1. No category

Richards
frötorkar
Torkmecka. De relativt nybyggda tork­
anläggningarna är sammankopplade med ett
varmluftsrör. Torkhuset till höger värms med
flispanna från vilken vid behov varmluft kan
tas till planbottentorken i huset bakom.
fixar Dalslandsregnen
Med 300 hektar ekologiskt vallfrö
i ett område som är känt för sin
höga nederbörd är torkningen
viktig för Richard Johansson.
Torkcontainrar, satstork och
planbottentorkar gör att han står
stabilt på tre ben redo för alla
tänkbara situationer.
Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
G
robarhet och renhet – det är
vallfröodlingens fundament!
Redan vid planeringen av
vallfrögrödan och sedan un­
der odlingen gång, går dessa att påverka
både direkt och indirekt genom sköt­
selåtgärder. Men slutklämmen är ändå
viktigast. Det kan inte nog understrykas
vikten av ett bra skördearbete, torkning
och lagring. Utan grobarhet blir det helt
enkelt inga pengar i börsen.
höstar - då gäller det verkligen att
ha koll på läget. Två tredjedelar av
odlingen är timotej, 50 hektar är
rödklöver och resterande 50 hektar
rörsvingel/rajsvingel. Richard har
under årens lopp byggt upp en strategi
som ska säkra torkningen för alla
tänkbara situationer:
– Vi har 3 kompletterande torksystem
vilket gör att vi kan få flyt i verksam­
heten och känna oss trygga med att
alltid hinna med torkningen.
Torktriumviratet består av 5 tork­
containrar, 4 planbottentorkar samt en
balktork med valmöjlighet mellan satseller kontinuerlig torkning.
Containrar torkar direkt
Torkcontainrarna är grunden i tork­
ningssystemet. De står ute i fält och fylls
på direkt från tröskan. När de är lagom
fyllda körs de in under tak hemma på
Västergården, en fläkt kopplas på och
luftning påbörjas omedelbart. Richard
är mycket nöjd med torkcontainrarna
– Man kommer igång och torkar
­direkt. Och skulle alla 5 containrarna
fyllas upp så fortsätter jag med plan­
Koll på läget. Torkningen börjar redan vid skörden. Stränglägg­
ning i rätt tid och rätt inställning av tröskan är viktigt för en bra
vara. Här kollar Johan Hansson rödklövern.
Tre torksystem
Odlar man som Richard Johansson 300
hektar ekologiskt vallfrö i Dalsland
– med ibland mycket nederbördsrika
18
Svensk Frötidning 6/14
Toppen med planbottentork.
Torkhus med fyra torkfack.
Praktisk för torkning av frö,
spannmål, flis, hö, halm mm
Richard Johansson,
Västergården
Driver cirka 900 hektar fördelat på
3 gårdar vid Mellerud i Dalsland.
Grödor: Vall, åkerbönor, vårvete, havre,
korn, höstvete, konservärt, vallfrö
Vallfrögrödor: timotej ca 200 ha,
raj-/rörsvingel ca 50 ha, rödklöver ca
30–50 ha.
Torkning av vallfrö
bottentorken eller satstorken.
Richard har själv byggt torkcontain­
rarna. Det är helt vanliga 38 m3 contain­
rar som kompletterats med ett upphöjt
golv som luften blåser in under och upp
i frömassan.
– Vi har använt dem i snart 10 års tid
och är mycket nöjda.
Richard fick inspiration till systemet
av en lantbrukare utanför Sollebrunn.
– Det är ju så det fungerar med oss
vallfröodlare, vi delar med oss och in­
spireras av varandra, betonar Richard.
Timotej är lite speciellt
Timotej är den största frögrödan och
200 hektar bär respekt med sig. Richard
stränglägger all timotej och luftar det
tröskade fröet helst enbart i containrarna.
– Vi lägger max 70 cm, sedan blir
det problem med mottrycket, berättar
Richard.
Det är stor skillnad i torknings­
Svensk Frötidning 6/14
egenskaper hos de olika fröslagen.
Speciellt timotej skiljer ut sig.
– Timotej är som sand, medan sving­
larna är som flis att blåsa genom!
Richard lägger helst inte timotej på
planbottentorken eftersom det behövs en
skyddande fiberduk för att fröna inte ska
trilla igenom plåten.
– Det är lätt att duken går sönder, så vi
kompletteringstorkar helst i satstorken.
All timotej går till sist genom sats­
torken med en lufttemperatur på 40 gra­
der. Timotejens volymvikt är cirka 500
kg/m3 vilket motsvarar havrens. Efter 1–2
dagar ligger vattenhalten på 11–11,5 pro­
cent vilket är lagom marginal till kravet
på max 12 procents vattenhalt.
– Tänk på att begränsa luften, stäng av
eller dra ner aspiratorn och se till att det
är tätt överallt, tipsar Richard.
Raj- och rörsvingel som flis
Först att skördas är raj­ och rör­
Bygger på en kombination av torkcon­
tainrar, planbottentork och balktork.
Torkcontainrar: 5 hemmabyggda,
38 m3 per container, fylls i fält direkt
från tröskan, hemma på gården
kopplas en fläkt kopplas till, eventuell
tillsatsvärme med elfläkt. 70 cm frö
med timotej och rödklöver, full höjd
med svinglar. Mycket bra system för
att säkerställa torkning av frö direkt vid
skörd (sid 21).
Planbottentork: 4 fack för torkning
av spannmål, frö, flis, halm mm. Ej
så lämplig för timotej. Värme från
flispanna.
Balktork: kombinerad sats­ och kon­
tinuerlig tork. 33 m3 per sats. Värme
från en flispanna. Hopbyggd med
planbottentorken.
svingel De beter sig helt annorlunda
jämfört med timotejen.
– Vi fyller containrarna fullt upp till
25–30 m3, utan att det blir något besvä­
rande mottryck.
Väl hemma på gården fortsätter tork­
ningen i containrarna eller på planbot­
tentorken. Behövs tillskottsvärme så
sätter Richard till elvärme till contain­
rarna. Planbottentorken får värme från
flispannan i det intilliggande torkhuset.
»
19
Torrt och fint. Slutlagring. När torkningen är avslu­
tad gäller det att hålla fröslagen åtskilda och torra.
Satstorken använder Richard helst inte
till svinglarna:
– Det hänger sig lätt och strular, och
det vill jag helst undvika.
När luftning och torkning är avklarad
läggs fröna i en lagringsficka i torkhuset,
eller på platta.
Rödklöver blåses direkt
Sist ut är rödklövern. Nu kan vi ha kom­
mit en bra bit in på hösten vilket gör det
allt svårare att hitta fina tröskdagar. Det
gäller verkligen att blåsa direkt och även
försiktigt tillsätta lite värme.
– Det brukar inte bli så stora mäng­
der så de 5 containrarna brukar räcka,
trots att vi inte lägger mer än 70 cm,
­berättar Richard.
Här får man se upp med rödklöver­
hylsorna som kan ställa till vissa pro­
blem i torkningen.
3 år sedan i en maskinhall. Den är in­
delad i fyra fack vilket gör det till ett
mycket flexibelt och bra system för hö,
halm, flis mm.
Löpande investeringar
Mer än bara tork
Torksystemet har Richard byggt upp
under ett antal år. Torkhuset av märke
Antti byggdes 2002 och är som nämnt
både för kontinuerlig- och satstorkning.
Till frö är det satstorkning som gäller
(33 m3 i en sats), det är helt enkelt för
små volymer för att köra kontinuerligt.
Tidigare odlade Richard ängssvingel
vilket dock inte gick så bra att torka med
denna metod.
Planbottentorken byggdes för cirka
Som stor fröodlare kan det vara mycket
förståndigt att säkra upp torkningen
med både hängslen och livremmar.
Men det gäller ju även att få till en bra
skörd både till mängd och kvalitet. Och
hur man lyckas med detta konsttycke
i ekologisk fröodling återkommer vi
till i nästa nummer av Frötidningen
då vi åter besöker Richard Johansson
på Västergården utanför Mellerud i
Dalsland.
•
Coola containrar.
Vid skörd töms
skörden direkt i
torkcontainrar för
direkttransport
till gården och
torkning. Contai­
nern växlas enkelt
av, fläkten kopp­
las till, materialet
jämnas ut (som
på bilden till cirka
70 cm rödklöver­
frö). Ett mycket
praktiskt system
som kompletterar
planbottentorken
och balktorken.