Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding

1
Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten:
Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding
1
1
2
Henrik Jeuthe, 1Jan Nilsson, 2Torleif Andersson & 1Eva Brännäs
Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö
Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne
2
Inledning
Vattenbrukscentrum Norr i Kälarne (VBCN) (tidigare Fiskeriverkets försökstation) har sedan
rödingavelsprogrammets start i mitten av 1980-talet utgjort centrum för avelsarbetet. Ett
problem som avelsprogrammet har brottats med, och andra som odlar röding, är den
otillfredsställande överlevnaden för befruktad rom. Laxfiskar i odling visar oftast en mycket
hög överlevnad för rommen (> 90 %) men röding utgör ett undantag då många kläckerier har
resultat som vida understiger vad som uppnås för andra arter. Kälarnestationen har ett typiskt
år en överlevnad på rödingrommen på ca 40%. En betydelsefull konsekvens av detta är att en
större mängd avelsfisk måste hållas jämfört med som skulle vara fallet om resultaten
motsvarade vad som erhålls för öring eller regnbåge, detta i sin tur medför högre kostnader
och utrymmeskrav. Det påverkar även avelsprogrammet negativt genom att vissa utvalda
avelsfiskar inte producerar avkomma i tillräcklig mängd och genom att utfallet av specifika
befruktningar blir oförutsägbart. Det finns därför goda skäl att försöka förbättra
kläckningsresultaten för röding. För att nå dit är det av vikt att förstå vilka faktorer som är av
vikt för resultaten. Det är väl känt att röding är känslig för höga temperaturer. Arten är den
sötvattensfisk som är mest anpassad för ett liv i kalla vatten och på senare tid har dess status i
många europeiska sjöar försämrats, sannolikt som en följd av klimatförändringar (Jeppesen et
al 2012). Dess trivseltemperatur är 11 ˚C och den kan tillväxa vid en så låg temperatur som
0.3 ˚C (Brännäs & Wiklund, 1992). Förhöjd temperatur under äggens utveckling innan
lekperioden, även i form av korta episoder, har påvisats kunna medföra minskad fertilitet och
äggöverlevnad hos lax (King et al. 2003; 2007). I synnerhet tycks förstagångslekare vara
känsliga för höga temperaturer. Temperatur påverkar även tiden för ägglossning hos rödingen
(Gillet 1991; Jobling et al 1995). Även andra faktorer som till exempel äggstorlek och honans
ålder förväntas kunna ha effekt på överlevnadsresultaten.
Denna undersökning har haft som mål att utvärdera effekterna på äggöverlevnad av
biologiska och icke-biologiska faktorer med hjälp av dataserier som erhållits från
Kälarnestationen. Denna rapport baseras på en vetenskaplig artikel publicerad i Aquaculture,
se Jeuthe et al 2013.
Material och metoder
3
Insamlat data innefattar daglig vattentemperatur, rödinghonors ålder vid lek, tidpunkt och
temperatur för befruktning, genomsnittlig äggstorlek, daglig inkubationstemperatur och andel
ögonpunktade ägg per hona. Insamlingen inkluderade alla honor ur avelsprogrammet för
röding under åren 2000-2011 (540 st). Därigenom har datasamlingen kommit att representera
tre generationer ur avelsprogrammet. Ett antal honor användes i aveln under flera år och
genom individmärkning med PIT-märken kunde förändringar i reproduktiv framgång för
dessa honor följas över tid. Överlevnad definierades som andelen ägg som uppnått
ögonpunktstadiet, som infaller ca 220 graddagar efter befruktning. Erfarenhetsmässigt är det
känt att den mesta dödligheten sker innan detta stadium.
Vid den statistiska behandlingen av olika variabler användes EFA-analys (exploratory factor
analysis) i SPSS som grupperade variablerna i färre faktorer. Denna analys identifierade fyra
faktorer som sedan med logistisk regression analyserades separat med avseende på effekter
på äggöverlevnad. Separata variablers effekt analyserades med logistisk regression med R
2.15.0.
Tabell 1. Årliga medelvärden ± standardavvikelse för variabler inkluderade i studien. N avser
antal äggrupper (summa n = 540).
År
N
Ögonp ägg
Honålder
Befr datum
Befr temp
Inkub temp
Äggdiam
Temp juni
Temp juli
Temp aug
Temp sep
Temp okt
Temp nov
Dagar>15°C
2000
42
0.36±0.24
4
22-Oct
9.2±0.3
6.0±0.4
4.4±0.2
10.8
15.3
15.7
12.7
10.1
5.1
46
2004
61
0.09±0.15
3
23-Oct
6.8±0.6
5.9±0.1
4.1±0.2
11.9
15.6
17.3
12.9
8.1
3.5
47
2005
128
0.29±0.25
4
29-Oct
6.4±1.1
4.5±0.6
4.3±0.2
11.2
16.0
15.8
12.5
8.4
4.4
52
2006
33
0.34±0.27
5
9-Nov
3.0±1.3
4.0
4.3±0.2
12.4
17.2
18.3
14.5
9.6
2.5
76
2007
21
0.65±0.22
6
23-Oct
6.1±0.3
4.0
4.5±0.2
13.6
16.1
16.7
11.1
7.2
2.7
61
2008
190
0.31±0.26
3+7
27-Oct
5.7±1.1
4.4±0.1
4.1±0.3
13.1
16.3
16.0
12.1
7.3
2.8
52
2009
11
0.50±0.26
8
22-Oct
5.3±0.2
5.2
4.5±0.3
11.5
15.4
16.1
13.2
6.4
3.1
55
2010
1
0.67
5
15-Oct
7.6
4.3
4.39
11.1
17.0
16.6
12.5
7.2
2.6
54
2011
53
0.63±0.22
6
26-Oct
6.4±0.5
3.9±0.4
4.6±0.2
11.3
13.6
13.7
12.3
8.4
4.5
1
4
Resultat
Mellan åren 200-2011 inkuberades ägg från 540 rödinghonor vid Kälarnestationen. Av dessa
var överlevnaden noll i 106 fall, motsvarande 20 %. Den genomsnittliga överlevnaden var 33
% ± 28 % eller, om man utesluter de med total dödlighet, 42 % ± 25 %. Tabell 1 visar årliga
medelvärden för alla studerade variabler. Resultat från logistisk regression med var och en av
de 12 variablerna presenteras i Tabell 2. En analys (EFA) av de 12 variablerna resulterade i 4
faktorer som tillsammans förklarade 86 % av variationen (Figur 1). Nedan utvärderas dessa
faktorer separat.
Figur 1. Diagram med variabler som bidrog till att förklara andelen ögonpunktade ägg hos
röding vid Kälarnestationen perioden 2000 till 2011 (n = 536). Mittdelen visar resultatet från
EFA med Varimaxrotation, med fyra latenta faktorer som förklarar 86 % av den totala
variationen. Se text nedan för en uttolkning av resultatet.
5
Tabell 2. Resultat av logistisk regressionsmodell med var och en av de indikatorer som
inkluderades i EFA och proportionen ögonpunktade ägg i äggrupper, värden i parantes från
modell med ålder som co-variabel (n=536 for inkubationstemperatur, n=540 övriga
indikatorer).
Dagar > 15°C
Juni temp
Juli temp
Aug temp
Sep temp
Okt temp
Nov temp
Befr datum
Befr temp
Inkub temp
Honålder
Äggdiameter
z
p
Signifikans
-3.509 (-1.673)
-0.176
-3.556 (-1.206)
-4.206 (-2.558)
-2.060 (-2.428)
-0.120
0.933
-0.316
-0.201
-3.618 (-2.078)
5.905
6.328 (3.543)
<0.001 (0.0943)
0.86
<0.001 (0.228)
<0.001 (0.0105
0.039 (0.0152)
0.91
0.35
0.75
0.84
<0.001 (0.0377)
<0.001
<0.001 (<0.001)
*** (n.s)
n.s
*** (n.s)
*** (*)
* (*)
n.s
n.s
n.s
n.s
*** (*)
***
*** (***)
Faktor 1: sommartemperaturer
Faktor 1 inkluderade temperatur i juli och augusti, antal dagar med mer än 15 ˚C
vattentemperatur samt temperatur i november. Tillsammans förklarade dessa variabler 37.5 %
av variationen i äggöverlevnad. De tre första variablerna var negativt korrelerade med
överlevnad medan novembertemperaturen visade ett positivt samband. Mellan åren 20002010 så varierade antalet dagar med mer än 15 ˚C per år mellan 46 och 86. Under 2011, efter
att en ny vattenintagsledning installerats, steg temperaturen till 15 C˚ endast under 1 dag.
Detta år (2011) erhölls också ett av de bästa överlevnadsresultaten och framförallt förekom
inga riktigt dåliga överlevnader, minst 10% överlevde i alla grupper. Extrapolering av
resultaten indikerar att ytterligare förbättringar kan erhållas vid ännu lägre temperatur. Av de
enskilda variablerna var sambanden starkast för augustitemperaturen medan temperaturen i
november hade det svagaste sambandet.
Faktor 2: hösttemperaturer
EFA faktor nr 2 inkluderade variablerna juni temperatur och temperatur i septembernovember och förklarade 21.7 % av variationen i äggöverlevnad. Enligt EFA analysen är
6
alltså denna effekt en annan än och oberoende av den som erhölls för faktor 1. Hög
temperatur i juni och låg under hösten var associerade med högre överlevnad.
Faktor 3: befruktning och inkubering
Faktor 3 inkluderade datum för befruktning, temperatur denna dag samt genomsnittlig
inkubationstemperatur från befruktning till ögonpunktstadiet. Av variationen i äggdödlighet
förklarades 17.3 % av denna faktor. Emellertid var inte effekten av denna faktor statistiskt
säkerställd.
Faktor 4: äggstorlek och honans ålder
Ett positivt och signifikant samband fanns mellan faktor 4 som inkluderade äggstorlek och
honans ålder med en förklaringsgrad på 9.8%. Mellan äggstorlek och överlevnad fanns ett
positivt samband i storleksintervallet 4-5mm men för mindre ägg fanns inget sådant samband.
Äggstorleken ökade med honans ålder upp till 6 år men sedan avstannade ökningen.
Överlevnad och honålder visade samma positiva samband som äggstorlek, d.v.s. upp till 6 års
ålder ökade överlevnaden men sedan klingade ökningen av. Inom åldersgrupper ökade
Figur 2. Relationer baserade på 540 äggrupper åren 2000-2011. Vänster: andel ögonpunktade
ägg i relation till honans ålder, mitten: genomsnittlig äggdiameter i relation till honans ålder,
höger: andel ögonpunktade ägg i relation till äggens diameter.
överlevnaden med äggstorlek, något som även gällde för honor 6 år och äldre. Det tycks
alltså finnas en åldersoberoende positiv effekt av äggstorlek.
Flerårsstudier av honor
7
Nio honor följdes under 4 år och 6 av dessa följdes ytterligare 1 år. Äggstorlek och andel
ögonpunktade ägg ökade i genomsnitt med ålder men för enskilda honor kunde resultaten
fluktuera så att en hona som lyckades väl ett år kunde få ett sämre utfall nästa.
Figur 3. Relationer från flerårslekande rödinghonor följda under en femårsperiod. Vänster:
andel ögonpunktade ägg i relation till honans ålder, mitten: genomsnittlig äggdiameter i
relation till honans ålder, höger: andel ögonpunktade ägg i relation till äggens diameter.
Det fanns bland honorna ett starkt positivt samband mellan äggstorlek och andel överlevande
(ögonpunktade) ägg.
Tabell 3. Logistisk regressionsmodell avseende
relationen mellan äggstorlek och proportionen
ögonpunktade ägg för olika åldersgrupper av honor.
age
n
intercept ± s.d.
coef. ± s.d.
z
p
all
540
-10.50 ± 1.56
2.29 ± 0.36
6.33
<0.001
3
231
-1.59 ± 3.33
0.10 ± 0.82
0.12
0.91
4
170
-10.71 ± 3.89
2.29 ± 0.90
2.56
0.011
5
34
-18.82 ± 9.73
4.17 ± 2.22
1.88
0.060
6-8
74
-8.00 ± 4.20
1.84 ± 0.92
2.01
0.045
8
Diskussion
Detta arbete visar att temperaturen under sommaren före lek är en avgörande faktor för
befruktade rödingäggs överlevnad. Hög temperatur resulterar i färre överlevande, sannolikt
som en följd av temperaturstress under äggutvecklingen. Det är troligt att en sänkning av
vattentemperaturen under sommaren före lek kommer att minska stressen under den känsliga
perioden. Den temperatursänkning som redan erhållits genom installation av en ny
vattenledning till Kälarnestationen visar på viss förbättring. Ytterligare sänkning av
temperaturen, förslagsvis till maximalt 12 ˚C, rekommenderas.
Hösttemperaturen var även den relaterad till reproduktionsframgång men enligt den
statistiska analysen var denna effekt en annan än den som involverade sommartemperaturer.
Detta indikerar att temperaturstress under olika perioder påverkar genom olika mekanismer.
Temperaturen vid befruktning visade inget samband med äggöverlevnad. Lekperioden i
Kälarne omfattar 6-7 veckor och dess längd medför att honor utsätts för omfattande hantering
då de regelbundet tas ur vattnet för att undersökas med avseende på mognad. Hanteringsstress
kan alltså motverka en positiv effekt av sjunkande temperatur under hösten. Det finns
anledning att vidta åtgärder för att korta ned lekperioden och få honorna mer synkroniserade.
Användning av hormoner eller manipulering av dygnslängd är möjliga åtgärder för att korta
lekperioden.
Det fanns ett starkt samband mellan äggstorlek och äggöverlevnad och mellan honans ålder
och äggöverlevnad. Det fanns även ett negativt samband mellan äggstorlek och
augustitemperatur som tyder på att temperaturstress kan förstärka samband mellan
överlevnad och äggstorlek respektive ålder. När det gäller att göra prognoser beträffande
produktion av yngel bör man därför ta hänsyn till effekten av honors ålder på
kläckningsresultatet.
Litteraturreferenser
Brännäs, E. and B. S. Wiklund (1992). Low temperature growth potential of Arctic charr and rainbow
trout. Nordic journal of freshwater research. Drottningholm 67: 77-81.
Gillet, C., 1991. Egg production in an Arctic charr (Salvelinus alpinus L.) brood stock: effects of
temperature on the timing of spawning and the quality of eggs. Aquatic Living Resources. 4,
109-116.
9
Jeppesen, E., T. Mehner, et al. (2012). Impacts of climate warming on the long-term dynamics of key
fish species in 24 European lakes. Hydrobiologia 694: 1-39.
Jeuthe, Henrik, Brännäs, Eva and J Nilsson 2013. Effects of egg size, maternal age and temperature
on egg viability of farmed Arctic charr, Aquaculture , doi: 10.1016/j.aquaculture.2013.05.034
Jobling, M., H. Johnsen, et al. (1995). "Effect of temperature on reproductive development in Arctic
charr, Salvelinus alpinus (L.)." Journal of Thermal Biology 20(1-2): 157-165.
King, H., N. Pankhurst, et al. (2007). Reproductive sensitivity to elevated water temperatures in
female Atlantic salmon is heightened at certain stages of vitellogenesis. Journal of Fish
Biology 70(1): 190-205.
King, H. R., N. W. Pankhurst, et al. (2003). Effect of elevated summer temperatures on gonadal
steroid production, vitellogenesis and egg quality in female Atlantic salmon. Journal of Fish
Biology 63(1): 153-167.