1. No category

Bo tillsammans
Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU • www.kollektivhus.nu april 2014 nr
29
En förening för dem som
ännu inte bor i kollektivhus
:  
På Kollektivhus NU:s årsmöte kom förslaget att föreningen bör omvandla sig
till en intresseorganisation för dem som
ännu inte bor i kollektivhus.
Dick Urban Vestbro avgick som ordförande och Ulrika Egerö efterträdde
honom.
V
Ulrika Egerö, ny ordförande, och Dick Urban Vestbro, ny vice ordförande.
:   
id gruppdiskussionerna om verksamhetsplanen på Kollektivhus NU:s
årsmöte föreslogs att föreningen bör
omvandla sig till en intresseorganisation
för dem som ännu inte bor i kollektivhus.
Förslaget väckte entusiasm och styrelsen
fick i uppdrag att diskutera åtgärder för att
få med människor som är intresserade av
alternativa boendeformer, men som inte
bor kollektivt. Årsmötet ville också att
man skulle utnyttja valåret för att få politiska partier att förstå vikten av bogemenskap. Frågan om hållbar utveckling bör få
en mer framträdande plats i föreningens
verksamhet. Ett flertal andra kreativa förslag kom också fram.
Solen sken och kollektivhuset Sockenstugans matsal var fylld till sista stolen när
Kollektivhus NU genomförde sitt årsmöte
 mars. Det var  personer från  medlemsföreningar som samlades. Då är inte
Sockenstugans matlagare, logistikansvariga och studiebesöksledare medräknade.
Efter åtta år som ordförande avgick
undertecknad och ersattes av Ulrika Egerö.
I den nya styrelsen blev jag istället vice
ordförande. Efter årsmötet blev det visning av lägenheter och gemensamma lokaler. Därefter blev vi underhållna av kören
Trots Allt samt Bertil Egerö och Robin
Verma, som sjöng en uppdaterad version
Grupparbete om verksamhetsplanen för kommande år. T h: Kö till buffén i Sockenstugans kök.
av den berömda kollektivhusvisan. Årsmötet avslutades med en välsmakande middag. Ett stort tack till Ingrid Eckerman,
Annika Johansson-Hansson, Karin Månsson och andra i Sockenstugan som gjorde
årsmötet så lyckat.
dick urban vestbro
Ulla-Britt Swensson:
Personliga reflektioner
kring årsmötet
NÄR JAG FICK FÖRFRÅGAN om jag ville
skriva några rader om årsmötet till Bo tillsammans, svarade jag att det kan jag göra
Redaktion: Kerstin Kärnekull och Lena Höög. Layout: Ingrid Sillén, Migra Grafiska • www.migra.nu
»
»…kollektivhus för alla åldrar skulle lättare kunna få gehör
hos offentlig verksamhet än kollektivhus 40+ eftersom det
med det förebehållet att jag i så fall måste
få utgå från mitt perspektiv, som bland
annat utgår från att jag är novis. Jag är
aktiv i två lokala boendeföreningar, men
jag är inte särskilt insatt i hur riksorganisationen fungerar och vad den gör, vilket var
OK.
nomisk hållbar utveckling är som gjord för
kollektivboende.
Denna diskussion utmynnade i att
gruppen lade ett förslag till årsmötet att
Kollektivhus Nu ska diskutera frågan om
associationsform, vilket antogs av mötet.
2. Gruppdeltagarna var också intresserade
Stor andel kvinnor och äldre
Till årsmötet kom cirka  personer varav
ungefär  procent var kvinnor. Det var
ungefär samma fördelning mellan åldersgrupperna, cirka  procent var äldre. Jag
har inte räknat utan uppskattat! Båda
dessa omständigheter visade sig vara av
intresse att diskutera i den grupp som jag
senare kom att ingå i.
Mötet genomfördes på ett effektivt och
omdömesgillt sätt. Ordföranden lotsade
mötesdeltagarna genom mötet med fast
hand och genom att vara uppmärksam.
Sekreteraren skrev protokollet under
mötet och under alla pauser, vilket resulterade i att protokollet var klart och justerat
dagen efter, vilket jag aldrig varit med om
tidigare. Planeringen av årsmötet på Sockenstugan, både praktiskt och tidsmässigt,
fungerade jättebra. (Dagen avslutades med
en fantastisk middag!)
Styrelsen hade lagt förslag till en verksamhetsplan. Mötesdeltagarna delades in i
grupper för att både vidareutveckla förslaget och komplettera det. Jag kom att ingå i
en grupp där andelen äldre var i minoritet,
de flesta var visserligen inte direkt unga,
men de var i alla fall inte +.
Vi diskuterade många olika saker men
det var två punkter som jag tyckte var av
särskilt intresse.
1. Kollektivhus Nu är en riksorganisation,
en ideell organisation men inte en ideell
förening utan ett nätverk. Stadgarna är
enkla och kortfattade och organisationens
ideologi har ingen framträdande roll. I
stadgarna framkommer många skäl till
varför organisationen förordar kollektivboende och dessa skäl har en idémässig
bärighet men de utgör inte grunden till en
ideologi. Vi i gruppen ansåg att en ideologi
som utgår från social, ekologisk och eko-
2•
att diskutera det faktum att många representanter på årsmötet var äldre och vad det
innebär för dem som inte är äldre och för
rörelsen i sin helhet. Jag vet inte hur fördelningen är, hur många kollektivhus som
är för + eller öppen för alla åldrar. Men
skulle det vara så att andelen kollektivhus
som är för + ökar och andelen kollektivhus för alla åldrar står still eller minskar
tror jag vi behöver diskutera det och vad
det innebär för kollektivhusidén.
Individualisering är en förhärskande
norm i samhället. Avseende boendet innebär det att alla ska bo i egen bostad och
sköta sig själv. Denna norm ligger till
grund för normaliseringsprincipen inom
kommunal äldreomsorg. Många äldreboenden har lagts ned med motivering att
alla, också äldre, ska bo i egen bostad och
vid behov ska hemtjänsten ge stöd. Kollektivhusrörelsen hävdar en avvikande norm
som är oförenlig med normaliseringsprincipen för äldre. Det kan vara svårt för
kommunen att lägga ned äldreboende,
hävda normaliseringsprincipen och stödja
kollektivhus för +.
Lättare få gehör med hus för alla åldrar
Nu byggs det många studentbostäder som
är en mix av eget boende och någon form
av kollektiv(hus)boende. Det verkar inte
stå i strid mot någon samhällelig norm.
Min slutsats är att kollektivhus för alla åldrar lättare skulle kunna få gehör hos
offentlig verksamhet än kollektivhus +
eftersom det senare står i strid mot normaliseringsprincipen.
Om det skulle vara så – behöver kollektivhusrörelsen en alternativ strategi?
Ulla-Britt Swensson, Malmö, är ny ledamot i Kollektivhus NU:s styrelse.
Ulrika Egerö, ny ordförande i Kollektivhus NU.
Jag är 53 år och har bott i kollektivhus de
senaste  åren. Fram till för ett år sedan i
Trekanten – ett hus för alla åldrar – och
numer i Dunderbacken som företrädesvis
är för andra halvan av livet. Jag är gift och
har två vuxna söner, en bonusdotter och
tre bonusbarnbarn. Att få uppfostra barn i
ett kollektivhus med trevliga grannar har
varit fantastiskt och jag är övertygad om
att det betytt mycket för barnen.
Jag har också insett att kollektivhus är
den ideala boendeformen för mig som är
ganska social men samtidigt lat. Att alltid
ha människor i närheten att umgås med
utan att behöva planera är perfekt. Jag jobbar med stadsplanering i Stockholm och
ser då också hur viktigt det är att vi bor så
smått som möjligt för att marken ska räcka
till många bostäder. Genom att dela många
funktioner, som man gör i kollektivhus, är
det lättare att bo på liten yta.
Under åren i Trekanten har jag varit
ordförande i kollektivhusföreningen ett
par omgångar och också haft andra uppdrag. Vid ett par tillfällen har jag representerat huset i tillfälliga samarbetsprojekt
med andra kommunala kollektivhus i
Stockholm och har då insett värdet av att
utbyta erfarenheter mellan olika hus.
Jag har suttit i styrelsen för Kollektivhus
Nu i två år, det senaste året som vice ordförande. Föreningen är ett viktigt stöd för
alla bogemenskaper och startargrupper i
Sverige. Jag är glad för att Dick Urban sitter kvar i styrelsen så att vi kan dela på
arbetet och vi alla kan få fortsätta ta del av
hans breda erfarenhet och stora kontaktnät.
ulrika egerö
Bo tillsammans nr 29
:  
»
senare står i strid mot normaliseringsprincipen…«
Ulrika Egerö
– vem är du?
Åtta år som ordförande –
Dick Urban fortsätter som aktivist
Jag var med i Kollektivhus NU sedan
starten 1981. Då var jag enskild medlem. Jag skrev mycket om bogemenskap men bodde själv inte i någon
sådan.
Först 1996 kunde jag förverkliga min
dröm genom att flytta in i Tullstugans
kollektivhus i Stockholm.
U
nder -talet hade byggandet av kollektivhus avstannat. Föreningen Kollektivhus NU hade nästan somnat in.
Några enstaka Öppet hus hade ordnats,
men riksföreningen hade inga protokollförda årsmöten efter .
Efter min pensionering  kontaktade jag dåvarande ordföranden Axel Ruhe.
Vi kom överens om att kalla till ett extra
årsmöte i december . Jag valdes till
ordförande i en ny styrelse. En stadgegrupp tillsattes. Dess förslag antogs av det
ordinarie årsmötet i mars . Detta hölls
i kollektivhuset Svärdet i Stockholm och
samlade  personer från  hus.
Ett av mina första initiativ var att spåra
upp befintliga kollektivhus för att erbjuda
dem medlemskap. Styrelsen beslöt att
strunta i de mindre kollektiven, bland
annat för att motverka föreställningar att
man inte har rätt till privatliv (som i filmen
»Tillsammans«). Vi fick ihop en lista på 
kollektivhus, varav en del hade lagts ner.
Styrelsen beslöt att förlägga sina möten
till kollektivhus som vi ville lära känna
närmare. Det visade sig att de hus vi besökte ofta saknade information om andra hus.
När vi berättade hur matlagning och husmöten organiserades i våra egna hus blev
det livliga diskussioner. Våra besök gjorde
att kontaktade hus blev medlemmar i Kollektivhus NU och ställde upp på Öppet
hus.
En lista upprättades över alla kollektivhus med kontaktpersoner. Under åtta år
har jag ägnat mycket tid att uppdatera listan. Den används för att få ut meddelanden, kalla till möten och knyta ihop föreningen. Jag har även organiserat ett arkiv
med protokoll från styrelse- och årsmöten,
nyhetsbladet Bo tillsammans, elektroniska
nyhetsbrev, korrespondens, medlemslistor,
Bo tillsammans nr 29
pressklipp och information om enskilda Jag har till exempel krävt att inga beslut ska
kollektivhus. Detta är oglamoröst arbete, fattas utan att det finns en ansvarig och en
men kan förhoppningsvis vara av värde för bestämd tid då uppgiften ska vara genomframtida forskare. Med böcker, artiklar och förd. Om jag gått för långt ber jag om
mindre rapporter omfattar arkivet fyra ursäkt.
hyllmeter.
Jag avgår som ordförande men stannar i
I den nya styrelsen beslöt vi redan  styrelsen. Jag räknar med att jobba vidare
att försöka få samhällsdebatten att handla som aktiv styrelsemedlem. Boendeformer
om boendeformer med kollektiva inslag. för gemenskap och samarbete är alldeles
Debatten hade varit intensiv på - och - för viktigt för att jag ska kunna lämna fråtalen men tynat av på -talet. I samband gan.
dick urban vestbro
med Bomässan i Tensta  ordnade vi ett
lyckat offentligt möte och medverkade i en
utställning om kollektivhus. Vi gjorde
broschyren Får man ha sin egen tandborste?, som spreds på möten, Öppet
hus och genom hemsidan. Hemsidan
har betytt mycket för att göra Kollektivhus NU känt hos en bredare allmänhet.
Ett resultat av hemsidans engelska
del har varit att vi fått många studiebesök från världens alla hörn. Att ta
emot dessa besök har varit en av de
mest stimulerande arbetsuppgifterna. Sydkoreansk TV intervjuar.
Kollektivhus NU har även blivit känt
utomlands. En orsak till detta var vårt
djärva beslut att ordna världens hittills enda internationella konferens
om kollektiva boendeformer (maj
). Sedan dess har jag fått inbjudningar att tala om The Swedish
Cohousing Model i många länder. Jag
vågar påstå att Kollektivhus NU
bidragit till ökat intresse för kollektivhus i Japan, Sydeuropa, Sydkorea och
andra länder.
Som ordförande i Kollektivhus NU Besök av föreningen Undersammatak.
har jag kanske upplevts som jobbig.
Kollektivhus Nu får kompetensbank.
Årsmötet beslutade att skapa en kompetensbank för kollektivhusfrågor. Ofta uppstår
frågor eller problem i våra kollektivhus. Särskilt hos nya föreningar, men även i gamla
föreningar dyker det upp nya problem. Samtidigt finns en stor mängd kunskap och
erfarenhet samlad bland våra medlemsföreningar. Årsmötet tillsatte en arbetsgrupp
som ska se hur kunskapsutbytet kan organiseras. I arbetsgruppen ingår Kerstin Kärnekull och Anita Persson, Färdknäppen, Per Carleson, Lagnö Bo och Rolf Ericson, Kupan.
Kontakta gärna någon i gruppen, om du har idéer till vår blivande kompetensbank.
rolf ericson, 0708-725 989
•3
Svenska boendemodeller
I mitten av februari var Kollektivhus NU
värd för ett möte inom ramen för det
EU-finansierade projektet CoElderly,
som vi skrivit om tidigare i Bo tillsammans (se BT nr 27). Projektet tar fram
kunskaper som kan stödja självförvaltning av kollektiva boendeformer för
äldre och handikappade. Förutom
Kollektivhus NU ingår stiftelsen
Consorzio Cooperative Sociali i Neapel,
Fundacja Aktywny Senior i Polen och
Cohousing UK.
P
å mötet i Stockholm deltog  personer från de fyra länderna. Nyfikenheten var stor på de svenska kollektivhusen. I programmet ingick besök med
middag i kollektivhusen Färdknäppen,
Dunderbacken, Sockenstugan, Sjöfarten
och Tullstugan.
Vi fick en föredragning om Stockholm
Independent Living, ett kooperativ av
funktionshindrade som anställer sina egna
personliga assistenter. Vidare ingick en visning av Micasas demonstrationslägenhet i
Tanto där man prövar den allra senaste ITtekniken i boende för människor med
demens eller andra funktionshinder. I programmet ingick även studiebesök till Boo
Seniorhem (en av de första byggemenskaperna i Sverige), till HBTQ-boendet Rio på
Studiebesök på Boo Seniorhem i Nacka, där de boende byggt ett äldreboende i kooperativ form.
Gärdet och till kollektivhuset Rio i samma
kvarter.
CoElderly-projektet har hittills resulterat i en rapport om äldreboende i de fyra
länderna, en med goda exempel på kollektivhus och boende för äldre, en om vilka
behov som finns av utbildning för självför-
valtning av äldreboende, samt newsletters
från de olika mötena. Ett avslutande möte
ska hållas i Polen i juni . Då ska även
intervjuer med experter rapporteras och
en modell för utbildning presenteras.
text och foto: dick urban vestbro
Ett seminarium om närbo/bonusbo/kollektiv för oss äldre
»Bonusbo« – i gemenskap
Lördagen den 5 april hölls ett seminarium
om kollektivboende för äldre i »Garaget«
en mötesplats för alla i Malmö. Initiativtagare var föreningen Närbo/Eko Skåne,
som startats av intresserade ur den stora
facebookgruppen »Vi som vill bo kollektivt när vi blir gamla«.
Seminariet var ett öppet evenemang
som samlade ett -tal deltagare. Tre
föreläsare hade bjudits in, John Fletcher,
Tersen, Thorsten Gillmor, Majbacken och
Ann-Britt Carlsson, BonusBo. Som
bonus medverkade även Anna Wiking
Från MKB, hon berättade om pågående
och framtida projekt för alternativa
boendeformer inom kommunen.
4•
Deltagarna fick genom föreläsarna,
följa tre projekt från idé till genomförande. Tersen i Falun, Majbacken i Göteborg
och BonusBo i Nässjö. Man belyste frågor
som: Hur skapar man intresse i sin kommun för denna boendeform, hur rekryterar man boende, finansiering och ägande-former, hur organiserar man husets
vardagsliv, hur håller man kollektividén
levande i vardagen.
I maj månad ska nya intresserade bjudas in till en workshop om hur vi vill
fortsätta arbeta för att realisera ett närboende inom två–tre år.
lena vicaire och lisa gullander
Vi fick höra om Majbackens planterade
äppelhäck som är menad att dela med
sig till alla som går förbi. En verkligt
kollektiv tanke som imponerar och
inspirerar! Äppelträdet är ritat av Mia
Hellquist Forss och användes vid marknadsföringen av Bonusbo-seminariet.
Bo tillsammans nr 29
:  
Murundaka Cohousing –
ett kollektivhus med ekologisk
livssyn och inkomsttröskel
I Heidelberg Heights, ca 30 min pendeltågsfärd från centrala Melbourne (AUS),
ligger kollektivhuset Murundaka.
Vår värd Heidi Lee möter oss på en av
uteplatserna. Heidi berättar att Murundaka har en avslappnad atmosfär där man
organiserar sig i spontana grupper efter
behov. Även matlagning sker under spontana former, ibland i matlag och ibland
som knytkalas i matsalen.
Målet – att bli självförsörjande
Att leva ekologiskt hållbart är en av
grundstenarna i Murundakas vision. En av
arbetsgrupperna arbetar med en långsiktig
miljöplan där målet är att bli självförsörjande gällande energikonsumtion och att
bli »sopfria«. Byggnaden nyttjar redan i
dag hållbara energiresurser. Man använder
regnvatten till den gemensamma tvättstugan, spolning av de gemensamma toaletterna och bevattning av odlingar. De har en
pelletsbrännare och sol-vatten-paneler där
vatten från staden pumpas upp, värms av
solen och sedan ut till hushållen.
Bo tillsammans nr 29
Under  drabbades Australien av en
ekonomisk kris. För att stimulera byggindustrin startade regeringen ett bidragsprogram som CEHL (ägare) och Earth CERC
(kooperationen som Murundaka är ansluten till) kunde nyttja. Tillsammans med
arkitektfirman Daryl Pelchen byggde de ett
kollektivhus som stod klart  då de första hyresgästerna flyttade in. I kollektivet
bor  vuxna,  barn, höns och kycklingar.
Vad som är speciellt med Murundaka är att
de har en inkomsttröskel, ett tillgångstak
och att antal sovrum som ett hushåll får ha
beror på dess storlek.
Gemensamhetshus och utomhusrum
Kollektivhuset har en modern arkitektur
och består av två boendeenheter med nio
lägenheter vardera. Dessa knyts samman
med gemensamhetshuset med hjälp av
utomhus, delvis skyddade, kommunikationsytor. De  lägenheterna varierar från
– rum och kök där alla har tillgång till ett
privat utomhusrum, antingen terrass eller
balkong, och tillsammans delar de en stor
trädgård.
Kollektivhus av denna form är ovanliga
i Australien men Heidi berättar att hon
tror att kollektivhus är på frammarsch.
Hon nämner samma problematik som
lyfts i Sverige; att många äldre oroar sig för
hur de kommer att bo på ålderns höst och
att kollektivhus då kan vara ett bra alternativ. Murundaka har även inspirerat gruppen Urban Coup (liknande grupp som
Kombo) och ser sig
som ett gott referensobjekt för framtida
kollektivhus.
kollektivhusföreningen kombo
via elin persson
Rapporten om Murandaka finns på
Kollektivhus NU:s hemsida:
www.kollektivhus.nu
Läs mer om kooperativ och kollektivhus i
Australien:
http://www.smh.com.au/national/theshare-market-20130209-2e5rt.html
•5
Oro inför ombildning till bostadsrätt
Södra stations kollektivhus i Stockholm
omvandlades för ett par år sedan från
hyresrätt till bostadsrätt. Efter intensiva
diskussioner blev det majoritet för
omvandling.
M
ånga var oroliga att omvandlingen
skulle göra det svårare att styra
vilka som flyttade in. Men oron har
visat sig obefogad. Det framgick vid besök
i huset  under Öppet hus i oktober och
Kollektivhus NU:s besök i december.
För att gå med på omvandling krävde
kollektivhusföreningen att bostadsrättsföreningen (Brf Måttbandet) skulle gå
med på företräde till hushåll som verkligen
vill bo i kollektivhus. Brf gick med på
detta. De som flyttar in måste skriva under
på att bli medlemmar i en förening med
ändamålet att »på boende- och arbetsgemenskapens grund skapa en god boendemiljö, främja gemensamma aktiviteter för
de boende i kollektivhuset och svara för
verksamheten i kollektivhusets gemensamhetslokaler« (kollektivhusets stadgar).
Information vid försäljning
:   
När någon vill sälja sin lägenhet är kollektivhusföreningen med, bjuder på kaffe och
berättar om den gemensamma verksamheten. De som på föreningens hemsida
anmält intresse för kollektivhuset ( hushåll i oktober ) bjuds in till lägenhetsvisning. Visningarna annonseras även på
Södra stations facebooksida.
Vania Moore Briones, ordförande i kollektivhusföreningen, berättade att några
Överläkarvillan i Borgholm kan bli bogemenskap.
:   
– men det kollektiva höjde priset
Öppet hus i Södra stations kollektivhus med loppmarknad, bokbyte, lotterier, barnaktiviteter mm.
mäklare i början befarade att ordet »kollektivhus« skulle minska försäljningspriset,
men det har visat sig bli tvärtom. När man
framhållit det rika utbudet av lokaler, de
gemensamma middagarna och andra aktiviteter har försäljningspriset blivit högre
än i omgivande bostadshus.
Det kollektiva lockar köpare
Vania berättade också att man välkomnar
boende från de övriga fastigheterna i Brf.
Ingen skillnad görs mellan de som hyr och
de som äger sina lägenheter. På middagarna (måndag till torsdag) brukar man ha 
ätande. Huset har fyra matlag som ansva-
rar för en vecka i taget. I kollektivhuset har
man ofta fester, barnaktiviteter, snickarkurs, yoga, bokcirkel mm. Huset har gästrum, motionsrum och ett stort öppet
utrymme som kan användas för olika
ändamål.
Styrelsen för Kollektivhus NU besökte
Södra stations kollektivhus en adventslördag. Då var det full fart på både barn och
vuxna. Vi önskar kollektivhuset lycka till
och tackar för att vi fick komma på besök.
karin yttergren-sahli
och dick urban vestbro
Läs mer på http://sodrastation.org
Bosam i Borgholm
– för personer i mogen ålder
Hösten  startade en studiecirkel i SPFs
regi i Borgholm kring »Bygga seniorboende
tillsammans«. Mycket har redan hunnit
hända. Politiker och stadsarkitekt är kontaktade och positiva, lämpliga tomter diskuteras och Ölandsbladet har gjort ett
reportage.
I början av året bildades föreningen
BoSams med syfte »att skapa ett bra boende
6•
speciellt anpassat för personer i mogen
ålder med individuella lägenheter samt
gemensamma utrymmen för samvaro och
social gemenskap«.
Föreningen har  medlemmar och välkomnar fler. Kontakta Ove Tallroth  (initiativtagare) eller Gun Frank
- för mer information.
kerstin kärnekull
Bo tillsammans nr 29
:  
Så skapar vi ett gott
samarbetsklimat i
våra kollektivhus
Karin omsvärmad av sina älskade skyddslingar.
Bee Urban: 60 000 nya
hyresgäster på taket
Hur är det möjligt? Frågan går till Karin
Ståhle på Färdknäppen.
– Jo, jag hade en kärleksört på min balkong, och kring den surrade det bin. Efter
litet googlande insåg jag att de måste
komma från bikupor nånstans i Stockholm, det finns ju flera stycken utplacerade
i innerstan, till och med på taken. Och då
fick jag min idé: Varför kan inte vi på
Färdknäppen ha bin också?
Det här var hösten . Karin tog kontakt med företaget Bee Urban, som gav ett
positivt svar. Men sedan måste både
Färdknäppens mer traditionella hyresgäster och Familjebostäder säga sitt.
Småningom blev det klartecken från
alla, och den  maj  kom Josefina
Oddsberg och Karolina Lisslö från Bee
Urban med en bikupa innehållande  
bin! Kupan placerades på takterrassen, och
var tionde dag kom flickorna och såg till
sina skyddslingar. Sommartid förökar sig
bina med   st/dag, så när hösten kom
var det cirka   bin som bodde på
Färdknäppen!
Nu har de övervintrat i sin kupa. För att
hålla värmen och för att drottningen skall
överleva rör de sig sakta runt, runt, ungefär som pingviner brukar göra. Drottning-
Bo tillsammans nr 29
en kan bli sex år, men arbetsbina bara sex
veckor under sin aktiva arbetsperiod.
– Jordens bin är utrotningshotade av
människans framfart och girighet, bland
annat besprutning med gifter och stordrift, berättar Karin. Bin är effektiva pollinerare och därför helt nödvändiga för vår
mat. Ungefär var tredje tugga vi tar är
biberoende. Och Einstein hävdade att om
bina dör, så dör mänskligheten inom fyra
år! Trettio kilo prima honung fick vi denna
första sommar, inte dåligt! Man kan säga
att Bee Urban äger kupan, Familjebostäder
betalar för den och Färdknäppen upplåter
plats för den.
Simsalabi! säger Karin, Färdknäppens
egen bi-drottning
Filmen »Inte bara honung« av Markus
Imhoof och www.beeurban.se ger mer
information – och förhoppningsvis inspiration till fler bikupor även inne i Storstockholm.
Karin tog också initiativet till att
Färdknäppens matrester läggs i matavfallspåsar för att bli biogas och biogödsel. Hennes nästa projekt är solceller – på taket,
förstås. Diskussion pågår med Familjebostäder.
lena höög
Dagen efter årsmötet 2013 ordnade
Kollektivhus NU ett seminarium på
temat Så skapar vi ett gott samarbetsklimat i våra kollektivhus. Som
underlag fanns enkätsvar kring
interna problem från 12 kollektivhus. Lisa Moraeus, själv uppvuxen i
kollektivhuset Regnbågen i Lund,
och coach i grupp- och ledarutveckling föreläste och ledde diskussionerna. Mer att läsa om seminariet
står i Bo Tillsammans nr 26. Nu
finns en DVD med Lisas miniföreläsningar som kan användas för egna
interna diskussioner.
Kontakta Lisa [email protected]
för mer information!
Ekobyarnas
Riksförbund
33 ekobyar i Sverige? I alla fall 33
stycken på en karta över ekobyar i
Sverige på Ekobyarnas riksförbunds
hemsida www.ekobyar.se. Och
ytterligare 16 projekt eller lokala
grupper. Ekobyarnas riksförbund
bildades 2012 och har knappt 30
medlemmar.
Kerstin Kärnekull
Nytt kollektivhus
i Tyresö
Tyresö Kollektivhusförening är på
gång med ett kollektivhus med 15
lägenheter för alla åldrar nära
Tyresö Centrum. Byggstart kan bli i
höst med inflyttning hösten 2015.
Mer information finns på föreningens hemsida http://tyreso-kollektivhus.org/
Tyresö kommun ligger i Stockholms län
vid Östersjöns kust och ingår i
Storstockholm.
•7
Kollektivhus NU
Det här är nummer 29 av »BO TILLSAMMANS« som är föreningen Kollektivhus
NU:s informationsblad. Vi har rullande
ansvar för redaktionen.
Den här gången är Kerstin Kärnekull
och Lena Höög redaktörer. För nr 30 av
Bo Tillsammans ansvarar Elisabeth
Rudhe & Dick Urban Vestbro. Utgivning
i juni 2014.
Hylla för tillfällig konst och skulptur i Slottets vardagsrum. Konst på Slottet i Lund
På kollektivhuset Slottet i Lund har vi ingen
ansvarig för utsmyckning av väggarna. Det
blir lite som det blir, särskilt i trappuppgångarna. Men där finns en igensatt dörr
som är målad med grön tavelfärg, konstverken förnyas, särskilt av husets små tjejer, som gärna ritar prinsessor.
I vardagsrummet finns en hylla för
hemgjorda bilder eller saker, som vi vill
visa upp: Just nu sitter två akvareller och
en cykel där.
Där finns också porträttgalleriet, foton
av de flesta av oss som små. Kul att gissa
vem som är vem. På en särskild vägg kan
barnen sätta upp sina egna teckningar.
Och i källarkorridoren har vi hängt
stora tryckta tyger i röda toner, många
hemförda ifrån Östafrika.
text: elsa grip
foto: karin palm lindén
Inramade barndomsfoton av Slottetbor ovanför
soffan. Tinga-Tingatavlor från Tanzania, cykellack på
masonit, i matrummet. Eurotopia – uppslagsbok över ekobyar,
kollektivhus, bo- och byggemenskaper i Europa
Sedan 1996 finns en bok om
olika typer av alternativa
boenden runt om i Europa,
Eurotopia. Nu har den femte
upplagan kommit ut med
adresser och beskrivningar
av  ekobyar, kollektivhus,
kommuner, bygg- och bogemenskaper från  olika länder. Många är intressegemenskaper eller samfund,
ofta med religiös eller andlig
inriktning. De flesta är i full
sving, medan en mindre
grupp är projekt på väg att
8•
genomföras. Huvudansvarig
är Michael Würfel från ekobyn Sieben Linden i Tyskland, mit emellan Hamburg
och Berlin.
kerstin kärnekull
Vice ordföranden:
Dick Urban Vestbro, Tullstugan
Stockholm, 070-655 94 83,
[email protected]
Kassör:
Birgitta Nordström,
Sockenstugan, Stockholm
Ordinarie styrelsemedlemmar:
Anita Persson, Färdknäppen, Stockholm
Niklas Krantz, Kombo, Stockholm
Inga Alander, Boihop, Göteborg
Bertil Egerö, Slottet, Lund
Ulla-Britt Swensson, Malmö
Suppleanter:
Karin Yttergren-Sahli, Vildsvinet/Örebro
Eva Norrby, Sjöfarten, Stockholm
Webbredaktör: Niklas Krantz
Vill du prenumerera på vårt elektroniska
nyhetsbrev? Skicka e-post till nyhetsbrev-kollektivhus-NU-subscribe@
googlegroups.com
På hemsidan www.kollektivhus.nu finns
listan över kollektivhus i Sverige.
Medlemskap
Föreningar/kollektivhus betalar efter
antal lägenheter, se hemsidan. Enskilda
personer kan bli stödmedlemmar för
100 kr/år, gärna mer som en gåva.
Plusgirokonto 43 88 62–5.
Ange namn och e-post.
www.kollektivhus.nu
180 projekt är tyska,  kom-
mer från Sverige (inkl
Färdknäppen och Tullstugan). Den fascinerande och
inspirerande boken kan
beställas (på tyska eller engelska) via svenska nätbokhandlar.
Styrelsen i Kollektivhus NU 2014
Ordförande:
Ulrika Egerö, Dunderbacken,
Stockholm
[email protected]
Kollektivhus NU på Facebook
Eurotopia – uppslagsbok över
ekobyar, kollektivhus, bo- och
byggemenskaper i Europa
Du kan få reda på vad som händer om
bogemenskap m.m. om du går in på
Kollektivhus NU:s fansida www.facebook.com/pages/KollektivhusNU/135622309786723. Där kan du
även annonsera efter lägenhet i kollektivhus och debattera aktuella frågor.
Bo tillsammans nr 29