Ehlers-Danlos syndrom i den kliniska vardagen Av Eric Ronge, het av vissa leder enligt den så kallade Beightonskalan överläkare, samt mjuk sammetslen hud som eventuellt är lätt töj- Barn kl i ni ken, bar. Bland bikriterier, som dock inte är obligata, nämns bland annat positiv hereditet, luxationer, Skaraborgs Sjukhus Skövde smärtproblem, funktionella problem med mage-tarm Ehlers-Danlos syndrom (EDS) karaktäriseras av en grupp ärftliga bindvävssjukdomar som för närvarande omfattar sex typer. Hypermobilitetstypen (EDS-ht) är både den i särklass vanligaste och samtidigt den mest försummade typen och den får därför bli föremål för denna översikt. Gemensam för de sex EDS-typerna är olika former av defekt syntes av fibrillärt kollagen, det vill säga den komponent som avgör hållfastheten kroppens stödjevävnad.1 Detta medför bland annat överrörlighet och avvikande hudegenskaper, men i också många andra manifestationer i kroppens övriga delar. Patrenter med den klassiska typen av EDS är relativt och blodtryck. Denna typ har tidigare ansetts utgöra en relativt lindrig form av EDS, men studier visar att den ofta medför betydande funktionsnedsättningar och dålig livskvalitet.a Hypermobi I itetssynd romet Reumatologer i England myntade för nära 50 år sedan diagnosen hypermobilitetssyndromet HMS för smärtpatienter som var överrörliga men ej hade reumatisk sjukdom. Under de senaste decennierna har likheten mellan EDS-ht och HMS blivit alltmer uppenbar varför man i dag vill betrakta dem som likvärdiga.5 Synonymt med HMS används förkortningarna BJHS (benign joint hypermobility syndrome)och JHS. För diagnosen HMS krävs överrörlighet vid undersök- lätta att känna igen på grund av deras mycket töjbara ning men även historiskt samt ledvärk i flera leder un- och sköra hud utöver deras instabila leder, vilket bidrar till att diagnosen ofta kan ställas i unga år. Betydligt större risk att förbli odiagnostiserad löper de der minst tre månader. Diagnosen fastställs med hjälp som har EDS av den hypermobila typen, EDS-ht. Gränsdragningen mellan dessa två typer kan dock ibland vara diffus. av olika kombinationer av huvud- och bikriterier.6,T Så länge vi inte har några biokemiska eller genetiska markörer att falla tillbaka på bör vi betrakta EDS-ht och HMS som synonyma tillstånd, vilket markeras att man i dag ofta använder benämningen EDS/HMS i publikationer. För patienten är det åtminstone ett lika EDS-ht en vanlig åkomma Den officiella prevalenssiffran för EDS-ht är 1:5000, men betydligt högre förekomst anses ligga närmare sanningen. En författare anger 0,6 procent av alla kvinnor och 0,2 procent hos män som en grov skatt- svårt öde att vara drabbad av HMS som av EDS-ht.B ning av prevalensen.2 EDS-ht saknar, till skillnad från de övriga EDS-typerna, ännu genetisk och biokemisk kartläggning. Ärftlighetsgången uppfor sig som dominant men med varierande expressivitet. utpräglad multisystemsjukdom som även kan påverka Diagnostik av EDS-ht EDS/HMS en multisystemsjukdom Defekt kollagen kan orsaka problem överallt i kroppen där kollagen förekommer. Därför är EDS/HMS en det autonoma nervsystemet.e Anamnesen måste således omfatta symtomfrågor rörande flera organ och fun ktioner.lo Diagnostiken vilar enbart på anamnes och klinisk be- EDS/HMS i den kliniska vardagen Patienter med EDS/HMS söker hjälp inom flera disci- dömning med hyälp av kriterier som finns angivna pliner. Diagnosen bör övervägas vid följande specialist- GeneReviews.3 H i uvudkriterierna utgörs av överrörl ig- besök där nedanstående problem tas upp: T o Reumatologen blem. Finner man dessutom en tydlig släkthistoria Belastningsbetingade ledsmärtor i främst de stora le- med flera fall av invalidiserande icke-reumatiska led- derna. Ledinstabi itet. lnterm ittenta ledsvul lnader. problem är sannolikheten stor att det handlar om EDS/HMS.1s Ett holistiskt synsätt är således nödvändigt för att kunna förstå dessa ofta missförstådda pa- 1 1 I . Ortopeden Recidiverande subluxationer i främst axlar och knän. ldrottsrelaterade skador. 12 tienter. . Gynekologen/urologen/kirurgen Prolaps och bråck av olika slag. blåsrubbningar, bäck- Behandling bottenproblematik. Många individer med EDS/HMS klarar inte av heltidsarbete. Anpassning av arbetsmiljön, reducering av arbetstiden och en del hjälpmedel kan förbättra livsvill- . Smärtläkaren Ledsmärtor redan från unga år med eskalering i 20- 30-årsåldern. Ofta inslag av svår trötthet. Cervikala smä rtor. Smä rtsyndrom. 3 1 . Neurologen Perifera domningar, pseudoparalys på grund av sub- luxation. Wh iplashproblematik efter lindrigt trauma. 1a r Allmänläkaren Migrerande värk i leder och muskler, svår trötthet, problem med mage-tarm, yrsel, svimningar, huvudvärk, svår migrän, gynekologiska besvär med mera. Denna symtomflora tolkas av naturliga skäl ofta som enbart psykosomatik eller hypokondri. Utmaning Att ställa diagnos är en klinisk utmaning då de diagnostiska kriterierna är vaga och symtomen var för sig är vanligt förekommande i befolkningen. Överrör- lighet förekommer hos cirka 5-20 procent av befolkningen som en normal, harmlös egenskap, men kan ibland vara delfenomen i ett syndrom av typen EDS/HMS. Ofta har dessa individer utmärkt sig tidigt i livet med ovanligt mycket "växtvärk", klumpig motorik, dålig muskulär uthållighet, balansproblem, svår förstoppning och inte sällan neuropsykiatriska pro- koren. Lämpliga former av träning ska alltid uppmuntras. Psykologhjälp kan mycket väl behövas för att bearbeta den livskris som många av dessa patienter befinner sig i. Men enbart att få träffa en läkare som tar en på allvar och ställer en diagnos betyder oerhört mycket. Först då kan patienten få alla sina symtom förklarade och konstruktivt börja bearbeta sin livssituation. SLUTSATS Hypermobilitet ska betraktas som en potentiell riskfaktor och markör på att en kollagendefekt kan föreligga. Med klinisk undersökning och anamnes kan ofta en karaktäristisk syndrombild urskiljas med invalidiserande ledsmärtor, svår trötthet och diverse funktionella yttringar i centrum. Sen må det vara en smaksak huruvida vi kallar detta för Ehlers-Danlos syndrom av hypermobi litetstypen eller hypermobil itetssyndromet. Det rör sig om en stor patientgrupp som i dag alltför ofta har svårt att få hjälp i sjukvården. n"tär"nr"t l.DePaepeA,N/lalfaitF.TheEhlersDanlossyndrome,adisorderwithmanyfaces.ClinGenet2O'12Jul,82(1):1'11.2.Castori M.Ehlersdanlossyndrome,hypermobility type: an underdiagnosed hereditary connective tissue disorder with mucocutaneous, articular, and systemic man festations. ISRN Detna\a 2Q12;751768. 3. Levy Hp Ehlers-Danlos Syndrome, Hypermobility Type.2004Ocl22 [updated 20T2 Sep 13]. ln: GeneReviewsrM 4. Rombaut L, [/]alfait F, De paepe A, Rimbaut S, Verbruggen G, De Wandele l, Calders P lmpa rmeni and impact of pain in female patrents with Ehlers-Danlos syndrome: a comparative study w th f ibromyalg a and rheumatoid arthritis. ArthritisRheum2All)r1,63(7):1979-l9Sl.5.TinkeBT,BrdHA,crahameR,LavalleeM,LevyHP,SillenceD.Theackofclinical distnctonbetweenthehypermob ty type of Eh ers Dan os syndrome and the joint hypermobility syndrome (a.k.a. hypermobllity syndrome). Am J Nled cenet 2009 Nov;149(1 1):2368-2370.6- Ross J, cra hame R. loint hypermob ity syndrome. BMJ 2011 )an 2a342.c7161 .7. Fikree A, Aziz Q, Grahame R. Joint hypermob ty syndrome. Rheum Dis Clin North Am 2013 May:39(.2).419-430. 8. Castori N/, Morlino S, Cellett C, Celli N,4, Morrone A, Co ombi M, Camerota F, crammatico P N,4anagement of pain and fat gue n the joint hypermobil ty syndrome (a.k.a. Ehlers-Danlos syndrome, hypermobi ity type): princip es and proposal for a multtdisclplinary approach. Am J lVed Genet A 20'12 Aug;1 58A(8):2055-2070. 9. Adib N, Davies K, Grahame R, Woo f; Murray Kl. Joint hypermobility syndrome in childhood. A not so benign multisystert disorder? Rheumatology Oxford 2005;Jun;44(6).744-750. 10. GaztY NahirAM, Grahame R, lacob G. Dysautonomia in thejoint hypermobilitysyndrome. Am I Med 2003 Jul;1 1 5(1):3340. 1 1. Grahame R. Hypermobi ty: an mportant but often neglected area within reumatology. Nat C I n Pract Rheumatol 2OOB O cI;4( q:522-524.1 2. Wolf JM, Cameron KL, Owens BD. lmpact of lo nt lax ty and hypermobility on the musculoskeletal system. I Am Acad Orthop Surg 201 1 Arg,19(8).463-47 1. 13. Voermans NC, Knoop H, B eijenberg G, van Enge en BG. Pain in ehlers-dan os syndrome is common, severe, and associated with f unctiona impairment. .J Pain Symptom Manage 20'i0 Sep;40(3):370 378. 14- Voermans NC, Drost G, van Kampen A, Gabreö s-Festen AA, Lammens lvl, Hame BC, Schalkwijk J, van Engelen BG. Recurrent neuropathy as sociatedwithEhlers-Danlossyndrome.JNeuro 2006May;253(5):67067l.15.Castori M,Dordoni C,ValianteM,Sperduti l,Ritelli N,4,MorlnoSeta.Nosoogyand ped grees. Am i Med Genet A. 201 4 Dec;1 64(1 2):301 0 20.
© Copyright 2024