94 9S

Förberedelserna krävde mycket arbete. Idrottsplanen måste vara i absolut
toppskick, domar- och funktionärsst<lJben skulle trimmas, ingenting fick klicka när
det första star,t skottet knallade. Alla dessa fö"beredelser inföJ.! mitt under den
brådaste arbetstiden, höbärgningen, det förringar inte prestationen. Här jobbades åtta dar i veckan, det är så sant som det är skrivet.
När vi mer eller mind.re utsövda steg av tåget i Kållby, fördes vi av
väntande bilar til1 idrottsplanen som inspekterades. Banor och kastplatser befann sig i utmärkt skick, om ock löpbanan var i kortaste laget, med åtminstone för sprinterlöparna väl snäva kurvor. Efter titten var det att åka ut
till förläggningarna, där vi mottogs med kaffe och dopp. Sedan var det bara
att vi la en stund och koncentrera sig för de stundande tävlingarna. Under
väntetiden hann vi även gå gårdssyn. Välmående kreatursbesättningar och
vackert målade bodar och byggllader såg man överallt. Esse å flyter stilla
fram, kantad av häckar som omger gårdarna.
Låt 055 endast konstatera att tävlingarna blev en organisatorisk fullträff.
Funktionärsstaben var sammansatt av distriktets mest rutinerade folk, som
har en lång praktik bakom sig. På kast- och hopplatserna samt löpbaoorna
kämpades det på kniven om poäng och placeringar. Ävell om resultatnivån
i många grenar inte var av bästa klass, var det inte att taga miste på energin
och koncentrationsförmågan. 1 ett stort antal grenar var utgången oviss ända
Bildsvep {rån " Solskellsspelen·'. Uppe tili vänsler lIa r Lasse Bexar emottagil segrarell s
belönillg e{,er den i1årda spjutduellen med Erik eriksson {rån Fiskars (I.il.). På Bexars
andra sida ses ävenså en västnylänning, Hj. Roms, tillllörande den lilla men naggande
goda klllbben Skogby UF. 1 höjdllOppet vann Kale,'vo a{ Ursin på goda 194 cm , som be riittigade lill en andra plats i landsstatistiken. Helge Nylund segrade med ulIgdomlig
Dubbelsegraren Aulis Pystynen ser tagen ut e{ter sin seger på 1.500 m , men=desto
gladare är {örbulldsinstrllktören oell arlikelskribenlen Gusla{ Laurell (t.v.) oeil
klubbmanagern "A tte" Lönnberg.
94
gåpåaranda över äldre oeh belydligt mera rlllin eNtde kämpar i kulstötningen , som {ör
SFJ-{örilållanden lIppvisade en sällsynt god bredd. Sllveränt löpande Rol{ Back, segrade
överlägsel på 200 m , {öre Rol{ Hällstr öm (1.11.) oell landslagsparlnern LenIlari Undberg.
9S
Försynte Iras Åkerblom Irån Karis Idrottsklubb är en uärdig elterföijare tili Västra Ny/ands många starka Idrotlsnamn, såsom "V/ckis"
Wickho/m, Albert Winler, Veikko Wickslröm, Alf Lindblad och andra
med dem. 1 Kåliby segrade han dubbelt: I sAuäl /ängd som lresleg.
til! sista omgången. Vi har ännu i färskt minne Iras Akerbloms perfekta samling i längdhoppstävlingens slutomgång, då topptr·immade Keijo Muje från
Drott redan ansågs som segrare efter att ha tangerat sitt personliga rekord.
Vi beundrade :.·söndagsidrottsmannen> och landslagskämpen Lars Bexars kolugna
säkerhet före slutomgången, då det gällde att notera årsbästa för att slå nyblivne A-klassaren Erik Eriksson från Fiskars. De mest ögonfägnande fighterna utkämpades naturligtvis på löpbanan. Kampmomentet >bröst vid brösb
ser man sällan så utpräglat som i IÖpning. Här hade vi tekniske Aulis Pystynens ursinniga spurt mot Brahes Carl-Johan LilI som under sin löparkarriär
utvecklats tili en taktiker av icke alldeles vanliga mått, >nybörjarna:. Pe1konens,
Räihäs och Lindber,gs ommÖ.blering av landets årsstatistlk på långa häoken
o:s.v. Vi nämner endast dessa $Om exempel på den anda $Om bör besjäla varje
idrottsman: »Det är inte segern som är huvudsaken utan att kämpa väl.»
Publiken är ofta den som ger prägel och stämning åt hela tävlingsevenemanget.
Folket här uppe har ett utpräglat sinne för vad som är värt erkännande.
Trots, att man helt naturligt applåderade de egna pojkarnas prestationer med
större intresse ~n »sydlänningarnas», utlöste alltid en god prestation spontana
bifallsyttringar. Arrangemangen präglades av ett gemyt och en frihet från jäkt,
som var välgörande i dessa tider. Man hade sörjt för publikens och deltagarnas lekamliga välfärd på det bästa. Under tävlingarnas förlopp tog man
helt lugnt en paus för kaffedrickning, tidtabellerna kunde ändå följas.
Helhetsintrycket var överväldigande. Man gör sig knappast skyldig tili
överdrifter, om man kallar 1950 års SFM för de bästa tili dato. Här ute på
landsbygden blir tävlingar av dessa mått årets evenemang, i en storstad degraderas de tili en liten händelse bland allt som sker i idrottsväg. Ti,\\ Pedersörenejden riktar vi vårt tack och honnör, SFM 1950 går tili hävderna som ett
av våra Ijusaste idrottsminnen.
96
Terrällgmäslerskapells Iyra segrare: 81'01' Sne/lm8Jl, IF 81'ahe IIem!örde den längre
sb·iickans miislerskap och den korlare logs au Suen Laine, G & IF Akilles. Slen-Erlk
Slenbacka, Gamlakarleby IF bleu mäslare I 19-års klassen och liingsl tili höger ses
den gngsla klassens segerherre Åke Lölgren IrAn arrangör!örenulgen IF Atlas.
Terrängen
ungdonlenS lnästerskap
Av Börje Felin
S
FI-terrängmästerskapen i Kårböle har redan tidigare betecknats som ungdomens kamp om segerpalmen. Det kan li·kväl ännu en gång vara förmätet att
använda samma utslitna kliche. Mästarna Sven Laine på korta och Bror Snellman på långa sträckan var respektive 23 och 22 år. 1 deras spår följde en
hei brass idel ungdomar.
Vårt förbunds insatser i FM-terrängen har under en följd av år varit
sYll10nymt med Evert Heinströms kamp med de stora. En al'Vtagare har
saknats och det är <för dj ärvt experiment att från senaste terrängmästerskap
utpeka någon clteriöljare. Men såväl bland seniorerna som juniorerna fanns
det prima virke som vi kanske någon gång åter kan glädjas åt.
Om våren tri·vs man i sloogen. Det märktes också på pojkarnas framfart
där. Ingen respekt för namnkunnigare motståndare, full käs från början
. för ingenting skall ges gratis Iydde parollen. Pojkarna verkade som ystra
kalvar där de i vägvinnande stil drog fram i skogen.
7
97
Föruulldsledllillgell eIler liiulillgal'll8 i glall samspråk med del gäslfria uärdfolkel,
herrskapel Eklulld.
Våra banlöpare hyser oftast skräck för terränglÖp .. ing. Lars Räihä prövade
första gången i större sammanhang sitt kunnande som terrängspecialist 0ch
det verkade inte som han skulle ha mått illa av det. snarare då tvärtom. Laine
och Räihä fightades också tappert på korta sträckan nästan loppet igenom tills
stubben satte krokben rö'r Räihäs vidare framfart. 22-årige Georg Gädda
hängde envist efter de stora kanonerna men fick ge sig då »målruschem började. Han fick i stället se upp för jämnårige Aulis Pystynen och ytterligare
en ungdom Sven Nybäck. Tätt följd efter Nybäck spurtade ännu Jack Henriksson .in.
På långa sträckan kämpade två 22-ål'ingar, Bror Snellman och Jorma Elo,
om guldet. Snellman har redan fyra gånger tidigare mottagit silvret i mästerskapen varför guldpengen var mera än välkommen. För övrigt hade klas cen
samlat magert med deltagare, vilket är typiskt för vår svaga standard på de
längre sträckorna j ust nuo
Juniorklasserna hade sina givna segrare i Åke Löfgren och Sten-Erik Stenbacka. D en förre, som är en typisk terränglöpare blir en intressant bekantskap
i seniorklassen i framtiden. Först shll han växa till sig under detta år i
militären. Med sin tid, noterad i ensamt maj estät, hade han placerat sig som
tredje i allmänna klas sen. K. Snellman var en verklig fighter som inte tappade humöret trots aH han ännu }OO m före mål låg 40 m efter Bo Holmberg,
Med verklig energi arbetade han sig fram meter för meter och klarade andra
platsen tili Brahe. Stenbacka har tidigaI'e samlat sina sporrar som skidlöpare
98
och vinterns kondition räckte väl till för att klara av motståndarna. De främsta
efter honom, Åke Korhonen och Georg Lindroth, har ännu två år på sig i
denna klass.
IF Bra;he dokumenterade sig som fönbundets s>tarka'ste terränglöparförening
med sin lilla men kvalitativt goda trupp. 1 allmänhet saknar föreningarna och
idrottsmännen intresse för terränglöpning och man hade med skäl väntat stöI're
anslutning i vissa klasser. Ekonomiska bekymmer spelar förstås också här en
avgörande roll och det fanns säkert tiotals pojkar med poängchans hemma i
Österbotten. Nylänningarnas representation blir lika haltande då mästerskapen
förläggas tiLi östel1botten.
Mästerskapen i terräng kan tyvärr heller inte bli någon folkfest mellan de
skilda landsskapens och föreningarnas idrottsmän, då dessa endast är endagars
evenemang. Att deltagarna 'skulle hinna bekanta sig med den svenskbygd där
tävlingarna hålles är en omöj lighet. Mästerskapen i Kårböle stökades undan
på 1 timme 40 minuteI'. Före tävlingen joggade de skilda föreningarnas deltagare för det mesta för sig själva och då loppet vaI' undan hade man skyndsamt tili bastun för att därefter med expI'essfart resa hem. VåI' tids idrottsman är j äktad.
Ett föI'bundsmästerskap sporrar en liten förening till oanade krafttag. Man
går man ur huse för att klara sin bys och kommuns renornme. IF Atlas i
Kårböle, med Lars Eklund i spetsen, som för första gången under sin 41/2åriga existens stod värd för stöI're tävlingar, kan efter de välarrangerade
mästerskapen med tillförsikt se fram mot nya uppgifter. Arrangörerna och
hemmapubliken hade därtill ännu glädjen att se sin egen man Åke Löfgren
som segrare och Jorma Elo pinade sig med stukad fot tili andra placering.
OY. GÖRAN SUNDELIN AB.
Handelsträdgård
GRANKULLA - TELEFON 841455
99
SFl-mäslama oclt finländska mäslama Helsingfors
Kamralemas unga oclt lov8nde 0, Reponen ocl!
Rainet' Pelkonen i fartfyild växling.
Glimtar från stafeUmästerskapen
Av Claes Ström
Uppdraget
att anordna årets Svcnska Finlands Mästerskap i staJfettlöpning
hade anförtrotts Gymnastik- & Idrottsföreningen Akilles i skaldestaden Borgå.
1ämte stafettävlingarna avgjordes även mästerskapen i 200 m häcklöpning, 3.000
m hinderlöpning, 10.000 m och 5-kamp. Akilles har med Gamlakarleby IF turat
om att under de senaste fenn åren stå som värd för dessa tävlingar, en sak som
får tillskrivas den omständigheten, att de två föreningarna varit huvudkonkurrenter om det förnäma vandringspriset Hembygdens pris. Det har följaktligell
gällt för dem, att hålla sig väl framme i poällgplocknillgen med manstarka
deltagartrupper, 000 dcn möjdigheten har man givetvis biist om man själv auan·
gerar tävlingarna.
Förhandstipsen beträffande fördelningen av de olika medaljerna gick som
vanligt i den stilen, att Idrottsklubben 32 skulle lägga beslag på mästerskapet
i 4 x 100 meter, medan Helsingfors Kamraterna skulle taga de övnga. Som en
mycket stark aspirant på segern i 4 x 1.500 meter ansågs dock IF Brahe vara.
Tavlingsdagarna grydde sommarfagra, men någon känsla eiler stämning :lV
stortävlingar blev det inte. Vackra dagar som dessa finner borgåborna ett större
nöje i att vistas ute på sommarvillan eller i utflykter tili skärgården. Även
om publiken uteblev ooh beredde 'arrangörerna en besvikelse, giok dock allting
ur arrangörsteknisk synpunkt väl i lås.
100
ldrollskiubbeJl 32:s mäslarlag på 4xl()() me/et' 1949 ocl! 1950: L. Lindberg, K. Bovellan,
U. Kilkeri oclt H. At'renius.
På 4 x 100 meter ställde åtta lag upp tili start. Att Idrottsklubben 32 skulle
få hård konkurrens av Karis Idrottsklubb hade väl mången ej räknat med.
1 första heatet sågs Helsingfors IFK, Idrottsklubben 32, Karis IK och IF
Brahe. Loppet blev spännande och jämnt så det förslog. Segrare blev IK 32
på tiden 45,1 med Karis IK som tvåa på 45,3, endast en halldsbredd före IFK.
SOm erhöll samma tid. 1 följande heat kämpade Akilles mot huvudstadsföreningarnas andra lag, där Akilles erhöll segrartiden 46,1, vilken berättigade
tili fjärde platsen.
Att kvartmilarklubben Helsingfors Kamraterna skulle dominera 4 x 400 meter
var j~l klart från början, men nog borde vi småningom få upp en klubb, som
skulle bjuda IFK spetsen även på denna distans. Fyrväpplingen Back, Pelkonen,
Reponen och Räihä rår ingen på i hela landet för tillfället, knappast ens några
år framåt.
På 4 x 800 meter var IFK heLt överlägsen och man fröjdade sig åt att se
Räihä, Pelkonen och Reponen »flyta» fram på banan. Mästare blev IFK mecl
nämnda löpare jämte Y. Cavonius, som var startman.
Det verkliga stafettloppet var dock 4 x 1.500 meter, som satte alla på och
utanför planen i rörelse. ·Man trodde kanhända inom Helsingfors Kamraterna
att c1enna stafett skulle löpas hem lika smärtfritt som de två tidigare. Men det
fanns en annan klubb, liten men naggande god, som närde andra planer. Det
var det österbottniska laget IF Brahe, som mången gång tidigare oförskräckt
gett sig i kamp mot sina långt namnkUlUli.g<lJre motståndare. Kamratlaget från
huvudstaden tog i loppets början ledningen och tillkämpade sig ett, som man
101
trodde, betryggande försprång. Mannen bakom bragden, 50111 skulle ge IF
Brahe segern, blev lille, energifyllda Carl-Johan Lill. Meter efter meter sög han
in på avståndet tiM den framförlöpande IFK-aren för att tili slnt passera och
bryta ulltråden som segrare. Stämningen bland tävlande, funktionärer och dell
fåtaliga publiken var hög och hjärtligare gratulationer har knappast någon segrare erhållit.
200 meter häck var en av. mästerskapens mera framträdande grellar. Deltagarantalet framtvingade fyra heat med fyra man i varje. Som bekant har
Borgå-planen bara fyra löpbanor. 1 det första heatet, som inrymde Räihä, Lindberg, Stenbäck och Rönnberg, hade Räihä oturen att falla tre häckar frän mål
då han låg bra til!. MäJStare blev för första gål1'gen landslagsmwnen Lennart'
Lindberg, IK 32 med tiden 27,3 med Kiifens Sundman som tvåa.
10.000 meter blev även denna gång en rätt så slätstruken tävlan. Av sju
anmälda ställde blott fyra upp och alla fullföljde loppet. Mästerskapet försvarades och hemfördes av arrangörföreningens Lindqvi ·t med svåraste konkurrenten
IFK:5 Henriksson på andra plats.
Hinderuoppet hade tilldragit sig ett stort intresse från de aktivas sida, åtminstone fick man det intrycket, då man granskade deltagarförteckningen med
13 anmälda. Detta skulle ha varit ett vackert fält att skicka i väg, men tyvärr
blev manfallet stort, endast fem man fanns på startstrecket. 1 detta lQpp var
Sven Laine från Akilles helt överlägsen och ledde loppet redan vid halva distansen. Det visade sig emellertid att han överskattat krafterna rätt mycket.
Han föll tillbaka men kunde dock gå i mål som segrare före Henriksson och
oldboyn »Hara» Mellin.
S-kampen hade ej samlat många deltagare, av sju fullföljde endast tre tävl·ingen. Fjolårsmästaren K. Tähkä:pää från E!>bo fick en värdig motståndare i
Lovisas Rikberg, som Iyckades fara i väg med mästerskapet med två poängs
skiMnad, 2.819 poäng mot TählciiJpääs 2.817 och 2.760 för Skogbys Rönn!:Jerg.
ANGBATS
A B.
ÅBO
förmedJar dagligen trafik
ALA N D
AB O-M ARI EliA M N
Telegramadress: AN GALAN D
Telefoner: Åbo kontor 13004, fartyg 13873, dir. 11624
M:hamns kontor 1405, fartyg 174:.!
102
FSO-kavlen genOlTI Sj undeå-markerna
Av Raymond Sell
S
kogskarlen, storskidaren 0011 eli,t orienteraren Ragnar Fröberg var utan
tvivel ett av Svensk-Finlands starkaste ooh mest fruktade idrottsnamn genom
tiderna. Få har så redligt och bra kunnat konsten att kämpa och få har så
många väldiga segrar att se tillbaka på. När kort efter landskampen i Boriis
1946 det förkrossande meddelandet om hans förolyckande i herrunaskogarna
blev bekant, sänkte sig soIlgen tW'~g över idrottsfolket i Svenska Finland. En
sällsynt föredömlig idrottsman och kamrat skulle inte mera deltaga i den
stora vänkretsens gemensamma idrottslek. När så FSO-kaveln gick i Sjundeå,
just i de Fröbergska hem- och träningsmarkerna, var det klart att denna tävliog avhöUs i tecJmet av RagnaJr Fröbergs orienterargärning.
Upptakten skedde invid Sjundeå gråstenskyrka, vid van trappa pastor
N orrgård ledde morgonanda.kten, under det att den sva.la me.t1 klara wIen
lyste upp det färgstarka höst.1and·skapet. Därefter nedlade orierutera:rna en
krans på Ragnar Fröbergs gray ooh FSO-basen Birger Lönnberg talade till
den stora idrottsmannens minne.
En stund senare stod redan startmännen uppradade. En lång vissling och
så bröt det löst. Hedersgästerna, IFK-ordföranden Harry Lindfors och Husis Enzio Sev6n, höll rentav på att bli omkullsprungna i den första ivern,
dä.r tydligen benen arbetade betydligt ledigare ä41 hjärnan. Det blev storfavoriten, Örnens Snett-Beje Malmström som med sitt höger vägval lockade
de flesta åt samma håll och blott mindre grupper bestod sig med andra avgöranden. Vid första kontrollen 3,5 km från starten. var det en fyramanna
103
,
Finlands Svenska Orienteringsfärbunds
Budlial'lemäslersliap 15. 10. 1950
A"angör: Idrottsförcningen Kamraterna, Hel singfors
Kavlearmngörerna Helsingfors lPK visade 11l0diga tag, då de vågade allordlla täv l·illgen i en terräng, där det enda lillbudsståellde
bladet var rysskartan. Oeh se, sam.tidigt öPPllade de ga1Jlla, igenvu:ma stigar för orienteringsfolket. Det visade sig lIämligen, alt
kampea jtlst taek vare kartan blev särskil/ eharmfltll, roLig oeh givonde. OriginaLkor/an var i skaLan 1 :42.000 oeh s/ämde bra. Lållga ballan (heldragen linje) starlade uppe tilL höger. Första ctappell l//lIIärkt lIIed en pii, alldm lIIcd /vå oel! /rcdje mcd /re piLar.
Korta ballG1~ (streekad linje) började ea. 1 1 /. km södero1Jl långa banalls start. Den kor/are banan löptes av dalllenra Oell fmgdoIIlaTtIa. - De första FSO-kavlemästarlla, Helsingfors-Ko1l/raterlla, Jarl MoUssoll , Rolf Wikström oel, Carl-Henrik Foger stod för
Imvlldarrangemongell, de två törstllämnda som banLäggore oel!. dell sist/lälllllda S01/l täv lillgsehef. De ses Itär infällda i lIällmd ordnillg.
klunga som sl'ämplade först under
leelning av Beje. De anelra lagen
var Sn<lJpperot'llna och rovg.iriga Sibbo Vaf1garna, ele sistnämnda hela
två man 'stanka. Två minllter senare ångade ett längre racI.band in
på arenan. 1 fortsättningen blev
spridningen större men ännll över
jllndeå å låg tätklllngan samlad,
för att kort eläref.ter falla söneler.
Beje MaJmström fortsatte i gocl stil
tiU växlingen och skiukaele iväg sin
avlösare Sven-Erik Fagerholm met!
fyra minllter tillgoelo på följanele
lag, farLiga Sibbo Vargarna, vars
R. Aspelin haele gjort ett gott arbete. Följande Sn<lJppertllnas Max
Nyberg ooh Grankulla-u,ven Helge
Grönholm, viLket lovade gott med
tanke på att självas-te Gripenberg
så småningom skuIle taga hand 0111
elenna kaveI. Så var storöverraskningarna i tur i form av Sibbos H .
Åström ooh Ingås L. Lindholm
vilken ingen räknat meel a.tt skulle
visa sig så snart.
Sjundeå {}omla gråslenslempel vor bakg/'lllld löt morgonVid andra växlingen blåste det
andaklen. Orienlerlngs[olkels krans på Ragllar Fröbet gs
fri-skt. Gästerna var med även här
grav ne<lIades av [örblllldsordlöraTldeTl Birger Lönnberg.
ooh red. Sevon bekantade sig med
(Folo: P-O. ltforelills.)
alla de nya ansikten som kommit med
efter genombrottsåren, åren då han kände alla skogare på sina fem fingrar och
då han skrev strålande orienteringsar.tik>lar, vilka hade en aYlgörande betyde1se
för denna ielrottsgrens framtid. Väntan .på löparna blev inte lå.ng. Det var väl
närmast med besvikelse de flesta konstaterade, att Fagerholm behållit Örnens
position, ja det visade sig litet senare att han tili och med ökat på försprånget ordentlig,t och sålunda helt förstört dagen för alla dem ~ om väntat sig en
pännande duell om slutsegern. Sibbos Hilding Nyberg dröjde och det gick
fjorton minuter förrän han visade sig på ängen frarnför växlingen, rätt tagen
såg han ut. Blott tre minuter senare spurtade en för de flesta okänd löpare
in mot fållan. Den som råkade kasta en bLick på Danielsson från Ingå hehövde dock inte tveka; det vm- Danielssons lagkompis G. Nyberg som kom
rusande i full fräs. En dry,g minut enare var S~bbo Vargarna i tur att fröj -
106
das, deras tvåa med
eleganten Stellberg
skaftet var på kommande. Fe111 minllter
därefter var så Örn en
11 i tur med alltid pålitliga budkavJemanncn
Gösta Lönnberg i elden. Då stod redan
.:wärldsmästaren» ] alle
Gripenberg och sträakte på den långa halsen,
anande att Grankllllas
Mar,t in Lönnqvist inte
kunde vara så långt
borta. Och så var det,
knappa tre minuter senare hop.pade han in på
arenan i S~1 kännspaka
stiI. N'Il k0111 klockorn ·l
fram och tipsen surrade i luften. Mec1 Gripel1lberg>s tidigare buc1kavlelopp i minnet var
det mången S0111 väntade sig en kamp, medan ele kallt beräknan de insåg att 28 minllter var för mycket t.o.
111. för ] alle, deUa i all
synnerhet 50111 ledningen innehades av Leo
Backman, även han en
av de sk.iclcligaste budkavlelöparna, Före avfärden tili mål hann
publicurn ännu se en
skymt av K-E. Sjödahl, Örncn II! ooh
Snappertuna poj karnas
förtvivlan när deras
rvåa igen korn före
namnstarka eUan.
Försla elappens alldra konlroll /äg [llIlIrUgl ITlvla en liieTl ällg, där Henrik
PeliTl räknade [åreTl. Grankulla IFK:s Lasse HeidemaTl [orcerar den sIrIda
SjundeA ån, över vi/ken arrangörema spänl eli sladlgl repo Nedersl växlat
silverlaget Slbbo- Vargama vld slsla växlill{}en.
107
Med smak hade arrangörerna, Helsingfors IFK, placerat målet öppet och
klart vid Svidja-Klas herresäte. Redan vid 13-~jden, då Leo Backman varit
på väg blott en kna'Pp timme, började åskådarna söka sig tili målskynket.
Tjugo minuter senare trummade Leo i mål, oartigt nog köksvagen, men isin
sedvanliga hårda fart, smått ilsket skulle man nästan kunna säga, trots att han
vaI' hjärtligt glad över örnens andra FSO-kavle mästerskap. Det gick över
tjugo minuter förrän det på ny tt blev arbete för tidtagarna men därefter fick
ele med jämna mellanrum studera klockorna. Först skymtade en vitklädd
!öpare viel köksingången; Runar Nyström hade hållit och Sibbo sålunda med
heder försvarat sin andra !>!ats från i fjol. T,re minuter efter honom kom en
blåskjorta, elet vaI' Henry Sell som passerat Ingå och Sibbo II och nu i
långa kliv säkrade bronset för örnen II. 1 1/2 minut därefter kom Gripenberg
farande. Han torde ha varcrt den enda som tog högerval från sista kontrollen
tili mål, förtjänande därmed stort på de övriga löparna, som nästan samtIiga
något missade målet. Jalle berättade att han stämplat på sista skärmen samtidigt 'som ICniohter, Örnen IJI. Han kom fem minuter senar·e, förtvhrlad trots
god insats, främst därför att chansen att få slå sj älvaste Gripenberg försuttits. Sensationslaget Ingå IF var följande ooh därefter var det dukat för dagens hårdaste slutduell. Sibbos Holst och Snappertunas Wikström dök samtidigt upp och då blev det liv, inte blott i åskådarna ulan även i de båda duel lanterna. Hol st klarade biffen men hårt satt det åt.
Om örnen behärskade A ...klassen, så g.jorde Akilles rent hus i de två övriga,
damernas och ungdomarnas. Men här blev kampen hård och in i det sista
vaI' det oklart vem skulle triumfera.
Efter första etappen ledde Akilles Hjösse Leander med en halv minut före
IF Atlas R. Hartman. IFK:s Ruth Schalin var dock endast 1.40 efter Akilles
och låg fint tilI. Kervo IB, en av storfavoriterna, sladdade och vaI' hela 40
minuter efter täten.
Andra sträckningen var inte gammal då IFK:s Ebba öhman kört fa st
Akilles tös, Ethel Nyholm, och vid andra kontrollen stämplaele de samtidigt.
På denna sträcka satte Ebba Frilund in kla,ppjakten efter tätlagen och förde
fram Kervo-Iaget stort. Tili växlingen kom IFK och Akilles samtidigt men
blott tre minuter senare kom Kervo. Vid tredj e etappens första skärm ledde
IFK:s Ulla v. Schantz med hela 8 rninuter men i fortsättningen blev det mörkare för de stj ärnbeprydda. Andra kontrollen satte myror i huvudet på Ulla
och ryssbladsspecialisten, Akilles Margit Blårfield passade på att lägga duktigt
med tid emellan sig och sin svåraste konkurrent. Moilanen från Kervo för störde sin dag redan på den första skärmen. Som klar segrare utgick Akilles
och sedan var det IFK, Kervo, Fiskars och Örnen i nämnd ordning.
Sist i raden kommer pojkarna trots att de först av alla avgjorde itt
mästerskap. Här vaI' A,killes i'gen herre på täppan, men - hårt satt det åt.
På sista etappens sista kontroll stämplade Snappertunas slutman långt före
108
llågon annan, men det var
som förgjort, målet blev
stötestenen och mästerskapg.penningen fick över!åtas åt Borgåg.rahbarna.
Vid fÖl"sta växlingen överraskade Grankulla, inte så
myck{lt med att komma
först, fastmer därför att
det inte fanns någon som
skulle ha fortsatt efter
det Håkan HakuIin hade
sitt beting klart. Vid denna växling låg österby fint
tiIl, men ä'Venså Snappertuna och Drumsö. På
andra etappen hade Snapper,tunas Grönqvist dragit
duktigt Hrån och saken
ansågs vara klar. Men det
blev i varje fall Boris yström som kOIn först Ö'Ver
mållinjen, följd av SnapDrUITIsö, Esbo
pertuna,
och Brahe, det sistnämnda
enda medverkande laget
från östenbotten.
Tävlingen gick i gelIlytets tecken trots skarpa
dueller och IFK redigerade det hela utmärkt så att
skogsfolket trivdes. Tävlingsledningen använde helt
djärvt det gamla ryssbladet, fick göra en massa
ändringar men öppnade
samtidigt gamla vägar som
nästan 'Vuxit igen. Nya
möjliglheter för kommande
tävlingsarrangÖrer.
Att Österbottens orienterare inte kunde deltaga
Segrama fAr lön för mOOan: Overst segertrions: Le~ Ba~lunan, ~ve/l­
Erik Fagerholm oeh Börje Ma lmström, solvargsgrm vld PI'ISllldelnll~ge/l ,
som förrältades av 1FJ(:s ordförande Harry Lindfors oeh o~ienlel'l~gs­
ehefen Carl-Henrik Fayer. De vinnande hllldl'oma Margll Blåfleld,
Hjördis Leander oeh Elhel Nyholm. Nedersl ungdomamas segerherrar
H. Andersson, S. Leander oeh B. Nyström. 1 mitle/l till höger: Hedersgäslema Enzio Sevoll oeh Harry Lindfors.
109
......
......
o
.
....
•"
>-l
~
Dl
'"
~
•II...
=
g. >-
trl
l'-'
o
o
::
-
"
-.j
w
S
~
•"
Si::
_
-4(/1
.
0-
II
:1
~
;-
t;d
trl
~
0'
>-l
•
>-
"
trl
1'1
::
:1
Z
t:l
(1)
Oq
:l~. aq
::l
0. 0
~
9
0"
-< "'\
=t.
e:
~
.,.1
"';":3
~fis:
.,
'"
.
""'" ...."
........ Cfl
~'~ ~
-
(/1
."
~"'\
'cö'
~
::J~
,......"
o
>
-
;,..,
'" "
::s ::::
""
~o::s
.,
.... II>
;:,- ~.
3
~ <
t:'
~CJq
~
~
< ~,..,.. q-
tll~
~,
~ ~ ~ c.
~~
::: .,
.
-
~
<" 8.
11>0.""
Ui 11>
<
g ~.
::ö
:l _ .
g
<....
c~~
_
<Q
>:
~
:l ..... '"
0. ~
:lgOl'Ij
~ ..... ~ 5'
(1)
~.,
~
~
"'\ 8·0
-8"'\ ~11> ~
~ .....
~ ~o &
...,
..
~ ;,.
,
(1)
_. 0.
~ ~ <n' ö' g
S- ::l ~ ~
. ~: ~ ~: ~
~!!!:~
_
. o' Q;i
Z
<
3 ~ 3
'" "g.
o
•
Dl
:l
_.
(/1
;:l
-.
:;3
<
=='IjJ'3~
< Cfl
"'\
01
>-l
>-l
(t)
...
< II>
PJ
5' f!'1 iö
,..to.I
~
CTQ
o
~o ~
tf)
~
Dl
II
II
~o ~
::: cr
-<
<:=:~g-11>
:;:; "'\ 3 0 ~
~",3"~
(/j
Z
~
C'l
tj :;;;
g< ~
~ ~ ~
;:r' :l
o
-...
5'
z,......"
..,""l
c::
~
~
-. r;
p
~
>o:... ::: tTj
:1
"
0. 0.
C tQ.,..,.. (t)
~q(Pfjo..
~ ~aq
et
~
Q
....r>
;-
~ ~ ~
11> '<l
,
F S 0 - budkavlen 1950
PIa·
cering
Löpare
Lag
" Klass A
1
2
3
4
5
6
7
8
9
W
11
12
13
14
1·1
16
17
18
19
20
IK Ornf'n I
SlbQo Vargarna 1
IK Ornrn II
Gr. IFK I
IK Örncn 1II
Ingå IF
Sibbo Vargarna II
Snapp IV I
Snapp IV II
Kervo IB
IF Heima II
Tenala IF
Gr. IFK II
Ekenä-; IF
IK Örncn IV
Drllmsö IK 1
IK Öl'11en V
Drllmsö IK III
Drllmsö IK II
Fiskars IF
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
II
12
Akilles OK I
Snappertuna IV 1
Dl'umsö IK
Esbo IF I
IF Brahe
IK Örn en I
Akilles OK Il
Öslerhy SK .
Sjundeå IF
Dickursby 11(-35
Tcnala IF
Fiskars IF
Akilles OK I
1FK I
Kervo IB
Fiskars IF I
IK Öl'11en
IF Atlas
I
Löpare
I V~?~
Löpare
Mäl
1.18.37
1.22.32
1.33.22
1.25.3U
1.35.39
131.25
1.27.16
1.34.37
1.25.17
144.50
1.37.56
150.24
1.40.37
1.40.47
1.38.18
2.03.00
1.36.41
1.5004
2.14.25
1.55.01
S-E. Fagerholm
H. Nybl'rg
G. LÖllnberg
M. Lönnqvist
K-E. Sjödahl
G. Nyberg
B. Stellberg
R. lfolmslröm
B. Westerlund
F. Krogell
Ch. Wallendorff
G. Holmberg
B. Jansson
0. Sko
E. Hed erg
B. Sjöblom
O. Lindqvist
P. Fast
Ii. K Iingberg
U. Ileino
2.36.55
2.50.28
3.00.55
3.03.40
3.06.00
2.53.23
2.5455
3.1 i.35
3.06.25
3.25.15
3. 16.25
3.2359
325.25
3.40.30
3.33.59
3.5UO
3.24.52
426.16
4 UO.30
4.1840
Leo Backman
R. Nyström
H. Sell
J. Gripenberg
Th . Knichter
M. Danielsson
R. Holst
K-E. Wikström
O. Westerholm
P. Backman
J. Ohrling
B. Granström
P-O. Morelius
H. Sjöblom
A. Blom
O. Öhman
H. Lind;;ist
C-J. Him erg
T. Hagström
W.Olsen
3.56.18
4.17.42
420.47
4.22.28
4.27.22
4.31.16
4.39.31
4.39.44
4.45.07
4.45.16
4.54.28
5.04.32
5.16.01
5.16.06
5.2321
5.25.56
5.26.40
6.12.56
6.1741
6.39.28
II. Andersson
Il Grönqvist
H. Limnell
J. Korpijaakko
L. :-.vanbäck
H. Sunn
M. Johansson
L. ~;,indqvist
A. Osterberg
K. Sirenills
B. Seleniu s
T. Malin
1.20.05
1.14.15
1.15.45
1.3345
1.36.00
1.22.15
1.30.30
1.14.00
1.32.00
1.46.45
1.16.48
1.28.45
S. Leander
Å Grö nqvist
T . Artela
K. Lindholm
T. Melin
P-O. Östman
V. Eklund
Å. Kvarnslröm
P. Tuominen
S. Österholm
A. Wikström
B. Lönnqvist
2.10.12
1.57.20
2.06.\0
2.31.16
2.3412
2.33.20
234.07
2.17.58
2.32.40
2.5848
2.41.58
2.43.55
B.
A.
B.
M.
T.
Nyslröm
Bittait
Himberg
Weurlander
Westerlund
n. Uhleniu s
L. Bymark
L. Jansson
H. Öhman
P-E. Lindholm
O. Malmberg
K-J . Johansson
3.01.24
3.03.14
3.10.06
3.23.40
3.26.03
3.26.03
3.27.23
3.32.H)
3.36.02
3.44.13
3.49.13
3.49.29
H. Lf'anoer
H. Schalin
A. \Vesterlund
E-M. Seger
II. Gusta,'sson
1.20.00
1.21.40
2.00.00
2.1615
1.59.00
1.20.30
E Nyholm
E.Ohman
E . Frilund
I-L. Hosengren
D. Lindblad
E. Elo
3.11.46
3.11.46
3.14.45
3.59.58
4.14.40
4.14,45
M.
U.
E.
E.
G.
4.36.38
4.43.25
4.46.\0
5.10.01
5.23.50
5.26.06
Hlass K
1
2
3
4
5
6
Vä;el
B. Malmström
R. Aspelin
R. Sell
Il. Grönholm
N. Bergman
L· H. Lindholm
H. Åström
J. Westerholm
VI. Nyberg
G Matomaa
Å. Lönnqvist
B. lIolmström
L. IIeideman
B. \'alkeapää
S. Wiren
G. Johansson
G. Forsblom
T . Vihmo
O. Fagerström
L. Heino
l{las. F·r.
......
......
......
I
R.
Har~man
t
Bläficld
v. Schanlz
~loilanen
Heino
Lindqvisl
)3, Sohlberg
Skarpa orienteringsfejder
1
Snappertuna
A.v Carl-Henrik Fager
R ASEBORG - det uråldl'\iga fornnordiS<ka slottet - reser stolt
sina gr~skäggiga murar in!ör en sentida ättIing. Fordomdags höll
den mäktiga riksdrotsen Bo ] onsson GriJp bulkande dryckesslag 0011
storståtIiga, Iysande gästabud i borgens g ranna gemak, den kraftfulle Karl Knutsson Bonde förde ett konungsIigt hov, då sköna
damer och stoIta riddare på stiIiga springare red omkring i den
gamla borgens natursköna ängder. Tänk - om denna lysande församIing stött samman med den stora skara orienterare av modell
1950, som söndagen den 8 oktober i fIygande fIäng och ra san de fart
genomkor.sade den sur·våta terrängen på D egerölandet. Månntro ioke
de ståtIbga spr·ingarna steg·rat sig av för·s kräokdse och månntro' ej
de sköna slottsjungfrurna sjunkit avdånade i häpna riddares armar.
SN APPERTUN A - namnet vars rötter bottnar långt tillbaka
i gråaste forntid - Snappertuna, som enligt en åldrig ortssägen skall
ha varit Finlands äldsta stad, Snappertuna - den livaktiga orienteringssooknen i västra Nyland, där Ragnar Holmström trimmat
upp ett garde stigfinnare, som visat lejonklorna i åtskilliga kämpastarka duster - Snappertuna - det är namnet på den socken där
Finlands Svenska Orienter,ingsföl'bund.s 15 :de mäster skap utkämpades en regndunkel höstdag anno 1950.
Bussar och bilar, motorcyklar och velocipeder och åkdon av alla de slag
samlades arla morgon i vägskälet Ekenäs-Karis-Snappertuna. Det var morjens hit och det var morjens dit och vart man än vände sig, var det bara' glada
ansikten, som mötte en. Grabbar, som ej träffats sen fjolårets mästerskap, slog
hand så det small, töser nickade igenkännande och piltar, som i fjol körde hårt
i ungdomsklass, sällade sig kavat till de fulIvuxnas skara och kaverade, så det
stoo härliga tilI. FSO-mästerskapen - det är tävIingen med klang - där skall
man vara med och tilI den festen kommer man så gärna. Förhandsbulletinerna
visste förtälja, att aldrig tillförne skulIe ett så stort antal stigfinnare från alla
Finlands svenskbygder, st råla samman tilI våra traditionsrika mästerskap i frejdig
Snappertttna-regi.
113
RUUlldklassel'1l8S mästel'skap, danlel'llaS och henoarnas logs BV IFK:s Ulla von Schanlz och Omens
Leo Backman, vilka härinvid livligl sluderar resultal[örleckniJlg och ulbyler åsikler om banoma.
Så slingrade sig' den långa brokiga bilormen söderut, uppför branta backar,
över bördiga fält och så genom en skarp kurva, där den väldiga bussen var
tvungen att ett flertal gånger backa tillbaka, för att få nosen vänd åt rätt håll.
Den smala, smala bron passerades och så var man på den väldiga ön _ Degerö,
som på alla sidor är omfluten av vatten. Söderöver ligger den stora Grobbfjärden med sina många vackra vikar, mot öster sträcker Degerö sina långa
smala uddar likt »fingrar» bildande trådsmala passager, avbrutna av Totalleller Persöfladan och det trånga Ledsund. 1 norr ha vi Dragsvikfjärden, känd
för sina gäddrika vatten och i väster skärs den stora ön itu av J omalavik kanal,
som snart skall öppnas för skärgårdsbornas fiskebåtar och farkoster.
HeIt nyligen har Snappertuna Idrotts-Vänner fått kartbladet färdigt och man
kan gott säga, att det stämde väl, men det verkade kanhända, som alla nyritade
finska blad, en hei del grötigt. Det är svårläst på något vis, man skall ha skarpa
ögon för att finna de små ängar och åkrar, som oftast f1yter samman med kartans övriga »krumelurer». Skalan var 1: 30.000 och bladet var hopfogat av
tvenne olika kartor av vilka den övre var sockenkartan. Skarven såg man väl
men det var bara vid alltför stora ut!;vävningar norröver. som man kom i kontakt
med »kusinbladeb ovanom. Terrängen hörde på intet vis tili de svåraste, den
var småknallig 0011 ängar och fäIt låg inströdda över hela området, så goda hållpunkter fanns att tillgå. Tungt var det dock att färdas i markerna, ty veckolånga regn hade gjort dem vattensjuka och bergknallar 0011 stenar var
hala som såpade skidbackar. Det var ett under, att ej någon grabb eiler tös,
kom i mål med »huvudet under armen» eiler benet i paket. Goda spikskor på
fötterna var allt dagens melodi, med slitna gummitossor var det inte gott att löpa.
Lusar och knallar, kärrpottar och småträsk.
Tili enkeIt, flärdfritt korum samlades den stora skaran av svenska Finlands
yppersta stigfinnarmän och -töser. Snappertunaprosten W. V. von Essen talade
114
Oslerbottens i della nu Ivå slarkasle orienlerarn8nlll
är olvivelaktigl IF Krafis Ruben Elt[olk (I.v.), denna
gång femle i huvudklasstn, och IK Kronans Börje
Torrkulla, sam log yngre oldboys mäslerskapel.
manande ord tili skogarefolket och så steg dagens tävlingsledare Torsten Wikström fram och i kärva ord hälsade han deltagarna välkomna tili dagens »fesb.
Duggregnet föll sakta från en j ämngrå himmel, skogen droppade vatten, så (.~~t
stod härliga tili, men detta bekymrade föga skärmletarna, som med uppho)t
lugn sökte sig ti.J1 starten, efter det »prylar» o:h bagage lämna~s av tili väntancle
transportbilar. Och så var det klart för strid i lättsprungna Degerö-marker.
Och hurudana stråk hade »snappertunaprofessorn» Ragnar Holmström att bjuda
på? Coda banor - kan man säga - där vägvalen var många och där skärmarna
stod att finna på exakta platser i terrängen. Av 386 startande männer och huldror var det endast 20, som ej fullföljde tävlingen och det om något är ett gott
bevis på att banorna passade envar.
Låt oss kasta ett öga på den egentliga mästarklassens bana och vi finner att
första etappen mäter 2.600 meter och att skärmen vaj ar vid Lillträskets strand.
De flesta sökte sig söderöver och via den vackra gården Slipars, tog de sig på
löpfina stigar vid havets strand mot ettan. Med vänsterbåge. var det ?etydl~~t
svårare att löpa i en snårvuxen terräng där dessutom ett falt, som mte holI
»måtten~ förbrylIade mången A-klassare. Efter ettan blev det nästan rak kurs,
via mån~a fina ängar, på tvåan, som låg 2.500 meter avlägsen och där granna
duken stod att fi·nna på en liten, Iiten knäpp mellan tvenne större berg. Mången
slog här sin yxa i sten och för!orade många dyrbara minuter på knäppen.
Extra noga gällde det att köra tili trean, ty kontrolIen låg s'Vårt i et!::
mikroskopiskt kärr. Färdvägen var blott 660 meter, men två berg, s~m sku!le
forceras kunde kasta kompassköraren åt sidan. Säkraste rutten var otvlvelakhgt
den lill~ kroken via tydliga ängen sydost från kontrollen. Klasesbergen sträckte
så sina bergiga ryggar mot kampsugna löpare och denna etapp var säkert den
tyngsta. 1 metrar kunde man räkna 1.700 och åter hade b~nm~~aren va~.t ~n
liten knäpp tili kontrollpunkt. Skärmen låg dock alldeles for nara en prakhg
väg, 'som inbjöd tili grovkörning, för att därifrån ta' kontrollen. Så bar det av
l1S
•
De oriellter8.re 80111 komlller -;.ungdomsmäslarna.
Fr.v. H-klassens segrare S. Sällström, G-k/asseTls
P-E. Lindholm och F-klassens Eyoll Lundgren.
mera söderut, 1.400 meter, och fjärde duken stod att finna vid kanten av I'tt
litet vattensjukt kärr. Längs några tydliga gärden kom man nästan halvvägs
och så ·gällde det att kompassa resten. De goda ögonen såg genast byvägen,
som löpte alldeles före skärmen och säkert hade mången bra hjälp av densamma. Tili dagens sista station fanns det åter två vägval att välja på. Högersvängen var den snabbare, ty då kunde man löpa allt vad tygen höll längs den
redan nämnda byvägen och så över ett stort fält, som gay prima hållpunkt ut.
Sträckan mätte 1.500 meter och vi fann stämpelgubbarna på ett tydligt berg.
Sista tampen, 900 meter, giok över tungsprungna ängar och uppblötta leråkrar
och dessutom var det hela tiden stigning uppåt, så den som tilläventyrs hade
krafter i behåll, hade god användning för dem .
Från Degerö Un.qdomshem liU Vestervik folkskola.
1 god tid före klockan 11 sökte sig löparna mot startplatsen OC11 snart vimlade
vägen mellan Degerö Ungdomshem och startbåsen av lättklädda löpare. Där
kom skidgeneralen Ivar Ståhle sakta tassande, krutgubben Hjalmar Jansson var
mest med för att övervaka sin förhoppningsfulla telning, som redan går i F-klass,
där konl långvägagästen Hj almar Hannus, sam hade hela halva bussen ful! med
hurtfriska skärmletare, där joggade evigt unga Henrik Pelin med den kännspaka
IFK-stjärnan 'På bröstet och trätobrcdern ooh arg a st ~ k--onkurrenten Bircko Koskinen granskade ännu en gång sina »träckskyddare», som underbensskydden
populärt kallas. Leo Backman spänstade med vadorna spända som stålsträngat·
och där var Östra distrikters ku-a,ftlulla ombud-sman och FSO-viceordföranden
Harry Blåfield aus Borgå. Små töser trippade sakta omkring och tyckte kanske
att det inte riktigt passade dem att jogga och gymnastisera, som sina manliga
kolleger, men det kan ni gott göra flickor - det stör inte alls lOch som högsta
116
SAväl A- sorn C-klassens lagsegrar togs av 6rnell.
i övre raden S-E. Fagerholm, L. Backman och B.
Malmström, i nedre oldboysmästarna K-E. Sjödahl.
Th. Knichler och N. Forslen.
övervakare och hedersgäst promenerade FSO-basen Birger Lönnberg omkring
och inspekterade snappertunaanläggningarna och fann dem säkert goda.
Om vi hade fattat posto vid trean och halva banan, där de tävlande åter vände
näsan hemåt, hade vi kunnat konstatera att Leo Backman, IK Örnen, gått prickfritt och passerade på tiden 41 minuter. Så följd6 klubbkamraterna Sven-Erik
Fagerholm på 43 och Börje Malmström på 45 minuter. Minuten efter ligger
här Hilding N)'berg, Sibbo Vargama, och Ruben EllfoLk, IF Kraft. Så kommer
Jaakko Huhta, Reima, på 47 minuter före årets militärmästare, ekenäskaptenen
Erik Franoke ooh Harry Sjöblom, Ekenä.s IF, båda på 48 minuter. Vi kan
konstatera att redan vid halva banan är tOll1lmännen klara och ordningsföljden
för de .5 första alldeles färdig. Utan geografiska utsvävningar och med gaspedalen i botten kör Leo Baokman åter·stoden av banan ooh kan, med fem månuters marginal tili följande man, sätta FSO-kronan på sin hjässa. Fagerholm
och Malmström sekundera bra, men nära var det att Örnen-trion blivit sprängd
av Sibbo-Nyberg, som blott blev 24 sekunder distanserad av »Snettans-Beje).
Pelle Backman, Kervo IB, har gått starkt efter miss på tvåan och blir 7 :de
före Rolf Aspelin, Sibbo Vargarna, och dagens överraskning Bo Portin från
Esse IK.
Även om tävlingen i herrarnas mästarklass praktiskt taget var avgjord redan
vid halva banan, var detta ingalunda fallet i damernas dust. Från starten til!
andra stationen var avståndet 3.300 meter och precis halva banan var avverkad.
Av de 44 startande töserna hade Berit Sohlberg, IF Atlas, förskaffat sig en
ledning om hela 7 minuter till Ulla von Schantz, IFK, och ytterligare en minut
till klubbkamraten Ruth Hartman. Else-Maj Seger, Fiskars IF, och Hjördis
Leander, Akilles OK, passerade kontrollen på berget på 51 minuter och så kom
Märtha Björklöf, Akilles OK. På sista kontrollen, som låg mitt i en liten obetydlig kärrpott och 1.100 meter från mål, var ställningen följande: Ruth Hart-
117
man ledde med tiden 1.09 före Ulla von Schantz på 1.10, sedan kom Berit Sohlberg, som bommat fyran med ca 9 minuter, på 1.12 före Else-Maj Seger O'ch
Hjördis Leander båda med en använd tid av 1.15. Dammästerskapet avgjO'rdes
på tunga biten tili mål O'ch Ulla hade de bästa krafterna i behåll O'ch nO'terade
snabbaste tiden på sista etappen, 8.35 min. mot 10.06 min. för Ruth Hartman.
Och mästarpenningen erövrades av den lungna, stillsamma O'ch sympatiska IFKflickan .
Tre timmar, fyrtiofyra minuter O'ch tio sekunder dvaldes en KB-tös ute på
stråket, men sista grabben i A-klassen var ännu >bättre» med tiden 3.46.38.
Detta var de två längsta tiderna, sO'm förekO'm vid Snappertunamästerskapen,
medan G-klassens segrare, Per-Erik LindhO'lm, Dickursby IK-35, hade >skyndsammasb hem O'ch redan efter 59 minuter och 41 sekunder spurtade i mål vid
Vestervik FO'lkskola.
Vät dukat prisbord och Skogskar[spokaler.
TrO'ts ett väldigt uppbåd av funktiO'närer tili kansliet, ville resultaträkningen
inte riktigt löpa O'ch det tO'g sin modiga tid innan resultaten var uträknade och
prisutdelningen kunde börja. GenDm en spalje av uppåtsträckta f1ickarmat·
tågade Ulla vO'n Schantz fram för att mO'ttaga sin välförtjänta lön för dagens
löpning. Där kO'm landslagsgrabbarna, FSO:s prydnad, örnatriO'n LeO' Backman
Sven-Erik FagerhO'lm O'ch Börje Malmström, sO'm samtidigt erövrade vandrings~
priset i klas sen fullkO'mligt överlägset. Av startancle 126 man i >heta klas sen>
hade hela 25 stycken ärende tili prisbO'rdet. Vi kan även nO'tera att 19 förenin gar fick sina tremannalag i må!. Efter IK örnen följ de SibbO' Vargarna, HelsingfO'rs IFK, Ekenäs IdrO'ttsförening (bravO'!) O'ch IF Kraft.
SO'm handen i handsken passade terrängen IK KrO'nans elitoldbO'y Börje
Torrkulla O'ch sydliga männer hade ingenting att säga tili O'm mO't denna snabblöpare. Mästarpennmgen tog han suveränt före de två örnarna Thure Knichter
och Karl-Erik Sjödahl. Men blO'tt fyra klubbar fick i denna klass sina tremannalag i må!. IK Örnen var åter klar etta med mannarna Kniohter, Sjödahl O'ch
1ls Forsten, Helsingfol's IFK kom >SOrn tvåa och IF Femman sO'm trea.
Bland äldre O'ldbO'ys O'rienterade Henrik Pelin, IFK, strålande O'ch Iyckades
försvara sitt fjolårsmästerskap. Närmast följdes han av Harald Arell, SibbO'
Vargarna O'ch EerO' Jäntti, Sjundeå IF. Veteranen Ivar Ohls, Sjundeå IF, var
precis lika duktig sO'm Pelin, även han försvarade med framgång sin mästartitel O'ch även han erövrade, Iikasom Pelin, FSO :s stO'rmästarmärke. Arne
FrO'm, Gamlakarleby IF och UuriO' SuO'malainen, Fiskars IF, följde närmast
efter mästaren i denna klass.
118
Och i de tre juniorkla~serna stod kaml>en hårdare än hårdast. Till Tolkis
AIK, via Dragsvik, gick mästarmedaljen bland F-juniO'rerna genO'm Eyolf Lundgren. G. Wiik, IF Femman och BrO'r-Erik HO'lmberg, Ekenäs IF, 'kO'm närmast.
Per-Erik LindhO'lm, Dickursby IK-35, löpte hem G-juniO'rklassen före K. Lindholm, Esbo IF och S. Dahl{ors, IF Femman, medan Sven Sällström, Sibbo
Vargarna, visade framfötterna i den yngsta juniorserien. Bland de 44 startande
kO'm G. LindrO'th, Esbo IF O'ch Per Dahlström, SkO'gby UFIK, tätt i hälarna.
1 den lilla damnybörjarklassen O'm 8 töser var Brita Nyman, Fiskars IF, snabbast
före M. BlO'mgren, SibbO' Vargarna och Brita Nyström, Akilles OK.
Tre damer räknades i lagtävlingen O'm Pargas IF:s ståtliga vandringspris.
Atta klubbar fick sina tre flickO'r genO'm banan O'ch främst var denna gång HelsingfO'rs IFK med huldrO'rna Ulla vO'n Schantz, Ruth Schalin och Ebba öhman.
Tvåa kO'm Akilles OK, blott 3,5 minut efter, trea var Fiskars IF.
Då Snappertuna IdrO'tts-Vänners digra prisbO'rd var länsat, stegade representanter fram för de väldiga SkO'gskarlarnas Klubb O'ch tilldelade de tre segrande
juniO'rerna var 'sin pokal, 'Som uP1>muntran till nya stO'rdåd på O'rienteringsstråken.
F rån öst O'ch väst, från nO'rd O'ch syd hade deltagarna anlänt tili
Snappertuna-mästerskapen O'ch genO'm sin mångtalighet visat att den
idrO'tt, sO'm för ett 30-tal år sedan infördes i vårt land av männer,
som stod vår finlandss'Venska folkstam nära, ooh sO'm förkO'vrats
oah tidvis helt behärskat6 a'V O'rienterare tillhörande Svenska Finlands Idrott!>förbuoo, a11t.iiortfarande lever stO'r O'ch stark 0'011 går
en l.j us framtid tili mötes.
RESULTATFöRTECKNING
S·\
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
10)
11)
12)
13)
Leo Backman, IK Örnen .......... 18
Sven-Erik FagenhO'lm, IK örnen .. 20
Börje Malmström, IK Örnen . ..... 21
Hilding Nyberg, SibbO' Vargarna ., 20
Ruben EllfO'lk, IF Kraft . ......... 20
Harry SjöblO'm, Ekenäs IF . ,_ ... . 21
Per Backman, KervO' IB . .. ....... 20
RO'If Aspelin, SibbO' Vargarna .. . .. 22
BO' PO'rtin, Esse IF ............... 23
B. Stellberg, SibbO' Vargarna ... .. 20
Gustaf KrO'nhO'lm, IF Brahe ...... 23
20
Erik Francke, Ekenäs IF
Hans Gullmes, IF Länken .... . ... 24
.
1-2
19
18
19
19
22
22
29
20
20
29
20
23
21
2·3
4
5
5
7
4
5
5
9
7
5
7
~·4
14
15
14
15
18
16
13
15
18
17
19
5 21
7 16
4· 5
5·6
10
12
17
12
12
12
9
13
13
12
12
11
13
11
11
11
12
12
14
16
13
12
11
14
16
14
6· M
Resultat
5.44
5.44
5.16
7.40
5.28
6.04
5.14
5.51
5.40
5.59
6.19
5.50
7.39
1.21.44
1.26.44
1.32.16
1.32.40
1.33.28
1.36.04
1.37.14
1.37.51
1.38.40
1.39.59
1.41.19
1.41.50
1.42.39
119
14) Max Bäckman, H :fors IFK ......
15) J. Huhta, IF Reima .............
16) Tor Korsman, IF Brahe . .........
17) Nils Fagerlund, Skogby UFIK ...
18) Gustaf Holmberg, Tenala IF .....
19) S-E. Öhman, H :fol's IFK .... .. . .
20) Börje Granström, Tenala IF .. ...
21) L-H. Lindholm, Ingå IF .........
22) S. Back, IF 5 ...................
23) H. Olander, Nagu IF ............
24) Björn Sjöblom, Drumsö IK ......
25) Karl Sjöblom, H :fors IFK ..... . .
26) Ola Öhman, Drumsö IK ... ..... ..
27) Rolf Wikström, H :fors IFK ......
28) B. Rosenberg, Sibbo Vargarna ...
29) Rolf Santala, IF Atlas ..... . .....
30) K-B. Heikifolk, IF K.raft .. .. ....
31) Göran Johansson, Drumsö IK ....
32) Kurt Backman, Bygdeg:s Hopp
33) Einar Dahl, Akilles OK ..... .....
34) Olof Rönnberg, Skogby UFIK ...
35) Gösta Lönnberg, IK Örnen .......
36) P-E. Lindström, Sjundeå IF . .....
37) Eric Schalin, H :fors IFK . ... . ...
38) Helge Ellfolk, IF Kraft . . ... . ....
39) A. Gädda, IF 5 .... . ..... . .......
40) Anton Blomquist, Fiskars IF . ....
41) Kurt Ramström, Åbo IFK ..... . ..
42) Einar Lindholm, Tenala IF ... . ...
43) Olof Björkman, Kimito IF ........
44) K. Lindroos, Sibbo Vargarna .... .
45) Bertil Holmtsröm, Tenala IF ....
125 startandl1.
2J
22
21
25
25
21
23
22
25
29
25
21
22
25
24
24
25
29
2J
24
21
24
23
24
23
25
25
26
30
25
22
23
28 5
20 5
26 5
2J 5
23 6
19 11
19 8
25 8
25 7
19 9
22 7
23 7
2J 6
24 6
27 7
22 7
23 8
19 6
26 6
27 7
30 7
24 6
22 7
25 8
18 4
2J 6
28 7
21 11
25 8
26 5
26 5
22 6
17
20
14
15
15
17
18
20
15
17
18
27
18
21
17
22
15
20
18
18
20
19
18
15
16
24
17
21
19
20
19
27
12
15
13
17
15
17
17
10
13
15
16
12
16
20
13
14
14
15
15
17
12
13
11
11
20
12
16
13
21
13
21
18
15
19
26
20
32
13
16
13
11
17
21
18
13
15
14
16
13
18
13
13
14
16
13
15
16
17
15
17
16
17
17
16
5.57
6.07
5.10
6.13
6.25
6.01
6.02
6.20
5.20
6.21
6.28
7.40
5.57
5.56
5.59
7.08
6.09
6.50
6.00
6.31
6.53
6.08
5.39
7.47
5.52
7.06
7.15
6.19
6.50
6.09
6.49
6.15
1.42.57
1.44.07
1.44.10
1.44.13
1.44.25
1.45.01
1.46.02
1.46.20
1.47.20
1.47.21
1.47.28
1.47.40
1.47.57
1.48.56
1.50.59
1.51.08
1.51.09
1.51.50
1.53.00
1.53.31
1.53.53
t:54.08
1.54.39
1.54.47
1.54.52
1.55.06
1.55.15
1.55.19
1.55.50
Klass C:
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
10)
11)
12)
13)
14)
15)
16)
17)
18)
19)
20)
21)
22)
23)
24)
25)
1.56.09
1.56.49
1.58.15
Börje Torrkulla, IK Kronan
Thure Knichter, IK Örnen ... . ..... .
K-E. Sjödahl, IK Örnen .. . . . . . .... .
S. Lillandt, IF 5 ................... .
Helge Grönholm, Gr. IFK .... .. . . .. .
N . Forsten, IK Örnen . .. .......... .
C. J. Hermansson, N agu IF .. .. . ... . .
Martin Lönnqvist, Gr. IFK ... . ..... .
V. Lehtinen, IF Reima ............. .
Sven Roos, H :fors IFK . ............ .
Martin Danielsson, Ingå IF ...... . . .
Carl-Henrik Fager, H :fors IFK .. .. .
Levi Vestö, Pörtom SK ... .. ....... .
Alfons Nyberg, Tenala IF .......... .
Viktor Vester, Virkby Start ..... .. . .
Väinö Friman, Virkby Start .. . . .. . .. . .
Torsten Kahlson, H nors IFK ..... .
N. Bergman, IK örnen . ....... ..... .
Ch. WaI1 endorif, IF Reima ... .. .... .
L. Kuni, IF 5 . . .................... .
A. Hemberg, Esbo I F ... .. ... . ..... .
Uno Sved, Pörtom SK . . ... .. ...... .
William Olsen, Fiskars IF .... . .. . . .
S. Sj ödahl, Nagu IF . . .... .. . ...... .
Hany Blåf~e1d , Akilles OK . . . .... .
40 startande.
5·1
1·2
2·3
3·4 4·5
5·M
Resultl t
19
22
21
20
27
24
2J
2J
27
25
26
30
24
32
26
35
25
22
28
28
25
30
30
37
33
17
16
17
17
16
20
16
22
18
22
20
20
24
17
21
21
22
27
2J
28
2J
19
19
21
2J
8
7
10
13
8
7
13
9
13
8
10
10
13
9
12
7
13
10
9
9
11
16
12
16
12
13
13
11
16
13
14
12
16
15
13
13
21
17
15
14
18
17
17
17
5.20
5.29
5.22
6,.46
6.55
5.54
5.55
6.05
7.19
6.54
6.34
7.07
6.54
7.03
7.27
6.20
7.42
5.45
6.05
5.28
7.49
7.01
5.22
6.44
6.54
1.15.20
1.18.29
1.21.22
1.21.46
1.24.55
1.25.54
1.25.55
1.28.05
1.30.19
1.30.541.31.34
1.33.07
1.33.541.35.03
1.35.27
1.36.20·
1.36.42
1.36.45
1.38.05
1.38.281.38.49
1.39.01
1.40.22
1.41.44
1.43.54
9
13
11
10
8
10
17
17
12
13
11
17
15
15
14
13
16
12
14
14
14
14
16
11
15
13
16
14
19
12
14
Lagmästerskap :
1) IK Örnen 4.05.45; 2) H :ror'S IFK 4.40.43 ; 3) IF 5 4.50.06; 4) Pörtom
SK 5.00.30.
Klass D:
Lagmästerskap :
1) IK Örnen 4.20.44; 2) Sibbo Vargarna 4.50.30; 3) H :fors IFK 5.15.38 ;
4) Ekenäs IF 5.17.10; 5) IF Kraft 5.19.29; 6) Tenala IF 5.26.17; 7) Drumsö IK
5.27,.15; 8) IF Brahe 5.32.31; 9) IF 5 5.54.38; 10) IF Länken 5.57.17; 11 )
Ingå IF 6.02.08; 12) IF Reima 6.15.51; 13) Lovisa Tor 6.24.50; 14) Grankulla
IFK 6.29.35; 15) Fiskars IF 6.33.24; 16) Esbo IF 6.41.15; 17) IF Atlas 6.41.47 ;
18) Pörtom SK 6.42.27; 19) Bygdegårdens Hopp 6.50.15.
120
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Henrik Pelin, H :fors IFK . . ... . .. . . .
H. ArelI, Sibbo Vargarna . ........ . .
Eero J äntti, Sjundeå IF .... . . . . . .. .
A. Ståhl, IF 5 ....... . ...... .
Osvald Björklöv, Kervo IB ... . . . ... .
L. Åkerman, IK Örnen .. . .......... .
Gunnar Forss, IF Drott
5·'
' ·2
2·3
3·4
4·5
5·M
Resultat
15
15
13
22
14
18
13
10
11
11
13
14
12
23
11
14
19
14
18
18
13
9
11
11
11
11
11
11
14
17
16
13
16
17
16
6.17
5.59
7.00
6.04
6.06
6.08
6.48
1.05.17
1.13.52
1.17.00
1.19.041.19.06
1.22.08
1.22.48.
121
8) Runar Ekblad, Parga'S IF ..........
9) Birger Koskinen, H :fors IFK ........
10) A. Fagerholm, IK Örnen . . ..... . . ...
18 startande.
17 12 21 11 15
11 10 13 28 15
15 16 18 12 17
7.15 1.23.15
6.23 1.23.23
7.30 1.25.30
S· I
1· 2
2·3
3·4
4·5
5 ·M
16
13
16
17
22
21
13
25
18
20
22
17
15
14
21
19
20
23
15
11
17
18
20
24
15 7.10 1.21.10
14 6.54 1.23.54
22 8.38 1.42.38
25 8.41 1.47.41
23 10.16 1.57.16
23 10.27 1.58.27
S·I
1·2
2· 3
3·4
4·5
5·M
Resullal
19
22
23
21
20
23
21
26
27
21
29
28
23
25
29
26
25
24
23
44
25
24
31
15
17
21
23
18
24
18
23
21
27
22
22
31
27
19
26
20
31
20
17
18
29
20
9
10
8
10
12
8
8
9
10
9
9
11
9
11
7
17
14
9
15
14
10
8
19
19
16
19
15
16
15
27
13
19
21
19
20
18
14
17
13
22
18
20
11
34
28
14
12
16
12
16
18
17
14
14
13
15
14
13
13
17
23
14
15
14
22
17
17
15
21
6.37
6.48
6.38
6.l0
7.12
5.24
6.08
9.37
7.53
6.30
7.27
7.05
7.18
7.29
7.06
6.17
6.29
6.29
8.48
6.22
5.28
7.16
7.02
1.20.37
1.27.48
1.29.38
1.31.10
1.31.12
1.32.24
1.34.08
1.34.37
1.37.53
1.39.30
1.40.27
1.41.05
1.41.18
1.41.29
1.42.06
1.42.17
1.42.29
1.42.29
1.48.48
1.49.22
1.49.28
1.51.16
1.52.02
Klass E:
1)
2)
3)
4)
.5)
6)
Ivar Ohls, Sjundeå IF . .. ... . .......
Arne From, Gamlakarleby IF .. ..... .
U. Suomalainen, Fiskars IF ..........
Karl Björkholm, IK Kamp ......... .
Hjalmar Jansson, Ekenäs IF .. . ... . .
Ivar Ståhle, Sibbo Vargarna .. .. .. ...
12 startande.
Resultal
Klass F :
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
10)
11)
12)
13)
14)
15)
16)
17)
18)
19)
20)
21)
22)
23)
122
Eyolf Lundgren, Tolkis AIK
G. Wik, IF 5 .... .... ........ .. .... ..
Bror Erik Holmberg, Ekenäs IF ....
Håkan Hakuiin, Gr. IFK ............
Raoul Lepistö, IF Aland ..... ... ....
Stig Nelson, IF Länken .............
Tor Westerlund, IF Brahe .. ...... . .
Egil Sandbacka, IF Länken .........
Erik Boström, Ekenäs IF . . ... . . . . ..
Per-Johan Lundsten, Abo IFK ... ...
Mauri Johansson, Akilles OK .......
K. G. Lindholm, Ingå IF ............
Lars Jansson, Österby SK ...........
Helmer Andersson, Akilles OK . ... . .
Harry Öhman, Sjundeå IF . .........
B. Himberg, Drumsö IK .... .. ......
Frejvik Karlsson, Pargas IF ..... . ..
Henrik Nurmi, Ekenäs IF ..........
N-E. Fager, IK örnen ..............
John AIgars, IF Länken .. .. . . ......
Harry Österås, IF Kraft ............
Lars Bymark, Akilles OK .......... .
Rainer Gustafsson, IF Aland ..... . ..
42 startande.
Klass G:
S·I
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
10)
11)
12)
13)
14)
15)
16)
17)
18)
19)
20)
P-E. Lindholm, Dickursby IK-35 . ...
K. Lindholm, Esbo IF .... .. .. . ......
S. Dahlfors, IF 5 ....... ....... . .. . ..
Nils Kevin, Skogby UFIK . .. . . ..... .
Rainer Öhman, Sjundeå IF ..........
Gunnar Lindholm, Ingå IF ..... . .. ..
M. Weurlander, Esbo IF ............
R. Uhlenius, IK Örnen ....... . . . .. . .
Lars Lindqvist, Österby SK .. . ......
E. Aspholm, IF 5 ... .. ......... .. ...
H. Dahl, IF 5 ..... . ... . ...... . .....
G. Lithen, IF 5 ............... . .. ...
P . Östman, IK Örnen . .. . . ... .. .. ...
F. Sandström, Tolkis AIK ... . ......
R. Lindroos, Sibbo Vargarna ........
Sven Leander, Akilles OK ......... .
Bengt Selenius, Tenala IF .. . . . .....
H. Sjöberg, IK Hellas .... . . . . . .....
S. Westerholm, IK Örnen . . ... .....
Lars Jansson, IF Drott ... . ..........
52 startande.
11
11
12
12
13
13
15
13
13
13
13
15
14
14
17
14
14
14
16
13
1·2
9
11
12
9
10
11
8
10:
12
12
12
17
15
11
12
16
9
12
12
10
2·3
3·4
4·5
5·M
Resulta
12
11
13
14
13
11
12
11
14
15
12
11
11
13
14
13
12
18
13
15
7
10
10
10
12
10
7
9
10
9
9
9
10
14
9
12
18
13
15
12
12 8.41
59.41
15 6.24 1.04.24
13 6.08 1.06.08
15 7.31 1.07.31
13 6.34 1.07.34
17 6.07 1.08.07
17 9.21 1.08.21
20 ' 5.40 1.08.40
13 6.43 1.08.43
13 7.06 1.09.06
17 6.401 1.09.40
13 6.40 1.11.40
16 7.00 1.13.00
17 5.44 1.14.44
16 7.03 1.15.03
14 8.00 1.17.00
14 10.01 1.17.01
14 6.55 1.17.55
16 6.03 1.18.03
19 9.04 1.18.04
S· I
1·2
2·3
3·4
4·,\\
Resultat
16
18
18
15
16
18
16
21
29
31
33
27
22
28
'}.9
21
21
23
25
22
23
22
26
22
22
19
20
24
28
25
8
9
10
11
14
12
16
11
10
13
10
22
12
13
13
8
12
9
8
10
9
8
9
8
10
13
8
18
10
14
9.02
8.34
9.09
11.00
8.08
8.48
10.10
8.19
9.55
9.09
10.20
9.23
10.51
8.47
7.58
1.02.02
1.08.34
1.09.09
1.10.00
1.10.08
1.10.48
1.12.10
1.15.l9
1.18.55
1.25.09
1.25.20
1.26.23
1.26.51
1.27.47
1.28.58
Klass H :
1)
2)
3)
.4)
5)
6)
7)
8)
9)
10)
11)
12)
13)
14)
15)
S. Sällström, Sibbo Vargarna ........ . ...
G. Lindroth, E sbo IF ............ .. .... ..
Per Dahlström, Skogby UFIK . . ........
Henry Kevin, Skogby UFIK ... .... .... .
AlIan Wikström, Tenala IF .... . . . .......
Frei Fröberg, Sjundeå IF .... . . . . . .....
Stig Kevin, Skogby UFIK . . .... .... ....
Per-Erik Kevin, Tenala IF ......... . ... .
Stig österholm, Dickursby IK-35 ........
Pentti Ljungqvist, Pargas IF . . . ..... . ...
Svan te Andersson, IF Drott ..............
Håkan Skrifvars, IF Kraft ..............
Helge Skräddars, Strömfors SK .... . . ...
Martin Ingman, Österby SK . . . .. . ......
S. B. Bergman, Esbo IF .... . ...........
44 startande.
123
Klass K:
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
10)
11)
12)
13)
14)
15)
16)
17)
18)
U lla von Schantz, H :fors IFK .. ... ... . .
Rut Hartman, IF Atlas ......... .. ......
Berit Sohlberg, IF Atlas . . . . . . . . . . . . . . . .
Else-Maj Seger, Fiskars IF .. .... - , . ... ..
Hjördis Leander, Akilles OK . . .. ..... . ..
Ethel Moilanen, Kervo IB .. ..' , . . . .... . .
Ella Heino, Fiskars IF ... .. ... - ... . .... .
Ruth Schalin, H :fors IFK . .. . -.- ... . ...
Margit Blåfield, Akilles OK ... .. .... . ...
Märtha Björklöf, Akilles OK . . ... -, , . .. .
Gunnel Lillqvist, IF Brahe . . . . . . . . . . . . . .
GunVlOr Kronholm, IF Brahe .. . . .. ......
Rea Långström, Kyrkslätt IF ........ - , ..
Märtha Nylund, IF Brahe . .. ... . ....... .
Margit Gustafsson, Pargas IF .. . .... . ....
Ebba Öhman, H :fors IFK .. . - ...... ,_ ..
Anna Nygård, IF Kraft .... . ............
Karin Gullmes, IF Länken .. .. - ... . .. . ..
s·'
1·2
24
22
22
29
25
30
28
28
31
25
29
36
29
32
36
43
23
26
18
22
26
27
31
26
28
27
32
2·3
3·.
13
10
13
13
14
11
10
12
14
14
14
23 15
33 13
26 20
23 17
25 13
44 26 14
36 31 13
10
11
19
11
10
10
10
12
10
19
9
12
10
13
16
11
9
14
. ·M
8.35
10.06
9.39
10.01
10.48
8.57
8.58
10.06
9.07
9.04
10.49
9.17
10.21
9.13
9.16
9.33
9.02
10.40
Resultat
1.18.35
1.19.06
1.21.39
1.25.G1
1.25.48
1.27.58
1.27.58
1.28.06
1.32.07
1.34.04
1.34.49
1.35.21
1.35.21
1.40.13
1.41.16
1.41.33
1.42.02
1.44.10
Svensk-Finlands orienterare hade 'lUlder året 1950 två stora nationella framgånga r. Finländska mästerskapet i budka'Vloorientering gick en vaoker ma j·
söndag i Kankallinpää. Trots att södänningarna reste med olyckstalet 13 i busen, lagen var tretton til! antalet, togs mästerskapet tili FSO genom Örnen.
trion Henry, S'Ven-E'fik ooh Leo. Överst t .-h. myser IF Krafts mannar efter
det deras Ruben E llfJOlk positivt överraskat på första eta'PtPen. _
F em FSO-gralbbar hemförde å rets kanonhårda Afmemäster's kap ! natt- OCR
dagorienteri,ng, samt dessutom det sammanlagda terräng;mästerskapet. Tävlingen
var oerhört ansträngande, ty inom ett dry-gt dygn gick tre oli.ka kamp er. Nattetappen var ex,tra svår och det gälide aH mellan t'Vå kontroUer gå delad i två
gr'upper. Uppgiften klarades galant och j mst före samlingskontrolJ en stötte
Mäliterna» ihop. 1 sticknnörkret blev tiden på den 7 kil.ometer långa ba.nan
fin - 1.35.00. - Dagorienteringen kunde IR 4 :s patrull börja med 17 minuters försprång. Som 34 :de patrull &tartade kapten Francke, men grabbarna
löpte i mål bland de första. Försprånget hade sprung,it upp tili 40 minut-e..
och opatl'Ul1en kunde återYända tiLI sin garnison med t'Vå lådor fulla av pris.
Patrullen -bestod ,w följ ande pajkar räJknat från vänster: årets FSOmästare i F-juniork13!SS Eyollf Lundgren, T olkis A IK, T. H. VesterLu-nd, IF B~ah e,
fjolårets FSO-miilstare i juniorklass Boris Nyst röm, Akilles, fält'Väbel Birger
Valkeapää 000 patr,u lledaren kapten Erik Francke, Ekenäs IF.
124
19) Märtha Ekholm, H :fors IFK . ....... .. ..
20) Göta Jansson, Ekenäs IF ................
44 startande.
Lagmästerskap:
32 30 21 10 11.41
25 41 17 10 12.25
1.44.41
1.45.25
1) H :fors IFK 4.28.14; 2) Akilles OK 4.31.59; 3) Fiskars IF 4.40.32; 4)
IF Brahe 4.50.19; 5) Kervo IB 5.11.02; 6) IF Länken 5.42.34; 7) Pargas IF
6.01.22; 8) IK Örnen 6.41.44.
Klass KB:
S· I
1-2
2-3
42
N. Blomgren, Sibbo Vargarna ........... . 34
Brita Nyström, Akilles OK . ... - ....... . . 35
Marita Ingman, Österby SK .............. 31
Inger Fagerlund, Skogby UFIK .. .. . . .... 33
i.,illy Ferm, Drumsö IK . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Irma Colerus, Ekenäs IF . .. ......... . .... 76
31
42
42
60
61
122
84
'·1
14
16
16
9
8
16
17
13
12
12
9
16
19
33
1) Brita Nyman, Fiskars IF .... - ..............
2)
3)
4)
5)
6)
7)
.
"Tuonelas älv"
K A
126
R
Ny tt Ilnjesllpot gl ..
H
u
L
A
OY
TA PlO
4 -M
11.12
11.27
11.28
9.24
10.07
18.25
14.10
Resultat
1.51.12
1.55.27
1.56.28
1.58.24
2.08.07
3.34.25
3.44.10
W 1 R K K ALA
T T ALA
Schweizermästerskapen i orientering
sedda med finländska ögon
Av Eduard v. Veh
D et var me<! en viss spänning j ag tidigt en grå och kulen oktobersöndag
tillsammans me<! några sohweiziska orienterare och tvenne svenskar steg
på tåget på Hauptbahnhof i Ziirieh för att åka tili Aarau - en stad ungefär
en timmes färd västerut - som denna morgon var samlingspJatsoo fÖT deltagarna i schweiziska mästerskapen i orienteririg. J ag hade i de schweizisk.
tidningarna läst om orienteringstävlingar med närmare 5.000 deltagare och jag
var verkligen nyfiken på att se huru en sådan mammuttävling kunde ordnas
i praktiken. Visserligen hade dessa mästerskap inte samlat mer än ca 550 anmälningar, men om j ag därtill räknade de 330 löpare, som samma morgon
ställde upp till kantonaI tävlan i samma terräng, och förmodligen på samma
banor, någon timme före mästen;kapstävlingarna, så kom jag upp tili ett sammanlagt deltagarantal om nästan 900 man. Jag trodd e således jag kunde räkna
med att få se vilket system schweizarna använder vid arrangemangen av sina
stortävlingar, och i detta avseende blev jag ej heller besviken.
På gårdsplanen till en skola gavs närmare instruktioner åt deltagarna oelt
det framgick att vi skulle åka tåg ännu en bit förrän vi var framme vid
själva tävlingsplatsen. Under väntetiden hade jag god tid att iakttaga orienterarna. Schweizarna är ju ett ganska uppblandat folk med inslag från norr
och söder, öster och väster. Detta märktes också här, ty det fanns de mest
skilda folktyper företrädda bland dessa femhundra. 1 fråga om klädseln skilde
. de ganska mycket från vad man är van vid hos oss. Våra orientera're åker
vanligen ut på tävling sportklädda med ryggsäck, men här var de flesta helt
»civila», några me<! en portfölj under armen, andra med en kappsäck ihanden.
Ryggsäckarna var räknade. Jag tror det egentligen bara var de schweiziska
Sverige-fararna, som hade förselt sig med detta praktiska omhölje för sin utrustning.
Efter en kvart timmes tågfärd var vi framme vid den Jilla byn Kölliken.
tävlingsplatsen. Under färden dit 's tuderade jag startlistorna ooh a.rrangö,rernas
PM för deltagarna. ]ag fann, att den kantonala tävlingen, öppen endast för
127
föreningar från kant on en Aargau, gick i fem patrullklasser. Schweiziska
mästerskapen upptog likaså fem patrullklasser och därutöver en individuell
klass. Varje patrull bestod av en ledare, som orienterade, och tre man, som
sprang med. Huru dessa tre, som endast löpte utan att befatta sig med karta
-eller kompass, kunde finna någon tjusning i denna sport, har jag svårt att
förstä. Den individuella klassen var öppen bäde för seniorer och juniorer .
Nägon uppdelning enligt älder fanns ej. Endast 49 deltagare, av dem två
svenskar, stälIde upp i denna klass, vilket visar att den individuella orienteringen icke slagit igenom i Schweiz. Patrullerna 'Var däremot legio och denr.:a
form för orientering, så främmande för en nordbo, tycks vara melodin där
nere. Damer deltog varken i den kantonala eiler mästerskapstävlingen och jag
fick den uppfattningen att damorienteringen är ganska okänd. J ag nämmle
inledningsvis att den kantonala tävlingen gick i samma terräng blott någon
timme före mästerskapen. Sä var verkligen fallet. Startlistorna utvisade, att
os ista kantonala patrullen gick ut på banan kJ. 10.26, medan den förs ta mästerskapspatrullen startade redan kJ. 10.30. J ag undrar vad våra orienterare skulle
säga, om vi arrangerade exempelvis en distriktstävling i FM-terrängen, kanske
pä samma bana, med start en timme före FM-starten.
Under åkturen tili Kölliken följde vi ocksä noga med på en karta hur vi
.åkte, och under vandringen frän stationen tilI skolan, där omklädning och tävlingskansli var inrymt, var kartorna äter f1itigt i bruk. Detta visade sig även
vara av behovet päkalIat, ty senare fann jag att kartutgivningsplatsen, K , inte
alls var inritad på tävlingskartan, ej heller fick man någon som helst angivelse
på den. Tävlingen skulle förmodligen göras svärare på det sättet, men männe
inte ett sådant arrangemang kan räknas tili vad Olle Ekbom enligt nordisk
uppfattning skulle kalla >ilIegitim slump>? Men ä andra sidan måste det fram hållas, att åtminstone den kartutgivningsplats jag besökte lål!" mvcket öppet
och lätt tili på en väg vid ett markant skogsbryn. 1 varje fall leder detta
'system dock tili att den tävlande förser sig med kartor så att han under färden
ut tili terrängen kan följa med var han befinner sig. Man kunde måhända
säga, att orienteringstävlingen egentligen börjar så snart orienteraren lämnat
osin husdörr bakom sig.
1 den stora skolbyggnaden var allt mönstergillt ordnat. Uniform erade ciceroner-vakter - poliser? - visade deltagarna tili rätta och på varj e rumsdörr
fanns angivet fö r vilka rummet var avsett. 1 källarvåningen fanns duschrum
med varmt ooh kallt vatten. Sanitätsperoonal :fanns tili hands. Vid ett ständ
på gården fick varje deltagare avgiftsfritt ett glas het Ovomaltine och kunde
,dessutom köpa sig hur många glas han önskade. Efter loppet bjöds på mat
i ett värdshus nere i byn.
Jag besökte tvenne av de många startplatserna. Startbås fanns inte, utan
deltagarna sändes med två minuters mellanrum ut längs en stig tili kartutgivningsplatsen. D e individuella löpa rna startade fqr sig och där skulle ett bås
128
icke heller ha gjort någon nytta. Däremot ku nde det bli ganska trångt 0111
utrymme vid en startplats för patrullerna, då t.ex. tvenne klasser startade samtidigt och åtta man således skulle rusa ut pä en gång. Mannarnas utrustning
kom mig att frysa. De all ra f1esta sprang i gummiskor, tunna sportskjortor
och dito byxor, alltså ren fri idrottsdress. Visserligen kan det hända att vädr~t
i allmänhet är varmare än hos 055, men åtminstone denna dag var det preClS
lika råkallt och fuktigt som nägonsin en ruskig höstdag hemma i Hnland. En
an ing frusna såg pojkarna nog ut före starten.
P å en kartutgivningsplats Iyckades jag fä tag i en tävlingskarta. D et var
inte särtryck, utan ett helt blad i ganska ansenlcrgt format, varför ma~ var
tvungen att vika det {lere gånger för att överhuvud kunna transportera kartan
med sig, eiler få den att rymmas i ett kartfodraJ. 1 Schweiz tycks man dock
i allmänhet, liksom ofta i Danmark, löpa med den oskyddade kartan ihanden.
De enda som hade kartfodral var de två svenskarna. Kartan - i trefärgstryck - var utomordentligt tydlig och klar i skalan 1 : 25.000 med ekvidistanser pä 10 meter. Även de minsta diken och bäckar var tryckta med blått,
vilket gjorde det omöjligt att t. ex. förväxla en bäck och en stig. 1 det stora
hela påminde kartan mycket om vår t~pografiska karta 1 : 20.000. 1 den mån
jag hade t illfälle att röra mig ute på banan kunde jag också konstatera att
kartan stämde bra med terrängen. Tävlingsområdet var ganska begränsat, det
var inte fråga om någon t~rskog eiler vildmark,' utan ett skogsparti ca 2,5
gånger 5 km, av vilket blott en del hade använts av banläggaren. Terrängen
var rätt kuperad, men inte hårdare än att man utan svårighet kan uppbringa
ett likadant parti hos oss. Någon alpbestigning blev det aldrig tai om. P å
detta begrän sade om råde gick alltså denna morgon tvenne tävlingar tätt på
varand ra med sammanlagt nä ra 900 deltagare. Inte att undra på att jag under
min vandring i skogen och besök på en kontroll inte kände mig ensam. D e
olika klasserna hade olika banor med delvis samma kontroller, som dock skull c
besökas i olika ordningsfÖljd. Detta ledde givetvi s tili att det blev ett väldigt
springande hit och dit, löpare mötte varandra och korsade varandras vägar,
och då ingen med säkerhet visstc i vilken klass de andra tävlade, kunde det
inte bli fråga om att ~ h änga> eiler att för söka följa andras spår. Här fick
jag således fö rklaringen tili huru schweizarna Iyckas genomföra sina jättetävlingar. >Spårbildning kan inte undvi kas, och det är bMa bra>,. sade en
schweizare tili mig på tai om dessa sake r. Ingen av deltagarna vågar förlita
sig på de spår han ser i terrängen och följakt ligen har man ingen nytta JY
spåren. Att >hänga> ä r förstås ett lika stort lotte ri. Men en jättekarusell
måste en sådan tävl ing bli och jag tror inte nordiska orienterare skulle uppskatta ett sådant system. J ag tvivlar på att det bli r mycket orientering - i den
betydelse vi inlägger i detta ord - kvar vid en stortävling av detta slag.
Banan för det individuella mästerskapet var ca 10 km med 9 kontroller plus
mål och rymdes inom en rektangel med sidorna 2 km och 2,5 km. Detta
9
129
säger kanske en heI del om huru banan enligt vår uppfattning skulle bedömas
i en banläggartävling eIler i praktiken. Om man klämmer in en bana på ctt
så litet område, måste följden bli att de tävland e flere gånger kommer att
löpa genom samma terrängparti, vilket vi ju anser förkastligt. Den ene av
svenskama berättade för mig att han fyra gånger sprang genom samma avsnitt. Schweizarna har däremot en helt annan syn på denna sak. De anser
det vara en fördel att f1ere gånger få löpa genom samma terräng, då känndr
man ju igen sig, förklarade en för mig. Uppfattningen om vad sam äJr orientering och vad som bör fordras av en god bana tycks vara betydligt olika i
Schweiz och i Norden.
Kontrollerna var inte inritade på tävlingskartan utan meddelades genom
angivelser, som fömtom en kort beskrivning av kontrollens läge, t.ex. bäcksammanflöde, <uppOOg även dess koordi1l1ater. Detta system påmimle 1 stort om
det som delvis tillämpas i Norden, men hade här den olägenheten, att man
varje gång måste veckla upp hela kartan för att få tag i koordinaterna, som
fanns angivna i kanten av kartbladet. Tidsödande. Systemet var ganska ny tt
också för en del av schweizarna. Första kontrollen låg på en väg invid ett
bäcksammanflöde ca 1,2 km nordnordost om K. Det snabbaste var säkert att
löpa kompass rakt på, vägen uppfångade. Men den som tyckte om landsvägslopp kunde springa på goda vägar i en högerbåge ända fram tili kontrollen.
Angivelsen till tvåan visade att denna kontroll låg ca 500 meter rakt västerom
K. Alltså var det bara att löpa tillbaka tili Koch därifrån tili kontrollen.
Är detta nordisk orientering ? Vid andra kontrollen gavs angivelserna för de
tre följande kontrollerna, av vilka de två första fick besökas i valfri ordning.
Vid sjätte kontrollen för seglades kartan och det blev kompassgång över sjuan
t~lI åttan, där sigillet bröts och tävlingen fortsa.tte på vanligt sätt över nionde
kontrollen tili må!. Kontrollplaceringen var ganska fanta silös : av de nio kontrollerna var åtta placerade på en väg eiler i ett vägskä!. Målet för den individuella klassen - det fanns flere mål - var också i ett vägskä!. 1 terrängell
var kontrollerna utmärkta med en i marken instucken pappskiva angivande
kontrollens nummer. Enkelt och behändigt. Rar vi inte hos oss ibland gått
för långt med skärmarna, så att orienteringen blir ett letande efter skärmar
i stället för uppsökande av terrängföremål ? En god orienterare bör ju finna:
en kontroll även om ingen skärm vajar över den. Sedan är det en annan sak
att en skärm piggar upp det hela och är helt 'dekorativ där den vajar i skogen.
Resultatgivningen var ordnad på ett helt annat sätt än vi är vana vid.
Några tavlor syntes inte tilI och några resultat kungjordes över huvud icke
förrän vid prisutdelningen. Denna ägde mm vid 16-tiden och därvid upplästes
endast de bästa resultaten. Den som önskade få veta övriga placeringar kunde
på tävlingskansliet inköpa resultatlistan för 20 cent. J ag kunde inte låta bli
att sända en tanke till oss alla nordiska orienterare, som genast knotar om
inte våra namn finns på väggen när vi från bastun kommer upp tili tävlings-
131
eentralen. Tävlingskartan kunde likaså köpas för 50 eent, det var inte tai om
att deltagarna skulle få den gratis. J ag undrar om en tävlingsarrangör i Fin ·
land skulle våga sig på detta tillvägagångssätt. Förklaringen till det schweiziska systemet i dessa fall ligger måhända i den rätt låga startavgiften, 3
franken, enlig,t clearingkurs ea 160 marko 1 denna avgift ingiek extra tåg från
Aarau till Köllikell och retur, kostnaderna för omklädningslokalen, samt mat
och dryek. Prisbordet var synnerligen anspråkslöst. Patrullerna tävlade om
vandringspris och dessutom fick varje man i dc tre bästa patrullerna i va!"
klass en liten medalj. Denna tilldelades oekså de tre första i individuella
klassen.
D et var givetvis intressant att få följa med dessa tävlingar oeh av allt jag
fiek se kom jag till den uppfattningen att orienteringsidrotten i Sehweiz är
ganska olik den skogssport vi i Norden kallar orientering. Självfallet är det
vanskligt att bedöma hela idrotten efter denna ena tävling, men jag tror doek
den var rätt utslagsgivande i detta avseende. J ag var oekså i tillfälle att studera kartan för en tävling i trakten av Basel, och banan där giek i precis
samma stil Som mästerskapsbanan här ovan, siek-saek, av-oeh-an i sammn
terrängparti. Och jag styrktes ytterligare i min uppfattning genom det jag
efter mästerskapstävlingarna kunde läsa i de sehweiziska tidningarna. Man
ansåg där allmänt, att mästerskapsbanan icke varit IÖ<pbetonad, utan tvärtom
mycket orienteringömässig, oeh att den satte deltagarnas orienteringskunnande
på ,h årda prov. J'a'g tror att kritiken av en sådan bana i Norden skulle ha
anslagit helt andra tongångar. Banläggaren skulle nog inte ha fått ett ny tt
banläg-gningsuppclrag i den närmaste framtiden.
VARJE
KVADRATMETER
håller, sk"ddar
och isolerar!
Skaffar Ni Er
Ah. Karis BiI
Ah. Karis Service
Ah. Allan KarIssons Biltransport
INHEMSK
- och det gör Ni naturl igtvi s - så vä lj något av
dessa mär ken . D å kan N i va ra lugn för kvalite t en l
'G ' lTFÖR E N ' N
He ls in g fors -
132
TAKFILT
G E N r. t.
Mik ae lsg ata n 9
lIf. Österholm, Nya Svenska Sam-
skoLan hoppar nyll distriRtsrekord, 133 cm inom HSID.
Skolidrotts förbund e ts idrott s ve cka
Av Ole Thomasson
F. ~rbundet~
styrelse har under tre års tid dryftat
anordnandet
av
masS\-
t~~hngar, vl.lka .skulle . intressera alla skolelever och isynnerhet dem som icke
t1dlgare a~lvt Idkat Idrott. Idrottsveckan, som arrangerades 8--15. 9. 1950
var den forsta verkliga masstävlingen och glädjande nog blev den en fra- _
gå g D
•
d
.n
enna ~,ang var et f.rågan om en tävling med resultatgränser. Både
. n.
fhckor o~h pOJkar hade många friidrottsgrenar att välja emellan och endast
et.t godkant re~ultat var nog. Man ville göra fordringarna lätta denna första
g~ng och det vlsade sig även att dessa hade varit något för lätta för alla utom
for eleverna på de två lägsta klasserna.
'
Huvudtävlingen under idrottsveckan var procenttävlingen mellan skolor:1a.
Dessutom var en tävling mellan klasserna i varje skola utlyst och en procenttävling mellan distrikten.
Deltag~.rantalet överträffade alla förväntningar.
Man räknade ihop över
~500 godkanda resultat, presterade av ca 8000 deltagare, v,ilket är dubbelt mera
an SFI hade under sin idrottsveoka i år. Fliokornas insats visade sig bli
myc.ket betydelsefull. Ca. 60 % av alla deltagarna var flickor och typiskt vaI'
att Ingen pojkskola kon: upp till 100 % godkända prov. Samskolorna redde s-ig
utmarkt och deras domlnans hade blivit ännu större om Kotka svenska samskolas. flickor hade deltagit. Pojkarna i den skolan hade nämligen mött llPP
100 %Igt, men genom att flickorna blev borta sjönk skolans procenttal tiJl
32,8 %. Fem ~olor up?nådde 100 % :i'g t deltagande och av dem var fyra från
österbotten. Östenbottmngarna förtjänar en honnör för sin goda insats.
134
HeLsulgfors SkoLidro/tsdistrikts
mästerskap i juniorernas hiicklöpning vinnes av ELon Karlsson,
Andra Svenska Lyceum.
En dylik masstävling ger naturligtvis en heI del intressant statistiskt materia!. Detta material blev dock icke så full'ständigt, som man hade hoppats,
ty flera skolor hade nonchalerat både resultat- och åldersuppgifterna. Nästa
år skall väl även den detaljen bli väl skött. När man granskar resultatlistorna, så konstaterar man främst, att idrottsskolan Bor'g å Iyceum blev bästa
pojkskola med 99.4 0/0. Man märker även att fordringarna för de lägsta klasserna har varit fö·r svåra, ty endast en I-klass (Svenska flickskolan) har
blivit sin skolas bästa klass. Av de på programmet upptagna grenarna har
löpningarna varit populärast med undantag av löpning 1000 m för pojkar.
Endast 86 pojkar har löpt denna sträcka och av dessa är 2/3 från Svenska
normallyceum och Gamlakarleby samskola. Resultat i tresteg har noterats av
endast 53 elever, av vvlka ca. 50 % är från Gamlalkarleby. 1 diskuskastning
har inte hel1er noterats många resultat.
Slutintrycket av Skolidrottsförbundets Idrottsvecka blev gott. Förbundet
har emottagit ett f1ertal brev och telefonmeddelanden av gymnastiklärare från
olika delar 3JV landet och alla har uttryckt sin glädje över denna nya tävling.
Detaljkritik har även framkommit och skal1 beaktas när nästa års Idrottsvecka arrangeras. Det var glädjande att dessa %-tävlingar genast blev populära ty massidrotten ä:r lämpLig för skolorna. En av Skolidrottsförbundets
främsta uppgifter är att hos eleverna i lanrlets svenska skolor väcka intresse
för sund idrottsutövning. Om detta intresse varar ärven efter avslutad skol gång, så är mycket vunnet. Man har skäl att antaga att massidrotten kommer
att bli ett gott hjälpmeclel i förbundets strävan att nå c1etta må\.
*
135
Orienterarnas första damkurs på Solvalla
Av Margit Blå[ield
Söndagen den 27. 8. 50 'samlades 19 hurtiga orienteringsfliokor från 12 fören.ingar representerande 7 distrikt tilI en fyra dagars orienteringskurs för
damer på Solvalla, den första kursen i sitt slag. Som ledare för densamma.
funktionerade Ingrid Welin och Margit Blåfield.
Programmet hade uppgjorts med tanke på nybörjare, varför en förbe redande
orienteringsinstruktion vaI' av nöden, innan vi sökte oss ut i terrängen för a tt
i praktiken omsätta de inhämtade lärdomarna.
Ter.rängen hä r är ytterst kuperad ooh vilsamt skön med massor av höga
berg och vackra träsk som goda hållpunkter, varför ingen behövde vara rädd
att tappa bort sig med karta och kompass i näven. För övrigt fick vi vara
med Om linjeorientering, rut-, miniatyr- och poängorientering, en orienteringsträning och sista kursdagen en dito tävling i två klasser. Däremellan hade
vi glädjen att få höra tvenne föreläsare: skogsrävarna Raymond SelI och
Eduard v. Veh, vilka talade om orienteringsteknik och skogsvana och om förbundet och dess organisation. Mellan de olika programnumren simmade vi
flitigt och hann både leka och sjunga. Bastubadet var synnerligen efterlängtat
efter dagens duster i skog och marko Kosthållerskan, fröken Helenius, skötte
nog om att vi inte gick neråt i vikt.
Kursens sista dag efter avslutad tävling tågade vi upp tili punkt 101 slalomberget, där utsikten är storslagen. Där diskuterades dagens bana och orienterings- och träningsförhållandena inom de olika distrikten. Komtaterade; ~)å
några få undantag när att flickorna ganska bra sköter om sin träning. Sångp.r
klingade UI' friska och unga flickstrupar denna strålande solskensstund där högt
uppe på berget i orienterarnas eget kungarike. Och vi kände att dörren hade
öppnats för oss tili de stora skogarna l11ed de tysta vattnen och de höga
bergen, tili de sviktande mossarna, til1 soi och hälsa. En skön stund att minnas. - Ingrid Welin höll avskedstal och tackade deltagarna för det stora
intresse de lagt i dagen och för det goda samarbete som rått mellan töserna
och ledarna och hoppades att ktirsen givit dem något positivt i utbyte och att
de lärdomar de här inhäl11tat skulle komma den finlandssvenska orienteringen
tili godo i form av ökad anslutning och större intresse för skogarnas sport. _
Vi skildes l11ed ett glatt återseende, ty vi skulle åter få träffas vid hösten s
dus,t er oc:h lekar mellan rödJYita skä rmar.
136
En härlig vy [rAII gl'allllen Fjäll8kidarklubbell 3i:8 Irappa, diir
kursen samlals för atl njula av
so/en oeh den gra nn•• ulsiklell.
Dell ella av kursledclrinnorJw
Jfalgil f/låfield iinslruk/ionslagen med Noux Limglriisk
i bakgrunden, vaekerl glitlJ'ande fram mel/an Iriiden.
Avskedels slund iir kommelI.
Glada oel! 8pränglärda kursisl el' i viinlan po. bussen, som
ska llföra dem til/Helsingfors.
137
nom ständig övni ng och avslipning försvann dessa fel. ärskilt fäste lärarna
stor uppmärksamhet vid elen moderna tretakten och den finska fyrtaktsdiagonai en. Men att stakningen ha'l' gin fördel vid v issa skidfÖ'l'en betonades även.
Senare delen a;v ku,rstiden användes mera för konelitionsträning ooh i små
gr1upper på 2--3 man g~ordes utflykter på flere mil i meterdjup nysnö över
fjällryg.g arna som kantade den strida slingrande Vindelälven. Alla dessa »morgonda;gens män» har sina S--6 år på naaken innan de står inför de ~tora uppgiftel"l1a -- VM och OS, ()sv. »Det är just ni som skall avlösa vä,r nuvarande
skidelit, när de åren kommer» lydde »Lia» Johnsons förmaning. 1 filmen han
förevisade om Mora-Nisses, Täpps, Östenssons och LundsbrÖ'l'ns förberedande
olympiaträning i Vålådalen finnes ele mest tekniska skidrörelser som fångats
på fiIm. Så ral1111 den ena da;gen efter den andra undan ooh efter avslutningskaffet på Hällnäs Cafe, kunde alla deltagarna styra färden hemåt nöjela, belåtna ooh meel många nya lärdoma r för framtiden.
Vuokatti
Deltagarna i Hällnäs-kursen ser {Ilada ui Irols 35 minusgrader.
Tredje Irån vänsler är Leo Backman.
TRÄNINGSFLIT INOM FSS
Av Leo Backman
Hällnäs
Finlanels Svenska SkJidförbund hade för första gången samlat sina elitåkare
tili träningsläger i Vuokatti, för att genol1ngå en ,grundLig .fönberedande träning
för den kommande vintern. Det fanns god vilja och träningsflit hoo de gossar
som anlände den 12 november 1950, en förtrupp på 8 man, fyra från Österbotten och samma antal firä,n södra Finland.
Full vinter rådde när Yli kom tilI lägret. Temperaturen var,i erade mellan --1
tili __ 50 C. »Onnela>-stugan vilken resePVerats för FSS löparna var nyreparerad både in- och utvändigt. De båda varma rummen med sina fem mjuka
Itetekabäddar tydde på att allt var i ordning ooh i prLma skick.
Första dagen g·ick i promenadens tecken. A\.la vaI' vi nöjda med den njutningsfulla vinterstämningen, efter att dagen förut ha lämnat våra hemknutar
under stÖrt['egn.
1
härJjg .,kidterräng med bitande 35 graders kyla tt-1mmades ett 2S-tal 10vande skidfö·rmågor vid instruktionskursen i Hällnäs (Västerbotten). Det var
silvermedal,j ören från Olympi·s ka Spelen i Garmisah oah Lake Placid, Axel
Wikström, SkeUefteå som med .största omsorg tränade »morgonda;gens män»
irån det nordliga SvePige. Till kursen hade inbjudits en FSS skidlöpare och
undertecknad ihade den stora äran. Lägertiden var mycket lämpIigt vald från
1--9 januari 1950.
Väderleken inbjöd inte till övningar ute i det fria under kurstiden. Sär~kilt
när kvicksilvret började krypa under --35 0 C kunde man inte gärna vara ute
längre 's tunder, även om man buntade på sig en arktisk klädedräkt, bestående
av upp till tre huvudbonader och strumpor både innanför och utanför kängorna.
Det vaI' mest yngre rförmågor -- j uniorer och fö rsta årets sernorer -- som
erhållit ka1IeIse till Jägret, <villk et ansågs vara den rätta modellen för att få
ut det mesta möjliga. Viktigt är att avslipa stilen innan en del oriktigheter
hunnit nötas in. Många av deltagarna hade kantigt löpsätt, men efterhand. ge-
138
En del BV Vuokallikursen Iills8111mans
lIIed rikstränaren Veli Saarinen (andra
IrAn höger).
Sevl Ho/mslell, Harald Slrömberg, Sven
Slåhl och Kuri Riska.
På må'11dagell stod var,j e man på skidor ooh att det fanns iver ooh lust
från första stund, ·e fter åtta månaders uppehåll, kan man fö,rstå. Hela första
veckan ägnades åt promenadåkning. »Skynda långsamt» 'var vår melodi.
Dagsprogrammet: k1. 7,30 väckning och morgongöromål (gymnastik) 8,00
morgonte, 9,00-11 ,00 skidövningar, 11,00 frukost, 13,00-16,00 skidträning,
16,00-17,00 bastu, 17,00 middag, 19,00-20,00 fö,r eläsning eiler diskussion, 20,00
te, 22,00 tystnad.
De två senare vec.korna följde varannan dag sådan ändring i programmet
att frukosten intogs kJ. 9,00 och middagen klo 16,00. Dagen blev 00 ren träningsdag, långlänksdag.
Torsdagen den 16 november anIände en stor skara finska elitåkare. Men
såväl på bastulaven som annanstädes rådde god sämja mellan de båda fö!1l)Undens skidlöpare, trots att en stor del av våra grabbar inte behärskade finska
språket. Vid veckosbftet kom Veli Saarinen ooh redan på måndagen den ZO
var han klar för att genomgå finsJ.ipningen i de o:ika löpsätten med oSS. Ett
par dagar senare undervisade han backteknik, både uppför ooh u'. iör.
Söndagell den 26 1'I0vember anlände en trupp på sju man av våra grabbar.
Nya g:lada gossar sam längtat eHer vintern. Ett par atv de tidigare anlända.
gossarna paokade för hemr esa efter att ha avverkat dryga 35 mil på skidor under t'Venne veckor.
Det åktes långa ooh korta turer om dagarna - men på torsdagarna var det
långturer. Redan kJ. 9,30 stod varje man som kunde skida på benen och målet
var de 11 fjälltoppar, 'sQm I,igger i nänheten av VuokaJt:ti. En färd på ungefär
4,5-5 mil genom skog oel! mark.
Ombytta roller blev det då. SFI-trä,naren Gusta.f Laurell kom för att
V'isa den svenska skidfilmen »Lär av mästa'r na» som uppskattades lika mycket
av de finska åkama som av våra egna pojkar. Men det goda tar alltid så
snart slut och så var det även nu, ty snart visade det sig att lördagen den 9
140
december var i antågande. Alla började för.bere J a S111 hemresa efter att ha
tillryggalagt meJ.lan 35-60 mil under lägertiden.
Skidstjärnorna är inga övermänniskor, det fick gossama besked om. Vi
fick i Vuokatti ett bättre självförtroende bland de .h årda finska skidkamraterna vi kom i beröring med och b1ev på samma gång en handfull lärdomar
rikare. Tili det goda och positiva kan ookså räknas Veli Saarinens förståelse
för FSS:s oerfarna åkare, vilkas fel ooh briste r han starkt poängterade i.o.f.
rättelse. Institutets ohef Onni Palaste var mannen på sin plats, han hälsade oss
hjärtligt välkommen åter nästa höst.
Nu gäller det för FSS-grabbarna att ett par tre år i följd vara mOO på
detta läger ooh vi skall finna Skidfö.rbundets grabbar bland den stora finska
eliten.
Deltagare: Sevi Holmsten, Pyttis IK, Harald Strömberg, Sibbo-Vargarna.
Sven Ståhl, Sibbo-Vargarna, Hilding Nyberg, Sibbo-Vargarna, Henry Nyberg, GIF, Bjarne Bexar, TUS, Bertel Byskata, IK Kronan, Jarl Baolanan,
IK ömen, Henrik Jåfs, Vörå IF, Holger Hudd, IF Femman, Harry Brännkärr, IK Myran, Tor K0r·sman, IF Brahe, Nils Nyman. IF Brahe, Kurt
Riska, IK Kronan.
Ledare: Leo Backman.
Solvalla
Unga och lovande skidlöpare från österbotten och
yland hade församlats
tili gemensam 2 veckors träning på Sowalla från 1.-14. 1. 1951. R ena »framtidens hopp» med god hälsa ooh fys isk kondition. Vädrets makter hade hört
vår önskan om vacker-t väder ooh man kan säga att det var den ljuvaste vinterstämning från första dagen.
Lägret hade denna gång samlat ett jämnstarkt deltagarfält med god flit,
ooh vilja att träna och lära. Fem flickor hade hört kallelsen och vad kunde
vara tili mera nytta för dem, än att fa följa med pojkarnas träningsmetoder
och taga lärdom därav. De manligas antal gick upp tili 18 stycken.
Dagsprogrammet var fulltecknat från morgon tili kväll, med väckning kJ.
7.30 och tystnad 1cl. 22.00. Under de första dagarna genomgicks de· olika skidsätten med hela kur·sen. Senare genomgicks samma sak gruppvis och i nödvändiga fall ytterligare enskilt. För konditionens uPlYbyggande användes två
skidspår, en slinga på 23 km runt Noux långträsk och en annan mera teknikbetonad slinga på 11 km. Kvällarna användes för toori, diskussioner och
sång. Även filmförev.isn1ng ingick i prog,rammet och llIPpskattades högt av hela
kursen.
Kursen hade även besök av FSS-ordföranden major Ståhle och sekreteraren
HakuIin under t'rettondagsheLgen. Kvällen blev en avkop'pling från träningen.
141
Fiskars! Idroltsförellillg /lade på S011lmarell eli celebert
besök av en trupp MAJ-tel' med världsrekordillnehavaren
Lennart Strand (t./I.) i spelsen. Han ses här i sällskap
med Stig Häggblom Irån Sport-Pressen oeh Rolf Hällström.
Distriklels ordförande Hara/(( Blomqvisl.
Väst-Nyland går friskt franl
Kommunerna och idrotten
Ko~u~ern.a
visa ej den förståelse för idrotten, som denna på grund
av sma hoga ldeal ~ch karaktärsdanande inverkan på ungdomen, har rätt
a~t fordra. Det:a, .l många falI, särdeles berättigade påstående, framföres
tatt och ?fta fran ldrottsledarhåll. Vilka sakliga och överbevisande argu~ent en ldr~ttens förespråkare i de kommunala organen äll kommer med
f~r han alItld v~ra beredd på att det bland fullmäktiges medlemmar
fmns personer, vllka av födsel och ohejdad vana ser llågonting onödigt
och r.~nt~v f.?rkastligt i de anslag, som äskas för idrott och kroppskultur.
Att forsoka overtyga dylika personer att de medel vilka en kommun offrar
~å idrottens a~tare ~omma igen i fo= av dugliga, framåtsträvande, fyslskt o~h ps~.~skt ~nska medborgare i samhälIet, visar sig oftast lönlöst.
Det ~_alIer folJ~ktbgen för den idrottskulturelIt intresserade ungdomen
a~t sJalva s.e tilI att deras representation i fullmäktige och kommunala
n~der blir så fulIödig, både kvalitativt och kvantitativt, som möjligt.
Da ldrotten, genom god sammanhållning, skapat sig en ställning i samhället, gälIer det för idrottens representanter att känna och bära sitt ansvar på rätt sätt. Framför alIt får han icke imitera fanatikern från det
motsatta lägret. Genom framfusighet och armbågsstil kommer man icke
långt i de~ lån~a loppet. Idrotten har ej råd att förlora en enda anhängare
genom o~ampligt uppträdande och oskäliga fordringar från dess represen tanters slda. Inom den kommunala politiken får man ofta lov att konsta-
tera att )>vårt land är fattigt, skalI så bli» och det gälIer att taga saklig
ställning till frågor, som stälIer idrottsintresset mot andra kulturella
frågor. Framför allt böra vi sträva till att få idrottsmotstålldarna att inse
att idrott och kultur icke kan ställas mot varandra. Idrott är en form av
kultur. Och sist: Idrotten får icke bli ett självändamål!
Att man i Västra distriktets »huvudstad» Ekenäs har en synnerligen
idrottsbetonad fullmäktige är ett faktum som talar för en stor förståelse
även för denna kulturfo= bland stadens befolkning och vars spår av alIt
att döma inom de nä=aste åren kommer att synas i form av efterlängtade nya idrottsanläggningar. Men så sitter också en gammal aktiv idrottsman och ledare, Sven Högström, som fullmäktigeordförande och borgmästare i »idstadem. Och självaste stadsdirektören, Rudolf Eriksson,
gick i spetsen för en insamling till ny kanot åt fiskarpojken Torvald
Strömberg, då denne kom hem från världsmästerskapstävlingarna med
guldet i fickan.
Så väl förspänt är det dock icke överallt i västra distriktet. Idrottsplaner saknas ännu helt åtminstone i Ekenäs landskommun, Bromarv,
Snappertuna, Ingå och MjölbolIstad, trots att idrottsintresset på en del
av orterna står synnerligen hogt . Att i en del kommuner med splittrad
bosättning åstadkomma ordinära planer skulle även med god vilja stöta
på stort motstånd, enär avstånden äro så stora att en stor del av kommunens befolkning icke skulle kunna utnyttja dessa. Här är målet: mindre
kostsamma, men flera träningsplaner. Avsaknaden av idrottsplaner för,
inom dessa kommuner, till specialisering på vissa idrottsfo=er, såsom
orientering och skidlöpning, vilket är ett ingalunda missunnat plus för
dessa idrottsfo=er, men gör att en del gryende förmågor med speciella
förutsättningar för friidrott, icke kunna nå den nivå deras eventuella
anlag förutsätta .
H3
Med bildandet av Nylands läns idrottsnämnd, med landshövdingen
som ordförande och landsorten väl företrädd, har en instans uppstått
som bland annat har till uppgift att öppna ögonen på de styrande i kommunerna för idlöottens betydelse som danare av dugliga medborgare. Då
denna nämnd även av allt att döma kommer att få ett finger med i spe1et
vid fördelningen av tipsmedlen, torde de kommuner vilka även sj älva visa
intresse, kunna se ljusare framåt mot målet, att tilI varje tätort på Iandsbygden åstadkomma en idrottsplan.
Harald Blomqvist.
FriidroLten och ungdomsarbetet
Det är säkert mer än en föreningsIedal'e som med bekymmer kunnat
konstatel'a att kadern av rege1bundet tränande friidrottsmän är rätt liten,
viIket är anIedning till, att det mången gång är ganska svårt för en förening att få ihop ett slagkraftigt klubbIag. Orsakerna till att återväxten
är ganska svag är månaa, men en av de svåraste konkurrenterna i kampen om småpojkarna är onekligen bollsporterna, som oftast Iockar mera
än den fria idrotten. Då kampen om sjäIarna börjar redan med pojkar i
8-10 års åIdern är det ganska naturligt, att just bollsporten har större
dragningskraft än den individuellt betonade friidrotten, som dessutom
fordrar mera av eget initiativ och personlig träning än bollspelen, som ju
är mera ,>gäng» betonade.
Al1språkslös iältil1kvarteril1g vaI' anordl1ad löI' dettagarna i Västra Nylands idrot/sdisirikts pojkJäger i Tena/a, men humörei vaI' prima.
144
Cyke/sporlen har gamJa
traditioner ;nOl11 dislrilltei. Bi/den är hämlad
Irån DM-Iävlingarnll i
Svarlå med Svarlå JK:s
"cyhe/pappa" He/ge
Gerkman i nlitien.
Inom västra idrottsdistriktet har man haft ögonen upp för att den
fria idrotten är en smula blodfattig, och för att få bredden att stiga har
man där gjort en heI del för att locka småpojkar över till friidrotten. Ett
av de allra bästa medlen att få pojkarna att med Iiv och själ ge sig 1n på
dessa vägar är att hålla läger. Sommaren 191,.9 hölls i VNID två läger, det
ena med Karis IK som arrangör, medan Ekenäs IF stod för det andra
Iägret. Intresset var glädjande stort och i ännu högre grad var detta fallet
1950 då distriktet själv samlade alla pojkar tili ett stort gemensamt Iäger
i TenaIa. Deltagarnas ålder var 8- 12 år, och utom friidrott hade man
orientering, simning, handboll och Iekar på programmet. Pojkarna var
överförtjusta och som bevis på hur de uppskattade Iägervistelsen kan nämnas, att flere av dem skrev uppsatser om lägret, då de i skolan skulle berätta om sitt trevligaste sommarminne. Hur nyttiga pojklägren än är så
kostar de också dryga slantar och trots att distriktet redan har beslutat,
att ett nytt läger skall hålIas också nästa sommal' är man litet bekymrad
var pengarna skall tas, men kanske SFI:s juniorråd blir i tilIfälle att hjälpa?
En annan nyhet i VNID, som också har visat sig mycket stimulerande
för intresset, i detta falI bland de äldre aktiva friidrottsmännen, är det
vandringspris som en del gamla kämpar i västnyland med Abbe Vinter
och Ludvig Steiner i spetsen skänkt distriktet. Priset, dr'- <;.k. Gammelrävs-
145
priset, är föremåJ för tävlan vid samtliga friidrotts DM, alltså också juniorernas. De sex främsta får poäng i varge gren, ooh därigenom kommer
föreningarna att sända med också flere andraplansmän, som tidigare lämnades hemma från DM. Härigenom hlir DM en verklig stormönstring av
distriktets slagkraft, ooh VNID kunde registrera in glädjande stora deltagarsiffror vid årets DM -tävlingar. 1 många grenar steg deltagarantalet med
över 100 % jämfört med föregående år, ooh t.O.111. en ' gren som släggkastningen fick hela sex deltagare i år. - Vill 111an ännu framhålla några metoder, som kan looka fJere idrottsmän över tilI den fria idrotten så kan man
inte förbigå den dragningskraft, som de skandinaviska trLpperna utgör. Tili
dem förbereder sig alla aspiranter i regel exempJariskt och träningen, som
annars kanske inte har varit så regelbunden, sköts nu på helt annat sätt
med tyåtföljande bättre resultat och stigande intresse för sporten också
sedan resan avverkats.
Klubbkamper inom landet har ju också en stor förmåga att »dra», och
de 77 klubbkamper, som .f öreningarna i VNID ordnade senaste säsong är
belägg på, att denna vä'g att få fram större skarorär både omtyckt ooh lätt
framkomlig. Och hur kostsamma tredistriktskamperna än varit för distrikten kan man redan nu se, att vi där har ytterligare en metod att stimulera
intresset bland de breda idrottslagren. Dessa distriktskamper sammanför
dessutom respektive distrikts idrotlsmän på ett ,helt annat sätt än vid t. ex.
DM, där man ju kämpar bittert mot varandra. 1 3-<1istriktskampen bindas
broar mellan de skilda delarna av distriktet ooh de vänskapsband som knyts
i en sådan kamp mellan distriktets idrottsmän och ledare !>Iir med säkerhet
många och hålJ.fasta.
Kampen om ungdomen är hård, och vi, som vili ha den fria idrotten
framåt, får inte slappna av ett ögonbliok utan ständigt försijka komma med
nyheter och förbättringar. Med tanke på att det är pojkar i den första skolåldern, som skall värvas tili friidrotten, vore det säkert anledning att etablera
en ännu intimare kontakt med folkskolornas lärare ooh lärdomsskolornas
gymnastikledare. Speciellt de sistnämnda går ofta den enldaste vägen på
sina gymnastiktimmar utornhus höst och vår, d.v.s. bollvägen. Den fordrar
inga större förberedelser och inte en så stor personlig insats av läraren.
Skulle skolornas gymnastikledare visa större intresse för att anslå åtminstone
endel av timmarna för friidrott, inte blott för ev. märkesprov, vore mycket vunnet, och härigenom skulle säkert friidrottens anhängarskaror snart
växa. Då skulle man få den stadiga grund lagd, som en framgångsrik
verksamhet i den fria idrottens örtagård fordrar. Och härtill fordras
en kraftig insats inte endast av den stora skaran idrottsutövare utan
kanske i ännu högre grad av ledarna ooh den stora skaran av varmhjärtade
gynnare runt om i bygderna.
Erik Francke.
146
Distriklels ordförande Anders Stenman .
Norra distriktet behåller ledningen
Nid-arens efterkrigstida prestationer
Idrottsarbetet kom snabbt i gång i Norra' Idrottsdistriktet efter kriget,
och idrottsevenemangen avlöste snart varandra på föreniUgarnas program.
Redan vintern -45 räknades deltagare i hundraden på skoltävlingarna,
och glest var det inte heller på föreningstävlingarna. Sedan man hunnit
så långt som tili året -47, gick man med friskt mod in för att arrangera
den sedan så strålande gymnastikfesten i Jakobstad. Denna fest blev en
manifestation av den typiska NID-mentaliteten, viljan hos var man att i
alla väder dra sitt strå tili stacken. Det var många kommittt~er och många
händer som hjälpte tili, men det var inget gående i »f1ock och farnöte ».
Det var den enskildes ansvar inför den gemensamma uppgiften och framförallt individuell företagsamhet och kunnighet i förening med grundlig
organisation ovanifrån. Tummen på rätt ställe på handen! Och de senare
gyrnnastikfesterna i distriktet: Gamlakarleby -48, Terjärv och Kållby -49
och Nykarleby -50, märgfyllt alltigenom!
Av tävlingsarrangemang står Pedersöre-Pojkarnas SFM i färskt minne.
Karlebynejdens Nordiska tävlingar i GIF:s, Myrans, Kronans och TUS:s
regi har likaså varit idrottsfester av prima märke. TUS:s arrangemang av
FSSM -49 med blott några dagars varse1 behövde inte heller skämmas för
sig.
Trots kristid och avsaknad av kontanter tog Kållby-borna m ed frejdigt mod itu med sitt sportplansbygge. Det vill energi och optimism tili
för att åstadkomma en egen pIan i en by på 500 p ersoner. Drotts skidstuga
147
och nya skidbacke har också kommit tili i förbifarten utan någon som helst
kommunai tillskyndan. Kronan har en fjällstuga färdig i Äkäslompolo
(vem skulle annars vara den första på detta nya område!) Nykarleby och
Munsala är mitt uppe i sportplanebyggen.
Av idrottsliga prestationer har idrottsdags- och veckosegrarna en lång
följd av år varit de tongivande, men distriktets juniorer har även de senaste åren visat framfötterna både på SFM och FM. Då dessa grabbar
slutligt funnit fotfäste i männens spikskor, skall de väl så småningom
återfinnas i större sammanhang. Helge Nylund är redan på god väg.
Det är lätt att få NID-aren med på noterna, då det gäller en personlig
insats i någon form, men blir det fråga om att samla idrottsmän i stall tili träningsläger, då är det motvind och strävt före. Och det är väl naturligt så, huru skulle en stor frisk karl med felfri aptit kunna sätta sig på
skolbänken, ställa sig i led för morgongyrnnastik och dagen lång utföra
handlingar som dikteras av en annan, då han enligt egen åsikt fötts med
förutsättningar att själv klara sakenl Men t.o.m. NID-aren måste erkänna
att idrotten gått vidare och att det inte me ra räcker med bara det hemlärda, det räcker inte ens med »Steinback-rågem. Men dock vilI han helst
leka sin idrott utan inblandning av andra ledare än dem han själv valt
sig. Och kommer blott den verkliga träningsglöden, och den kommer, ja
- då lossl1ar det verkligen på allvar för de våra.
Evald Stenman.
Norra Idrottsdislriktels förtjänstmärke
Norra Idrottsdistriktet\S årsmöte i Jakobstad den 21 januar~ 1950 fick en
högtidlig avslutning genom att distriktets förtjäJIlstmärke då för första gången
utdelades. Det var sex av NID: s trotjänare och förgrundsfigurer som dekorerades, nämligen: J. V. Björk, Karl G. Andersson, Edvin Corin, Valter Eklöf,
Anders Stenman ooh Gunnar Strang. På distdktets gymnastikfest i N ykarleby
den 18 j uni detta år överlämnades förtj änstmärket tilI distriktets trotj änare
och förbundsgestalt inom gymnastiken Y.njö Gustafsson.
148
Förljänstmärkel
Elitmiirket
ElitidroUsmannasammanslutning mom
Norra Idrotlsdistriklet
Norra Idrottsdistriktet fattade på årsmötet i Jakobstad den 21 jan. 1950
beslut om bildande av en elitidrottsmannasammanslutning inom di5triktet och
stadgade därvid även bl.a. följande:
För att bIi medlem i denna sammanslutning och erhålla NID:s elitidrottsmannamärke fordras att idrottsman hörande tili någon NID-förening uppnått
minst 20 poäng enligt nedanstående poängberäkning.
Finalplats i olympiska spel, seger i landskamp och FM ger 20 poäng
Andra plats i FM ger 8 poäng
Tredje plats i FM och seger i SFM ger 4 poäng
Seger i DM ger 1 poäng.
Ärsmötet i Jakobstad var även enigt om att ] . V. Björk, Anders Brännkärr,
Elis Hagström, Gösta Hagström och Lennart Riska under sina aktiva idrottsår
dokumenterat sig som värdiga elitidrottsmän, varför mötet önskade kaIla dem
tili medlemmar i nämnda sammanslutning, ehuru de inte under dåvarande förhållanden var i tilIfälle att samla tillräckligt antal poäng enligt ovanstående
beräkningsgrunder. Sammanslutningen räknar tills dato förutom ovanuppräknade följande medlemmar :
Thor Porko 270 p., Elis Backnäs 60, N. F. Sandberg 54, Per StraridvalI 45,
Edvin Sö<lerlund 45, Valter Eklöf 40, Arthur Kolam 35, Rafael Björklund 34,
Börje Strandvall 34, Stina Stenman 32, Fride Slotte 29, Ruben Casen 28, Onni
Brännkärr 27, Edvin Corin 27, Erik Korin 27, Helge Strandvall 26, Hugo
Hallman 24, Helge Nylund 24, John Corin 23, Arno Rubin 22, Levi Flöjt 20,
Betty Kankkonen 20, Runar Kolam 20, Bertel Storskrubb 20 och Elis Vikström 20.
Innehavarna av NID:s förtjänstmärke och Elitidrottsmannamärke är
hedersgäster vid alla idrottstillfälIen arrangerade av NID-föremng.
149
Per Calden,. u.lresserad och Iränu.gsflitig juniormäsll1re i diskus.
Yngling sorn kommer.
Birger Grägg, louande mångkampare inom disfriklel.
Tre distriktskamper -
tre segrar
Ett viktigt led i Norra idrottsdistriktets arbetsprogram har distriktsk:mp:rna mot ?lika granndistrikt utgjort, och utan överdrift vågar man
väl pastå, att Just dessa kamper i hög grad bidragit tili att stimulera
intresset hos de aktiva och sporrat dem till intensivare träning.
Idrottskampen nummer ett har länskampen Västerbotten-Österb?tten tidigare varit, men det förefaller, som om intresset för denna kamp
nagot svalnat de senaste åren. Västerbottens omotiverade återbud förra
sommaren, sedan förberedelsema i Jakobstad redan i det närmåste slutförts
var en bidragande omständighet härtill, och sen aste sommars .)surrogat~
kamp.), som undanstökades på en dag, besjälades ej heller av samma
entusiasm som de verkligt stora kampema förr om åren.
1 stället förefaller det, som om dubbelkampema, d.v.s. både seniorochjuniorkampen, mellan Keski-Pohjanmaan piiri och Norra Idrottsdistriktet trätt i stället som kampen med stort K. Dessa duster har städse omfattats med stort intresse såväl av de aktiva som av ledare, så mycket
mer som de varit synnerligen jämna med något så när jä=t delade segrar
och nederlag. Betydelsen av denna kamp har ju även varit en annan än den
enbart idrottsliga, ty den har sammanfört våra nejders finska och svenska
idrottsbröder och därigenom närmat dem till varandra. Det kan nog fastslås, att samarbetet' varit utmärkt, och redbarare motståndare såväl vid
förhandlingsbordet som på banoma har vi ej haft. Dessa kampers fortbestånd kan därför på goda grunder anses tryggat.
150
Den tredje kampen, nämligen mot de två sydliga distrikten i svenska
Österbotten återupptogs i fjoI. På grund av att Norra distriktet för närvarande varit något för överlägset, har kampen ej förmått väcka samma
intresse som de två tidigare nämnda, eIler som denna kamp hade före
kriget, då trion Bexar-Björkman-Kronqvist slog de våra - om också
knappt. Ett förslag från en idrottsledare i Vasa distrikt att utbyta kampen mot en match mellan juniorema i dessa distrikt är värt att tänka på,
och här vore utgången synnerligen oviss.
Men det var ju sommarens idrottskamper vi skulle skriva om. Efter
många om och men, diverse brev och telefonsamtal var man klar för årets
första kamp i Jakobstad den 23 juli. Över Vasa anlände de rikssvenska
gästema, som fick vila ut i Jakobstad efter en bussresa på 11 mil.
Kampen motsågs med rätt stort intresse, trots att den svenska segern
var tippad. Halvtannat tusental åskådare följde den jämna kampen, där
det både gavs och togs överraskningar, positiva. som negativa för vardera
parten, gjorde striden än mer spännande. Med två poängs marginai, d.v.s.
94,5 mot 92,5, kunde segem bärgas tilI hemmapublikens stora glädje och
vandringspriset ha=ade åter hos .)de kristna.). Vardera distriktet har nu
två inteckningar, varför pokalens öde definitivt avgöres nästa sommar.
En del goda resultat nåddes, såsom Brändströms 50,6 på 400 m. (tung
bana), C.-J. Lills 4.02.2 på 1500 m., Dennolfs 15.12 .8 p å 5000 m.,. L. Bexars
H.78 i kula, E. Backnäs' 46.70 i diskus och oförbrännerlige H. Österblads
47.89 i slägga. Enda dubbelsegrare blev K. Muje, som ju de senare åren
dragit mer poäng till vårt distrikt än någon annan österbottnisk idrottsman, men det oaktat ej, på grund av de något egendomliga bestämmelsema
fått distriktets elitidrottsmärke. Det förtjänar även nä=as, att lagkaptenen Lasse Bexar varit med alla gånger och varje gång segrat i kula.
Skall H. Nylund nu bryta hans segerrad? En annan trotjänare är Elis
Backnäs, som hemfört många landskampssegrar.
151
På grund av den livliga idrottssäsongen med de många stortävlingarna
här uppe - bl. a. stora FM i Kållby - drog det sent ut eIler till 26-27
augusti, innan K-P. piiris och Norra Idrottsdistriktets gossar fick tillfälle
att mötas. Kronoby blev mötesplatsen. Om det var den bråda arbetstiden
eIler lamt intresse, som var orsaken, vet jag ej , men lördagens intressanta
tävling åsågs av en handfull åskådare. På söndagen var det dock bättre.
Det såg tröstlöst ut för de våra efter första dagens tävlingar, ty motståndarna hade visat sig bättre än väntat och tagit en betryggande ledning såväl i senior- som juniorkampen. Våra seniorer samlade sig dock
storartat, tog igen försprå nget gren för gren, så att segern hängde på stafetten, d.v.s. den svenska. Muje löpte som vanligt i stafetten utmärkt sin
300 m. sträcka, så att Hellberg hade enda,st ett par meter att taga in på
sin man, något som han ganska lätt gjorde. Med 97 poäng mot 95 segrade
våra seniorer, medan K.P:piiri fick balsam på såren genom att i juniorkampen hemföra en så pass övertygande seger som 51-42.
Även i denna kamp n å ddes en del rätt goda resultat, ej minst i juniorklassen. Kokkolan Veikots lovande V. Porrassalmi fick tiderna 11.3 och
23.3 på resp. 100 och 200 m. K. Muje blev även nu dubbelsegrare, nämligen
i längdhopp med 6. 79 och i 3-steg med 13.84 samt bidrog verksamt till
stafettsegern.
Bland juniorresultaten må nämnas R. Blomqvists 11.6 på 100 m .
J. Finells 2.02.1 på 800 m ., O. Vallinkoskis 15.9 i häck samt P. Caldens
15.13 i kula och 45.52 i diskus.
Arets tredje och sista idrottskamp gick i Närpes den 2-3 september.
I denna liksom i de föregående kamperna fick båda lagen ställa upp
med reserver. J.. asse Bexar var i Tjeckoslovakien, H. ylund och G. Lång
i Sverige, medan K. Muje på grund av sjukdom inom familjen ej kunde
vara med.
Någon spänningsmättad idrottskamp blev det aIdrig, därtili var Norra
distriktets gossar denna gång för överIägsna, men det nåddes en del goda
resultat och såväl distrikts- som personliga rekord. E. Djupsjöbacka löpte
med 16.2 persoaligt rekord åt sig i korta häckloppet, likaså G. Öst såväl
på 100 som 200 och 400 m . H. Hellbergs 51.7 var även personligt rekord
för honom på 400 m. liksom L. Ingves' 52 jämnt som samtidigt var nytt
rekord för Syd-Österbottens distrikt. Med 43.67 satte dessutom lille G.
Avik nytt rekord för Norra distriktet i slägga. Trots att Norra distriktet
segrade med 114 poäng mot 69, skulIe stärnningen på grund av de många
rekorden ha varit hög, om ej K. Gistö i 5000 m. Ioppet brutit sitt ben .
Få se, om hans idrottsmannabana nu är slut!
Ja, som härav framgår, har orra Idrottsdistriktet all anledning att
vara beIåtet med den gångna säsongen. Nya krafttag behövs dock, om
positionen skall kunna hållas mot anstormande distrikt i norr och söder.
Karl G. AtldersslJtI.
FriHo[ Slotle. orienteringens [ramgångsrika pådrivare
i Norra dislriktel.
Stigfin narreflek tioner
Det lackar mot jul igen och då brukar det bli tid, att verkställa inventering och dra ihop ett bokslut över det gångna verksamhetsåret. I brist
på statistiskt material skall jag dock e.j framlägga några sifferuppg~fter
över N.I.D:s orienteringsverksamhet. Vili endast framkomma med nagra
allmänna reflektioner beträffande skogsluffarsportens utveckling inom
distriktet samt teckna några drag av ett par markanta stigfinnarprofiler
från vära norrfångna marker.
Inom .I.D. räknar vi med tre från varandra rätt skarpt avgränsade
omräden nämligen Karleby-, Pedersöre- och Nykarlebynejdema. Den
under ett par år märkbara förskjutningen av orienterar?egemo~ frän
norr tilI centrum har under detta är framträtt allt tydligare. VI kunna
definitivt fastsIå, att Brahe-pojkamas träningsflit och ambition, parad
med en energisk och mälmedveten Iedning fört föreningen tili en Iedande
position i distriktet på orienteringens område . Det gäller såväl bIand de
manliga orienterama som bIand orientösema. Visserligen vann Kr~~ans
lag även i är »Stigfinnarpriseb> tack vare oldboysrepresentantens overIägsenhet, men Brahe vann DM-budkavIen tredje gången i. följd och
Lundströms pokal itävian meIlan samtliga Svensk-öster?ottm.ska klubbar. Kronan har varit den ledande klubben ända sedan onentenngen slog
rot i våra bygder, vilket bäst bevisas av, att dess Iag vunnit »Stigfinnarpriseb> varje år ända sedan detta instiftades, eIler sex år i föIjd. De s~~aste
åren har marginalen blivit allt knappare. Det synes som om återvaxt~n
skulIe ha stagnerat, se dan de gamla Iedama Iagt upp eIler överflyttat tilI
Sverige. BIand de senare befinner sig bl. a . Ruben Storbjörk, M~gnus
Björkman och Einar Lyttbacka. Dock är ännu Kronans oldboysdommans
rätt stark bIand distriktets skogare.
152
153
Tor Korsman kör som segrare i m8l i DlJ1-ka/Jlen.
Den utan konkurrens främsta bland dessa rutinerade skogsluffarrävar,
som överskridit oldboy-sträcket, är den alltid säkra och lättlöpande Börje
Torrkulla. Under 8itt första år i C-klassen har han av nio större tävlingar,
som han ställt upp i, hemfört sex ganska överlägsna segrar jämte en 2:dra,
en t..:de och en 6:te placering. Högst smä:ller väl FSOM-segern före bl. a.
årets finska C-kl mästare Thure Knichter från Örnen. Den Österbottniska
Distriktskampen jämte DM och K-V:s och L-L:s nationel1a samt GIF:s
2-mil hemfördes med klar marginal. Av Torrkullas meriter från A-kl
tiden må närnnas, att han i de 5 DM, som han deltagit i efter krlget, hemfört 3 segrar och dessutom en massa topplaceringar i både nationel1a och
internatione11a skogsluffarträffar mest här inom de Österbottniska landamären. Den stilIsamma och försynte bondsonen frän det ursvenska Kronoby, har, tili endel beroende på bristande kunskaper i det andra inhemska
språket, dragit sig för, att ensam resa till större orienteringsträffar i SydFinland. Och för en större trupp med språkkunnig ledare har resorna i regel
ställt sig för dyra. Därför är hans eminenta förmåga, att övervinna markens hinder, mindre känd sydvart. Vare det därför dessa raders uppgift,
att i någon mån korrigera detta sakförhå11ande.
Torrku11a har en medfödd förmåga, att hålla sig i god löpform trots
minimal träning. Han flyter fram genom terrängen lika oförmärkt och
tyst, som han förekommer biand medmänniskorna. Då han dessutom äger
en intuitiv förmåga, att finna sig tillrätta i terrängen förenad med snabb
kartläsningsförmåga och säkert minne för kartbilden, framstår han som
idealtypen inom stigfinnarskrået.
Ett annat namn, som detta år lyst upp NID :s orienteringsfirmament
är Brahes Tor Korsman, bagare till yrket, men kanske mest känd som
vårt distrikts sen aste stjärnskott på skidgebitet, ett pregnant exempel i
raden av de många på hur orienterings- och skidsporten med förde1 kan
kombineras och föra upp sin man till toppen i vardera grenarna. Korsmans
154
starka sida är hans goda fysiska kondition och hans snabba framfart i
terrängen. Så länge orienteringskunnandet och precisionen ännu lämnade
åtskilligt övrigt att önska, förde hans hårda fart honom då och då till
långa tidsödande utsvävningar i terrängen med tyätföljande höga nummer i placeringslistorna. Genom målmedveten orienteringsträning har
dock Korsman till största delen borteliminerat de mindre vinstgivande sidoutflykterna och använder sig numera i regeln av den geometriska regeln
som säger, att en rak linje är den kortaste vägen mel1an två punkter.
Därmed har det också definitivt »lossnab för Tor, vilket framgår frän årets
så1ydande resultatlista: Fem första placeringar närnligen vid DM, Österb.
distr. kampen, L-U nat., GIF:s 2 mil, och etappseger i DM budkavle, 2:dra
i den stora »Renlunken» i Luleå, 6:te i K-V:s nato och 10:de i Sporttidningarnas »25:a».Vid FSOM och FM klaffade det dock mindre väl, resulterande
i 16:de resp . 53-dje placering. Adderar ännu vi tilI Korsmans många skidsegrar blir årets segerrad rätt imposant. Den flyfotade Braheiten är en
flitig tävlare . Detta är den rätta me10din för en idrottsman med stark
fysik, ty endast en intensiv tävlingskörning ger den hårdhet, som verkligt
stora evenemang kräver. NID väntar ännu mycket av praktpojken frän
Killingholmen,.
HELLESENS
155
T.v.
energisha
orienter ingsorn-
budstnllnllell Paul Kar lsson in-
slruerar adeplell Sy lvia Lilldfors
[rAII
Mariel1amllS IFK. Bredvid
ses Föglö Ungdoms[örellings segrande lag i orielllerulgs DM, F.
Helll·iksson, V . Nordas, R . Fogelslröm och C. Flodill . Nedersl:
Tlblll81'1l8
au
ftfariehamn runl
loppel IF Frams lag.
Åland bygger idroUsplaner
Aktllellt frå n åländsk idrott
D en centraIa frågan inOlli Alands Idrottsdistrikt är i detta nu anstälIandet av en verksamhetsIedare. Ledarbristen är mycket stor inom Iandskapets idrott. Denna fråga har redan flere år varit på taI och måste nu
ovillkorligen bli förverkligad såvida inte en ytterligare tillbakagång skall
ske. De åländska idrottsföreningarnas svaga ekonomi har ett intimt samband med Iedarbristen. En initiativrik heItidsanstälId verksamhetsledare
med god ekonomisk blick kunde här säkert göra mycket för förbättrandet
av Iokalföreningarnas ekonomi och sålunda skapa möjligheter för en ökad
verksamhet. Det är att hoppas att distriktet redan i år får ekonomiska
möjligheter att göra slag i saken.
FIere aktiva kommunala idrottsnämnder m åste tillsättas.
156
Ålallds [örs la backlävling gick 1950 i Borgbacl.en under Hammarlands Idrollsklubbs '·Hammarspef'. - Prislagarna : S egraren C. Flollin, FögIö UF, omgiven
av Y. Sjöroos, A'Iariehamns IFK (1.11.) ocl1 Iredjeprislagarell O. IsakssoTl, I F
Fillslrönls K amralerna.
Kommunala idrottsnämnder har redan funnits sedan flere år på Aland.
Först tillsattes idrottsnämnden i Mariehamn och 1948 tillkom ytterligare
7 st så i detta nu finnes idrottsnämnder i hälften av Iandskapets kommuner. Kommunalt stöd har idrotten fått i ett flertal kommuner och främst
i Mariehamn där årets anslag för idrottsändamål uppgår till 760.000: - .
Ännu har dock icke idrottsnämnderna åstadkommit n ågra större synliga
resultat. E n landskapsidrottsnämnd borde snarast tillsättas för att bistå
157
de lokala kommunala idrottsnämnderna och skapa en enhetlig pIan för
förbättrandet av de kommunala idrottsförhållandena inom Iandskapet.
Idrottsplaner till varje kommun - möjligheter förefinnes.
Vi här på Aland blir även delaktiga a\' tipsmecUen. 1 år är det tredje
gången dylika anslagsposter ingår i landskapsbudgeten. Det är att hoppas
att de kommunala idrottsnämndema nu handlar snabbt och skapar de
förutsättningar som bör förefinnas för att kommunema skall komma i åtnjutandet av tipsmedel så kan distriktet efter ett tiotal år glädja sig åt
att .varje kommun har en användbar idrottspIan. Fyra större planbyggen
är 1 detta nu igång nämligen i Marieharnn, Hammarland, Lernland och
Sund.
Disfrikfefs ord[örande Holger Salmen.
V iking Granskog.
Östra hävdar sin ställning
U ngdomsarbetet i förgrunden
Ålands Sportaffär
Raul Hellberg Oy.
MARIEHAMN
Nygatan 7 - Telefon 1674
Inneh.: T. Lauren
HELSINGFORS
Regeringsg. 17 . Kalevag. 6 Helsingeg. 6
Huvudaffäl' i BORGÅ
*
Cyklar - Cykeldelar - Cykelringar - JakttilIbehör _
Gummistövlar - Oljekläder Korkmattor - Hetekasängar.
158
Cgldar,
Sporfarfildar
oc::h EkiperiRg.
D et är alltid hälsosamt för såväl distrikts- som föreningsledare, att vid
årsskiftet försöka få en översikt av det gångna årets händelser och olika
verksamhetsformer. Ett noggrant studium av årets arbetssätt, arbetsmetoder, m ed och motgångar på tävlingsbanoma kan giva m ångahanda
lärdomar. Det är dessutom ägnat att utgöra den fasta grund, som ett
kommande år bygger på.
Bland glädjeämnen inom distriktet bör man väl i första rummet nämna
cyklistema. Distriktets cyke1centrum ligger i skaldestaden Borgå, men
dessutom har CK- 36 Iyckats få upp en cyklist av klass. Det är väl få tävlingsplatser, där Akilles stronga gäng saknats det gångna året. Vi b ehöver
endast närnna namn såsom Henriksson, Högström, Andersson för att påminua om det starka cyklistgarde, som på ett så avgörande sätt satt sina
spår i resultatförteckningama.
Roddsportens företrädare hittar vi i distriktets östra del, ·där Strömfors Sportkamrater på ett avgörande sätt visat hurusom orden sport och
kamratskap är nära förbundna m ed varandra. Med en ovanlig seghet
och viljestyrka har dessa skäripojkar pressat sig fram tilI topplatser inom
landets gränser och krönt sina framgångar med ett nordiskt mästerskap.
Detta skall väl stå som ett föredöme för alla aktiva utövare av idrott.
Skidlöpningen har gammal hävd ute i bygdema, distriktets främsta
tävlingsskidare Sevi Holmsten från Mogenpört i Pyttis har gjort väl ifrån
sig på tävlingsbanoma. Det finns dessutom en heI hop unga lovande poj-
159
Borgåbygdens ull{jdoms[öl'bund
sysslar äuel1 med orle/lterillg.
Bor{jå NykleriletsvlJnners segrande la{j I ilösltävlingen 1950.
Från D Jlf i [riidrolt. T.il.~segrOl'ell i kulslölning K. Hl/small oeil I.v. prislagama I 400
löpning med vlnllarell H. Segermall i mllte/!.
l1l
iläek-
kar, vilka tilIsvidare hållit tilI vid de talrika tävling3tillfällen , som anordnats inom distriktets gränser.
En särskild uppmärksamhet har ägnats junior- och pojkarbetet.
juniormästerskap i klasserna 19 och 17 år har anordnats. Samrnanlagt
4 pojktävlingar i fri-idrott har arrangerats under det gångna året, 2 i
Borgå och 2 iLovisa. 1 flera föreningar har dock detta viktiga arbetsfält
helt förbisetts, varför distriktet här har en stor arbetsuppgift.
TilI de negativa sidorna hör svårigheterna att samla alla medlemsföreningar tilI positivt arbete för distriktet. Det har visat sig, att särskilt
de större föreningarna mången gång icke har den rätta inställningen tilI
distriktets verksamhetsformer. Man är ofta sig själv nog och ställer sina
krafter synnerligen motvilligt tilI distriktets tjänst . En större samhörighetsanda är absolut av llöden för att skapa ett effektivt arbetande distriktsorgan.
Holger Salmen.
DIstriklels
orlenterare
har
tunnit vägen ända tili fjällen
oeh fån{jals av den storsla.gna naluren I Lappland.
Orienteringen
Må det gellast som inledning konstateras att portföret för orientering
i ett rysskartsdistrikt har varit dåligt, fortfarande är och skall så bli så
länge dessa cirklar ej rubbas. Fyra av tolv FSO föreningar har förmå nen
av anständiga kartmöjligheter i det att Tolkis och Borgå har sockenblad
medan Strömfors och Pyttis längsi österut har finnblad . Av de åtta föreningarna däremellan är det fem som svårigheterna till trots göra det bästa
möjliga av situationen, medan tre föreningar resignerat och helt tagit sin
160
DIsIl'lkfssekreleral'ell
Claes
Ström (I.il.) följer med spänl
Intresse DM-tävlingarna
orienlering.
161
Familjen bakom verkel: Blålields, Margit och
och Harry med den numera obligllloriska hunden Buddy, hor slörsla lörljänslen av 6slra
dislriklels Irllmmarsch i orienlering.
Mats UI skolan. Och att nivån blir därefter visade tydligt nog tredistriktskampen.
Distriktsmästerskapet i år arrangerat av Akilles OK samlade ca 70talet deltagare från åtta föreningar. Mästama: A, Einar Dahl, AOK,
C, Runar Backman AOK, F, Helmer Andersson LIK, G, Sven Leander
AOK, H, Lars Karlsson AOK och K, Ethel Nyholm AOK. Lovisa Tor
gjorde en god insats i khss A där de också knep lagmästerskapet medan
Akilles' garde för alltid l.uade Claes Ström's .)Trana.) i sin bUI.
Natt DM också det denna gång arrangerat av Akilles såg som segerherrar AOK:ama Walter Kronstedt och Lars Bymark i resp. klasser Aoch
F. Deltagarantalet större än tidigare, varför denna form av orientering
synes vara uppskattad.
Inom distriktet har dessutom avhållits flera små träffar klubbama
emellan. Sålunda har Pyttis och Strörnfors samt Bygdegården, Liljendal
och Lappträsk krigat om ärorika trofeer. Akilles åter har haft sina klubbkontakter utanför distriktet.
Aret slutade med en trevlig fullträff i det att Akilles damer och juniorer
kommo dragande hem med var sitt mästerskap från FSOM i budkavle.
Trots den i inledningen nämnda kartasvårigheten verkar det ändå
som om något sIags orienteringsislossning vore i gång i distriktet, varför
undertecknad med Ijusblå ögon vågar skåda fram mot orienteringshorisonten i Östra Distriktet.
162
Far1lylld slllfellväxling i klllbbkampen mellan lF
FemmaJl Och
Bygdeå 11' IrAn
Sverige.
Vasa distriktet saknar idroUsplaner
Kommunernas slöd hehöves
D et har ofta framhållits, att idrotten skänker ungdomen en ljus och
glad livssyn. Vid närmare eftertanke finner alla idrottsmän, att det ligger
mycket av sanning i detta påstående. Vi har ofta hört idrottsmännen
själva berätta om sina idrottsminnen från ynglingaåren, ~en ti~ då de
gjorde sina första insatser på idrottens fält. Med gIatt smne millns de
den ljusa sommardagen, då bygdens ungdom hade sina egna i~ro:tssp.el.
De minns den vackra vinterdagen i skidspåret, då de efter en harlig Skldtur var på väg fram till målet inför sin hembygds publik. Eiler var det
icke så, att deras första medverkan i distriktets gymnastikfest på den
grönskande idrottspIanen lämnat kvar en stämnings:ik bild i _ sinne:.
Ja, alldeles säkert. Idrottsmannen behöver sannerligen lcke anstranga Slg
för att locka fram minnesbilder UI sitt idrottsliv. Minnena rinner honom
i hågen i en vacker ström och en varm känsla av :a~ksa~et b~sar fra:n
i hjärtat. Du har ofta se tt dessa ynglingar, som 1 sma lVrlga blickar bar
det vi kallar idealets solsken. Du, bästa idrottsledare , vilI gärna göra en
insats för den uppväxande generationens fysiska fostran. Giv den i så fall
idrottsanläggningar. Ungdomen har sin fritid, som mången gå~g. ter sig
tom och innehållsIös . Denna ungdom kan, om den finner vägen tillldrottSplatserna, växa sig stark och frisk i idrottens hägn .
163
G. Lång 8pänslar över ribban, 80m /igger pa
nya dislriklsrekordhöjden 183 cm·
Från Vasa Kvillnli{fll Ggmnastik/örenillgs lIppvisnin{f i år.
.
.
Livets mening är väl innerst inne, att all utveckling skall föras framåt .
Idrottsledningen av i dag bör i raskare takt än hittills lösa det problem,
som vi i dagligt taI kallar bristen på sportplaner och andra idrottsanläggningar. Detta problem har nu mer än någonsin trätt i förgrunden inom
våra svenskbygders idrottsföreningar. Icke minst inom Vasa idrottsdistrikt
har diskussionema ofta kretsat kring temat idrottsanläggningar. Här uppe
i vasatrakten är bristen på idrottsplaner och andra idrottsinrättningar
mycket stor. Vi behöver en sportpian i varje kommun. 1 detta nu finns
det en dast tvenne idrottsplaner inom Vasa distrikts verksarnhetsområde,
nämligen Vasa stads idrottsplan i Sandviken och Oravais klädesfabriks
idrottsplan i Oravais. Nästa sommar kan Korsholm kanske uppvisa en
egen pIan med 350 meters löpbana' i Helsingby. Men Vörå, Kvevlax,
Björköby, Replot, Bergö, Solf, Malax, Petalax och Korsnäs kommuner
sakna t .v. tidsenliga sportplaner. Många önskemål kan uttalas i detta
sammanhang. Det är säkert på sin plats, att man inom de större kommunerna bygger s .k . centralidrottsplaner med 300 eller 350 meters löpbana.
Däremot kan man i en mindre kommun nöja sig med en träningsplan,
som ställer sig billigare att underhålla. Behoven skulle enligt vår åsikt
vara i stort sett följande: Vörå kommun, en god centralidrottsplan, Kvevlax kommun, antingen en mindre centralidrottsplan eller en bra träningspIan, Maxmo kommun, en ordentlig träningsplan, Björköby och Replot
kommuner en gemensam centralidrottsplan av mindre mått, Bergö kommun, åtminstone en nöjaktig träningsplats, Solf kommun, träningsplaner
med 300 meters löpbanor både i Solf och i Sundom, Malax kommun, en
164
god centralidrottsplan, Petalax kommun, en ordentlig tr~ningsplan,
Korsnäs kommun, en centralidrottsplan. För närvarande fmns mark
reserverad för idrottsplanerna i Vörå och Korsnäs. Likaså har man i Sundom och Solf nödig mark för inrättande av mindre planer. 1 Vasa stad
bygges en ny förstadsidrottsplats, som kanske blir färdig efter ett par tre
år. En liten ljusning kan sålunda skönjas på våra breddgrader även om
det går långsamt framåt. Trivse1n i hembygden är i vår tid o~ta föremål
för diskussion både i tidningspressen och vid sammanträden 1 bygderna.
Kommunerna borde därför reservera tillräckliga medel för byggande av
idrottsanläggningar på resp. orter. Vi känner alla tilI, att de kommunala
anslagen för detta ändamål fortsättningsvis är mycket obetydliga i landskommunerna. En idrottsnänmd i varje kommun är sannerligen tidens
lösen.
Vad skidsporten vidkommer kan man väl säga, att V ~sa idrottsdistr~t
är i stort behov av åtminstone två goda skidbackar. Ojbergsspelen bor
återupplivas och öjbergsbacken byggas upp på nytt. Likaså bör Vörå få
en ny skidbacke, som kan skänka de populära Vöråspelen i skid1ö~ning
en ännu festligare prägel. Tvenne skidsportcentra med goda anhiggrungar
kommer säkert att gagna Vasa distrikts skidsport. Öjberget och Vörå
har de naturliga förutsättningarna i sådant avseende. Man får hoppas,
att nödiga mede1 för återuppbyggandet av dessa skidbackar kan åstadkommas. Men icke nog härmed. Varje idrottsförening inom distriktet
borde ha en egen sportstuga såsom lämpligt mål för ungdomens skidfärder.
Ytterligare vilI vi understryka, att det inom distriktets verksarnhetsområde saknas gymnastiksalar. Detta problem bör framdeles lösas i samband med byggandet av folkskolor. Små siminrättningar borde byggas här
165
ST A A t
Slaka Ilaggor oeh mild vinlersoi var liivlingssöndagells melodi i Vöråspelen. Jiimllänningell
Pettersson oeh Femmans Beijar
slarlar.
och där i kustbygderna och i skärgårdskommunerna. Tillkomsten av lek?ch träningsplatser för barnen bör gynnas. Tanken på en ungdomsgård
1 Vasa stad bör snarast möjligt leda tili beslut och handling. Ja, det planerade idrottsinstitutet för svenska Österbotten bör icke heller glömmas
bort.
Man får hoppas, att den i år tillsatta länsidrottsnämnden under
kommande år på ett verksamt sätt skall kunna bidraga tili lösningen av
~e problem, som ovan relaterats. Behoven är visserligen stora, men länsldrottsnämnden förmår säkert göra en heI del i samråd med statens idrottsnämnd, blott kommunerna och idrottsorganisationerna förstå att aktivt
understöda tillkomsten av idrottsanläggningar.
När utvecklingen sedan steg för steg förts framåt, må idrottsledarna
~tädse minnas, att idrottsanläggningarna icke byggas för maskinmässig
ldrott, tävling söndag efter söndag. Då slocknar lätt den solskenslåga,
som våra idrottspojkar och flickor vinner genom idrotten. Må valspråket
vara: Sund och god idrott på alla idrottsplatser i våra svenskbygder.
L. E.~Bexar.
Vöråspelen
Sällan har en skidtävling startat under odrägligare betingelser än VI
Vöråspelen. När vi funktionärer cyklade in mot Vörå City på lördagsmorgonen den 4 febr. piskade byig och våt sunnanstorm snöglopp i ögonen, så att vi nu och då måste leka vindrutetorkare med handsken för
a~t hitta fram. Det töade i milspåret - Erik Tunis' och hans många medhJälpares verk höll på att rinna bort. Markeringsflaggorna blåste sönder,
spårpatru1lerna körde fe1 och kom bort från banorna, den väldiga svenska
f~aggan vid målet började trasas i kanterna och flaggstången böjde rygg
likt krumma martallar i en utskärsskreva.
166
Vöråälllingen Kalle Fahlill
vinner - blågllla {laggan
slAr ui tili salui.
Men ingen kapitulerade. Stängerna stagades, spåren rensades, löparna
segade sig ut på stumma skidor, knäade och krängde i motvinden ~ch
nådde skogsbrynet vid det markanta Grannasberget. Men ack hur hdtabellerna ruckades. Stafettvarven räckte 55 minuter mot 40 normalt och
när Munsalas segrande ankare körde in vågade speakern inte säga vilket
lag det var, förrän löparen nått publikkeden och identifierats av de längst
bort stående. Så mörkt var det! Och det töade alltjämt, ihärdigt, förtvivlat
ihärdigt. Kassören var otröstlig.
Så kom söndagen. 1 gryningen skramlade ännu stuprören sin fördömda
tipp-tapp-dropp-melodi. Men så skedde undret. Plötsligt klarnade det,
solen bröt fram över de första starterna, snön stelnade i köldgrader vid
markytan. Extrabussar spydde ut kolossala mängder publik, det blev
bortåt 3000 som såg vöråättlingen Kalle Fahlin från Väija-Dynäs i Angermanland ta hem 30 km. loppet i vild fight med Purmo-Sundqvist och vår
goda vän och läromästare Bertel från Såka. A, vad det var härligt att leva
just då, att stå där på tidtagarlaven och trassla in sig i mikrofon och fälttelefon och kikare och speakerprotokoll och veta att dagen skulle bli naturnödvändigt måsle bli en strålande r.e klam både för våra spe1 och för
skidningen i allmänhet. På sådana högtidssekunder lever en idrottens hantlangare många, vardagsgrå månader efteråt.
Man kristnade vår tävling tili SOLSKENSSPELEN. Det varo inte vi
vöråbor, som gjöt den klichen, det var en av de tusental, som gonat sig
isolen och som bevittnat det ögonblick då av de rätt obetydliga Vöråspelen plötsligt blivit en stortävling. Belåtnast av alla var Emil Miemois
_ mannen som för tio år sedan djärvdes föda tanken p å dessa spel och som
aldrig misströstat om deras utveckling tilI just - solskensspel.
Gunnar H aga.
167
MeLlersla disLriklels Nils-Erik L ang heml'örde i Lredislriklskampell segern på
1.5()() m eler och han ses här emottaga prisel af) 61D-ord(örallden HoLger Salmen.
Mellersta Nyland har övervunnil
de försla svåra åren
Me1lersta Nylands idrottsdistrikt har flera gånger varit i skottlinjen
för elaka eller avundsjuka tungor och pennor. Man har helt velat ifrågasätta distriktets existensberättigande. Lyckligtvis kan dessa skarpskyttar
lätt räknas, m en deras anfall har i varje falllärnnat efter sig en viss bismak.
Distriktet som bildades 1945 kan inte skryta över någon aktningsvärd
ålder. Lika litet kan man påstå att det r edan skulle ha trampat ur barnaskorna. Erfarenheter byggs upp under årens lopp och det kan vara förmätet om distriktet ännu gör ett visst barnsligt intryck p å de äldre distrikten. Likväl har distriktet under sin korta livslängd uträttat ett och annat
som borde ha satt distriktets förmåga i respekt hos sina motståndare.
~Tredistriktskampem mellan Västra, Östra och Me1lersta distriktet
har redan under sitt första år, 1950, varit ägnat att sporra samtliga distrikt
tili det yttersta. Kampen fortsätter i år och de tre distrikten ser med förhoppningsfulla blickar framåt . Idrottsintresset på bredden har genom
dessa kamper stimulerats och topparna följer säkert med i släptåg. För
Me1lersta distriktets del har årets kamper varit enbart glädjande. Inledningen i skidmomentet slutade i seger för distriktets kämpar. Här gjorde
dock Västra distriktet en oväntat stark insats och i orienteringen kom de
också närmare än väntat efter segraren Mellersta distriktet. 1 friidrotten
gick det inte lika bra, men distriktets juniorer är på kommande och kan
kanske redan om ett par år bjuda på fight om segern.
För att ta det gångna året i kronologisk följd så kan man genast notera
att skidlöparna (Sibbo Vargarna) gjorde sin starkaste insats hittilis i FSS-
168
En samling friskusar i DM för oLdbo!ls: Fr.v. Hj. BacksLröm, L. EkLund, G. Roberls,~V. Nieminen och O. HakuUn.
mästerskapen. För de individueUa segrarna stod juniorerna Hans Albrecht
och Harald Strömberg, medan seniorerna främst kiimpade i stafetten.
Som socker på botten tog Vargarna inteckning i Ragnar Fröbergs minnespris. Skidlöpningen har hittilis haft Sibbo som sin centrala ort och där
kommer den också att håUas. Någon enstaka stjärna kan möjligen fås
fram inom någon annan del av distriktets landamären, men innan en likadan bredd kan uppnås som i Sibbo får vi tyvärr gå långt fram i tiden.
Orienteringen fick genast vind i seglen p å försommaren . 1 FM-budkavlen hade våra klubbar inte den framgång som tidigare. 1 Jukolakavlen
gick det i stäUet bättre, Sibbo överraskande tredje före en heI mängd starka
finska klubbar och Grankulla sekunderade bra m ed sin sjätte placering.
)Kejsarslageh m ellan Syd-Finlands klubbar på hösten försiggick i all stilihet och Sibbos r enommerande seger före hela kopplet , b1.a. Örnen, bör
ihågkommas . 1 FM sprang JaUe Gripenberg som i fornstora dagar och
junioren P.-E. Lindholm från Dickursby IK belade tredje platsen i G-Hklassen. 1 FSOM både individuellt och budkavlen gjorde distriktet en vägande insats. Därtili kan m an notera att distriktet hade tre representanter,
Gripenberg, Pehr Backman och Etel Moilanen, med i fyrlandskampen.
Friidrotten hade för seniorernas del en m ellansäsong, men juniorerna
visade i d ess högre grad vad som kan väntas. Sibbo har tidigare inte gjort
större väsen av sig som friidrottsförening, men juniorlagets tredj e plats
i korta stafetten och O. Söderlunds tredje placering i höjd visar att man
även från det hållet inom de närmaste åren kan vänta friidrottsmän.
Nästa höst torde Sibbo äntligen få sin länge efterlängtade sportplan
färdig och d å först kan de på aUvar börja bedriva denna sport. Esbo IF
har ett starkt juniorgarde och kan därtili räkna med goda seniorer vilket är
tillräckligt för att föreningen fortfarande skall h ålla sin position som ledande friidrottsförening i distriktet. Grankulla IFK. Kyrkslätt IF och
IF Atlas h ar sina st arka män.
169
Simsporten börjar småningom få vind i seglen.
Femsockenpriset, i vilken även ingår simmoment, har fått föreningarnas ögon Upp för denna sport. Atlas har hittilis varit den ledande föreningen och har också distriktets enda siminrättning tili sitt förfogande .
Esbo, som bildat en skärgårdsavdelning, torde ha möjligheter att inom
de närmaste åren få upp ett simgarde. Planer på att redan i år instifta
simmästerskap finns, men i skrivande stund är det osäkert hur årsmötet
kommer att ställa sig tili förslaget.
Distriktet har som synes både sina goda och svaga idrotter. Man får
innan man ger sig in på att kritisera distriktets existens en liten tankeställare. Skulle föreningarna med samma energi arbetat för idrotten om
de hört tili Helsingforsdistriktet med sina stor klubbar. 1 de flesta
mästerskap skulle endast enstaka idrottsmän deltaga. Vad har vi att hämta
t. ex. i friidrottsmästerskapen skulle de flesta fråga sig. ty där regerar
endast storklubbarna. Distriktets medelmåttor skulle aldrig komma sig
för att deltaga i dessa mästerskap och de hade knappast heller någon talan där. Nu deltar man i stället med största intresse i mästerskapen. Visserligen kan man ibland vinna ett mästerskapstecken på ett svagt resultat,
men statist~en utvisar att det går uppåt både på bredden och toppen.
Börje Pelin.
Dislriklets ordförallde Evert Fömäs.
Syd-ÖsterboUen vaxer iill
Återblick på verksamheten
Gamlakarleby Kromläderfabrik Ab.
Telefon: 2041. Telegramadress: Kromläder
Post- och varuadress: Rimmi haltpunkt.
170
S. Ö.I.D., med fyra år på nacken, är det yngsta och minsta av SvenskFinlands idrottsdistrikt. Distriktets verksamhetsfält utgöres av kommunerna mellan Pörtom i norr och Sideby i söder samt städerna Kaskö och
Kristinestad . 1 varje kO=lun och stad finns åtminstone en C.I.F.-förening, summa nio till antalet. Största och utan tvivel den mest livaktiga
föreningen heter I.F. Kraft, vars hemort är Närpes. Ur organisatorisk
synpunkt sett skiljer sig I.F. Länken i Lappfjärd från de övriga föreningarna. Det är två saker, som äro karaktäristiska för sammanslutningen
ifråga, nämligen föreningens avdelningar och medlemmarna, som tillhöra
de båda språkgrupperna. I.F. Länkens egentliga hemort är Lappfjärd
kyrkoby medan i de s.k. ut- eller sidobyarna existera samm~nlagt tre
svenska avdelningar och i kyrkobyn en finskspråkig aydelning. Dessa avdelningar sortera under I.F. Länken vars verksamhet som helhet betraktad omspänner hela kommunen. Avdelningarna äga en viss självstyrelse, som utövas av aydelningsstyrelsen. Den finska avdelningen är
enspråkigt finsk, men I.F. Länken i sin helhet är officiellt enspråkigt svensk.
Ar 1950 har S. Ö.I.D.-styrelsen varit sammansatt av E. Förnäs Lappfjärd ordf. , N. Lindholm Kristinestad viceordf., B . Reinlund K:stad sekr.,
A. Björkbacka Pörtom, E. Venman Närpes och E. Appel K-stad.
171
F'Yiid'Yott:
S. Vilen frän Närpes har i egenskap av friidrottssektionens ordf. stått
i spetsen för distriktets friidrott. Vilen är rikssvensk men har vistats i
Närpes under de senaste åren. Tyvärr har Vilen, senaste höst, flyttat över
tili sitt egel1tliga hemland Sverige. Det var en idrottspersol1 av stora mått
som distriktet förlorade.
På sen aste årsmöte besIöt distriktet att utöka senior-DM med följande friidrottsgrenar: slägga, 5000 m, stafett 4 X 400 m och 4 X 1500 m.
Juniorer under 19 år fick sina friidrotts-DM utökade med 3-steg. Också
oldboys har fr.o.m. 1950 haft siila egna D.M. De sen aste två åren ha inomhus D.M. i stående hopp förekommit.
Utom de årligen återkommande D.M.-tävlingarna ha två distriktskamper och två internationella klubbkamper utkämpats. Så några ord
om de nämnda friidrottshändelserna i den ordning kalendern angiver.
Söndagen den 25 juni möttes Nordingrå S.K. från Sverige och I.F.
Kraft i friidrottskamp på sportplanen i Närpes. Nordingrå-Iaget kom med
olympiska guldmedaljören Arne Ahman i spetsen. Rikssvenskarna tog
hem speIet med två poängs förspräng. BIand resultaten må Ahmans 14,10
i tresteg, 186 i höjd och 655 i Iängd omnämnas.
Den andra internationella klubbkampen gick av stapeln i Kristinestad,
söndagen den 23 juli. Denna gäng var det också fråga om en rikssvensk
klubb som utIändsk part. Mölntorp I.K. ställde upp mot förenade Kristinestads I.F. och I.F. Länken. Kampen resulterade i seger för K.I.F.Länken kombinationen med 60 poäng mot 47 för gästerna.
I.F. Kraft stod, den 2-3 sept., som värd för ett friidrottsevenemang,
som kunde kallas »österbottniska friidrottsmästerskapem . Officiella mästerskap var det likväl inte fråga om utan en distriktskamp med Norra
I.D. å ena sidan mot förenade Vasa I.D. och Syd-Österbottens I.D. å
andra sidan. Norrbaggarna besegrade sina sydligare stamfränder rätt
överIägset. Skillnaden i poängsummorna stannade vid inte mindre än 45.
En vecka senare, på pIanen i Kristinestad, led S.Ö.I.D. nederlag i en
distriktsuppgörelse med Vasa I.D. Poängen: 83 mot 68.
Planförhållandena inom distriktet äro allt annat än avundsvärda, ty
endast två föreningar ha tiligång tili planer, som fylla de fordringar, vilka
nu ställas på en idrottsplan. Dessa två föreningar äro Kristinestads I.F.
och LF. Kraft. Lappfjärd har tidigare haft idrottsplan, men den är nu
obrukbar. Det nya ungdomshemmet befinner sig delvis på den gamla
idrottsplanen varför den helt måste läggas om.
O'Yiente'Ying:
Man gör väl sig inte skyldig tili överdrift om man påstår att orienteringen i detta nu är den idrott inom distriktet, vilken har den starkaste
vinden i sina segel. G. Gröndahl från Lappfjärd fungerar som distriktets
172
De törsla SFI-mäslerslUlpen i simnu.g /or jUlliorer gick i Pargas i dm idyLliski
belägna Djupvikens siminräl/ning. Bilderna 'rAn dem.a välarrangerade och trevllga
lävling i Pargas Simlllares regi tAr delllla gAng represenlera den Aboländska idrollen
i Arsboken.
orienteringschef. Ledande orienteringsklubbar äro I.F. Kraft, I.F. Länken
och Pörtom S.K. med den förstnämnda som primus motor.
Utom individuella- och lag-D.M. i en heI hop olika klasser kan följande
större »stigfinnarträffan> antecknas.
.
Tidningen Syd-Österbottens budkavle för 5-mannalag, den 30 april
i Närpes med I.F. Kraft som segrare.
Söndagen den 27 augusti arrangerade I.F. Kraft nationella tävlingar.
Pelle Backman, Kervo, vann A-klassen och I.F. Länken lagtävlingen.
Arets största oriel1teringstävling för distriktets vidkommande avgjordes, söndagell de1l10 september, i skogarna i Lappfjärd ·i Länkens regi.
Såväl distrikt som förellingar tävlade med varandra, och inte mindre än
tre oriellteringstrofeer voro den dagen föremål för tävlan.
173
a) Tidningen Vasabladets ,)svenska Österbottens distriktskamp i
orientering') för 15-mannalag. Sa=ansättning: A-kl. 5 st., C-kl. 3,
D-kl. 1, F-kl. '2, G-kl. 2, H- eller E-kl. 1 och K-kl. 1. Detta pris är
uppställt mellan de tre österbottniska distrikten.
b) Bröder Haglunds vandringspris, mellan Vasa I.D. och Syd-Österbottens I.D., med samma laguppställning och villkor som i föregående tävlan.
c) Direktör Lundströms »Hemförlovningspokalen», uppställd mellan
föreningar från de tre nämnda distrikten. Laget består av 5 man,
onominerade och räknas från klasserna A, C eller F.
Resultatet blev att Vasa I.D. tog såväl a) som b). I.F. Brahe lade beslag
på »Hemförlovningspokalen».
Arets sista tävling utgjordes av en distriktskamp mellan Syd-Österbottens I.D. och Vasa I.D. i budkavle för 3-manna lag. För arrangemangen
stod Tjöck I.K. och kampen utkämpades söndagen den 22. 10. Segrare
blev S. Ö.I.D.
Skidlöpning,'
N. Lindholm, tidigare bosatt i Närpes men nu i Kristinestad, har haft
hand om distriktets skidlöpare.
Skidsporten kan inte i styrka mäta sig med t. ex. orienteringen. Likväl
kan man inte påstå att distriktets skidlöpare skulle ha legat på sofflocket.
Nej, så är inte fallet, ty varje söndag sågs skidlöparna ute i spåren. Skidtävlingarna ha till största delen haft en lokal präge1 över sig. De tävlingar,
som senaste vinter i någon mån, höjde sig över mängden äro Kristinestadsloppet, Närpesloppet, Bötombergsloppet och distriktets egna D.M.
Omnärnnas tävlingarna i kronologisk ordning, så börjar vi med Kristinestadsloppet, som arrangerades söndagen den 5 februari i idealväder
på ort, som framgår av loppets namn. Utom distriktets samtliga föreningar hade fyra finska grannföreningar inbjudits nämligen Kristiinan Urheilijat, Karijoen Tappara, Isojoen Urheilijat och Teuvan Rivakka.
I lagtävlingen segrade Karijoen Tappara med I.F. Länken på andra
plats.
Söndagen den 11 mars samlades distriktets skidlöpare i Närpes för att,
under kyliga väderleksförhållanden, taga upp kampen med Vasa di3criktets bästa skidåkare. Lagtävlingen gällde inte distrikten emellan utan
me1lan föreningarna. I.F. Femman var segertippad, och föreningen ordnade saken så att tipsexperterna inte behövde skämmas. Andra placerlngen intogs av I.F. Kraft. I denna tävling deltog bl. a. A.I.F.-föreningen
Kaskisten Veto.
Den tredje, ur distriktets synpunkt sett, större tävlingen, det s.k.
Bötombergsloppet arrangerades av I.F. Länken, söndagen den 19. 3. i
Bötombergsterrängen på gränsen mellan Lappfjärd och Bötom (=Kari-
174
joki) ko=uner. Till denna tävling, det e1fte Bötombergsloppet, hade
förutom S.Ö.I.D:s samtliga föreningar, inbjudits de finska föreningarna
Karijoen Tappara och Isojoen Urheilijat. När tävlingen hölls sjöng skidsäsongen på sista versen. Termometern visade plus fem grader och snötillgången hade reducerats till ett minimum. På grund av detta uteblev
en stor del av de anmälda deltagarna. Inteckning i lagtävlingens vandringspris fick Karijoen Tappara . I.F. Länken kom på andra plats.
Arets skid-D .M. har arrangerats av Skafttmg I.K. och Kristinestads
I.F.
Simning,'
Ordf. i distriktets simsektion är G. Skomars, J: ärpes.
Simsporten inom S. Ö.I.D. trampar ännu i barnskorna. · Bästa beviset
för påståendet är det faktum att flera idrottsföreningar inom distriktet,
inte alls har simsporten på sitt program. Det är synnerligen tråkigt, att så
många idrottsintresserade personer anser det vara viktigare att kunna
stöta kula, hoppa tresteg, sparka fotboll och mycket, mycket annat i den
vägen, än att kunna si=a. Kanhända bör i detta sammanhang nämnas
att jag inte är fiende tilI 3-steg, kulstötning o.s.v. men jag anser simning
vara viktigare. Inte enbart en stor del av S.Ö.I.D.-föreningarna, utan
t.o.m. majoriteten bland S.F.I.-föreningarna ha inte ännu insett simningens betydelse. Man börjar smått tvivla på årtalet 1950. Kanske leva vi på
1700-talet. Idrotten har ju sina belackare, men jag är säker på att deras
skara skulle krympa avsevärt om blott idrottsföreningarna skulle upphöja
simsporten i nivå med andra idrotter.
S.Ö.I.D.-föreningar som anse simningen ha en mission att fylla, äro
I.K. Kamp i Övermark, Kaskö I.K., I.F. Kraft och Kristinestads Sirnruare.
Den sistnämnda föreningen har detta år anslutit sig tilI S.F.I. och S.Ö.I.D.
Distriktets första simmästerskapstävlingar höllos söndagen den 16 juli
i Kristinestad. Vattnets låga temperatur, 13 grader, avskräckte mången
deltagare. I D.M.-stafetten 4. X 50 m hade endast I.K. Kamp och K:stads
Si=are fulltaliga lag. Övermark-pojkarna segrade på tiden 2,35,5.
Som slutomdöme om idrottsverksamheten inom S. Ö.I.D. kan man
säga att den under distriktets hittilIs korta livstid varit rätt så livlig.
Dock är det min åsikt att det presterade arbetet inte kan aspirera på vitsordet berömlig 10, om man som jämförelseobjekt tager vissa andra distrikt.
De personer, som suttit i ledningen ha säkert gjort vad som i rimlighetens
namn kan fordras av dem.
Ännu är det ifråga om idrott, omöjligt för någon att kunna uträtta
storting i södra Österbotten. Allmänhetens inställning tilI idrotten är i den
grad amatörbetonad att t.o.m. de aktiva idrottsmännen nedsmittas. Visserligen är en hundra procentig amatöridrott idealet inom idrottsrörelsen,
men har man fortfarande den åsikten, bör man också hålla sig inom den
175
egna föreningens eller det egna distriktets gränser. Det är korttänkt av en
enskild idrottsman eller en idrottssammanslutning att ställa sig på startlinjen tilIsammans med deltagare som s.a.s. ha en helt annan idrottsutbildning än en själv.
För att man inte skall bliva efter dem, som utöva idrott, fordras numera i ett modernt idrottssamhälle att staden eller kommunen, för det
första, ser tilI att ungdomen har en sportpian tili sitt förfogande. För det
andra, bör idrotten småningom kunna få räkna med årligt kommunalt
understöd. Frågan om en avlönad verksamhetsledare för distriktet borde
småningom få sin lösning. Ja, tiden har skridit så långt fram, att en försigkommen förening i Norra r .D. har anställt sin egen avlönade verksamhetsledare.
Frågor av nyss närnnd art äro fortfarande olösta när det blir fråga om
S.Ö.r.D. Hoppas att tiden inte behöver arbeta alltför länge innan dylika
problem äro ur väriden.
L. Teit'.
Dislriklels ord[örande Åke Romalltschuk.
Helsingfors
ett problemdistrikt
När
HUFVUDSTADSBLADET
176
man blickar tillbaJka på ett verksamhetsår inom Hel·s ingfors distriktet,
kan man konstatera att arbetet, i den mån det fallit på distriktsstyrelsens lott,
vanligen begränsat sig till anordnandet av de fastställda mästerskapstävlingarna,
några kurser o.dyl. Detta enahanda program har nu under en följd av år
genomförts, trots att det mången gång varit knepigt att uppbringa intresserade
arrangörer för tävlingstillfällena. Tyvärr har några större företag s.s. kurser,
läger o.dyl. icke kunnat genomföras på grund av de svårigheter, som vanligen
ställt hinder i vägen och omintetgjort realiserandet av planerna.
Genom att distriktet är sammansatt, dels av några stora och starka föreningar samt några specialföreningar och dels av ett antal livligt verksamma småföreningar, har det varit ytterst vanskligt att etablera en välbehövlig och säkerligen fruktbringande kontakt mellan distriktets samtliga föreningar. Storleksordningarna har varit för varierande.
Verksamheten inom de större föreningarna är numera såpass omfattande, att
medlemmarna vanligen har fullt upp med program inom den egna föreningen,
varför ett intresse för di.strilctets arbete inte är att räkna med från deras sida.
Detsamma gäller förhållandet med specialföreningarna. Äterstår slutligen de
mindre föreningarna, som verkligen visar ett berömvärt intresse, inte bara för
arbetet inom den egna kretsen utan även för distriktets verksamhet. Önskvärt
är dock att distriktet får stöd av samtliga sina medlemsföreningar.
Det program som huvudstadsdistriktets föreningar bjuder sina medlemmar
är både omväxlande och rikligt. Som en följd härav är det förståeligt att
12
177
De enskilda prestationerna och framgångarna för distriktet som helhet framgår ur de särskilda resultattabe11erna.
Under de närmaste 20 månaderna, då olympiaden kräver sin tribut av staden
med omnejd, kommer arbetsuppgifter icke att saknas varken iör distriktet,
föreningarna eller deras enskilda medlemmar, utan kan man fastslå att det i
idrottsligt hänseende kommer att bli en verksam period för alla inom Helsingfors distriktet.
Ake Romantschuk.
Orienteringen
Slarka karlar och pryd/iga r epreselllanle/' [ö/' hllVudsladells id/'olt : Bö/'je Nurmi
har som klllslölare och Iyngdly[tare skurit vackra lagra/', bl.a. etl [inliindskl
miisterskap i enhandsly[l. Harald Lampinen Iillhör /iksom Nurmi, Tdrotlsklubben
32 och har gjo/'I sig etl slarkl namn som sliiggkaslare m ed Ilera SFT-miislerakap.
distriktets verksamhet ställs på sidan och endast accepteras och kan påräkna
intresse i den mån den inte inkränktar på föreningsarbetet.
Det ger sig självt, att det arbete distriktsstyrelsen utför får en mekanisk
och monoton prägel, vilket småningom tar kål på intresset hos de personer som
sitter i ledningen.
En utväg ur detta vore kanske att dela upp arbetet inom distriktet att dels
omfatta de stora föreningarna och dels de mindre. Inom distriktet skulle ex.
tvenne arbetsutskott leda verksamheten för vardera grupperna. Exempelvis
tävlingar mellan dessa tvenne grupper skulle med a11 säkerhet bli både intressanta 0011 .spännande. Största svårigheten för planens realiserande skulle antagligen vara att få tillfällena inpassade i det vanligen så digra verksamhetsprogrammet.
För att komma ur det dödvatten distriktsarbetet f.n . ligger i. måste varje
fönök till uppryckning prövas.
Det beklagliga är eme11ertid att de personer som stå r i ledningen för
föreningarna vanligen är så belastade med uppdrag både inom och utanför
förenjngskretsen, att krafterna icke räcker till för programutvidgningar, och
nya ledarförmågor lyser a11tjämt med sin frånvaro. Men något måste göras.
Ovansagda får icke missförstås utan bör betraktas som en värdering av
arbetsmöjligheterna för distriktets styrelse. Önskvärt vor e att ett livligare samarbete mellan de stora och små inom distriktets ram kunde etableras och att
arbetsformerna kunde utvecklas för att ge verksamheten inom distriktet ny vind
i seglen.
Det gångna året har för distriktets del i stort sett motsvarat förväntningarna. Intresset för mästerskapstävlingarna har st egrats och resultatnivån har
i regeln varit god.
178
Jntresset för orienteringen är fortfaninde starkt inom distriktet och
våra toppmän har även i å r kunnat notera stora framgångar såväl i nationel1a som i internationella och budkavletävlingar. De framgångsrikaste
har B. Malmström och Leo Backman varit och nämnas bör Malmströms
3:dje placering och bästa finländare i den nordiska landskampen. -:
1 yngre oldboysklassen har Th. Knichter, C-H. Fager, K.-E. Sjödahl
och N. Bergman varit de främsta, medan B. Koskinen och H. Pelin i äldre
oldboysklassen hemfört m ånga pris.
Ulla von Schantz och Ebba Öhman har bland damerna varit de bästa
och av budkavleframgångarna som måste nämnas äro I.K. Örnens finska
och F .S.O. mästerskap och samnla klubbs andra placering i Jukolakavlen,
där IFK blev femte .
Några större tävlingar har i år inte arrangerats av distriktets föreningar, utom IFK, som stod som värd för de lyckade FSO budkavlemästerskapen, däremot har m ånga klubbkamper utkämpats mellan föreningarna inom eget och andra distrikt.
Även inom firmorna har orienteringsintresset ökat och många är de
tränings- och tävlingstillfällen som anordnats av dem, och under hösts äsongen har även från distriktets sida arrangerats gemensa=a träningar
med deltagare från alla föreningar.
Nybörjarkurser och instruktionstillfällen har hållits inom föreningama
och distriktet anordnade på våren en nybörjarkurs med R. Hagelin och
J. Mattsson som föreläsare. Som ledare och arrangör för de praktiska övningama fungerade undertecknad. Deltagaran talet var 10 st.
Arets DM, som gick den 3 september, arrangerades av Drumsö l.K.
Tävlingen var förlagd till Hindsby-Sottungsby t errängen och banläggarna Ola Öhman och Björn Sjöblom h ade lyckats väl i sitt arbete och
kunde bjuda de 67 deltagarna frå n v årt distrikt på goda banor och kontroller . Kartan var den finska topografiska i skala 1: 30.000 och bankontrollant var H . Klingberg. De övriga arrangemangen löpte ntmärkt
179 '
Tre [ralllgållgsrika. och känllspaka oriwteringsproliler i
huvlldstaden : I mitfen HelsUlg[orslllästaren Karl Sjöblom, IFK[lankeradav Thure
Knichler (1. v.), 6rnen bl a.
[illländsk mäslare i klass C
i år och Birger Koskinen,
IFK, eli BV landets slarkasle
oldboysorielllerare.
under tävlingschefen Börje Nordströms ledning, och trots de genomblöta
markerna och regnskurarna, som hotade skölja bort plaketterna från prisbordet, var deltagarna nöjda med denna skogareträff.
.
Mästare i A kl. blev denna gång Karl Sjöblom IFK, medan LK. Örnen
hemförde lagsegern.
.
Resultat: A-klass mästare K. Sjöblom IFK 1.4. 7.08. 2) R. Sell, Örnen,
1.51.38. 3) B . Malmström, Örnen, 1.51.4.2 . 4.) M. Bäckman, IFK, 2.05.51.
C-klass mästare C.-H. Fager, IFK, 1.32.<17. 2) 1'h. Knichter, Örnen,
1.51.38. 3) 1'. Lindholm, IFK, 1.5 6.02.
D-klass mästare B. Koskinen, IFK, 1.4.0.4.8. 2) H . Pelin, IFK, 1.4.7.1'1.
3) L. Akerman, Örnen, 1.53.4.2.
F-klass mästare N. -E. Fager, Örnen , 1.56.24.. 2) S. Rönnberg, IFK,
2.10.4.5. 3) H . Anthoni, IFK, 2.4.9.00.
K-klass mästarinna E. Öhman, IFK, 2.17.14.. 2) M. Ekholm, IFK,
.
2.28.33. 3) C. Kahlson, IFK, 2.37.00.
I E-klassen startade endast 3 man, varför ingen mästerskapsmedal]
utdelades.
Lagtävling: 1) LK. Örnen (R. Sell, B. Malmström, A. Blom, 1'h.
Knichter, N.-E. Fager) 9.4.6.25. 2) H.LF.K. 10.08 .15.
Förutom mästerskapsklasserna tävlades även i B-G-H- och K-Bklasserna.
B-klassen vanns av A. Hellbom, IFK, och följande var H . Lindqvist,
Örnen. R . Uhlenius segrade i G. K. Wickström i H. och M. Sourander i
K-B-klassen, alla frän LK. Örnen.
Natt DM, som även i är var gemensamt för Helsingfors svenska, finska
och Mellersta Nylands distrikt, gick den 26 september. Kervo LB. var
arrangör och F . Krogell hade dragit för nattorientering mycket lämpliga
180
Tiollli/akavlell I Sverige IInr uppmärksamlllals alll mer i vårl lalld. Sellasle <'II"
del/oy s8väl IFK som 6111en m ed represelllaliva [ay. Kamrallayel översl.
banor. Trots god reklam och mänga förhandsanmälningar var deltagarantalet ej alltför stort, men detta fär helt tillskrivas det dåliga vädret.
Mästerskap var utlysta i A-C klasserna, men p å grund av det ringa
antalet startande i C klassen kun de ingen medalj utdelas. Mästare i Aklassen blev R. Sell, I .K. Örnen, som vid flere tillfällen visat sig vara specialist på nattorientering, och F-klassen vanns av R . Uhlenius, LK.
Örnen.
Resultat : A klass mästare R . Sell, Örnen 1.4.1. 0'1. 2) S.-E. Öhman,
IFK, 1.4.1.16. 3) J. Huhta, Reima, 1.4.6.05. 4.) K. Sjöblom, IFK, 1.4.7.06.
5) B. Sjöblom, Drumsö LK. , 1.58. 30. 6) K. -E. Sjödahl, Örnen, 1.59.13.
8) C.-J. Hinlberg, D .LK., 2.00.1.5.
F klass: 1) R . Uhlenius, Örnen, 1.22.4.0. 2) P. Östman, Örnen, 1.34..06.
3) R. Limnell, DIK , 1 .4.1..1,2 . 4) Å. Laurila, IFK , 1.4.5.H.
Arne Hellbom.
181
o
Arsberättelser
Gustavianen
J 0 h a nAI b. E h re n s t rö m
inlar en ärorik plats i huvudstadens historia, men
ä ven i vår sparbanks. Han tog 1825 iniLiativel HU
dess sti ftande, han var dess förste styrelseordförllnde, han angav rikllinjerna för de ,s verksamhet.
AllLsedan 18:!6, då ba ken slog upp sina dörrar,
bar den lelts i oegennyttig och samhällsfrämjande anda.
Tjänandet, inte förtjänandet, värt huvudsyfte.
HELSINGFORS
SPARBANK
Berättelse
över verksamheten inom Finlands Svenska Centralidrottsförbund (CIF) under verksamhetsåret 1950, avgiven av förbundsstyrelsen till årsmötet den 26
februari 1951.
V erksamheten inom Finlands Svenska Centralidrottsförbund har under det
gångna året i stort sett följt tidigare utstakade riktlinjer. Mångskiftande arbetsuppgifter har förelegat, vittbärande problemställningar har krävt sina
lösningar.
Året har i hög grad fått sin prägel av de successivt forcerade förarbetena
för de olympiska spelen 1952, dels förberedelser av teknisk och organisatorisk
art, dels det rena utbildningsarbetet. 1 de olympiska organisationsorganen är
landets svenska idrott representerad och den svenska idrottens intressen bevakas sålunda av egna representanter rnedan det .r ena utbildningsarbetet direkt
eIler indirekt ankommer på medlernsförbunden i CIF.
En fråga, som för varje år har ökat i aktualitet och som har pockat på
en tillfredsställande lösning är utbyggnaden av Solvalla-institutet tili en sådan
omfattning att institutet effektivt kan betjäna den finlandssvenska idrotten.
Detta svårbemästrade problem har under det gångna året tagit ett stort steg
mot en tillfredsställande lÖ5l1ing. Arbetet har avancerat samtidigt som tidigare
motsättningar mellan medlemsförbunden beträffande institutets ledning och hithörande administrativa frågor har överbyggts och en slutlig, alla parter tillfredsställande lösning redan kan skönjas. Förbundsordföranden, jur.dr J. O.
Söderhjelm vaI des under året tili ordförande för Solvallastiftelsens styrelse,
sportplansbygget avancerade redan rätt långt, arbetet med uppförandet av en
gårdskarlsbyggnad Hkaså, ooh den nya skidbacken var vid årets slut i det
närmaste färdig, viLket aUt får ses som teeken på att institutet inom
en nära framtid kommer att stå redo att utnyttjas i långt större utsträckning än hittill s.
185
Skall man i all korthet skissera de aktuellaste problemen och arbetsuppgifterna för de närmaste åren, under förutsättning av en normal utveckling
och ett stabilt världsläge, så kons-taterar man i första hand önskvärdheten a\'
ått SolvaJ.la-institutets utbyggnad fullfölj s, ått däreft.er de olika landsändarna får sina idrottsgårdar, att distrlktens ombudsmannafråga slutgiltigt ordnas
och att inre idrottsfred inom lan.det skall råda, vilket icke minst är ett Ii vsvillkor för att ele olympiska spelen skall kunna genomföras på ett möjligast
fullödigt sätt,
Samarbetet med landets övriga centrala idrottsorganisationer har under
året varit ,g ott. Ett ny tt samarbetsavtal kom tili stånd och det länder den
svenska idrotten i landet och dess centrala organisation CIF tili heder, att
Centralielrottsförbundets styrelseordförand e professor Bo Palmgren anlitades
för uppförandet av det nya avtalet, vilket sedan även godtogs av alla parter.
Däremot står frågan om ett ' riksidrottsföl1bund icke närmare sin lösning än
tidigare, de principiella motsättningarna ha visat sig vara för stora för att
en gemensam organisation skulle kunna åstadkommas,
Förbundets ekonomi har även under eletta år byggt på en stadig grund
och har möjliggjort dels ett kraftigt stöd åt medlemsförbunden, dels ett di rekt från CIF utgående effektivt arbete den svenska idrotten i landet tili
fromma.
För att göra styrelsens arbete smidigare tillsattes i början av året ett arbctSlltskott, 1;om behandlar löpande ärenden, dock utan befogenheter att avgöra
fdgor om extraordinära anslag. 1 detta arbetsutskott invaldes följande personcr: B. Palmgren, R. Sell, B. Burman, H. Tapper ,och. frk. , 1. Jung. Detta
ärhetsutskott har under året sammanträtt 6 gånger, protokollens för clessa möten paragrafantal llppgår tili 52.
Förbmldets ledning.
~edlemsavgifterna för understödande medlemmar ha under året varit desamma som tidigare: 500 mal'k i årlig och 10.000 mark i engångsavgift. Avgiften för garanter har varit 2.000 marko
Ordförande i CIF har under år 1950 varit jur.dr Johan Otto Söderhjelm,
Styrelsens ordförande har varit professor Bo Palmgren.
Förbundsstyrelsen har efter medlemsförbundens nyval av representanter
·hait följand e sammansättning:
för Svenska Finlands Idrottsförbund: dir. P. E. Nordström med dipl.ekon.
Birger Burman som sllppleant; dir. Magnu Cedercreutz med lektor P. Virtanen som suppleant ;
för Finlands Svenska Skidförbund: major Ivar Ståhle med direktor Anders Stenman som sl1ppleant; red. Enzio Sevon med järnv.kassör Oskar Hakulin som suppleant;
för Finlands Svenska Orienteringsföround: herr Raymond Sell med viceh.
E<1uard von Veh som suppleant;
för Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund: gymn.lär. Ingeborg Jung
ll'ecl f r u Sigrid Karlberg som suppleant;
för Svenska Finlands SlrolidroMsrrörbund: avcl.chef. Harry Tapper med
spcditör Lars-Gunnar Sandberg som sllppleant.
Som viceordförancle för styrelsen har fungerat maj or Ivar Ståhle, som
sekreterare red. Sevon och som skattmästare herr Sel!. Styrelsen har under
året sammanträtt 13 gånger och antalet para,g rafer i protokollen uppgå tili 11 J.
186
Kansliet.
Kansliet har liksom under de föregående åren varit inrymt i en av Oy
Veikkaustoimisto .AJb förhyrd lokal, belägen vid Högbergsgatan 30 i Helsingfors. Kansliet har varit gemensamt för CtF och dess medlemsför;bund med
undantag för Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund. 1 kanslilokalen har
dessutom ett rum uthyrts tili Kronohagens Idrottsförening.
Kansliohefsbefattningen har handhafts llIV herr Raymond Sell som halvtidsbefattning. Som kanslisekreterare har' jur.stud. Kurt Skärström varit anställd
av förbl1ndet. Som kansUster ha fungerat fru Aina Sjöberg, fru Esther Staffans och frk. Maj-Britt Björklund.
M edlemsavgi/ter.
Ekonomin.
CIF har under året i ordinarie statsanslag erhållit 6.100.000 marko Svenska
Kulturfondens anslag utgick under året med 100.000 mark, vil,ket ans~ag speciellt avsågs att utdelas 50m stipendier åt gymnastiklärare och gymnastikstuderande. 1 understöd av firnlOr, enskilda personer och andra organisat:oner
har fÖl'bundet emottagit 395.000 marko
En jämförelse med de närmast föregående årens anslag och understöd ger
följande siffror:
1948
1949
1950
Statsanslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.850,000:- 4.000,OJO:- 6.100.000 :100,000 :Svenska Kulturfonden .............. .
150.000:100.000:395,000:Understöd . .... .... .... " . ... .......
193,000 :46.000:CIF har tili medlemsförbunden utdelat anslag enligt följande procentsatser: SFI 49 %, FSS 15,5 %, FSO 15,5 % FSKG 12 %, SFSI 80/0 eiler enligt
samma procentsatser som föregående år.
Distrikten ha tilldelats anslag genom specialförbunden.
187
FÖl'bWldets rikssvellska giist vid rådpliigllmgsdagelf
Gösta Frohm.
CIF-stipendin/emo 1950.' l''r.v. I~.qa Öhman. Inger GrÖllroos, Stig Allderssoll oel!
Nils Luukkollen.
Distrikten.
Distriktens antal Jla under året varit oförändrat eiler följande nio: Helsingfors idrottsclistrikt, Mellersta N ylands idrottsd'istrikt, Östra idrottsdistriktet, Västra Nylands idrottsclistrikt, Äbolands idrottsdistrikt, Älands idrottsdistrikt, Syd-Österbottens idrottsdistrikt, Vasa idrottsdistrikt och Norra idrottsdistriktet. RSKG har bibehållit sin egen distrik~sindelning.
Rådplägni'lgs1llötet.
Den traditionella rådplägningsdagen anordnades den 26 november 1950,
denna gång på Handelsgillet i Helsingfors. Mötet var synnerligen talrikt besökt. Ä rets svenska gäst var avdelningschefen vid Skid- och Friluftsfrämjandet
Gösta Frohm, som talade om :.Friluftsliv sommar och vinter:. och som visade
en utmärkt film. Herr Frohms framträdande gestaltade sig till en ny succe
för tanken att på detta sätt hålla kontakt med aktuel\a strömningar i idrottslivet i vårt västra grannland. Förbundsordföranden dr Söderhjelm kunde tyvärr på grund av vistelse utomlands icke övervara rådplägningsdagen. 1 mötets program medverkade prof. Palmgren, som talade om Solvalla-insamlingen,
dir. Stenman och major StåJhle, SOm berörde kursverksamhetens centralisering,
red. Sevon, som redogjorde för den olympiska organisationsapparatens indelning och funktioner, dir. M. Cedercreutz och fru G. Wichmann, som talade
om gymnastikfesten i Borgå och den förre därjämte om Solvalla-insamlingen,
prof. Palmgren om förbundets officiella organ.
188
Mötet hade denna gång upp d e1ats 1· tvenne aVSlll'tt, ett första, avsett för
interna överläggningar och diskussioner, ett senare avsnitt av solenn. natur.
Med ledning av erfarenheterna från årets möte förefaller denna u~pdelm~g ..att
vara en Iyckad form . Rådplägni.ngsdagen erbjöd nu ett utmarkt tJllfalle
att sondera frågor av vikt och intresse för såväl den centrala som d.en lokala
idrottsledningen. Dels kan den centrala ledningen lämna .. informat~nska .. upp gifter till distrikts- och föreningsrepresentanterna, dels aven erhalla kannedom om de önskemål, tankar och strömningar de lokala organisationerna ha
att framföra.
Övrig verksamhet.
Förbundsstyrelsens ordförande prof. Palmgren uppträdde som festtalare vid
N orra Idrottsdistriktets gymnastikfest i N ykarleby.
Styrelsens ordförande prof. Palmgren, red. Sevon och kansl,ic~ef . Se.1I medverkade vid Östra distriktets rådplägningsdag den 12 november 1 LoVlsa.
Ett möte för förbunds- och distriktsledare samt distriktsfunktionärer hölls
den 25 februari .på Solvalla idrottsinstitut.
Förbundet har bedrivit underhandlingar med ledningell för NykarJeby ;.; eminarium i avsikt att ernå närmare samarbete med seminariet och att i mån
av möjligheter bistå vid seminarie-elevernas idrottsliga utbildning; ett led i
dessa strävanden var de tvenne stipendier som tilldelades seminariet för resor
till rådplägningsdagen i Helsingiors.
189
Förbundet har avgivit utlåtande tili Statens idrottsnämnd beträffande den
planerade Gymnastikhögskolan.
Frågan om expertråd för handläggning av ungdomsfrågor är under beredning i förbundsstyrelsen.
Bestämmelser om kanslipersonalens pensionsförmåner har fastställts.
Inteckning av utbrytningsrätten tili området för Fiskars-institutet har fastställts.
Årets gymnastiksti,pendier har tillfallit : ett gymnastiklärarstipendium om
50.000 mark fru Brita Jansson, fyra stipendier för gymnastikstuderande om
25.000 mark varje, vilka utdelades <Y.id rådplägningsdagen: Stig Andersson,
Borgå, Nils Luukkonen, Jakobstad, Inga Grönroos, Ekenäs och Inger Öhman,
Ekenäs. Tili dessa stipendier utnyttjades det anslag Svenska Kulturfonden
hade beviljat vartill förbundet av egna medel lade 50.000 marko
CIF har i samråd med medlemsförbunden uppgjort förslag tili . utdelning
av idrottens ' förtjänstkors och -meda.ljer bland svenskspråkiga, idrottsligt
förtj änta personer.
Oy Velkkausloimislo Ab {yl/de ullder årel
10 år. Prof. Palmgren lyckönskar bol,,.q els direklöt: Olavi Suvalllo.
.
Undervisningsministeriet har under året tilldelat följ ande svenskspråkiga
personer idrottens förtj änstkors och -medalj er :
Förtjänstkorset i guld, dir. Walter Flander.
Förtjänstkorset i silver, skolföreståndare Karl G. Andersson, dir. Arthur
R. Lindfors, dir. Jöns F. Lindquist, skolhemsföreståndare, ciirektor Anders
Stenman, ing. Gustaf A. Sundwall.
Silvermedalj med förgyllt kors, gymn.dir. Esther Ahlqvist, gymn.lär. Ester
Aschan, typograf F. Evert Gädda, dipl.ing. August E. Jansson, dir. Heikki
Liimatainen, kamr. Sig. H :son Schneidler.
Silvermedalj, tekn. led. Adolf O. Andersson, affärsman Bengt J. Bengtström, kassör Yrjö Ekqvist, dir. Uno A. Finnilä, jordbruk. Arthur Hansson,
överfaktor Emil Kukko. banktj .man Alfred N elin, faktor Johan R. Nordbäck,
öv.löjtn. Gustaf Nordström. verksamhetsled. Nils F . Sandberg, gårdsägare
Wilhelm ScheweleH, faktor Viktor Sjöholm, lokförare Johan P. Theel (Pettersson).
Bronsmedali, tel.tekn. Enok E. Ahlberg, gymn.dir. Aina Kockström, aff.bitr.
Karl G. Sjöström, jordbruk. Frans V. Storkull, lärarinnan Matilda V . Sundholm, posttj. Esther Johansson.
Represelltation utåt.
CIF har under år 1950 varit representerat i följande instanser:
i Samarbetsrådet av prof. Palmgren, dir. Åström och avd.chef Tapper med
dir. Nordström och kanslichef Sell som suppleanter;
Olympiska delegationen av red. Sevon;
Olympiska spelens organisationskommitte av dir. Åström;
XV Olympia Helsingfors 1952 av dir. Åström;
190
Rik sdagens idrottskabinett av dl' Söderhjelm och dir. Nordström;
Statens idrottsnämnd av lektor M. S<teiska1.
i Helsingfor s stads idrottshuskommitte av dir. Nordström och avd.chef
Tapper, den förstnämnda såsom medlem av stadge- och arbetsutskottet;
Oy Veikkaustoimisto i\b:s förvaltningsråd av dir. Åström;
Finlands svenska ungdomsunion , av avd.chef Tapper;
Finlands svenska radioförbund av avd.chef Tapper;
styrelsen för Förlags Ab Sport-Pressen av dir. Nordström och avd.chef
Tapper;
i Hel singfors stads 400-å rs kommittes idrottsutskott av Raymond Sell.
Offi ciellt organ.
De und erh~nd lingar, som under året för-ts med ledningen for Förlags Ab
Sport-Pressen \:Ja lett tili, att tiJ ningen Sport-Pressen, som redan tidigare
har varit 'förbundets officiella org:m, nu har knutits fastare tili förbundet genom ett skriftligt avtal, som tillförsäkrar förbu:l det medverkan i företagets
ledning, ett arrangemang, som bör vara ägnat att såväl stärka tidningens
stälIning som även garantera den svenska idrotten i landet att dess intressen
effekti v,t tilwaratas.
F örestående arbel SlLppgifter,
För att ytterligare i korthet skissera de viktigaste förestående uppgifterna
för förbundet bli dessa:
- att på ett Iyckligt sätt genomföra den nationalinsamling för Solvallainstitutet, som har påbörjats hösten 1950 och som skall skapa garantier för
institutets utbyggande;
191
- skapandet av ekonomiska möjligheter för samtliga distrikt att anställa
avlönade ombudslllän;
- en effektivi ering och centralisering av
svenska idrott;
ledarutbildningen
för
landets
- att för det under året planerade nya specialförbundet iör gymnastik
skapa betryggande arbetslllöj ligheter.
Till dessa centrala frågor kommer ytterligare de många små detaljerna i
det stora puzzlespel idrottens succe.isiva expansion och ökade krav täller på
de centrala organisationerna.
Svenska Finlands Idrottsförbund
H elsingfors, den 26 februari 1951.
BERÄTTELSE
Bo Palmgren
Centralstyrelsens ordf.
över verksamheten inom Svenska Finlands Idrottsförbund under verksamhetsåret
1950, avgiven av förbundsstyrelsen till årsmötet den 25 februari 1951.
E. Sev6n
Sekreterare
••
LANGRE
säsong för sportplanerna
Vårt lands renomme såsom en stormakt på friidJ"Otlens område
måste bcvaras. Därlill behövs framför allt goda sportplaner.
En med sakkunskap byggd och dränerad pian har en
Oere veckor längre "livslängd" än en, som frän början ä.: dåligt gjord. Lå_t d~rför vära fackmän: 1. Dtfora markundersokmngar. 2. Uppgöra förslag.
3. Anskaffa arbetsredskap o /'h 4. Utföra
dränerings-, planerings- och byggnad _
arbeten.
Det nu avslutade verksamhetsåret i Svenska Finlands Idrottsförbunds trettioåttaåriga tili varo går tili annalerna som ett i stort sett normalt arbetsår med
allt vad det innebär av framgångar och motgångar. Vill man i korthet sammanfatta intrycken av verksamheten under det gångna året, kan det framhållas, att
förbundets tidigare erövrade positioner väl försvarats, att utvecklingen i många
avseenden inneburit beaktansvärda framsteg och att en heI del glädjande framgångar kunnat inregistreras. De svårigheter förbundet stött på i sitt arbete och
haft att övervinna har varit försvinnande små i jämförelse med vad som vunnits.
Det kan därför med rätta sägas, att verksamhetsåret 1950 efterlämnat minnet av
ett mångsidigt och rikt pulserande idrottsliv, givande goda löften för framtiden,
och det är med särskild tacksamhet förbundsstyr elsen kon staterat, att distrikt och
föreningar i icke så ringa mån bidragit tili detta intryck genom sin i uppbyggande anda ådagalagda samarbetsvilja.
Inom den fria idrotten har förbundets elitidrottsmän hållit sig väl framme
på tävlingsbanorna såväl inom som utom landet. De har med ära försvarat Finlands färger i alla de stora internationella kraftmätningarna, landskamperna,
som i år utkämpats, och många renommerande segrar har vunnits. 1 Finlan<:ls
mästerskapstävlingar hemfördes inalles sex mästerskapsmedaljer av SFItillhörande idrottsmän, fyra silvermedaljer och 3 brons. Ett nytt landsrekord
noterades av Helsingfors Kamraternas kämpalag i 4 x 400 m stafett med tiden
3.18,7 och det gamla rekordet på 4 x 800 m tangerades med tiden 7.43,4. För
årets bästa iuniorprestation svarade Abo IFK, som tog finländska mästerskapet
i 4 x 100 m stafett och samtidigt satte nytt förbundsrekord, lydande på 45,2.
SFI:s rekordtabell har förbättrats på sex löpsträckor, nämligen de tre ovannälllnda samt dessutom i svensk stafett, där Helsingfors Kamraterna noterat
tiden 2.00.8 och på 1.500 m och 3.000 m, som satts av Denis Johansson, Åbo
BOIS med t iderna 3.50,0, respektive 8.11 ,4.
192
13
193