NAD Research report NAD Förändringsprocesser i samband med missbruksbehandling – vilka faktorer beskriver klienter som viktiga för att initiera och bibehålla positiva förändringar? NINIVE VON GREIFF & LISA SKOGENS ABSTRACT Processes of change during and after drug treatment, What factors are described by clients as important to initiate and maintain positive changes? AIMS – The aim is to describe and analyze how clients recovered from alcohol or drug abuse perceive change in connection with treatment interventions. The specific questions are: What factors are described as important to 1) initiate a process of change? 2) avoid returning to abuse? DESIGN – 40 clients were interviewed according to a brief interview guide. The analysis resulted in models with factors that the clients considered important for initiating and maintaining positive changes. RESULTS – The result suggests that a pattern is emerging in the process of change. Although the clients often describe common factors as important, the variation of timing and severity for different factors makes the individual story unique. CONCLUSIONS – The variation of timing and severity for different factors implies that it is very difficult to predict when a factor is important or not. This underlines the importance of treatment systems with a structure and a flexibility that enables supporting factors to be used when they are of importance for the individual client. KEY WORDS – alcohol and drug treatment, alcohol problems, process of change. Submitted 17.10.2011 Final version accepted 19.12.2011 Inledning Under de senaste åren har en rad aktörer ens ram förutsätter en förbättring av den hävdat att den nuvarande bristen på kun kunskapsmässiga basen för dessa insatser. skap när det gäller såväl effekterna av som Detta gäller särskilt för de interventioner innehållet i socialtjänstens interventioner som kan betecknas som behandling, detta måste korrigeras via en radikal omorient då behandling med avseende på sin legiti ering i riktning mot en professionell och mitet – i större utsträckning än administra kunskapsbaserad praktik – en evidensbas tiva/byråkratiska åtgärder – är beroende av erad praktik. Utveckling och förbättring en professionellt förvaltad kunskap beträf av kvalitén och tillförlitligheten hos de fande procedurer/tekniker och resultaten insatser som erbjuds inom socialtjänst av dessa. Studien är finansierad med projektmedel från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialveten skap (FAS). 10.2478/v10199-012-0013-z NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM V O L . 29. 2012 . 2 195 Samtidigt som detta tryck mot en veten och öppna därmed upp för ett mer inter skaplig säkring av vilka effekter som följer aktivt perspektiv på behandling; ett sy på behandlingsinterventioner visavi olika nergistiskt system med interaktion mellan typer av sociala problem har själva funda klienter, personal, behandlingstekniker, mentet för ett dylikt angreppssätt genom behandlingskontext och externa omgivan gått en radikal förändring (Klingemann & de faktorer. Bergmark 2006; Finney 2000). Genomför Med utgångspunkt i frånvaron av ett andet av ett konventionellt evidensbaserat stöd för specifika behandlingsmekanismer förhållningssätt förutsätter en direkt kopp och i likhet med Orford et al. (2006), un ling mellan diagnos och intervention av dersöks i föreliggande studie vilka gemen den typ som återfinns inom det medicin samma komponenter som kan kondense ska paradigmet. Denna koppling är stadd ras från klienternas upplevelse av behand i stark upplösning beträffande psykosoci lingsinterventionen och den kontext som ala och psykoterapeutiska interventioner. omger densamma. I studien intervjuas Inom missbruksforskning har exempel klienter med missbruksproblem, som ge vis den amerikanska PROJECT MATCH- nomgått en behandling och som uppvisat studien (Babor & Del Boca 2003) – som i en positiv förändring/påbörjat en föränd sig var designad för att undersöka speci ringsprocess, om deras perception av be fika mekanismer hos väl avgränsade inter handlingsrelaterade förändringsprocesser. ventioner – pekat åt samma håll; de olika Mer specifikt avser vi att belysa; interventionerna gav i princip samma re sultat och de specificerade mekanismerna 1) Vilka faktorer beskrivs som viktiga för som undersöktes gav inte de resultat som förväntats på teoretisk grund. På ett likar att initiera en förändringsprocess? 2) Vilka faktorer beskrivs som viktiga för tat sätt utföll UKATT-studien i Storbritan att inte återgå till missbruk? nien (UKATT Research Team 2005); expe fektmässigt från den standardiserade och Tidigare forskning om vägar ur missbruk mindre intensiva kontrollinterventionen. Vägen ur ett missbruk, både vad gäller al rimentinterventionen skiljde sig inte ef Orford et al. (2006) har med utgångs kohol och narkotika, har beskrivits på flera punkt i UKATT-studiens resultat anvisat sätt i tidigare forskning och olika faktorer en i allt väsentligt ny strategi för att söka har lyfts fram som centrala för att indivi en förklaring till den relativa frånvaron av der ska förändras. En vanlig beskrivning skillnaden mellan olika typer av behand är att missbruk är något som avslutas av lingsinterventioner inom såväl missbruks sig själv genom en s.k. mognadsprocess vård som den mer generella psykoterapin. (Winick 1962) eller att personer glider bort Orford et al. (2006) genomförde en kva från missbruket p.g.a. att levnadsomstän litativt inriktad uppföljning av ett urval digheter förändras och andra värden blir av klienterna i UKATT-studien i syfte att mer betydelsefulla (Waldorf 1983; Kris etablera en modell beträffande klienternas tiansen 2009). Denna mognad kan dels förändring under behandlingsprocessen. vara kopplad till ålder (Drew 1968; Flynn Studien baserades på klienternas utsagor et al. 1985) och dels till yttre händelser 196 Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2 som sjukdom, pensionering (Tucker et al. exempel konstruerat en modell för förlopp 1994) och förändrad social kontext (Rob och drivkrafter för vägar in i och ut ur bins 1993). Andra har beskrivit det som missbruk. Han menar att vägen ut ur miss en förändringsprocess med flera steg som bruk har en unik form i varje enskilt för individen måste passera, Prochaska och lopp men med det gemensamt att det sker DiClemente beskriver till exempel proces ett samspel mellan individuella förutsätt sen i stegen: precontemplation, contemp- ningar, livshändelser, relationer och struk lation, preparation, action och mainte- turella faktorer. Blomqvist lyfter särskilt nance (Prochaska et al. 2002). Trots skill upp omgivningens stöd, men även utlö nader i antal steg så har flera forskare det sande eller motiverande faktorer som kan gemensamt att de lyfter fram vikten av en vara såväl positiva som negativa händelser identifierbar vändpunkt då individen tar Andra studier visar att för upprätthållande beslut att påbörja förändringsprocessen. av förändringen är faktorer såsom socialt Av vissa beskrivs vändpunkten som att nå stöd, se vinster med att ha slutat, ”trick” botten (rock bottom) (Maddux & Desmond för att tänka och/eller handla annorlunda, 1980) och av andra som en existentiell viktiga (Biernacki 1986; Klingemann 1992; kris. Gemensamt är att individen känner Orford et al. 2006). att hon/han har passerat sin egen gräns för I en studie av personer som behandlats hur långt det får gå. Flera forskare länkar för kokainmissbruk lyfts liknande teman denna vändpunkt, denna s.k. ’trigger’, till upp som viktiga för förändringsproces en händelse som stimulerar till beslutet att sen, med tillägget att temana väger olika påbörja en förändring. Förändringen kan tungt i olika stadier av processen (Flynn sedan vara såväl positiv som negativ (Stall et al. 2003). En brittisk studie av före detta & Biernacki 1986; Orford et al. 2006). heroinmissbrukare visar på liknande re Även om det framkommit skillnader i vä sultat. Orsaker till att sluta relateras till gar ut ur missbruk både för olika typer av den psykiska hälsan och att ha tröttnat på missbruk (Hänninen & Koski-Jännes 1999; livsstilen, medan faktorer som påverkar Blomqvist 2003) och med eller utan hjälp upprätthållande av förändringen relatera av professionell behandling (Timko et al. des till det sociala nätverket och praktiska 1993) så är många forskare överens om att faktorer såsom arbete och bostad (Best et liknande processer troligtvis är verksam al. 2008). ma i de olika fallen (Moos 1994; Humph Även inom kriminologisk forskning reys et al. 1995; Hänninen & Koski-Jännes har förändring studerats, då med utgångs 1999). punkt i vad som får människor att sluta begå brott. I en amerikansk studie fann Forskning som utgår från klienters egna Laub och Sampson (2006) att viktiga hän beskrivningar av förändring delser i livet som påverkar individer att Tidigare studier som utgått från klienters hålla sig borta från kriminalitet hängde egna beskrivningar av förändring i be samman med formell och/eller informell märk elsen att bryta ett ”missbruk” eller kontroll och socialt stöd samt skapande av annat oönskat beteende har gjorts inom nya rutiner i livet. De mest centrala fakto flera områden. Blomqvist (2003) har till rerna som lyftes fram var lyckliga äkten NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM V O L . 29. 2012 . 2 197 skap, tillfredsställande jobb och militär både inom själva projektet (UKATT tre- tjänsten. atment) och tidigare behandlingar (other I studier inom psykiatrins område an treatment), tar klienter också upp själva vänds ofta det närliggande begreppet åter- deltagandet i studien (UKATT assessment) hämtning vid studier om personer som som en betydelsefull faktor. återhämtat sig från psykisk ohälsa. En Orford et al. (2006) konstaterar att stu grupp svenska forskare menar, med stöd av diens resultat är konsistent med ”the dodo intervjudata från tre studier (Denhov 2000; bird verdict” det vill säga att framgångs Topor 2001; Schön 2009), att återhämtning faktorerna hos verkningsfulla behand är en social process som kan förstås med lingsmetoder går att finna i att de ingår i de överlappande dimensionerna det soci- ett system av kognitiva, sociala och bete ala jaget (intern återhämtning, personliga enderelaterade faktorer som är verksamma strategier, förändring från ett passivt till vid förändring. Utifrån de kvalitativa ana ett aktivt jag), sociala insatser (vård och lyserna av intervjuerna föreslår Orford et självhjälpsgrupper, framförallt relationen al. (2006) att förklaringen till att de stude till behandlaren) och social samhörighet rade interventionerna visade sig vara lika (att återta känslan av sammanhang genom verksamma kan ligga i att de båda stimule att återfå förmåga att ge och ta stöd från rar delar av större sammanlänkade system andra) (Schön et al. 2009). som stimulerar förändringsprocesser. Att Inom ramen för UKATT-projektet gjor höja motivationen samt att främja klien des, som nämnts, en intervjustudie i syf tens sociala stöd utgör båda viktiga men te att utveckla förändringsmodeller som inte exklusiva eller specifika faktorer för grundade sig på klienternas egna berättel att åstadkomma förändring. Inte heller är ser om, och förklaringar till, hur föränd de exklusiva för förändring med hjälp av ring skett under och efter behandling för behandling utan ingår snarare även i så alkoholproblem (Orford et al. 2006). Från kallade självläkningsprocesser. ett underlag på över 400 korta intervjuer Sammanfattningsvis visar forskning om med klienter i UKATT-projektet konstrue förändringar av mänskliga beteendemöns rades en modell för förändring. Klienterna ter inom flera vetenskapliga discipliner beskriver sin förändring och refererar då att förändring är en process. Gemensam till flera faktorer som både kan relateras ma komponenter som kan urskiljas är att till den egna motivationen (down to me, denna process innehåller såväl interna thinking differently, acting differently) och faktorer (såsom egen vilja/beslutsamhet faktorer som kan relateras till det sociala och hälsoaspekter), sociala faktorer (exem nätverket (family/friend support). Nöd pelvis stöd från familj och vänner) och be- vändiga beslut för att initiera behandling handlingsrelaterade faktorer (vilka omfat benämns som catalysts och kan bestå av tar såväl avgränsade behandlingsinsatser till exempel ökade skador till följd av som stödinsatser och självhjälpsgrupper). missbruk, specifika ”trigger”-händelser eller påtryckningar från närstående. Även Datainsamling och material behandlingsfaktorer tas upp som viktiga. De öppen- och slutenvårdsinstitutioner i Förutom Stockholmsområdet som skulle tillfrågas 198 faktisk missbruksbehandling, NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2 Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM om medverkan i studien skulle uppfylla (efter genomförd behandling och helst mot två kriterier. Det första var att institutio slutet av eftervårdsperioden) medförde nen skulle vara tillräckligt stor för att ha att tillgången på klienter kom i cykler och en regelbunden genomströmning av kli under en längre tidsperiod. Tillvägagångs enter och det andra var att institutionen sättet har medfört att vi inte har uppgifter skulle tillhandahålla någon form av efter om eventuella klienter som tillfrågats men vård. Behandlingsmetoder var inte någon avböjt medverkan i studien. Av de som an central urvalsfaktor, men initialt fanns mält intresse att delta har en person inte önskemål om en viss spridning av meto gått att få tag på. Att urvalet av såväl insti der. Det visade sig dock att flertalet av in tutioner som klienter inte varit represen stitutionerna följde, eller var inspirerade tativt för populationen har inte avgörande av, 12-stegsmetoden. Kontakt etablerades betydelse för studien då syftet är att utgå med fyra institutioner som uppfyllde kri från klienter som har lyckats ta sig ur ett terierna och var intresserade av att delta i missbruk och hur de beskriver och uppfat projektets delstudier.1 En av institutioner tar sin förändringsprocess. Efter 30 inter na tillhandahåller såväl behandling i slut vjuer påbörjades arbetet med bearbetning envård som regelbunden eftervård i öppen och analys. Bedömningen gjordes att ytter form. En har mer karaktären av stödbo ligare ett antal intervjuer behövdes för att ende där klienter förutom boende erbjuds kunna bedöma om de preliminära tema stöd- och behandlingsinsatser samt hjälp tiseringarna var rimliga. Efter ytterligare att slussas ut i samhället. Den tredje in tio intervjuer avslutades datainsamlingen. stitutionen som ingår i studien bedriver Analyserna baseras med andra ord på ett behandling i öppenvård i två steg, där det material omfattande 40 intervjuer. andra steget mer utgörs av eftervård (åter Intervjuerna, som varade i ca 30 minu fallsprevention). Den fjärde enheten erbju ter, spelades in och med utgångspunkt i det der öppenvårdsbehandling som för vissa inspelade materialet författades en rapport av klienterna föregås av kortare behand om ca 1000 ord inom 48 timmar efter av ling i slutenvård. slutad intervju. Utformning av rapporter Personalen på dessa fyra institutioner nas innehåll och form utarbetades genom ombads tillfråga klienter som de uppfatta att båda författarna inledningsvis parallellt de hade genomgått en positiv förändring i lyssnade igenom och skrev rapporter som samband med behandling. Vi valde att inte sedan jämfördes i bemärkelsen att samma sätta upp några fasta kriterier för vad ”en teman hade uppmärksammats. Efter detta positiv förändring” innebar utan lät perso valideringsförfarande nalen göra bedömningen, men med krav ningsvis den författare som inte genomfört på att förändringen skulle innefatta den intervjun rapporten och den som intervjuat missbruksproblematik klienten behand läste därefter rapporten. Under intervjun lats för. Datainsamlingen pågick mellan ombads intervjupersonerna att själva lyfta våren 2009 och våren 2011. Att datainsam fram de faktorer som de uppfattade som lingen pågick under en utdragen tid beror viktiga för att initiera en förändringspro delvis på att projektet löpt på deltid, men cess och för att det skulle fortsätta att gå även på att kriterierna för att ingå i studien bra. En intervjuguide med övergripande NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM skapade fortsätt V O L . 29. 2012 . 2 199 teman snarare än konkreta frågor, använ heter och agendor, av kulturell och social des som checklista. Intervjuguidens teman kontext, m.m. Denna subjektivitet står i formulerades mot bakgrund av resultat fokus för studien; det intressanta ligger från tidigare forskning och var uppdelade inte i sanningshalten i berättelserna utan i interna, sociala och behandlingsrelatera i vad man väljer att beskriva eftersom vad de faktorer. Såväl intervjuförfarandet som klienter själva tillmäter betydelse också den efterföljande bearbetningen är inspire får betydelse för förändring (Humphreys rad av tillvägagångssättet som användes i & Wilbourne 2006; Hänninen & Koski-Jän UKATT-studien (Orford et al. 2006). nes 1999). Den egna uppfattningen av vad som är viktigt för att en förändringsprocess Analysförfarande ska initieras och bibehållas finns troligtvis Efter noggrann genomlyssning av inter inbegripet i det komplexa begreppet mo vjuerna och genomläsning av rapporterna tivation som i ett antal studier har visat fortsatte analysprocessen med att katego sig vara den enskilt viktigaste faktorn för risera och sammanfatta materialet utifrån utfallet av missbruksbehandling (se t.ex. de teman som intervjun kretsat kring; be Cooney et al. 2003). skrivningar av positiva förändringar och De klienter som ingår i studien har till förklaringar av dessa förändringar uppde frågats om deltagande i studien av perso lade på interna, sociala och behandlings nal som bedömt att klienterna genomgått relaterade faktorer. Bearbetningarna av en positiv förändring i relation till de materialet resulterade även i teman som missbruksproblem de behandlats för. Med inte var specificerade från början. För varje detta förfarande undviks de selektionspro tema sammanfattades intervjuerna genom blem som uppstår om klienter rekryterats att för varje individ plocka ut relevanta de till studier genom någon form av annon lar av referatet. Dessa sammanställdes se sering och som innebär att klientgruppen dan i mer och mer kondenserad form och skulle bestå av de som aktivt väljer att få resulterade i underteman/faktorer på en berätta sin historia. Den typen av urval kan generell/aggregerad nivå. För att bibehålla i högre utsträckning tänkas medföra en se närheten till ursprungsmaterialet skrevs lektion av klienter med en egen ”agenda”. korta beskrivningar av respektive tema/ Å andra sidan medför nuvarande förfaran faktor med utgångspunkt i klientreferaten. den risk att personalen väljer de klienter Faktorerna presenteras grafiskt i två mo som de själva bedömer kommer att rela deller. tera i positiva ordalag till behandlingen. Den selekteringen ligger dock mycket nära Metodologiska kommentarer studiens syfte; att utgå från klienter som Studiens resultat baserar sig på klienternas har lyckats ta sig ur ett missbruk och hur egna berättelser, dvs. retroaktiva bedöm de beskriver och uppfattar sin förändrings ningar av vilka inre och yttre skeenden de process. Dessutom fokuserar intervjuerna tillmäter betydelse. Dessa beskrivningar är lika mycket på de faktorer som initierar per definition subjektiva och selekterade förändringsprocessen, vilket ganska ofta och bygger på uppfattningar. Uppfattning föregår själva behandlingen. ar påverkas i sin tur av personliga erfaren 200 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2 Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM Resultat och analys slutna institutioner till kortare i öppna. Beskrivning av klientgruppen Klientgruppen har en mycket varierande Av de klienter som intervjuats är 31 män behandlingsbakgrund där flertalet har be och 9 kvinnor i åldrarna 21 till 70 år (m= handlats i såväl öppen- som slutenvård. 45 år). En betydande majoritet har enbart Bedömningen gjordes därför att inte heller haft alkoholproblem, vissa har även be grupperingar av materialet grundat på kli handlats för narkotikaproblem. Lite drygt entens senaste vårdform var meningsfullt. hälften har varit i behandling tidigare. Drygt hälften arbetar och räknar man in Klienternas egna beskrivningar av hur de som arbetar med lönebidrag är andelen deras liv har förändrats högre, några få är pensionärer, ett par är Klienterna beskriver sin förändring inom arbetslösa eller sjukskrivna. Hälften lever framförallt två områden som, med hänvis med eller har nära kontakt med partner ning till tidigare forskning, kan benämnas och/eller barn. Ytterligare en fjärdedel har som interna och sociala faktorer. Bland annan nära familj, övriga saknar nära rela de interna faktorerna återfinns livsföring tioner till familj och släkt. En övervägande samt fysisk och psykisk hälsa. Livsföring majoritet av intervjupersonerna (IP) gick har att göra med IP:s sätt att handla/agera vid tidpunkten för intervju i eftervård/ef och kan i många fall relateras till såväl terbehandling, i genomsnitt hade de varit psykisk och fysisk hälsa, men med den i eftervård i ett halvår. Sex individer hade skillnaden att det just handlar om indivi avslutat eftervård och två var fortfarande i den som aktör. Flertalet av de intervjuade behandling (för dessa har behandlingsvis förde resonemang kring förändringar rela telsen föregåtts av fängelsestraff/vård och terade till livsföring. Exempel på utsagor de var båda i slutet av sin behandling vid som kategoriserats som livsföring är; ”gör tidpunkten för intervju). Eftervården kan saker så att jag är nöjd med mig själv”, skilja sig åt, men följer generellt ett plane ”lättare att ta tag i saker”, ”lyssnar bättre rat upplägg av veckovisa möten i mellan och är lugnare”. Stora skillnader i klient ett och två år (varierar både mellan institu gruppen avseende socioekonomisk status tioner och individuellt). Trots variationer och problemtyngd resulterar i att utsagor i tid efter behandling har vi valt att inte om livsföring har ett brett spektra från små göra några grupperingar av materialet med steg mot ett ”Svenssonliv” till att unna sig hänsyn till detta. Detta motiveras med mer och sätta guldkant på tillvaron. För att de stickprov av jämförelser av IP med ändringar relaterade till en förbättrad psy kort respektive lång tid efter behandling kisk hälsa var ett återkommande tema; att inte visade några skillnader. Inte heller i i högre utsträckning acceptera sig själv och ovan nämnda UKATT-studie (Orford et andra människor, att känna tillit och gläd al. 2006) som inspirerat föreliggande stu je. Vissa klienter med ångestsymptom och die såväl innehållsmässigt som metodo depression vittnar om stora förbättringar. logiskt, fann forskarna skillnader när data En klient beskriver dock det motsatta, att från olika uppföljningstillfällen studerats. omställningen efter behandling gjort att IP:s behandlingsvistelser varierar i tid och han gått in i en depression. De som lyft intensitet; från längre behandlingar på fram förändringar i den fysiska hälsan ta NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM V O L . 29. 2012 . 2 201 lar både om generella förbättringar såsom; Ett centralt tema är den ”egna viljan/ ”orkar mer” och ”bättre hälsa” och spe insikten” om behov av förändring. Vissa cifika hälsoförbättringar som exempelvis IP relaterar den egna viljan till omgivan ”gått upp i vikt”. de faktorer såsom familj men för de flesta De så kallade sociala faktorerna har ka handlade det om en inre vändpunkt, inte tegoriserats i socialt nätverk och arbete/ sällan som en följd av en lång nedåtgående skola och bostad. Socialt nätverk innefat spiral. Beskrivningarna innehöll uttryck tar såväl familj – partner och barn – som som ”det fick vara nog”, ”konsekvenserna övrig släkt och vänner. Ett återkommande blev för tuffa” och ”kört mig själv i botten”. tema är betydelsen av det sociala nätverket För vissa var faktorer relaterade till hälsa/ och beskrivningarna handlar om nya och sjukdom viktiga. Även om flera av dessa förbättrade relationer som ”bättre relation personer vittnar om en längre tid med häl till föräldrar och syster”, ”min relation soproblem – fysiska och/eller psyk iska till mina barn är ärligare och roligare, de – så beskrivs ofta en vändpunkt som ut känner sig tryggare”. Men också om rela löses av en dramatisk händelse relaterad tioner som brutits som exempelvis ”bytt till hälsa/sjukdom. Inte sällan är det svårt bekantskapskrets” eller ”tagit avstånd från att skilja psykiska från fysiska sjukdoms kriminalitet och gamla vänner”. Många tillstånd, exempelvis har flertalet sökt akut har även beskrivit positiva förändringar hjälp på sjukhus och under vårdvistelsen relaterade till arbete/skola och bostad. För kommit till insikt om behov av förändring. vissa handlar det om att få en bostad eller Endast två personer har explicit beskrivit gå från arbetslöshet till att få ett arbete, för att de har tröttnat på missbruket, att anled andra om att jobba bättre/effektivare eller ning till förändring var att de ”ledsnat” el att ha fått ett nytt jobb. ler att ”det var inte roligt längre”. Initiera förändring ser relaterade till familjen; från dramatiska Det som IP i sina beskrivningar lyfter fram händelser, som att hitta sitt barn lekande som centralt för att påbörja förändrings med kokainpåsar, till mer vardagliga påpe processen presenteras i en modell. Fak kande om att man är glömsk. Avgörandet torerna i modellen kan sammanfattas i de NINIVE & LISA övergripande kategorierna: ’interna fak kan komma när familjen uppmärksammar torer’ (IF), ’sociala faktorer’ (SF) och ’be saker jag glömt”, då hot om splittrande av handlingsfaktorer’ (BF) (figur 1). familjen är uppenbara, ”hot om att sätta Flera lyfter fram ett spektrum av händel INTERNA FAKTORER (25) INTERNA FAKTORER (25) Egen insikt/ vilja 14 Hälsa/ sjukdom 9 Tröttnat 2 problemen, exempelvis ”barnen påpekade SOCIALA FAKTORER (30) SOCIALA FAKTORER (30) Familj 14 Arbete/ bostad 10 Annan yttre händelse 6 BEHANDLINGSFAKTORER (13) BEHANDLINGSFAKTORER (13) Behandlingsinsats 10 Eftervård 1 Figur 1. Faktorer för initiering av förändring under missbruksbehandling. Figur 1. Faktorer för initiering av förändring under missbruksbehandling. 202 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS Egen insikt/ vilja 14 V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2 Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM AA-möten 1 Tidigare behandlingsinsats 1 flickvän och barn på skyddat boende” el (såsom arbetsgivare eller familj). Utöver ler då en splittring redan skett, ”blev av själva behandlingsinsatsen lyfter enstaka med dotter och fru”. Det verkar alltså vara individer fram vikten av tidigare behand mycket individuellt vad man uppfattar ling, eftervård och AA-möten. som avgörande och hur allvarliga famil I likhet med tidigare forskning visar jens reaktioner är. Familjen kan således klienternas beskrivningar av vad som ini fungera som stöd i en påbörjad förändring, tierat förändringsarbetet att det kan se ut att man tillsammans tar tag i problemet, på en mängd olika sätt. Det är påtagligt eller så kan hot om att familjen splittras att såväl interna och sociala faktorer som fungera som ”piska”. Vid skilsmässa kan behandlingsfaktorer har betydelse men umgänget med barnen fungera som en det är troligtvis omöjligt att förutsäga när ”morot”. För vissa av IP var faktorer relate detta sker; för vissa personer fungerar ho rade till arbete och/eller bostad viktiga för tet om att bli av med arbete, bostad eller initierandet av förändringsprocessen. Det familj som initieringsfaktor, för andra går handlade om rädsla för att förlora jobbet den sociala, fysiska eller psykiska nedåt antingen som en följd av att arbetsgivaren spiralen betydligt längre innan den egna ska upptäcka eller att arbetsgivaren har viljan till förändring påverkas i tillräckligt upptäckt missbruket. Vid ett par tillfällen hög utsträckning. När det gäller interna bekostas behandlingen av arbetsgivaren, och sociala faktorer är det genomgående vilket då beskrivs som en extra press att så att de faktorer som beskrivs är av ne det ska gå bra. Det kunde också handla om gativ karaktär, ingen har tagit upp något att riskera att bli bostadslös. Temat ”an av det som i tidigare forskning beskrivits nan yttre händelse” hänger samman med som positiva utlösande eller motiverande en eller flera faktorer och ser olika ut för faktorer (förälskelse, att få barn, etc.). När olika individer. Gemensamt är att det är behandlingsfaktorer pekas ut som viktiga en specifik händelse som på ett eller an för initiering av förändring är dessa dock nat sätt beskrivits som avgörande för att positivt beskrivna. påbörja förändringsprocessen. För någon handlar det om ett LVM, för någon annan Framgångsfaktorer om att riskera att få ett fängelsestraff och I figur 2 nedan presenteras en modell över för ytterligare en annan handlar det om en de faktorer som IP lyfte fram i beskriv allvarlig kris. Flera beskriver att föränd ningar av vad som gör att det går bra, sk ringsprocessen initierades under behand framgångsfaktorer. De faktorer som lyfts lingstiden och lyfter fram behandlingsin fram överensstämmer i stort med de som satsen som betydelsefull för att påbörja var viktiga i initieringsfasen, men några förändringsarbetet. Behandling har då undantag är värda att notera: När det gäl initierats antingen mer eller mindre under ler framgångsfaktorerna har hälsa/sjuk- tvång (exempelvis som ett alternativ till dom ersatts med fysisk och psykisk hälsa, fängelsevistelse, vilket gör att det oavsett vilket hänger samman med att klienterna förändringsvilja hos klienten kan framstå här på ett tydligt sätt skiljde mellan dessa, som mer attraktivt) eller under frivilliga jämfört med i initieringsfasen där en så former men på initiativ av någon annan dan uppdelning av hälsa inte var möjlig. NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM V O L . 29. 2012 . 2 203 NINIVE & LISA INTERNA FAKTORER (50) INTERNA FAKTORER (50) Egen insikt/ vilja 12 Livsföring 18 Fysisk hälsa 3 Psykisk hälsa 17 SOCIALA FAKTORER (37) SOCIALA FAKTORER (37) Socialt nätverk 28 Arbete/ bostad 9 BEHANDLINGSFAKTORER (66) BEHANDLINGSFAKTORER (66) AA-möten 15 Tidigare behandlingsEftervård insats 3 11 Behandlingsinsats 37 Figur 2. Framgångsfaktorer under missbruksbehandling. Figur 2. Framgångsfaktorer under missbruksbehandling Den sociala faktorn familj har ersatts av so- går bra är en typisk beskrivning att: ”jag cialt nätverk för att tydliggöra den skillnad mår så mycket bättre, vill må bra och inte Egen insikt/ som vilja 12klienterna beskrev avseende vikten av stödet från ett vidare nätverk. Livsföring Den egna viljan/insikten har stor bety 18 delse för att det fortfarande går bra. Be Fysisk skrivningarna består främst av att dekla hälsa 3 ha ångest”. I stor utsträckning handlar det om att skapa balans och trygghet i tillva ron och att veta hur man ska hantera svåra situationer. Det sociala nätverket har stor betydelse rera den egna viljans betydelse och beslut för att det fortfarande går bra. I det sociala Psykisk samhet som antyder en valsituation exem hälsa 17 nätverket återfinns förutom den närmaste pelvis ”mitt sätt att vara – ta tag i saker familjen även andra släktingar, kollegor innan det spårar ur” eller ”du måste vilja och vänner. Familjerelationer beskrivs av det själv”. För nästan hälften av IP är livs vissa som att de blivit starkare med ökat Socialt föringen nätverk 28 central för att det fortfarande ska gå bra. Det handlar då om att man lärt kän Arbete/ na sig9 själv och vad man mår bra av och bostad ansvar och trygghet som följd. För andra består förändringen i att kontakt återupp tagits med exempelvis barn och där är en att agera därefter, exempelvis ”viktigt att nära relation en målbild. Relationer till ta det lugnt”, ”unnar mig saker”. Få perso familjen kan utgöra en stödjande funktion ner har lyft fram positiva förändringar av Behandlings- men även fungera som sporre för utökad insats den 37 fysiska hälsan som viktiga för att det kontakt. För vissa utgörs det sociala nät fortfarande ska gå bra. Det är något förvå AA-möten verket främst av andra i samma situation 15 nande att så få av dem som beskrivit för och där är känslan av gemenskap viktigt. ändringar av den fysiska hälsan (se under Eftervård 11 avsnittet klienternas egna beskrivningar Detta kan, men behöver inte, hänga sam av förändringar) även tillskriver den be Tidigare behandlingstydelse. Man kan tolka materialet som att insats 3 umgänget, något som flera nämner som vissa förvisso mår bättre fysiskt men att valt att lyfta fram arbete och bostad som det inte har avgörande roll i förändrings framgångsfaktor jämfört med hur många arbetet. Även andelen som angivit psykisk som beskrivit att denna faktor förändrats. hälsa är lägre när det gäller framgångsfak Bland dessa personer finns både de som torer jämfört med beskrivningar av hur upplever en yttre press från arbetsgivaren förändringen ser ut. Bland den fjärdedel att det ska gå bra, medan andra beskriver som menar att förändringar av den psykis arbetet som lustfyllt eller att sysselsättning ka hälsan är viktig för att det fortfarande är viktigt. 204 Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS man med att man har brutit med det gamla betydelsefullt. Det är betydligt färre som V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2 Alla utom en intervjuperson lyfter på bra handlar till största del om stöd från det något sätt fram behandlingsrelaterade fak sociala nätverket, något som även tidigare torer som viktiga i deras förändringsarbete. forskning pekat på (exempelvis Blomqvist Här återfinns faktorer som kan relateras till 2003; Orford et al. 2006). Värt att notera är den specifika behandlingsinsats klienten att IP talar om stöd från det sociala nätver fått men också AA-möten, eftervård och ket – vilket utöver familjen även inklude tidigare behandlingsinsatser. Det är stora rar vänner, släkt och arbetskamrater – till skillnader hur dessa faktorer beskrivs, skillnad från i initieringsfasen där stödet dvs. vad som lyfts fram som särskilt vik tillskrevs familjen. Liksom Schön et al. tigt. Vissa personer lyfter fram kunskapen (2009) visar föreliggande studie att de so som förmedlats under behandlingen som ciala faktorerna även handlar om att finna central och något som varit till stor hjälp. (ny) social samhörighet, exempelvis lyfter Flera IP menar att deltagande i AA-möten vissa IP fram vikten av att bryta med gamla utgör en viktig del i att det fortsätter att gå umgänget och finna nya sociala nätverk. I bra. Andra saker som lyfts fram är hjälp likhet med Orford et al. (2006) visar före med att skapa nya rutiner och gemenska liggande studie att framgångsfaktorerna pen i gruppen under behandlingen. Flera sällan är isolerade eller avgränsade, utan lyfter också fram personalen som viktiga består av ett samspel mellan kognitiva, för Skillnaderna beteendemässiga och sociala faktorer. Re inom gruppen tycks kunna relateras till sultaten från föreliggande studie pekar skillnader i problemtyngd, något som särskilt på betydelsen av det sociala nät studeras i en kommande artikel. verket och mer emotionella faktorer såsom förändringsprocessen. De interna framgångsfaktorerna kan re förändringar av individens livsföring och lateras till tidigare forskning som visat psykiska hälsa, samt behandlingsrelate att faktorer som att se fördelar (seeing the rade faktorer. De senare studeras mer in benefits, Orford et al. 2006), handla och gående i en kommande artikel där fokus tänka annorlunda (Biernacki 1986; Kling ligger på beskrivningar av vad i behand emann 1992; Orford et al. 2006). I förelig lingen som klienterna lyfter fram som vik gande studie har IP mer explicit relaterat tigt och om det finns skillnader i beskriv framgångsfaktorer till hälsoaspekter, någ ningarna mellan olika klientgrupper samt ot som inte framgår lika tydligt i tidigare att relatera klientbeskrivningarna till hur forskning. Detta kan ha flera tänkbara behandlingspersonal beskriver erfarenhe förklaringar; skillnader i klientgrupperna ter av kvalitativt bra behandlingsarbete. (där variationer i problemtyngd kan på verka), ett fokus på hälsoaspekter gene Sammanfattande diskussion rellt i samhället som är ett aktuellt tema Tidigare forskning om förändringsproces i samhällsdebatten. Den troligaste orsaken ser har ofta resulterat i mer eller mindre har kanske med val av benämning där ex avgränsade teman, inte sällan presente empelvis seeing the benefits innehåller rade i modellform eller i förändringssteg. utsagor om hälsoförbättringar. De sociala Även om modellerna skiljer sig åt vad gäl faktorer som IP i föreliggande studie lyft ler benämningarna på de teman som tas fram som viktiga för att det fortfarande går upp och till viss del även till innehåll så NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM V O L . 29. 2012 . 2 205 finns gemensamma faktorer på en övergri torer som IP lyfte fram relaterade till tid. pande nivå. Dessa kan sammanfattas i ’in Tematisering av IP:s utsagor kring IF, SF terna faktorer’ (IF), ’sociala faktorer’ (SF) och BF resulterade i underkategorier som och ’behandlingsrelaterade faktorer’ (BF). i huvudsak var likadana till innehåll och Svensk forskning med fokus på miss benämning. Vissa skillnader är dock värda bruksklienters egna beskrivningar av för att diskutera. I initieringsfasen var hälsa/ ändringsprocesser har, med några få un sjukdom en underkategori till IF medan dantag (exempelvis Blomkvists studier det bland framgångsfaktorerna återfinns om självläkning), varit relativt begränsad. tre hälsorelaterade underkategorier till IF: Däremot finns, som lyfts fram ovan, flera livsföring, fysisk och psykisk hälsa vilket studier som antingen fokuserat på föränd hänger samman med IP mer nyanserade ringsprocesser inom andra (problem)om beskrivningar. Betydligt fler har dessutom råden eller där strategier för att sluta med beskrivit hälsorelaterade förändringar som missbruk studeras utifrån andra perspek viktiga för att det fortfarande går bra jäm tiv och/eller med andra metoder. Ett exem fört med initieringsfasen. En annan skill pel på det senare är Storbjörk (2012) som nad mellan de två faserna i processen är studerat missbruksklienter ett respektive beskrivningarna av det sociala stödet. I sex år efter behandling. Hennes forskning initieringsfasen var alla beskrivningar av bekräftar resultaten från internationella negativ karaktär, IP beskriver olika häl studier som visar på skillnader mellan sorelaterade problem som kunde vara av vad som påverkar beslutet att sluta och fysisk och/eller psykisk karaktär och mer vad som är viktigt för att inte gå tillbaka eller mindre dramatiska. De framgångsfak i missbruk (exempelvis att behandlingsin torer som beskrivs är genomgående posi satsen får en mer central roll vid en kortare tiva; de utgör förändringar som värderas uppföljningstid, medan den förlorar i be högt och ger skäl till fortsatt avhållsamhet tydelse vid längre uppföljningstider). från alkohol och/eller droger. En annan Föreliggande studie syftade till att be skillnad mellan de två faserna i processen skriva och analysera på vilket sätt vuxna är beskrivningarna av det sociala stödet. I alkohol- och narkotikamissbrukare upp initieringsfasen beskriver IP familjen som fattar förändringsprocesser i anslutning betydelsefull medan det i den senare fa till Föränd sen, där framgångsfaktorer beskrivs, hand ringsprocessen delades in i två faser: en lar om ett socialt stöd från ett bredare soci initieringsfas och en som beskriver fakto alt nätverk innehållandes familj och släkt rer som är viktiga för att människor inte men också vänner och arbetskamrater. En ska återgå till missbruk. Gemensamt för de tolkning är att faktorer som är nära indivi personer som intervjuats är att de genom den är mer avgörande för att initiera för gått en behandlingsintervention och att de ändring. När denna initierande fas är över själva och behandlingspersonal bedömde är en breddning av perspektiven, olika for att de i samband med behandlingen gen mer av stöd från omgivningen, viktiga. behandlingsinterventioner. omgått en positiv förändring. Genom att Liksom i tidigare studier (se exempelvis dela in materialet i två faser möjliggjordes Flynn et al. 2003; Best et al. 2008) visar jämförelser av de komponenter eller fak denna studie att olika teman väger olika 206 Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2 tungt under olika stadier av processen. Det annan man beskriver att han efter decen är också så att gemensamma komponenter nier av intensivt arbete och missbruk och på en övergripande nivå kan betyda väl flera tidigare försök att sluta missbruka nu digt olika saker på individnivå. Ett sådant för första gången är arbetslös och deprime exempel är beskrivningarna av vändpunkt rad men också drogfri. Detta ger en mycket där vissa klienter beskriver att detta sker annorlunda bild än den vanliga beskriv efter flera behandlingar, när hot föreligger ningen av att arbete och hälsa är viktiga om att barnen ska placeras, medan andra positiva faktorer. Ett annat exempel på kommer till vändpunkten när de blir er olikheter är att risken att förlora familjen tappade av sin partner eller när barnen fungerar som en ”trigger” för vissa medan påpekar att de glömmer saker. Sådana in andra låter familjestrukturen falla sönder dividuella skillnader ställer höga krav på i mycket högre utsträckning men ändå dem som på professionell väg ska försöka framhåller familjen som en viktig faktor. hjälpa människor med missbruksproblem En förklaring kan vara relaterad till hur både avseende vilken hjälp som är aktuell människor värderar olika faktorer, hur vik och när i processen hjälpen bör och kan tiga de är i förhållande till missbruket. En ges. annan förklaring kan vara att olika faktorer De två faser som analyseras, att initiera blir viktiga tillsammans med andra fakto och bibehålla förändring, kan jämföras rer; det vill säga helheten blir något annat med de stadier i Prochaskas och DiCle än endast summan av de olika delarna. mentes (2002) teoretiska modell för för Sammantaget kan det innebära att även ändring som benämns handling/prövande om forskning kan leda till att generella (action) och bibehållande/ vidmakthållan mönster går att skönja så har de generella defas (maintenance). Prochaska och Di mönstren liten betydelse på den individu Clemente framhåller att individer ofta rör ella nivån. De ger ganska liten vägledning sig fram och tillbaka mellan olika stadier för professionella vårdarbetare; den stora och även att förändringsprocessen ofta variationen i tidpunkt och nödvändig återupprepas (recycling). Det innebär att tyngd för att olika faktorer ska bli betydel även om ett mönster av olika stadier finns, sefulla har större dignitet. så är enskilda individers rörelse i mönst Den kunskap som verkar finnas i nuläget, ret mycket varierat. Liksom i flera tidigare att det finns mönster men att den individu studier har resultaten i föreliggande studie ella historien samtidigt är unik, bör ändå sammanställts i modeller vilket indikerar kunna ge vissa implikationer för professio någon form av mönster. Paradoxalt nog är nellt behandlingsarbete. Det finns relativt det mest påtagliga mönstret olikheterna starka forskningsstöd att de faktorer som mellan de berättelser som ges, det vill säga i denna studie kallas interna, sociala och avvikelserna från mönstret. Här finns till behandlingsfaktorer har stor betydelse. Det exempel en man som har sex barn och som finns också stöd för att dessa faktorer väger anger att barnen är viktiga både i initie olika tungt för olika individer samt att det ringsfasen och som framgångsfaktor. Var även kan skifta i betydelse hos samma in för har det inte skett tidigare, barnen har ju divid under olika delar av förändringspro uppenbarligen funnits där i många år? En cessen. Och vidare att det inte går att pre NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM V O L . 29. 2012 . 2 207 dicera tidpunkten, när de blir viktiga för inte bara för att förstärka utan även på att individen. Konsekvensen blir då ett behov påbörja en förändringsprocess. av ett vidgat synsätt där behandlingsrelate rade komponenter ingår i ett samspel med Declaration of Interest None. andra faktorer som kan förstärka positiva Ninive von Greiff, forskare förändringsprocesser och där samverkan Stockholms universitet, Socialt arbete mellan såväl olika professionella aktörer Stockholm, Sverige som aktörer i klientens omgivning under E-post: [email protected] lättas och möjliggörs. Det är också viktigt att framhålla att flera klienter både i tidi Lisa Skogens, forskare gare studier (se exempelvis Orford et al. Stockholms universitet, Socialt arbete 2006; Blomqvist 2003) och i denna studie Stockholm, Sverige framhåller själva behandlingen som viktig, E-post: [email protected] not 1 Föreliggande studie är den första av tre delstudier inom ramen för projektet ”Behandlingens mekanismer om klienters och behandlingspersonals perceptioner av förändring vid behandling av alkoholproblem”. REFERENSER Babor, T. & Del Boca, F. (2003): Treatment matching in alcoholism. Cambridge: Cambridge University Press Best, D.W. & Ghufran, S. & Day, E. & Ray, R. & Loaring, J. (2008): Breaking the habit: a retrospective analysis of desistance factors among formerly problematic heroin users. Drug and Alcohol Review 27: 619–624 Biernacki, P. (1986): Pathways from Heroine Addiction. Recovery without Treatment. Philadelphia: Template University Press Blomqvist, J. (2003): Vägar ut ur missbruket. Om olika sätt att lösa alkohol- och narkotikaproblem och om behandlingens roll (Ways out of substance abuse. Different ways of solving alcohol and drug problems and about the role of the treatment). In: Blir det bättre med behandling? Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap Denhov, A. (2000): Personalens bidrag till 208 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS återhämtning – ett brukarperspektiv. Stockholm: FoU-enheten/psykiatri. Västra Stockholm Rapport 11 Drew, L.R.H. (1968): Alcoholism as a selflimiting disease. Quarterly Journal of Studies on Alcohol 29: 956–967 Finney, J. (2000): Limitations in using existing alcohol treatment trials to develop practice guidelines. Addiction 95 (10): 1491–1500 Flynn, P.M. & Joe, G.W. & Broome, K.M. & Simpson, D. & Brown, B.S. (2003): Looking Back on Cocaine Dependence: Reasons for Recovery. The American Journal on Addictions 12: 398– 411 Humphreys, K. & Moos, R.H. & Finney, J. W. (1995): Two pathways out of drinking problems without professional treatment. Addictive Behaviours 20 (4): 427–441 Humphreys, K. & Wilbourne, P. (2006): Knitting together some ripping yarns. Addiction 101: 4–5 Hänninen, V. & Koski-Jännes, A. (1999): Narratives of recovery from addicitive behaviours. Addiction 94: 1837–1848 Johnsson, E. & Laanemets, L. & Svensson, K. (red) (2009): Narkotikamissbruk. Debatt, behandling och begrepp (Drug abuse. Debate, treatment and concepts). Lund: Studentlitteratur Klingemann, H. (1992): Coping and maintenance strategies of spontaneous V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2 Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM remitters from problem use of alcohol and heroin in Switzerland. International Journal of the Addictions 27: 1359–1388 Klingemann, H. & Bergmark, A. (2006): The Legitimacy of Addiction Treatment in a World of Smart People. Addiction 101: 1230–1237 Kristiansen, A. (2009): Frågan om att knarka eller inte knarka. Ett sociokulturellt perspektiv (The question whether to use drugs or not? A sociocultural perspective). In: Johnsson, E. & Laanemets, L. & Svensson, K. (red): Narkotikamissbruk. Debatt, behandling och begrepp. Lund: Studentlitteratur Laub, J.H. & Sampson, R.J. (2006): Shared Beginnings, Divergent Lives. Delinquent Boys to Age 70. Cambridge: Harvard University Press Maddux, J.F. & Desmond, D.P. (1980): New light on the maturing out hypothesis in opoid dependence. Bulletin on Narcotics 32: 15–25 Moos, R. (1994): Treated or untreated, an addiction is not an island unto itself. Addiction 89 (5): 507–509 Orford, J. & Hodgson, B. & Copello, A. & John, B. & Smith, M. & Black, R. & Fryer, K. & Handforth, L. & Alwyn, T. & Kerr, C. & Thistletwaite, G. & Slegg, G. (2006): The clients’ perspective on change during treatment for an alcohol problem. Qualitative analysis of follow-up interviews in the UK Alcohol Treatment Trial. Addiction 101: 60–68 Prochaska, J.O. & Norcross, J.C. & DiClemente, C.C. (2002): Changing for Good. A Revolutionary Six-Stage Program for Overcoming Bad Habits and Moving Your Life Positively Forward. New York: Harper Collins Publishers Robbins, L. (1993): Vietnam veterans rapid recovery from heroin addiction: a fluke or normal expectation? Addiction 88: 1041–1054 Schön, U.-K. (2009): Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa (Women’s and men’s recovery from psychological ill-health). Rapport i socialt arbete 130. Stockholms universitet Schön, U.-K. & Denhov, A. & Topor, A. (2009): Social relationships as a decisive factor in recovering from severe mental illness. International Journal of Social Psychiatry 55 (4): 336–347 Stall, R. & Biernacki, P. (1986): Spontaneous remission from the problematic use of substances: an inductive model derived from a comparative analysis of the alcohol, opiate, tobaco and food/obsesity literatures. The International Journal of The Addictions 21 (1): 1–23 Storbjörk, J. (2012): Exploratory analysis of reasons for cutting down on drug and alcohol use stated by women and men, one and five years after treatment. Work in progress Drug and Alcohol Review Timko, C. & Finney, J.W. & Moos, R.H. & Moos, B.S. & Steinbaum, D. P. (1993): The process of treatment selection among previously untreated help-seeking drinkers. Journal of Substance Abuse 5: 203–220 Topor, A. (2001): Managing the Contradictions. Recovery from Severe Mental Disorders. Stockholm: Stockholm Studies of Social Work 18 Tucker, J.A. & Vachinich, R.E. & Gladsjo, J.A (1994): Environmental Events Surrounding Natural Recovery from Alcohol-Related Problems. Journal of Studies on Alcohol 55: 401– 410 UKATT Research Team (2005): Effectiveness of treatment for alcohol problems: findings of the randomised United Kingdom Alcohol Treatment Trial. Brittish Medical Journal 331: 544–558 Waldorf, D. (1983): Natural Recovery from Opiat Addiction: Some SocialPsychological Processes of Untreated Recovery. Journal of Drug Issues 13 (2): 237–280 Winick, C. (1962): Maturing out of narcotic addiction. Bulletin on Narcotics 14: 1–7. NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS Unauthenticated Download Date | 4/1/15 5:30 PM V O L . 29. 2012 . 2 209
© Copyright 2024