REVOLUTIONERNA – en sammanfattning

REVOLUTIONERNA – en sammanfattning
Vad betyder revolution?
En stor förändring av något slag, den kan vara både fredlig (industriella) och våldsam
(amerikanska och franska).
Industriella revolutionen.
Den industriella revolutionen pågick främst i Storbritannien 1760–1840.
HUR KUNDE STORBRITANNIEN INDUSTRIALISERAS?
Förutsättning: Varifrån:
- Arbetskraft: Många var arbetslösa
- Energi: Ångmaskinen
- Råvaror: Järn och kol
- Teknik: Uppfinningar, viktigast var ångmaskinen
- Kapital: Slavhandeln gav stora vinster och många köpmän blev rika.
- Marknad: Man sålde mycket till kolonierna
Under dessa årtionden uppstod ett fabrikssystem grundat på mekanisering, med ångmaskinen
och utbyggd vattenkraft (först i form av vattenhjul och senare i form av turbiner) som
drivkraft, ett nytt kommunikationssystem med kanaler, järnvägar, elektrisk telegraf och
växande industristäder.
Innan man uppfann ångmaskinen byggdes fabrikerna vid bäckar och floder efter uppfinningen
av ångmaskinen byggdes fabriker upp lite varstans, bara man hade tillgång till kol.
HUR KUNDE MAN SE ATT STORBRITANNIEN HADE INDUSTRIALISERAS?
Det fanns mycket fabriker, stora skorstenar,
järnvägar, smutsigt, dåliga och trånga bostäder, dåliga
arbetsförhållanden.
Amerikanska revolutionen.
BAKGRUND
När Storbritannien vann kriget mot Frankrike 1763 tvingades Frankrike lämna ifrån sig sina
kolonier i Nordamerika och i Indien till Storbritannien. Men triumfen blev kortvarig, de
brittiska kolonierna ville göra sig fria från Storbritannien.
Bakgrunden var ett missnöje i kolonierna med Storbritanniens skärpta politik, främst skatter
och handelsrestriktioner (de styrde för mycket). Under 1770-talet ökade motsättningarna då
de norra och mellersta kolonierna drabbades av ekonomisk nedgång med bojkottaktioner och
till sist öppna stridigheter som följd. Som exempel på kolonisterna var missnöjda var Boston
Tea Party kallas ett intermezzo 1773, då nordamerikanska kolonister i skydd av mörkret och
förklädda till indianer bordade ett brittiskt fartyg i Bostons hamn och kastade dess last av te
överbord.
KRIGET
Det krig 1775-83 genom vilket de brittiska kolonierna på den nordamerikanska kontinenten
(utom Canada) frigjorde sig och bildade USA. Kriget brukar man kalla det nordamerikanska
frihetskriget.
Storbritannien skickade över soldater till Nordamerika och kriget var ett faktum, mitt under
kriget samlade representanter för kolonierna. De krävde omedelbart handling och den 4 juli
1776 förklarade sig kolonierna fria, självständighetsförklaringen. En i dag är den 4 juli
nationaldag i USA.
VARFÖR TYCKET IN STORBRITANNIEN OCH EUROPAS FURSTAR OM
SJÄVLSTÄNDIGHETSFÖRKLARINGEN:
- USA blev en republik, presidenten valdes av folket.
- USA fick religionsfrihet, man fick välja vilken religion man ville.
- Alla människor skulle bli lika mycket värda.
- Ingen monarki, ingen kung ingen furste.
Man brukar kalla ett land för demokrati eller republik när folket
härskar i ett land. USA:s första president kom att hetta George Washington.
Franska revolutionen.
Franska revolutionen kallas en serie händelser i Frankrike åren 1789–1794 som totalt
förvandlade det franska samhället. Dess slagord var idéerna om "frihet, jämlikhet och
broderskap" har haft stor betydelse för samhällsutvecklingen i många andra
länder. Det var huvudsakligen i Paris som revolutionen verkade.
Den 14 juli 1789 kokade Paris, i Paris fylldes gator och torg med människor som letade efter
vapen. En stor grupp drog till fästningen Bastiljen där soldaterna och deras befälhavare fanns.
När folket stormade Bastiljen och befälhavaren gav order om att skjuta på folket valde
soldaterna ställa sig på folkets sida, revolutionen hade börjat. Den 14 juli är ännu idag
Frankrikes nationaldag.
STÅNDEN.
Frankrikes befolkning var indelade i tre stånd, adel, präster och tredje ståndet. Adeln var
mäktigast, prästerna hade också stor makt. 98 % av invånarna hörde till det tredje ståndet. Det
konstiga med detta system är att det i det tredje ståndet inte bara finns fattiga simpla bönder
eller liknande, utan även också välutbildade advokater, bankirer och liknande. Stånd är en
indelning i olika sociala grupper.
KUNGEN.
Även om kungen var populär i Frankrike var man tvungen att avrätta honom, för att kunna gå
vidare med sitt nya sätt att styra i landet. Han var en symbol för enväldet, och man var helt
enkelt tvungna få bort denna del av landet. Även fast kungen var en ganska omtyckt ledare, så
avrättas han en regnig januarimorgon år 1793. Efter revolutionen fanns det ej längre någon
kung i Frankrike förutom under en kort period under 1800-talet.
FRI- OCH RÄTTIGHETSFÖRKLARINGEN FRÅN AUGUSTI 1789.
I augusti antog nationalförsamlingen en förklaring om de mänskliga rättigheterna efter ett
mönster från USA. Några saker som den innehåller är:
- Att alla har samma rättigheter. Människor föds fria och jämlika i sina rättigheter.
- Allt tal om kungadömet av Guds nåde är borta. Istället ska makten komma från folket.
- Förklaringen ville göra slut på de missförhållanden som fanns i Frankrike. ”Frihet,
jämlikhet och broderskap”.