AMS 700® med MS Pump®
Information och anvisningar för patienter som överväger av ® AMS 700 ® med MS Pump -seriens uppumpbara penisproteser Svenska Kontaktlista : American Medical Systems, Inc. U.S. Headquarters 10700 Bren Road West Minnetonka, MN 55343 U.S.A. U.S. Toll Free: 800 328 3881 Tel: +1 952 930 6000 Fax: +1 952 930 6157 American Medical Systems Europe B.V. Haarlerbergweg 23 G 1101 CH Amsterdam Zuid-Oost The Netherlands Tel: +31 20 593 8800 Fax: +31 20 593 8830 American Medical Systems Australia Pty. Unit 31, Building F 16 Mars Road Lane Cove NSW 2066 Australia Tel: + 61 2 9425 6800 Fax: + 61 2 9427 6296 American Medical Systems France S.A.S. 19 avenue de Norvège Les Fjords - Bâtiment Nobel 91953 Courtaboeuf Cedex France Tél. : + 33 (0) 1 69 59 97 00 Fax : + 33 (0) 1 69 59 97 29 American Medical Systems Benelux BVBA Haarlerbergweg 23 G 1101 CH Amsterdam Zuid-Oost The Netherlands Tel: +31 20 593 8800 Fax: +31 20 593 8830 American Medical Systems Ibérica S.L. C/Joaquin Turina 2 Planta primera - Oficina 6 28224 Pozuelo de Alarcón (Madrid) España Tel: + 34 91 799 49 70 Fax: + 34 91 715 75 26 American Medical Systems do Brasil Produtos Urológicos e Ginecológicos Ltda. Av. Ibirapuera, 2907 Conj. 1212 São Paulo-SP CEP 04029-200 Brasil Tel: + 55 11 5091 9753 Fax: + 55 11 5053 9709 American Medical Systems Canada Inc. P.O. Box 461 Guelph, Ontario N1H 6K9 Canada Tel: +1 519 826 5333 Fax: +1 519 821 1356 American Medical Systems Deutschland GmbH Voßstr. 20 D-10117 Berlin Deutschland Tel.: +49 (0) 30 2064 39 0 Fax: +49 (0) 30 2067 39 99 AMS Sverige AB Frösundaviks allé 15 169 70 SOLNA Sverige Tel: + 46 (0)8 - 624 74 90 Fax: 020 - 160 58 04 Kundtjänst: 020 - 160 58 03 American Medical Systems U.K. Ltd. Capital Court Capital Interchange Way Brentford TW8 0EX United Kingdom Tel: + 44 (0) 20 8996 3100 Fax: + 44 (0) 20 8995 3720 Innehållsförteckning Ämne 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. Sidan Allmänna varningar och försiktighetsåtgärder 1.1 Hur säkra är silikonelastomerproteser? 1.2 Kommer protesen att behöva bytas? 1.3 Vikten av handmotorik 1.4 Risken för fel på protesen 1.5 Risken för förändringar i penis eller pung 1.6 Latenta naturliga erektioner blir omöjliga 1.7 En annorlunda erektion 1.8 Penis är inte lika slak efter tömning 1.9 Risken för infektioner 1.10 Vänta med samlag tills läkaren ger klartecken till det 1.11 Erosion 1.12 Smärta 1.13 Migration 1.14 Allergisk reaktion Vad är impotens? 2.1 Vad händer vid en erektion? 2.2 Impotens är vanligt 2.3 Impotens kan behandlas Orsaker till impotens 3.1 Psykiska orsaker 3.2 Fysiska orsaker Är jag impotent? 4.1 Impotenssjälvtest** Vad händer vid undersökningen? 5.1 Läkarundersökning 5.2 Prover som du eventuellt behöver ta Behandlingsalternativ vid fysiskt orsakad impotens 6.1 Läkemedel 6.2 Vakuumbaserade erektionsprodukter 6.3 Injektioner 6.4 Vaskulär kirurgi 6.5 Kirurgiska implantat Beskrivning av AMS penisprotesserie Vad du kan förvänta under och efter implantationskirurgin? 8.1 Operationsmetoder 8.2 Efter operationen 8.3 Problem som kan uppstå Bruksanvisning 9.1 Uppblåsning 9.2 Tömning Felsökning Sammanfattning Index 1 1 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 5 5 6 8 8 9 9 10 11 12 14 14 15 16 16 16 17 17 17 19 21 21 23 24 30 30 31 32 34 36 1. Allmänna varningar och försiktighetsåtgärder 1.1 Hur säkra är silikonelastomerproteser? Produkterna i penisprotesserien AMS 700® med MS Pump® är tillverkade av solid silikonelastomer (en typ av gummi). Varken penisproteser i allmänhet, eller silikonelastomer i synnerhet, innehåller silikongel. Silikonelastomerer har använts flitigt i flera olika typer av biomedicinsk utrustning i över 40 år. Solida silikonelastomerer används också som jämförelsematerial när användningen av nya material i biomedicinsk utrustning övervägs. Det nya materialet testas för att se om det är lika biokompatibelt (orsakar lika få problem i levande vävnad) som silikonelastomerer. Den vetenskapliga litteraturen innehåller rapporter om komplikationer och biverkningar hos patienter med implanterbara silikonprodukter. Dessa komplikationer och biverkningar indikerar allergiliknande reaktioner eller autoimmunliknande symtom (vid en autoimmun reaktion kan kroppens egna immunceller angripa några eller många av kroppens egna vävnader av misstag). Även om dessa reaktioner och symtom har observerats hos vissa patienter finns det emellertid inga bevis för att de orsakades av silikonelastomerer. Det kan ibland hända att små partiklar lossnar från silikonelastomerproduktens yta efter implantationen. Ibland migrerar (förflyttar sig) dessa partiklar till lymfkörtlar i andra delar av kroppen där de sedan blir kvar (lymfkörtlarna är en normal del av kroppens försvarssystem mot infektioner). Data från läkarjournaler tyder dock inte på att partikelmigration har gett upphov till några negativa effekter på patienternas hälsa.1,2 Fluorsilikon (en silikonvätska) används också som ett smörjmedel mellan de invändiga silikonelastomer- och textillagren i cylindern för att minska slitage. Silikonvätskor har länge använts i medicinska produkter, bl.a. för att smörja injektionssprutor. 1 Barrett DM, O’Sullivan DC, Malizia AA, Reiman HM and Abell-Aleff PC. ”Particle Shedding and Migration from Silicone Genitourinary Prosthetic Devices”, J. Urol. 146: 319–322. (1991) 2 Reinberg Y, J. Urol. 750: 694–696. (1993) -1- 1.2 Kommer protesen att behöva bytas? Det går inte att förutsäga hur länge en implanterad penisprotes kommer att fungera på en enskild patient. Precis som andra biomedicinska produkter är penisproteser utsatta för slitage och kommer förr eller senare att sluta fungera. Därför ska de inte betraktas som livstidsimplantat. Andra faktorer kan leda till betydligt snabbare funktionsfel på protesen. Diskutera alla förändringar i protesens funktion som du märker av med läkaren. Produktslitage eller andra mekaniska problem, t.ex. oönskad fyllning eller tömning eller svårigheter eller oförmåga att fylla eller tömma protesen kan leda till ytterligare operation för att avlägsna eller byta ut den. Eftersom det inte är möjligt att förutsäga hur länge en implanterad penisprotes kommer att fungera hos enskilda patienter har American Medical Systems (AMS) sammanställt tre uppsättningar med data om avlägsnanden och revisionsoperationer för att ge dig en bättre uppfattning om hur dessa produkter fungerar under en längre tid. Den första datauppsättningen är hämtad från en klinisk studie av denna penisprotes. Dessa data visar att ca 84 % av patienterna som fick ett implantat inte behövde genomgå någon ytterligare operation (för att avlägsna eller byta protesen) inom fem år efter den ursprungliga implantationsoperationen. Den andra datauppsättningen kommer från patientinformationsformulär som skickas in till AMS av läkare efter operationer på penisproteser där det varit nödvändigt att byta ut delar. Dessa data visar att ungefär 89 % av patienter som fick ett implantat inte behövde genomgå ytterligare operationer (för att avlägsna eller byta ut protesen) inom fem år efter implantationsoperationen. Den tredje datauppsättningen har hämtats direkt från läkarnas implantationsjournaler. Dessa journaler innehåller information om alla operationer, oavsett orsak, som har utförts av en läkare efter den ursprungliga implantationen. Dessa data visar att ca 82 % av patienter inte behövde genomgå ytterligare operationer (för att av någon anledning avlägsna eller byta ut protesen) under fem år efter den ursprungliga implantationen. -2- 1.3 Vikten av handmotorik AMS 700 med MS Pump proteserna kräver en viss handmotorik för fyllning och tömning. 1.4 Risken för fel på protesen Det finns risk för läckage, blockering eller funktionsfel. 1.5 Risken för förändringar i penis eller pung Implantation av en penisprotes kan leda till att penis förkortas eller kröks eller till ärrbildning på penis. Pungdeformation (pumpen buktar ut i pungen) kan också förekomma. 1.6 Latenta naturliga erektioner blir omöjliga Implantation av en penisprotes kommer sannolikt att skada eller helt eliminera eventuell kvarvarande naturlig förmåga till erektion. 1.7 En annorlunda erektion Med protesen kan det hända att erektionen skiljer sig från din ursprungliga, naturliga erektion. Det kan röra sig om att penis är kortare, mindre styv, inte lika bred och att känseln i den försämras. Eftersom protesen inte omfattar ollonet (glans) på penis kan det hända att den delen är mjuk. 1.8 Penis är inte lika slak efter tömning När protesen är tömd kan det hända att penisen inte är lika slak som den var naturligt. -3- 1.9 Risken för infektioner Kontakta omedelbart läkare om det förekommer rodnad, svullnad och/eller hetta runt operationssåret eller dränage från såret eftersom detta kan vara ett tecken på infektion. 1.10 Vänta med samlag tills läkaren ger klartecken till det Om du försöker genomföra samlag innan såret har läkt ordentligt löper du ökad risk för infektion, smärta och kirurgiska komplikationer. 1.11 Erosion Kontakta omedelbart läkare om huden eller vävnaden över protesen förtunnas. Det kan vara ett tecken på erosion. Om erosion lämnas obehandlad kan den förvärras och leda till infektion och vävnadsförlust. 1.12 Smärta Kontakta läkare om du upplever mycket kraftig smärta eller om den varar längre än förväntat. Sådan smärta kan vara ett symtom på en medicinsk komplikation eller ett mekaniskt fel på produkten. 1.13 Migration Kontakta läkare om ytan på någon del av protesen syns genom huden eller om du inte kan lokalisera MS-pumpen i pungen. Dessa symtom kan vara ett tecken på att en del av produkten kan ha förflyttat sig i kroppen eller håller på att röra sig ut ur kroppen. -4- 1.14 Allergisk reaktion Om du har en AMS 700 med MS Pump-protes med InhibiZone® och uppvisar symtom på en allergisk reaktion, t.ex. utslag, nässelfeber eller andningssvårigheter ska du omedelbart kontakta läkare. På grund av denna lindriga risk för allergiska reaktioner måste du informera läkaren om eventuella allergier du har mot antibiotika före operationen. 2. Vad är impotens? Impotens (även känt som manlig erektionsstörning) är oförmågan att bibehålla en erektion som är tillräckligt styv eller varar tillräckligt länge för att ett samlag ska kunna genomföras. Impotens • är frustrerande • har fysiska eller psykiska orsaker • är vanligt. Impotens • är inte för tidig utlösning • är inte låg sexualdrift • är inte behovet av manuell eller oral stimulans för att få en erektion • orsakas inte av för mycket sex • orsakas inte av onani i yngre åldrar • har inget samband med infertilitet • är inte ”normalt” oavsett ålder. -5- 2.1 Vad händer vid en erektion? För att man ska få en erektion krävs att flera delar av kroppen samarbetar. Hjärnan skickar ut signaler som styr nerver, hormonnivåer, blodflöde och muskler som ger upphov till en erektion. Om någonting stör en eller flera av dessa signaler, eller om någon av del av systemet inte fungerar ordentligt, kommer penisen inte att bli styv. Hjärnan styr alla sexuella funktioner, hela vägen från upphetsning till att inleda och styra de psykiska förändringar samt de hormon-, nervoch blodflödesförändringar som leder till en erektion. Artärer tillför extra blod till penis som gör att den blir styv, medan vener efter samlaget för bort blodet ur penis. Nervimpulser förmedlar signaler om upphetsning och känselförnimmelser till och från penis. Hormoner, inklusive testosteron, styr den manliga sexualdriften. Testosteron utsöndras av testiklarna. -6- Den slaka penisen I penisens skaft sitter två svällkroppskanaler (corpora cavernosa) som löper över hela penisens längd och in i bäckenet. Dessa kanaler är rika på en särskild typ av blodkärl som innehåller relativt lite blod när penis är slak (mjuk, avslappnad och inte förstorad). Utan sexuell stimulans förblir penisen slak. Den uppsvällda penisen När hjärnan är sexuellt upphetsad stimulerar den nervsystemet till att förstora blodkärlen i svällkropparna så att de rymmer mer blod. Svällkropparna absorberar artärblod som en svamp. I det här läget är penis svullen, men ännu inte tillräckligt styv och hård för samlag. Den erigerade penisen I takt med att svällkropparna fortsätter att absorbera blod börjar svullnaden utsätta venerna i penis för tryck. På så sätt fångas blodet i svällkropparna, vilket gör penisen styv. -7- Svällkroppar 2.2 Impotens är vanligt De flesta män har emellanåt svårt att få erektion, men ungefär en av tio drabbas av kronisk impotens. Impotens kan vara förkrossande för dem som drabbas. Olyckligtvis kan det även vara en fråga som är svår att tala om. Det första steget är dock att söka professionell hjälp. Om din läkare regelbundet behandlar impotensproblem kan du vara säker på att alla frågor du ställer antagligen har ställts av andra patienter tidigare. 2.3 Impotens kan behandlas I mer än hälften av alla fall av impotens är orsaken fysisk. Det kan röra sig om diabetes, blockerade artärer, hormonproblem eller andra orsaker. I andra fall kan orsaken vara psykisk, t.ex. resultatet av stress eller depression. Dessutom kan i många fall fysiska orsaker ge upphov till psykiska biverkningar. Att diagnostisera orsaken är första steget mot att rekommendera en behandling. Läkaren begär fram en omfattande sjukdomshistoria för patienten samt utför en läkarundersökning och laboratorietester för att avgöra om impotensen har fysiska eller psykiska orsaker. Den goda nyheten är att det finns behandlingar att tillgå och ofta mer än ett alternativ. Det kan röra sig om allt från sexuell rådgivning eller äktenskapsrådgivning till medicinsk behandling och operationer. Läkaren kan fastställa vilken behandling som lämpar sig bäst för dig. Flertalet impotensproblem kan behandlas framgångsrikt. -8- 3. Orsaker till impotens 3.1 Psykiska orsaker Depression kan leda till energibrist och en minskad sexualdrift. Det kan i sin tur leda till att man emellanåt inte kan få erektion. Om det händer är det inte ovanligt att man blir än mer deprimerad, vilket kan leda till impotens. I så fall är det första steget att behandla depressionen. Stress kan också leda till att man emellanåt inte kan få erektion. Stress kan orsakas av situationen på jobbet, äktenskapsproblem, privatekonomiska svårigheter eller andra faktorer. Precis som vid depression lägger oförmågan att få erektion ytterligare sten på bördan genom att stressen ökar, vilket då kan leda till impotens. Prestationsångest (rädsla för att misslyckas om man försöker ha samlag) drabbas de flesta män emellanåt av. Om det händer upprepade gånger kan det leda till en oförmåga att få erektion och i förlängningen till impotens. Vilseledande information och myter om sexualitet och om hur män ska eller inte ska kunna ”göra det” vid en viss ålder kan leda till ångest och stress, vilket kan leda till impotens. I syfte att behandla psykiska orsaker kan det hända att läkaren rekommenderar dig att söka behandling hos en utbildad psykolog, psykiatriker, sexteurapeut eller äktenskapsrådgivare. Rådgivning kan ofta hjälpa till att lösa psykiska problem som orsakar impotens eller ingå som ett led i den rekommenderade behandlingen. Det kan hända att du och din partner bör gå på rådgivning tillsammans. Även om problemet är fysiskt kan det ge upphov till psykiska biverkningar. Därför kan rådgivning även ingå som ett led i den rekommenderade behandlingen av fysiska problem. -9- 3.2 Fysiska orsaker Diabetes kan ge skador på nerver eller blodkärl som styr blodflödet till penis. I vissa fall kan det hjälp att hålla diet och blodsockernivå under kontroll, men permanenta skador på dessa nerver och kärl kan leda till kronisk impotens. Hjärt-kärlproblem, t.ex. åderförkalkning, kan minska blodflödet till penis. Det gör det svårt att få eller bibehålla en erektion. I andra fall kan venerna som håller blodet i penis under erektionen vara skadade. I så fall varar inte erektionen tillräckligt länge för att hinna genomföra ett samlag. Impotens kan också förekomma om nerverna som styr blodflödet till penis skadas på grund av blodbrist. Trauma (skada) eller bäckenoperation, inklusive canceroperation i området kring prostatan, urinblåsan, tjocktarmen eller ändtarmen kan orsaka impotens. Vid canceroperationer är kirurgens främsta mål att avlägsna hela cancersvulsten. Nerver och blodkärl som styr erektion kan ligga nära cancervävnaden och skadas i samband med försöket att operera bort cancern. Neurologiska störningar som ryggmärgsskador kan orsaka impotens. Ryggmärgen är kroppens sambandscentral för nervimpulser, hjärnans signaler och blodflödet. När ryggmärgen skadas på vissa ställen når signalerna inte fram till nerverna i penis, vilket leder till impotens. Läkemedel kan leda till impotens genom att de stör nervimpulser eller blodflödet till penis. Dessa läkemedel omfattar vissa receptbelagda medel mot högt blodtryck, depression och en rad andra tillstånd. Ibland kan ett byte av läkemedel eller en dosjustering minska risken för impotens. FÖRSIKTIGT! Du ska aldrig byta mediciner som du tar utan att läkaren har gett sitt tillstånd till det. - 10 - Alkoholism förändrar hormonnivåerna och kan leda till permanenta nervskador med impotens som följd. Den här formen av impotens kan vara reversibel, beroende på hur allvarliga nervskadorna är. Hormonproblem är sällan orsak till impotens, men vissa sjukdomar – t.ex. njursvikt och leversjukdomar – kan ändra balansen för de hormoner som styr erektioner. 4. Är jag impotent? Om du, efter att ha läst det här, fortfarande undrar över om du är impotent eller ej och vad orsaken i så fall kan vara, kan följande ge dig en fingervisning om du ska kontakta en urolog, d.v.s. en läkare som specialiserar sig på behandlingen av problem som är förknippade med urinvägarna. I allmänhet kan man säga att om du svarar ja på någon av de första sex frågorna bör du gå till en urolog som är specialiserad på behandlingen av impotens. Om din läkare inte regelbundet behandlar impotensproblem kan du be att få en remiss till en urolog som specialiserar sig på att diagnostisera och behandla impotens. Visa svaren från självtestet nedan när du besöker urologen. Dessa uppgifter är värdefulla för läkaren när han eller hon ställer en diagnos. Det viktigaste är dock att påpeka att kronisk impotens inte är ett problem som du ska behöva leva med, eller att den kommer att försvinna av sig själv. Det är viktigt att beställa tid hos en läkare så snart problemet är uppenbart. Det är viktigt eftersom du då eventuellt kan undvika de psykiska problem som kan förvärra besväret. Glöm inte att impotens nästan alltid kan behandlas. - 11 - 4.1 Impotenssjälvtest** Nuvarande sexuell förmåga 1. Har du nyligen haft några svårigheter att få erektioner? 2. Uppstår problemet minst tre gånger av fyra när du försöker ha samlag? Sexuell förmåga – långsiktig utveckling 3. Har du haft svårt att regelbundet få erektion i mer än en månad? 4. Börjar morgonstånd och spontana erektioner förekomma mer sällan? 5. Tar det mycket längre tid att få en erektion jämfört med tidigare? 6. Har det blivit svårare att ha samlag i vissa ställningar? Sjukdomshistorik 7. Har du någon gång fått veta att du har någon form av hjärtsjukdom, i synnerhet åderförkalkning, perifer cirkulationsinsufficiens eller högt blodtryck? 8. Har du någon gång opererats för hjärtsjukdom eller andra hjärt- och kärlbesvär? 9. Har du någon gång fått veta att du har förhöjda kolesterolvärden? 10. Har du någonsin allvarliga smärtor i benen när du är ute och går? 11. Tar du receptbelagda läkemedel för andra problem?* 12. Har du någon känd glandulär störning, i synnerhet diabetes? 13. Har du någon neurologisk störning, t.ex. MS (multipel skleros) eller epilepsi? - 12 - 14. Har du någon gång genomgått en större operation i bäckenområdet, i synnerhet en operation som omfattar prostata eller tjocktarmen? 15. Har du någon gång råkat ut för en skada i bäckenområdet, ryggen, ryggmärgen eller huvudet? 16. Har du någon gång genomgått strålningsbehandling för ett problem i bäckenområdet? 17. Har du någonsin råkat ut för priapism (en erektion som varar längre än vanligt och blir smärtsam)? Livsstil 18. Röker du nu eller rökte du tidigare under en längre period? 19. Dricker du stora mängder alkohol eller har du fått diagnosen alkoholism? 20. Har du använt narkotika, i synnerhet kokain? 21. Använder du ofta receptfria läkemedel? 22. Är du kraftigt överviktig? Om det kan fastslås att du är impotent och att denna impotens har fysiska orsaker kan läkaren erbjuda ett flertal behandlingsalternativ. Det kan bland annat röra sig om hormonbehandling, injektioner, vakuumprodukter, penisimplantat eller vaskulär kirurgi. * FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRD! Du ska aldrig byta mediciner utan att läkaren har gett sitt tillstånd till det. ** Frågorna i självtestet är tagna från ”Love Again, Live Again” av Steven Morganstern, MD, och Allen Abrahams, PhD, och har redigerats med författarnas tillstånd. - 13 - 5. Vad händer vid undersökningen? 5.1 Läkarundersökning Läkaren kommer att ställa flera frågor för att få en uppfattning om när och under vilka omständigheter som du upplever tecken på impotens. Därefter kommer läkaren att genomföra en fullständig läkarundersökning. Syftet med undersökningen är att fastställa huruvida blodkärl, nerver och vävnader i penis fungerar normalt. Det kan hända att läkaren börjar med att känna efter pulsen i penis och det omgivande bäckenområdet. Det ger en indikation på om blodtillförseln till penis är tillräcklig. Läkaren måste också utföra en rektal undersökning för att kontrollera att du inte har prostatit (svullen prostata). Prostataproblem kan minska blodflödet till och känseln i penis. Prostatit kan även ge obehag vid samlag. Läkaren kommer också att söka efter fysiska avvikelser som induratio penis plastica (en krökt och smärtsam erektion som orsakas av ärrvävnad inuti penis). Läkaren kommer också att kontrollera din sjukdomshistorik med avseende på tidigare skador på eller operationer i bäckenområdet som kan ha gett upphov till nervskada. - 14 - 5.2 Prover som du eventuellt behöver ta För att bekräfta diagnosen kan andra prover hjälpa till att identifiera hormonella avvikelser, fastställa blodflödesproblem och utesluta psykiska problem. Blod- och urinprov Dessa prover används för att mäta hormonnivåer, kolesterol och triglycerider (för att upptäcka åderförkalkning) samt kontrollera lever- och njurfunktioner. Det kan även hända att läkaren ber om ett blodsockerprov för att kontrollera om du har diabetes. Studier av blodflödet till penis Ytterligare tester kan utföras för att se hur effektivt blodet flödar till penis. Vid ett sådant test ges en injektion som ökar blodflödet till penis direkt, utan att nerverna i penis stimuleras. Om blodkärlen i penis är friska kommer denna injektion att ge en erektion. Sömnövervakning De flesta män får en erektion minst 3–4 gånger per natt medan de drömmer. Om du inte får erektion nattetid kan det hända att nerv- eller blodtillförseln till penis är otillräcklig för att du ska få erektion. Det kan hända att läkaren ber dig mäta erektionerna nattetid hemma med hjälp av ett enkelt test som han eller hon tillhandahåller. - 15 - 6. Behandlingsalternativ vid fysiskt orsakad impotens Beroende på diagnosen kan den rekommenderade behandlingen vara antingen medicinsk eller kirurgisk. Som medicinsk behandling räknas allt från att helt enkelt bara byta ut vissa receptbelagda läkemedel till hormonbehandling, antidepressiv behandling och användning av produkter eller självinjektionsbehandling för att åstadkomma erektioner. Kirurgisk behandling omfattar vaskulär kirurgi och implantat. Läkaren diskuterar de alternativ som är lämpliga vid behandlingen av impotens i ditt fall liksom riskerna och fördelarna med respektive alternativ. 6.1 Läkemedel Genom att ändra receptbelagda läkemedel eller justera dosen kan man påverka biverkningarna, vilket kan vara orsaken till impotensen. Hormonbehandling kan rekommenderas om du lider av hormonbrist. Antidepressiva läkemedel kan vara ett första steg i behandlingen om du har fått diagnosen allvarlig klinisk depression. Läkemedel som ökar blodflödet till penis för att hjälpa till att åstadkomma erektioner finns också att tillgå. 6.2 Vakuumbaserade erektionsprodukter Dessa anordningar placeras runt penis utvändigt och suger in blod i penis genom att ett vakuum skapas. Därefter placerar du (eller din partner) en konstriktionsring (ett gummiband) runt penisroten för att hålla kvar blodet i penis tills dess att samlaget har genomförts. - 16 - 6.3 Injektioner Genom att injicera läkemedel direkt i penis före samlag kan man också åstadkomma en erektion. Om du i samråd med läkaren väljer det här alternativet kommer du att få lära dig hur du utför injektionerna själv. 6.4 Vaskulär kirurgi För ett fåtal män kan vaskulär kirurgi komma ifråga för att förbättra blodflödet till penis. Läckande vener kan också åtgärdas genom operation. I fall där artärblockering minskar blodflödet till penis rekommenderas en arteriell bypass förbi blockeringen. 6.5 Kirurgiska implantat Penisimplantat, eller proteser, kan vara ett alternativ som varar längre för ett antal män med impotens, i synnerhet för de som har prövat psykisk och andra medicinska behandlingar utan framgång. Implantat har hjälpt över 300 000 män att återfå ett aktivt sexliv. Många studier visar att flertalet patienter och deras partner är mycket nöjda med resultatet. Implantaten är helt dolda inuti kroppen. Implantatet måste manipuleras av dig eller din partner före samlag för att penis ska bli tillräckligt styv för att samlag ska kunna genomföras. Manipulation kan också vara nödvändig efteråt för att återställa implantatet till ett avslappnat tillstånd (göra det slakt). Det finns flera olika typer av implantat att välja mellan. De skiljer sig åt i fråga om hur de fungerar, erektionens naturlighet och antalet implanterade komponenter. När du väljer en penisprotes bör du ta hänsyn till den handmotorik som behövs för att använda de olika typerna. Vilken protes som lämpar sig bäst för dig beror på ditt medicinska tillstånd, din livsstil och möjligen också de enskilda protesernas pris. - 17 - Innan du bestämmer dig för en penisprotes ska du tala med läkaren om de fysiska, psykiska, kosmetiska och funktionella resultaten av implantationskirurgi. Se till att du är införstådd med både riskerna och fördelarna med operationen. Det finns vissa fall där du och läkaren kommer fram till att ett kirurgiskt implantat inte är ett lämpligt val för dig: • Riskerna förknippade med operationen är för stora på grund av ditt medicinska tillstånd. • Din sjukdomshistorik omfattar tidigare operation(er) som omöjliggör en implantation. • Du är nöjd med något av de mindre invasiva behandlingsalternativ som beskrivs i kapitel 6. • Du väljer att inte implantera en silikonelastomerprodukt. • Du vill bevara penisens interna fysiska struktur ifall du någon gång i framtiden åter upplever en normal erektion. Utöver diskussionen med läkaren kan det också vara en god idé att diskutera de olika alternativen med din partner. - 18 - 7. Beskrivning av AMS penisprotesserie AMS 700 med MS Pump består av fyra delar som ansluts med slangar: en behållare, två cylindrar och MS-pumpen. Behållaren implanteras i den nedre buken, under muskellagret. Behållaren är fylld med steril saltlösning. De två cylindrarna läggs in sida vid sida i corpora cavernosa (svällkropparna) på penis. Pumpen placeras i pungen. Den nedre, rundade delen av pumpen är den s.k. pumpbollen. Den rektangulära övre delen av pumpen kallas för tömningsblocket. Pumpens olika delar anges i figuren nedan. När du trycker in tömningsknappen börjar cylindrarna att tömmas. Håll knappen intryckt i ca fyra sekunder för att tömma cylindrarna helt. Behållare Slangar Tömningsknapp Tömningsblock Pumpboll - 19 - Det finns tre modeller av den uppumpbara penisprotesen i AMS 700™-serien. Läkaren väljer rätt modell för dig baserat på din anatomi och sjukdomshistoria. Penisprotesen AMS 700 LGX® med MS Pump® Cylindrarna i 700 LGX är avsedda att expandera både i längd och omkrets. Hur mycket cylindrarna förlängs under användning beror på hur mycket vävnaden i penis tillåter dem att förlängas och på huruvida du kan fylla cylindrarna helt eller ej. Det innebär att även om cylindrarna inuti penis blir längre när du fyller dem med vätska så kan de inte göra penisen längre än den är i nuläget. FÖRSIKTIGT! Implantation av en penisprotes kan leda till att penis förkortas eller kröks eller till ärrbildning på penis. Penisprotesen AMS 700® CX med MS Pump® Cylindrarna expanderar endast i omkrets och är (i likhet med alla andra AMScylindrar) utformade att motstå ojämn uppumpning. Penisprotesen AMS 700® CXR med MS Pump® Cylindrarna i 700 CXR har samma funktioner som 700 CX, men är bättre lämpade för patienter vars anatomi fordrar kortare och smalare cylindrar. - 20 - 8. Vad du kan förvänta under och efter implantationskirurgin? Implantationen av en penisprotes omfattar en operation som normalt tar mellan en halvtimme och två timmar. Hur länge man behöver ligga kvar på sjukhuset beror på ens fysiska tillstånd och den valda protestypen. Läkaren talar om för dig eller ger dig råd om när du kan börja jobba igen och återuppta vanliga aktiviteter (med vanliga aktiviteter avses alla typer av aktiviteter som du kunde utföra innan operationen, t.ex. fysisk träning, arbete och bad i badkar). 8.1 Operationsmetoder Läkaren ger dig en ingående förklaring av vad som kommer att hända under operationen och återstoden av sjukhusvistelsen. I allmänhet inleds ingreppet med provtagning före operation, vilket kan omfatta blod- och urinprov och administration av antibiotika. Beroende på ditt fysiska tillstånd och läkarens preferenser får du antingen lokalbedövning (bedövar endast operationsområdet) eller narkos (du är nedsövd under operationen). Om operationen ska ske under narkos ska du avstå från att äta eller dricka i tolv timmar före operationen. Operationen sker med ett av två tillvägagångssätt och läkaren väljer det som lämpar sig bäst för dig: • Penoscrotalt (ett snitt läggs mellan penis och pung). • Infrapubiskt (ett snitt läggs i den nedre buken, ovanför penis). Penoscrotal metod Om läkaren väljer den penoscrotala metoden görs ett snitt i huden mellan penisen och pungen. Läkaren implanterar vanligtvis cylindrarna, MS-pumpen och behållaren genom detta enda snitt. Vid enstaka tillfällen gör läkaren också ett mindre snitt i det nedre bukområdet för att lägga in behållaren. - 21 - Vid implantationen av cylindrarna dilaterar (vidgar) läkaren först corpora cavernosa (de två svällkroppskanalerna i penisskaftet som fylls med blod vid naturliga erektioner). Därefter mäter läkaren detta område för att välja en cylinder av lämplig storlek för din anatomi. När cylindrarna är på plats skapar läkaren ett utrymme i pungen där pumpen placeras. Pumpen placeras så att det är lätt för dig att komma åt den. Därefter skapar läkaren ett utrymme för behållaren i buken och ansluter alla slangar. Innan läkaren försluter snittet i huden, kontrollerar han eller hon slutligen att protesen fungerar ordentligt genom att fylla och tömma den. Infrapubisk metod Ett snitt görs i huden på den nedre buken. Läkaren lägger in cylindrarna, pumpen och behållaren genom detta enda snitt. Samma procedur som för den penoscrotala metoden (som beskrivs ovan) används här. Penoscrotala och infrapubiska åtgärder När operationen är klar tömmer läkaren normalt protesen och tejpar fast penis mot buken. Det kan hända att läkaren för in en kateter (en slags slang) i penis för att tömma urinblåsan. Katetern avlägsnas innan du lämnar sjukhuset. Läkaren kan också välja att lägga in en slang i buken för att dränera extra vätska (blod) från snittstället. Även denna slang avlägsnas normalt inom 12–24 timmar efter operationen (eller när dränaget upphör). - 22 - 8.2 Efter operationen När du åker hem från sjukhuset blir du uppmanad att undvika tätt åtsittande underkläder. På så sätt minskar du risken för krökning av penis som kan inträffa under läkningen. När du har tömt blåsan ska du därför också alltid vara noga med att omsorgsfullt tejpa tillbaka penis mot buken i samma läge (rakt) som innan du tog av tejpen. Många läkare rekommenderar att man väntar i 4–6 veckor innan man har samlag så att operationssåret hinner läka. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRD: Om du försöker genomföra samlag innan operationssåret har läkt ordentligt löper du ökad risk för infektion, smärta och kirurgiska komplikationer. Du kommer antagligen att ha en tid hos läkaren under denna period för att se till att läkningsprocessen går som den ska. Se till att du diskuterar dessa möjligheter med läkaren och frågar hur länge efter operationen du bör vänta innan du har samlag. Det kan hända att du upplever smärta vid såret/såren i början efter operationen och när du börjar använda protesen. I de flesta fall upphör smärtan några veckor efter operationen, men fall av kronisk smärta har rapporterats. Återhämtningstiden varierar från patient till patient. Läkaren talar om för dig eller ger dig råd om när du kan börja jobba igen och återuppta vanliga aktiviteter (med vanliga aktiviteter avses alla typer av aktiviteter som du kunde utföra innan operationen, t.ex. fysisk träning, arbete och bad i badkar). Läkaren kommer också att förklara för dig när du kan använda protesen. Följ bruksanvisningen i kapitel 9 när läkaren talar om för dig att du kan börja använda protesen. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRD: Injektionsbehandling av penis (d.v.s. injektioner av läkemedel mot impotens i penis) kan skada penisprotesen. Använd inte injektionsbehandling efter det att implantatet har inopererats. - 23 - Du kommer att gå på flera besök efter operationen liksom årliga eller halvårsvisa uppföljningar hos läkaren. Var försiktig, såväl under återhämtningstiden som efteråt, så att du undviker trauman (skador) i bäckenoch bukområdet. Tänk på att du har fått ett implantat inopererat och välj aktiviteter med omsorg. Exempel på sådana trauman är säkerhetsbältets åtstramning vid bilolyckor, tacklingar i kontaktsporter eller att du halkar och faller omkull på is eller andra hala underlag. Trauma kan skada protesen eller omgivande vävnad. FÖRSIKTIGT! Vidta försiktighetsåtgärder för att undvika skador i bäcken- och bukområdet som kan inträffa i samband med kontaktsporter, halkolyckor på is o.s.v. 8.3 Problem som kan uppstå Implantationskirurgi medför samma typer av risker som vid alla andra operationer, inklusive infektion och de risker som är förknippade med bedövning och narkos. Observera dessutom att implantationen kan misslyckas. Det kan t.ex. hända att protesen inte fungerar som den ska. I så fall kan det krävas ytterligare operation för att avlägsna eller byta ut protesen. Om protesen måste avlägsnas kan implantationen av en ny protes kompliceras av den tid som har gått mellan de två operationerna. Diskutera dessa möjligheter med läkaren. Infektion Alla typer av operationer medför en infektionsrisk. Läkaren kommer att försöka minska risken genom att ge dig antibiotika både före och efter operationen samt genom att skölja (tvätta av) operationsområdet med antibiotika under själva ingreppet. Vissa tillstånd ökar risken för infektion: • Diabetes • Ryggmärgsskador • Öppna sår • Befintliga hudinfektioner i närheten av snittområdet • Befintlig urinvägsinfektion - 24 - Information om effektiviteten hos denna antibiotikabehandling, kallad InhibiZone® (IZ), ifråga om förhindrande av infektioner, kommer från patientinformationsformulär (PIF) som skickas till AMS av läkare efter kirurgiska ingrepp där penisproteser implanteras eller delar av tidigare implanterade enheter byts ut. Över 43 000 ingrepp har registrerats i AMS PIF-databas sedan IZ introducerades för drygt sex år sedan. Under denna period behövde ungefär 1,2 % av patienterna med en implanterad IZ-behandlad protes ett andra ingrepp för att byta ut eller ta bort protesen på grund av infektion. Detta ska jämföras med patienter med implanterade proteser som inte var IZ-behandlade (icke-IZ), där ungefär 2,5 % av patienterna behövde genomgå ett andra ingrepp på grund av infektion. VARNING! Kontakta omedelbart läkare om du märker av rodnad, svullnad och/eller hetta runt operationssåret eller dränage från snittet eftersom detta kan vara ett tecken på infektion. Om du får en infektion som inte framgångsrikt kan behandlas med antibiotika kan det hända att läkaren måste avlägsna protesen. Det är inte säkert att det går att operera in en ny. Dessutom är det så att om protesen måste avlägsnas på grund av infektion kan det hända att infektionen lämnar ärr efter sig inuti penis. Denna omständighet kan också försvåra implantationen av en ny protes. Allergisk reaktion Allergiska reaktioner kan förekomma om du är överkänslig för de antibiotika som användes under implantationen av penisprotesen eller, om du har fått en protes i AMS 700 med MS Pump-serien med InhibiZone®*, för de antibiotika som penisprotesen är impregnerad med. * VARNING! Kontakta omedelbart läkare om du känner av symtom på en allergisk reaktion såsom utslag, nässelfeber eller andningssvårigheter. - 25 - Erosion Erosion innebär att vävnad intill någon del av protesen ”nöts bort”. Följande tillstånd kan orsaka erosion: • Infektion • Tryck på vävnaden som hämmar blodtillförsel • Fel storlek på protesen och dess komponenter • Vävnadsskada • Felaktig placering av cylinder, behållare eller MS-pump Erosion förknippad med cylindrarna omfattar vanligtvis följande områden: • Ollonet (den yttersta delen av penis) • Urinröret (det rör inuti penis som för ut urin ur kroppen) • Huden på penis Pumpen kan erodera genom huden i pungen. Behållaren kan erodera in i urinblåsan eller tarmen. Symtom på erosion in i pungen eller penis kan omfatta (efter symtomfrihet) smärta, hudrodnad, ömhet över den aktuella delen, förändringar i hudens struktur, dränage och/eller att protesen är synlig genom huden. Erosion in i urinblåsan kan ge upphov till smärta, ömhet i urinblåseregionen, förändringar i förmågan att urinera eller att urinen ändrar färg. Mindre än 1,5 % av patienterna i den kliniska studien drabbades av erosion i någon del av produkten. VARNING! Kontakta omgående läkare om du märker av smärta, ömhet över den aktuella delen, förändringar i hudens struktur, dränage eller om du kan se protesen genom huden. Dessa symtom kan vara tecken på erosion. Om erosion lämnas obehandlad kan den förvärras och leda till infektion och vävnadsförlust. Läkaren måste utvärdera alla eventuella fall av erosion. Ibland kan vävnaden repareras och det räcker med att endast byta enstaka komponenter. Vid andra tillfällen måste hela protesen avlägsnas. - 26 - Trauma Trauma (skada) i höft- eller bukområdet kan leda till skador på antingen protesen eller omgivande vävnad i penis, pung eller buk. Det kan i sin tur leda till att protesen slutar fungera och måste bytas ut vid en operation. Minska risken för skador genom att tänka på följande: • Undvik kontaktsporter där det finns risk för att du utsätts för tacklingar. • Vidta extra försiktighetsåtgärder vid promenad på is eller hala underlag för att undvika att du halkar och faller omkull. Smärta Det är normalt att känna lite smärta i penis och pung omedelbart efter operationen och när du börjar använda protesen för första gången. Ungefär hälften av patienterna i den femåriga kliniska studien rapporterade smärta till läkaren efter operationen. VARNING! Kontakta läkare om du upplever mycket kraftig smärta eller om smärtan varar längre än förväntat. Sådan smärta kan vara ett symtom på ett medicinskt tillstånd eller ett mekaniskt fel på produkten. Vissa patienter har haft kronisk smärta utan att någon medicinsk orsak kunnat fastställas. Sådana fall är inte vanliga, men förekommer tyvärr. Somliga av dessa patienter valde att ta bort protesen eftersom smärtan inte försvann. Migration Migration innebär att den ena eller båda cylindrarna, pumpen eller behållaren förflyttar sig i det kroppsutrymme där de ursprungligen placerades. Migration kan orsaka smärta, psykiska eller medicinska komplikationer eller leda till funktionsfel på produkten. Det kan hända att migrationen måste åtgärdas genom operation. Orsaker till migration omfattar: • Cylindrar av fel storlek. • Felaktig placerad MS-pump eller behållare • För långa eller för korta slangar. - 27 - Endast 1 % av patienterna i den kliniska studien hade proteskomponenter som migrerade. VARNING! Kontakta läkare om någon del av produkten är synlig genom huden eller om du inte kan lokalisera MS-pumpen i pungen. Mekaniska problem Produktslitage (i samband med användningen av protesen) eller andra mekaniska problem kan uppstå efter hand. Det kan hända att en operation är nödvändig för att åtgärda problemet. Dessa problem kan omfatta oavsiktlig (spontan, d.v.s. utan att du manipulerar den) fyllning eller tömning av protesen liksom svårigheter eller oförmåga att fylla eller tömma den. Om sådana problem uppstår ska du först kontrollera bruksanvisningen för att se till att du använder produkten korrekt. Kontakta läkare om problemet kvarstår. Ungefär 10 % av patienterna i den femåriga kliniska studien drabbades av mekaniska problem. Produkterna i AMS 700 med MS Pump-serien har en ny spärrventil och parylenbeläggning för att minska mekaniska problem. Ödem Ödem innebär att vävnad intill någon del av protesen svullnar upp. Det är normalt med viss svullnad under läkningsperioden efter operationen. Ungefär 1/3 av patienterna i den kliniska studien rapporterade svullnad. Blåmärken på eller missfärgning av penis Det är normalt med viss blånad efter operationen. Ungefär 10 % av patienterna i den kliniska studien rapporterade till läkaren att de hade blåmärken. Hos dessa patienter försvann blånaden normalt efter ungefär 13 dagar. Tydlig rodnad på penis eller pung Det är normalt med viss hudrodnad runt implantatet. Om rodnaden är ytterst kraftig ska du dock tala med läkaren om detta. I den kliniska studien rapporterade mindre än 5 % av patienterna tydlig rodnad till läkaren. Rodnaden försvann efter i genomsnitt 43 dagar. - 28 - Övriga problem Följande problem förekom hos mindre än 4 % av patienterna i den kliniska studien: problem vid urinering, ledsmärta, minskad känsel i penis, hematom, utlösningsproblem, krökning av penis, problem vid operationssåret, känsellöshet/domningar, stickningar, smärta i den kanal i penis som urin flyter genom samt smärta eller sveda vid urinering. Samtliga nedanstående övriga komplikationer och biverkningar drabbade färre än 1,0 % av patienterna i den femåriga studien: oförmåga att urinera, svaghet, protesdelar som ”häftar vid” vävnad inuti penis eller pung, feber, yrsel, felaktig placering av produkten, depression (känsla av sorg eller hopplöshet), celluliter (svullnad och infektion långt under hudytan), fibros (bildande av fiberliknande vävnad runt delarna i protesen), hematuri (blod i urinen), nekros (kroppsceller, vävnad eller hud som dör), onormal sexuell funktion, frekvent urinering (man är tvungen att gå och kissa ofta), infektion i urinblåsan eller urinröret, förändringar i penisens yttersta del, hudförtjockning, avföringsläckage (tarmtömningsläckage), reumatoid artrit (svullnad i muskler eller senor runt leder), muntorrhet, minnessvårigheter, flintskallighet, diabetes, ögonproblem, huvudvärk, svindel, bäcken- och ryggsmärta, njurproblem, urinträngning (starkt behov av att gå och kissa ofta), reaktioner mot solljus och epigastrisk smärta (smärta förknippad med halsbränna). Be läkaren förklara om det är något eller några av ovanstående problem som du inte förstår. OBS! Alla komplikationsfrekvenser som anges i det här avsnittet grundar sig på en tidigare modell av AMS uppumpbara penisprotes. På grund av likheterna i utförande mellan AMS 700 med MS Pump och den föregående modellen förväntas komplikationsfrekvensen vara jämförbar. - 29 - 9. Bruksanvisning 9.1 Uppblåsning När du kramar ihop och släpper pumpbollen sugs vätska från behållaren genom pumpen och in i cylindrarna. När cylindrarna fylls med vätska erigeras penis. 1. Känn efter pumpen i pungen. 2. Fatta tag i slangen ovanför tömningsblocket med ena handen och håll pumpen på plats. 3. Använd tummen och pekfingret på andra handen för att lokalisera den mjuka, rundade pumpbollen. 4. Ge pumpbollen en inledande snabb och bestämd tryckning och släpp sedan bollen för att aktivera pumpen. Därefter kan pumpbollen kramas långsammare. När du släpper pumpbollen fylls den på nytt med vätska. Fortsätt krama ihop och släppa bollen tills cylindrarna fylls med vätska och erigeras. Det kan ta allt mellan 10 och 25 tryckningar på pumpbollen för att få en fullständig erektion. OBS! Tryck inte på tömningsknappen medan du kramar pumpbollen. - 30 - 9.2 Tömning När du håller tömningsknappen intryckt i ca fyra sekunder börjar cylindrarna tömmas på vätska. Vätskan återförs till behållaren. Släpp tömningsknappen efter ungefär fyra sekunder. Cylindrarna återgår till det tömda läget och penis blir slak. 1. Känn efter pumpen i pungen. 2. Fatta tag i slangen ovanför tömningsblocket med ena handen och håll pumpen på plats. 3. Leta upp den upphöjda tömningsknappen på tömningsblocket med andra handen. 4. Det är lättast att trycka på tömningsknappen genom att placera tummen och pekfingret på ömse sidor av tömningsblocket. Tömningsknapp 5. Håll tömningsknappen intryckt i ungefär fyra sekunder och släpp sedan upp den. Cylindrarna fortsätter att tömmas och penis blir mjuk och slak. OBS! Tryck inte på tömningsknappen medan du kramar pumpbollen. 6. När cylindrarna har tömts kan du krama penis för att göra den slakare. - 31 - Patient Manual 1000391 Rev (04/07) 10. Felsökning Tecken och symtom som kan utvecklas efter operation Symtom Det går inte att pumpa upp protesen. Problem Åtgärd* Tömningsknappen är intryckt samtidigt som pumpbollen kramas ihop. 1. Fatta tag i slangen ovanför tömningsblocket med ena handen och håll pumpen på plats. 2. Tryck inte på tömningsknappen medan du kramar pumpbollen. 3. Pumpa upp på normalt sätt. Pumpbollen fylls inte på nytt och är veckad eller hopsjunken. 1. Håll tömningsknappen intryckt. Pumpbollen bör fyllas på nytt. 2. Ge pumpbollen en inledande snabb och bestämd tryckning för att aktivera pumpen. Släpp därefter bollen. 3. Tryck inte på tömningsknappen medan du kramar pumpbollen. 4. Fortsätt krama ihop och släppa bollen på vanligt sätt för att blåsa upp cylindrarna. Den första tryckningen på pumpbollen var inte tillräckligt bestämd eller varade inte tillräckligt länge för att bollen skulle aktiveras. 1. Tryck på tömningsknappen med fast hand. 2. Ge pumpbollen en inledande snabb och bestämd tryckning för att aktivera pumpen. Släpp därefter bollen. 3. Tryck inte på tömningsknappen medan du kramar pumpbollen. 4. Fortsätt krama ihop och släppa bollen påvanligt Tömningsknapp Tömningsblock Pumpboll OBS! Tryck inte på tömningsknappen medan du du kramar pumpbollen. sätt för att blåsa upp cylindrarna. Möjligt mekaniskt problem. Det går inte att tömma protesen. Kontakta läkare. Svårt att lokalisera tömningsknappen. Cylindrarna förblir fyllda trots att jag har hållit tömningsknappen intryckt och sedan släppt den. Tömningsknappen hölls intryckt samtidigt som pumpbollen kramades ihop. 1. Fatta tag i slangen ovanför tömningsblocket med ena handen och håll pumpen på plats. 2. Leta upp den upphöjda tömningsknappen på tömningsblocket med andra handen. Håll tömningsknappen intryckt längre (minst fem sekunder). 1. Tryck ihop tömningsblockets sidor i ca fyra sekunder. Släpp dem. Kläm ihop tömningsblockets sidor 2. Håll därefter tömningsknappen intryckt i minst fem sekunder innan du släpper upp den. 3. Cylindrarna ska tömmas normalt. Kontakta läkare. Möjligt mekaniskt problem. - 32 - Felsökning (forts.) Tecken och symtom som kan utvecklas efter operation Symtom Problem Åtgärd* Smärta. Utsöndringar från operationssåret. Rodnad, svullnad. Infektion. Kontakta läkare. Cylinderns yta syns genom huden. Cylindererosion (förknippad med infektion). Kontakta läkare. Magsmärtor. Pumperosion (förknippad med infektion). Kontakta läkare. Smärta. Smärta efter operationen. Kontakta läkare. Smärta vid samlag. Kontakta läkare. Cylindrarna förblir delvis fyllda trots att jag har hållit tömningsknappen intryckt och sedan släppt den. Håll tömningsknappen intryckt längre. Det finns vätska kvar i cylindrarna. Krama penis för att göra den slakare. Vätska har gått in i cylindrarna. Följ tömningsanvisningarna på sid. 30. Möjligt mekaniskt problem. Kontakta läkare. Cylindrarna har inte fyllts helt. Följ fyllningsanvisningarna på sid. 29. Tömningsknappen har oavsiktligt tryckts in. Följ fyllningsanvisningarna på sid. 29. Möjligt mekaniskt problem. Kontakta läkare. Penis kröks eller buktar. Möjligt mekaniskt problem. Kontakta läkare. Det går inte att lokalisera pumpen. Pumpen har flyttat sig. Kontakta läkare. Någon del av produkten är synlig genom huden. Möjligt mekaniskt problem. Kontakta läkare. Smärta, hudreva (öppning), läckage av kroppsvätskor, blånader. Trauma. Kontakta läkare. Hudutslag eller nässelfeber. Möjlig allergisk reaktion. Kontakta läkare. Andningssvårigheter. Möjlig allergisk reaktion. Kontakta läkare. Protesen är inte tillräckligt slak. Oavsiktlig fyllning. Oavsiktlig tömning eller förlust av styvhet. *För vidare hjälp med att använda protesen kan du ringa AMS patienttjänst på telefon +1-800-328-3881, ankn. 6261, eller besöka vår webbplats på www.AmericanMedicalSystems.com. - 33 - 11. Sammanfattning Denna sammanfattning är inte avsedd att ersätta de fullständiga anvisningarna i denna handbok. Läs hela handboken innan du börjar använda protesen. Den uppblåsbara penisprotesen kräver en viss handmotorik för att kunna fyllas och tömmas. Det finns en risk för läckage, blockering eller funktionsfel. Diskutera alla förändringar i protesens funktion som du märker av med läkaren. Kontakta omedelbart läkare i händelse av följande: • Rodnad. • Svullnad. • Hetta runt operationssåret eller dränage från snittet (symtom på erosion). • Om smärtan är mycket kraftig eller varar längre än förväntat. • Om någon del av produkten är synlig genom huden. • Om du inte kan lokalisera MS-pumpen i pungen. - 34 - - 35 - 12. Index Ämne Avsnitt motorik avsnitt 1.3 erosion avsnitt 1.11, 8.3 impotens avsnitt 2.2–4.1 infektion avsnitt 1.9, 8.3 samlag avsnitt 1.10, 8.2 funktionsfel avsnitt 1.4 migration avsnitt 1.13, 8.3 buk- eller magsmärtor avsnitt 1.12, 8.2, 8.3 penisförändringar avsnitt 1.5 silikonelastomersäkerhet avsnitt 1.1 - 36 - - 37 - 0 0 8 6 American Medical Systems, Inc. U.S. Headquarters 10700 Bren Road West Minnetonka, MN 55343 U.S.A. U.S. Toll Free: 800 328 3881 Tel: +1 952 930 6000 Fax: +1 952 930 6157 www.AmericanMedicalSystems.com American Medical Systems Europe B.V. Haarlerbergweg 23 G 1101 CH Amsterdam Zuid-Oost The Netherlands © 2012 American Medical Systems, Inc. All rights reserved. Printed in USA. 1004118 (P/N) 1000391 (A/W Rev 01) sv
© Copyright 2024