1. No category

Hög klass på
norsk frötorkning
Snillen spekulerar. Jon Erik Knotten och Tore Dahlquist, som
länge jobbat med frö på Svalöf Weibull/Lantmännen, diskuterar
hur viktigt det är att fröråvaran flyttas med kort intervall när det
tillsätts värme redan vid höga vattenhalter
Bred palett av
frögrödor i Norge
Fröslag
Areal 2013, hektar
Timotej
Rödklöver
Ängssvingel
Ängsgröe
Rödven
Rödsvingel
Rörflen
Vitklöver
Foderlosta
Rajgräs
Hundäxing
Fårsvingel
Norrmännen är på hugget
med torkning av vallfrö.
Många investerar stort och
har lite andra lösningar än
vad som är vanligt i Sverige.
Text & foto: Gunilla Larsson, SFO
T
orkningen är sista
momentet hos lantbru­
karen innan fröråvaran
ska lämnas vidare till
fröföretagen för rensning. Detta
moment är den sista prövningen
och där får det inte fallera. Att
efterbehandla fröet med luft ning
och torkning är A och O för att
bibehålla en god kvalitet i fröet.
Det fi nns många olika tekniker
Svensk Frötidning 6/14
att torka frö på, till exempel
dräneringsslangar, torkning i
vagn, vanlig spannmålstork,
luft ningsfickor, pansartopp­
systemet, nedgjutna kanaler med
ett körbart golv. Alla system fung­
erar men för odlaren gäller det att
alltid vara mycket uppmärksam
på luft flöden och temperaturer
oavsett system.
3000 hektar frö i Norge
För att se lite hur våra grannar i
Norge hanterar fröet efter skörd
besökte jag och Tore Dahlquist,
som länge jobbat med frö på
Svalöf Weibull/Lantmännen, tre
lantbrukare för att se hur de går
till väga när de tröskat sitt frö.
Som guide vid våra tre besök
1 470
485
400
165
110
100
70
70
65
55
30
20
fungerade John Ingar Øverland på
Norsk Landbruksrådgivning. Vi
åkte genom det fantastiskt vackra
norska landskapet med höga berg,
fjordar och djupa dalar för att
besöka tre odlare som är bosatta
cirka 10 mil söder om Oslo. Vi
befi nner oss i fylket Vestfold som
sträcker sig längs västsidan av
Oslofjorden och är Norges största
timotejfröodlande område.
Norrmännen är erkänt duktiga
odlare av timotej och de tar höga
fröskördar. Den för många i Sve­
rige kända sorten Grindstad, har
till exempel norskt ursprung (se
Svensk Frötidning 6/2007). Nor­
ges samlade fröareal ligger kring
3000 hektar. Man odlar de flesta
fröslagen: timotej, röd­ och vit­
klöver, ängssvingel, ängsgröe,
rödsvingel, rajgräs och rörflen.
Fröet tröskas två gånger
De flesta odlare av timotej i Norge
använder sig inte av strängläggning,
utan tröskar i stället fälten två
»
13
”
Utan forskning
och försök skulle
vår fröodling vara död.
Jon Erik Knotten
gånger. Första gången med ”öppen
tröska” och en vattenhalt på 28–30
procent som då inte är ovanligt.
Detta ställer som alla förstår krav
på snabb och effektiv nedtorkning.
En väl fungerande och effektiv
torkanläggning är därför mycket
viktig. I Sverige är pansartoppsystem
vanligt för frötorkning, men detta
system förekommer knappast alls i
Norge. Här är en vanlig metod att
använda spannmålstorken, men
vid nybyggnation är det torkar med
nedgjutna kanaler och körbart golv
som gäller.
Planbottentork ger flexibilitet
Vårt första besök var hos Trond
Stange som odlar både timotej,
vitklöver och ängsgröe förutom att
han också odlar spannmål, åker­
böna och raps. Dessutom bedriver
han integrerad grisproduktion.
Trond har två torkanläggningar
med nedgjutna kanaler och körbart
golv. Denna typ av tork ger stora
möjligheter att torka allt som produ­
ceras på åkrarna. Förutom att torka
gräsfröet används den till gårdens
övriga grödor.
Hög vattenhalt vid skörd
Timotejen skördas på rot, men
tröskas två gånger. Trond har en
slåtterbalk av typen BCS Duplex
för strängläggning, men använder
den bara i ängsgröen. Tekniken att
tröska två gånger fungerar utmärkt
på timotej, förklarar Trond.
– Vid första tröskningen får jag ut
cirka 70 procent av fröet och andra
tröskningen, efter ca en vecka, de
resterande 30 procenten.
Det är inte ovanligt att fröet har
en vattenhalt på 30 procent vid för­
sta skördetillfället. Det medför att
det inte går att lägga in fröet med
en högre höjd än cirka 40–50 cm
och att fröet behöver röras om för
att torka jämnt. I stället för ”grepa”
runt fröet väljer Trond att lyfta ut
fröet med lastare på en cementplatta
för att sedan lägga in det på torken
på nytt. Detta ger en utomordentlig
omblandning och bra förutsättning­
ar för den fortsatta torkningen.
Dubbelt tak ger extra grader
Torken som byggdes 2007 har kör­
Flexibel norrman. Trond
Stange ser många fördelar
med flexibiliteten i torksystem
med nedgjutna kanaler.
bart golv, två fack och 600 mm cc
på plåtarna (1 mm rundhål) mellan
luftkanalerna. Till detta används en
fläkt på 25 hk. Precis som i Sverige
är det 12 procents vattenhalt som
gäller vid inleverans av fröet.
– Men för att vara på säkra sidan
vill man ju helst nå 11–11,5 procent,
menar Trond.
Men de sista procenten är svåra
att torka ner, betydligt besvärli­
gare än de första procenten. För att
torkningen ska fungera är det en
fördel om luften som fläkten tar in
är förvärmd med några grader. En
intressant lösning på detta är att ta­
ket i torken är ”dubbelt”. Under ta­
ket, runt utsidan av torkbyggnaden
finns en ribbad spalt där luften kan
komma in. Under det svarta plåt­
taket finns ett innertak med arme­
rad plast cirka 50 cm ner. Genom
att solen skiner på taket innebär det
att luften som kommer in i fläkten
är cirka 4–5 grader högre än ytter­
temperaturen.
Inbyggd fläkt
Klimatsmart torkning. Med en luftspalt i takfoten runt byggnaden och en inbyggd fläkt som
suger in den förvärmda luften mellan det dubbla taket försäkrar man sig om att inte få rund­
gång med fuktig torkluft från fröråvaran.
14
Fläkten har också byggts in så att
den endast kan ta in torr luft som
kommer från luftspalten under
taket. Luften som gått genom fröet
luftas ut genom öppna portar. Detta
system innebär att det inte finns
någon risk att torken drar in fukt­
Svensk Frötidning 6/14
Hans Johan Kjølsrød:
”Som odlare av
många olika grödor
måste man vara
rationell.”
Pastoral dräkt. Norskt lantbruk
bedrivs i vackra miljöer.
Frö, knöl och rot.
Kjølsrøds nya torkanläggning med fyra stora fack får efter tork­
ningen av vallfrö tjänstgöra som lager för potatis och rotfrukter.
mättad luft från fröet. För att torka
ner de sista procenten kan det vissa
år behövas ytterligare tillskotts­
värme och då finns det möjlighet att
stötta ytterligare med värme från
transportabla värmepannor.
Satstork även till frö
Nästa besök var hos Jon Erik
Knotten. Även han odlar flera olika
fröslag som timotej, rajgräs, vit­
och rödklöver. Här är det inte en
planbottentork som används som
frötork utan Jon Erik använder sin
satstork även vid frötorkningen.
Torken rymmer 22 m3 och pannan
som förvärmer luften värms från
halmpannan. Luften som körs in i
torken håller en temperatur på cirka
40 grader, men värmeförluster gör
att temperaturen i fröet blir runt 25
grader. Värme tillsätts direkt när
fröråvaran läggs i torken.
Fröet måste röra sig
Tekniken vid satstorkning av frö är
att tillsätta värme och låta råvaran
flytta på sig.
– Var tionde minut öppnas spjäll­
let i torken och ett par hundra kilo
råvara flyttas neråt. Detta är oerhört
viktigt när man använder sig av sat­
stork, betonar Jon Erik.
Innan man installerade automa­
tik, fick spjället öppnas för hand.
Svensk Frötidning 6/14
En miss här så att råvaran blev lig­
gande still i någon timme kunde få
konsekvensen att tvingas till flera
timmars jobb med att spetta loss
frö som satt sig i torken. Genom att
materialet flyttas kontinuerligt tills
det nått sin rätta vattenhalt på cirka
11 procent är det inget problem att
tillföra värme direkt även om det
ibland handlar om höga vattenhal­
ter i råvaran. När det gäller timotej
använder sig även Jon Erik av tek­
niken att tröska två gånger i stäl­
let för att stränglägga. När timotej
läggs in håller den ofta vattenhalter
på upp emot 30 procent, men det
är inget problem att direkt tillsätta
värme så länge materialet cirkulerar
regelbundet.
Vid vårt besök var det rödklöver
som torkades. Den tröskades dagen
innan med en vattenhalt på 14 pro­
cent. Endast ett par procent vatten
behövde således torkas bort. Sorten
var Leia och även om själva trösk­
ningen gick enkelt är Jon Erik inte
helt nöjd med avkastningen som
han bedömer ligger kring 250 kilo
per hektar. Gräsen avkastade däre­
mot mycket bra.
Odlaravgift till nya försök
Jon Erik Knotten är även ord­
förande i Norsk Frøavlerlag vilket
»
10 snabba om norsk fröodling
• Cirka 3000 hektar vallfrö, varav
hälften timotej.
• Fröodlarna investerar stort i
torkanläggningar.
• Höga vallfröpriser.
• Det är vanligt med planbottentork.
• Fortfarande prisförhandlingar
mellan odlare och fröfirmor.
• Odlarorganisation liknande SFO
sedan 2001, www.froavlerlaget.no
• Satstork med förflyttning av fröet
används till samtliga fröslag utom
ängsgröe.
• Fläkten byggs in för att undvika
rundgång av fuktig luft.
• Steglös variator ger rätt luftmängd.
• Luft från ett dubbelt undertak
höjer lufttemperaturen med cirka
5 grader.
15
”
Den steglösa varia­
torn gör det enkelt
att anpassa ­fläkten så att
fröet inte lyfter.
Hans Johan Kjølsrød
ungefär är jämförbart med SFO. Det
finns sju lokala frøavlerlag i Norge
på samma sätt som vi har lokala
fröodlarföreningar. Givetvis blev
det en diskussion om våra organisa­
tioners uppgifter och odlingens eko­
nomi. Den största skillnaden mellan
oss är att i Norge förhandlar od­
larna fortfarande med fröfirmorna
om fröpriset. Det är höga fröpriser i
Norge. Exempelvis var timotejpriset
2013 kring 23 norska kronor per
kilo (cirka 26 svenska kronor) och
klöverpriset (diploida sorter) kring
51 norska kronor per kilo. Odlarna
betalar en odlaravgift till föreningen
på 2,5 procent av frölikviden. Dessa
pengar används framförallt till
forskning och rådgivning.
– Utan forskning och försök
skulle­vår fröodling vara död,
­poängterar Jon Erik.
Precis som i Sverige är det frö­
företagen som administrerar
­f röavgiften till föreningen.
Två torksystem
Dagens sista besök gjorde vi hos
Hans Johan Kjølsrød och hans
söner. Detta är en gård som
16
förutom fröodling och traditionell
spannmålsodling också är inriktad
på potatis och grönsaker. Kjølsrød
är med 200 hektar, Norges största
producent av potatis.
Fröodlingen består av timotej,
rödsvingel, ängssvingel, rajgräs och
ängsgröe. Vallfrötorkningen görs i
satstork med förflyttning av varan
var tionde minut på samma sätt
som hos Jon Erik Knotten, men det
finns dessutom en nästan ny stor
planbottentork och nedgjutna ka­
naler. Hela torken är byggd med
isolerade väggar och tak. Detta för
att den även används för att lagra
foderrotfrukter och potatis.
I torken finns fyra stora fack om
ca 100 m2 och två huvudkanaler
med 25 hk fläktar. Till fläktarna
är kopplat en steglös variator som
styr fläktens hastighet.
– Den steglösa varia­torn gör det
enkelt att anpassa ­fläkten så att
fröet inte lyfter. Även här förvärms
luften genom att den enda luft som
fläkten kan ta in kommer från
skullen ovanför det isolerade taket.
– Planbottentorken gör att vi
kan vara rationella och det är ett
måste om man ska klara av att ha
stora odlingar, poängterar Hans
Johan Kjølsrød.
Stora investeringar i tork
Sammanfattningsvis kan vi notera
att de norska fröodlarna vanligtvis
har gjort stora investeringar
i sina torkanläggningar. John
Ingar Øvergård som är rådgivare
i området menar att i stort sett
alla som bygger torkanläggningar
idag bygger en tork med nedgjutna
kanaler. Odlarna ser den stora
fördelen med att torkutrymmet
är flexibelt och kan användas till
flera olika grödor. Det är lätt att
lasta och flytta varan som finns
i torken/planlagret oavsett om
det är frö, spannmål eller andra
lantbruksprodukter.
Nya tankebanor
Vad är då det viktigaste som vi
ska ta till oss från våra norska
­kollegor? Jo, det är framförallt allt
när det gäller fläktens placering
och förvärmning av torkluften.
Genom att bygga in fläkten på
sådant sätt att den inte kan ta
in luft som kommer från själva
torkutrymmet riskerar man inte
rundgång med vattenmättad tork­
luft. Tekniken med att bygga ett
innertak under ett mörkt plåttak
utnyttjar dessutom möjligheten till
förvärmning av luften maximalt.
Det var också intressant att sat­
storken används till i stort sett alla
fröslag utom ängsgröe. Det krä­
ver dock en fröråvara med ganska
hög renvaruhalt/rensutbyte för att
det ska flyta bra i torken. Det görs
ingen luftning med kalluft innan
själva torkningen startas utan vär­
me tillsätts direkt. Det viktiga är
att råvaran måste flyttas med korta
intervaller för att torkas jämnt så
att man inte ska riskera att luften
kilar enklaste vägen.
•
Svensk Frötidning 6/14