålningsteknik”. Utmärkelsen delas ut gemensamt av SAFE (Swedish Association for Foundation Engineering) och Pålkommissionen. Mackmyra Svensk Whisky siktar på att bli tio gånger större, expandera internationellt och att börsnotera aktien. En del av storsatsningen utgörs av den whiskyby med gravitationsdestilleri som byggs för att komplettera destilleriet i K-märkta Mackmyra järnbruk. Med sin placering vid infarten till Gävle centrum kommer det nya destilleriet att bli ett skyltfönster för Gävle. När det står klart 2012 får Mackmyra Whisky en fyrdubblad kapacitet till 2,4 miljoner liter årligen. ELU har projekterat det nya gravitationsdestilleriet och tagit fram systemhandlingar inför upphandlingen. Nu när bygget är igång granskar ELU totalentreprenörens konstruktion i en grupp tillsammans med Tomas Eriksson Arkitekter. – Vi fick även frågan att gå vidare med detaljprojekteringen för totalentreprenörens räkning, men avböjde eftersom det skulle placera oss på ”två stolar”, med två beställare, säger Alf Skelander, uppdragsledare för projektet. Nu kan vi fokusera på att hjälpa Mackmyra. Byggnaden består av ett nio våningar, 32 meter högt hypermodernt destilleri, där processen börjar uppifrån och slutar längst ned med att destillatet tappas på träfat. Högst upp blir det en skybar där besökarna kan uppleva utsikten och samtidigt provsmaka whisky. – Den stora utmaningen är de stora lasterna med alla kärl som destilleringsprocessen kräver. Det blir spektakulärt med en glasfasad mot väster, där man kommer att kunna se delar av processen. Kapaciteten för Mackmyra Whisky ligger på runt 500 000 flaskor per år. Om nio år, 2019, ska Mackmyra vara tio gånger större än i dag, exportandelen ligga över 50 procent och märket ha etablerats i Västeuropa, USA och ytterligare ett par marknader. Bland planerna finns ”flagship stores” i större städer som London och New York. Vad kommer du att bidra med? Jag kommer att vara väldigt närvarande och finnas där för att stödja och planera och utveckla mina medarbetare. ELU har projekterat det nya gravitationsdestilleriet och tagit fram systemhandlingar inför upphandlingen. ny AVDELNINGSchef för Bygg i Göteborg namn: Bosse Jansson Ålder: 52 år Familj: Lyckligt lottad – fantastisk fru och 3 goa grabbar. Bor: Göteborg (Kålltorp). Gillar: God mat och dryck, musik och idrott. På fritiden: Familj och vänner. Är pånyttfödd golfare. Bakgrund: Uppdragsledare/konstruktör på ELU sedan 2004 och innan dess 21 år på WSP/J&W. Viktigt på jobbet: Arbetsglädje och engagemang. Stolthet över ELU. MACKMYRA Varför väljer du ELU: Nu kändes tiden rätt. ELU är ett väldigt intressant företag. De är ett namn i branschen och erkänt duktiga när det gäller att hantera svåra uppdrag. Generellt går upphandlingar mer och mer mot att arbeta direkt mot entreprenörer, och ELU är redan där. Bosse Jansson PRINS DANIEL OCH H.K.H. Kronprinsessan Victoria. Projekt med speciell plats i hjärtat: Dubbelspårsutbyggnaden Motala-Mjölby – ett projekt som jag arbetat med de senaste fem åren och som utvecklats på ett spännande sätt där jag knutit många kontakter. Vi har levererat handlingar för ett 30-tal broar under de senaste åren. soda foto. sonja dahlgren foto: scanpix statens fastighetsverk 22 notiser God Bim -jul önskar elu Stockholmskontoret Valhallavägen 117 Box 27006 102 51 STOCKHOLM Tel: 08-5800 91 00 Fax: 08-755 95 33 Göteborgskontoret Lilla Badhusgatan 2 411 21 GÖTEBORG Tel: 031-339 32 00 Fax: 031-13 08 08 www.elu.se
© Copyright 2024