Lotta Maunsbach, 2017-02-17
LAGE01 Civilrättskipning och internationell privaträtt
Seminarieövning - Skiljeförfarande
Lotta Maunsbach
Vid seminarieövningen om skiljeförfarande kommer vi att arbeta i tvärgrupper. En person
från varje ursprunglig grupp bildar tillsammans en ny grupp (en från grupp A, en från grupp B
osv.). Inom denna nya grupp har sedan en person ansvar för ”sin” uppgift. Detta innebär att
alla måste vara väl förberedda. Varje grupp går därefter iväg till anvisad plats och sköter besvarande av frågor och diskussion ”inom sig”, medan jag går runt och lyssnar och bistår där
det behövs. I slutet av övningen samlas vi till en gemensam sammanfattning.
För att få systemet att fungera ska Du:
Läsa igenom alla uppgifter och vara mycket väl förberedd på Din uppgift. Det är viktigt att
Du läser samtliga uppgifter för att få förståelse för de principiella frågeställningarna. Oavsett
hur många Ni är i gruppen måste alla ha läst samtliga uppgifter, reflekterat över frågorna och
läst eventuella rättsfall och annat hänvisat material.
Hålla Dig till Din grupp. De som byter grupp utan att ha meddelat och fått tillstånd av mig
senast fredag i veckan före seminarieövningen riskerar att få arbeta i en egen ”slaskgrupp”,
för att inte störa redovisningen i de planerade grupperna.
Något om det hänvisade materialet
Denna seminarieövning behandlar frågor relaterade till skiljeförfarandet. Tanken är att ni ska
få en fördjupad förståelse för vissa områden inom skiljemannarätten. De aktuella uppgifterna är av skilda slag. I några fall handlar det om att läsa rättsfall och reflektera över vissa mera
övergripande frågor. I andra fall hänvisas till annat material såsom Stockholms handelskammares skiljedomsregler som ni på olika sätt ska arbeta med och jämföra med lagen om skiljeförfarande. Samtliga uppgifter A-E berör olika grundläggande skiljemannarättsliga principer
och de ger tillsammans en fördjupad bild av vad som gäller på området.
Allmänna frågor när ni läser rättsfall
För varje gruppmedlem ingår att - utöver specifikt angivna ”målrelaterade” frågor:
a) kortfattat kunna redogöra för relevanta faktiska omständigheter som har betydelse för
avgörandet.
b) precisera de rättsfrågor och rättsregler som aktualiseras.
c) redovisa yrkanden och grunder.
d) hjälpa dina kurskamrater genom att hänvisa till centrala domskäl.
Lotta Maunsbach, 2017-02-17
Uppgifter
A. NJA 2000 s. 538. Förutom ovan angivna allmänna frågor ska följande diskuteras i samband med redogörelsen för fallet: Vad gäller avseende sekretess för skiljemän? Kan en
skiljeman kallas som vittne om vad som utspelat sig under ett skiljeförfarande i en efterföljande klanderprocess? Gäller ett sekretessavtal inför domstol? Vilka möjligheter finns
det att sekretessbelägga skriftliga och muntliga uppgifter i en domstolsprocess?
B. NJA 2007 s. 841. Förutom ovan angivna allmänna frågor ska följande diskuteras i samband med redogörelsen för fallet: Vilka faktorer är av betydelse för bedömningen om en
skiljeman är opartisk? Hur avgörs detta? Måste det kunna visas att skiljemannen faktiskt
har agerat på ett opartiskt sätt? Har en skiljeman någon upplysningsplikt i förhållande till
parterna?
C. Institutionella reglementen. Läs Stockholms handelskammares skiljedomsinstituts skiljedomsregler från 2017, finns att ladda ner på Stockholms handelskammares skiljedomsinstituts hemsida, och jämför skiljedomsinstitutets regler med Lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF). Fundera över varför det finns institutionella reglementen och hur parterna blir bundna av dem. På vilket sätt skiljer sig reglementets regler från lagens? Lyft
fram olika artiklar i reglementet där eventuella skillnader framgår.
D. Förenklat skiljeförfarande. LSF utgår från skiljeförfaranden där skiljenämnden utgörs av
tre personer. Av olika anledningar har skiljedomsinstitut utarbetat särskilda regler om så
kallade förenklade skiljeförfaranden. Varför är det så? Vad är syftet med ett förenklat
skiljeförfarande och på vilket sätt skiljer det sig från ett traditionellt skiljeförfarande? Läs
Stockholms handelskammares regler om förenklat skiljeförfarande från 2017, finns att
ladda ner på Stockholms handelskammares skiljedomsinstituts hemsida och jämför detta
reglemente med LSF. På vilket sätt skiljer sig skiljedomsinstitutets regler från LSF? Lyft
fram de olika artiklar i reglementet som på olika sätt är specifika för ett förenklat förfarande.
E. NJA 1982 s. 853. Förutom ovan angivna allmänna frågor ska följande diskuteras i samband med redogörelsen för fallet: Det är inte ovanligt att tvistlösningsklausuler formuleras så att tvistlösningen ska ske i flera olika steg där steg ett måste genomföras innan
steg två får tas i anspråk. Diskutera varför parter kan vara intresserade av att ingå sådana
tvistlösningsavtal. Hur kan de olika stegen i en sådan klausul kan formuleras. I det aktuella rättsfallet var tvistlösningen formulerad i enlighet med en specifik beslutsordning,
men man kan tänka sig även andra kombinationer. Diskutera också vilken rättslig betydelse steg ett har i förhållande till steg två? Vad hade hänt om det sista steget i klausulen
hade föreskrivit domstolsprövning? Jfr exempelvis 4 kap 7 § lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister.
F. Svea hovrätt T 5043-04. Förutom ovan angivna allmänna frågor ska följande diskuteras i
samband med redogörelsen för fallet: Diskutera vilka olika faktorer som har betydelse
när det ska avgöras i vad mån ett avgörande kan klassificeras som en skiljedom. I det aktuella fallet förde käranden dels en ogiltighetstalan, dels en klandertalan. Diskutera också
skillnaderna mellan en ogiltighetstalan enligt 33 § LSF och en klandertalan enligt 34 § LSF.
Vilka olika syften och hänsyn som ligger bakom de olika regleringarna.