1. No category

Folkhälsoplan
2011-2015
Folkhälsorådet 2011-10-26 § 44, Kommunstyrelsen 2011-11-28 § 246, Kommunfullmäktige 2012-01-30 § 6
Folkhälsa och lokal utveckling
Det finns ett starkt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för
ekonomisk tillväxt och tillväxten påverka hälsoläget i befolkningen. För den enskilde
individen är god hälsa både en vinst i sig och en faktor för att förbättra de socioekonomiska
villkoren. Ur ett samhällsperspektiv ger god hälsa ökad arbetskraftsdeltagande, fler
produktiva år och högre produktivitet. En god hälsa bidrar till ekonomisk utveckling och
tillväxt för individen, näringslivet och samhället. Aktiva politiska beslut för att förbättra
folkhälsan är därför viktiga för att stödja en hållbar lokal och regional tillväxt.
Vikten av en långsiktig folkhälsoplan för Nybro kommuns del kan inte nog understrykas. I det
övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige: att skapa samhälliga förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen ges grunden till en länsstrategi. Kalmar län
brottas med likartade likväl som mångfacetterade problem. Nybro kommuns lokala plan syftar
till att ge plats åt Nybro kommuns prioriterade områden i den länsgemensamma
folkhälsopolitiska planen som kommer att gälla för Kalmar län fram till 2015.
MOTIV FÖR ATT SATSA PÅ FOLKHÄLSA
 Ohälsa kostar samhället stora pengar
 Med ett aktivt folkhälsoarbete kan många av våra
vanligaste folksjukdomar minska
 Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa
genom riksdagens beslut om mål för folkhälsa och
genom att ställa sig bakom FN:s konvention om
mänskliga rättigheter
Folkhälsa får människor att växa
2
Folkhälsa i Sverige
Den nationella folkhälsopolitiken består av ett övergripande mål som brutits ner i 11
målområden. Det övergripande folkhälsomålet är att skapa samhälliga förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Målområden:
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Alkohol, tobak, narkotika, doping och spel
Roll- och ansvarsfördelning
Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att följa upp folkhälsopolitiken. Det innebär att
Statens folkhälsoinstitut regelbundet lämnar folkhälsopolitisk rapport till regeringen. Det
innebär också att myndigheten varje år till regeringen ska lämna en lägesrapport om
livsstilsfrågor som är av stor betydelse för folkhälsan.
Kommunernas verksamhet har en bred och betydelsefull roll i arbetet för att bättra folkhälsan.
Särskilt viktig roll har kommunerna i att ge barn och ungdomar en bra start i livet samt att
värna om de äldres hälsa genom goda livsvillkor och hälsofrämjande livsmiljöer.
Regionförbundet i Kalmar är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i
Kalmar. Ansvarsområden som särskilt berör folkhälsoområdet är lärande, kultur, miljö och
ungdomsfrågor.
Länsstyrelsen arbeta med samordning, tillsyn, fördelning av statsbidrag och förebyggande
insatser mot ANTD (alkohol, narkotika, tobak och droger). Länsstyrelsen har också en stor
roll i jämställdhetsfrågor och ansvara för samordning och fördelning av statsbidrag till
kvinnofrågor, hedersrelaterat våld, trafficking och människohandel.
Landstinget har en enhet, Folkhälsocentrum, som ansvarar för epidemiologisk bevakning och
utveckling av folkhälsoarbetet i Kalmar län. Det är också Folkhälsocentrum som har det
övergripande ansvaret för sammanställning och framtagning av den länsgemensamma
folkhälsoplanen.
Ideella organisationer är guld värda och mycket viktiga samhällsutvecklare och
opinionsskapare. Det tar ett stort socialt ansvar genom att uppmärksamma
underrepresenterade samhällsgrupper.
Näringslivet börjar mer och mer ser vinster i att satsa på miljö och socialt ansvar.
3
Folkhälsa i Kalmar län
En Folkhälsopolitisk strategi har tagits fram i Kalmar län. Stategin är den första delen i en
trestegsprocess enligt figuren nedan som ska leda fram till en gemensam Folkhälsopolitisk
plan på länsnivå i Kalmar län.
När 13 lokala folkhälsoplaner tagits fram i alla kommuner i Kalmar län samt Landstinget ska
fokusområden på länsnivå utformas så de är anpassade utifrån de prioriteringar som de lokala
planerna pekar på. Vinsten med en länsgemensam Folkhälsopolitisk plan är många men
framförallt ger den möjlighet till systematisk och jämförbar uppföljning av prioriterade
områden.
Folkhälsa i Nybro kommun
Nybro Folkhälsoråd ska bedrivas i nära samarbete med landstinget, regionala myndigheter,
näringslivet och andra lokala organisationer. Rådet har till uppgift att ha kännedom om
folkhälsa i kommunen; att prioritera, skapa strategier samt leda och samordna det
tvärsektoriella folkhälsoarbetet i kommunen.
Folkhälsofrågor är förvaltningsövergripande i sin karaktär. Ur en organisationssynpunkt är det
viktigt att visa på hur olika ansvarsområden berörs utav de nationella folkhälsomålen. En
framgångsfaktor i folkhälsoarbete är att respektive förvaltning kopplar sina verksamhetsmål
till folkhälsa. Genom uppföljning av verksamhetsmålen blir det lättare att bedöma
konsekvenser av förebyggande eller hälsofrämjande insatser samt bedöma de ekonomiska
effekterna av sådana insatser.
Med fördel kopplas folkhälsofrågorna till Nybro kommuns andra övergripande styrdokument,
som till exempel Nybro kommuns översiktplan, jämställdhetsdokument och arbetsmiljöarbete.
Vidare bör även regionala styrdokument såsom länets regionala utvecklingsstrategi (RUS)
samt ANTD - strategin tas i beaktande vid långsiktig folkhälsoplanering.
4
Folkhälsa är politik
En utbildningsdag ledde vägen till folkhälsoprioriteringar i Nybro kommun. Syftet med
utbildningsdagen den 5 september 2011 var: att skapa fördjupade kunskaper om begreppet
folkhälsa, ge verktyg för ett framgångsrikt folkhälsoarbete samt identifiera prioriterade
områden som är särskilt angelägna för Nybro kommuns långsiktiga folkhälsoutveckling.
Alla förvaltningar och nämndspresidier bjöds in för att få möjlighet att påverka de långsiktiga
folkhälsostrategierna i Nybro kommun. Utifrån de workshops som genomfördes sammanställs
prioriteringarna i denna plan. Efter antagande kommer Folkhälsoplanen presenteras i alla
nämnderna.
Nybro kommuns långsiktiga folkhälsopolitiska plan bygger till viss del på Folkhälsopolitisk
rapport 2010 – Framtidens folkhälsa allas ansvar (Statens Folkhälsoinstitut 2010), i vilken de
11 nationella målområdena fokuserat i tre strategiska områden: 1) Goda livsvillkor, 2)
Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, 3) Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel.
Vidare har utvecklingssekreteraren under sommaren 2011 tagit fram en nulägesanalys för
folkhälsan i Nybro kommun vilken också fungerat som ett underlag till denna långsiktiga
folkhälsoplan. Nybro kommuns långsiktiga folkhälsoplan är en övergripande strategi, ett led
mot Nybro kommuns framtidsbild:
Vision 2030 – ”med sikte på 25 000”
”Nybro kommun har 25 000 invånare och är centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö.
Hela Nybro kommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden – ekologiskt, ekonomiskt,
kulturellt och socialt.”
5
Nybro kommuns långsiktiga folkhälsopolitiska målområden:
Prioriterade målområden i Nybro kommun 2011-2015
Utgångspunkten för denna folkhälsoplan är Nybro kommuns befolkning. Två väsentliga
frågor som man då bör utgår ifrån är: Hur ser befolkningen ut i Nybro kommun och har vi i
Nybro kommun hälsa på lika villkor?
Hur länge man lever och vilken kvalitet livet får kan inte härledas till endast en orsak. Var och
hur du bor har betydelse. Vilken utbildning du har och vilka grundläggande förutsättningar
som ges människor påverkar hälsan i stor utsträckning. De epidemiologiska1 grundpelarna
utgörs av ålder, kön, utbildningsgrupp, socioekonomiskt tillhörighet och geografisk
hemmavistelse.
MÅL 1. Delaktighet och inflytande i samhället
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna
för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen
har ett starkt samband med hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Prioriteringar:
 Ungdomsrådets inflytande i poliska beslut ska stärkas.
 Att föräldrarna i Nybro kommun känner sig trygga och säkra i sin föräldraroll samt vet
var de kan få råd och stöd.
 Att unga ses som en resurs och att barn och ungas åsikter beaktas i frågor som är dem
särskilt angelägna.
 Samverkan mellan Nybro kommun och ideella föreningar ska stärkas.
 Forum för social delaktighet för gruppen äldre (65+) ska utvecklas och stärkas.
Genomförande och uppföljning
 Antal ärenden väckta av Ungdomsrådet
 Antalet hälsofrämjande aktiviteter för kommuninvånarna, samverkan med ideella
föreningar.
 Andelen medborgare som tycker att Nybro kommun är en bra plats att bo och leva på
 Kontinuerlig uppföljning och utveckling av föräldrastödsprogrammet Värme &
Ramar.
 Barnkonventionen ska integreras och ligga till grund i det arbete som görs i
Barnhälsogruppen, Samordningsgruppen för ungdomsfrågor samt Ungdomsrådet.
Respektive arbetsgrupp ansvara för att en årlig uppföljning av efterlevande av
Barnkonventionen.
 Samverkan med Jutegården, aktivitetsledare på äldreboende samt anhörigsamordnare.
1
Epidemiologi är läran om sjukdomars förekomst i befolkningen
6
MÅL 3. Barns och ungas uppväxtvillkor
Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska
och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att
barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet (Statens
folkhälsoinstitut, 2011).
Prioriteringar:
 Att alla barn och unga i Nybro kommun växer upp under trygga förhållanden.
 Att mobilisera fler i samhället att ta ställning för drogfria ungdomar i ”Nybro mot
droger” anda.
 Verka för att arrangera och stödja drogfria miljöer och aktiviteter för unga.
 Stimulera till att undervisning i trygg och säker sexualitet vidareutvecklas samt att
sex- och samlevnadsundervisningen finns med hela tiden som en röd tråd genom
skolåren.
 Samverkan mellan Nybro kommun och ideella föreningar ska stärkas.
Genomförande och uppföljning
 LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012
 Fokus Kalmar län drogvaneundersökning (högstadium år 8 samt gymnasium år 2)
 Samverkan med ungdomsmottagningen och skolan gällande sexuell hälsa, samt
statistikuppföljning som hämtas från ungdomsmottagningen.
 Antalet hälsofrämjande aktiviteter, samverkan med ungdomsföreningarna i
kommunen.
7
MÅL 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel
Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag
och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobaks-,
dopnings- och spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa
områden är:

Minskat bruk av alkohol och tobak

Ett samhälle fritt från narkotika och dopning

Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.
(Statens folkhälsoinstitut, 2011)
Prioriteringar:
 Tillgång till narkotika, dopingmedel, alkohol och tobak ska minska.
 Barn och unga under 18 år ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol,
narkotika, doping eller tobak.
 Nybro kommun ska stödja och främja verksamhet som arbeta förebyggande inom
ANTD - samt spel området.
Genomförande och uppföljning
 Fokus Kalmar län drogvaneundersökning (högstadium år 8 samt gymnasium år 2).
Resultat förvaltas av Samordningsgruppen för ungdomsfrågor i samverkan mellan
kommunen, polisen, ungdomsmottagning och skol- samt fritidspersonal.
 Samverkan med Familjecentralen angående rökande blivande föräldrar samt
alkoholkonsumtion hos blivande föräldrar.
 Samverkan med Folktandvården gällande projekt Tobaksfri duo, kontinuerlig
uppföljning.
 Kompetensutvecklande insatser till professioner som arbete med barn och unga
gällande området beroende.
8
Utvärdering av den långsiktiga folkhälsopolitiska planen
För att få till en systematisk uppföljning och bra kvalitetsgranskning bör man använda sig av
någon form av planeringsverktyg. Det behövs en balans mellan de fyra stegen i modellen
nedan.
I steg 1 beskriver man nuläget i förhållande till önskvärd framtid. I detta skede bör man
relatera viktiga mål till möjliga mål.
I steg 2 processas prioriteringar fram, vilket i Nybro kommun genomfördes med tankesmedjor
i workshops. Steg 2 mynnar ut i Nybro kommuns långsiktiga Folkhälsoplan 2011-2015.
Folkhälsoplanen är politisk förankrad genom antagande i Nybro Folkhälsoråd samt
Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige, samt förmedlad till samtliga nämnder.
I steg 3 genomförs det som har beslutats att prioriteras. Folkhälsorådet stödjer
förvaltningsöverskridande samverkan och utveckling. Folkhälsorådet stödjer ideella
organisationer och det sociala ansvarstagande i så väl offentlig som privat verksamhet.
I steg 4 utvärderas aktiviteter som genomförts med fokus på både kvantitativa och kvalitativa
mått. Revidering av Folkhälsoplanen görs i och med årliga verksamhetsplaner.
4. Följa upp och
utvärdera
1. Ta fram mål
3. Genomföra
2. Prioritera och
utforma strategier
som leder mot
målen
9
Folkhälsorådet rapportera årligen till Kommunstyrelsen genom verksamhetsplan och
verksamhetsberättelse. Nybro kommun kommer från och med 2012 arbeta med
kvalitetssäkring av all verksamhetsplanering och måluppfyllelse genom verktyget Stratsys.
Genom att skapa en bättre översikt och insyn i alla kommungemensamma styrdokument finns
det förutsättningar för att folkhälsofrågorna tydliggörs.
En utvärdering som täcker alla folkhälsoaktiviteter under perioden 2011-2015 påbörjas under
hösten 2014.
Kontakt:
Johanna Morin, vik. utvecklingssekreterare
Telefon: 0481 -452 54
E-post: [email protected]
Grillning på Jutegårdens aktivitetshus
10