Styrelsesammanträde den 23 mars 2012
2012-05-15 Till ledamöterna för Mälardalstrafik AB Styrelsesammanträde den 23 mars 2012 Enl tidigare beslut kallas styrelsen för Mälardalstrafik AB till sammanträde. Datum: Onsdagen den 23 mars 2012 Tid: Efter avslutad bolagsstämma ca 13.15-16-00 Plats: Roslagssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45, Stockholm Dagordning: med handlingar bifogas Övrigt: Förhinder att delta i sammanträdet meddelas snarast till Helena Gozzi, tel 08-686 16 20 eller e-post: [email protected] Enl uppdag: Helena Gozzi Utveckling av regional tågtrafik Mälardalstrafik MÄLAB AB c/o AB SL 105 73 Stockholm Tel 08-686 14 63 Fax 08-686 15 03 [email protected] www.malab.se Org. nr 556425-0610 FÖRSLAG TILL DAGORDNING vid sammanträde med styrelsen för Mälardalstrafik AB onsdagen den 23 maj 2012 kl 13.00 – 16.00 1. Godkännande av dagordning 2. Protokolljustering 3. Föregående mötesprotokoll 4. SJ:s planer för Mälardalen – Jan Sundling styrelseordförande SJ AB 5. Ombud årsstämma TiM AB 6. Nominering av ledamöter till styrelsen TiM AB 7. Process för ändrat ägande av MÄLAB 8. Trafikplan 2017 version maj 2012 9. Rapport förstudie fordonsanskaffning 10. Förslag till avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i Östra Sverige 11. Aktuella marknadsfrågor (TiM-trafiken) 12. Information från VD a. Rapport arbete med modell för fördelning av kostnader och intäkter b. Fordonsanskaffning X12:or för UVEN c. Ekonomisk rapport 13. Övriga frågor Beslutsförslag Styrelsen 2012-05-23 Ärende 5 Ombud årsstämma TiM AB Föredragande: Bilaga: Mårten Levin TiM AB kommer ha årsstämma under juni månad inför vilken MÄLAB som delägare ska utse ombud. Styrelsen beslutar att utse Christer G Wennerholm som ombud att företräda MÄLAB vid den kommande årsstämman för TiM AB Beslutsförslag Styrelsen 2012-05-23 Ärende 7 Process för ändrat ägande av MÄLAB Föredragande: Bilaga: Mårten Levin Gällande aktieägaravtal och bolagsordning Förslag till nytt aktieägaravtal och bolagsordning Aktieöverlåtelseavtal (utsändes version för Örebro län) Sammanfattning Den nya kollektivtrafiklagens innebär att ansvaret för kollektivtrafiken flyttats från länstrafikbolagen (tidigare Trafikhuvudmännen) till nya regionala kollektivtrafikmyndigheter. Med anledning av detta har det ansetts att ägandet av MÄLAB behöver flyttas så att bolaget framgent ägs direkt av respektive regional kollektivtrafikmyndighet. Med stöd från Carl-Henry Eriksson (Länstrafiken) och advokat Robert Asplund (Lindahls Örebro) har förslag till reviderat ägaravtal, aktieöverlåtelseavtal och ny bolagsordning tagits fram. Avstämning av dokumenten har gjorts med ägarna/RKTM. Uppdateringarna av aktieägaravtal och bolagsordning har framförallt gjorts utifrån behovet av ändring av ägandet. Därutöver har mindre ändringar gjorts, framförallt har skrivningarna uppdaterats för att anknyta till de begrepp som används i den nya kollektivtrafiklagen. Processen för ändrat ägande innehåller beslut hos Nuvarande ägare avseende aktieöverlåtelseavtalet o Stockholms läns landsting, o Upplands Lokaltrafik AB, o Västmanlands Lokaltrafik AB, o Länstrafiken Sörmland AB och o Länstrafiken Örebro AB Tillträdande ägare avseende aktieöverlåtelseavtalet, nytt ägaravtal och ny bolagsordning o Stockholms Läns Landsting o Landstinget i Uppsala län o Landstinget i Västmanlands län o Förbundet för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet o Örebro läns Landsting Finns behov från ägarna föreslås att MÄLAB i nästa steg tar fram koncept till ärendebeskrivning och förslag till beslut (att-satser). Dessa förslag kan respektive parter använda inför sina beslut. Styrelsen beslutar att godkänna lämnad information (att till ägarna överlämna underlag i form av utkast till överlåtelseavtal, aktieägaravtal och bolagsordning) BOLAGSORDNING FÖR MÄLARDALSTRAFIK MÄLAB AB Antagen vid bolagsstämma 31 maj 2006 Bolagets organisationsnummer: 556425-0610 §1 Bolagets firma är Mälardalstrafik MÄLAB AB. §2 Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. Bolagsstämma får äga rum på följande orter; Stockholm, Nyköping, Uppsala, Västerås och Örebro. §3 Föremålet för bolagets verksamhet är att handlägga frågor av gemensamt intresse för trafikhuvudmännen i Mälarregionen vad gäller regionaltågtrafiken i regionen. §4 Aktiekapitalet skall utgöra lägst 600.000 kronor och högst 2.000.000 kronor. §5 Antalet aktier skall vara lägst 120 aktier och högst 400 aktier. §6 Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. §7 Styrelsen skall bestå av tio ledamöter jämte lika många suppleanter för dessa. Styrelsen utses på årsstämman för tiden till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter valet. Årsstämman utser ordförande i styrelsen. §8 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses två revisorer med två suppleanter, av vilka en revisor och en suppleant skall vara auktoriserade. Valet sker på årsstämman. §9 Årsstämma hålls en gång årligen före juni månads utgång. På årsstämman skall följande ärende förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av en eller två justeringsmän 4. Godkännande av dagordning 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse 7. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkning b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 8. Fastställande av eventuella arvoden åt styrelsen och revisorn 9. I förekommande fall val av styrelseledamot, styrelsesuppleant och revisor 10. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. § 10 Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla antalet för honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. § 11 Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. § 12 Har aktie genom köp, byte eller gåva övergått till en ny ägare, som icke förut är aktieägare i bolaget, skall aktien ofördröjligen hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall härvid styrkas. Vad nu sagts ska icke gälla aktie som förvärvats av bolag, som ägs av aktieägare ensam. När aktien sålunda hembjudits till inlösen, skall styrelsen ofördröjligen underrätta bolagets aktieägare med känd postadress, på sätt som om meddelanden till aktieägare är föreskriven, med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten att framställa lösningsanspråk hos styrelsen inom två månader, räknat från anmälan till styrelsen om aktiens övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning av bolagets styrelse, eller om någon lösningsberättigad begär det, notarius publicus. Om flera aktier utbjudits samtidigt skall dock aktierna först, så långt det är möjligt, i proportion till tidigare innehav fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall utgöras av aktiens kvotvärde vid tidpunkten för förvärvet. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Under hembudstiden skall förvärvaren ha rätt att utöva rösträtt för de hembjudna aktierna. Om förvärvaren och den som begärt att få lösa in aktierna inte kommer överens i frågan om inlösen, får den som begärt inlösen väcka talan inom två månader från framställan av lösningsanspråk hos bolagets styrelse. En sådan tvist skall avgöras av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Därest ej inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet att bli registrerad för aktien. § 13 Träder bolaget i likvidation tillfaller behållna tillgångar aktieägarna i förhållande till aktieinnehavet. Utkast 2012-04-10/LINDAHL Mellan undertecknade ägare (”Parterna”) i Mälardalstrafik MÄLAB AB, 5564250610 (”Bolaget”) har denna dag ingåtts följande AKTIEÄGARAVTAL 1. VERKSAMHETEN Mälardalstrafik MÄLAB AB, här nedan kallat Bolaget, ska företräda de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i frågor som rör drift och utveckling av den regionala kollektivtrafiken på järnvägsnätet i länen och till angränsande län. Det åligger härvid bolaget att verka för införande och upprätthållande av snabba och bekväma förbindelser mellan orter i länen att genom information och marknadsföring stödja utvecklingen av den regionala kollektivtrafiken att behandla frågor om tågplaner, tidtabeller mm för den regionala tågtrafiken att verka för utveckling av pris- och försäljningssystem att som förhandlingspart företräda de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i frågor av gemensamt intresse för två eller flera regionala kollektivtrafikmyndigheter eller eljset om en regional kollektivtrafikmyndighet påkallar bolagets medverkan Bolaget äger rätt att i organiserad from samverkan med trafikföretag vad gäller beslut om tågplaner, tidtabeller mm, information och marknadsföring samt andra frågor förande driften av den regionala kollektivtrafiken. 2. UPPGIFTER ENLIGT KOLLEKTIVTRAFIKLAGEN Parterna är överens om att Parterna i enlighet med 3 kap. 2 § kollektivtrafiklagen skall ha möjlighet att till Bolaget överlämna befogenheten att upphandla och ingå avtal om allmän trafik. Vidare skall Parterna äga uppdra åt Bolaget att genomföra upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för Parternas beslut och kommunala kompetens 3. EKONOMISK ANSVARSFÖRDELNING Kostnader för Bolagets allmänna förvaltning skall bestridas av Parterna i förhållande till deras aktieinnehav. Betalning skall ske efter anfordran från Bolaget. Det förutsätts att Parterna utan särskild ersättning i skälig omfattning personellt medverkar i Bolagets arbete. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX Kostnader för träffade trafikavtal skall fördelas mellan berörda Parter i enlighet med särskild träffad överenskommelse som skall ingås innan Bolaget ingår trafikavtalet. 4. AKTIER M M Aktiekapitalet utgör tills vidare 600 000 kr och är fördelat på 120 aktier vilka innehas av Stockholms läns landsting med 40 % och av övriga Parter med 15 % vardera. Beslut om förändring av aktiekapitalet och utgivning av nya aktier i Bolaget skall fattas av bolagsstämman. Sådant beslut kräver för sin giltighet enighet mellan Parterna. Höjs aktiekapitalet efter ingående av föreliggande avtal skall Parterna teckna och inbetala aktiekapitalet motsvarande tidigare aktieinnehav i Bolaget. Part får inte utan samtycke av övriga parter överlåta sina aktier i Bolaget till annan, pantsätta eller på annat sätt förfoga över sina aktier i Bolaget. Om Part upphör att vara regional kollektivtrafikmyndighet skall Parten ifråga, på begäran av övriga Parter, vara skyldig att överlåta sina aktier i Bolaget till den som övertar nämnda myndighetsfunktion eller, om sistnämnda inte önskar förvärva aktierna, till övriga Parter i proportion till deras tidigare aktieinnehav i Bolaget. 5. STYRELSEN Parterna skall representeras av vardera två styrelseledamöter och två suppleanter. Styrelsen utses på årsstämma för tiden intill slutet av nästa årsstämma. För samma tid väljs två revisorer med två suppleanter, av vilka en revisor och en suppleant skall vara auktoriserad. Bolagsstämman utser även styrelsens ordförande. 6. BOLAGSORDNING Bolagsordningen för Bolaget framgår av bilaga A. I förhållandet mellan Parterna skall bestämmelserna i detta avtal gälla framför bestämmelserna i bolagsordningen i de fall det förekommer motstridiga uppgifter. 7. AVTALSTID M M Detta avtal gäller från och med den [datum] tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av två år. Uppsägning skall alltid ske för upphörande till kalanderårsskifte. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX 2 Som förutsättning för avtalets giltighet gäller att landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting, Upplands läns landsting, Västmanlands läns landsting och Örebro läns landsting samt Kommunalförbundet Södermanlands Kollektivtrafikmyndighet godkänner detsamma. Ändringar av avtalet kan ske med samtliga Parters godkännande. 8. ÄGARFÖRÄNDRING Ytterligare aktieägare kan ansluta sig till detta avtal genom att underteckna detsamma eller genom att i en särskild handling ställd till övriga Parter förklara att aktieägaren ansluter sig till avtalet. 9. TVIST Tvist i anledning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. _______________________________ Detta avtal har upprättats i fem originalexemplar, varav Parterna tagit var sitt. ……………………. den [datum] För Stockholms läns landsting För Upplands läns landsting ………………………………………. ……………………………………… Namnförtydligande:……………………………………. Namnförtydligande:………………………………………. För Örebro läns landsting För Västmanlands läns landsting ………………………………………. ……………………………………… Namnförtydligande:……………………………………. Namnförtydligande:………………………………………. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX 3 För Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ………………………………………. Namnförtydligande:……………………………………. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX 4 BOLAGSORDNING FÖR MÄLARDALSTRAFIK MÄLAB AB, 556425-0610 Antagen på bolagsstämma [datum] §1 Bolagets firma är Mälardalstrafik MÄLAB AB. §2 Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. Bolagsstämma får äga rum på följande orter; Stockholm, Nyköping, Uppsala, Västerås och Örebro. §3 Föremålet för bolagets verksamhet är att handlägga frågor av gemensamt intresse för ägarna vad gäller regionaltågtrafiken i regionen. Bolagets ändamål är bidra till ägarnas fullgörande av sina uppgifter som regionala kollektivtrafikmyndigheter, innefattande även fullgörande av i behörig ordning lämnad befogenhet att upphandla och ingå avtal om allmän trafik samt upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för ägarnas beslut och kommunala kompetens. §4 Aktiekapitalet ska utgöra lägst 600.000 kronor och högst 2.000.000 kronor. §5 Antalet aktier ska vara lägst 120 aktier och högst 400 aktier. §6 Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. §7 Styrelsen ska bestå av två till tolv ledamöter jämte lika många suppleanter för dessa. Styrelsen utses på årsstämman för tiden till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter valet. Årsstämman utser ordförande i styrelsen. §8 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses två revisorer med två suppleanter, av vilka en revisor och en suppleant ska vara auktoriserade. Valet sker på årsstämman. §9 Årsstämma hålls en gång årligen före juni månads utgång. På årsstämman ska följande ärende förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd BOLAGSORDNING MÄLAB.DOCX 3. Val av en eller två justeringsmän 4. Godkännande av dagordning 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse 7. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkning b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 8. Fastställande av eventuella arvoden åt styrelsen och revisorn 9. I förekommande fall val av styrelseledamot, styrelsesuppleant och revisor 10. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. § 10 Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla antalet för honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. § 11 Bolaget ska bereda de beslutande församlingarna hos respektive ägare möjlighet att ta ställning innan beslut, som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, fattas. § 12 Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. § 13 Har aktie genom köp, byte eller gåva övergått till en ny ägare, som icke förut är aktieägare i bolaget, ska aktien ofördröjligen hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska härvid styrkas. Vad nu sagts ska icke gälla aktie som förvärvats av bolag, som ägs av aktieägare ensam. När aktien sålunda hembjudits till inlösen, ska styrelsen ofördröjligen underrätta bolagets aktieägare med känd postadress, på sätt som om meddelanden till aktieägare är föreskriven, med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten att framställa lösningsanspråk hos styrelsen inom två månader, räknat från anmälan till styrelsen om aktiens övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning av bolagets styrelse, eller om någon lösningsberättigad begär det, notarius publicus. Om flera aktier utbjudits samtidigt ska dock aktierna först, så långt det är möjligt, i proportion till tidigare innehav fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk. BOLAGSORDNING MÄLAB.DOCX 2 Lösenbeloppet ska utgöras av aktiens kvotvärde vid tidpunkten för förvärvet. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Under hembudstiden ska förvärvaren ha rätt att utöva rösträtt för de hembjudna aktierna. Om förvärvaren och den som begärt att få lösa in aktierna inte kommer överens i frågan om inlösen, får den som begärt inlösen väcka talan inom två månader från framställan av lösningsanspråk hos bolagets styrelse. En sådan tvist ska avgöras av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Därest ej inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet att bli registrerad för aktien. § 14 Träder bolaget i likvidation tillfaller behållna tillgångar aktieägarna i förhållande till aktieinnehavet. BOLAGSORDNING MÄLAB.DOCX 3 Utkast 2012-05-14 /LINDAHL DETTA AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL (”Aktieöverlåtelseavtalet”) är träffat dag som anges nedan (”Avtalsdagen”) mellan: (1) Örebro läns landsting, 232100-0164, (”Köparen”); och (2) Länstrafiken Örebro AB, 556184-3334 (”Säljaren”). Parterna benämns gemensamt ”Parterna” 1. BAKGRUND 1.1 Mälardalstrafik MÄLAB AB, 556425-0610, (”Bolaget”) har företrätt de tidigare länstrafikhuvudmännen i frågor som gäller driften och utvecklingen av persontågtrafiken på stomlinjenätet mellan Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Södermanlands län. 1.2 Bolaget har ett registrerat aktiekapital om 600 000 kr fördelat på 120 aktier med kvotvärde om 1 500 kr per aktie. Säljaren äger 18 st aktier i Bolaget (”Aktierna”). 1.3 Till följd av kollektivtrafiklagen som trädde i kraft den 1 januari 2012 har behov av förändringar i ägandet av Bolaget uppkommit och genom Aktieöverlåtelseavtalet överlåts aktierna till Köparen som är kollektivtrafikmyndighet för Örebro län. 2. ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 2.1 Säljaren överlåter och försäljer Aktierna till Köparen i enlighet med villkoren i detta avtal. 2.2 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar och begränsande sakrätter av vad slag det vara må. 3. TILLTRÄDE Tillträde skall ske den [ange datum] (”Tillträdesdagen”). 3.1 På Tillträdesdagen, eller den tidigare eller senare dag som parterna enas om, skall Säljaren överlämna aktiebrev representerande Aktierna vederbörligen transporterade på Köparen. 3.2 På Tillträdesdagen skall Köparen mot erhållande av aktiebreven representerande Aktierna vederbörligt transporterade erlägga Köpeskillingen. 4. KÖPESKILLING Köparen skall som köpeskilling för Aktierna på Tillträdesdagen erlägga ett belopp om […] kr (”Köpeskillingen”) genom överföring till av Säljaren anvisat bankkonto. 5. HEMBUDSFÖRBEHÅLL Parterna är medvetna om att överlåtelsen av Aktierna förutsätter att övriga aktieägare inte påkallar sin rätt enligt bolagsordningens hembudsklausul. Parterna godkänner vidare att Uppsala läns landsting, Västmanlands läns landsting och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, utan ÄRENDE 7 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL MELLAN ÖREBRO LÄNS LANDSTING OCH LÄNSTRAFIKEN ÖREBRO AB.DOCX 1 hinder av nämnda hembudsklausul, länstrafikbolaget i respektive län. 6. förvärvar aktier i Bolaget från AKTIEÖVERLÅTELSEAVTALETS OMFATTNING Aktieöverlåtelseavtalet innehåller Parternas hela överenskommelse med avseende på försäljningen av Aktierna och ersätter alla andra eventuella avtal och uppgörelser därom. 7. ÄNDRINGAR Ändringar i eller tillägg till Aktieöverlåtelseavtalet är endast giltiga om de upprättats skriftligen och undertecknats av Parterna. 8. TVISTER Tvist i anledning av Aktieöverlåtelseavtalet skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt Reglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av en skiljeman. Förfarandet skall äga rum i Örebro. _____________________________ Detta aktieöverlåtelseavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, varav Säljaren och Köparen tagit var sitt. Örebro den För Örebro läns landsting För Länstrafiken Örebro AB ………………………………………. ……………………………………… Namnförtydligande:………………………………………… Namnförtydligande:………………………………………. ÄRENDE 7 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL MELLAN ÖREBRO LÄNS LANDSTING OCH LÄNSTRAFIKEN ÖREBRO AB.DOCX 2 Beslutsförslag Styrelsen 2012-05-23 Ärende 8 Trafikplan 2017 Föredragande: Bilaga: Göran Gullbrand, Tomas Ahlberg PM Trafikplan 2017 version maj 2012 PM Trafikplan 2017 version maj 2012 – Skattningar av resande, kostnader och intäkter Sammanfattning Det förslag till storregionalt stomnät som tidigare beskrivits i pm:et Trafikplan 2017 och som styrelsen i november 2012 beslutade överlämna till RKTM som underlag för arbetet med Trafikförsörjningsprogram, har omarbetats i en ny version. Avsikten med den nya versionen är att den ska kunna ligga till grund för kommande genomförandebeslut där ett första steg är en avsiktsförklaring mellan berörda län avseende utveckling av trafiken efter Citybanans öppnande. Trafikutbudet och skattningar av resande, kostnader och intäkter redovisas i två separata pm. Vid styrelsesammanträdet ges också en fördjupad redovisning av antaganden om resande och ekonomi. Styrelsen beslutar att fastställa trafikutbudet i Trafikplan 2017 som MÄLAB:s planeringsinriktning för regionaltågstrafiken inom TiM-området efter Citybanans öppnande PM 2012-05-15 Trafikplan 2017 version maj 2012 Linjer i storregionalt stomnät – Trafikplan 2017 version maj 2012 Linköping – Nyköping – Stockholm - Uppsala Stockholm – Västerås – Örebro – Hallsberg Örebro – Eskilstuna – Stockholm - Uppsala Uppsala Hallberg – Katrineholm – Stockholm Knivsta Sala Sala – Västerås – Eskilstuna - Norrköping – Linköping Ransta Linjesträcka med turtäthet timmestrafik 06 - 23 Arlanda Märsta Enköping Linjesträcka med lägre turtäthet Bålsta Sundbyberg Västerås Stockholm Arboga Kolbäck Flemingsberg Örebro Köping Kvicksund Strängnäs Läggesta Nykvarn Örebro S Södertälje Kungsör Eskilstuna Kumla Hallsberg Hälleforsnäs Vingåker Vagnhärad Katrineholm Nyköping Flen Gnesta Linköping Norrköping Kolmården Bakgrund och syfte Trafikplanen ska beskriva omfattningen av regional tågtrafik i ett storregionalt stomnät för Mälardalen – Östergötland (Östra Sverige). Trafikplan 2017 är tänkt att fungera som underlag för beslut om framtida trafik, primärt i tidshorisonten efter Citybanans öppnande 2017. Dokumentet är också tänkt att utgöra första delen i en storregional stomnätsstrategi. Utgångspunkten för trafikplanen är de övergripande beskrivningar av regionaltågstrafikens roll, önskade funktioner och strategier för att nå dit som formulerats i PM Mål och behov (MÄLAB november 2011). Vardagar bör trafiken bedrivas med minst timmestrafik hela trafikdygnet (ca 06-23) i båda riktningarna (stomtrafik). I rusningstid morgon och kväll (ca 06-09, 15-18) bör trafiken förstärkas till halvtimmestrafik i båda riktningarna (insatståg) På helger bör minst varannantimmestrafik eftersträvas I vissa relationer är det nödvändigt att bedriva mer, ibland avsevärt mer trafik, medan det också finns och framöver kommer att finnas relationer där timmestrafik visserligen är eftersträvansvärt men inte kan motiveras avseende efterfrågan och kostnaderna för att bedriva trafiken. Trafikplanen är utformad utifrån vedertagna principer för stomtrafik. Trafiken ska bedrivas med fasta linjesträckningar och enhetligt uppehållsmönster. Trafiken ska, där infrastrukturen så medger, bedrivas med styva tidtabeller med avgångar på fasta minuttal för såväl stomtåg som insatståg. Trafiken ska bedrivas med enhetliga, moderna och för regional kollektivtrafik ändamålsenliga fordon Trafikplanen bygger på trafik med samma uppehållsmönster som dagens regionaltågstrafik. Linjenätet i trafikplanen utgår från att trafik som idag är uppdelad på olika linjer knyts till varandra med genomgående trafik i Stockholm. Syftet är att underlätta resandet mellan de södra och norra delarna i trafiksystemet. Trafikplanen, och kostnadsberäkningarna bygger på att fordon till- och frånkopplas i trafik på ett antal stationer. Syftet med till- och frånkopplingar är att skapa en ekonomiskt effektivare trafik, tåglängd (och därmed sittplatskapacitet) anpassas till delsträckornas olika behov. Till- och frånkopplingar av fordon planeras ske på Stockholms C, Eskilstuna och Västerås samt i övrigt i samband med vändningar. Till- och frånkopplingar i trafik ställer krav på att fordonen klarar till- och frånkoppling på ca två minuter och att tidtabellen innehåller extra uppehållstid för åtgärden. Infrastrukturen på stationerna måste också vara anpassad. Både till- och frånkoppling av fordon i trafik och långa linjesträckningar som delvis trafikeras på enkelspår är potentiella källor till störningar som riskerar påverka kvalitén. Trafikupplägget behöver därför vara villkorat mot att det kan ske utan att gå ut över punktligheten. Samverkan övriga regionala trafiksystem Trafikplanen är utformad utifrån en tänkt samverkan mellan trafiken i det storregionala stomnätet och övriga regionala tågtrafiksystem, både kommersiella och sådana som omfattas av allmän trafikplikt. Avsikten är dessa ska komplettera varandra avseende sträckor, uppehållsbilder och restider mm. Det regionala stomnätet ska även uppfattas som sammanhängande med den länsvisa kollektivtrafiken. Övriga tågtrafiksystem i MÄLAB:s område som omfattas av allmän trafikplikt är SL:s Pendeltåg, Tåg i Bergslagen (TiB), UL:s Upptåget och Östgötapendeln. Samverkan förutsätts också ske med Värmlandstrafik och Västtrafik för trafiken till Örebro län. För närvarande utgår planeringen från att Värmlandstrafik planerar trafiken mellan Karlstad – Hallsberg – Örebro och att Västtrafik planerar trafiken mellan Skövde – Örebro. Kommersiell regional tågtrafik (trafik utan trafikavtal) bedrivs idag av SJ på sträckorna Stockholm – Uppsala och Stockholm – Västerås – Örebro, sträckor som framöver antas ingå i det storregionala stomnätet. Sträckorna förutsätts framöver, liksom övriga sträckor inom det storregionala stomnätet, omfattas av allmän trafikplikt för att garantera ett sammanhållet trafiksystem och långsiktig stabilitet. Fortsatta utredningar behöver här göras kring lämpliga affärsmodeller för kommande trafikavtal på olika sträckor och därmed vilka förutsättningar som eventuellt kan finnas att via avtal tecknade med allmän trafikplikt söka samverkan med kommersiella trafikföretag. SJ:s trafik mellan Östergötland (via Katrineholm) – Stockholm – Gävle anses idag vara en del av det regionala trafiksystemet men bedöms tillsvidare fortsätta att bedrivas helt kommersiellt och ingår för närvarande inte i det nät som samhället genom denna Trafikplan behöver säkerställa. Arlanda Express bedöms också fortsätta att bedrivas kommersiellt. Interregional tågtrafik Vid sidan om den tågtrafik som är regional kollektivtrafik, så antar MÄLAB att interregional tågtrafik kommer att bedrivas av SJ och andra tågbolag på nedanstående linjer med minst dagens trafikutbud. Linköping - Norrköping (via Katrineholm) – Stockholm – Uppsala – Gävle Karlstad – Stockholm Falun – Borlänge – Uppsala - Stockholm Stockholm – Uppsala - Gävle – Sundsvall Snabbtågstrafiken Stockholm – Göteborg, Stockholm - Malmö Fortsatt utredningsarbete Under arbetet med trafikplanen har behov av fördjupade analyser och utredningar identifierats i huvudsak avseende regionaltågens trafikutbud. Dessa redovisas i korthet nedan och beskrivs utförligare i respektive linjebeskrivning. Norrköping – Linköping, omfattningen av regionaltågens trafikutbud, tillgänglig spårkapacitet samt förutsättningar för en integrering med Östgötapendeln Stockholm- Uppsala, utifrån bland annat kommande erfarenheter från trafikstarten av SL pendeltåg till Uppsala klargöra omfattningen av det totala trafikutbudet i stråket samt fördelning av trafik mellan Arlanda respektive Märsta Nya stationer för regionaltågen i Stockholm; på förslag Stockholm Nord (olika placeringar, senast Solna), Barkarby och Stockholm Södra Plan för etappvis uppbyggnad av trafiksystemet med beaktande av resandeutveckling, fordonstillgång, befintliga trafikavtal, länens ekonomiska förutsättningar mm Möjlig utveckling av trafiken i kommande tidshorisonter, preliminärt 2025 respektive 2050 Infrastruktur Med Trafikplan 2017 som bas pågår ett arbete tillsammans med Trafikverket där förutsättningarna för trafikutbudets omfattning, styva tidtabeller, stomtåg och insatståg mm analyseras. Arbetet, som praktiskt innebär att tidtabeller och simuleringar görs utifrån MÄLAB:s, SL:s och övriga trafiksystems framtidsplaner, har flera syften. Ligga till grund för en sammanfattning av viktiga knutpunkter där anslutningar mellan olika linjer är särskilt viktiga Resultera i en sammanfattning av de konflikter som finns samt peka på behov av infrastrukturåtgärder för att möta trafikbehoven Utgöra grund för ett kommande tecknandet av ramavtal mellan MÄLAB och Trafikverket I arbetsgruppen ingår representanter från Trafikverket, MÄLAB, UL, SL och Länstrafiken Mälardalen. En första bedömning är gjord och följande svårigheter har hittills identifierats. Svårigheter att åstadkomma tåglägen för regionaltågens 30-minuterstrafik Stockholm – Uppsala respektive Stockholm - Västerås samtidigt med eventuell trafikökning för SL Pendeltåg till 10- respektive 20-minuterstrafik. Regionaltågens framkomlighet underlättas om regionaltågen har samma intervall som pendeltågen, eller omvänt. Spårkapaciteten mellan Norrköping – Linköping är ansträngd och för närvarande utpekad av Trafikverket som överbelastad. En utökning av regionaltågen till Linköping bedöms idag vara teoretiskt möjligt att konstruera men trångt och sårbart i kombination med enkelspåren utmed UVEN och Nyköpingsbanan. Enkelspåret på Nyköpingsbanan skapar svårigheter att få fram insatstågen i 30-min trafik mellan Norrköping – Nyköping. För sträckan Nyköping – Stockholm bedöms det vara möjligt att klara insatstågen. Långa (fleråriga) avstängningar och trafikstörningar kan väntas i samband med reinvesteringar av broarna vid Getingmidjan. Linjebeskrivning Trafikplan 2017 Begrepp I stomtrafiken ingår de tåg som vanligen avgår en gång i timmen. Avgångar på en linje som ingår i stomtrafiken benämns stomtåg. Insatståg som går hela eller delar av en linje och har samma uppehållsmönster som den linjen benämns just insatståg. Insatståg körs vanligen för att förstärka trafiken för den dagliga pendlingen morgon respektive eftermiddag, för att skapa 30-min trafik eller tätare. Insatståg som passerar en eller flera stationer, benämns direkttåg. Direkttåg kan vara ett komplement till stomtrafiken framförallt vid särskilt behov av ökad sittplatskapacitet på enstaka linjer samt för att korta restiden mellan större orter. Linje Linköping – Nyköping – Stockholm - Uppsala Linköping, Norrköping, Kolmården, Nyköping, Vagnhärad, Södertälje syd, Flemingsberg, Avgångar med stomtrafik planeras varje timme vardagar mellan Norrköping Nyköping – Stockholm – Uppsala. Varannan timme körs tågen till och från Linköping, utbudet på delsträckan Norrköping – Linköping betraktas tills vidare dock som preliminärt. Insatståg trafikerar delsträckan Norrköping – Nyköping – Stockholm i huvudriktningen mot Stockholm på morgonen och från Stockholm på eftermiddagen varje timme som tillsammans med stomtrafiken skapar 30-min trafik. Lördagar och söndagar planeras avgångar varannan timme Norrköping – Nyköping – Stockholm - Uppsala, preliminärt till och från Linköping med samma utbud. Trafiken på denna linje syftar till att säkerställa resandet mellan orterna utmed linjen och kan ses som ett komplement och inte som en ersättning för den trafik som SJ bedriver mellan Linköping – Stockholm - Gävle den snabbare vägen via Katrineholm (passeras i huvudsak idag). Prioriterade anslutningar I Norrköping eller Linköping till tåg mot Malmö Sträcka/Antal dubbelturer M-F L S Anm Norrköping-Nyköping-Stockholm- 18 9 9 Stomtrafik 9 9 9 Stomtrafik Uppsala Linköping-Norrköping (Stockholm) Norrköping-Nyköping-Stockholm Preliminärt 3 Insatståg Riktad Kommande utrednings- och utvecklingsbehov för linjen Delsträckan Norrköping – Linköping trafikeras idag med Östgötapendeln med avgång var 20:e minut, tillsammans med övriga tåg finns idag en överbelastning i spårkapaciteten på sträckan. Östgötatrafiken är i dagsläget osäker på behovet av ytterligare regionala tåg på delsträckan Norrköping – Linköping med hänsyn till resandeunderlag, ekonomin för parallella system samt tillgång till spårkapaciteten. Det finns därför behov av ett fortsatt utredande av möjligheten till en integrering av regionaltåg och Östgötapendeln innan Östgötatrafiken kan ta ställning till regionaltågens trafikomfattning mellan Norrköping – Linköping. Utbudet på delsträckan betraktas därför tills vidare som preliminärt. Linje Stockholm – Västerås – Örebro - Hallsberg Stockholm C, Sundbyberg, Bålsta, Enköping, Västerås, Köping, Arboga, Örebro C, Örebro S, Kumla, Hallsberg Avgångar med stomtrafik planeras varje timme vardagar mellan Örebro – Västerås – Stockholm, varannan timme körs tågen till och från Hallsberg. Insatståg trafikerar delsträckan Västerås – Stockholm i båda riktningarna varje timme ca 06-10 samt 14-18 som tillsammans med stomtrafiken skapar 30-min trafik på sträckan. Några insatståg sträcks ut till Arboga för att skapa 30-min trafik även mellan Arboga – Köping – Västerås – (Stockholm) på morgonen och omvänt på eftermiddagen. Till- och frånkoppling av fordon planeras ske för vissa tåg i Västerås för att möta de olika behoven av sittplatskapacitet före och efter Västerås. Insatstågen Västerås – Stockholm antas även kopplas ihop med tåg från Bergslagspendeln från Fagersta/Ludvika, vilket skapar direkttåg till Stockholm för orterna utmed Bergslagspendeln. Ska detta vara möjligt behöver de båda linjerna trafikeras med fordon av samma typ och trafiken bör sannolikt köras av samma operatör. Trafikplan 2017 innehåller inte kostnader eller fordon för linjen Västerås – Fagersta – Ludvika eftersom denna trafik idag upphandlas och finansieras inom ramen för TiB. Lördagar och söndagar planeras timmestrafik mellan Örebro – Västerås – Stockholm, samt varannan timme till och från Hallsberg. Idag körs tågen på linjen varannan timme vidare till och från Göteborg, vilket kan vara möjligt även i framtiden men förutsätter att trafikbolaget bedriver detta på kommersiell basis. Prioriterade anslutningar I Västerås mot Bergslagspendeln I Bålsta, buss mot Arlanda och mot SL pendeltåg Sträcka/Antal dubbelturer M-F L S Anm Örebro-Västerås-Stockholm 18 18 18 Stomtrafik Hallsberg – Örebro -(Stockholm) 10 9 9 Stomtrafik (Fagersta)-Västerås-Stockholm 10 Insatståg Arboga-Västerås (Stockholm) 2-4 Insatståg Kommande utrednings- och utvecklingsbehov för linjen Det finns ett behov av att fortsätta utreda effekterna av en samkörning mellan insatstågen Västerås – Stockholm och Bergslagspendeln. Studier bör göras ifall linjen Hallsberg – Katrineholm - Stockholm kan kopplas samman med linjen Hallsberg – Örebro – Västerås – Stockholm. Syftet med en sådan koppling är att skapa direktförbindelser mellan framförallt orter längs Västra stambanan och Örebro, vilket kan bidra till ökat resande och intäkter på linjen Hallsberg – Katrineholm - Stockholm. Linje Örebro – Eskilstuna – Stockholm – Uppsala Örebro C, Arboga, Kungsör, Eskilstuna, Strängnäs, Läggesta, Nykvarn, Södertälje syd, Flemingsberg, Stockholm C, Märsta/Arlanda, Knivsta, Uppsala Avgångar med stomtrafik planeras varje timme vardagar mellan Arboga - Eskilstuna – Stockholm – Uppsala. Mellan 06-09 samt 15-18 körs tågen till och från Örebro, övriga tider sker byte i Arboga. Insatståg trafikerar delsträckan Eskilstuna – Stockholm i båda riktningarna morgon och eftermiddag, som tillsammans med stomtrafiken skapar 30-min trafik på sträckan. Lördagar och söndagar planeras avgångar varannan timme Arboga – Eskilstuna – Stockholm - Uppsala, byte i Arboga för resande till och från Örebro. Eftersom stomtrafiken vardagar planeras för att linjen Örebro – Eskilstuna – Stockholm – Uppsala och linjen Linköping – Nyköping – Stockholm – Uppsala skapar 30-min trafik mellan Stockholm – Uppsala studeras förutsättningarna för andra tåglägen för linjen Örebro – Eskilstuna – Stockholm – Uppsala under lördagar och söndagar för att skapa timmestrafik mellan Stockholm - Uppsala samt för kortare bytestid i Arboga till och från Mälarbanan. Sträcka/Antal dubbelturer M-F L S Anm Arboga-Eskilstuna-Stockholm- 18 9 9 Stomtrafik Uppsala Örebro-Arboga (Stockholm) 8 Stomtrafik Eskilstuna-Stockholm 6 Insatståg Kommande utrednings- och utvecklingsbehov för linjen Nästa utvecklingssteg bör vara att eftersträva genomgående timmestrafik under hela trafikdygnet till och från Örebro. En fortsatt utredning bör göras kring resandebehov och ekonomiska effekter mm samt i vilka lämpliga steg en utveckling bör åstadkommas. Linje Hallsberg – Katrineholm - Stockholm Hallsberg, Vingåker, Katrineholm, Flen, Gnesta, Södertälje syd, Flemingsberg, Stockholm C Avgångar med stomtrafik planeras varannan timme vardagar mellan Hallsberg – Katrineholm – Stockholm, med avgångar varje timme mellan ca 06-10, samt 14-18. Lördagar och söndagar planeras avgångar varannan timme. Prioriterade anslutningar I Hallsberg mot Kumla och Örebro Om möjligt i Katrineholm mot UVEN Sträcka/Antal dubbelturer M-F L S Anm Hallsberg – Katrineholm – 13 7 7 Stomtrafik Stockholm Katrineholm - Hallsberg 1 Insatståg Kommande utrednings- och utvecklingsbehov för linjen Studier bör göras ifall linjen Hallsberg – Katrineholm - Stockholm kan kopplas samman med linjen Hallsberg – Örebro – Västerås – Stockholm. Syftet med en sådan koppling är att skapa direktförbindelser mellan framförallt orter längs Västra stambanan och Örebro, vilket kan bidra till ökat resande och intäkter på linjen Hallsberg – Katrineholm - Stockholm. Sträckan Stockholm – Märsta/Arlanda - Uppsala Stockholm C, Märsta/Arlanda, Knivsta, Uppsala Avgångar med stomtrafik planeras varje halvtimme vardagar mellan Uppsala – Märsta/Arlanda– Stockholm, avgångarna körs som genomgående linje med varannan avgång vardera till och från Eskilstuna – Arboga/Örebro respektive Nyköping – Norrköping – Linköping. Insatståg trafikerar linjen för att skapa tillräcklig sittplatskapacitet mellan Uppsala – Stockholm, i huvudsak mellan ca 06-09, samt 15-18. Dessa insatståg kan komma att köras direkt mellan Uppsala och Stockholm utan uppehåll. Lördagar och söndagar planeras timmestrafik Uppsala – Arlanda/Märsta – Stockholm, varannan avgång vidare genomgående till och från Eskilstuna - Arboga respektive Nyköping – Norrköping – Linköping. Eftersom stomtrafiken vardagar bygger på att linjen Örebro – Eskilstuna – Stockholm - Uppsala och Linköping – Norrköping – Nyköping – Stockholm – Uppsala planeras för 30-min trafik mellan Stockholm – Uppsala studeras förutsättningarna för andra tåglägen för linjen Örebro – Eskilstuna – Stockholm – Uppsala under lördagar och söndagar för att skapa timmestrafik mellan Stockholm - Uppsala samt för kortare bytestid i Arboga till och från Mälarbanan. Om detta är möjligt med hänsyn till spårkapaciteten samt hur den anslutande busstrafiken påverkas måste analyseras vidare innan ställningstagande. Sträcka/Antal dubbelturer M-F L S Anm Uppsala – Arlanda/Märsta - 36 18 18 Stomtrafik Stockholm Uppsala - Arlanda/Märsta - 6 Insatståg Stockholm Kommande utrednings- och utvecklingsbehov för sträckan Det finns en stor osäkerhet hur resandet på sträckan Uppsala – Stockholm kommer att utvecklas och fördelas mellan regionaltåg, SL pendeltåg samt övrig kommersiell trafik, inte minst efter december 2012 när SL pendeltåg förlängs till Uppsala. Det finns också olika behov av trafik via Märsta respektive Arlanda. Lokalt resandet till Arlanda från Uppsala respektive norra Stockholm kommer i stor utsträckning ske i SL pendeltåg och regionaltåg via Märsta bidrar här till att möjliggöra resande i relationen Märsta – Knivsta – Uppsala samt ge snabba förbindelser Märsta – Stockholm. Från de södra och västra delarna av regionen finns å andra sidan större behov av direkta förbindelser till Arlanda. Sträckan Uppsala – Stockholm betraktas därför tillsvidare som en sträcka i väntan på att en djupare utredning görs kring det samlade trafikupplägget i stråket, inkluderande pendeltågstrafik och med antaganden kring kommersiell trafik, liksom vilken trafik som spårkapaciteten i slutänden medger. Utbudet betraktas tills vidare som preliminärt. Linje Sala – Västerås – Eskilstuna – Norrköping - Linköping Sala, Ransta, Västerås, Kolbäck, Kvicksund, Eskilstuna, Hälleforsnäs, Flen, Katrineholm, Norrköping, Linköping Avgångar med stomtrafik planeras varje timme vardagar mellan Sala – Västerås – Norrköping – Linköping. Insatståg trafikerar sträckan Västerås - Norrköping morgon och eftermiddag som tillsammans med stomtrafiken skapar 30-min trafik på vissa delsträckor. Dessa insatståg delas upp på olika delsträckor pga. att enkelspåret inte klarar genomgående 30-min trafik i båda riktningarna. Flest insatståg trafikerar Västerås – Eskilstuna för att möta det lokala resandebehovet mellan dessa orter. Lördagar och söndagar trafikeras Sala – Linköping varannan timme. Prioriterade anslutningar: I Linköping mot Malmö I Katrineholm mot Göteborg I Sala mot Dalarna Sträcka/Antal dubbelturer M-F L S Anm Sala – Eskilstuna - Linköping 18 7 7 Stomtrafik Västerås – Eskilstuna 6 Insatståg (Västerås) – Eskilstuna – 3 Insatståg Norrköping Kommande utrednings- och utvecklingsbehov för linjen Delsträckan Norrköping – Linköping trafikeras idag med Östgötapendeln med avgång var 20:e minut, tillsammans med övriga tåg finns idag en överbelastning i spårkapaciteten på sträckan. Östgötatrafiken är i dagsläget osäker på behovet av ytterligare regionala tåg på delsträckan Norrköping – Linköping med hänsyn till resandeunderlag, ekonomin för parallella system samt tillgång till spårkapaciteten. Det finns därför behov av ett fortsatt utredande av möjligheten till en integrering av regionaltåg och Östgötapendeln innan Östgötatrafiken kan ta ställning till regionaltågens trafikomfattning mellan Norrköping – Linköping. PM 2012-05-15 Skattning av resande, kostnader och intäkter för Trafikplan 2017 I detta pm redovisas resonemang kring resande, intäkter och kostnader för trafik i ett storregionalt stomnät i enlighet med Trafikplan 2017. Antagandena görs, om inte annat framgår, för år 2020. Historiskt resande och trendframskrivning Den historiska resandeutvecklingen i SJ:s regionala tågtrafik från första TiMavtalet, 1997-2011, framgår av diagrammet nedan. Den årliga resandeökningen har i genomsnitt varit 325 000 resenärer, eller ca 2,2 procent per år. 2 000 18 1 800 16 1 600 14 1 400 12 1 200 10 1 000 8 800 6 600 4 400 2 200 0 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Figur 1 Framskrivning av resande till år 2020 baserat på resandeutveckling 1997-2011. Röda punkter visar antagna intäkter 2011 och uppräknat med ca 20 procent till 2020. Blå punkter visar SJ:s antagna kostnader 2011 och antagna kostnader för Trafikplan 2017 år 2020. Om denna utveckling fortsätter kommer resandet att öka med totalt 19 procent till drygt 18 miljoner resor per år. Resandeprognoser Som en del i arbetet med Trafikplan 2017 har MÄLAB gjort resandeprognoser, såväl under hösten 2011 och våren 2012. Den prognosmetod som använts baseras på Trafikverkets modell, men har i samband med detta uppdrag kalibrerats bland annat med data från den resvaneundersökning på stationerna i Mälardalen som genomfördes 2011. Inför denna prognos har också en mer noggrann kodning gjorts av såväl MÄLAB:s trafiklinjer som övrig tågtrafik Utöver prognos för Trafikplan 2017 har också prognoser gjorts för år 2012 (för att kunna kontrollera modellens tillförlitlighet) samt ett scenario 2020 där trafiken bedrivs oförändrat mot idag. Skattande kostnader (blå) och intäkter (röd) miljoner Påstigande miljoner 20 Preliminära resultat pekar på att resande år 2020 med trafik enlig Trafikplan 2017 blir betydligt större än den prognos som gjordes hösten 2011, vilken pekade på en resandeökning med totalt 46 procent. Skattning av kostnader och intäkter för trafik enligt Trafikplan 2017 Idag saknas säkra uppgifter från SJ, men kostnaderna för att driva tågtrafiken i Mälardalen idag kan uppskattas till ca 1200 miljoner kr per år, exklusive den Ostpendeln Gävle – Stockholm - Linköping. Bruttokostnaderna för Trafikplan 2017 version maj 2012 har beräknats i två nivåer om antagen resandeökning, 20 respektive 30 procent. De två nivåerna skiljer sig i graden av trafik med dubbel- eller trippelkopplade enheter på vissa sträckor. Därutöver redovisas kostnaderna för den version av Trafikplan 2017 som togs fram till november, vilken uppskattas klara en resandeökning upp till 50 procent. MÄLAB:s kostnader för trafikavtal är 2012 130 miljoner kr per år medan kostnaderna uppskattas till ca 1200 miljoner kr. Det kan därför antas att resenärsintäkterna idag är åtminstone 1,07 miljoner kr per år. Om intäkterna trendmässigt antas öka i samma omfattning som den historiska resandeutvecklingen kan intäkterna år 2020 komma att uppgå till knappt 1300 miljoner kr, medan en ökning av resandet med 30 procent skulle ge intäkter på uppskattningsvis 1400 miljoner kr. Båda dessa antaganden förutsätter en intäktsnivå (yield) motsvarande dagens nivå, ca 80 öre/personkm. Utbud, Utbud, Kostnad Resenärs Fordons- tågkm fordonskm per år intäkter åtgång (miljoner) (miljoner) (miljoner) (miljoner) ca 275 sittplatser Nuläge 2012 9,64 Trafikplan 2017 - 1200 1070 - 16,78 1550 1300 76 (+ 29 %) (+ 20 %) 1700 1400 (+42 %) (+ 30 %) 1920 1540 (+ 58 %) (baserad på version maj 2012 Resandeökning < 20 % Resandeökning 14,35 (+50 %) 18,80 < 30 % Trafikplan 2017 version nov 2011 Resandeökning < 50 % 15,4 23,45 tidigare prognos) 82 88 Förutsättningar för kostnadsberäkningar Kostnadsberäkning för Trafikplan 2017 version maj 2012 har gjorts utifrån nedanstående antaganden. Priserna är i prisnivå 2012 och banavgifter enligt Trafikverkets JNB 2012. Utökade kostnader (högre kapitalkostnader) för eventuella nyinvesteringar i depåer och uppställningsplatser ingår inte i beräkningarna. Faktor Beräkningsgrund Anmärkning Banavgifter för tågläge, passage, Tåg- och Enligt JNB 2012 spår, olyckor mm bruttotonkilometer El för drivmotor och uppställning Bruttotonkilometer Schablon enligt JNB Stationsavgifter Schablon Uppgifter från SJ Fordonshyra inkl tungt underhåll Kostnad per fordon Uppgifter från Transitio Enskilda och revisioner Personalkostnad lokförare och Schablon per tågtimme tågvärdar Underhåll Schablon per fordonskm Städning och terminaltjänst Schablon per fordon och Uppgifter från Transitio dag Ersättningstrafik Schablon per linje och år Gemensamma Administration, planering, 15 % påslag på trafikledning, övrigt produktionskostnaden Försäljning, biljettsystem 10 % påslag på produktionskostnaden Uppgifter från SJ Beslutsförslag Styrelsen 2012-05-23 Ärende 9 Rapport förstudie fordonsanskaffning Föredragande: Bilaga: Tomas Ahlberg Sammanfattning Transitio bedriver på MÄLAB:s uppdrag en förstudie inför en framtida fordonsupphandling. Syftet med förstudien är att ligga till grund för kommande upphandling av ett nytt ramavtal, från vilket MÄLAB eller ägarna i nästa skede kan avropa tågfordon. Styrelsen beslutar att notera lämnad information Bakgrund Med syfte att klargöra förutsättningarna inför en framtida fordonsanskaffning har MÄLAB gett AB Transitio i uppdrag att genomföra en förstudie indelad i sex huvudområden: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Framtida trafikering och resande Funktionella fordonskrav Underhållsverkstäder och uppställningsplatser Upphandlingsalternativ, inkl. ev. option avseende fordonsunderhåll Finansieringsmodeller Inventering av fordonsbehovet i Sverige (på initiativ av Transitio) Förstudien påbörjades i januari 2012 och ska enligt plan avrapporteras till MÄLAB i juni 2012. Arbetet har dock dragit ut på tiden längre än beräknat och i dagsläget finns ingen sammanställd förstudiehandling. I denna lägesrapport redovisas kortfattat status inom respektive område samt nyckelfrågor för det fortsatta arbetet. Efter att förstudien redovisats kommer en fördjupad analys att ske av centrala frågeställningar och strategiska vägval, samt därefter behandlas i MÄLAB:s styrelse som grund för den fortsatta processen. Transitio håller på att utarbeta en upphandlingsmodell som innebär att ramavtal ingås med leverantörer om standardiserade fordon. Med ramavtalen som grund kan sedan olika beställare avropa fordon. En målsättning är att framtida ramavtal utöver en grundbeställning av fordon, också ska medge tilläggsbeställningar under en tidsperiod på ca 10–15 år. Mot bakgrund av att alltför detaljerade ”skallkrav” hämmar fordonsleverantörernas möjligheter att erbjuda standardiserade fordon, bör fordonskraven i förfrågningsunderlaget formuleras i huvudsak på en övergripande funktionell nivå. Som en del av förstudien har MÄLAB i ett PM formulerat funktionella fordonskrav utifrån ett beställar- och resenärsperspektiv. Inom Transitio pågår parallellt ett arbete med att inventera och sammanställa funktionella fordonskrav från samtliga kollektivtrafikmyndigheter i Sverige, där MÄLAB:s underlag ingår som en del. Framtida trafikering och resande En utgångspunkt för dimensionering av det framtida fordonsbehovet är de trafikplaner och resandeprognoser MÄLAB genomför (Trafikplan 2017). Nuvarande trafikplanering och resandeprognoser indikerar ett totalt behov av 70-80 fordon (motsvarande ca 19 - 22 000 sittplatser) för alla de regionala trafiklinjer i Mälardalen som berör MÄLAB. En första beställning av nya fordon kan lämpligen omfatta de linjer som MÄLAB idag upphandlar, vilket motsvarar ca 40 fordon. I upphandlingen ska det dock ingå optioner som medger ytterliggare beställningar för att täcka framtida behov på samtliga regionala trafiklinjer. En reviderad version av Trafikplan 2017 och nya resandeprognoser har utarbetats under våren och redovisas separat. Tåg- och plattformslängder Längden på enskilda tåg styrs av fordonstyp, resandevolymer och ytterst av plattformarna. Längden på regionaltågplattformarna i Mälardalen varierar från 57 till mer än 350 meter på större stationer. För att möta förväntade resvolymer, bör även mindre stationer i Mälardalen i framtiden klara tåg som är mellan 80-110 m långa. Stationerna längs de banor som trafikeras av linjer med större resvolymer, dvs Mälarbanan, Svealandsbanan, Nyköpingsbanan och Uppsala-Stockholm, har idag med några undantag plattformar som kan hantera upp till ca 240-245 meter långa tåg. Lämplig längd på en fordonsenhet är ca 80 meter, som kan kopplas ihop till tåg med upp till fyra enheter med en kapacitet på 800-1100 sittplatser beroende av fordonstyp. Komfort Restiderna i Mälardalen är i genomsnitt 1 timme men kan uppgå till 2 timmar eller mer, vilket ställer krav på en god komfort. En målbild för komfortnivån i framtida fordon kan vara dagens upprustade loktåg. Generellt har regionaltågtrafiken i Mälardalen en något högre komfortstandard än ex. TiB, Upptåget eller Östgötapendeln. Detta kan förklaras med att restiderna i allmänhet är längre och biljettpriserna högre. För att skapa goda möjligheter att arbeta ombord bör framtida fordon utrustas med bord och eluttag vid alla sittplatser, WLAN, mobilrepeatrar och luftkonditionering. För att kunna inrymma fler sittplatser och underlätta för resenärerna att arbeta med bärbar dator, rekommenderas s.k. enhetsklass istället för traditionell indelning i första och andra klass samt att stolarna i kupén arrangeras i huvudsak som medsittning. Kostnadsberäkningarna i Trafikplan 2017 har byggt på ett antagande om ett typfordon (trevagnars Regina i Västtrafiks version) som rymmer totalt 275 sittplatser. Detta fordon har 2+3-sittning, vilket måste anses vara en lägre komfortnivå än dagens upprustade loktåg. Fordonsprofil I Norden och många andra länder är järnvägsfordon oftast ca 3,0-3,4 meter breda, vilket tillåter bekväm 2+2 sittning med normalbreda stolar. Fordon med s.k. UIC-profil är vanligt förekommande i centrala Europa och har en bredd på endast 2,8 meter. I fordon med UIC-profil är ex. stolarna smalare och bagageutrymmena betydligt mindre än i fordon anpassade för Norden. Kraven i upphandlingen bör formuleras så att stolarnas komfort , dvs bla stolarnas bredd, minst ska motsvara den standard som finns idag. För ett fordon som har UIC-profil innebär det i praktiken att det endast är möjligt med 2+1 sittning, vilket sänker sittplatskapaciteten med ca 25% per fordon. Järnvägsfordon med nordisk profil har några nackdelar i form av ett något högre inköpspris per fordon och en mer begränsad andrahandsmarknad. Det sistnämnda bör dock inte innebära något större problem om nya tåg anskaffas med syfte att användas i Mälardalstrafiken under hela sin ekonomiska livslängd. Prestandakrav Prestandakraven formuleras så att de nya fordonen under givna förutsättningar minst ska klara att trafikera en specifik typsträcka som är representativ för Mälardalstrafiken på en minsta angiven restid. Restiden beräknas enligt Trafikverkets vedertagna metodik. En representativ typsträcka avseende tillåten hastighet, stationsuppehåll, resandevolymer mm är Stockholm-Eskilstuna-Örebro. Denna sträcka har med prestandakrav motsvarande ett tåg av typ X52 (Regina med toppfart 200 km/t), en beräknad restid på 1 tim och 37 min med Trafikverkets beräkningsmodell. Underhållsverkstäder och uppställningsplatser Inledande kontakter har tagits med Jernhusen som förvaltar majoriteten av befintliga depåer i Mälardalen. Ytterliggare kontakter kommer att tas med övriga intressenter som verkar inom underhållssektorn, för att få en helhetsbild över möjligheterna att utnyttja befintlig depå- och uppställningskapacitet. Eventuellt ombyggnads- och utökningsbehov av depåanläggningar är delvis beroende på vilken typ av fordon som slutligen anskaffas. MÄLAB har med utgångspunkt i Trafikplan 2017 definierat ett preliminärt dagligt uppställningsbehov av fordon, som kommuniceras med bla Trafikverket. Upphandlingsalternativ inkl. optioner avseende fordonsunderhåll Det är ännu oklart om och hur fordonsunderhåll kommer att ingå i upphandlingen. Alternativa upphandlingsmodeller exklusive och inklusive fordonsunderhåll/tillgänglighet utreds baserat på gällande regelverk. Ett konsultunderlag har tagits fram och bereds inom Transitio. Finansieringsmodeller Olika finansieringsmodeller och grundläggande krav som bör beaktas i en kommande upphandling belyses och sammanställs i en rapport. Arbetet leds av Transitio. Konsult är upphandlad och en referensgrupp kommer att bildas med representanter från Transitios delägare. Inventering av fordonsbehovet i Sverige Transitio har under våren genomfört en inventering av samtliga kollektivtrafikmyndigheters behov av nya fordon, vilket inte ingår i förstudieuppdraget men ändå har en påverkan på arbetet. Inventeringen visar bla att MÄLAB:s funktionella fordonskrav är likartade med övriga myndigheters behov. Tidplan Transitio redovisar förstudiehandling i juni 2012 Annonsering av ramavtalsupphandling i augusti 2012 (beslut om upphandling och annonsering har redan fattats av Transitio) Avrop av fordon från ramavtal kan preliminärt ske tidigast i maj 2013 Första leverans av fordon, preliminärt i augusti 2016 normal leveranstakt är ca 1-2 fordon per månad Citybanan planeras att tas i trafik i december 2016 Beslutsförslag Styrelsen 2012-05-23 Ärende 10 Förslag till avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i Östra Sverige Föredragande: Bilaga: Mårten Levin Förslag till avsiktsförklaring Förslag till kappa/uttalande (Landstinget Sörmland) Sammanfattning Vid styrelsesammanträdet den 7 mars 2012 redovisades förslag till beslutsprocess för utformning av regionaltågstrafiken efter Citybanans öppnande. Styrelsen beslutade att förslag till gemensam avsiktsförklaring skulle tas fram till styrelsesammanträdet 23 maj. Styrelsen beslutar att till RKTM i MÄLAB-länen och Östergötland lämna över förslaget till avsiktsförklaring som underlag RKTM i Stockholm – Mälardalen står inom ett år inför att fatta avgörande beslut om regionaltågstrafikens utformning efter 2016 när Citybanan under Stockholm tas i bruk. I MÄLAB:s verksamhetsplan för år 2012 redovisades en översiktlig tidsplan för arbetet fram till 2017. Tidplanen är framförallt kopplad till processen för fordonsanskaffning, där Transitio på MÄLAB:s uppdrag påbörjat en förstudie. Vid styrelsesammanträdet den 7 mars 2012 redovisades förslag till hur en beslutsprocess skulle kunna se ut. Styrelsen beslutade att förslag till gemensam avsiktsförklaring skulle tas fram till styrelsesammanträdet 23 maj. Styrelsen beslutade också att uppdra åt ordföranden att tillsammans med Jonas Karlsson och Tommy Levinsson skapa en politisk förhandlingsgrupp för den fortsatta beslutsprocessen. 2012 Avsiktsförklaring mellan RKTM •Beskriva övergripande syfte •Principer för trafikutbud •Avsikt att anskaffa fordon •Ekonomiska ramar •Principer för kostnadsfördelning •Organisationsfrågor •Fortsatt tidplan 2013 Samlat genomförandebeslut •Linjevis tidplan •Modell för kostnadsfördelning •Affärsmodell för trafikupphandling Olika genomförandebeslut •Avrop av fordon •Start upphandlingsprojekt •Etablera ny organisation Underlag Trafikförsörjningsprogram Trafikplan 2017 version maj 2012 Fordonsanskaffning förstudie Trafikplan 2017 version mars 2013 Fordonsanskaffning Upphandling ramavtal Trafikupphandling förstudie Fordonsanskaffning Avrop Trafikupphandling genomförandeprojekt Bifogat finns ett förslag framtaget till gemensam avsiktsförklaring. Beredning av förslaget har hanterats på tjänstemannanivå RKTM-gruppen. Landstinget Sörmland har också tagit fram ett förslag på en ”kappa”/uttalande som komplement/tillägg (kappan har dock inte hunnit beredas med RKTMgruppen). I förslaget till avsiktsförklaring finns platser markerade för beskrivning av resande och ekonomi (5.13). I dagsläget pågår fortfarande bearbetning av de resandeprognoser MÄLAB låtit göra, varför dessa behöver kompletteras i ett senare skede. Nästa steg kan vara att företrädare för berörda RKTM möts för diskussion om den fortsatta processen. UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX Landstinget Uppsala 1.4 XXX Landstinget Västmanland 1.5 XXX Landstinget i Östergötland 1.6 XXX Örebro läns landsting 2 SYFTET MED AVSIKTSFÖRKLARINGEN 2.1 De regionala kollektivtrafikmyndigheterna (”parterna”) i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län, nedan kallade Östra Sverige, har enats om följande avsiktsförklaring om gemensam utveckling av regional tågtrafik. 2.2 Länen har sedan tidigare kommit överens om övergripande mål för transportsystemet som helhet. Målet är att skapa ett transportsystem: där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till ett attraktivt Stockholm, Gotland och Östra Mellansverige i samverkan där utvecklingen är långsiktigt hållbar – ekonomiskt, socialt och ekologiskt där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling 2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att skapa förutsättningar för en fortsatt regionförstorning möjliggöra ett ökat arbets-, studie- och övrigt vardagsresande i en expanderande region som är långsiktigt hållbart främja en samhälls- och stadsutveckling i goda lägen för kollektivtrafik bidra till att göra kollektivtrafiksystemet i sin helhet konkurrenskraftigt och attraktivt 2.4 De senaste 15 åren har det länsöverskridande resandet ökat kraftigt, vilket gör länsgränserna allt mindre relevanta för arbets- och vardagsresande. Utvecklingen har också gjort att resenärerna och samhället i stort på gott och ont blivit allt mer beroende av regional tågtrafik. På motsvarande sätt har det faktum att allt fler människor rör sig över länsgränserna gjort att länen successivt blivit allt mer beroende av varandra. Den regionala tågtrafikens omfattning, men alltmer också kvalitet och förmåga till stabilitet över tiden, har därmed blivit en kritisk faktor för länens och regionens utveckling. 2.5 Sedan tidigare har länen framgångsrikt inom ramen för den så kallade En Bättre Sitsprocessen etablerat samarbete om utveckling av transportsystemets infrastruktur. Ett bevis på denna framgång är bygget av Citybanan genom Stockholm, som när den färdigställs år 2017, gör det möjligt att för första gången på ett decennium utöka och förbättra den regionala tågtrafiken även i rusningstid. Citybanan med följdinvesteringar i anslutande banor innebär därmed ett fullbordande av de stora satsningar på spårinfrastrukturen som inleddes i början av 90-talet. På samma sätt som att länen haft och har ett gemensamt intresse av att bidra till att strategiska infrastruktursatsningar kommer still stånd, finns motsvarande gemenensamma intresse av att säkerställa nyttan av investeringarna genom att ny trafik etableras. 2.6 Parterna, som är de regionala kollektivtrafikmyndigheter som sedan årsskiftet 2011/2012 ansvarar för regional kollektivtrafik inom och mellan sina respektive län, är därför överens om att utveckla och förbättra den regionala tågtrafiken. Utvecklingen ska ske genom att länen tillsammans till Citybanans öppnande etablerar ett nytt gemensamt trafiksystem, ett storregionalt stomnät för arbets- och vardagsresande i Östra Sverige. 3 ÅTAGANDEN 3.1 Det är parternas avsikt att med denna avsiktsförklaring som grund verka för att efter Citybanans öppnande säkerställa etablerandet av ett storregionalt stomnät baserat på regionaltågstrafik för arbets- och vardagsresande mellan orterna i Östra Sverige. 3.2 Det är parternas avsikt att den fortsatta utvecklingen och genomförandet av trafiken i det storregionala stomnätet ska ta sin utgångspunkt i trafikbeskrivningarna under punkt 5. 3.3 Det är parternas avsikt att man i enlighet med beskrivningarna under punkt 7 ska anskaffa/finansiera för fordon i tillräcklig omfattning för trafiken, i första hand genom upphandling/avrop via Transitio. 3.4 Det är parternas avsikt att MÄLAB ska ges uppdrag och resurser för att etablera en organisation för genomförandeprojekt, förvaltning och utveckling av det storregionala stomnätet i enlighet med punkt 7. Landstinget Östergötland ska erbjudas gå in som delägare i MÄLAB. 3.5 Det är parternas avsikt att sinsemellan ta fram en överenskommelse som definierar ansvar för det storregionala stomnätet och MÄLAB i enlighet med punkt 7. Utifrån denna ansvarsfördelning ska modell och avtal för styrning respektive fördelning av intäkter och kostnader tas fram. 3.6 Det är parternas avsikt att avtal som reglerar genomförande, drift och framtida utveckling av detta trafiksystem ska utarbetas mellan parterna under MÄLAB:s ledning, så ett samlat genomförandebeslut kan fattas under 2013. 4 BAKGRUND 4.1 I början av 90-talet gjordes utredningar inför etablerandet av ny regionaltågstrafik i Stockholm – Mälarregionen till det att Svealandsbanan och Mälarbanan skulle tas i bruk. År 1995 bildade trafikhuvudmännen i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro län bolaget MÄLAB (under dåvarande firmanamnet Tåg i Mälardalen) med uppgift att handlägga frågor av gemensamt intresse vad gäller regionaltågstrafiken i regionen. 4.2 MÄLAB och trafikhuvudmännen slöt sedermera avtal med SJ, TiM I-II avtalen, med innebörden att SJ från år 1997 åtog sig att etablera och vidmakthålla trafik, till allra största delen utan finansiering från MÄLAB eller länstrafikbolagen. Samverkan var en anpassning till den då ännu inte lösta kapacitetsbristen genom Stockholm, eftersom den regionala trafiken till del kunde samordnas med SJ:s interregionala trafik. SJ:s övergripande trafikåtagande inom TiM II löpte ut år 2010 och därefter har MÄLAB mot ersättning slutit separata trafikavtal på vissa sträckor. 4.3 Åren 2007-2008 gjordes på initiativ av MÄLAB och En Bättre Sits en utredning om kollektivtrafiken i Stockholm – Mälarregionen, Framtidens kollektivtrafik (FramKo). Utredningen lämnade förslag på principer för utveckling av trafikutbud, prissystem och organisationsfrågor. I ljuset av kommande avreglering sågs det som nödvändigt att regionen fick ett större inflytande över den regionala tågtrafiken. MÄLAB föreslogs få rollen som regional samarbetsorganisation med ansvar att gentemot resenärerna tillhandahålla ett sammanhållet trafikutbud bestående av trafik från olika företag och avtalsformer. 4.4 År 2007 tecknades en överenskommelse mellan staten och företrädare för länen i Mälarregionen och Östergötland om medfinansiering med två miljarder kr för bygget av Citybanan. I avtalet åtog sig staten att färdigställa andra infrastrukturobjekt för att möjliggöra utökad storregional tågtrafik och ge länen rätt att gemensamt skapa en storregional trafikhuvudman. År 2010 beslutade Riksdagen om en ny kollektivtrafiklag, vilken bland annat ger de regionala kollektivtrafikmyndigheterna möjlighet att med allmän trafikplikt gemensamt organisera länsöverskridande regional kollektivtrafik 4.5 Sedan år 2010 har MÄLAB tillsammans med trafikhuvudmännen/landstingen/RKTM utrett hur regionaltågstrafiken ska utformas efter 2017 när Citybanans kapacitetsutökning kan tas i anspråk och det nuvarande TiM-avtalet (TiM III) löper ut. Till stöd för utformningen av trafikförsörjningsprogram tog MÄLAB under 2011 fram underlags-pm med förslag till gemensamma beskrivningar om behov av regional tågtrafik och förslag på ett storregionalt stomnät, Trafikplan 2017. Mot bakgrund av långa ledtider har utgångspunkten varit att möjliggöra gemensamma genomförandebeslut under 2013. 5 BESKRIVNING AV DET STORREGIONALA STOMNÄTET 5.1 Utformningen av trafiksystemets övergripande funktioner har utgått från länsvisa behovsbeskrivningar och de gemensamma regionala målen för transportsystemet i Stockholm – Mälarregionen. Dessa ställer krav på trafikeringen, men också på att trafiken bedrivs inom avtal som säkerställer stabilitet över tiden, hög grad av integration med övrig regional kollektivtrafik och att trafiken oavsett entreprenör eller avtalsform omfattas av ett för trafiksystemet sammanhängande prissystem med gemensamma resevillkor. Behovsbeskrivningarna, de gemensamma målen och hur den regionala tågtrafiken kan bidra till dess uppfyllande, beskrivs i PM Mål och behov av regional tågtrafik. 5.2 Trafikutbudet i det storregionala stomnätet beskrivs översiktligt nedan och utgår från PM Trafikplan 2017 version maj 2012. Övergripande planeringsprinciper för det storregionala stomnätet är att trafiken ska bedriva som stomtrafik med fasta linjesträckningar, styva tidtabeller och enhetligt uppehållsmönster. Linjenätet bör, förutsatt att det efter Citybanans öppnande bedöms ekonomiskt och kvalitetsmässigt möjligt, i större utsträckning vara genomgående i Stockholm. En turtäthet bör eftersträvas med timmestrafik vardagar 06-23 (ca 18 avgångar per riktning) och därutöver insatståg morgon/kväll på vissa sträckor. Lördag/söndag/helgdag eftersträvas avgångar varannan timme. 5.3 Planeringen av det storregionala stomnätet har utgått från de sträckor inom det så kallade TiM-området där regionaltågstrafik idag bedrivs av SJ med eller utan trafikavtal med MÄLAB. Förutom trafiken i det storregionala stomnätet förutsätts det också finnas andra system med avtalad eller kommersiell regional tågtrafik. SL Pendeltåget UL Upptåget Östgötatrafiken Östgötapendeln Tåg i Bergslagen Västtrafik Västtågen Värmlandstrafik SJ Regional Linköping – Stockholm – Gävle via Katrineholm (den så kallade Ostpendeln) A-train Arlanda Express Utöver regional tågtrafik förutsätts det också finnas omfattande interregional tågtrafik, exempelvis snabbtåg/Intercity, trafik som till viss utsträckning kan nyttjas för regionalt resande. 5.4 Även efter ett genomförandebeslut kommer det att vara nödvändigt inför genomförande fortsätta utveckla och anpassa trafikutbudet i förhållande till utvecklingen för övrig tågtrafik. Genomförandet av trafiken kan och kommer också att behöva göras etappvis under flera år. Takt för genomförande, ekonomiska kontrollstationer mm kommer att behöva definieras tydligt i kommande genomförandebeslut. 5.5 Inför genomförandebeslut behöver bedömningar (bland annat genom en så kallad Request For Information RFI, som riktas till potentiella leverantörer/trafikföretag) om lämpliga affärsmodeller för hela eller delar av det storregionala stomnätet. Sannolikt kommer det att finnas sträckor där det finns behov av att upphandla trafik och ansvara för fordonsförsörjning, medan det på andra sträckor kan vara mer ändamålsenligt att etablera storregional stomtrafik genom avtal om trafiktjänster som stabilitet i trafikutbudet, biljettgiltighet och kompletterade avgångar från företag som bedriver eller avser bedriva kommersiell trafik på sträckan. 5.6 Linjer i storregionalt stomnät – Trafikplan 2017 version maj 2012 Linköping – Nyköping – Stockholm - Uppsala Stockholm – Västerås – Örebro – Hallsberg Örebro – Eskilstuna – Stockholm - Uppsala Uppsala Hallberg – Katrineholm – Stockholm Sala Knivsta Sala – Västerås – Eskilstuna - Norrköping – Linköping Ransta Linjesträcka med turtäthet timmestrafik 06 - 23 Arlanda Märsta Enköping Linjesträcka med lägre turtäthet Bålsta Sundbyberg Västerås Stockholm Arboga Kolbäck Flemingsberg Örebro Köping Kvicksund Strängnäs Läggesta Nykvarn Örebro S Kungsör Södertälje Eskilstuna Kumla Hallsberg Hälleforsnäs Vingåker Vagnhärad Katrineholm Nyköping Flen Gnesta Linköping Norrköping 5.7 Kolmården LINJE LINKÖPING – NYKÖPING – STOCKHOLM – UPPSALA (GRÖN) 5.7.1 Avgångar planeras varje timme på delsträckan Norrköping - Nyköping – Stockholm – Uppsala. Varannan timme körs tågen till och från Linköping. Insatståg trafikerar delsträckan Norrköping – Nyköping – Stockholm i huvudriktningen mot Stockholm på morgonen och från Stockholm på eftermiddagen. Lördag/söndag/helgdag planeras avgångar varannan timme. 5.7.2 Inför genomförandebeslut behöver en fortsatt utredning göras om det totala trafikutbudet på delsträckan Norrköping – Linköping och möjligheterna till integration av trafiken med regionaltåg och Östgötapendeln. Utbudet på delsträckan betraktas tills vidare som preliminärt. 5.8 LINJE STOCKHOLM – VÄSTERÅS – ÖREBRO – HALLSBERG (LILA) 5.8.1 Avgångar planeras varje timme på delsträckan Örebro – Västerås – Stockholm. Varannan timme körs tågen till och från Hallsberg. Insatståg trafikerar Västerås – Stockholm och antas kopplas ihop med tåg från Bergslagspendeln från Fagersta/Ludvika för att skapa direktförbindelser till Stockholm för orterna utmed Bergslagspendeln. Några insatståg sträcks ut till Arboga för att skapa 30-min trafik även mellan Arboga – Köping – Västerås – (Stockholm) på morgonen och omvänt på eftermiddagen. Lördag/söndag/helgdag planeras avgångar varje timme på delsträckan Örebro – Västerås – Stockholm, samt varannan timme till och från Hallsberg. 5.8.2 Inför genomförandebeslut behöver en fortsätt utredning göras av effekterna av samkörning mellan insatstågen Västerås – Stockholm och Bergslagspendeln. 5.9 5.9.1 LINJE ÖREBRO – ESKILSTUNA – STOCKHOLM – UPPSALA (RÖD) Avgångar planeras varje timme delsträckan Arboga - Eskilstuna – Stockholm – Uppsala. Mellan 06-09 samt 15-18 körs tågen till och från Örebro, övriga tider sker byte i Arboga. Insatståg trafikerar delsträckan Eskilstuna – Stockholm i båda riktningarna. Lördag/söndag/helgdag planeras avgångar varannan timme på delsträckan Arboga – Eskilstuna – Stockholm - Uppsala. 5.10 LINJE HALLSBERG – KATRINEHOLM – STOCKHOLM (ORANGE) 5.10.1 Avgångar planeras varannan timme, med avgångar varje timme mellan ca 06-10, samt 14-18. Lördag/söndag/helgdag planeras avgångar varannan timme. 5.11 STRÄCKAN STOCKHOLM – MÄRSTA/ARLANDA – UPPSALA (RÖD – GRÖN) 5.11.1 Avgångar planeras varje halvtimme, varannan avgång med trafik på vardera linjen till/från Eskilstuna – Arboga – Örebro (röd) respektive Nyköping – Norrköping – Linköping (grön), därutöver insatståg. Lördag/söndag/helgdag planeras avgångar varje timme. 5.11.2 Inför genomförandebeslut behöver en fortsatt utredning göras om det totala utbudet på sträckan, inkluderande pendeltågstrafik och med antaganden kring kommersiell trafik. Det finns en stor osäkerhet hur resandet på sträckan Uppsala – Stockholm kommer att utvecklas och fördelas mellan regionaltåg, SL pendeltåg och kommersiell trafik, liksom vilken trafik som spårkapaciteten i slutändan medger. Inom regionen finns också olika behov av trafik via Märsta respektive Arlanda. Utbudet betraktas tills vidare som preliminärt. 5.12 SALA - VÄSTERÅS – ESKILSTUNA – NORRKÖPING – LINKÖPING (BLÅ) 5.12.1 Avgångar planeras varje timme. På vissa delsträckor planeras insatståg beroende på vilken kapacitet som infrastrukturen medger. Lördag/söndag/helgdag planeras avgångar varannan timme. RESANDE OCH EKONOMI 5.13 Nedan redovisas en uppskattning av resande och ekonomi i trafiken i det storregionala stomnätet år 2020. <INFOGA BILD/TABELL RESANDEPROGNOS MED JÄMFÖRELSE MOT DAGENS TRAFIK> Uppskattade bruttokostnader, 2012 års prisnivå Uppskattade resenärsintäkter Resultat 6 FORDONSFÖRSÖRJNING 6.1 I den mån det inte bedöms möjligt eller ekonomiskt försvarbart att avtala om trafik från operatörer med egna moderna fordon, kommer parterna behöva nyanskaffa/finansiera fordon till trafiken. 6.2 De fordon som anskaffas ska tillhandahållas till det gemensamma trafiksystemet och administreras och utvecklas gemensamt av en part i en gemensam fordonspool. Eftersom trafiken är ett långsiktigt åtagande bedöms anskaffning med finansiering med borgen från kommuner/landsting som den modell som är ekonomiskt försvarbar. Inom ramen för en modell för kostnads- och intäktsfördelning ska en form för hyra/ersättning definieras. 6.3 Baserat på tidigare erfarenheter bedöms borgensåtagandet per fordon uppgå till XX miljoner. Det totala fordonsbehovet uppskattas, inklusive fordonsreserv, uppgå till XX fordon räknat på ett antaget typfordon med 275 sittplatser. 6.4 En förstudie inför en fordonsupphandling bedrivs under våren 2012 av Transitio på MÄLAB:s uppdrag. Under hösten 2012 förväntas Transitio påbörja en upphandling av ramavtal för fordon, från vilken avrop kan göras under och efter 2013. 6.5 Depåkapacitet för underhåll och uppställning mm bedöms preliminärt och inledningsvis kunna hanteras i befintlig infrastruktur. Det kan och kommer troligen att bli nödvändigt att utöka depåkapaciteten. 7 ORGANISATION FÖR GENOMFÖRANDEPROJEKT, FÖRVALTNING OCH LÅNGSIKTIG UTVECKLING 7.1 MÄLAB ska fortsatt ges uppdraget att leda utveckling av trafik i ett storregionalt stomnät och på sikt också för förvaltning och framtida utveckling. Uppdraget ska utformas för att främja utvecklingen av ett gränslöst och sammanhållet kollektivtrafikutbud i enlighet med intentionerna i FramKo-utredningen, exempelvis med ett länsöverskridande prissystem. Det är lämpligt att Landstinget Östergötland erbjuds gå in som ägare i bolaget. 7.2 För genomförande av det storregionala stomnätet behöver en särskild projektorganisation skapas, till vilken MÄLAB kan sluta avtal om resurser från andra organisationer/parter, exempelvis Transitio. Till kommande samlat genomförandebeslut ska en samlad programplan tas fram för de olika delprojekten, inklusive budget och form för finansiering. I programplanen ska också anges hur styrning av program och delprojekt ska gå till. I dagsläget finns en form etablerad för samverkan mellan MÄLAB och ägarna/RKTM, kallad ”RKTM-gruppen”. 7.3 Utformningen av trafiken i det storregionala stomnätet har gjorts med grund i nytto- och behovsbeskrivningar som dels är gemensamma, dels enskilda för respektive län. Inför ett genomförandebeslut är det nödvändigt att tydligt väga av och definiera ansvaret, enskilt eller länsgemensamt, för enskilda funktioner (pris- och biljettsystem, marknadsföring, resurser för utveckling mm), hela eller delar av trafikutbudet eller trafiksysystemet som helhet. Utifrån hur detta ansvar definieras ska sen modeller tas fram för styrning av MÄLAB och det storregionala stomnätet, respektive hur fördelning av kostnader och intäkter ska hanteras. Utgångspunkten bör här vara att synen på ansvar och i nästa steg styrning och finansiering hänger ihop. Ett sammanhållet transportsystem för hållbar utveckling Vi länen i Stockholm‐Mälarregionen och Östergötland vill ta gemensamt ansvar för den långsiktiga utvecklingen av ett stabilt, pålitligt och sammanhållet storregionalt trafiksystem för vardagsresandet. Vi vill öka tillgängligheten inom regionen men också nationellt och internationellt med Arlanda som främsta port mot omvärlden. Att stärka samverkan inom regionen är nödvändigt för vi ska kunna spela en ledande roll i Europa och i Östersjöområdet. Vi avser att i vår region ta motsvande steg som man redan gjort i Öresundsregionen och i Västsverige. Regionens och särskilt Stockholms befolkning växer snabbt. Regionen måste använda alla sina resurser för att tillgodose behov av bostäder, verksamheter, trafik mm. Samhällsplanering, infrastrukturutveckling, trafik och fordonsinvesteringar behöver samordnas. Vi vill göra det enklare att resa med tåg mellan regionens städer och övriga kärnor men också att byta till övriga trafiksystem. Det regionala stomnätet ska samverka med och smidiga övergångar till övrig kollektivtrafik. Det är vår ambition att samordna biljettsystemen och att skapa ett enhetligt taxesystem. Vi vill binda ihop regionen så att människor och företag kan verka i större områden. Genom att skapa större marknader ökar möjligheterna och förutsättningarna för specialisering. Att skapa större funktionella regioner har stor betydelse för den internationella konkurrenskraften Vi vill öka kompetensen i vår region. Bättre förbindelser gör att det blir enklare att utbilda sig. Men förbättrade förbindelser gör det även enklare för högskolor att samverka samt gör det lättare att söka jobb respektive arbetskraft. En mer rörlig region har förutsättningar att också bli mer kompetent. Vi tar ansvar för den regionala trafiken för att själva kunna styra utbudet av resmöjligheter för vardagsresandet men också för att säkra den regionala nyttan av citybanan vilken vi alla medfinansierar. Vi anger nu vår långsiktiga avsikt. Utbyggnaden av trafiksystemet kommer att ske i etapper beroende på gällande förutsättningar. Det är vår övertygelse att det sammanhållna trafiksystemet kommer att ha stor betydelse för den långsiktigt hållbara ut vecklingen, och för att Stockholm‐Mälarregionen och Östergötland ska vara: • en tillgänglig region en kunskapsintensiv region en entreprenöriell och innovativ region en klimatsmart region en region som präglas av god livskvalitet och mångfald Beslutsförslag Styrelsen 2012-05-23 Ärende 11 Aktuella marknadsfrågor (TiM-trafiken) Föredragande: Bilaga: Göran Gullbrand SJ Månadsrapport april 2012 Punktlighet och regularitet Punktligheten har under 2012 fortsatt utvecklas positivt. Sträckan Stockholm – Uppsala har en fortsatt stabil och god punktlighet kring 95 procent medan sträckan Linköping – Stockholm – Gävle har fortsatt lägst punktlighet som pendlar omkring 85-90 procent. Svealandsbanan och Sörmlandspilen har stabiliserats omkring 90 procent, Mälarbanan liksom UVEN har fått en klar förbättring det senaste halvåret på nivåer omkring 9095 procent. Tågplan 2013 Tågoperatörerna har i mitten av april lämnat in ansökan till Trafikverket för Tågplan 2013 som startar i december 2012. Arbetet med tågplanen för den regionala tågtrafiken i Mälardalen har bland annat samordnats inom TiMarbetsgruppen Planering och Kvalitet. MÄLAB har parallellt genomfört samråd med länen om ambitionsnivån avseende förändringar och utökningar. MÄLAB har nått en ny överenskommelse med SJ om en ny principtidtabell för UVEN. Den nya principtidtabellen innebär att timmestrafik bedrivs under stor del av trafikdygnet mellan Sala – Norrköping. Trafikutökningar görs mellan Västerås – Sala och de lokala morgonavgångarna Norrköping – Katrineholm – Norrköping har säkrats. SJ planerar att återigen trafikera Linköping med UVEN efter att tågen tillfälligt under 2012 vänt i Norrköping på grund av banarbeten på södra stambanan. Avtalsnivån för UVEN gentemot SJ ligger kvar. UL:s tidigare andel har fördelats på Västmanland, Södermanland och Östergötland. Som rapporterats tidigare justerar SJ tidtabellen på Mälarbanan, vilket får till konsekvens att tiderna för anslutningar i Västerås till Bergslagspendeln och i Arboga till Svealandsbanan blir långa. Tågkompaniet har, med anledning av den brist som detta resulterar i, ansökt om tåglägen mellan Västerås – Stockholm. Ansökan avser timmestrafik och innebär genomgående tåg från Bergslagspendeln till Stockholm. Tågkompaniet studerar för närvarande möjligheter att hyra in fordon för denna trafik. SJ planerar för att de tåg på Mälarbanan som idag vänder i Örebro ska förlängas till Hallsberg, vilket avser fyra avgångar per riktning. Tågplan 2014 MÄLAB har inlett planeringsprocessen avseende den tågplan som börjar gälla i december 2013. MÄLAB har aviserat till representanter för Länstrafikbolagen och RKTM att beslut om förändringar och utökningar ska vara MÄLAB tillhanda senast under oktober månad för att MÄLAB i sin tur ska kunna genomföra eventuella avrop från det ramavtal som är tecknat med tågbolagen. Tågbolagen ska i enlighet med ramavtalet under augusti månad informera MÄLAB om aktuella planer för trafiken i Tågplan 2014, vilket kommer att ligga till grund för fortsatt samråd mellan MÄLAB och RKTM och/eller Länstrafikbolagen. SJ Biljettautomater SJ har under vintern installerat nya SJ regionalautomater som ersättning för de gamla TiM-automaterna. Alla automater är nu på plats och fungerar bra, efter vissa justeringar av system och designändringar. De stora fördelarna för kunderna är att de nya biljettautomaterna är snabbare och enklare. Invigning Laxå resecentrum Laxå kommun har under många år kämpat för en ombyggnad av järnvägsstationen vilket nu närmar sig en verklighet. Invigning av Laxå nya resecentrum sker den 27 juni. Styrelsen beslutar att godkänna lämnad information Månadsrapport april-12 Trafik i Mälardalen Punktlighet Trafik i Mälardalen 2011: Ankomst RT+5 minuter till slutstation 2012: Ankomst RT+5 minuter till slutstation Mål 2012 = 96 % 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun 2012 Jul 2011 Aug Mål 6479 planerade tåg under april Sep Okt Nov Dec Störningsrapportering Trafik i Mälardalen (Störningsvolymen upptar rapporterade merförseningar >4 minuter) 25000 20000 15000 10000 5000 0 Apr-11 Okänt Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Okt-11 Järnvägsföretag Nov-11 Dec-11 Infrastruktur 6479 planerade tåg under april Jan-12 Feb-12 Följdorsaker Mar-12 Apr-12 Driftledning Kundkritisk Regularitet Trafik i Mälardalen 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Apr-11 Maj-11 Jun-11 Hel sträcka Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Jan-12 Feb-12 Hel eller del av sträcka 6479 planerade tåg under april Mar-12 Apr-12 Punktlighet Stockholm-Uppsala 2011: Ankomst RT+5 minuter till slutstation 2012: Ankomst RT+5 minuter till slutstation Mål 2012 = 96 % 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun 2012 Jul 2011 Aug Mål 1405 planerade tåg under april Sep Okt Nov Dec Störningsrapportering Stockholm-Uppsala (Störningsvolymen upptar rapporterade merförseningar >4 minuter) 2500 2000 1500 1000 500 0 Apr-11 Okänt Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Okt-11 Järnvägsföretag Nov-11 Dec-11 Infrastruktur 1405 planerade tåg under april Jan-12 Feb-12 Följdorsaker Mar-12 Apr-12 Driftledning Kundkritisk Regularitet Stockholm-Uppsala 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Apr-11 Maj-11 Jun-11 Hel sträcka Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Jan-12 Feb-12 Hel eller del av sträcka 1405 planerade tåg under april Mar-12 Apr-12 Punktlighet Gävle-Stockholm-Nyköping-Linköping 2011: Ankomst RT+5 minuter till slutstation 2012: Ankomst RT+5 minuter till slutstation Mål 2012 = 96 % 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun 2012 Jul 2011 Aug Mål 1279 planerade tåg under april Sep Okt Nov Dec Störningsrapportering Gävle-Stockholm-Nyköping-Linköping (Störningsvolymen upptar rapporterade merförseningar >4 minuter) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Apr-11 Okänt Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Okt-11 Järnvägsföretag Nov-11 Dec-11 Infrastruktur 1279 planerade tåg under april Jan-12 Feb-12 Följdorsaker Mar-12 Apr-12 Driftledning Kundkritisk Regularitet Gävle-Stockholm-Nyköping-Linköping 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Apr-11 Maj-11 Jun-11 Hel sträcka Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Jan-12 Feb-12 Hel eller del av sträcka 1279 planerade tåg under april Mar-12 Apr-12 Punktlighet Hallsberg-Katrineholm-Stockholm 2011: Ankomst RT+5 minuter till slutstation 2012: Ankomst RT+5 minuter till slutstation Mål 2012 = 96 % 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun 2012 Jul 2011 Aug Mål 470 planerade tåg under april Sep Okt Nov Dec Störningsrapportering Hallsberg-Katrineholm-Stockholm (Störningsvolymen upptar rapporterade merförseningar >4 minuter) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Apr-11 Okänt Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Okt-11 Järnvägsföretag Nov-11 Dec-11 Infrastruktur 470 planerade tåg under april Jan-12 Feb-12 Följdorsaker Mar-12 Apr-12 Driftledning Kundkritisk Regularitet Hallsberg-Katrineholm-Stockholm 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Apr-11 Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Jan-12 Hel sträcka Feb-12 Hel eller del av sträcka 470 planerade tåg under april Mar-12 Apr-12 Punktlighet Stockholm-Eskilstuna-Arboga 2011: Ankomst RT+5 minuter till slutstation 2012: Ankomst RT+5 minuter till slutstation Mål 2012 = 96 % 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun 2012 Jul 2011 Aug Mål 1175 planerade tåg under april Sep Okt Nov Dec Störningsrapportering Stockholm-Eskilstuna-Arboga (Störningsvolymen upptar rapporterade merförseningar >4 minuter) 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Apr-11 Okänt Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Okt-11 Järnvägsföretag Nov-11 Dec-11 Infrastruktur 1175 planerade tåg under april Jan-12 Feb-12 Följdorsaker Mar-12 Apr-12 Driftledning Kundkritisk Regularitet Stockholm-Eskilstuna-Arboga 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Apr-11 Maj-11 Jun-11 Hel sträcka Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Jan-12 Feb-12 Hel eller del av sträcka 1175 planerade tåg under april Mar-12 Apr-12 Punktlighet Stockholm-Västerås-Örebro 2011: Ankomst RT+5 minuter till slutstation 2012: Ankomst RT+5 minuter till slutstation Mål 2012 = 96 % 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun 2012 Jul 2011 Aug Mål 793 planerade tåg under april Sep Okt Nov Dec Störningsrapportering Stockholm-Västerås-Örebro (Störningsvolymen upptar rapporterade merförseningar >4 minuter) 2500 2000 1500 1000 500 0 Apr-11 Okänt Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Okt-11 Järnvägsföretag Nov-11 Dec-11 Infrastruktur 793 planerade tåg under april Jan-12 Feb-12 Följdorsaker Mar-12 Apr-12 Driftledning Kundkritisk Regularitet Stockholm-Västerås-Örebro 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Apr-11 Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Jan-12 Hel sträcka Feb-12 Hel eller del av sträcka 793 planerade tåg under april Mar-12 Apr-12 Punktlighet Uppsala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping-Linköping 2011: Ankomst RT+5 minuter till slutstation 2012: Ankomst RT+5 minuter till slutstation Mål 2012 = 96 % 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun 2012 Jul 2011 Aug Mål 903 planerade tåg under april Sep Okt Nov Dec Störningsrapportering Uppsala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping-Linköping (Störningsvolymen upptar rapporterade merförseningar >4 minuter) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Apr-11 Okänt Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Okt-11 Järnvägsföretag Nov-11 Dec-11 Infrastruktur 903 planerade tåg under april Jan-12 Feb-12 Följdorsaker Mar-12 Apr-12 Driftledning Kundkritisk Regularitet Uppsala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping-Linköping 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Apr-11 Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Jan-12 Hel sträcka Feb-12 Hel eller del av sträcka 903 planerade tåg under april Mar-12 Apr-12 Mälardalstrafik MÄLAB Aktiebolag Sida: Balansrapport 1 Utskrivet: 12-05-14 Preliminär Räkenskapsår: 12-01-01 - 12-12-31 Resultatenhet: Hela företaget Period: 12-01-01 - 12-04-30 Senaste vernr: A224 Ing balans Period Utg balans 7 092 378,52 1 387 084,00 207,00 599,00 17 512,00 550 574,00 9 048 354,52 6 975 387,25 -1 178 794,00 -207,00 107,00 6 368,00 -362 089,00 5 440 772,25 14 067 765,77 208 290,00 0,00 706,00 23 880,00 188 485,00 14 489 126,77 400 000,00 400 000,00 0,00 0,00 400 000,00 400 000,00 9 448 354,52 5 440 772,25 14 889 126,77 -8 402 075,50 -27 675,00 -8 695,00 -34 713,00 -56 297,02 0,00 -44 466,00 -40 312,00 -186 000,00 -8 800 233,52 2 086 875,50 -33 894,75 -10 649,75 0,00 35 463,02 -330 530,00 13 582,00 5 043,57 0,00 1 765 889,59 -6 315 200,00 -61 569,75 -19 344,75 -34 713,00 -20 834,00 -330 530,00 -30 884,00 -35 268,43 -186 000,00 -7 034 343,93 -8 800 233,52 1 765 889,59 -7 034 343,93 -600 000,00 -40 200,00 -7 041,77 -879,23 -648 121,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -600 000,00 -40 200,00 -7 041,77 -879,23 -648 121,00 -9 448 354,52 1 765 889,59 -7 682 464,93 0,00 7 206 661,84 7 206 661,84 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 1 1940 Bankkonto nr 4.109.225-5 1510 Kundfordringar 1790 Övr interimsfordringar 1630 Avräkn skatter och avgifter 1640 Skattefordringar 1650 Fordran moms S:a Omsättningstillgångar 1 Anläggningstillgångar 1330 Aktier, andra sv företag S:a Anläggningstillgångar S:A TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder 2920 Upplupna semlöner 2941 Upplupna sociala avgifter 2943 Ber upplupen särsk lönesk pens.kostn 2990 Övr interimsskulder 2999 Observationskonto 2710 Personalens källskatt 2731 Avräkn sociala avgifter 2420 Förskott från kunder S:a Kortfristiga skulder S:a Skulder Eget kapital 2081 2086 2091 2099 S:a Eget kapital Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst/förlust Redovisat resultat S:A SKULDER OCH EGET KAPITAL BERÄKNAT RESULTAT Mälardalstrafik MÄLAB Aktiebolag Sida: Resultatrapport 1 Utskrivet: 12-05-14 Preliminär Räkenskapsår: 12-01-01 - 12-12-31 Resultatenhet: Hela företaget Period: 12-01-01 - 12-04-30 Senaste vernr: A224 Perioden Ackumulerat Nettoomsättning 3500 Fakturerade kostnader 3510 Fakturerade kostnader (Trafiksystem UVEN) 3512 Fakturerade kostnader (Trafiksystem Sörmlandspilen) 3513 Fakturerade kostnader (Norrköping-Nyköping) 3514 Fakturerade kostnader (Trafiksystem Svealandsbanan) 3516 HeMU (Giltighet periodbevis) 3740 Öresutjämning S:a Nettoomsättning 9 400 000,00 9 889 230,00 14 950 000,00 8 441 668,00 10 196 464,00 240 000,00 -3,21 53 117 358,79 9 400 000,00 9 889 230,00 14 950 000,00 8 441 668,00 10 196 464,00 240 000,00 -3,21 53 117 358,79 S:a Rörelseintäkter och lagerförändring 53 117 358,79 53 117 358,79 -9 601 964,00 -14 950 000,00 -8 441 668,00 -10 196 464,00 -1 500 000,00 -240 000,00 -44 930 096,00 -9 601 964,00 -14 950 000,00 -8 441 668,00 -10 196 464,00 -1 500 000,00 -240 000,00 -44 930 096,00 8 187 262,79 8 187 262,79 Övriga externa kostnader 5800 Resekostnader 6071 Repr avdr.gill 6072 Repr ej avdr.gill 6110 Kontorsmaterial 6150 Trycksaker 6230 Datakommunikation 6310 Företagsförsäkringar 6410 Styrelsearvode 6420 Revisionsarvode 6530 Redovisningstjänster 6550 Projektarvoden 6560 Serviceavgift till branschorganisationer 6570 Bank- och postgirokostnader 6970 Tidningar, facklitteratur 6981 Föreningsavg avdr gill 6982 Föreningsavg ej avdr gill 6991 Övr avdr gill kostn S:a Övriga externa kostnader -1 257,09 -840,00 -1 338,75 -119,20 -4 855,00 -2 416,80 -72 913,00 -7 317,00 5 500,00 -49 500,00 -60 425,00 -4 308,00 -3 632,00 -1 583,96 -4 609,00 -1 000,00 -5 000,00 -215 614,80 -1 257,09 -840,00 -1 338,75 -119,20 -4 855,00 -2 416,80 -72 913,00 -7 317,00 5 500,00 -49 500,00 -60 425,00 -4 308,00 -3 632,00 -1 583,96 -4 609,00 -1 000,00 -5 000,00 -215 614,80 Personalkostnader 7210 Lön tjänstemän 7220 Lön företagsledare 7282 Semlön tjänstemän 7285 Semesterlön tjänstemän 7290 Förändr sem löneskuld 7331 Skattefri bilersättning 7332 Skattepl bilersättning 7411 Kollektiv pensionsförsäkr 7470 Förvaltnings- och kreditförsäkringsavgifter 7510 Arbetsgivaravgifter 7519 Soc avgifter semesterlön 7570 AMF enl avtal 7580 Tjänstegrupplivförsäkring TGL-KL 7610 Utbildning/Konferenser 7611 Konferenser 7693 Fritidsverksamhet S:a Personalkostnader -356 868,52 -65 000,00 -7 452,00 -20 952,00 -33 894,75 -3 043,25 -651,60 -52 432,50 -732,00 -143 824,78 -10 649,75 -192,00 -1 350,00 -950,00 -63 600,00 -1 500,00 -763 093,15 -356 868,52 -65 000,00 -7 452,00 -20 952,00 -33 894,75 -3 043,25 -651,60 -52 432,50 -732,00 -143 824,78 -10 649,75 -192,00 -1 350,00 -950,00 -63 600,00 -1 500,00 -763 093,15 -45 908 803,95 -45 908 803,95 Rörelsens intäkter och lagerförändring Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4610 Köpt tågtrafik (Trafiksystem UVEN) 4611 Köpt tågtrafik ( Trafiksystem Sörmlandspilen) 4612 Köpt tågtrafik (Norrköping-Nyköping) 4613 Köpt tågtrafik (Trafiksystem Svealandsbanan) 4615 TiM AB 4616 HeMU (Giltighet periodbevis) S:a Råvaror och förnödenheter mm Bruttovinst S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm Mälardalstrafik MÄLAB Aktiebolag Sida: Resultatrapport 2 Utskrivet: 12-05-14 Preliminär Räkenskapsår: 12-01-01 - 12-12-31 Resultatenhet: Hela företaget Period: 12-01-01 - 12-04-30 Senaste vernr: A224 Perioden Ackumulerat Rörelseresultat före avskrivningar 7 208 554,84 7 208 554,84 Rörelseresultat efter avskrivningar 7 208 554,84 7 208 554,84 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader 7 208 554,84 7 208 554,84 107,00 107,00 107,00 107,00 Räntekostnader och liknande resultatposter 8413 Räntekostn checkräkn.kredit S:a Räntekostnader och liknande resultatposter -2 000,00 -2 000,00 -2 000,00 -2 000,00 S:a Resultat från finansiella investeringar -1 893,00 -1 893,00 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 7 206 661,84 7 206 661,84 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 7 206 661,84 7 206 661,84 Resultat före skatt 7 206 661,84 7 206 661,84 Beräknat resultat 7 206 661,84 7 206 661,84 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8314 Skattefria ränteintäkter S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
© Copyright 2024