två års jättejobb för framtiden
LSF Datortips stora glassar från hans Hur matar jag in samma text i flera celler i Excel? Eva von Porat Lingestrand svarar och ger fler tips om officeprogrammen. I det här numret skriver Hans Nyman om glass och och om Ulla som satte kaffet i vrångstrupen. Sidan 12 Sidan 13 Magazinet Nr 6 2011 september Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers Förbund verbalt äventyr Anna Källdén är ”ordläkare”, kompositör och utbildare. Hon gav oss ett verbalt äventyr, där val av ord och utryckssätt både inreder och utreder våra liv. Sidan 2 bäckenbotten Maria Kramer-Lohse, sjukgymnast i Örebro, föreläste om vår näst viktigaste muskel – bäckenbotten. Sidan 6 våld inom vården Bemötandet har den största betydelsen för att undvika hot och våld. Våld, hot och aggression handlar om interaktion med andra människor. Foto: Lisbeth Brandt Sidan 16 vår yrkesroll Några studenter från KY-vårdadministrationsutbildningen i Kristianstad presenterar sin projektarbete om sekreterarnas historia. Sidan 19 Två års jättejobb för framtiden Sidan 24 kongressen Anna Källdén, ”ordläkare”, kompositör och utbildare med företaget naturligt-VIS, lät oss följa med på ett verbalt äventyr, där våra vardagliga val av ord och uttryckssätt både inreder och utreder våra liv. ”Ordläkaren” som plåstrar om orden ”anledningen till att jag är här idag är att jag blev anmäld till Socialstyrelsen i augusti förra året för att jag kallade mig Ordläkare. Nu har jag löst det med att sätta citationstecken runt ”Ordläkare”. Jag finns på olika intranät, bloggar, har funnits med på radio och lokal-TV, jag började att leka med ord och på den vägen är det. Några tyckte att det var förfärligt att jag kunde bli anmäld, men stora massan tyckte det var skojigt att man anmält mig. Hur som helst så är jag inte dömd, bara anmäld. En ordläkare arbetar med att plåstra om orden och det som vissa ord har sårat människor, så jag plåstrar även om det. Finns det några sår här ute, så hoppas jag att jag kommer att så, eller att vi sår några nya ord. Ni kan fortsätta ha delade meningar. På Facebook trycker man på Dela, det menas att man delar den åsikten. På så sätt har vi väldigt många delade meningar efter den här stunden. Av ord är vi komna Jag brukar dela ut diplom till föreningar, olika verksamheter. Ett krav är att den verksamheten eller föreningen är modig och de ska ha humor. Att använda humor på ett seriöst sätt, det står mellan raderna. Sitt kvar, spänn fast de mentala säkerhetsbältena så kör vi! Av ord är vi komna, och av ord skapas vår vardag. Vi lever i ett ordbrukssamhäl- le, där våra val av ord och uttryckssätt påverkar resultatet. Beroende på vilka ord vi har valt, så blir det är den handlingen. Har ni någon gång varit med om att vi ska gå från ord till handlingar och glömt välja orden väl. Börjat göra handlingslistor på vem, vad, hur, varför och när, men ni har inte gjort en ordutredning innan. Vad händer om inte orden är de rätta, när man ska gå från ord till handling? Ja, det är ungefär som man går till Hemköp eller Konsum och fått en helt annan lista och så undrar man: Ja det här är ju en annan lista, det står inget om mat, det är fel ord. ”Redan då förstod jag att människor inte begrep mina begrepp.” Antingen får vi budskap att nå ut eller budskap att nå in. Ni vet, alla de här budskapen man placerar i pärmen till exempel från en konferens och man bestämmer sig för att det här ska vi göra. Till och med så noga så att det står vad jag ska göra, vilket sällan sker utan vi ska åstadkomma det. Men det blir aldrig gjort för det står ingenstans vad jag ska göra. Det står ingenstans vad jag ska göra, min del i vi, är det hela viet – varför ska alla lägga alla pusselbitar? Jag har inte ADHD När man går från ord till handling och har detta stora vi i en pärm, så brukar jag säga att då hamnar den där permanent. Nu har vi permanentat den listan, har vi satt den där och lagt på hyllan. Att få budskap att nå in – där finns två medel eller verktyg, som väldigt sällan används i verksamheten i arbetslivet – det är humor och musik. Humor och musik av pedagogisk inlärningsanledning. När jag var liten, väldigt liten, hade min far vernissage, rätt ofta. Varje gång gjorde jag samma sak – inte för att jag skulle utan för att jag ville och för jag inte blev stoppad. Det brukade se ut så här: Alla ni människor är på vernissage, fina tavlor att se, så dyker jag upp och säger ”Här kommer jag fort farande! Nehej, då tänkte jag ”ingen reagerade”, så jag gjorde det en gång till (det brukade bli tre gånger). Här kommer jag fort farande, nej inte nu heller. Tredje gången fungerade det, Här kommer jag fort farande. Jag var 6-7 år, visste redan hur det skulle bli. Då förstod de flesta: Jaha, kolla vad hon sa fort farande. Ja det var ju roligt! Ja när man har kollat facit, då blir det enklare, då är det roligt. Alla skrattade. Hon hade inte särskrivit sin mun! Annonspriser och tidningsfakta Annonspriser (gäller heloriginal) 1/1-sida: 8.000 kronor 3/4-sida: 5.900 kronor 1/2-sida: 4.200 kronor 1/4-sida: 2.400 kronor Satsyta: 182 x 252 mm. Platsannonser: 8 kronor per millimeter för smalspalt. Inget tillägg för 4-färg eller utfallande annons. Tidningen är befriad från mervärdesskatt och reklamskatt. Vill du kombinera en annons i tidningen med annonsering på vår hemsida: Kontakta redaktör Bernt Andersson. 2 LSF Magazinet 2011:06 LSF Magazinet 6/2011 ges ut av LSF, Kungsgatan 28 A. Postadress: Box 7258, 103 89 Stockholm. Telefon: 08-411 31 00. E-post: [email protected] Hemsida: www.lsf.se. Bankgiro: 959- 3773. Ansvarig utgivare och förbundsordförande Helena Zander Ögren. Manus för publicering insändes till Helena Zander Ögren, helst per e-post senast den 10:e i månanden före publicering. Redaktion och layout Bernt Andersson, Parola HB, Norrbackagatan 25 B, 113 41 Stockholm. Telefon: 070-840 63 18. E-post: [email protected] Prenumeration helår 400 kronor. Årgång 49, ISSN 0345-746x. Utgivning: Cirka den 15:e varje månad förutom maj, juli, augusti och december. Upplaga: 3 500 exemplar. Tryckeri: Danagårds Grafiska AB, Ödeshög. Anna Källdén blev anmäld till Socialstyrelsen i augusti förra året för att hon kallade sig ”ordläkare”. Det var inte så att vi skulle ta hänsyn till att hon inte förstår att det heter fortfarande, då kan man inte skratta. Hon var ju så liten. Redan då förstod jag att människor inte begrep mina begrepp. Jag ska säga er att jag inte har ADHD, jag lider inte av diagnosen A till Ö men det gör ofta min omgivning. Jag blev arg! Swisch! Så kommer Tage Danielsson in i rutan. Oj, jag bara kände en kompis, men jag var ju bara en tonåring. Så jag bestämde mig då för att när jag blir stor skulle jag jobba som han, ha en grupp och vi skulle jobba så som Tage Danielsson. Han skulle få bli min mentor och så går han och dör! Den dagen var hemsk. Jag blev så förbannad den dagen. Jag blev inte ledsen. Jag hade ju inte hunnit ringa till honom eller skriva och berätta att han fick mig att överleva min barndom! Jag tror att han hade velat höra det från en så liten parvel. Jag blev arg! Sedan bestämde jag mig för att göra det ändå, men då hade vi landssorg och alla sa ”den eran är över”. Eran – så spännande tänkte jag. Nästa gång ni går in på ett möte, fundera på vilken era ni är i! Alla ord som slutar på –era, ska vi diskutera, ska vi informera, analysera, filosofera eller inspirera varandra eller transpirera varandra? Eller vilken era är ni i? Problemet är om alla befinner sig i var sin era, då blir det inget VI! –men jag är här för att informera, men jag trodde att vi skulle argumentera. Vilken era befinner vi oss i? Eller kan man ta det via mejl, men problemet är att allt är inte mejligt! Ni hade inte kunnat mejlat er hit idag, ni är ju här, men handuppräckning nu – hur många här inne har raderat ett mejl, innan ni har läst det? Den som skickat det, ser inte era händer. OK. Och hur vet ni det? Ni är rätt säkra på det! ”Och får man kalla sig för ordläkare – det står ju inte läkare!” Ja, men visst är det fantastiskt! Hur många svordomar och elakheter passade Foto: Lisbeth Brandt ni på att skicka i det mejlet, så att ni fick ur er lite grand? Visst är det spännande! Om man formulerar ett mejl så tråkigt som möjligt, så kan man passa på att kräkas lite för de kommer aldrig att läsa det här mejlet. Jag kommer att drabbas Men tänk om det är någon som läser det här nu? Vad handlar det här egentligen om? Om man varit borta en dag eller flera dagar från datorn eller rent av kommer tillbaka från semestern, ska man över huvud taget öppna datorn? Jag kommer att drabbas av det, var ska jag börja? Då säger människor till mig: Men Anna, man får inte skoja med vad som helst! Men det står ju inte posttraumatisk stress och får man kalla sig för ordläkare – det står ju inte läkare! Men då har jag tänkt så här att en anledning till detta är alla meningar som man fattat förut som gör att man uppdaterat sin hårddisk här uppe och man har ny uppdaterad Windows, det vill säga sin utsikt mot omvärlden.” Barbro Åström Besök vår hemsida: www.lsf.se 3 Nyheter Texter: Bernt Andersson om inte annat anges Chefer stoppar utbildning läkarsekreterare i Östergötland skulle få vidareutbilda sig till vårdadministratörer, men verksamhetschefer och vårdenhetschefer satte stopp för många av de pluggsugna. Det skriver SKTF-tidningen. Beslutet om att låta läkarsekreterare vidareutbilda sig till vårdadministratörer togs av landstingsledningen våren 2008. Tanken var att frigöra chefer och vårdpersonal från administrativa arbetsuppgifter. Det var inte bestämt hur många av de cirka 800 sekreterarna som skulle erbjudas utbildning, men facket hoppades på ett stort antal. Nu visar det sig att bara cirka 150 stycken har gått utbildningen. – Det är alldeles för få, menar Bibbi Hallin, huvudskyddsombud i Östergötlands landstingsavdelning och ledamot i SKTFs nationella läkarsekreterarnätverk. – Även om landstingsled- och därför inte ser behovet av vårdadministratörer. Att vidareutbilda läkarsekreterare handlar inte bara om att avlasta chefs- och vårdpersonal, utan även om att trygga framtiden för läkarsekreterarna, anser Bibbi Hallin, som menar att mycket av skrivarbetet försvunnit sedan journalsystemet Cosmic infördes. ett antal personaldirektör och ingår i landstingsledningen. Han framhöll tidigare önskemålet om att få fler vårdadministratörer, men han tycker inte att det är konstigt att chefer i verksamheterna lät så få läkarsekreterare läsa upp sin kompetens. – Det är ju de cheferna som kan se vilket behov som finns att vidareutbilda personal. Dessutom kommer kurserna att finnas lång tid framöver om behovet ökar, säger han. mats uddin är Mats Uddin ningen gärna ser fler vårdadministratörer är det verksamheternas chefer som har beslutanderätt om vilka som ska få vidareutbilda sig. Deras bedömning är godtycklig, eftersom de olika cheferna har analyserat behoven på olika sätt. Det blir inte likvärdigt inom landstinget. Bibbi Hallin tror att vissa chefer inte vill lämna ifrån sig de administrativa uppgifterna Utbildning lyfter sekreterare effektivare arbete blev ett av resultaten när läkarsekreterare i Landstinget Värmland fick vidareutbildning på universitetet. Lyckat tycker alla parter, men löneökningen har varit knapp, skriver SKTF-tidningen. Ett års studier eller mindre är inte tillräckligt för att jobba som läkarsekreterare idag. Så resonerade Landstinget Värmland och lät därför de som har gått den gamla skolan vidareutbilda sig. – Yrkesrollen har ändrats 4 LSF Magazinet 2011:06 Annicka Ekendahl enormt de senaste tio åren. Sekreterarna skriver inte bara journaler längre, utan är mer systemadministratör, ingår i projekt och bearbetar statis- tik, säger Mikael Jern, projektledare för kompetenslyftet för läkarsekreterare. 270 läkarsekreterare har under året tagit chansen att plugga bland annat statistik och juridik under några veckor vid Karlstads universitet. Verksamhetschefen Annicka Ekendahl är också nöjd. – Vi har en enorm nytta av läkarsekreterarnas kunskaper och tillämpar redan ett par av deras examensarbeten på arbetsplatserna. Måste lämna journal till socialen Landstinget Dalarna tvingas lämna ut en patientjournal till socialtjänsten i Falu kommun. Ärendet handlar om en familj som gick hos landstingets familjeenhet på grund av sonens beteende och föräldrarnas problem att hantera situationen. När socialtjänsten begärde ut pojkens journal sade landstinget nej med motiveringen att den inte tjänade det syfte som socialtjänsten uppgav. Socialtjänsten överklagade beslut till kammarrätten som nu beslutat att journalen ska lämnas ut. Kammarrätten pekar i sin dom på att det visserligen finns vissa skäl för sekretess, men att journalen också innehåller uppgifter om pojkens problematik och föräldrarnas vilja att lära sig att hantera situationen bättre. Dessa uppgifter kan vara av betydelse för socialtjänstens fortsatta arbete med familjen. Läkare tröga med journaler Cosmic i landstinget i Jönköping har lett till protester bland personalen. Förra hösten halkade en läkare vid en vårdcentral efter med ett 50-tal journalanteckningar. Händelsen anmäldes till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Nu är granskningen färdig, rapporterar Svt:s Jönköpingsnytt. Socialstyrelsen konstaterar att de försenade journalanteckningarna kunde ha lett till att patienter skadades. Därför måste vårdcentralen se till att alla läkare får utbildning för att kunna arbeta effektivt i Cosmic. införandet av It-avbrott risk för patienter granskat informationssäkerheten på sex universitetssjukhus i landet. Vid samtliga sjukhus finns brister som kan leda till att patienter kommer till skada. Journalsystemet räknar fram fel dos medicin. Personalen kan inte läsa eller skriva in uppgifter i journalen på grund av driftstopp. Journalsystemet klarar inte av att snabbt ge en översikt av de uppgifter som krävs för att göra en bedömning av kritiskt sjuka patienter. Operationer måste ställas in. Det är exempel på allvarliga risker som patienter utsätts för när systemen för informationssäkerhet inte fungerar. socialstyrelsen har Ett grundproblem är att vårdgivarna ofta lägger ansvaret för att kravställa och styra informationssäkerheten på itavdelningarna. – Då missar man att informationssäkerheten är en patientsäkerhetsfråga, som är ledningens ansvar. En it-avdelning eller en it-leverantör ska leverera det kravställaren begär, de kan inte ta över ansvaret för risker som rör patientsäkerheten, säger inspektör Hans Rudstam, Socialstyrelsen. Inspektionerna har fokuserat på patientjournalers tillgänglighet, spårbarhet, integritet och riktighet. Brister finns inom alla områden. De tester och kvalitetskontroller som görs innan ett nytt system eller en systemuppdatering sätts i drift är ofta otillräckliga. Risken finns till exempel att journaluppgifter förvanskas vid en systemuppdatering. – It-problemen inom vården är antagligen mycket mer omfattande än vad vi känner till. Det är först när det leder till att någon blir skadad eller avlider som vi får en anmälan, säger Hans Rudstam. Socialstyrelsen fortsätter att undersöka informationssäkerheten inom vården genom att granska primärvården i höst. Journalskrivande styrs upp utvecklingen av en nationell informationsstruktur och standardisering av fackspråket inom vården har varit igång ett tag, men i och med ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen nyligen både permanentats och fått ny fart. Journalsystemen ska också kunna kopplas till beslutsstöd och det ska bli lättare att föra över information till kvalitetssystem. På många håll pågår redan Carina Zetterberg arbete med att förändra dokumentationssystemen i den här riktningen. Vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset Örebro ansvarar överläkaren Carina Zetterberg för arbetet med elektroniska dokumentationsmallar. Där används ett formulär för journaler om familjeplanering. Hon liknar formuläret vid en webbenkät och menar att det sparar tid för alla, trots att läkarna för in uppgifterna själva. Förutom tidsvinsten ser hon också vinster för patientsäkerheten. Stort journalavbrott i England augusti drabbades 779 allmänläkarmottagningar i England av att journalsystemet som de arbetade i slutade fungera, skriver nyhetstjänsten E-health insider. Problemen ökade under förmiddagen och före lunch samma dag rapporterades att yt- i mitten av terligare 446 mottagningar hade drabbats. Problemen gjorde att en del mottagningar valde att stänga medan andra gick över till att använda pappersjournal till dess att systemet kunde startas upp igen. Mjukvaruleverantören EMIS ska nu tillsammans med bland andra den brittiska hälsovårdsmyndigheten, National Health Services, NHS, utreda orsakerna till stoppet och mjukvaruleverantören ska också ta fram en plan för att detta inte ska inträffa igen. Stora it-problem i Skåne som slutat fungera har ställt till stora problem på två av sjukhusen och flera vårdcentraler i Skåne. Patienter har skickats hem och personalen har fått gå tillbaka till att skriva manuella journaler. I mitten av augusti fungerade inte ett av journalsystemen på Ystad lasarett, Carema sjukhus i Simrishamn och 14 vårdcentraler i södra Skåne. – Det har fått väldigt stora konsekvenser både för patienter och vårdpersonal, säger Region Skånes it-chef Lennart Wallén till Sveriges Radio Malmöhus. Systemet används bland annat för tidsbokning och personalen har tvingats skicka hem patienter och föra manuella journaler. Lennart Wallén säger till SR Malmöhus att det är ett äldre system med sämre driftsäkerhet. ett journalsystem Yrket styr företagshälsovården sex av tio anställda i Sverige har möjlighet att få företagshälsovård, antingen på den egna arbetsplatsen eller genom avtal med ett externt vårdföretag. Andelen privat- respektive offentliganställda som kan besöka företagshälsovård är ungefär lika hög. Den privat drivna vården skiljer dock ut sig, bara 50 procent av vårdanställda på den privata sidan har möjlighet att besöka företagshälsovård på arbetstid. Siffrorna framkommer i en intervjuundersökning som rekryteringsföretaget Xtra gjort med drygt 1 000 svenskar. Besök vår hemsida: www.lsf.se 5 kongressen Maria Kramer-Lohse, sjukgymnast på Adolfsbergs vårdcentral i Örebro, föreläste om vår näst viktigaste muskel – bäckenbotten. Bäckenbotten – vilken tur, annars skulle allting ramla ur! bäckenbottenmuskeln sitter som en hängmatta från blygdben till svanskota och bildar golvet i underlivet. Den här lilla muskeln styr våra basala behov, vi måste kunna bajsa och föröka oss för att överleva. Det är en hållningsmuskel som påverkar och samverkar med annan muskulatur som mage, rygg och skinkmuskulaturen. Hela bålen samverkar. Diafragman bildar taket, bålmuskulaturen väggarna och bäckenbotten golvet. Drabbar mest kvinnor Dålig kontroll på rygg-bålmuskulatur är vanligt hos inkontinenta. Maria berättade att i Örebro, där hon bor, så har hon pratat och undervisat om bäckenbottenträning i olika sammanhang och många förknippar henne med underlivsbesvär. Hon har gett bäckenbotten ett ansikte! En arbetskamrat sa till henne: ”Varje gång jag ser dig börjar jag knipa! Det är jättebra 6 LSF Magazinet 2011:06 – fler behöver bli påminda, så jag tycker man ska sätta upp en bild på dig på stadsbussarna. Det skulle vara bra ur ett folkhäloperspektiv”. Urininkontinens är ofrivilligt urinläckage. Vi förknippar bäckenbotten och knip med just urinläckage. En folksjukdom som drabbar mest kvinnor. Det kan påverka livskvaliteten och begränsa dagliga aktiviteter. ”Urininkontinens är en folksjukdom som mest drabbar kvinnor.” Det finns fyra olika typer av inkontinens – ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, blandinkontinens och övergående inkontinens. Den vanligaste är ansträngningsinkontinens. Man läcker då urin vid fysisk ansträngning, hosta, nys, lyft, skratt med mera när vi spänner magen och buktrycket ökar. Den är mest vanlig hos kvinnor men även män kan drabbas. Trängningsinkontinens är den mest handikappande formen. Man har trängningar hela tiden, som när man har urinvägsinfektion och man känner att man är kissnödig, men kan bara kissa lite och springer på toa ofta. Drabbar ofta gravida De som har trängningsinkontinens läcker stora mängder. Kvinnor som har denna typ av inkontinens inrättar hela sitt liv efter sina besvär. De dricker mycket mindre, tänker på vilka aktiviteter de ska på, de vet precis var alla toaletter finns på stan, de kissar förebyggande med mera. Blandinkontinens är en blandning av både an- strängnings- och trängningsinkontinens. Övergående inkontinens drabbar ofta gravida då man får ett ökat tryck och kanske får sparkar mot urinblåsan. Man kan även ha en övergående inkontinens när man är förkyld på grund av att man hostar och nyser mycket. En kvinna som åt muskelavslappnande medel hade inkontinens och när hon slutade med medicinen blev hon bättre i sin inkontinens, så det kan ha att göra med mediciner också. Försök slappna av Maria gick igenom kvinnan och mannens anatomi vad gäller bäckenbottenmuskulaturen, där ändtarmen är inblandad hos båda könen. Många har besvär med avföring och Maria gav följande tips hur man lättare kan tömma tarmen: Bra om man kan gå en gång per dag. Oftast om morgonen när man ätit frukost börjar magen jobba. 5-15 min efter frukost brukar man få en signal om att man behöver gå på toaletten, då ska man gå på en gång. Allting är då förberett kroppsligen. Går man då så fungerar det bäst. Gå vid alla signaler, även om du redan varit på toa tidigare under dagen. Om det är trögt så försök att slappna av, inte krysta utan slappna av i käkarna och halsmuskulaturen. Det finns en koppling mellan halsmuskulaturen och ringmuskulaturen . Slappna av och krysta på en utandning. ”Det finns en koppling mellan halsmuskulaturen och ringmuskulaturen.” Trots att bäckenbotten sitter inuti oss så funderar den som vilken muskel som helst. Den kan bli spänd av smärta eller stress. Vad som är fantastiskt med bäckenbottenmuskeln är att den kan töja sig så mycket. Knip och slappna av Maria gick igenom en praktisk övning med oss för att knipa rätt: Sitt som vanligt på en stol. Börja knipet runt ändtarmen, sug in eller snörp ihop, när du slappnar av känner du att det sjunker ner igen. Sug in och släpp ner. Man börjar alltid från ändtarmen och går edan fram mot slidan, urinrör och lyft upp hela bäckenbotten. Börja med lätta knip, tänk bara ändtarmen. Sitt långt bak på en stol. Knip och slappna av, knip igen och slappna av. Sätt dig sedan långt fram på stolen, knip och slappna av. Känner du att det känns annorlunda. Då har du fått tag i en annan del av bäckenbotten längre fram. Stå rakt upp och ner. Knip och slappna av, knip Besök vår hemsida: www.lsf.se 7 > ”Det är ok att gå upp och kissa en gång på natten, går man upp vid fler tillfällen stör man sömnen.” > igen från ändtarmen och slappna av. Böj på benen. Knip och slappna av, knip igen och slappna av. Du känner att det känns annorlunda. Om du fortfarande har svårt att hitta rätt så kan du lägga dig på en säng. Ligg på rygg med böjda ben, lägg en kudde under rumpan och gör lätta knip och slappna av. Minst tio knip om dagen, håll två sekunder och vila två sekunder. Man kan knipa när som helst. Knip i vardagen, hitta ett tillfälle eller ställe som hjälp att komma ihåg. Maria har sin knipsträcka på väg till jobbet. Maria tipsade om tandborsttillfällena som i regel är två gånger per dag. Bäckenbotten är träningsbar oavsett ålder eller kondition. Maria tycke inte att man ska småklunka vatten utan det är bättre att dricka ett glas vatten på en gång. Man fyller då blåsan och kissar sedan ut allt ordentligt och går inte och småkissar. Normalt kissar man fyra till sju gånger per dygn, kissar man 10-15 gånger är det alldeles för mycket, då får man försöka träna blåsan genom att hålla mer urin i blåsan länge. Det är ok att gå upp en gång och kissa på natten, går man upp vid fler tillfällen stör man sömnen. Många tips Syftet med bäckenbottenträning är som syftet med all muskelträning att få igång blodcirkulationen, få ökad styrka. Får man en bättre genomblödd muskulatur så får man en ökad känsel i underlivet också och det är bra för vårt samliv. Maria föreläste med mycket värme och humor och på ett mycket lättförståeligt vis. Vi fick många tips där vi fick göra praktiska övningar, dels knipövningar enligt ovan men också övning där vi andades rätt och hittade balansen i kroppen för att kunna slappna av. Lisbeth Brandt 8 LSF Magazinet 2011:06 kongressen Foto: Lisbeth Brandt Roger Henriksson är verksamhetschef för Radiumhemmet, men också för hela Stockholms onkologi med enheter på alla de tre stora sjukhusen i Stockholmsområdet. Roger utsågs nyligen till chef för Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. (se faktaruta på sidan 11). Här är hans föreläsning på LSFkongressen. Dagens cancervård är väldigt komplicerad – visionen inom cancervården är att ta hänsyn till varje enskild individ och att erbjuda varje cancerpatient en individuellt anpassad cancervård av högsta internationella klass och det kan vi faktiskt göra i Sverige idag, sade Roger Henriksson. Men det finns en del problem och det är naturligtvis ett område där de flesta patienter har en svår sjukdom. De flesta dör inte i sjukdomen, men många gör det och då måste vi också delta i ledningen och utveckla alla aspekter för att förbättra cancerbehandlingen och där är inte bara läkare och sköterskor viktiga utan all per- sonal är oerhört viktig just i det här framtida utvecklingsarbetet. – Rent allmänt har vi gått från en rätt okomplicerad värld, i alla fall när man tittar tillbaka i tiden. Vi har haft det gamla apoteket med pillerburkar och allt annat som man gjort själv, till idag när vi har en cancervård som är väldigt komplicerad i många avseenden. Nya utmaningar Cancersjukdomen påverkar människor och anhöriga på ett sätt som vi idag uppmärksammar helt annorlunda än vad vi har gjort för bara några år sedan. Patienterna har olika önskemål och det är nya utmaningar. Det blir mer komplicerat, men det är något som är en verklighet inom cancervården. Det har hänt mycket inom cancervården de senaste åren. Roger visade en bild på en kvinna med bröstcancer, hur det kunde se ut på 1970-talet. En liten brösttumör, kanske bara två centimeter stor, men man gjorde väldigt omfattande behandlingar och man behöver inte ha någon stor fantasi att förstå att dessa kvinnor utsattes för väldigt stora påfrestningar, en stor operation då Besök vår hemsida: www.lsf.se 9 > Radiumhemmet är förmodligen den äldsta kliniken i hela världen när det gäller just cancer och strålbehandling och Sverige har varit fantastiskt framstående i olika områden inom cancerområdet under hela 1900-talet och är fortfarande det idag. > man tog bort muskler och en massa andra saker, jättestora strålfält. Kvinnorna fick många gånger väldigt stora problem, svullna armar, smärtor och man tänkte inte så mycket på livskvalitet. Idag ser slutresultatet i behandlingar vid exakt samma tumör ut på ett helt annat sätt och man kan ofta inte se i vilket bröst en kvinna har haft en bröstcancer. Det här är väldigt stora framsteg och man ser det just ur livskvalitetsaspekten för kvinnorna. Och så här ser det faktiskt ut för många olika tumörtyper och det är tack vare den utveckling som vi haft. Vi har fått bättre kunskap om sjukdomen som faktiskt växt explosionsartat under de senaste decennierna. Vi har också intresserat oss mer och fått bättre kunskap om människan bakom sjukdomen vilket är ohyggligt viktigt när det gäller livshotande sjukdomar. Tittar vi på lite statistik så är det nästan 55 000 människor som drabbas av en cancersjukdom och vi beräknar att cirka 22 000 av dem kommer att avlida på grund av tumörsjukdomen. 375 00 lever med cancer De tre vanligaste cancerformerna är prostata-, bröst- och tarmcancer. Det är dock inte desamma som skördar flest liv, det är lung- och tarmcancer som toppar listan när det gäller dödlighet. Det är tragiskt att det är just lungcancer, och det är till och med så att det är fler kvinnor som dör i lungcancer än som dör i bröstcancer. Det är tragiskt just därför att vi vet orsaken till lungcancer, då det är en cancer som 10 LSF Magazinet 2011:06 vi skulle kunna undvika, men idag är det fler kvinnor som avlider i lungcancer än bröstcancer. ”Vi skulle kunna förebygga en tredjedel av all cancer om vi lyckas förändra vissa saker i våra liv.” Ungefär var femte som dör i västvärlden dör i en cancersjukdom. En fjärdedel av alla dödsfall är cancer. Under 75 år är det den vanligaste dödsorsaken. Räknat in hela befolkningen är hjärt- och kärlsjukdomar vanligast. Går vi ut i samhället idag är det runt 375 000 som lever med en cancersjukdom och av dem är de flesta bröst- eller prostatacancer och det visar att just de tumörformerna inte är så elaka i alla lägen. När det gäller till exempel prostatacancer, så har vi faktiskt en överbehandling, vi behandlar kanske fler än vi borde göra idag pga att vi inte har tillräcklig kunskap. Det är fler som lever längre med sin cancer och det skapar ju naturligtvis en påfrestning för samhället, det skapar utmaningar för att hitta resurser att ta hand om hela den här ökningen som kommer för varje år och det har ju att göra med att vi blir bättre på att behandla och att patienterna lever längre med sjukdomen. – Man frågar sig då varför det är så olika för olika patienter. En bröstcancer kan skilja sig hos en kvinna väldigt mycket från en annan kvinna. Jo, det har att göra just med det här komplicerade samspelet som finns inne i själva tumören. En bröstcancer är inte samma hos en kvinna till en annan, utan det är helt olika tumörer. Sedan har vi ett samspel med det som händer utanför tumören, det som händer utanför den här tumörcellen inne i kroppen. Idag vet vi också att det är faktorer som finns utanför den enskilda människan som också påverkar hur utgången kan gå och det här är ett mycket komplett samspel mellan olika processer. – Men hur ska vi klara av det här. Ja, det är helt enkelt genom att bli bättre, vi ska få bättre kännedom om hela människan. Vi behöver få bättre kunskap om tumörer och olika sätt att attackera dem, men vi behöver också bli bättre just när det gäller kunskap om prevention, att förebygga att det uppstår en tumörsjukdom och här vet vi idag att det finns ett antal sådana faktorer man räknar med. Rökning – Vi skulle kunna förebygga och hindra åtminstone en tredjedel av all cancer om vi lyckades förändra vissa saker i våra liv. Det här är faktiskt en insikt om vårt sätt att leva, det påverkar cancersjukdomen, inte bara uppkomsten av cancersjukdomen utan också hur det går. Vi har det här med rökning, det finns ingen enskild faktor som har så starkt samband med cancer som just rökning, och det är inte bara ”Det gäller att hitta de tumörer som är mer elaka och aggressiva.” lungcancer, men nio av tio lungcancerfall är förknippade med rökning. 1 300 000 människor drabbas av lungcancer i världen varje år. 1 200 000 av dem dör i sådan sjukdom. Det är en sjukdom som man skulle kunna hindra. Och det är inte bara lungcancer som har det sambandet, peniscancer hos män har samband med rökning, underlivscancer hos kvinnor har samband med rökning, till och med när det gäller bröstcancer finns det ett visst samband med rökning. Många cancerformer har ett samband med rökning. Så det är absolut den viktigaste enskilda faktorn och det är aldrig för sent att sluta röka, för idag vet vi om att pågående rökning påverkar också hur det går med cancerbehandling. Det är aldrig för sent att sluta röka därför att patienterna klarar av den tuffa cancerbehandlingen på ett bättre sätt om man inte röker och behandlingseffekten blir också bättre. Sedan finns det naturligtvis andra faktorer som har betydelse. Hit hör födan och miljöaspekter som naturligtvis har betydelse, men här är det fortfarande lite mer oklart. Vi ser ju dagligen att det kommer nya rön om att man inte ska äta det eller inte det. Fysisk aktivitet – Något som är väldigt intressant är effekten av fysisk aktivitet. Det har visat sig i synnerhet vid bröstcancer, men även vid andra tumörformer. Det visar sig att om man är fysiskt aktiv så minskar man risken att drabbas av cancer. Och ännu intressantare, att om man är fysiskt aktiv även under cancerbehandlingen går det bättre för dem som är aktiva jämfört med dem som inte är det. Det är intressanta data och man börjar mer och mer att rekommendera patienterna att hålla sig igång på olika sätt även under cancerbehandlingen. Tidigare sa man ”håll dig lugn, håll dig stilla”, men idag är det inte så. Fysisk aktivitet är bra. En annan sak är också att vi upptäcker tumörerna så tidigt som möjligt och här är mammografi väldigt viktigt. Några hundra liv räddas varje år genom att upptäcka tumörerna tidigt. Roger visade bild på bröst från två olika kvinnor i olika åldrar, en ung kvinna i fertil ålder med en aktiv bröstkörtel och där ser man att det är svårt att upptäcka något i bröstet med de tekniker vi har idag. Nya tekniker håller på att utvecklas. På bilden från den äldre kvinnan, efter menopausen är bröstet mer genomsläppligt helt enkelt för röntgenstrålarna och då kan man upptäcka en knöl på ett lättare sätt. Det är därför som rekommendationen om mammografi i första hand ska vara för kvinnor efter klimakteriet. Men det finns många som gör det tidigare för det går att upptäcka tumörer även hos yngre kvinnor. Framför allt har man stora förhoppningar inför den nya tekniken som kommer. Tveksam till screening Med prostatacancer är det inte lika lätt. PSA-värde, det här blodprovet som är möjligt att ta. Värdet av det diskuteras mycket och Roger uttryckte tveksamhet till att man ska göra det till en allmän screening. Behandlingen av prostatacancer påverkar mannen väldigt mycket. De flesta behandlingar som ges gör så att mannens livskvalitet påverkas, det har med potens att göra, inkontinens av olika slag och när det gäller att manipulera de hormonella nivåerna påverkar man faktiskt mannen också här. Man är försiktig, det kan åskådliggöras genom dessa siffror: vi har 1 000 friska män och så tar vi ett PSA-prov på dem. 100 av dem kommer att ha ett PSA värde över tre i blodet som då skulle kunna tala för en eventuell tumör. Men av de här 100 som då har misstanke om tumör så är hela 80 av dem normala, det är ingen tumör som är elak på något sätt och då är det 20 kvar. – Det har visat sig att inte alla skulle ha behövt någon behandling för av de här tumörerna man hittar är en del väldigt snälla, de kommer inte att ta livet av patienten. De flesta män i 80-årsåldern, även över 60 år, har faktiskt prostatatumörer av något slag, prostatan är förvandlad på ett eller annat sätt hos de flesta män. Det gör att det finns många tumörer som är snälla och som man egentligen inte skulle göra något åt. Det gäller att hitta de som är mer elaka och mer aggressiva. Rose-Marie Dahlgren Roger Henriksson ny chef för Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland roger henriksson har utsetts till ny chef för Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. Roger är professor i experimentell onkologi och överläkare och verksamhetschef vid Onkologiska kliniken vid Radiumhemmet, Södersjukhuset och Danderyds Sjukhus. En av de främsta uppgifterna för Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland är att ha en helhetssyn utifrån cancerpatientens och närståendes behov och med detta som fokus arbeta för att stärka patientens omhändertagande genom hela vårdprocessen. – Vi ser att i samband med införandet av Framtidsplan för hälsooch sjukvården samt byggandet av Nya Karolinska Sjukhuset i Solna kommer centrumet att bli en samlingsplats för den mest avancerade cancerkompetensen i landet. Att då ha en av våra duktigaste medarbetare som leder vårt regionala cancercentrum är mycket värdefullt för Karolinska Universitetssjukhuset, säger Harald Blegen, divisionschef vid Karolinska Universitetssjukhuset. I överensstämmelse med den nationella cancerstrategins fem mål ska Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland verka för att: • Minska risken att insjukna och dö i cancer • Förbättra omhändertagandet av patienter med cancer • Förlänga överlevnad och förbättra livskvaliteten efter diagnos • Minska regionala skillnader i överlevnad • Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnad. Fortsättning i nästa nummer Besök vår hemsida: www.lsf.se 11 Hur matar jag in samma text i flera celler i Excel? fråga : När jag öppnar ett långt dokument i Word ställer sig markören alltid högst upp i dokumentet. I Excel öppnas kalkylbladet där jag befann mig när jag sparade och stängde filen. Skulle jag kunna få Word att öppna i den position jag sparade och stängde dokumentet? svar: Det är precis så det fungerar. Excel öppnar en fil med markören i den position du sparade och stängde filen. I Word däremot placeras markören högst upp i dokumentet när du öppnar det, oavsett var den var placerad när du sparade och stängde dokumentet. Men du kan lösa det problemet på ett enkelt sätt. 1. Öppna ett dokument i Word som du har arbetat med tidigare. 2. Tryck Skift-F5 för att snabbt komma tillbaka till den plats i dokumentet där du befann dig förra gången du sparade och stängde det. fråga: Ibland vill jag mata in samma text i flera celler i Excel. Hur gör jag det på ett enkelt sätt? svar: Markera alla celler som ska innehålla aktuell text eller tal. Skriv sedan texten eller talet och tryck Ctrl+Enter. fråga: Vid ett tillfälle lyckades jag vrida min skärm 90°, så att jag var tvungen att luta huvudet för att kunna läsa på skärmen. På något sätt lyckades jag vrida tillbaka den, men jag vet inte hur det gick till. Finns det någon tangenttryckning för att åstadkomma detta? svar: Det går att vrida skärmen med kortkommandon, men om det fungerar eller inte beror på vilket grafikkort datorn har. På vissa datorer går det inte alls. Prova med att hålla ner tangenterna Ctrl+Alt och sedan trycka på piltangenter (höger, vänster, upp eller ner). Då vrids skärmen. Ibland kan det även fungera med tangenten AltGr och piltangenter. Vid ett tillfälle såg jag en presentation i PowerPoint som öppnades direkt från skrivbordet. Det såg mycket elegant ut att inte behöva starta PowerPoint först. 12 LSF Magazinet 2011:06 fråga: Eva von Porat Lingestrand undervisar i programhantering. Fråga om datorprogram. Skriv till Dateva Datautbildning, Sunnerstavägen 42, 756 51 Uppsala eller e-posta till [email protected] Hennes hemsida är: www.dateva.se Hur gör man det? svar: Om du vill kunna öppna ett bildspel direkt från skrivbordet, måste du spara din presentation som ett bildspel med filtillägget .pps. 1. Öppna den aktuella PowerPoint-presentationen. 2. Välj Arkiv, Spara som … 3. Välj Filformat: PowerPoint-bildspel med filtillägget .pps 4. Välj att Spara bildspelet på Skrivbordet. 5. Dubbelklicka på ikonen för bildspelet på skrivbordet för att starta det. När bildspelet är klart kommer du tillbaka till skrivbordet. Obs! I PowerPoint 2007 och 2010 sparar du filen med filtillägget .ppsx I övrigt gör du på samma sätt. fråga : Kan man i Word få radnummer ute i marginalen? Det gäller dokument som ska behandlas gemensamt och det skulle underlätta om man kan referera till olika rader. svar: Det går utmärkt och du kan själv välja om du vill ha varje rad numrerad eller bara med vissa intervall, till exempel var 5:e rad. 1. Välj Arkiv, Utskriftsformat och fliken Layout. Datortips 2. Klicka på knappen Radnummer … 3. Bocka för Lägg till radnumrering. Börja med: Ange vilket tal du vill börja med. Från text: Ange avståndet till texten. Öka med: Ange det intervall du vill ha mellan radnumren. 4. Välj sedan hur du vill ha numreringen, det vill säga om den ska Börja om vid ny sida, Börja om vid nytt avsnitt eller om den ska vara Löpande genom hela dokumentet. 5. Gör dina val och klicka OK. 6. Klicka OK för att stänga dialogrutan Utskriftsformat. fråga: Kan jag i Internet Explorer få full skärm och slippa se adress- och verktygsfält? svar: Ja, med F11 kan du växla mellan fullskärm och vanligt läge. Det är praktiskt om du till exempel läser en artikel. Eva von Porat Lingestrand LSF värnar om din yrkesutveckling! Hans Nyman är språkrådgivare och lärare vid läkarsekreterarutbildningar. Ställ dina frågor till: Hans Nyman, Gondolgatan 8, 128 32 Skarpnäck. Märk kuvertet ”Läkarsekreteraren”. Du kan också e-posta till [email protected] eller ringa, telelefon 08-724 81 82. Språket vi arbetar med Om stora glassar och små suffix I det här numret skriver Hans Nyman om glassfavoriten Magnum, om Ulla som satte kaffet i vrångstrupen, anaboliska steroider och om stejpling. H ej alla och välkomna tillbaks! Hoppas att ni hittar någon obehandlad språkfråga som legat till sig i datorn eller i skrivbordslådan. Vi kan väl konstatera att sommaren varit växlande men ganska varm. Hjördis Nilsson i Klippan påminner oss om detta när en svalkande glass ger henne en impuls till ett mejl strax efter midsommar. Jag utlovade i juninumret en månadslön till den av er som kunde presentera ett lånord på –um, typ centrum, med realgenus, alltså ett en-ord. Hjördis rapporterade att hon just hade läskat sig med en Magnum. Hon fick det nedslående svaret att Magnum inte är ett vanligt substantiv utan ett egennamn, bildat av det latinska adjektivet magnus –a –um ’stor’.”En Magnum” är en förkortning av ”en glass med namnet Magnum”. Grammatiskt hade det varit mer korrekt att kalla glassen för Mag- na. Latinets glacies ’is’ är nämligen femininum, liksom dess franska avläggare, la glace. Men det torde vara ogörligt att lägga nya genusperspektiv på denna populära glass, särskilt som glassnamn verkar vara minst lika internationella som till exempel läkemedelsnamn. Hjördis svarade mig att hon nog hade haft på känn att denna hake skulle snuva henne på semesterpengarna. ”Att tala över patientens huvud var förr ett naturligt inslag i läkarens förhållanden till sin patient.” I det förra numret fick ni av en pensionerad läkarsekreterare stifta bekantskap med diagnosen tomtitis lof- tica. Den läkare som på 1950-talet uttryckte sig så var givetvis medveten om att patienten inte fick läsa sin journal. Att tala över patientens huvud var förr ett naturligt inslag i läkarens förhållande till sin patient. Den vårdades rättigheter att vara med och förstå det som sägs och skrivs i vårdapparaten är idag självklara. Av alla omvälvande framsteg som skett i sjukvården de senaste 50 åren är detta nog ett av de viktigaste. Här plockar jag gärna fram ett citat från Bengt Lindskog: ”Språket är läkarens viktigaste behandlingsinstrument”. F ör att illustrera denna revolution i patient–läkarrelationen citerar jag gärna en annan läkare, nämligen Erik Ask-Upmark (1901–1985), legendarisk och fruktad överläkare och professor i praktisk medicin i Uppsala. I Ronden, Akademiska sjukhusets tid> ning, skriver han i nr 13, 1972 (sidan Besök vår hemsida: www.lsf.se 13 > 193) under rubriken ”Medicinens språk” så här: ”Utan medicinsk terminologi kan man helt enkelt inte reda sig som läkare. Detta av två skäl: först, hur skall man lika kort och klart, på t.ex. svenska uttrycka en term sådan som sulcus nervi petrosi superficialis majoris? För det andra: i diskretionens tjänst, på ronder och i känsliga undervisningssammanhang är det oundgängligt att kunna tala med kolleger och kandidater på ett språk, som ej omedelbart förstås av den sjuke”. Formuleringen i den sista meningen är obetalbar tycker jag. Han fortsätter att berätta en historia om en kollega, dr Bier. På ronden stannade denne till en gång över en mycket svårt sjuk patient, som dock hade hörseln i behåll. Över den sjukes säng, och ”inför sin stora vita eskort av underläkare, kandidater och sköterskor”, uttalade Bier då ett enda ord, ”moribundus”. Prognosen blev fel. Patienten överlevde. Ask-Upmark konstaterar att det inte hade varit nyttigt för patienten om doktorn i stället hade använt svenska. Latinet blev i stället ett ”ett mäktigt trolldomsord” som möjligen stärkte 14 LSF Magazinet 2011:06 patientens förhoppningar och krafter till att besegra sin sjukdom. U lla Kjellberg, Västra Götalandsregionen, skriver: ”Jag satte kaffet i vrångstrupen när jag i en medcinsk artikel (inte journal) läste ordet mortalitetsvinst. Borde det inte ha stått mortalitetssänkning, alternativt överlevnadsvinst?” Ulla har absolut rätt. Visserligen kan man få se mortalitetsvinst med innebörden av just mortalitetssänkning. Men den omaka sammankopplingen av mortalitet med ett positivt begrepp som vinst kan förvirra och låta störande. Läkartidningen föredrar mortalitetsreduktion, vilket även Läkaresällskapets språkkommitté ställer sig bakom. Ett annat skäl att undvika termen är att mortalitetsvinst (eng. mortality profit) också är en försäkringsterm. Det syftar då på en ekonomisk vinst som uppkommit genom att den faktiska dödligheten blivit högre än den beräknade. Försäkringsbolagen vinner ju på att vi dör tidigt. På tal om vinst ligger det nära till hands att nämna den numera vanliga ekonomiska termen vinstvarning. Vänner av språklig ordning har ibland påpekat det motsägelsefulla i sammansättningen. Man varnar naturligtvis inte för vinsten, utan för att vinsten blivit för låg. Men termen tycks nu vara fast rotad och språkpoliser göre sig knappast besvär. F rån Elisabeth Högvik, informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska sjukhuset, kommer ett kort mejl: ”Heter det myoklona eller myokloniska anfall? Jag ser båda och kan inte bestämma mig”. Frågan är allmännare än den i förstone verkar. Men det går att ge ett mycket snabbt besked: båda formerna är vanliga, med viss övervikt för myoklon, och båda är korrekta. Detta var ju inte särskilt vägledande. För att ge Elisabeth bättre beslutsunderlag ger jag en kort historisk bakgrund. Grekiskan hade ett suffix –icus (i latiniserad form), som kunde bilda adjektiv av i stort sett alla substantivstammar. Stammarna opt, ’syn’ och acust, ’hörsel’ ger välbekanta adjektiv som opticus och acusticus. Engelskan bevarar alltid detta suffix, som i optic och acustic. Försvenskning innebär först och främst att –ic byts ut mot –isk: optisk, akustisk. Detta suffix är inhemskt och finns också i en rad helsvenska ord som hatisk, mordisk, självisk. Men, och här kommer det intressanta, svenskan har i detta fall en variant utan motsvarighet i engelskan. I substantiv som är sammansatta av flera morfem får det sista inte så sällan tjänstgöra som adjektivsuffix. I adjektivet myoklon har –klon, ’förvirrad rörelse, kramp’, fått denna funktion. Det behöver inget –isk. Att myoklonisk är väl belagt kan bero på att det ofta förekommer i sammanhang där tonisk och klonisk används, till exempel tonisk-kloniska anfall. När stammen blir enstavig klarar den sig nämligen inte utan stöd av -isk: hydrofob (vattenskyende) men fobisk (skräckfylld), kataton (motoriskt stel) men tonisk (stel utan ryckningar), hypoman (svagt sjukligt överaktiv) men manisk (sjukligt överaktiv) och de ovan nämnda myoklon men klonisk. Den som skriver anaboliska steroider (eng. anabolic steroids) eller patogeniska bakterier (eng. pathogenic bacteria) blir väl inte missförstådd, men troligen klandrad för att anglisera svenskan. ”Att någon akutavdelning skulle tvingas stapla patienterna i någon sorts våningssystem, dithän har vi väl inte kommit än.” D et bästa rådet i dessa fall är att inte slentrianmässigt ersätta det engelska –ic med vårt –isk. I de fall vi har de korta formerna bör de föredras. Ibland finns även de längre formerna belagda, då oftast mycket sällsynta och troligen inte med någon framtid i svenskan. De får betraktas som anglicismer. Några sådana exempel är: kolinerg – kolinergisk ’som utnyttjar acetylkolin’, monogam – monogamisk ’engiftes-’, neurogen – neurogenisk ’som utgår från nerver’, endokrin – endokrinisk ’inre sekretorisk’, polymorf – polymorfisk ’mångformad’, autonom – autonomisk ’icke viljestyrd, självständig’, heterotop – heterotopisk ’som inte uppträder på sin normala plats, psykotrop – psykotropisk ’som inverkar på psyket’. Alla nämnda former på –isk är alltså osvenska. Om ni stöter på dem, stryk suffixet. Många av er, jag skulle tro ett 50-tal, har nu av mig per e-post fått Socialstyrelsens ”Medicinskt fackspråk i skrift”. Från sidan 9 citerar jag: ”Anpassa även engelska lånord till det svenska stavningssystemet: skanner EJ scanner, stejpla EJ stapla, stejpel EJ staple”. Ett par läsare frågar nu vad stejpel och stejpla är för någonting. Frågan är begriplig eftersom de medicinska ordböckerna ännu inte tagit in alla de tre termer som kan bli aktuella, ännu mindre med försvenskad stavning. I januarinumret av denna tidning skrev jag: ”En kirurg som stejplar suturerar med en sorts metallclips i stället för tråd.”. Läkaresällskapets språkkommitté har just rekommenderat stavning och böjning för de båda substantiven. Själva metallclipset eller klämman (eng. staple) blir en stejpel, stejpeln, flera stejplar, stejplarna. Det som språkkommittén förr ville kalla suturapparat (eng. stapler) blir i analogi med de andra termerna en stejpler, stejplern, flera stejpler, stejplerna. På samma sätt böjer SAOL till exempel partner. Så nu är det förhoppningsvis slut med försvenskningar som stapla och stapel. Till att en akut skulle tvingas stapla patienterna i någon sorts våningssystem har vi väl ännu inte kommit. Hans Nyman Besök vår hemsida: www.lsf.se 15 kongressen Bemötandet har den största betydelsen för att undvika hot och våld. Det var temat för Stefan Pettersson på LSF:s kongress. Våld inom vården kostar pengar stefan pettersson, TERMA, är instruktör och är anställd i Psykiatri Skåne. Han började sin föreläsning med att visa en bild på hjärnan och var i hjärnan amygdala sitter och berättar vad som händer om vi inte har alla bitar där. – Det är där i den lilla röda biten amygdala som aggression och retning börjar och har vi inte alla bitarna där så tappar vi kontrollen, sade Stefan. Tanken med program TERMA där vi utbildar personal i Skåneregionen är att vi ska lära oss förstå och hantera den egna retningen och aggressionen och enda sättet att göra detta är utbildning och träning. TERMAs instruktörsutbildning är på elva dagar och dessa dagar varvas mellan teori och praktik. Tyngdpunkten läggs på bemötandet. För att se hur våra attityder har förändrats under åren berättade Stefan att Sverige var det första landet som lagstiftade om att det är förbjudet att aga barn. Året var 1979. Sedan dess har många länder kommit efter och idag är det förbjudet att aga barn i nästan alla länder i världen. – I Skåne där vi utbildar personal är det bland annat för att lära sig att förstå de här processerna, men man ska också kunna hantera sin egen agitation och bemötande mot både patienter och personal. Bergen i Norge är den stad i Europa där det regnar mest, cirka 240 dagar per år regnar det och för några år sedan regnade det 90 dagar i rad. Stefan frågade då några kollegor från Bergen vad de gjorde när det bara regnande. De svarade att de tog så mycket övertid de kunde. Ärftliga faktorer Våld, hot och aggression handlar inte bara om hur det ser ut i våra hjärnor utan också vår omgivning, interaktion med andra människor och var vi befinner oss. Det var länge stor diskussion om det viktigaste bidraget till hot och våld var miljön, omgivningen eller ärftligt. Under 1950- 60- och 70-talen trodde man att det var miljön som var orsaken. Under 1980 och 90-talen trodde man att det var ärftliga faktorer. – Tack och lov kom det sedan metoder så man kunde titta i och på hjärnan vad det är som sker när vi blir aggressiva. ”Det var länge stor diskussion om det viktigaste bidraget till hot och våld var miljön, omgivningen eller ärftligt.” 16 LSF Magazinet 2011:06 Vid Haukeland universitetssykehus i Bergen finns en rättspsykiatrisk klinik och vid denna klinik hade man under hela 80 talet många våldsincidenter. Man var mycket duktig på att hantera våldet för på kliniken fanns det många unga män som var utbildade i olika kampsporter. Vad man inte var bra på var att förebygga och se tecknen innan det inträffat något våld. I Bergen duggregnar det inte, det öser ner och många arbetar så mycket övertid de kan. Då tog en driftig chef ut två av dem som jobbade på enheten, två av de bättre och gav dem uppdraget att skapa ett system för att förebygga våld. Dessa två personer satt ”inlåsta” under tre månader och när de kom ut hade de skapat ett system som de kallade för TERMA, vilket betyder terapeutiskt möte med aggression. Tanken med systemet var att den bästa våldshanteringen är den man förebygger och i mån av möjlighet försöka se tecken på vad som skulle kunna bli våld. 2005 bestämde man sig på Huddinge sjukhus i Stockholm för att genomföra ett program/utbildning för sin personal i bemötande och hot om våld. Man såg sig omkring och hittade Bergen modellen som man nu också kallar sin utbildning. Tanken med utbildningen var att utbilda instruktörer bland personalen som sedan utbildar övrig personal. 130 utbildade instruktörer 2008 bestämde man sig i Skåne för att man ville genomföra ett liknande projekt som Huddinge och man vände sig till Stefan Pettersson, TERMA, är instruktör och är anställd i Psykiatri Skåne. Huddinge sjukhus för att få hjälp, men som tyvärr hade fullt upp och inte kunde hjälpa till med utbildningen. Istället vände man sig direkt till Bergen och på våren 2009 kom två instruktörer, de som ”suttit inlåsta” och skapat systemet Terma + två kollegor till Lund för att utbilda de 18 första instruktörerna i Skåne. Idag finns det 130 utbildade instruktörer i Psykiatri Skåne. Olika strategier Sedan våren 2009 har Stefan och ett antal kollegor till honom snart utbildat all personal i Skåne och önskemål finns om att utveckla detta så att all personal inom Region Skåne, inte bara psykiatripersonal, blir utbildade, men detta är en stor process. Det är inte bara omvårdnadspersonal som är utbildad utan också läkare, psykologer, socionomer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och medicinska sekreterare. Stefan berättade att han har haft många av våra kollegor med sig i kursen och om han har förstått dem rätt är sekreterarens roll förändrad inom vården, inte minst inom psykiatrin där de gått ifrån de gamla slutna avdelningarna till fler öppenvårdsmottagningar där det oftast är sekreteraren som möter patienterna och som har patientkontakt. Så har det inte sett ut tidigare, vilket också ger utrymme för fler konfliktfyllda situationer som man ska lära sig att hantera. ”Våld innebär också en kränkning av den personliga integriteten. – Det vi arbetar med inom TERMA är dels att förstå aggression, men också att utbilda i olika strategier för att hantera den här aggressionen på så låg nivå som möjligt så att vi slipper hot och våldsincidenter, sade Stefan. Är hot och våld verkligen ett problem? Ja det är det. Statistiken inom området är opålitlig, men hot och våld är en av de viktigaste anledningarna till sjukskrivningar inom vården. Det får stora konsekvenser, det är inte bara att det blir sjukskrivningar, det kostar också pengar och just hot och våld, framför allt våld, innebär också en kränkning av den personliga integriteten. Många förlorar också själva grundtryggheten i tillvaron. Det kan ta månader och år att få tillbaka den om man överhuvudtaget får den tillbaka. Undvika våld Allt man kan göra för att undvika att det inträffar våld är värt att göra. Tack och lov har en del arbetsgivare, som Västmanland, Skåne, Huddinge och Dalarna, börjat erbjuda sin personal utbildning i våldshantering. När Stefan säger våldshantering är inte tanken att vi ska hantera vål- Besök vår hemsida: www.lsf.se 17 > För den som inte är van att vara aggressiv är det faktiskt svårt att ta fram aggressionen. > det i sig, utan att vi ska undvika att det blir våldsamt. Stefan jobbar natt och då händer det nästan aldrig något. – De som jobbar natt är av naturen lata, sade Stefan, och det är kanske därför vi jobbar natt. Den här lättjan gör att vi tänker så här: ”Om jag gör lite arbete nu så slipper jag göra mycket sen och det är en väldigt sund strategi när det gäller hot och våld, lite nu är bättre än mycket sen”. De varianter av aggression som man kan möta och uppleva kanske man inte tänker på som aggression. Stefan har inte tagit med så mycket för att vi ska lära oss hantera våld och hot. Den utbildning som görs i Skåne är på fyra dagar och hur mycket han än skulle vilja skulle han inte ha lyckats ”knö” in den på en timme. Han tänker tvärt om, kanske är det så att vi ibland har lite svårt att ta fram vår aggression i oss själva, att vi sväljer för mycket och bara accepterar, att vi ibland skulle behöva ta fram den här aggressionen. Ska jag slå dig på käften Stefan ger oss därför en liten snabbkurs i hur man tar fram aggressionen i sig själv. För det första måste man bestämma sig för vilken form av aggression man ska syssla med, att bara nonchalera någon kräver inte så mycket förberedelser, det är lätt gjort, det gör vi nästan automatiskt. Ska vi sedan börja bli föraktfulla, ironiska och sarkastiska kräver detta lite övning och har man bara övat lite sitter det snart i ryggmärgen. Förakt däre- 18 LSF Magazinet 2011:06 mot, då måste man verkligen ladda upp lite grann, måste känna lite för den man ska förakta och sedan kan man gå över till att uttala verbala hot som till exempel: ”Ska jag slå dig på käften din djävel”, eller så går man direkt till fysiskt angrepp men det är inte helt lätt. – Ni tror att det bara är att göra så, fortsatte Stefan. För den som inte är van att vara aggressiv är det faktiskt rätt svårt att ta fram aggressionen, den kommer inte av sig själv. Men man kan tänka på någon som man är arg på det brukar hjälpa Annars finns det några trix för att få fram aggression. ”Att skrika innan en tävling är också bra, att bli svart i blicken och spänna blicken i folk är också ett sätt att ta fram sin aggression.” – Muskelspänning är väldigt bra, då kan man verkligen ta i, då kan man snart bli lite mer arg, mer taggad. Man får stora pupiller, de kommer automatiskt. Bästa tricket är andningen, det är jättesvårt att vara arg när man andas lugnt och sansat. Ska man bli arg måste man andas snabbt, höja frekvensen av andningen, flåsa lite, det funkar och det funkar åt bägge håll. Stefan säger att man kan använda sig av biologisk återkoppling som exempelvis ställa sig vid en spegel och andas snabbt. – Då kommer ni att bli förbannade på er själva. När Stefan jobbar och märker att någon patient inte andas lugnt utan har höjt frekvensen på sin andning är ett sätt att få patienten lugn att hålla om honom/henne tills deras andning är lugn. När man andas lugnt kan man inte vara arg. Träna framför spegeln Motorisk oro, att vanka omkring, är också ett bra sätt att blir mer upphetsad och irriterad. Som exempel visar Stefan hur Carolina Klyft och Kajsa Bergkvist gör innan de ska tävla, de slår sig på låret för att de ska få i sig lite adrenalin. Att skrika innan en tävling är också bra, att bli svart i blicken och spänna blicken i folk är också ett sätt att ta fram sin aggression. Allt detta kan man också träna framför spegeln. Stefan avslutade med att visa en bild på en mycket aggressiv person och sade att om vi tränar tillräckligt bra kan vi till sist se ut som mannen på bilden och att ta fram sin aggression kan vara bra vid vissa tillfällen, till exempel om man ska tävla. Stefan poängterade att denna snabbkurs i att ta fram sin aggression inte används i TERMA-utbildningen. Kerstin Cronsell utbildning Man fick lägga böcker för hjulen på borden som de hade skrivmaskinerna på för att de inte skulle rulla iväg. En grupp studenter från KY-vårdadministrationsutbildningen i Kristianstad presenterar sin slutuppsats här och börjar med att säga: ”I utbildningen ingår ett projektarbete, där vi valde att på uppdrag av LSF ta reda på hur yrkesrollen för läkarsekreterare har utvecklats i Skåne och Blekinge de senaste 60 åren. När vi fick uppgiften kände vi direkt att vi ville syssla med detta, så det var inga problem att sätta ihop gruppen. Vi kände oss väldigt taggade.” Från stencilapparat till internet man har sedan väldigt tidigt samlat skriftlig information om människors sjukdomar. I början av 1700-talet var den medicinska dokumentationen professor Bohmanssons små handskrivna anteckningar om olika symtom. Läkaren använde journalanteckningarna till stöd för eget minne, dessa anteckningar var privat egendom och följde med läkaren när denne slutade sin tjänst. I slutet av 1800-talet blev latinska sjukdomsbenämningar vanliga, vilket gjorde att läkaren själv tvingades att föra journalanteckningarna. Detta höll inte i längden då patientantalet hela tiden ökade. Läkarens egen personal Umeå blev 1922 det första landstingsägda sjukhuset som anställde läkarsekreterare, men dessa kallades då för sjukhusstenografer. Professor Gösta Bohman var mannen bakom detta genombrott. De första läkarsekreterarna ansågs vara läkarens egen personal och följde med när läkaren bytte arbetsplats. Läkarsekreteraryrket var ett ovanligt yrke fram till 1950-talet. Sjukhusens interna organisation och storskaliga sjukvård med uppdelade arbetsuppgifter tros vara en orsak till ökningen av antalet läkarsekreterare. På 1950-talet stenograferade läkarsekreterarna och man gick med läkaren på ronden vid operationer och obduktioner satt de med på en pall bredvid läkaren och förde anteckningar. ”Kravet för att få jobb som läkarsekreterare var genomgången utbildnin på en termin.” Efterfrågan på läkarsekreterare ökade snabbast under 1960- och 1970-talen. Vid en intervju med medicinska sekre- terare i Skåne och Blekinge angående yrkesrollens förändring under 60 år har följande kommit fram: De började sin anställning allt från 1968 till 1985. Utbildningen var under denna tid en termin, det var den fram till på 1980-talet, därefter blev den två terminer och idag är den fyra terminer. Praktiken var då från en halv dag till en hel vecka, idag är den på 23 veckor. Förr fick de mest gå med och titta på hur arbetet gick till, inte göra något. I vårdämnena hade man oftast läkare och även ibland apotekare som lärare. Lätt att få jobba Kravet för att få jobba som läkarsekreterare var genomgången utbildning på en termin. Många hade dock en handelsutbildning i botten. Det var mycket lätt att få jobba och ingen anställningsintervju behövdes. Någon fick frågan ”när kan du börja?” och så var det klart! Bredvidgång var i det närmsta obefintlig. Då var det heller inte så mycket prat om arbets- Besök vår hemsida: www.lsf.se 19 > Tippex. > miljö. Man fick ta det som det var, en sekreterare berättade att hon kom till ett nytt ställe och där var golvet så snett att man fick lägga böcker för hjulen på borden som de hade skrivmaskinerna på för att de inte skulle rulla iväg. Men alla var lika glada ändå. Mycket har hänt klädesmässigt ock- så. Det verkar som det gått lite i vågor hur man fick och skulle klä sig. Från början fick man klä sig som man ville. Detta kunde innebära ”röda naglar och päls”. Sedan blev det att alla skulle ha samma klädsel, vilket innebar att man hade sjukhusets kläder. Det var dock inte helt självklart att kvinnor fick ha byxor, det fick man ta strid för på vissa ställen. Sedan återgick det till lite friare klädsel igen med egna kläder och nu är det en blandning av egna och sjukhuskläder på många ställen. Från början var det skrivandet som var huvudsysslan och detta gjordes på skrivmaskin, ofta då en Halda innan man Bättre arbetsmiljö med modern teknik Arbetsmiljön har blivit bättre med mer ergonomisk tänkande som höjoch sänkbara skrivbord och stolar, hjälpmedel som är lätta att nå, som Google och Fass på nätet. Nu tar man diktaten från datorn, istället för som tidigare från vaxrullar, plastskivor och band med skif- 20 LSF Magazinet 2011:06 tande kvalitet. En av de första diktafonerna var en Dictafone med vaxrulle. Det gick till så att läkaren hade sin ”del” av diktafonen där han dikterade via en tratt. Sedan tog sekreteraren vaxrullen och satte den i sin uppspelande del, satte i hörlurarna och skrev ut diktatet. Efter det kunde man ta vaxrullen och sätta den i ytterligare en tredje del där man kunde radera innehållet på vaxrullen. Efter denna kom Aga-Vox diktafonen med plastskivor och senare följde olika varianter av diktafoner med bland annat band och kasetter. Foto: Kirsten Nilsson ”Att vara med på klinikmöten är ett annat sätt att kunna påverka sitt yrke, samt att gå fortbildningar eftersom yrket ständigt förändras .” övergick till elektriska skrivmaskiner med minnesfunktioner. När man till exempel skulle skriva epikriser i flera exemplar fick man ha karbonpapper mellan. Råkade man skriva fel kunde man använda ett Tippexpapper, det fungerade dock inte som den Tippex vi känner till idag. Det var ett papper som lades bakom varje karbonpapper, när man sedan rättade felet blev det rättad på alla exemplar samtidigt. Men ibland torkade tippexpappret och pulvret ramlade av och då kom felet fram igen. Idag har det utöver journalskrivning blivit mer registrering av statistik, register och kodning. En annan revolution var spritduplikatorn som användes då man inte skulle ha så många exemplar. Sekreterarna skrev texten, som blev lila, på ett speciellt papper som var dubbelt och där man sedan använde baksidan för att göra kopiorna. Behövde man många exemplar fick man skriva på stencil där skrivmaskinen på något vis gjorde hål i pappret och sedan fick man sätta det i en stencileringsapparat och trycka färgen genom hålen. Teknikutveckling Att använda en kopiator var en annan historia. Men det användes inte så mycket, då det var lite omständligt och man inte kunde göra så många kopior åt gången. Man fick lägga kopieringspappret i speciell framkallningsvätska och sedan dra isär pappret för att få en kopia. Lite skillnad från idag då man i princip kan få sina kopior i hur många exemplar som helst, med text på båda sidorna, häftade och sorterade. Arbetsuppgifterna är i ständig förändring, genom till exempel utveckling av teknik, utrustning, lagar och bestämmelser. Tidigare kunde man få arbeta på nyårsafton med att först skriva ut alla inneliggande patienter innan 12-slaget, för att sedan skriva in dem igen när det nya året hade börjat. Man skrev in patienterna i en bok med ett nummer istället för personnummer som infördes först 1947, med de första nio siffrorna. Den tionde siffran tillkom 1967. Av de intervjuade har några gått Medicinsk informatik på 20 poäng samt fortbildningar inom handledar- och ledarskapsutbildning, ECDL-utbildning, utbildning i svenska språket och medicinsk engelska. Olika utbildningar som enskilda har gått är HAU (högre administrativ utbildning) med stresshantering och grundutbildning i dator, fyraårig specialkurs innefattande projektarbete om mäns och kvinnors språk, arbetsledarutbildning på en termin i Stockholm och engelska på universitetet. En skillnad vi upptäckte var att alla i Blekinge har gått kodningsutbildning, en internutbildning som Landstinget Blekinge erbjuder sina anställda. I Skåne måste man ha arbetat minst fyra till fem år innan man får gå den utbildningen. ”Samarbetet mellan läkare och sekreterare anser de flesta har varit bra.” En annan skillnad är att Blekingesekreterarna tycker att statusen på yrket har höjts genom att sekreterarna har blivit mer utbildade, medan skånesekreterarna tycker att statusen var högre förr då man ofta jämfördes med advokatsekreterare som då ansågs vara lite finare. Samarbetet mellan läkare och sekreterare anser de flesta har varit bra och att det blir vad man gör det till. Alla håller med om att lönen alltid har varit låg och att löneutvecklingen går sak- ta. De tycker att lönen är för låg för den utbildning och det ansvar de har. Vid frågan om ingångslönen låg den från cirka 600 kronor till lite över 1 000 kronor mellan 1967 och 1973. Löneutvecklingen har som sagt varit dålig. En tid låg sekreterarna över till exempel undersköterskor i lön men nu är det tvärtom. Idag är ingångslönen i Skåne 18 500 kronor och 18 300 kronor i Blekinge. Ta initiativ På frågan om man kan höja statusen på yrket svarade man att det gäller att hålla sig framme, ta initiativ, läsa på om sitt sjukhus och sina läkare och hålla sig uppdaterad. Även att vara medlem i LSF är ett bra sätt att höja yrkesstatusen genom att man har tillgång till alla nyheter inom yrket. Att vara med på klinikmöten är ett annat sätt att påverka sitt yrke, samt att gå fortbildningar eftersom yrket ständigt förändras. Vi vill tacka våra intervjupersoner för deras engagemang och ovärderliga hjälp i vårt arbete med att inhämta information och material för vårt projektarbete som skulle mynna i denna artikel. Vi vill även tacka Sigbritt Eriksson och Bertil Karlsson på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås för en trevlig eftermiddag, all information och möjligheter att fotografera. Ann-Christin Eriksson, Vårdadministrationsutbildningen, Kristianstad, Lilian Månsson, Centralsjukhuset, Kristianstad, Kurt Borg, Centralsjukhuset, Kristianstad, Laila Persson, Hässleholms sjukhus, Ann-Kristin Andersson, Universitetssjukhuset i Lund, Karin Börjesson, Universitetssjukhuset i Lund, Lajla Hammarström, Blekingesjukhuset, Karlshamn, Ingrid Duvborn, Blekingesjukhuset, Karlshamn, Helene Svensson, Blekingesjukhuset, Karlshamn, Ewa Andréasson, Blekingesjukhuset, Karlshamn, Caroline Hydén, Blekingesjukhuset, Karlshamn, Carin Lindros, Blekingesjukhuset, Karlshamn. Besök vår hemsida: www.lsf.se 21 LSF-Aktuellt Välkomna till LSF! Göteborg SU Mölndal Marianne Fornell, reumatologen Ordföranden har ordet Karlstad, centralsjukhuset Carina Arnesson, akutmottagningen Ingmarie Finsberg, Division HHR och division diagnostik Sundsvall, länssjukhuset Malin Isaksson, kvinnomedicinskt centrum Studerande Katri Berg, Nyköping Åsa Catapano, Skärholmen Frida Eriksson, Göteborg Inspirationsdagar för alla SKTF har inte skrivit på idoga kollegor överenskommelsen Helena Zander Ögrens artikel i LSFMagazinet nr 5 juni 2011 ”Tycker SKTF att det är okej med ett B-lag?” vill SKTF på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås samt SKTF:s regionala läkarsekreterarnätverk i Västra Götaland göra följande förtydligande: Artikeln börjar med ett direkt sakfel, SKTF har inte och kommer inte att skriva på någon överenskommelse om denna snabbutbildning. SKTF SÄS har under våren uppvaktats av arbetsgivaren för att tillsammans med dem gemensamt skriva under en överenskommelse med Arbetsförmedlingen om att starta en ettårig arbetsmarknadsutbildning för läkarsekreterare. Detta beroende på att det i dagsläget är en stor brist på läkarsekreterare och ännu större brist om man tittar framåt i tiden på grund av pensionsavgångar etc. Arbetsmiljön för de läkarsekreterare som redan nu är i tjänst är också påverkad av personalbrist. Vi från SKTF är införstådda med situationen och att det finns ett stort behov av utbildningsinsatser på grund av med anledning av O j, så var sommaren nästan över för den här gången! Och vad tiden springer iväg. Sist jag skrev hade vi precis avslutat majkongressen och då stod sommaren runt hörnet och det kändes som man hade ur mycket tid som helst innan nästan nummer av tidningen skulle produceras och ”häpp” så är man där. I det här numret har vi en del referat från kongressen men även en hel del annat, så det händer en del i vår bransch. Inom LSF har vi en hel del på gång. Själv får jag komma till Ortopedveckan i Karlskrona de närmaste dagarna för att prata inför ortopedsekreteraren där och jag hoppas det ska bli en givande dag. I helgen har vi upptaktsmöte för att staka ut vår verksamhet för hösten och våren. Framöver under september kommer vi också att ha inspirationsdagar för våra entusiastiska och idoga kollegor runt om i landet. Dessa dagar är till för att samlas och utbyta erfarenheter och ge varandra en ”boost” för att fortsätta vara kreativa i vårt LSF-arbete. Vi behöver alla sådana möten och om vi alla jobbar med att dels rekrytera ytterligare kollegor till LSF och dels underhålla och behålla er som redan är medlemmar, så kan också vi fortsätta med våra Inspirationsdagar i framtiden, och det vore ju väldigt roligt. U nder hösten kommer vi också eventuellt att anordna chefssekreterar/enhetschefsdagar med ett helt nytt och fräscht program, så håll utkik ni som varit med tidigare och gärna vill fortsätta kompetenshöja er. Ni som inte varit med tidigare är naturligtvis också hjärtligt välkomna! S å, då var sommaren över och även om man vill hålla kvar den så är det full snurr överallt så man hinner inte vända sig om förrän hösten har kommit över oss. Helena Z-Ö 22 LSF Magazinet 2011:06 ovanstående med både brist på personal och försämrad arbetsmiljö för de läkarsekreterare som arbetar inom området. Vi anser dock att för att upprätthålla yrkets status är det inte ”snabbutbildningar” som är den rätta lösningen. Vad som behövs är reguljära yrkeshögskoleutbildningar. Det är orsaken till att vi INTE har skrivit på överenskommelsen. SKTF:s Nationella läkarsekreterarnätverk har länge arbetat med utbildningsfrågan. En arbetsgrupp har tagit fram de krav som SKTF anser att man bör ställa på utbildning till läkarsekreterare. Utbildningen ska antingen vara på universitetsnivå eller yrkeshögskolenivå (tidigare KY) och man ska därmed ha grundkunskaper med behörighet för högskola eller likvärdigt. SKTF driver och jobbar för att utbildningsformen för läkarsekreterare i framtiden ska vara högskola, inget annat som Helena Zander Ögren skriver i sin artikel. Gun-Britt Delsvik-Svensson, ordförande SKTF avd 282, Lars Möllberg, ordförande SKTF SÄS, Marie Hjalmarsson, samordnare Regionala läkarsekreterarnätverket Köp Inga Nilssons böcker om vårt yrkes histora m e d i c i n s k a fakulteten vid Lunds universitetet har tilldelat läkarsekreterare/forskare Inga Nilsson Medicinska fakultetens bronsmedalj för hennes framtagande av boken ”Den medicinska dokumentationens historia”. Detta är en hedrande utmärkelse. Inga Nilson är den första läkarsekreteraren i landet som fått denna utmärkelse. Medaljen utdelades i samband med Forskningens dag i november 2009 på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Om ni inte redan har hennes böcker, passa på och köp dem nu! Läs om vår historia som började redan på 1700-talet. Den blå boken kan du köpa LSF:s förbundsstyrelse och kansli Ordförande Helena Zander Ögren, b: 08-673 27 17, m: 0739-87 58 79 [email protected] Vice ordförande Kerstin Cronsell, a: 0418-45 46 48, b: 0418-212 54, m: 070-749 12 30 [email protected] Kassör Margaretha Sundsten, b: 060-12 77 54, m: 070-654 97 51 [email protected] Sekreterare Ingrid Schäder, b: 0660-37 08 93, m: 0730-35 44 08 [email protected] direkt från LSF:s kansli. Den kostar 120 kronor inklusive moms. Frakt tillkommer. Den gula boken måste beställas från Inga Nilsson direkt och kontakta då Inga på hennes mejladress: [email protected] Ledamot Rose-Marie Dahlgren, a: 031-10 69 71, b: 031-29 18 59, m: 070-221 51 70 [email protected] Suppleanter Lisbeth Brandt, a: 019-602 29 17, b: 019-24 75 50, m: 070-365 69 08 [email protected] Barbro Åström, b: 0570-177 39, m: 076-808 80 38 [email protected] Kansli 08-411 31 00, se vidare under Tidningsfakta, sidan 2. Har du upptäckt vår hemsida? våra medlemmar att gå in på vår hemsida, som under vår webbmaster Lisbeth Brandts händer utvecklats till en mycket bra, stilren och snygg hemsida. Som medlem kan du gå ett steg längre, begär ett lösenord och logga in dig. Då får du tillgång till mera information, vi vill påminna som bara medlemmar kan läsa. Där finns bland annat ett diskussionsforum, möjligheter att chatta med kollegor, förbundsstyrelsens protokoll med mera. Välkommen till vår hemsida www.lsf.se Ingrid Schäder, förbundsstyrelsen Helena Kerstin Margaretha Rose-Marie Lisbeth Barbro Ingrid Medlemsavgift 300 kronor per år, studerande och pensionärer 150 kronor per år. Medlemsemblem kan beställas från kansliet och kostar 200 kronor . Köp LSF-emblemet med rabatt I år firar LSF 60 år som yrkesförening och då finns det möjlighet att köpa LSF-emblemet för endast 100 kronor. Margaretha Sundsten, förbundskassör Meddela adressändring Glöm inte medlemsavgiften Om du betalar medlemsavgiften nu gäller den ända fram till den 31 december 2012. du glömmer väl inte att meddela adressändring, så vi vet var du finns. Meddela gärna din e-postadress till [email protected] Har du inte skaffat dig log-in till vår hemsida gör det nu, då får du tillgång till allt på LSF:s hemsida. Förbundsstyrelsen Besök vår hemsida: www.lsf.se 23 POSTTIDNING B Läkarsekreterares och sjukvårdsadministratörers förbund Box 7258 103 89 Stockholm Kursansvarig Inger Jansson och rektor Leif Hansson. Foto: Lisbeth Brandt Vi firade två års jättejobb på fina ölme prästgård, strax utanför Kristinehamn i Värmland, examinerades 16 stycken medicinska sekreterare fredagen den 10 juni 2011. De är unika för de är den första kullen i Sverige som fått yrkeshögskoleexamen som medicinska sekreterare. De har studerat i två år och utbildningen har varit tuff. Kristinehamn har lång erfarenhet av att utbilda läkarsekreterare. 1968 startades den första utbildningen, som då bara var på en termin. 1984 blev utbildningen ettårig och från 2005 blev den 1,5-årig (kvalificerad yrkesutbildning). inger jansson, som är kursansvarig, har jobbat som lärare i drygt 20 år och har varit med om utvecklingen till en utbildning som är högt uppskattad av arbetslivet. Representanter från både Värmlands läns landsting och även Örebro läns landsting sitter med i ledningsgruppen, som har ett stort inflytande på utbildningens innehåll. Det var en glädjens dag, men också ett visst vemod då nu två års slit fick sitt slut. Alla studerande har fått arbeten och många skulle börja direkt på måndagen i sin nya yrkesroll. Pirr och förväntan! Rektor Leif Hansson, kursansvarig Inger Jansson, alla lärare, hela ledningsgruppen, representanter från LSF Värmland och SKTF Värmland var samlade. jag har själv haft förmånen att få jobba som vårddokumentationslärare med dessa härliga tjejer och i mitt tal till dem försökte jag få fram, mellan snyftningar och klump i halsen, att de har gjort ett jättejobb i två år, att de ska fortsätta vara nyfikna och suga åt sig kunskaper när de kommer ut på arbetsplatserna och vara ödmjuka inför andra människor och sig själva. Därefter delades betygen ut. Carina A, Linda E, Anna S, Mariann K, Susanne S och Katarina O tilldelades stipendier. Efter denna känsloladdade timme fick vi avnjuta en fin middag i en vackert dukad matsal. Många lyckönskningar i ert nya yrke från er kollega och före detta lärare. Lisbeth Brandt
© Copyright 2024