2013 ÅRET PÅ YLE ANSVARSRAPPORT HELA FOLKETS YLE Hösten 2013 var den varmaste på norra halvklotet sedan man för över hundra år sedan började föra statistik över temperaturen. Finland drabbades av stormar och översvämningar. Inom inrikespolitiken diskuterades kommunreformen samt reformen av social- och hälsovårdsbranschen, och åsikterna gick isär. Förlusten av Nokia kändes vemodig. Omfattningen av webbspionage väckte sensation och avslöjanden gjordes också i Finland. Gasattackerna i Syrien skakade om världen och fick hjälpen till de nödlidande att strömma till. Begravningen av en vördad president i Sydafrika samlade nationerna till en gemensam minneshögtid. Självständighetsmottagningen fick ett nytt format med konsert i Tammerforshuset och samlade som vanligt folket framför rutan. De här och många andra gripande händelser berättade vi om i tv, radio och på webben. Det är Yles uppgift: att förmedla information och stämningar – att erbjuda bildning, upplevelser och insikter åt alla finländare. Vi vill vara viktig just för dig, varje dag. Du håller Året på Yle och ansvarsrapporten 2013 i din hand. Till vår årsberättelsefamilj hör också: • Bokslutet, som berättar mera om Yles ekonomi och hur Yle använder de medel bolaget får av finländarna • Publikberättelsen, som berättar om hur Yles utbud möter sin publik – samt om Yles betydelse för finländarna och Yles ställning i mediebranschen • CG-rapporten, en redogörelse över Yles förvaltnings- och styrsystem. • Rundradions förvaltningsråds berättelse till riksdagen 2013. Besök vår webbplats Yle yhtiönä och sidorna Om Yle. Där hittar du årsrapporter, mer om vad som hände år 2013 och annat aktuellt om Yle. I årsberättelsen ingår en rapportering om Yles samhällsansvar. Rapporten stöder sig i tillämpliga delar på rapporteringsdirektivet Global Reporting Initiative (GRI G3.1) samt på rekommendationerna i den år 2012 utgivna bilagan GRI Media Sector Supplement om mediernas samhällsansvar. Vi har också beaktat den internationella standarden ISO 26 000:s principer om samhällsansvar. Enligt Yles egen bedömning uppfyller rapporten GRI:s rapporteringsnivå C. GRI-rapporten hittar du på webben. → yle.fi/yleisradio/om-yle MISSION Vi gör public service i världsklass VISION Yle stöder det finländska samhället och den finländska kulturen genom att erbjuda alla information, bildning, insikt och upplevelser VÄRDERINGAR Trovärdighet Oberoende Respekt för människan INNEHÅLL MERVÄRDE FÖR SAMHÄLLET 4 6 8 10 12 14 16 Verställande direktörens översikt: Yle finns till för alla finländare Styrelseordförandens översikt: Mediebranschen utvecklas genom samarbete Ansvar är kärnan i public service Medietrender Ekonomi: Arbete till den kreativa branschen Programutbud Året på Yle i korthet FÖR ALLA FINLÄNDARE 20 22 24 26 28 30 32 Yle hemma och ute i världen Regionerna: I landets alla hörn Journalistik: Trovärdigt och oberoende Innehåll: Samhälleliga initiativ Tjänster: För små grupper, på många språk Levan Tvaltvadze: En egen röst och plats Riikka Takila: Mission impossible – hur få tonåringen att fastna? 34 36 38 Pekka Laine: De djupa känslornas historia Publiken: Deltar och påverkar Intressegrupper: I öppen dialog DEN BÄSTA KOMPETENSEN 42 44 46 48 50 52 Personal: En kompetent arbetsgemenskap Personal: Välmående och premiering Partnerskap: Nya möjligheter Teknologi: Små och stora skärmar Miljö: Ansvarsfulla val och handlingar i vardagen Priser SÅ FUNGERAR YLE 56 58 61 62 64 Yles kanaler och tjänster Organisation och ledning Förvaltningsrådet Styrelsen Kontaktuppgifter 2 MERVÄRDE FÖR SAMHÄLLET Vi ger finländarna möjligheter att påverka och delta i den demokratiska diskussionen. Vi skapar mångsidig kultur öppet och tillsammans med finländarna. Vi bjuder på gemensamma upplevelser och delade stunder. Vi vill slå vakt om att alla medborgare är likvärdiga som medieanvändare. → Ansvaret syns i all vår verksamhet 3 YLE FINNS TILL FÖR ALLA FINLÄNDARE LAURI KIVINEN, verkställande direktör FRAMGÅNGAR, MEN OCKSÅ RUM FÖR FÖRBÄTTRING Program som berör, stora samhälleliga projekt, betydande multimediala öppningar och en ny finansieringsmodell. För oss var år 2013 inspirerande och arbetsfyllt, ett år av förnyelser. Vi har fått ett viktigt uppdrag: public service, och det uppdraget vill vi sköta så att varje finländare kan uppleva att den får något värdefullt från Yle. I en värld av förändrade medievanor är vårt främsta mål fortfarande att nå alla finländare. Yle finns till för alla – oberoende av bakgrund, bosättningsort eller ekonomi. Vi vill lyssna på finländarna och vara närvarande i allas vardag. Alternativen blir allt fler, för oss alla, och då blir det ännu viktigare än tidigare att innehållen är lätta att hitta. Yles verksamhet har en stark kärna. Public service som media har ett stort inflytande i samhället och vi förstår vårt ansvar. Vår uppgift är att ge finländarna andligt kapital och välbefinnande: information, bildning, insikter och upplevelser. Oberoende och pålitlig information är en grundförutsättning för medborgarsamhället, den fria debatten och demokratin. Vi ger alla en möjlighet att delta i den digitala tidens kommunikation och interaktion. Vi främjar den kreativa branschens livskraft och vill att det ska vara lätt för våra samarbetsparter att arbeta med oss. Det är ett värde som inte helt och hållet kan mätas i pengar, men en investering i vår gemensamma framtid. Av finländarna anser 90 % att Yle spelar en viktig roll i samhället. Yle har en särskilt viktig uppgift när det gäller att främja medborgarsamhället, kultur och bildning, gemenskap och upplevelser samt jämställdhet. Finländarna anser också att vi har lyckats inom de här områdena. Men när det gäller jämställdheten anser man att vi fortfarande kan bli bättre. Dagens medievärld är delad och splittrad, och övergången till de digitala tjänsternas värld har ökat den digitala klyftan mellan medborgarna. Public service har som uppgift att se till att alla finländare är så likvärdiga som möjligt, såväl som användare av digitala medietjänster som inför förändringar inom både medier och teknik. Enligt finländarna har det inte varit tillräckligt lätt att hitta våra tjänster, och tjänsterna för specialgrupper och invandrare har inte motsvarat vardagens behov. Kritiken är befogad. Det här rättar vi till både genom innehåll och genom handling. Vi hade redan nya öppningar i bland annat nyheter och aktualitetsprogram år 2013, och mer är på gång. 80 % av finländarna ser Yles verksamhet som öppen och ansvarsfull. Det är en hög siffra, men också den kan förbättras. Därför går vi årligen igenom Yles etiska verksamhetsprinciper, månar om persona- 4 len, och beaktar miljöaspekter i både stora och små beslut. Folk litar på Yle, men har också önskemål och förväntningar på oss. Bara hälften av finländarna anser att Yle berättar tillräckligt öppet om sin egen ekonomi. Det här tar vi som ett tydligt önskemål och också som en välkommen utmaning. Bland annat förnyelsen av vår ekonomistyrning, som inleddes i fjol, kommer att skapa en förbättring här. na webbtjänster. Det här är viktigt för alla finländare, för det är endast så vår medievärld kan förbli rik och mångsidig. Det är viktigt att vi ser till att nästan 90 % av alla pengar för programverksamheten också i fortsättningen används för produktion och distribution av inhemska innehåll. I fjol utökade vi vårt samarbete med indiebolag rejält. Vi strävade efter att stärka av-branschens internationella framgång, och vi satsade på manuskript och försäljning av drama. Mediapolis i Tammerfors är ett gott exempel på våra partnerskap. Inom de närmaste åren kommer de säkert att få många olika former. Tekniska samarbetsprojekt, tillgång till Yles resurser för partnerna, öppen data, verksamhet med organisationer, företag och skolor – av allt detta vill vi göra ett dagligt, eftertraktat och inspirerande samarbete. Vår public service-roll ger oss många möjligheter men också förpliktelser. Dem tar vi öppet och entusiastiskt emot för att alla som betalar Yleskatt ska kunna uppleva att vi verkligen är hela folkets Yle. FÖR DE FINLÄNDSKA INNEHÅLLEN Medievärlden förändras snabbt. Kommersiella medier kämpar bland affärsmodeller som ständigt förändras, och vårt gemensamma bekymmer på den globala marknaden handlar om hur vi ska producera finländska innehåll ooch nå vår publik också i fortsättningen. Vi hoppas att också de inhemska kommersiella medierna ska nå framgång i det förändrade marknadsläget, som de nya affärsmodellerna skapar, och att de ska lyckas när det gäller att till exempel avgiftsbelägga si- YLES UPPDRAG Bolagets uppgift är att tillhandahålla ett mångsidigt och omfattande allmännyttigt televisions- och radioprogramutbud med tillhörande special- och tilläggstjänster för alla på lika villkor. Dessa och andra allmännyttiga innehållstjänster kan tillhandahållas i allmänna kommunikationsnät både riksomfattande och regionalt. Den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte skall särskilt: teckenspråk och i tillämpliga delar även för andra språkgrupper i landet; 1) stödja demokratin och enskildas möjlighet att påverka, genom att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussioner samt en möjlighet till växelverkan; 5) stödja tolerans och kulturell mångfald samt sörja för programutbud även för minoriteter och specialgrupper; 6) främja växelverkan mellan olika kulturer och upprätthålla ett programutbud som riktar sig utomlands; 2) producera, skapa, utveckla och bevara inhemsk kultur, konst och stimulerande underhållning; 7) förmedla myndighetsmeddelanden som anges närmare genom förordning och ha beredskap för att sköta televisions- och radioverksamheten under undantagsförhållanden. 3) i programutbudet beakta synpunkter som har att göra med allmänbildning och jämställdhet, erbjuda möjligheter till lärande och självutveckling, lägga vikt vid program avsedda för barn och ungdomar samt tillhandahålla andaktsprogram; Lagen om Rundradion Ab 7 §, Allmännyttig verksamhet 4) behandla den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningen på lika grunder i programverksamheten samt tillhandahålla tjänster på samiska, romani och 5 MEDIEBRANSCHEN UTVECKLAS GENOM SAMARBETE KARI NEILIMO, styrelsens ordförande Under de senaste åren har man särskilt i dagspressen livligt diskuterat Yles finansiering, omfattningen av public service och utbudet på webben. Samma debatt om public service-mediebolagens ställning förs i många europeiska länder. Medan den nya finansieringsmodellen garanterar Yle en stabil finansiering lider tidningspressen och också de kommersiella elektroniska medierna av det aktuella ekonomiska läget. I bakgrunden ligger också de förändrade medievanorna: kunderna föredrar digitala medier. Kritiken handlar främst om omfattningen av Yles public service-tjänster och utvecklingen av Yles webbtjänster, särskilt Yle Arenan. Varför har Yle oftast tigit i den mediedebatt som handlat om bolagets egen verksamhet? Yles finansiering fastställs av Yles ägare – riksdagen. Yle deltar inte aktivt i sina egna medier i debatten om bolagets finansiering eftersom det inte är Yle själv som beslutar om den. Det är ägaren som definierar public service-verksamhetens mål, omfattning och riktlinjer gällande innehåll. Ägaren fattar också beslut om finansieringen, som public service-uppdraget genomförs med. Riksdagen godkände enhälligt Rundradiolagen i slutet av år 2012. Lagen utgör grundstenen i Yles strategi. Yles ägarförvaltning och operativa ledning eftersträvar att i sin praktiska verksamhet verkställa Rundradiolagen så väl som möjligt. En stark kundinriktning i tjänsteutbudet är det som styr Yles verksamhet: Yle producerar tjänster för alla finländare. Något som hamnat i skymundan i debatten är det stora antal projekt där Yle tillsammans med de övriga mediebolagen utvecklar den finländska mediebranschen. År 2013 köpte Yle radio- och tv-program av produktionsbolag för närmare 25 miljoner euro. Inköpen har ökat med över 10 miljoner euro under de senaste två åren, och i företagen sysselsätter detta flera hundra proffs inom branschen. Var femte euro i de här mediebolagens omsättning är ett resultat av samarbetet med Yle. Samarbetet är starkt också när det gäller inhemsk filmproduktion. Mediapolis i Tammerfors och Böle Studior som nu genomförs i Helsingfors utvecklar hela mediebranschen genom brett samarbete – undervisning, forskning och innehållsproduktion. I centren skapas nya innovativa verksamhetsmodeller för finländska medier, också för internationalisering. Yles kompetens, studior och teknik kan utnyttjas allt bättre. Yle har redan i många år producerat många elektroniska medietjänster för de kommersiella mediebolagen. Genom nya samarbetsformer kan mediebranschens tjänster utvecklas för att allt bättre motsvara de förändrade behoven. 6 Förståelsen för medieanvändningens behov kräver forskning, utbildning, utveckling av tjänster och förnyelse av tjänstemodeller och tekniker. Det här kan man göra tillsammans. När det gäller affärsverksamheten på mediemarknaden har varje aktör kvar både sin frihet och sina utvecklingsmöjligheter, såvida viljan och förmågan att utnyttja dem finns. Möjligheterna är fler än hoten. Yle är alltid berett att utöka samarbetet och finna nya modeller för det. Tillsammans kan vi forma framtiden för den finländska mediebranschen. YLES STRATEGISKA MÅL YLE FINNS TILL FÖR ALLA FINLÄNDARE YLE ÄR ETT MERVÄRDE FÖR SAMHÄLLET YLE HAR MEDIEBRANSCHENS BÄSTA KOMPETENS • • • • • Våra innehåll är viktiga i vardagen, oavsett ålder, kön, bosättningsort, livssituation eller bakgrund. Vi skapar mångsidig kultur, öppet och tillsammans med finländarna. Vårt innehåll går lätt att hitta i en värld med många kanaler. • • Finländarna värdesätter Yle och ser det som betydelsefullt för samhället. Vi skapar möjlighet för alla att delta i den digitala erans kommunikation och interaktion. • • Vi har de kunnigaste medarbetarna och samarbetsparterna. Vi förnyar modigt vår verksamhet. Vi fungerar öppet och effektivt. Vi främjar den kreativa branschens livskraft och vill att det ska vara lätt för våra samarbetsparter att verka tillsammans med oss. PERSPEKTIV PÅ HUR VI ÄR ETT MERVÄRDE • Medborgarsamhället – vi gör det lättare att delta i och påver• • • • Diskussionen om hur vi är ett mervärde för samhället är en del av innehållsproduktionen. År 2013 filmade programmakare för nästan 50 program olika sätt att vara ett mervärde sett ur fem synvinklar. Utifrån synvinklarna bildar man mätare för värdeskapande, och de ska tas i användning år 2014. Målet är att bedömningen, mätningen och uppställandet av mål för det samhälleliga värdet och dess effekter ska vara en del av programplaneringsprocessen år 2015. ka den demokratiska debatten. Kultur och bildning – vi stärker en mångsidig kultur och bildning. Gemenskap och upplevelser – vi inbjuder till att dela erfarenheter och att trivas tillsammans. Likvärdighet i den digitala eran – vi gör innehållen lätt tillgängliga. Yle vill nå alla. Partnerskap – vi främjar den kreativa branschen och är en föregångare inom samhällsansvar. Yles strategi → yle.fi/yleisradio/om-yle 7 ANSVAR ÄR KÄRNAN I PUBLIC SERVICE MÅL OCH MODELLER I PRAKTIKEN Mediernas samhällsansvar har många dimensioner och egna särdrag. Medierna är viktiga i folks vardag och i den offentliga debatten. Det är mycket medierna gör genom sina innehåll, de använder makt, påverkar tankar, strukturerar världsbilden, underhåller, skapar upplevelser och lyfter fram ämnen till allmän diskussion. Ansvar är kärnan i Yles public service-uppdrag och verksamhetens värdegrund. Redan lagen föreskriver att vi främjar medborgarnas jämställdhet, språklig och kulturell livskraft och en pluralistisk bild av Finland. Yle har en etablerad roll när det gäller att stärka demokratin och medborgarsamhället. Därför förstår vi att också vårt ansvar är bredare än innehållen av lagen. Yles ledningsgrupp svarar för den operativa verksamheten och det strategiska ledarskapet utifrån styrelsens och förvaltningsrådets riktlinjer. Ledningen styr också hur det etiska regelverket, en ansvarsfull personalpolitik och dito miljöansvar genomförs i praktiken. Med hjälp av kvalitativa och kvantitativa mätare samt interna och externa granskningar följer Yle upp att målen förverkligas. År 2013 har man i ledningsgruppen och interna arbetsgrupper i bolaget behandlat teman och projekt kring Yles samhällsansvar. Målet är att fortsättningsvis utveckla nya verksamhetsmodeller och mätare för hur Yle är ett mervärde. Vi förbättrar också våra system för uppföljning och rapportering. Yle förnyar sin modell för verksamhetsstyrning som ett långsiktigt projekt under åren 2012–2015. År 2013 togs en ny ekonomistyrningsmodell i bruk. Detta utgjorde det första skedet i det sk. Ruori-projektet. Yle har varit medlem i nätverket för ansvarsfullt företagande FiBS rf sedan 2011. ANSVARSFULLA VAL Ansvaret finns med i alla val och beslut som Yle gör som mediebolag, samhällsaktör, pålitlig arbetsgivare och samarbetspart. Ett av Yles strategiska mål är att vara ett mervärde för samhället, det vill säga påverka samhället på ett positivt sätt. De etiska reglerna hör till ansvaret. Reglerna styr de journalistiska valen och all innehållsproduktion. Vårt ekonomiska ansvar blir synligt då vi använder Yleskatten effektivt och stöder sysselsättningen inom branschen. Vi utvecklar personalens välmående, kompetensutveckling och ett gott ledarskap. Vi vill att Yle ska vara en engagerande och inspirerande arbetsplats också för kommande förmågor. Vi beaktar också hållbar utveckling och miljön i vår verksamhet. När unga proffs väljer arbetsgivare blir ansvar och etik allt viktigare värden vid sidan av intressanta arbetsuppgifter och mångsidiga karriärmöjligheter. Vi förväntar oss att också våra samarbetsparter agerar ansvarsfullt. 8 YLES ANSVAR INOM OLIKA OMRÅDEN (% av befolkningen) ÅR 2013 % 0 ÖPPENHET 10 20 30 40 50 60 70 80 90 9 71 8 68 11 SYNLIGHET 19 54 17 EFFEKTIVITET 5 57 22 2 14 EKONOMISK TRANSPARENS 2 47 35 3 13 BEAKTAR SAM HÄLLELIGT ANSVAR � Väldigt mycket � Ganska mycket � Ganska litet 14 100 1 5 1 12 5 5 � Inte alls � Vet inte Undersökningen Hur värdefull är Yle för finländarna 2013: TNS Gallup Oy – Yle Strategia Mer om Yles administration, ekonomi, interna kontroll och riskhantering: Bokslut 2013, Rapport om förvaltnings- och styrsystemet 2013 → yle.fi/yleisradio/om-yle 9 MEDIETRENDER • Övergången till HD-teknik innebär parallella distributionssätt (SD/HD) fortfarande under en lång tid och binder också Yles resurser. • Avtalslicensbestämmelsen som har fogats till upphovsrättslagen ger nya möjligheter till avtal om upphovsrätter och gör det bland annat lättare att öppna Yles arkiv. • • • • • • • • • Den digitala klyftan mellan finländare blir djupare: alla har inte alltid den kunskap eller de möjligheter som krävs för att skaffa ny utrustning, och nätförbindelserna är inte likadana i landets olika delar. Medieteknologin utvecklas: UltraHD- eller "4K”-tv-mottagare med allt bättre bildkvalitet, smartklockor och smartglasögon samt bilar försedda med datakommunikationsförbindelse dyker upp på marknaden. • • Medieinnehåll används allt mer mobilt – var och när som helst, med smarttelefoner och pekdatorer. 76 % av finländarna i åldern 15– 30 använder sociala medier dagligen. Alla mediehus, även Yle, utvecklar sina webb- och mobiltjänster i en allt mer interaktiv riktning. Videoutbudet på internet ökar när också tidningarna publicerar innehåll i videoformat. Öppen data leder till nya innovationer, som ger bättre tillgång till information – också till Yles innehåll. Pekskärmar används allt mer: i slutet av år 2013 hade redan 26 % av hushållen en pekdator. Också Yle måste beakta det allt större spektret av plattformar i sin planering och utgivning Inom räckhåll för finländarna finns ett enormt globalt medieutbud, som jämförs med inhemska innehåll – även Yles. Produktion av inhemskt innehåll och utveckling av dess kvalitet ger finländska medier konkurrenskraft. Yles roll som främjare av den finländska kreativa branschen betonas eftersom Yle själv gör eller köper in merparten av de innehåll som görs i Finland. Då mediebranschen blir internationell framhävs värdegrunden i public service. Trots den allt hårdare konkurrensen har Yle som public service-bolag fortfarande en stark relation till finländarna. 10 • Kommer Yle också i fortsättningen kunna erbjuda och utveckla intressanta innehåll för olika målgrupper och samtidigt tillföra likvärdighet i den digitala eran genom att svara på olika medieanvändningsbehov i olika medier? YLE OCH MEDIEMARKNADEN I FINLAND 2003–2012 milj. € 999 1000 982 1025 1088 1097 1000 914 825 800 681 738 789 800 600 600 400 330 385376388 398 359 374 383 415 423 200 0 400 200 2003 2004 2005 20062007 20082009 2010 2011 2012 0 Statistikcentralen: Statistik över massmedier och kultur. Yle: Yle på e-mediernas marknad i Finland. Uppgifter för 2013 ej tillgängliga. TV & radio sammanlagt inklusive Yle Yles omsättning Mediebranschen upplever en världsomspännande omvälvning. Det digitala har avsevärt förändrat produktionen, distributionen och mottagningen, och utvecklingen går vidare i takt med den ökande automationen. Situationen är svår för de kommersiella medierna, och det bekymrar också Yle. De tryckta mediernas andel av annonsförsäljningen har sjunkit i redan ett tjugotal år och digitala reklam- och upplageintäkter ersätter inte inkomstbortfallet. Betal-tevens intäkter har minskat. På lång sikt sjunker också reklamintäkterna för traditionella tv-sändningar, när annonsering och sändningar flyttar ut på webben. På den finländska marknaden delar globala aktörer som Facebook och Youtube på reklamintäkterna för videoreklam på internet. Nya konkurrenter som Netflix, HBO, Viaplay och Filmnet har dykt upp på fältet för videoprenumerationer med månadsavgift. 11 EKONOMI ARBETE TILL DEN KREATIVA BRANSCHEN År 2013 var det första året med Yleskatt. Yleskatten ersatte tv-avgiften, som var knuten till enskilda tv-apparater. Skattens storlek beror på betalarens inkomster. Låginkomsttagare är helt befriade från Yleskatt. Med Yleskatten finansierar vi hela public service-verksamheten: 4 tv-kanaler, 6 riksomfattande FM-radiokanaler, 3 digitala radiotjänster samt ett omfattande webbinnehåll. År 2013 satsade Yle bland annat på innehåll för barn och unga samt på webbtjänster. För sporten var det ett mellanår mellan de olympiska spelen. De viktigaste investeringsobjekten var Yles lokaler och utrustning i Mediapolis i Tammerfors samt förnyelsen av studiorna i Böle. Yle är ett mediebolag som ägs av finländarna. Det hör till public service-uppdraget att Yle ska främja inhemsk kultur och livskraften i den kreativa branschen. Yle använder 85 % av medlen reserverade för programverksamhet till inhemska innehåll. Av alla medel Yle använder blir uppskattningsvis över 90 % kvar i landet. Av programutbudets kostnader använder vi 207 miljoner på tv-program, 73 miljoner på radioprogram och 29 miljoner euro på webbtjänster och mobila tjänster. YLES KOSTNADSSTRUKTUR Sammanlagt 464,4 milj. euro (förändring +11,5 milj. euro) INNEHÅLL OCH TJÄNSTER Sammanlagt 318,6 milj. euro % % Yle är en betydande aktör när det gäller sysselsättning inom den kreativa branschen. Utöver sin egen fasta personal betalade Yle löner och honorar till över 6 000 frilansredaktörer och konstnärer. Yles personalkostnader var 234,8 miljoner euro, vilket är cirka 50 % av omsättningen. Yle köpte tjänster och produkter av företag och samfund i Finland för sammanlagt 187 miljoner euro, och av denna summa var av-branschens andel 58 miljoner euro. Genom Yle kanaliserades totalt 74 miljoner euro till den inhemska kreativa branschen, utöver Yles egen personal. Yle betalade • 16 miljoner euro i honorar till frilansar • 25,6 miljoner euro för inhemska programinköp • 76,3 miljoner euro i upphovsersättningar för program och musik. � Innehåll och tjänster 4 8 (2012: 67 %) � Nyheter (2012: 18 %) 7 � Distribution (2012: 8 %) 15 � Teknologi och 6 12 ARBETE TILL REDAKTÖRER OCH KONSTNÄRER infrastruktur 69 21 (2012: 4 %) � Avskrivningar och gemensamma medel (2012: 11 %) 17 � Aktualiteter (2012: 12 %) � Fakta (2012: 16 %) 11 (2012: 10 %) � Gemensamma funktioner � Sport (2012: 14 %) 12 17 12 � Kultur och underhållning (2012: 20 %) � Drama (2012: 15 %) � Barn och unga (2012: 5 %) FINANSIELLA NYCKELTAL VERKSAMHETENS OMFATTNING (mn euro / %)* Omsättning förändrings-% Övriga rörelseintäkter förändrings-% Kostnader och avskrivningar förändrings-% Balansomslutning Bruttoinvesteringar, materiella och immateriella tillgångar % av omsättningen 2013 2012 2011 2010 2009 465,9 6,2 3,2 -81,4 464,4 2,5 276,3 29,5 438,7 5,6 17,4 2,4 453,3 4,5 277,4 26,0 415,4 4,3 17,0 -21,3 433,9 -3,0 312,9 32,7 398,4 2,7 21,7 -6,9 447,1 8,0 302,3 29,7 388,0 3,1 23,3 9,4 414,1 3,2 313,1 31,1 6,3 5,9 7,9 7,5 8,0 39,2 8,4 4,7 1,0 4,2 0,9 41,2 9,4 2,8 0,6 3,7 0,8 27,1 6,5 -1,4 -0,4 -0,3 -0,1 -0,7 -0,2 -27,1 -6,8 -26,5 -6,6 22,4 5,8 -2,9 -0,7 1,9 0,5 0,5 48,6 65,0 0,1 46,9 75,7 0,3 40,4 17,4 0,3 41,9 13,4 0,4 48,9 4,5 3 173 418 3 591 1 74,1 13,4 187,5 3 103 409 3 512 168,2 12,1 180,3 3 092 403 3 495 163,7 12,8 176,5 3 180 475 3 655 166,5 13,3 179,8 3 307 446 3 753 162,3 13,3 175,6 LÖNSAMHET (mn euro / %)* Rörelsevinst/-förlust % av omsättningen Röreslevinst/förlust före extraordinära poster % av omsättningen Räkenskapsperiodens vinst/förlust % av omsättningen FINANSIERING OCH EKONOMISK STÄLLNING Quick ratio Soliditetsgrad % Räntebärande främmande kapital (mn euro) PERSONAL Antal tillsvidareanställda 31.12 Personal i årsverken 31.12 Antal anställda totalt Löner (mn euro) Premier (mn euro) Löner och premier sammanlagt (mn euro) Quick ratio = Finansieringstillgångar – förskott på upphovsrätter Soliditet = Kortfristigt främmande kapital Eget kapital Balansomslutning X 100 *nyckeltalen för åren 2009-2011 är inte jämförbara med åren 2012-2013 pga. den förändrade defintionen på omsättning Mera om ekonomin i bokslutet → yle.fi/yleisradio/om-yle 13 PROGRAMUTBUD INNEHÅLLENS ANDEL AV TV-TIMMARNA, TOT. 17 965 INNEHÅLLENS ANDEL AV RADIOTIMMARNA, TOT. 47 160 % % 9 10 26 7 � Nyheter (2012: 7 %) � Aktualiteter (2012: 11 %) 11 7 � Sport (2012: 8 %) � Aktualiteter (2012: 23 %) 60 � Kultur och underhållning 5 22 � Fakta (2012: 28 %) � Drama (2012: 27 %) 30 � Nyheter (2012: 7 %) (2012: 10 %) 1 � Barn och unga (2012: 9 %) 4 8 � Sport (2012: 4 %) � Fakta (2012: 7 %) � Drama (2012: 1 %) � Kultur och underhållning (2012: 58 %) � Barn och unga (0 %, 2012: 0 %) Omfattar rikstäckande sändningar, men inte sändningar på samiska, Yle Mondo, Yle Klassinen eller parallella landskaps- och regionalsändningar, förutom ”lokalfönstret”. TV-SÄNDNINGAR SAMMANLAGT * RADIOSÄNDNINGAR SAMMANLAGT* 2013 förändring sedan 2012 2013 förändring sedan 2012 **PROGRAMTIMMAR................................ 18 353..............................- 79 timmar ***INHEMSKA FÖRSTA.............................. 4 550...........................- 359 timmar SÄNDNINGAR GRAD AV INHEMSKT URSPRUNG..........53 %............+0,2 %-procentenhet ****GRAD AV EUROPEISKT.........................86 %..............-1,6 %-procentenhet URSPRUNG ****ANDEL AV OBEROENDE...................... 31 %...............+ 7 %-procentenhet PRODUCENTER **RIKSOMFATTANDE............................. 44 760..................... - 60 timmar PROGRAMTIMMAR - första sändningar av programutbudet.................... 84 % ....... - 7 %-procentenhet - andel musik i utbudet ...................................................47 %........+ 1 %-procentenhet **REGIONALA PROGRAMTIMMAR.................32 440..................... - 90 timmar PROGRAMTIMMAR PÅ SAMISKA........................1 590......................+ 20 timmar YLE MONDO.................................................................. 8 760.......................- 24 timmar ***YLE KLASSINEN .................................................. 6 200....................+ 210 timmar PROGRAMTID SAMMANLAGT...........................93 750....................+ 60 timmar * Markbundna sändningar förutom HD-sändningar och SVT World * Markbundna sändningar exklusive samtidiga sändningar i tv. ** Om man inte räknar med parallella regionala nyhetsändningar var antalet programtimmar 17 965 timmar. ** Alla kanaler sänder program dygnet runt och lånar delvis varandras sändningar. Programtiden omfattar inte programtimmar som lånats från övriga Ylekanaler. När sådana timmar räknas med var sändningstiden sammanlagt 104 770 timmar (förutom kanalen Yle Saame Radio.) *** Omfattar inte sportprogram via internationell signal (445 timmar). **** Exklusive nyheter och sport. *** Sänds endast i det digitala televisionsnätet 14 VIDEOR PÅ YLE ARENAN UNDER 2013 (program och klipp totalt 12 218 timmar) % 8 13 LJUDFILER PÅ YLE ARENAN UNDER 2013 (program och klipp totalt 14 879 timmar) %2 8 � Nyheter 13 � Aktualiteter 11 22 12 21 8 1 13 � Sport � Drama � Kultur och underhållning 2 8 � Barn och unga � Aktualiteter 21 47 � Fakta � Nyheter 8 � Sport � Fakta � Drama � Kultur och underhållning � Barn och unga INNEHÅLL PÅ ARKIVET 31.12.2013 VIDEO ............. 18 525 (år 2013 2 436 klipp, 474 timmar) AUDIO ............. 59 00 (år 2013 590 klipp, 177 timmar) ↑ Den finskspråkiga radioteatern bjöd på Riikka Pulkkinens hörspel Wunderbar! som utspelar sig i teatervärlden. Alla roller spelades av Krista Kosonen. Bild: Jyrki Valkama/Yle Bildtjänst ← Dramaserien #lovemilla var favorit bland 12–15-åringar och levde på sociala medier. Huvudpersonen Milla sommarjobbade på en lunchrestaurang och spelades av Milka Suonpää. Bild: Jussi Nahkuri/Yle Bildtjänst 15 ÅRET PÅ YLE I KORTHET 08 Yle sänder VM i friidrott från Moskva i tv, radio och på webben. Sändningarna har som flest 1,3 miljoner tittare. 04 Projektet Böle Studior sätter i gång: liksom Mediapolis i Tammerfors får också Helsingfors ett centrum för digitala medier och den kreativa branschen. 01 Den nya finansieringsmodellen träder i kraft; diskussion om Yle, skatten och medierna på webben och som chatt med Lauri Kivinen och Marit af Björkesten. I Tohloppi i Tammerfors river man skrank: det kreativa branschcentret Mediapolis öppnar sina portar för företag och andra aktörer. Yles alla tv-kanaler strömmas på Yle Arenan. 2013 ÅRET BÖRJAR 02 05 Nyheternas och sportens nya uttryck tas i bruk i Yles alla nyhetsoch sportsändningar. Renoveringen av de stora studiorna 1 och 2 i Böle inleds. 1926 Rundradion grundas 1920 1930 Tjänsten Teevee.fi, som Yle, MTV Media och Nelonen Media planerat tillsammans, öppnas på webben. 1945 Antalet lyssnare växer, antalet licenser överskrider 500 000 1940 1950 1927 Radions symfoniorkester RSO grundas 1969 Tv-sändningar i färg inleds 1960 1958 Reguljära tv-sändningar inleds 16 1970 1981 Text-TV inleder sin verksamhet 1980 1975 De första regionalradiostationerna Ylen aikainen och Radio Mellannyland startas 11 09 Hannu Lintu tillträder som RSO:s chefsdirigent – Yle Teema direktsänder konserterna och den påföljande diskussionen i tv. Lottoprogrammen Lotto, Viking Lotto och Eurojackpot syns sista gången på Yles kanaler. Unga. Nu! syns i tv, radio och på webben i tio veckors tid. Kampanjen har som mål att motverka utslagningen av unga i Finland, och resulterar i 15 000 nya arbetsmöjligheter för unga. Näsdagsshowen i Yle TV2 ger ny fart åt insamlingskampanjen till förmån för fattiga barn i världen: i slutet av året slog man rekord med 3,16 miljoner euro. 2013 2014 ÅRET SLUTAR 10 12 Lilla Tvåan turnerar: konserter och träffar på fem orter. Självständighetsdagens mottagning i Tammerforshuset ses av två miljoner finländare i Yle TV1, Yle Fem och på Yle Arenan. Pilotprojektet Yle Uutisluokka – Yle Nyhetsskolan bjuder in elever för att göra nyheter på Yle. 1994 Lagen om Rundradion Ab träder i kraft 1990 2000 Antalet betalda tv-avgifter överskrider två miljoner 2004 De regionala tv-sändningarna täcker hela Finland 2000 1999 Yles distributionsteknik blir Digita Ab 2007 Finland övergår till digitid 2010 2001 De digitala tv-sändningarna inleds 17 2006 Yle fyller 80 år 2011 Yle börjar med HD-sändningar 18 FÖR ALLA FINLÄNDARE Vi erbjuder en plattform för samhällsdebatt, journalistik och kultur. Vi finns till för alla – oberoende av bakgrund, bosättningsort eller ekonomi. Vi vill att du hittar något som är viktigt för dig i Yles innehåll – varje dag. → Vi finns i finländarnas vardag 19 YLE HEMMA OCH UTE I VÄRLDEN YLES NYHETER REGIONALT I TV YLES FINSKSPRÅKIGA REGIONALREDAKTIONER � Norra Finland Yle Etelä-Karjala � Österbotten Yle Etelä-Savo � Sydvästra Finland Yle Helsinki � Östra Finland Yle Häme � Tavastland Yle Kainuu � Mellersta Finland Yle Keski-Pohjanmaa � Sydöstra Finland Yle Keski-Suomi ENARE � Nyland Yle Kymenlaakso Yle Lahti Yle Lappi Yle Oulu Yle Perämeri ROVANIEMI Yle Savo Yle Tampere ULEÅBORG KAJANA KARLEBY Sebarhetsområdet � för de regionala JAKOBSTAD tv-nyheterna VASA SEINÄJOKI JYVÄSKYLÄ BJÖRNEBORG TAMMERFORS ÅBO Yle Turku YLES SVENSKSPRÅKIGA REGIONALREDAKTIONER KUOPIO Yle Huvudstadsregionen JOENSUU Yle Västnyland Yle Åboland S:T MICHEL VILLMANSTRAND KOUVOLA KOTKA TAVASTEHUS LAHTIS EKENÄS Yle Pohjois-Karjala Yle Satakunta KEMI KRISTINESTAD Yle Pohjanmaa BORGÅ LOJO HELSINGFORS Yle Österbotten Yle Östnyland YLE SAMISKSPRÅKIGA SPECIALTJÄNSTER Yle Sápmi 20 ↑ Ville Haapasalo reste 6000 kilometer och 30 dagar på Ishavet. I resan ingick också ett besök hos nenetserna på Kolahalvön. Bild: Ossi Käki → År 2013 bjöd Yle på VM i friidrott från Moskva. Finalen i männens spjutkast var årets fjärde mest sedda program. Tero Pitkämäki vann silver. Bild: Tomi Hänninen KORRESPONDENTER OCH ASSISTERANDE FRILANSAR 2013 Finskspråkiga korrespondenter: Berlin: Tytti Sulander Bryssel: Elina Ravantti Moskva: Marja Manninen Peking: Sari Taussi Stockholm: Jyrki Hara Washington: Olli-Pekka Sulasma Svenska Yles korrespondenter: Bryssel: Dan Ekholm Stockholm: Bengt Östling Washington: Mette Nordström Assisterande frilansar: Istanbul: Lotta Nuotio Kairo: Aleksi Kalliomäki London: Pasi Myöhänen Madrid: Jyrki Palo Manila: Kirsi Crowley Moskva: Erkka Mikkonen Paris: Annastiina Heikkilä Rom: Petri Burtsov Tartu: Risto Vuorinen År 2013 fattade Yle beslut om att öka antalet korrespondenter och förnya utlandsverksamheten. 21 REGIONERNA I LANDETS ALLA HÖRN som helst i Finland. Den egna hembygdens frågor står oss nära och påverkar vårt dagliga liv. Därför är de intressanta, och därför får också Yle hela tiden önskemål om mera regionala nyhetsrubriker. TURNÉER OCH TRÄFFAR LOKALA OCH RIKSOMFATTANDE NYHETER • • Yle har 25 regionalredaktioner. Därutöver finns Yle Sápmi som betjänar den samiskspråkiga befolkningen. Varje regionalredaktion ansvarar självständigt för sina innehåll. De utnyttjas dagligen i stor utsträckning i det riksomfattande utbudet både i radio- och tv-utbudet samt i Yle Radio Suomis sändningsflöde. Nyheterna berättar om vad olika beslut innebär för varje region. De väcker diskussion om frågor som påverkar invånarnas vardag. Lokala frågor är intressanta också på riksnivå. Under de senaste tre åren har de regionala nyheternas andel av riksnyheterna mer än fördubblats. Cirka 800 000 personer besöker regionalredaktionernas webbsidor varje vecka. Nyheter från landets alla hörn ökar den regionala likvärdigheten och vidgar vår vy om ett mångformigt land och folk. Exempel: • Ajantasan Torstaiseura i Yle Radio Suomi gav rikssändningarna lokalfärg från olika håll i Finland • Hojtlådorna (shoutboxarna) på radiokanalernas webbsidor gav innehållen interaktivitet • I Vasa förberedde man en sammanslagning av de finsk- och svenskspråkiga nyhetsdeskarna. • • • • • RÖRLIG OCH TRÅDLÖS PRODUKTIONSUTRUSTNING Tack vare nya produktionssätt och ny sändningsteknik finns regionalredaktionernas medarbetare allt oftare på plats där det händer: bland folket och på webben. Programmen kan sändas direkt i alla medier – varifrån som helst, när som helst och vart 22 Yle kulmilla – Yle är här i bl.a. Åbo, Kuopio och Jyväskylä Yle Keski-Suomis kommunturné på sju orter, evenemang på bokmässan i Jyväskylä Yle Pohjois-Karjala på Senatstorget i Helsingfors Yle Keski-Pohjanmaa firade 70 års-jubileum med turné på 17 orter, samt öppet hus Urheiluruutu 50 års-turné på fyra orter Lilla Tvåans konsertturné på fem orter YleXPop gratiskonsert i Tammerfors. ↑ Sohkersohkka – Sockerchocken är ett direktsänt radioprogram för unga vuxna på tre samiska språk. Programmet sänds en gång per vecka, Heli Huovinen och Aslak Paltto är programledare. Bild: Vesa Toppari/Yle → Yle Keski-Suomis redaktion åkte på sommarturné och besökte sju orter. Redaktörerna Marika Paaso och Heli Kaski pratar med sjuåriga Iia Kangas i Konnevesi. Bild: Pirkko Tainio/Yle 23 JOURNALISTIK TROVÄRDIGT OCH OBEROENDE Grunden i Yles verksamhet är trovärdiga och mångsidiga innehåll, sanningsenlighet, högklassig journalistik, oberoende av utomstående påverkare och hållbara etiska principer. De beaktas när vi planerar och gör nyheter, aktualiteter, barnprogram eller andra innehåll. Publikens förtroende måste förtjänas varje dag. I Finland anses Yles nyhetstjänst vara landets mest trovärdiga. År 2013 stärktes denna ställning ytterligare. I Taloustutkimus undersökning ansåg 85 % av finländarna att Yle är trovärdigt, och 57 % ansåg att Yle är Finlands främsta nyhetsaktör. I slutet av december dömde Högsta domstolen (HD) två av Yles redaktörer till böter för ärekränkning av ett företagarpar i Villmanstrand. Domen gäller en nyhet som Yle sände i tv 3.4.2006. Yle kommer att överklaga HD:s beslut i Europeiska människorättsdomstolen. TRYGGA OCH PÅLITLIGA BARNPROGRAM Yle skyddar barn både som publik och när de uppträder. Vi ser noga till att kraven i lagen om bildprogram, som skyddar barn i olika åldrar för skadliga innehåll, uppfylls både i de traditionella kanalerna och på webben. Skadligt innehåll för barn är innehåll med våldsamma, sexuella och skrämmande drag samt innehåll som visar användning av rusmedel. Den största delen av Yles tv-program, 75 %, riktar sig till alla åldersgrupper och behöver inte klassificeras. Det handlar om program som rör till exempel utbildning, bildning, kultur, musik, sport och hobbyer. De klassificerade programmen märks ut med åldersgränsen 7, 12, 16 eller 18 eller med symbolen S, som innebär lämplig för alla åldrar. I Yle har 50 personer utbildats för programklassificering. Finländarna uppskattar Yles mångsidiga, pålitliga och trygga barnprogram, och anser att de är viktiga. Utbudet för barn och unga omfattar bland annat fakta, utbildning, underhållning och drama. År 2013 skapade man i Lilla Tvåan nya interaktiva och pedagogiska innehåll för familjens yngsta, och Lilla Tvåan gjorde en stor konsertturné på fem orter. #lovemilla, som riktade sig till yngre tonåringar, blev mycket populärt. INNEHÅLLEN VILAR PÅ DE ETISKA REGLERNA Innehållens oberoende och opartiskhet stöder sig på lagen om yttrandefrihet samt på Journalistreglerna, som utgör grunden för mediernas självreglering. När Yles etiska regler för program- och innehållsproduktion (EPI) utformades utgick man från Journalistreglerna. Reglerna gäller alla som gör innehåll i eller för Yle. EPI fördjupar till exempel principerna för insamlande av information, individens rättigheter samt oberoendet av kommersiella intressen. Under åren 2012–2013 deltog över 500 Ylemedarbetare i workshoppar, där man gick genom de förnyade reglernas principer. EPI-reglerna kompletteras av bl.a. nyheternas värdebok, riktlinjerna för verksamheten i sociala medier samt webbhandboken om straffrätt, Toimittajan rikoslaki. Förvaltningsrådet har utsett ansvariga redaktörer för Yles programverksamhet. De ansvariga redaktörerna leder och övervakar det redaktionella arbetet. Det är i sista hand de som beslutar om innehållet i och utgivningen av ett program eller ett webbinnehåll. Opinionsnämnden för massmedier (ONM), mediebranschens självreglerande organ som bevakar god journalistisk sed, behandlade 10 klagomål om Yles innehåll. Åtta av fallen friades och två fälldes. (OMN:s alla beslut 114 st/2013) 24 ↑ Aamu-tv bjuder på aktuella diskussionsämnen på vardagsmorgnarna i Yle TV1. Redaktörerna Marja Sannikka och Nicklas Wancke är programledare. Bild: Jyrki Valkama/Yle Bildtjänst → I debattprogrammen Mellan valen dryftades allt från sysselsättning till säkerhetspolitik. Bland andra redaktörerna Jan Andersson och Krista Taubert ledde diskussionerna med politikerna. Bild: Jussi Nahkuri/Yle Bildtjänst 25 INNEHÅLL SAMHÄLLELIGA INITIATIV Samhället förändras snabbt och därmed blir behovet av pålitlig information och bakgrundsfakta allt större. Medierna har ett stort ansvar som forum för samhällsdebatten samt som vägvisare, men de kan också söka lösningar på aktuella frågor i samhället. Yle har i samarbete med organisationer, företag och folket startat samhällskampanjer av nya slag. Ett av de stora projekten 2013 var innehålls- och aktionskampanjen Unga. Nu!, som motarbetade marginaliseringen av ungdomar. Från september till november syntes kampanjen i alla Yles kanaler och på webben. Genom kampanjen ville Yle väcka diskussion om ställningen för unga som har svårt att få arbete. Vi efterlyste konkreta handlingar som kan hjälpa ungdomar. • Kampanjen samlade in över 15 000 löften om arbetstillfällen, läroavtal och praktikplatser. • Rådgivningstjänsten Suunta öppnades för ungdomar och genom den sökte 487 ungdomar sig till arbetslivsträning eller studier. • 450 vuxna lovade att ställa upp som frivilliga stödpersoner för ungdomar. Också år 2014 kommer vi att fortsätta med motsvarande samhällsprojekt. Eleverna får stöd och hjälp av en grupp nyhetsjournalister på Yle, som fungerar som mentorer. Genom att ta med ungdomarna i nyhetsarbetet vill man inte bara öka deras mediekompetens, utan också stöda dem i ett aktivt medborgarskap och öka deras intresse för samhällsfrågor. Innehållen i Yle Oppiminen flyttade till webben i början av 2013, och tjänsten fick god respons. Vi fortsätter att utveckla tjänsten år 2014. TILLSAMMANS GÖR VI GOTT Yle samarbetar med allmännyttiga organisationer både regionalt och landsomfattande för att hjälpa utsatta människor. Yle använder inte sina medel till direkta donationer, men kan ställa upp med gratis sändningstid för samhälleligt värdefulla kampanjer och informationsinslag, eller lyfta fram viktiga teman i sina program. Välbekanta exempel är Finlands största välgörenhetskampanj, Näsdagen, samt insamlingen Jul i sinnet, där Yle har medverkat i redan sjutton år. • Kampanjen Näsdagen som kulminerar i en fem timmar lång direktsändning inbringade år 2013 en rekordstor summa, 3,16 miljoner euro. Pengarna går till hjälp åt fattiga barn i utvecklingsländerna. • Insamlingen Jul i sinnet inbringade 1,2 miljoner euro och för pengarna skaffade organisationerna 20 000 presentkort á 70 euro för mat till mindre bemedlade familjer i vårt land. Andra exempel på kampanjer som har fått stöd i Yles program är bl.a. Hungerdagen, insamlingen Gemensamt ansvar samt olika kampanjer i Tongåvan och Entisten nuorten sävellahja. Våren 2013 höll Svenska Yle en omfattande temadag för Syriens barn, för att stöda hjälporganisationernas verksamhet i Syrien och i flyktinglägren. INLÄRNING OCH MEDIEFOSTRAN I december 2013 startade Yle ett nytt projekt i mediefostran tillsammans med grundskolorna och gymnasierna. Yle Uutisluokka – Yle Nyhetsskolan lär ungdomar spelreglerna för kritisk nyhetsverksamhet och stöder lärare i deras mediefostrande arbete. I Uutisluokka gör elever i årskurs 6–9 nyheter som publiceras på skolornas och Yles webbsidor. Yle Nyhetsskolan har svenskspråkiga gymnasieelever och yrkesskolelever som sin målgrupp. 26 → Elever från Vuosaaren yläaste deltog i projektet Yle Uutisluokka – Yle Nyhetsskolan. Det är ett projekt inom mediefostran där elever gör nyheter på Yles webb om ämnen som är viktiga för dem. Bild: Anne Hämäläinen/Yle Bildtjänst ”GENOM ATT ANVÄNDA YLES INNEHÅLL OCH TJÄNSTER …” DE 10 MEST LYCKADE INNEHÅLLEN ELLER TJÄNSTERNA HUR VÄL HAR YLE LYCKATS SKALA 1-6 1 = har inte alls lyckats 6 = har lyckats mycket bra 1 …kan man se och höra inhemskt programutbud på sitt eget modersmål.................................................................................5,07 2 …får barnen trygga barnprogram och tjänster....................................................................................................................................4,75 3 …får man pålitliga nyhets-, fakta- och aktualitetsinnehåll..............................................................................................................4,70 4 …kan man hålla sig á jour...........................................................................................................................................................................4,60 5 …får specialgrupper service som tjänster på teckenspråk, programtextning m.m. ................................................................4,55 6 …hittar man lätt tjänster och innehåll....................................................................................................................................................4,55 7 …får man följa med stora internationella idrottsevenemang.........................................................................................................4,50 8 …kan man samla ihop människor för att hjälpa varandra i undantagsförhållanden (kriser/olyckor)................................4,44 9 …blir man allmänbildad ..............................................................................................................................................................................4,42 10 …kan man lära sig nya saker.....................................................................................................................................................................4,37 Källa: Undersökningen Hur värdefull är Yle för finländarna, Taloustutkimus Oy, Yle Strategi Mer om Yles värde för finländarna → Publikberättelsen 2013 Mer om journalistik och ansvar i innehållen → yle.fi/yleisradio/om-yle 27 TJÄNSTER FÖR SMÅ GRUPPER, PÅ MÅNGA SPRÅK Alla har inte samma möjligheter att delta i den offentliga debatten, använda sitt modersmål, eller tillgodogöra sig medieinnehåll utan stöd. Public service erbjuder innehåll för språkminoriteter och också för sådana befolkningsgrupper som saknar annat medieutbud. Språk och kultur är redan i barndomen viktiga faktorer när den egna identiteten byggs upp. I synnerhet döva personer och tittare med nedsatt hörsel behöver programtextning på finska och svenska. Men också till exempel invandrare kan ha nytta av textningarna. År 2013 ökade Yle textningen av finskspråkiga nyheter, svenskspråkiga program och program som sänds på Yle Arenan. Om man räknar med Yle Arenan ökade programtextningarnas andel till 86 %, vilket är mer än det lagstadgade etappmålet. Dessutom utökade man hösten 2013 de svenskspråkiga undertextningarna betydligt. Bland de översatta programmen finns bland andra Den mänskliga faktorn, Kungskonsumenten samt Hemmasalongens dramafilmer. Yle sänder dagligen tv-nyheter på teckenspråk för hörselskadade. Också riksdagens direktsända frågetimmar samt valprogram tolkas till teckenspråk. Dessutom har man sänt idrottsreferat på teckenspråk. Hösten 2013 inledde Yle Barn och unga ett nytt samarbete för att utöka utbudet teckenspråk för hörselskadade barn. Fyra sagor på teckenspråk spelades in för Yle Arenan, och initiativet togs i ett samarbete mellan Finlands Dövas förbund och bibliotekens rikstäckande webbtjänst. År 2014 utökar man ytterligare teckenspråkstolkningen av sagor och Lilla Tvåans barnprogram. Ljudtextningen är en tjänst på alla Yles tv-kanaler för synskadade och personer med läshinder. Ljudtextningen återger texten i rutan som syntetiskt tal. Målet var att år 2013 förse alla public service-program, som har översatt undertextning, med ljudtext, men på grund av ett leveransfel i systemet kunde vi inte nå det målet fullt ut. Den nyaste tjänsten för synskadade är syntolkning, där information förmedlat av synsinnet beskrivs i ord. Yles mål är att göra ett syntolkat dramaprogram årligen. Yles nyheter på enkel finska är ett stöd för alla som har svårigheter att förstå tal eller skriven text. Bland annat många gamla lyssnar på nyheterna på enkel finska. Också invandrare och utlänningar som studerar finska har nytta av nyheter på enkel finska. NYHETER PÅ MÅNGA SPRÅK Yle sänder också nyheter på samiska, romani, ryska och engelska samt som enda rundradiobolag i världen på latin. En ny satsning på Yle var tv-nyheterna på ryska (Novosti Yle) som började sändas i maj, samt i december egna nyheter på samiska (Yle Ođđasat) på eftermiddagarna i Yle TV1. Yle Sápmi är det enda mediet i Finland som gör nyheter och aktualiteter, barnprogram och andaktsprogram på alla de tre samiska språken: nord-, skolt och enaresamiska. År 2013 stärkte man och förnyade utbudet i både radio, tv och på webben. • Man utökade de samiskspråkiga nyheterna, och den rikstäckande sändningstiden för de samnordiska nyheterna Ođđasat tidigarelades i kanalen Yle Fem. Nyheterna når nu bättre samer som bor utanför sameområdet samt andra som är intresserade av samisk kultur. • Yle Sápmi började publicera nyheter på webben på de små minoritetsspråken enare- och skoltsamiska. Man tog också upp dem som programledarspråk i de direktsända morgonoch eftermiddagssändningarna. • Nytt var också det direktsända radioprogrammet för unga vuxna. Sohkaršohkka – Sockerchocken började sändas i mars 2013. Programmet förnyar radioberättandet ur de samiska ungdomarnas synvinkel och finns tillgängligt också på webben och mobilt. 28 ↓ Avsnitten i serien Närpiäiset tolkades till teckenspråk på Yle Arenan. Lilla Tvåans program Riku och Rami samt Maltti och Valtti har också tolkats till teckenspråk. Figurerna i Närpiäiset: Joltakulta (Emilia Sinisalo), Leppäkeihäs (Tomi Alatalo), Hellanlettas (Elina Rintala) och Jassoo (Minna Kivelä) funderar ur barns perspektiv på på vad olikhet och att acceptera varandra innebär. Bild: Laura Pohjavirta/Yle Bildtjänst 29 30 EN EGEN RÖST OCH PLATS LEVAN TVALTVADZE, redaktör DAGLIGEN ÖVER 300 NYHETSSÄNDNINGAR FRÅN FINLAND PÅ OLIKA SPRÅK – I RADIO, TV OCH PÅ WEBBEN: Som före detta radioredaktör har jag lärt mig att en halv timme i radio motsvarar en och en halv minut i tv. Allt ska göras snabbare och mer komprimerat, för tiden är bara knappa fem minuter. Det gäller att välja rätt ord så att det centrala kommer fram. Det är en teknikgren att sammanställa tv-telegram och tv-inslag. Jag tycker att tiden var rätt för Novosti Yle i tv. Det var ett tydligt budskap till den ryskspråkiga befolkningen: de tas med i samhället – också deras röst är viktig. Ryssarna i Finland fick en kanal, och genom den kan de själva påverka. Tröskeln att ta kontakt med oss har blivit lägre. Många vill berätta sin historia för oss, och det här har också lett till flera nyhetsinslag. En tittare föreslog att vi skulle slopa väderrapporten för att få med ytterligare ett nyhetsinslag ”som gäller oss”. De ryskspråkiga tittarna säger att nyheterna hjälper dem att lära sig finska. Också finskspråkiga tittare har hittat Novosti Yle. De berättar att nyheterna hjälper dem att lära sig ryska och ger dem kunskap om den ryska kulturen. Nyheter för små språkminoriteter är inte lukrativa i kommersiella kanaler. Men sett ur ett samhällsperspektiv är de lönsamma. Nyheter på olika språk för Finlands olika befolkningsgrupper närmare varandra. Det är en investering i vår gemensamma framtid. Det är en glädje att få arbeta med sådant som en stor publik uppskattar. I ett public service-bolag kommer människan först. • Yle Uutiset – Yle TV1, Yle Radio 1, Yle Radio Suomi, Yle Puhe, YleX • Yle Uutiset på teckenspråk – Yle TV1 • Yle Uutiset på enkel finska – Yle Radio Suomi • Yle Nyheter, TV-nytt – Yle Fem, Yle Radio Vega, Yle X3M • Yle News – Yle TV1, Yle Radio 1, Yle Mondo • Novosti Yle – Yle TV1, Yle Radio Suomi • Yle Ođđasat – Yle TV1, Yle Fem, Yle Radio Suomi • Romano Mirits – Yle Radio 1 • Nuntii Latini – Yle Radio 1 NOVOSTI YLE • Yle Radio Suomi, kl. 21.35–21.40: i genomsnitt 83 000 lyssnare • Yle TV1, kl. 16.50–16.55: i genomsnitt 300 000 tittare • webbnyheter dygnet runt: i genomsnitt 11 000 besök i veckan • målgrupp: Finlands ryskspråkiga befolkning, ungefär 60 000 personer • når bäst: över 50-åringarna av hela befolkningen 31 32 MISSION IMPOSSIBLE: HUR FÅ TONÅRINGEN ATT FASTNA RIIKKA TAKILA, producent PUBLIKENS KOMMENTARER: ”Om du går genom den där dörren får du kanske se något som du aldrig sett förut.” Så tar serien #lovemillas Roope avsked av berättelsens hjältinna Milla när han ger henne nyckeln till framtiden. Den nyckeln skulle jag och utvecklingsproducent Tommi Hakko gärna ha haft förra vintern. Vi stod inför en krävande uppgift: att utveckla ett dramatiskt transmedialt innehåll. Det skulle röra sig suveränt på webbens olika plattformar och finnas behändigt till hands på skärmarna. Innehållet skulle vara underhållande och – det handlar ju om Yle – också pedagogiskt. Det svåraste var ändå att få tonåringarna att fastna. Tonåringarna, som i sig har en ganska sval inställning till Yle. Vi blundade djärvt och hoppade. Vi gjorde tvärt emot alla konstens regler. Vi filmade på ett ställe och besatte huvudrollerna med unga amatörskådespelare. Vi komprimerade episoderna till ett par minuter. Vi var anarkister också beträffande innehållet. En episod var en musikal, en annan en thriller. I en tredje hade skådespelarna bytts ut till unga med invandrarbakgrund. På webben skapade vi Millas hemliga värld, som gav berättelsen djup och fungerade som en interaktiv arena. Men det viktigaste var ändå att glömma den stil som ofta används när man talar till ungdomar. Temat tog vi ur de ungas vardag, men utan att predika eller tramsa. Det lönade sig att ta risken. Det djärva gick hem hos 12–15-åringar och på fyra veckor blev serien ett fenomen. Det känns fint att ha varit med om att starta någonting nytt, inom trygga ramar och utan stora prestationskrav. Yle måste vara djärv och ta risker. Vi måste testa olika programtyper. På det viset kan vi vara ett värde också för våra konkurrenter. Det bästa i det här arbetsfyllda projektet var publikens respons. Den blev ett bevis för att det inte finns några omöjliga uppdrag. • det bästa i #lovemilla är att Milla på riktigt är helt som en vanlig tonåring, inte någon felfri gullegris osv. som det nuförtiden ofta är i program för ungdomar. i #lovemilla är de int rädda för att svära och det fanns också alkohol med i ett par avsnitt. Milla är trött på sitt liv och vill ha förändring, helt som alla unga åtminstone en gång i sitt liv. • Du är äkta, du säger saker precis som de är. Att titta på de här avsnitten, dramat som finns i dem och dina tankar hjälper mig att reda ut också mina egna tankar :) Du har en positiv inställning till livet, och du visar klart att efter besvikelser är det bara att lyfta upp hakan och se framåt. • #Milla är underbar och vacker och verkar helt själv bestämma om sånt som rör henne . (: + det har inspirerat mig så att jag har börjat teckna och skriva igen … <3 #LOVEMILLA • Säsong 1: 26 avsnitt, på webben och i Yle TV2 i juni • målgrupp: ungdomar 10+ • nådde bäst: 12–15-åriga flickor • ca 4 miljoner starter på webben (inkl. Yle Arenan, Youtube, Facebook) • följare på bl.a. Instagram 10 000, Facebook 34 000 • På webben upprätthöll 20 % av publiken diskussionen, skrev inlägg, delade innehåll och la ut länkar • #lovemilla2: 24 avsnitt, på webben och i Yle TV2 i december 33 34 DE DJUPA KÄNSLORNAS HISTORIA PEKKA LAINE, redaktör PUBLIKENS KOMMENTARER Från första början tyckte jag att schlagern är ett rätt så oslagbart tema för en dokumentärserie. Om man vill spegla den finländska populärmusikens säregna evolution mot vår samtidshistoria är det svårt att föreställa sig ett mer givande tema än schlagern. Schlager-Finland, Iskelmä-Suomi, var ett givande och arbetsamt projekt som kändes viktigt att genomföra. Ett strålande gäng proffs, från fotograf till klippare, från ljudtekniker till arkivredaktör, berättade en viktig historia. Vi ville visa att schlagern är mycket mer än man vanligen förmodar. Vi ville väcka tankar genom att tala om en musikgenre som vanligen anses vara ett område renons på all tankeverksamhet. Vi ville forska i historien med betoning på känsla. Det var nog ganska många ögon som fuktades vid teven och radion. Så gick det också för oss som gjorde serien. Schlagern är de djupa känslornas musik. Schlager-Finland gav publiken en möjlighet att dyka ner i ett sinneslandskap som var bekant på ett nostalgiskt sätt och överraskande på samma gång. Jag anser att det är Yles uppgift att om och om igen berätta de historier som är viktiga för vår finländskhet, och ställa samma grundläggande frågor. Vem är vi? Varför är vi som vi är? Min egen public service-mission är att dryfta dessa frågor genom att göra så högklassiga musikprogram som möjligt. • Måndagen har blivit veckans höjdpunkt och sen spekulerar vi med vännerna! • Tack vare program som de här blir det mindre tråkigt att betala Yleskatt. Välgjorda intervjuer med centrala aktörer i branschen gav verkligen intressanta uppgifter om branschens bakgrund. Fina gamla filmsnuttar och musiken själv förde en gammal rockare som jag, uppvuxen med Schlager-Finland, tillbaka till en tid som betydde mycket för mig personligen. • En rätt slags stolthet över Finland väcktes åter och nu väntar jag ivrigt på sommaren, då jag kan åka mellan fälten i Finlands och Schlager-Finlands landskap i sommarnatten. SCHLAGER-FINLAND • i radio: personporträtt, 40 delar, Yle Radio Suomi • i tv: dokumentärer, 10 delar, på våren i Yle Teema, repris på sommaren i Yle TV1 • på webben bl.a. bakgrundsmaterial, intervjuer, spellista samt pärlor och rariteter i Yle Arkivet • målgrupp: 30–44-åringar • nådde bäst: över 45-åringar • bok och inspelningar: Iskelmä-Suomi – kymmenen tarinaa kaihosta, kilometreistä ja iskelmästä, red. Pekka Laine + 14 cd (Warner Music) 35 PUBLIKEN DELTAR OCH PÅVERKAR • Yles innehåll finns till för alla finländare. Publiken – tittarna, lyssnarna och webbanvändarna – är utgångspunkten i all utbudsplanering. Vi följer ständigt finländarnas önskemål och lägger dem bak örat. Vi funderar på målgrupper, teman och metoder: för vem gör vi innehåll, om vad och hur gör vi det. Public service har som sin uppgift att stöda demokratin och medborgarsamhället samt ge finländarna möjligheter till delaktighet och interaktion. Publiken deltar på många sätt i programmakandet: den ger oss idéer och också teman för nyheter. Tittarna och lyssnarna deltar genom att ställa frågor eller ge kommentarer direkt i programmet, genom att önska musik eller genom att besöka oss som studiopublik. Man kan alltid också påverka genom att ge respons i efterhand. Exempel på nya former av delaktighet och interaktion: • Hojtlåda dvs. shoutbox: alla Yles radiokanaler hade ett fönster på sin webbsajt, där lyssnarna kunde kommentera och diskutera. • Interaktiv desk: Yles nyheter, aktualiteter och sport erbjöd en plats för diskussion på sina webbsidor. Deskens övervakare öppnade de olika diskussionsämnena och övervakade diskussionen som fördes på sidorna. • Crowdsourcing: Inför Aktuella Tvåans Islamkväll bad man på webben om förslag på gäster till programmet, ett öppet redaktionsmöte arrangerades för planering av programmet, och programmet sändes parallellt på webben. • Chatt: Yles direktörer svarade direkt på finländarnas frågor i en chatt om Yles nya finansieringsmodell. • Second screen dvs. andraskärm: Docventures bad tittarna om kommentarer via sociala medier. Kommentarerna användes i tv-sändningen som en del av programmet. Kanalkonsulter: en grupp unga arbetade fram fyra alternativa programtablåer för Yle TV2:s programutbud två söndagar. Finländarna röstade fram vinnaren på webben. RÄCKVIDD OCH INTRESSE För Yle är inte marknadsandelarna de viktigaste mätarna när det gäller publikrelationen. Viktigare är programmens räckvidd och hur intressanta de är för publiken. Publikmålen beskrivs i talserien 100–90–80. Målen är att • 100 % av finländarna använder någon av Yles tjänster under året (2013: 100 %, 2012: 99 %). • 90 % av finländarna anser att någon av Yles tjänster är intressant (2013: 81 %, 2012: 80 %). • 80 % av finländarna använder någon av Yles tjänster dagligen (2013: 71 %, 2012: 75 %). NYCKELTAL • Nästan alla (96 %) som följde med program var åtminstone nöjda (2012: 98 %) med något eller några av programmen. • En femtedel (21 %) litar väldigt mycket på Yle (2011: 13 %). • Av finländarna upplever 75 % att Yles innehåll och tjänster ger dem åtminstone ganska god valuta för Yleskatten. • Finländare från 4 år uppåt tittade på tv i 2 h 54 min (2012: 2 h 55 min), Yles andel av tittandet var 41,9 % (2012: 42,2 %). • Folket lyssnade på radio i 3 h 7 min (2012: 3h 7 min), Yles andel av lyssnandet var 51 % (2011: 53 %). • Yle.fi besöktes av i genomsnitt 3,4 miljoner webbläsare i veckan (2012: 2,47 milj.). 36 ↑ Interaktiva Docventures var nya marker för Yle och en transmedial framgångshistoria. Serien bestod av 12 avsnitt där man såg viktiga internationella dokumentärfilmer och diskuterade dem i tv och samtidigt i sociala medier. Varje tema föregicks också av ett radioprogram. Värdar för serien var Riku Rantala och Tuomas ”Tunna” Milonoff. Förutom att Docventures nådde finländare på Yles kanaler och på webben skapade den fenomen och samtalsämnen som ”köttfria oktober” (lihaton lokakuu) och ”gå genast med i kyrkan” (liity heti kirkkoon). Bild: Risto Kuulasmaa YLES BETYDELSE ÅR 2013 % I SAMHÄLLET I DEN EGNA MEDIEANVÄNDNINGEN 0 20 40 60 80100 19 6 25 14 26 29 17 15 9 � 10 � 9 � 8 � 7 � 6 � 5 � 4 � 3 � 2 � 1 10 = Mycket betydelsefull, 1 = inte alls betydelsefull 37 10 5 6 211 64 2 3 INTRESSEGRUPPER I ÖPPEN DIALOG Som public service-bolag är det viktigt för Yle att föra en kontinuerlig och öppen dialog med medborgare, medborgarorganisationer, myndigheter, beslutsfattare och andra aktörer i samhället. Interaktionen med olika finländare och den respons Yle får av dem ger viktiga infallsvinklar när det gäller Yles utveckling. Dialogen sker både på webben och i många olika öppna evenemang, där Yles representanter svarar på medborgarnas frågor om bolagets verksamhet. Genom publikundersökningar följer vi med hur nöjda folket är med Yles tjänster, och hur tjänsterna används. Över 40 000 finländare deltar årligen i dessa undersökningar. Dessutom utreder Yle finländarnas åsikter om program och tjänster bland annat genom intervjuer, fokusgruppsundersökningar och användarpaneler. Yle får också mycket direkt respons. År 2013 fick program responsen totalt 41 300 mejl, samtal och brev. Interaktionen på webben och via sociala medier ökar när det gäller både programinnehåll och kundbetjäning. Synpunkter som samlas in med hjälp av undersökningar, medborgardiskussioner, intervjuer och användarpaneler beaktas i Yles strategiarbete och i planeringen av programutbudet. År 2013 arrangerade Yle möten med riksdagsgrupper, ministerier och representanter för pressen. Där bekantade man sig med Yles innehållsproduktion och diskuterade riktlinjerna för Yles verksamhet och ekonomi. • Rundradiobolag: Yle verkar aktivt i europeiska radio- och TV-unionen EBU:s arbetsgrupper och kommittéer. Yle samarbetar med de nordiska rundradiobolagen direkt eller genom Nordvision. • Säkerhetsmyndigheter: Yle har beredskap för störningstillstånd och undantagsförhållanden och tillsammans med försörjningsberedskapscentralen utvecklar bolaget systemet för förmedling av meddelanden från myndigheter. • Meteorologiska institutet och Försvarsmakten: Regelbundna besök hör till de nationella försvarskursernas undervisningsprogram. År 2013 ordnade man ett möte med pressen gällande varningsmeddelanden. • Olika trossamfund: Inom ramen för övervakningsorganet för andaktsprogram för bolaget en kontinuerlig dialog med alla kristna kyrkosamfund och s.k. fria inriktningar som är verksamma i Finland. KONTAKT MED BESLUTSFATTARE OCH MYNDIGHETER MÖTEN OCH DIALOG På grund av Yles specialuppdrag har bolaget täta kontakter med riksdagen, kommunikationsministeriet, Kommunikationsverket och övriga myndigheter. Kommunikationsministeriet bereder lagstiftning med anknytning till Yle och representerar staten vid Yles bolagsstämma. Yles verksamhet anknyter också till sektorer som sorterar under undervisnings- och kulturministeriet. Arbetet med intressegrupper omfattar också möten med olika organisationer samt aktörer och samarbetsparter inom mediebranschen. Yle tar årligen emot tusentals besökare från bl.a. företag och läroanstalter. Vi träffar ofta representanter för ungdoms-, medborgar-, idrotts-, yrkes- och kulturorganisationer samt personer från specialgruppsorganisationer. Yle håller också regelbundet öppet hus och arrangerar diskussioner för allmänheten. 38 ← Lilla Tvåans konertturné Musarullaa! besökte fem orter på hösten. Förutom konserten ordnade Yle tillsammans med lokala aktörer evenemang för hela familjen och diskussionstillfällen på regionalredaktioner och bibliotek. Katti Matikainen var dragplåster då Yle Savo höll öppet hus i Kuopio. Bild: Toni Pitkänen/Yle 39 40 DEN BÄSTA KOMPETENSEN Bakom våra högklassiga innehåll finns de bästa proffsen och samarbetsparterna. Genom att arbeta tillsammans kan vi lära oss av varandra och skapa något helt nytt. Tillsammans kan vi utveckla hela mediebranschen. → Hur lyckas vi tillsammans? 41 PERSONAL EN KOMPETENT ARBETSGEMENSKAP Bakom ett mångsidigt och högklassigt utbud finns en kompetent personal och en inspirerande arbetsgemenskap. Yle utvecklar personalens kompetens. Det multimediala arbetet kräver allt mer mångsidiga färdigheter och nya arbetssätt. Nyckelfaktorer i kompetensutvecklingen är lyckad rekrytering, mångsidig utbildning, arbetsrotation, utvecklingsprojekt och inlärning i arbetet. År 2013 låg tyngdpunkten i utvecklingen på bl.a. webbkompetens, produktion, regi och datajournalistik. Yle har som mål att vara mediebranschens mest eftertraktade arbetsplats med den främsta kompetensen. En kunnig arbetsgemenskap förutsätter ett målinriktat och gott ledarskap, ett uppmuntrande arbetsklimat, en öppen och diskuterande arbetskultur, rättvis premiering samt förmåga och mod att förnya sig. Ett gott arbetsklimat är ingen självklarhet, utan något man måste jobba för. Yle utbildar cheferna och utvärderar regelbundet deras sätt att fungera. Verksamheten i arbetsgemenskaperna stöds specifikt vid behov. Arbetet är allt rörligare och mer mångformigt, och man arbetar allt mer flexibelt oberoende av tid och plats. Med tanke på det flexibla arbetet har Yle tagit nya arbetsredskap i bruk och skapat gemensamma spelregler. Vid årets slut hade 336 personer slutit avtal om distansarbete. Yle behöver ständigt visstidsanställd personal, eftersom en del funktioner kräver ersättare också vid mycket kortvarig frånvaro. Man har medvetet strävat efter att öka den tillsvidareanställda personalen i vissa funktioner för att andelen visstidsanställda inte ska växa sig för stor. År 2013 förde Yle samarbetsförhandlingar i flera funktioner. Arbetsuppgifter och verksamhet omorganiserades och alla som förlorade sina arbetsuppgifter kunde erbjudas möjlighet att övergå till andra uppgifter inom bolaget. Yle erbjuder också intressant praktik för ungdomar. Förutom ”sjysta sommarjobbare” anställer Yle praktikanter inom mediebranschen, och ger också årligen många skolelever och studerande en möjlighet till PRAO-praktik. Av Yles tillsvidareanställda personal omfattades 89,7 % av kollektivavtal. YLES PERSONAL ÅREN 2004–2013 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 � Tillsvidareanställda, � Månads- och timavlönade antal sammanlagt, årsverken 42 NYCKELTAL • Yle hade 3 173 tillsvidareanställda vid årets slut (2012: 3103 personer). • Av personalen var 79 % tillsvidareanställda, 10 % visstidsanställda, 3 % timanställda och 8 % prestationsavlönade (frilansar). • 86 % av personalen arbetar med innehåll, 14 % inom stödfunktioner och administrativa uppgifter. • Den vanligaste yrkesbenämningen är redaktör, redaktörerna utgör ungefär en tredjedel av den månadsavlönade personalen. • 166 nya avtal om fast anställning slöts. • 99 fasta anställningar upphörde, av dessa sade 22 upp sig och 65 gick i pension. • Cirka 280 personer bytte uppgifter inom Yle. • Anställningens genomsnittliga längd var 17,2 år. ↓ • Den fasta personalens genomsnittliga ålder var fortsättningsvis 47 år. Yles maskör Ari Sundell gör skådespelaren Kaija Pakarinen klar för inspelning av dramaserien Gränsen. Bild: Anne Hämäläinen/Yle Bildtjänst Mer om personalen → yle.fi/yleisradio/om-yle 43 PERSONAL VÄLMÅENDE OCH PREMIERING JÄMSTÄLLDHETEN PÅ HÖG NIVÅ GOD RESPONS PÅ ARBETSKLIMATET Jämställdheten mellan könen är mycket god på Yle. I praktiken existerar inga löneskillnader mellan män och kvinnor – kvinnornas medellön är 97,2 % av männens – och också i enkäter som mäter arbetsklimatet på Yle upplevs bolaget som en jämställd arbetsplats. Av Yles ordinarie personal är 49 % kvinnor. Andelen kvinnor med chefsuppdrag ökade med en procentenhet till 48 %. Målet är att fördelningen mellan män och kvinnor inom alla uppgifter på Yle ska vara 40–60 %. I de vanligaste yrkesgrupperna, redaktörer och producenter, är strax över hälften kvinnor, men inom produktion och teknik är arbetet fortfarande mansdominerat. Inom Yle är likabehandling och frånvaro av diskriminering varje medarbetares rätt och plikt. För trakasserier gäller nolltolerans och inte på åratal har några fall av trakasserier eller mobbning kommit fram. Arbetsmiljöenkäten, TYKE, som genomfördes i oktober 2013, visar att Yles personal anser att arbetsklimatet är gott. Genomsnittsbetyget på skalan ett till fem blev 3,7 (2012: 3,8). Chefernas verksamhet fick som tidigare år ett gott betyg, med medeltalet 3,9. Fler anställda än tidigare upplevde arbetet som stressigt. Arbetsgrupper med chefer och experter har utrett orsakerna till den ökade stressnivån, och arbetsgemenskaper med genomsnittligt mer stressupplevelser får stöd. SOM STÖD FÖR ARBETSHÄLSAN Arbetshälsan stöds individuellt, genom handledning för chefer samt genom olika program som upprätthåller arbetsförmågan. Vi har bland annat ordnat utbildning i arbetsskiftsplanering för att därmed kunna minska hälsobelastningen i oregelbundet arbete. Förutom den förebyggande verksamheten får personalen hjälp i stöd- och motionsgrupper. På Yle finns också flera aktiva motions- och hobbyklubbar. De bidrar till orken och trivseln på jobbet. Sjukfrånvaron inom Yle har under många år hållit sig under medeltalet för arbetsgivarcentralen EK:s medlemsföretag, även om frånvaron ökade en aning 2013. MOT EN SYNLIGARE MÅNGFALD Jämställdhetsplanen 2012–2014 har som mål att göra Yle till en mer pluralistisk arbetsplats. Det innebär att Yles personal småningom ska omfatta fler människor i olika åldrar och med olika etniska och kulturella bakgrunder, eftersom personalstrukturen då bättre speglar det finländska samhället. Vi kommer att främja pluralismen genom en effektivare rekrytering, till exempel genom att förutom arbete också erbjuda praktikplatser för invandrare, funktionshindrade och andra motsvarande grupper. Mer om personalen → yle.fi/yleisradio/om-yle 44 LÖNER OCH PREMIERING Premieringen och dess grunder sker på ett jämlikt och genomskinligt sätt. Premieringen kan vara ekonomisk ersättning för framgång och topprestationer, eller en möjlighet att delta i utbildning eller på annat sätt utveckla sig själv. Yle följer i all premiering direktiven för statsägda bolag. Utnämningsoch premieringsutskottet bereder premieringsärenden för styrelsen. Alla Yles anställda omfattas av ett premiesystem som grundar sig på mål och resultat. • Direktörer och chefer har personliga styrkort, övrig personal omfattas av teamkort. • Ungefär två tredjedelar av personalen var med i teamkortssystemet. • Yle betalade 1 438 700 euro av teamkortspremier. Resultatoch målpremier var totalt 2 689 000 euro. MÅNADSAVLÖNAD PERSONAL % 15 ↑ Kostymör Taina Niemi hjälper programmets redaktör Eila Kanninen på Puoli seitsemän att klä på sig klätterutrustning inför Näsdagsjippot. Puffen filma- 10 des i studio mot en grön chromavägg. Bild: Ilmari Fabritius/Yle Bildtjänst 5 0 0,8 4,611,4 15,612,616,0 17,4 13,3 6,1 0,3 � <25 � 25-29 � 30-34 � 35-39 � 40-44 � 45-49 � 50-54 � 55-59 � 60-64 � >65 SJUKFRÅNVARO OCH ARBETSOLYCKSFALL 2007–2013 Sjukfrånvaro, medeltal dag/person Frånvarons längd i medeltal (dagar) Antal arbetsolycksfall 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 7 10 121 7 9 107 7 9 94 7 9 114 8 9 92 9 9 112 9 10 113 45 PARTNERSKAP NYA MÖJLIGHETER MEDIAPOLIS OCH BÖLE STUDIOR Yle idkar mycket samarbete med produktionsbolag, skolor och andra aktörer. Yle beställer produkter och tjänster av produktionsbolag och också av tjänsteleverantörer inom bland annat IKT-branschen och produktionsteknik. Yles partnerskap handlar främst om samarbete med underleverantörer och leverantörer, gemensamma projekt eller medverkan i olika nätverk. Men partnerskapen blir allt mer mångformiga. Samarbetet handlar inte alltid om pengar – målet kan vara utbyte av lärdomar och insikter. Yle söker aktivt samarbetsparter som kan utveckla Yles kompetens och som å andra sidan också har kompetens på områden som är betydelsefulla för Yle. Samarbetet med en av mediebranschens stora akademiska läroinstanser i Europa, Baltic Film and Media School vid Tallinns universitet, resulterade i professionella möten och kontakter för Yles medarbetare, bl.a. mentorskap och seminarier. I Mediapolis har man planerat nya modeller för arbetspraktik, rekrytering och inlärning i arbetet. Det här ger alla TAMK:s praktikanter en egen tutor inom Yle. I Nordvisionssamarbetet utbyter de nordiska rundradiobolagen förutom tv- och radioprogram också erfarenheter, idéer och strategier. Yle medverkar också i Open Knowledge, nätverket för öppen kunskap, och samarbetar aktivt med många communityn inom webbutveckling. Övriga exempel på gemensamma insikter och upplevelser: • Utbildningssamarbete inleddes mellan Sibelius-Akademins studerande och RSO:s mästare. • Yles litteraturprograms Kirjakalenteri publicerades som en del av de allmänna bibliotekens webbtjänst Boksampo. •Finlands första Robotvecka firades bland annat i Studio 7 i Böle. • Under evenemanget Dev4Transport sökte applikations utvecklare nya användningsområden för öppen trafikdata. Verksamhetscentret Tohloppi i Tammerfors förvandlades till Mediapolis, som nu i rask takt håller på att bli ett centrum för den kreativa branschen i Birkaland. Motsvarande projekt i huvudstadsregionen är Böle Studior, och det inleddes med studio förnyelser samt förberedelser för arbetslokalen Loft Helsinki, en mötesplats där mediebranschens aktörer kan träffas och nätverka. Loft Helsinki är ett gemensamt arbetslokalkoncept som riktar sig till företag och nätverk inom branschen. Konceptet är ett samarbete mellan Yle och Helsingfors stad. De kommande användarna planerar arbetslokalerna tillsammans med Yleanställda i flera gemensamma workshoppar. Loft Helsinki slog upp sina dörrar i februari 2014. Centren är nya slags mötesplatser för branschproffs, företag inom medie- och spelbranschen, skolor och läroinstanser samt aktörer inom den offentliga sektorn. Uppstartsföretag och aktörer som skapar digitala innehåll finns också här. Mediapolis och Böle Studior skapar nya samarbetsmöjligheter och en ny produktionskultur. Man förväntar sig också att de ska ge nya arbetstillfällen inom den finländska kultur- och mediebranschen samt öka exporten. SAMARBETSFÖRBINDELSE Yle gör en samarbetsförbindelse med varje avtalspart innan avtalsförhandlingarna inleds. I förbindelsen behandlas bland annat principerna för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet, hälsa och säkerhet, samt inställningen till oetisk handelsvara och mutor. 46 → Dramaserien Folkets man i Hemmasalongen var en samproduktion mellan Jarowskij/Zodiac films och Yle. Kristo Salminen spelade rollen som europarlamentarikern Aki Honkala, som faller ur det politiska spelet. Bild: Jarowskij ↓ Duon Ella-Fina vann barnens musiktävling MGP – Melodi Grand Prix 2013. Tävlingen arrangerades av Yle och FSU - Finlands Svenska Ungdomsförbund. Bild: Kimmo Räisänen/Yle Bildtjänst 47 TEKNOLOGI SMÅ OCH STORA SKÄRMAR Det finns allt fler olika apparater och medievanor. Finländarna vill allt oftare använda medier oberoende av tid och rum. Den teknologiska utvecklingen ställer nya krav också på bildkvaliteten. Yle vill producera och erbjuda innehåll som är lätta att hitta och som syns på både små och stora skärmar. Vi vill att alla ska ha möjlighet att delta i den digitala tidens kommunikation och interaktion. så tillgängliga på Yle Arenans alla mobilappar. Vid utgången av året hade apparna laddats ned i över en halv miljon smarttelefoner eller pekdatorer. År 2013 var Yle Arenan det mest använda inhemska webbmediet. Under året gjordes i genomsnitt över 15 miljoner starter i månaden, och besökens antal växte under året med över 40 %. Webben är den primära kanalen för Yles innehåll också för finländare bosatta utomlands. Vi har ökat antalet inhemska tv-program som kan ses utomlands via Yle Arenan. HD-KVALITET FÖRUTSÄTTER NYA FUNKTIONSSÄTT TILLGÄNGLIGHET Högupplösning är dagens tv-teknik. 39 % av finländarna har HD-mottagare. HD har också ändrat sättet att göra program. Det har krävts både nya arbetssätt och ny teknik för att Yle ska kunna erbjuda finländarna HD-tv. Allt ska ge HD-kvalitet, från inspelningsutrustning och produktionsbilar till studioteknik, överföringsoch lagringssystem för filer samt sändningsteknik. Yle har följaktligen gjort stora tekniska investeringar i studio teknik. I samband med förnyelserna har man strävat efter att också beakta finländarnas framtida önskemål och medievanor. Det finns programtextning till svensk- och finskspråkiga program både i tv och på webben, och finsk- eller svenskspråkig ljudtextning till program med översättningstext. Tjänsterna är ett stöd särskilt för hörselskadade och personer med läshinder. På våren framförde Yles styrelse ett förslag till förvaltningsrådet om en förbättring av tillgängliggörandet samt tjänster för specialgrupper. ALLT STARKARE PÅ WEBBEN 80 % av alla finländare använder webben dagligen. Trots att tv fortfarande är det ledande mediet finns det allt fler som ser webben som det enda eller det viktigaste mediet. Yles webbtjänster används redan till en tredjedel via smarttelefoner eller pekdatorer. Yle har ökat utgivningen på webben. Allt fler serier sänds först på Yle Arenan. På Yle Arenan har man särskilt för yngre åldersgrupper gett ut sådant innehåll som inte alls sänds i tv. År 2013 började man vid sidan av radiokanalerna också sända alla Yles tv-kanaler direkt på Yle Arenan. Kanalerna blev ock- 48 ↑ Dokumentärserien Omringade av vatten presenterade naturen i den finländska skärgården och dess invånare. Från fyren på Utö öppnar sig ett landskap mot Skärgårdshavet, som härskas av havsörnar och sälar. Bild: Petteri Saario → Teevee.fi erbjuder en genväg till tv-programmen på webben. Den gemensamma tjänsten mellan MTV3:s Katsomo, Nelonens Ruutu ja Yle Arenan startade på webben i maj. Bild: Teevee.fi 49 MILJÖ ANSVARSFULLA VAL OCH HANDLINGAR I VARDAGEN Av de elektroniska medierna i Finland har Yle det mest omfattande utbudet natur- och miljöinnehåll i radio, tv och på webben. De ger många olika infallsvinklar och upplevelser kring naturfenomen och miljöns tillstånd. Genom att erbjuda information, bakgrund och olika perspektiv kan Yle slå ett slag för hållbar utveckling samt öka finländarnas förståelse för komplexa fenomen och metoder för att hantera miljöproblem. Yle vill värna om miljön också inom sin egen verksamhet. Genom sitt miljöansvarsprogram främjar Yle praktiska miljögärningar, allt från effektivare energiförbrukning till hållbarare användning och återvinning av naturresurser. Vi vill också under kommande år förbättra energi- och ekoeffektiviteten genom många åtgärder. De största miljökonsekvenserna som ett elektroniskt mediehus ger upphov till kommer från energiförbrukningen i fastigheter och från de tekniska system och maskiner som används i programverksamheten, samt från personalens flyg- och bilresor under arbetstid. Vi har avyttrat 40 % av våra lokaler, effektiverat användningen av våra lokaler och förnyat hustekniken i Mediapolis i Tohloppi och i Böle. Det här har förbättrat energi- och miljöeffektiviteten betydligt. Yle beaktar miljökriterier vid anskaffning av fordon och i sin resepolitik. Målet är att minska bland annat flygresornas utsläpp genom att oftare hålla möten på distans och prioritera kollektivtrafik. Yle uppmuntrar sin personal till miljövänliga val i vardagen och förväntar sig också att bolagets samarbetsparter ska följa miljöprinciperna. Miljöarbetet stöds av en miljöstyrgrupp, som sammanträder 2-4 gånger varje år. Chefer från olika ansvarsområden ingår i gruppen. Yles ledning representeras av strategidirektören i miljöstyrgruppen. CO2-UTSLÄPP tCO2-ekv 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2010 2011 2012 2013 � Utsläpp totalt � Energi � Trafik Uppgifterna om växthusgasutsläppen har beräknats som koldioxidekvivalenter med en klimatkalkylator som utvecklats av WWF Finland, TKK Dipoli och Motiva, och det internationella CHG-protokollet. I kalkylatorn ingår energiförbrukning (i Böle, Tohloppi, Vasa, Kuopio, Enare), personbils- och flygtrafik samt avfall. 50 ELFÖRBRUKNING YLES BILAR kWH Bränsleförbrukning liter 35 000 000 350 000 30 000 000 300 000 25 000 000 250 000 20 000 000 200 000 15 000 000 150 000 10 000 000 100 000 5 000 000 0 50 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 2010 2011 2012 2013 Yles egna fastigheter: Böle, Tohloppi, Vasa, Kuopio, Enare YLES MILJÖANSVAR 2013 PLOCK UR PROGRAMUTBUDET • Den vida naturen •Luontoilta • Minna Pyykkös värld • Serien Ut i naturen • Peltsis Lappland • Redaktör Jaana Kanninen fick Årets pris för informationsspridning för sin rapportering om klimatförändringen. ENERGIEFFEKTIVITET TRAFIK MÅLSÄTTNING 2012–2016 • Elförbrukningen i de fastig- • I slutet av 2013 använde • 15 % lägre elförbrukning • Andelen hybridbilar eller heter som Yle äger fortsatte att sjunka, med över en miljon kilowattimmar, vilket motsvarar årsförbrukningen för cirka 60 eluppvärmda villor á 120 kvadratmeter. Yle 22 hybridbilar, en biogasbil och 20 cyklar. • Andelen bilar med låga ut- släpp (under 120 g/CO2/ km) i fordonsparken ökade. • Användningen av taxi och egen bil i arbetet minskade med 10 %. • Den miljövänliga fjärrkyl- ningen byggdes ut för att omfatta Radiohuset i Böle. • De sammanlagda utsläp- pen för arbetsresor per flyg ökade med över en femtedel på grund av fler utrikesflyg, medan de inhemska flygresorna minskade något jämfört med fjolåret. • I Böle ersattes belysningen i Studio 1 och i parkeringshallen samt utomhusbelysningen med LED-belysning. • I Mediapolis förbätt- rades energieffektiviteten i kontors- och produktionslokalerna. Mer om vårt miljöansvar → yle.fi/yleisradio/om-yle 51 motsvarande bilar med låga utsläpp (under 120 g/ CO2/km) minst 20 % av fordonsparken • Andelen blandavfall i Böle under 10 % av den totala avfallsmängden PRISER NORDISK FILM: ÅRETS BRAGD-PRISET 3 SIMOA Regi: Teemu Nikki Produktion: It’s Alive Productions och Yle INTERNATIONAL FESTIVAL OF FILMS ON ART, MONTREAL MUSIKHUSET – OUVERTYR Grand Prix-priset Regi: Matti Reinikka, Miisa Latikka Produktion: Elokuvaosuuskunta Siperia och Yle ASPEN SHORTSFEST, COLORADO, USA KONFERENSEN EUROITV 2013: TÄVLINGEN GRAND CHALLENGE, COMO, ITALIEN GYLLENE VENLA LILLA TVÅANS DIGITALA TJÄNSTER Bäst aktualitets- och faktaprogram, Årets tv-gärning Produktion: Gimmeywallet och Yle ODENSE INTERNATIONELLA KORTFILMSFESTIVAL, ODENSE, DANMARK SIROCCO Huvudpris Regi: Mikko Kuparinen Produktion: Yle och Pohjola-film STATENS PRIS FÖR INFORMATIONSSPRIDNING ÄR DET JAG SOM SKA SKÖTA ALLT? REDAKTÖR JAANA KANNINEN Bästa komedi, publikens specialomnämnande Regi: Selma Vilhunen Produktion: SES, AVEK, Yle och Tuffi Films Rapportering om klimatförändringen BRITISH ACADEMY OF FILM AND TELEVISION ARTS PRISGALA, STORBRITANNIEN YLE URHEILUS REGISSÖR TAPANI PARM Flerkameraregi under öppningen av OS i London FILMFESTIVALEN BARENTS ECOLOGY, PETROZAVODSK TAGIKAKS – VI VAR VALFÅNGARE 1.a pris i serien dokumentärer under en timme Regi: Kira Jääskeläinen Produktion: Katharsis Films Oy och Yle 2013 PROMAXBDA PROMOTION, TÄVLINGEN MARKETING AND DESIGN GLOBAL EXCELLENCE, LOS ANGELES THUNDERHEART – UKKOSSYDÄN Art Direction & Design/ Best Sports Program General Image Spot Regi: Tero Kinnunen Produktion: Yle Marknadsföring DOCVENTURES NORRSKEN Årets bästa program, Bästa dramaprogram Regi: Kari Väänänen Produktion: Yle ANTTI LEINO, SCHLAGER-FINLAND Årets regissör SCHLAGER-FINLAND Tv-årets ljusglimt Produktion: Yle #LOVEMILLA: TODELLISIA TARINOITA: RADIODOKUMEN TÄREN KRISHNAN MORSIAN Bästa barn- och ungdomsprogram Regi: Teemu Nikki Produktion: It's Alive och Yle Italienska republikens presidents specialpris Produktion: Yle Radio 1 Televisioakatemias styrelses pris för livsverk C21:S OCH FRAPAS FORMATTÄVLING, MIPCOM 2013 TV-MARKNAD, CANNES KIRSTI MANNINEN OCH ANTTI PESONEN, FOLKETS MAN PRIX ITALIA, TURIN LIVET PÅ SPEL – PISSED OFF Seger i multimedieserien Produktion: ITV Studios Nordic, Kustannus Oy Duodecim och Yle PRIX EUROPA, BERLIN PUNKSYNDROMET Bästa tv-dokumentär Regi: Jukka Kärkkäinen och J-P Passi Produktion: Yle och Mouka Filmi Oy SAMISKA SPRÅKRÅDET YLE SÁPMI Samiska språkgärningen 52 PRODUCENT HELENA KOKKO, YLE KULTUR Årets manusförfattare Produktion: Zodiak Finland och Yle ↑ Är det jag som ska sköta allt? är en komedi om en jäktig morgon hos en barnfamilj där mamman i familjen tror att allt går bäst om hon bara sköter det själv. Familjemedlemmarna spelas av Joanna Hartti, Santtu Karvonen, Ella Toivoniemi och Ranja Omaheimo. Bild: Timo Klaavo ← Dokumentärprojektet Tagikaks – Vi var valfångare följde Kolja och Sasja, som bor i ett litet valfångstsamhälle vid Berings sund i Sibirien. Bild: Jouni Hiltunen Övriga priser → yle.fi/yleisradio/om-yle 53 54 SÅ FUNGERAR YLE Vi fungerar genomskinligt och effektivt, lyhört och i öppen dialog. Vi vill modigt förnya oss. Organisationen är uppbyggd för att stödja en tydlig verksamhetsmodell och beslutsprocess. → Yles tjänster och organisation 55 YLES KANALER OCH TJÄNSTER RADIO TV WEBBEN YLE RADIO SUOMI YLE TV1 YLE.FI Överallt i Finland, ständigt på kornet. En pålitlig vän, både till vardag och fest. Finlands viktigaste nyhets- och aktualitetskanal. Modig och trovärdig i sin journalistik. Reagerar snabbt. En internetpionjär i Finland. Förenar finländarna på webben. Lapset och Oppiminen erbjuder aktiverande och engagerande tjänster för olika användare, också på pekskärm. YLE RADIO 1 Engagerad och vidsynt. Prat med eftertanke och inspirerande musik. Kan sin sak. YLE TV2 Underhållning, avkoppling och överraskningar. Kanalen där stora känslor och berättelser möts. YLEX Ny musik och de bästa typerna. Erbjuder det bästa för unga, med på klubbar och festivaler. YLE TEEMA Passionerad, berikande och fördomsfri kulturkanal. Du får njuta! YLE PUHE YLE ARENAN OCH YLE ARKIVET Personer som har något på hjärtat. Låter mig vara den jag är. Finlands enda pratradio. YLE FEM YLE X3M YLE HD På vardagar Yle TV2:s och på veckoslut Yle TV1:s utbud. Kanalen ersattes i januari 2014 med fyra separata HD-kanaler då Yle började sända alla sina tv-kanaler också som HD. Smart, underhållande, modig och nära en ung publik. YLE RADIO VEGA SVENSKA.YLE.FI Finlands ledande svenskspråkiga webbtjänst, mångsidig och aktuell, med fokus på det mobila. BUU och Vetamix – inspirerande och interaktiva tjänster för barn och andra nyfikna. Nordisk, öppen och orädd på svenska. Fascinerande innehåll alla dagar. Fungerar i alla de vanligaste apparaterna. På Yle Arenan finns både program som redan sänts, program som sänds just nu, förhandsvisningar och program du inte hittar någon annanstans. Yle Arkivet erbjuder gårdagens perspektiv på morgondagen. YLE UUTISET Nyheter och sport. Yles finskspråkiga webbtjänst vid sidan av Yle Arenan. Engagerande, nyfiken, en del av mitt liv. Kanalen för mig som vill veta mera på svenska. YLE TEKSTI-TV/YLE TEXT-TV Nyheter, sport, servicesajter och programinformation. YLE SÁPMI Yle i miniatyrformat, på tre samiska språk. 56 REGIONALA TJÄNSTER REGIONALREDAKTIONER 20 finskspråkiga och fem svenskspråkiga regionalredaktioner på webben, Yle Radio Suomis och Yle Radio Vegas frekvenser samt på Yle Arenan. REGIONALA TV-NYHETER Regionala nyheter på finska från åtta olika områden på Yle TV1 och Yle TV2. Oððasat – nyheter på samiska regionalt på Yle Fem, samt som riksomfattande sändning på Yle TV1 och Yle TV2. SPECIALTJÄNSTER NYHETER PÅ TECKENSPRÅK Sändningar vardagar kl. 16.55 och veckoöver sikt söndagar kl. 11.05 i Yle TV1. Riksdagens frågestund tolkas också till teckenspråk. PROGRAMTEXTNING Yles inhemska program (finska/svenska) textas för hörselskadade. Se Text-TV s. 331 och 786 eller yle.fi/programguide. LJUDTEXTNING Den översatta finska och svenska texten i rutan förvandlas till syntetiskt tal. Tv-mottagarens språkval holländska. SELKOUUTISET Nyheter på enkel finska i radio och på webben. yle.fi/selkouutiset ↑ Livet hos de Annorlunda kompisarna, Mikko, Timo, Sonja, Sanna, Johannes och Kata skildrades på våren i nya avsnitt. Kompisarna besökte bland annat minister Paavo Arhinmäki för att fråga hur de utvecklingsstördas ärenden drivs. Bild: Ilkka Ärrälä TJÄNSTER UTOMLANDS Yles riksomfattande och regionala radiosändningar förmedlas direkt via Yle Arenan över hela världen. Största delen av Yles tv-utbud kan du se på Yle Arenan. En del av utbudet kan av upphovsrättsliga skäl bara lyssnas och ses på i Finland. TV Finland betjänar sverigefinländarna. Distributionen av kanalen fortsätter via specialarrangemang i Sveriges antenn- och kabelnät. YLEN KLASSINEN Klassisk musik nonstop i tv och på Yle Arenan. YLE MONDO Radiotjänst med flerspråkiga sändningar på främmande språk dygnet runt i tv. Eget programutbud på engelska och ryska. Dessutom nyheter på enkel finska. 57 ORGANISATION OCH LEDNING Förvaltningsrådet är det högsta beslutande organet i bolaget. Förvaltningsrådet utses av riksdagen och dess uppgifter definieras i lagen om Rundradion Ab. Bolagets styrelse beslutar om strategin och nästa års budget. Ledningsgruppen ansvarar för det strategiska och operativa ledarskapet, bereder ärenden för styrelsen samt drar upp riktlinjerna för innehållen. Enheterna planerar det årliga innehållsutbudet utifrån de här riktlinjerna. I planerna preciserar man andelarna inköpt och egenproducerat innehåll. Yle har en utgivningsenhet, tre innehållsenheter, en produktionsenhet och bolagets gemensamma funktioner. Utgivningsenheten planerar helheten för Yles finskspråkiga programutbud, profilerar utgivningskanalerna och koordinerar innehållen i tv, radio och på webben. Till Utgivningen hör också produktutveckling, publikforskning och marknadsföring. Enheten Nyhets- och aktualitetsverksamhet ansvarar för de finskspråkiga nyhets-, sport- och aktualitetsinnehållen, den regionala verksamheten samt utvecklingen av dessa innehåll i tv, radio och på webben. Enheten Kreativa innehåll ansvarar för de finskspråkiga innehållen och utvecklingen av dem. Innehållet omfattar faktaprogram, kultur och underhållning, drama, barn och unga samt Radions symfoniorkester. Svenska Yle planerar de svenskspråkiga programtablåerna och kanalprofilerna samt ansvarar för innehållet och utgivningen i alla svenskspråkiga medier. Produktionsenheten ansvarar för genomförandet av Yles egen programproduktion samt leder produktionens, teknikens och fastigheternas servicefunktioner. UTGIVNING Tv, Radio, Webb, Arkiv NYHETS- OCH AKTUALITETSVERKSAMHET, SPORT GEMENSAMMA FUNKTIONER KREATIVA INNEHÅLL SVENSKA YLE HR, Ekonomi, Strategi, Juridiska ärenden, Kommunikation, Säkerhet PRODUKTION TUOTANNOT YLES LEDNINGSGRUPP 2013 Verkställande direktör, tf. ekonomidirektör Svenska Yle, direktör Marit af Björkesten 15.8.–31.12.2013 Lauri Kivinen Produktion, direktör Janne Yli-Äyhö Direktör för juridiska ärenden Katri Olmo Utgivning, direktör Ismo Silvo Personaldirektör Liisa Ojala-Walker Kommunikationsdirektör Reija Hyvärinen Nyhets- och aktualitetsverksamhet, direktör till 30.6.2013, Teijo Valtanen från 1.7.2013 Marknadsföringsdirektör Päivi Nummi-Aho Atte Jääskeläinen Ekonomidirektör Katri Westerberg till 14.8 Kreativa innehåll, direktör Ville Vilén 2013, Maisa Hyrkkänen från 1.1.2014 58 Strategidirektör Gunilla Ohls Yles ledningsgrupp bakre raden från vänster: Ville Vilén, Katri Olmo, Janne Yli-Äyhö, Päivi Nummi-Aho, Lauri Kivinen, Teijo Valtanen, Marit af Björkesten och Atte Jääskeläinen. Främre raden från vänster: Maisa Hyrkkänen, Ismo Silvo, Gunilla Ohls och Reija Hyvärinen 59 YLES ORGANISATION 2013 FÖRVALTNINGSRÅDET STYRELSEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR UTGIVNING NYHETER OCH AKTUALLITETER KREATIVA INNEHÅLL Mediestrategi Yle Uutiset Yle Fakta Webbmedier Yle Urheilu TV Yle Aktualitetsverksamhet Yle Kultur och underhållning Radio Webbtjänster Marknadsföring Beställning och kundrelationer Yle Regionerna Nyhetscentralen Internet Nyhetsoch aktualitetsproduktion Utveckling Yle Drama Yle Barn och ungdom SVENSKA YLE PRODUKTION Medier och utgivning Yle Produktion och Design Fakta och fiktion • Helsingfors • Tammerfors Nyheter, sport och aktualiteter ICT och Produktionsteknik Medieproduktion Sändning och överförning RSO HR EKONOMI STRATEGI JURIDISKA ÄRENDEN Teknologi och utveckling Produktutveckling och kompetents Fastigheter Strategi och planering Kundrelation och forskning KOMMUNIKATION SÄKERHET NYHETS- OCH AKTUALITETSVERKSAMHET Direktör Ville Vilén Direktör, ansvarig chefredaktör Atte Yle Fakta, chef Ilkka Lehtinen Jääskeläinen Yle Kultur och underhållning, chef Minna- Yle Uutiset, nyhetschefredaktör Jouni Mari Parkkinen Kemppainen Yle Drama, chef Tuire Lindström Direktör Ismo Silvo Yle Urheilu, chef Markku Jylhäsalo, från Yle Barn och unga, chef Teija Rantala Mediestrategier, strategichef Jari Lahti 12.8.2013 Panu Pokkinen RSO, intendent Tuula Sarotie Webbmedier, utvecklingschef Sami Kallinen Yle Aktualitetsverksamhet, chef Riikka Produktutveckling och kompetens, TV, utgivningschef Riitta Pihlajamäki Uosukainen innehållschef Raimo Lång Radio, utgivningschef Marja Keskitalo Yle Regionerna, chef Teijo Valtanen, från Strategi och planering, innehållschef Satu Webbtjänster, utgivningschef Mary Gestrin 15.8.2013 Jyri Kataja-Rahko Keto-Kantele, från 1.9.2013 Minna Peltomäki Marknadsföringsdirektör Päivi Nummi-Aho Nyhetscentralen, chef Hannele Muuronen Kundrelation och forskning, Beställning och kundrelationer, chef Ilkka Saari Internet, chef Mika Rahkonen kundrelationschef Susanna Snell Bolaget leds av förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören. Yles ledningsgrupp ansvarar för den operativa ledningen. UTGIVNING Nyhets- och aktualitetsproduktion, chef Ville Venell, från 21.10.2013 Mika Lavonen Utveckling, chef Marjo Ahonen 60 KREATIVA INNEHÅLL SVENSKA YLE Teknologi och utveckling, chef Olli Sipilä PROGRAMCHEFER Direktör, ansvarig chefredaktör Marit af Fastigheter, chef Kari Haapamäki Yle TV1 och Yle Teema, Airi Vilhunen Björkesten Yle TV2, Timo Järvi, från 1.9.2013 Riku Mediechef Carin Göthelid GEMENSAMMA FUNKTIONER Fakta och fiktion, chef Alex Fager HR, personaldirektör Liisa Ojala-Walker, Yle Radio 1, Kaj Färm Nyheter, sport och aktualiteter, chef Kerstin från 1.7.2013 Teijo Valtanen Yle Radio Suomi, Saila Mattila Häggblom Ekonomi, ekonomidirektör Katri Westerberg, YleX, Jyri Kataja-Rahko, från 5.9.2013 Tomi Medieproduktion, chef Johan Sundström 15.8–31.12.2013 Lauri Kivinen Saarinen Strategi, strategidirektör Gunilla Ohls Yle Puhe, Riku Saaranluoma, från 1.9.2013 Juridiska ärenden, direktör för juridiska Jonna Ferm Direktör Janne Yli-Äyhö ärenden Katri Olmo Yle Fem, Nicolina Zilliacus-Korsström Yle Produktion och Design, chef Pihla Allos Kommunikation, kommunikationsdirektör Yle Radio Vega, Mika Kosunen ICT och produktionsteknik, chef Maarit Reija Hyvärinen Yle X3M, Johan Aaltonen Waskilampi-Kuikka Säkerhet, säkerhetschef Simo Alho Yle Arenan, Reijo Perälä PRODUKTION Sändning och överföring, chef Mika Lavonen, Saaranluoma svenska.yle.fi, Johanna Törn-Mangs från 1.12.2013 Lise-Lottie Ek FÖRVALTNINGSRÅDET Rundradions högsta beslutande organ är förvaltningsrådet, som har 21 medlemmar. Riksdagen väljer förvaltningsrådets medlemmar under mandatperiodens första riksmöte. Till medlemmar bör väljas personer med kunskaper inom vetenskap, konst, bildningsarbete, näringsliv och ekonomi samt representanter från olika samhälls- och språkgrupper. Dessutom har två representanter utnämnda av bolagets personal närvaro- och yttranderätt, men inte rösträtt. År 2013 var förvaltningsrådets medlemmar tio kvinnor och elva män. Förvaltningsrådet utser styrelsens medlemmar, ordförande och vice ordförande, beslutar om riktlinjerna för bolagets verksamhet och ekonomi, övervakar förvaltningen och den ekonomiska hushållningen samt hur Yle genomför sin allmännyttiga programverksamhet. Förvaltningsrådet ansvarar också för förhandsbedömningen av Yles nya tjänster. Dessutom ger förvaltningsrådet bolagsstämman ett utlåtande om bokslutet och revisionsberättelsen samt till riksdagen en berättelse om hur Yles public service-uppdrag har verkställts. FÖRVALTNINGSRÅDETS MEDLEMMAR 2013 Katri Komi (C) Mika Lintilä (C) Päivi Lipponen (SDP) Silvia Modig (VF) Tapani Mäkinen (Saml) Jaana Pelkonen (Saml) Arto Satonen (Saml) från 1.3.2013 Jouko Skinnari (SDP) Maria Tolppanen (Sannf) Reijo Tossavainen (Sannf) Mirja Vehkaperä (C) Ilkka Kantola (SDP), ordförande Pertti Virtanen (Sannf) Pekka Ravi (Saml), vice ordförande Ulla-Maj Wideroos (SFP) Mikko Alatalo (C) Personalrepresentant, Jukka Kuusinen Tuija Brax (Gröna) från 23.10.2013 Personalrepresentant, Aapo Parviainen Maarit Feldt-Ranta (SDP) Förvaltningsrådets sekreterare, direktör för Tarja Filatov (SDP) juridiska ärenden Katri Olmo Pekka Haavisto (Gröna) till 22.10.2013 Leena Harkimo (Saml) till 27.2.2013 Kalle Jokinen (Saml) Kimmo Kivelä (Sannf) 61 X Styrelsens medlemmar från vänster uppifrån: Kari Neilimo Gunvor Kronman Ilkka Wäck Tuomo Raasio Heikki Hellman Laura Kolbe Kirsi-Marja Laitinen Raino Hurme 62 STYRELSEN YLES STYRELSE STYRELSENS MEDLEMMAR 2013 Två utskott utnämnda av styrelsen har va- Rundradions styrelse bör omfatta minst fem och högst åtta medlemmar. Styrelsens medlemmar får inte tillhöra förvaltningsrådet eller bolagets övriga högsta ledning. Bolagets styrelse ska representera en tillräckligt mångsidig sakkunskap och båda språkgrupperna. Styrelsen utser bolagets verkställande direktör och den övriga högsta ledningen, fastställer deras löner och avtalar om övriga villkor i anslutning till befattningarna. Styrelsen fattar beslut om budgeten och de strategiska riktlinjerna för bolaget. Den sammankallar bolagsstämman och bereder de ärenden som ska behandlas där, samt överlämnar varje år en berättelse om bolagets verksamhet till Kommunikationsverket. Av styrelsens medlemmar år 2013 var tre kvinnor och fyra män. Bergsråd, professor Kari Neilimo, rit verksamma under året. Medlemmar i ut- ordförande nämnings- och premieringsutskottet var Verkställande direktör Gunvor Kronman, Gunvor Kronman (ordf.), Heikki Hellman, vice ordförande till 31.12.2013 Kirsi-Marja Laitinen och Tuomo Raasio. Kommunikationsdirektör Carina Geber- Kari Neilimo (ordf.), Laura Kolbe, Ilkka Teir från 1.1.2014 Wäck ja Raino Hurme var medlemmar i Direktör Heikki Hellman revisionsutskottet. Professor Laura Kolbe, vice ordförande från 1.1.2014 REVISORER Verkställande direktör Kirsi-Marja Laitinen KHT Minna Riihimäki Senior Partner, OTK Tuomo Raasio KHT Raija-Leena Hankonen Senior Partner Ilkka Wäck KPMG Oy Personalens representant, redaktör Raino Hurme Styrelsens sekreterare, direktör för juridiska ärenden Katri Olmo 63 ÅRET PÅ YLE OCH ANSVARSRAPPORT 2013 Publikationen har som bilagor bolagsstyrelsens verksamhetsberättelse och bokslut. Bokslutet 2013 publicerades på webben i mars. Årsberättelsen publiceras tryckt på finska och svenska, på webben hittar du den också på engelska. På webben kompletteras berättelserna av publikberättelsen samt en rapport om förvaltnings- och styrsystemet. Dessutom ger Yle årligen en berättelse till Kommunikationsverket och förvaltningsrådet en berättelse till riksdagen. Vi skickar publikationen Året på Yle och ansvarsrapport 2013 till pressen, beslutsfattare, myndigheter och andra intressegrupper. Publikationen kan beställas från Yle Kommunikation på adressen [email protected]. RUNDRADION AB Radiogatan 5 00024 Rundradion tfn 09 14 801 yle.fi/yleisradio [email protected] KOMMUNIKATION Kommunikationsdirektör Reija Hyvärinen Produktion, årsberättelse: Tanja Rasila/Kommunikation Översättning: Karin Nynäs-Aspö, Pia Stoltzenberg Ansvarsrapport: Kirsi Brück/Strategi och Sami Toiviainen/HR Varumärkesbilder och gruppbild: Kaapo Kamu, personbilder: Kimmo Räisänen, Kaapo Kamu. Layout: Samuli Alapuranen Tryckeri: Erweko Oy 4/2014 Rundradion är ett aktiebolag vars aktier till 99,98 procent ägs av staten. De övriga aktieägarna är bland annat vissa företag inom mediebranschen. Yle finansieras med intäkter från Yleskatten. Bolagets hemort är Helsingfors. 64 Mitt. Ditt. Vårt.
© Copyright 2024