Perfekt läge – smarta lösningar
Läs artikeln om industriparken i Helsingborg i tidningen Energigas V Perfekt läge – smarta lösningar Hållbar utveckling Överskottsenergin räcker till både industri och hushåll En av de lägst hängande frukterna för dem som vill minska sin klimatpåverkan är att energieffektivisera. Det har både Kemira kemi i Helsingborg och färjerederiet Viking Line insett. Och båda tar naturgasen till hjälp. Kemira kemi producerar all den energi som återanvänds i industriparken Ipos i Helsingborg. Naturgas och el är viktiga energikällor och den energi som blir över tas tillvara av parkens företag och värmer även Helsingborgsborna. Text: Jan Malmborg Grafik: Bengt Salomonson Tillbaka till parken: Egenproducerad el: 50 gigawattimmar Ånga och hetvatten: 270 gigawattimmar Energismart industri värmer hela Helsingborg Uppmärksammad industripark Industriparken består av Kemiras fabriker och cirka 20 andra företag som bjudits in att dela på den infrastruktur som finns runt svavel syrafabriken och övriga anläggningar. Allt för att minimera kostnader och miljöpåverkan. Under åren har samarbetena blivit fler och Ipos är nu en av Europas mest uppmärk- ENERGIGAS NR 1 2014 sammade industriparker. Den representerar Sverigei det nystartade EU-projektet ”Go eco”, som syftar till att lyfta fram de synergier som kan minska företagsbyars energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Industry Park of Sweden Överskottsenergi från kemiska processer: 670 gigawattimmar Återanvänder värme Ipos främsta tillgång är den värme som uppstår i svavelsyrafabriken. Totalt producerar den årligen cirka 600 gigawattimmar överskottsvärme. Ytterligare cirka 70 gigawattimmar återvinns från Kemiras övriga fabriker på området. Förr gick stora delar av denna värmeenergi bara till spillo. Nu tas allt som går tillvara. Knappt hälften av värmen förbrukas inom parken, resten levereras till Öresundkrafts fjärrvärmenät som värmer hushåll och industrier i Helsingborg och Landskrona. Ständigt sker nya förbättringar av energihushållningen, ofta inom ramen för Energimyndighetens program för energieffektiviseringar, PFE. – Under 2013 genomfördes fyra stora projekt för att återvinna mer överskottsvärme till Öresundkrafts nät, för att därigenom minska deras behov av att elda bränslen, berättar Adam Jomaa, energichef på Kemira kemi. Samarbetet med Öresundkraft har pågått sedan 1974. För närvarande står Ipos för cirka Helsingborg Till Helsingborg: Fjärrvärme: 350 gigawattimmar Under 2013 ”genomfördes fyra V S trax söder om Helsingborg ligger en gammal industritomt som varit i bruk i mer än ett sekel. Redan 1901 etablerade sig här Skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriksaktiebolaget. 113 år senare är verksamheten ännu i gång, nu i finska Kemirakoncernens namn – och svavelsyra är fortfarande en viktig produkt. Men användningsområdet har breddats och utvecklats. Förr var det gödningsmedel till jordbruket som stod i centrum, nu finns de stora marknaderna inom vattenrening, gruvindustri och massa- och pappersindustri. Även verksamhetens image har förändrats radikalt. I början av förra seklet var utsläppen till luft och mark stora. Nu har de minimerats och Kemira kan i stället stoltsera med att vara världsledande på att ge människor rent dricksvatten. Dessutom finns synergiprojektet Industry Park of Sweden (Ipos). Inköpt naturgas: 400 gigawattimmar Inköpt el: 100 gigawattimmar stora projekt för att återvinna mer överskottsvärme till Öresundkrafts nät, för att därigenom minska deras behov av att elda Adan Jomaa, energichef på bränslen. Kemira kemi ” Fakta: Kemira kemi Industriparken i Helsingborg består av ett 20-tal företag, varav Kemira kemi är drivande. Kemira kemi är en stor naturgasanvändare. Gasen driver bland annat ugnarna i saltsyrafabriken, där kemikalier för exempelvis vatterening tillverkas. Gasen används även som råvara, till exempel vid framställning av blekmedel till pappers- och massaindustrin. Ipos ingår i EU-projektet ”Go eco”. Målet är att minska koldioxidutsläppen från industriparker samt att hitta innovativa energilösningar. Flera av processerna inom Ipos genererar överskottsenergi som tas tillvara av användarna inom industriparken. Den största leveran tören av överskottsenergi är svavelsyrafabriken. Fakta: Industry Park of Sweden (Ipos) ENERGIGAS NR 1 2014 Minskade utsläpp med gas i tanken Utsläpp från gasdrivna fartyg jämfört med oljedrivna. Oljedrivna Gasdrivna 100% 85% 100% 100% 100% 16% 12% la r tik Källa: Wärtsilä Viking Grace först ut Det enda större fartyg på Östersjön som hittills tagit det steget är Viking Grace, som sedan ett drygt år tillbaka trafikerar sträckan Åbo– Stockholm. Den största miljövinsten med LNG-driften ligger förstås på utsläppssidan. Svaveldioxiden har nästan helt eliminerats, kväveoxiderna har minskats med 88 procent och utsläppen ENERGIGAS NR 1 2014 De första tio procenten tjänades in redan när fartyget byggdes. Tack vare ett miljöstöd på 28 miljoner euro från finska staten kunde man bland annat laborera med olika energi besparande nymodigheter. – Genom en avancerad Kari Granberg, datasimulering utveck- projektledare lade vi ett sjuttiotal olika Viking Line. skrovmodeller för att hitta de mest optimala hydrodynamiska egenskaperna. Det slutade med att vi valde en så kallad Ducktail, en förlängning av skrovet med fyra meter, säger Kari Granberg. Nytt energistyrsystem Pa r Sv av el Kv äv e r 0,002% se Gasen kommer via det västsvenska naturgasnätet, och snart kanske också via andra kanaler. Sedan några år tillbaks har Ipos försökt locka till sig biogastillverkning. Det började med energijätten Eon:s stora förgasningsprojekt Bio2G. Ipos var en av tre skånska lokaliseringar som företaget valde mellan, innan projektet lades i malpåse för ett drygt år sedan. Nu letar Ipos nya intressenter. – Parken är ju en idealisk plats för biogasproduktion. Vi har ett överskott på den lågtemperaturvärme som behövs vid rötningen och flera av Kemiras kemikalier används just vid biogasprocesser, säger Adam Jomaa. En annan form av naturgas är också på väg till Ipos. Framåt 2017 är det tänkt att en terminal för flytande naturgas (LNG), ska byggas på industriparkens område. Gasen är framförallt avsedd för lastbilar som går på LNG. Senare kan den också bli bränsle för fartyg som växlar över till LNG när EU:s svaveldirektiv träder i kraft 2015. ga Vill ha biogas Energisnålt. Det specialbyggda skrovet och ett avancerat styrsystem gör LNG-drivna Viking Grace till ett energieffektivt fartyg. us en tredjedel av värmen i det kommunala nätet. – När vi startade var det ett unikt samarbete. Ännu i dag lockar det massor av besökare, ofta från utlandet. I somras kom en grupp svenska riksdagsmän hit Jan Bechför att studera Helsing- Sörensen, chef borgsmodellen, som den för Ipos. kallas uppe i Stockholm, berättar Jan Bech-Sörensen, industriparkens chef. Politikerna fick bland annat ta sig en titt på Ipos energicentral. Den ansvarar för all distribution av energibärare till och från de olika företagen i parken. Förutom ånga, naturgas, el, tryckluft och kylvatten finns även ett internt fjärrvärmenät som utnyttjar återvunnen värme för att värma upp byggnader och processer. – Det enda fossila bränsle vi har i vårt system är naturgas, som ersatte olja 1985. Totalt i industriparken förbrukas årligen 400 gigawattimmar. Naturgasen används dels som råvara, dels som bränsle när det krävs riktigt höga temperaturer, berättar Jan Bech-Sörensen. Vä xt h V Hållbar utveckling av växthusgaser har gått ned med 15 procent räknat i koldioxidekvivalenter. Men Viking Line har inte nöjt sig med denna insats. De har även energieffektiviserat. – Totalt har vi fått ned förbrukningen av LNG med cirka 20 procent jämfört med vad som först beräknats, berättar projektledaren Kari Granberg. De övriga tio procenten har hämtats hem genom en rad olika åtgärder. Dels har personalen satt ett starkt fokus på energibesparingar, dels har man skaffat nya tekniska hjälpmedel. Den viktigaste av dessa är ABB:s energistyrsystem Emma, som genom sensorer och analys av driftdata hjälper besättningen att styra fartygets processer med minsta möjliga energi åtgång. – Nu funderar vi på att bygga in Emma även i våra äldre fartyg. Vi har insett att det spelar en väldigt stor roll för miljön att vi vet vad vi gör med våra energisystem, konstaterar Kari Granberg. s
© Copyright 2024