Marsfjällsomslag_Vilhelmina guide omslag (116 mm) 2012-06-18 00.18 Sida 1
10
n
Saxnäs Kyrka s. 10
UTFLYKTSMÅL
I MARSFJÄLLEN
1
n
Stalonbergets
utsiktsplats s. 3
2
n
Dimforsen
11
n
Ricklundgården
s. 12
12
n
Lisa Stämps stuga
s. 13
3
n
Njakafjäll
s. 4
fritidsområde
13
n
Fatmomakke kyrka
s. 14
4
n
Trappstegsforsen
s. 5
5
n
Marsliden
6
n
Marsfjällens s. 7
naturreservat
7
n
Grytsjö –
Skvaltkvarn
s. 8
8
n
Satsfjället
s. 9
9
n
Lulevardo/
s. 9
Middagskullen
s. 3
13
n
Fatmomakke
kyrkstad
13
n
Fatmomakke idag
s. 16
Vi har sammanställt denna guide som vi hoppas
ska inspirera dig att besöka några av våra
spännande platser i Marsfjällen / Kultsjödalen.
14
n
Norgefarargården
s. 17
Vilhelmina Turistbyrå kan svara på frågor och
lämna tips på utflyktsmål i hela vår kommun.
15
n
Vielmesmakke s. 18
Vilhelmina Turistbyrå, Tingsgatan 1, 0940-398 86
www.lapplandturism/vilhelmina
16
n
Stekenjokk
s. 15
s. 20
Upptäck våra utflyktsmål
i Marsfjällen!
Vi önskar er en trevlig tur!
VILHELMINA KOMMUN
UTVECKLINGSENHETEN
Kultur – Fritid – Näringsliv – Turism
Formgivning: Inger Bodin Adamsson, Upper Case Tryckeri: Varitryck, Vilhelmina 2012
Foto: Magnus Ström
Utgiven av: Vilhelmina Kommun
s. 6
Omslagsfoto: Magnus Ström
Varsågod!
Här får du ett smakprov på vad du kan uppleva
i Marsfjällen. Utflyktsmål med fantastisk natur
och spännande historia.
Trevlig tur önskar Vilhelmina kommun!
VILHELMINA KOMMUN
Stalonbergets utsiktsplats
INNEHÅLL
sid
karta
1
n
Stalonbergets utsiktsplats
3
2
n
Dimforsen
3
3
n
Njakafjälls fritidsområde
4
4
n
Trappstegsforsen
5
5
n
Marsliden
6
6
n
Marsfjällens naturreservat
7
7
n
Grytsjö – Skvaltkvarnen
8
8
n
Satsfjället
9
9
n
Lulevardo / Middagskullen
9
10
n
Saxnäs Kyrka
10
11
n
Ricklundgården
12
12
n
Karin Stämps stuga
13
13
n
Fatmomakke Kyrka
14
13
n
Fatmomakke Kyrkstad
15
13
n
Fatmomakke idag
16
14
n
Norgefarargården
17
15
n
Vielmesmakke
18
16
n
Stekenjokk
20
I byn Stalon kan man längs en smal asfalterad bilväg ta sig upp
på Stalonberget. Där har man milsvid utsikt längs Stalonån
och Dorris samt över Malgomajsjön och dess omgivningar. På
toppen av Stalonberget finns ett gammalt flygfält. Utsikten är
magnifik.
GPS: E 1501162, N 7205052
Foto: Frida Gustafson
Dimforsen
Några kilometer från Stalon ligger Dimforsen på vänster sida.
Vägen ner är brant men det går bra att parkera på parkeringsfickan på höger sida. Här finns rastkoja och spångade stigar.
Följ en av dem och upplev Kultsjöåns krafter.
3
Njakafjälls fritidsområde
Trappstegsforsen
Ordet Njaka kommer av ”njakka”– ett samiskt ord för ”den
otillgängliga”. Detta är numera ett vänligt och lättåtkomligt
lågfjällsområde mellan Saxnäs och Stalon. Området har
spångade och märkta vandringsleder och timrade rastkojor
med möjlighet till övernattning.
I området finns flera sjöar och tjärnar med röding och öring.
För den som vill jaga småvilt finns det gott om ripa, orre,
tjäder och hare. Njakafjällets fritidsområde med natursköna
upplevelser, vackra vyer och gammelskog med 600-åriga
granåldringar.
Foto: Magnus Ström
Foto: Magnus Ström
Foto: Magnus Ström
Trappstegsforsen är en mytomspunnen och välbesökt plats.
Forsens utformning gör den till en av Sveriges märkligaste och
samtidigt vackraste vattenfall.
Här kan du stanna till med husvagn och husbil. Caféserveringen är öppen alla dagar under sommaren. Vägen in till
”Bergakungens” rike är lätt att föreställa sig när man står och
blickar in i vår fjällvärld.
Det leder en stig från forsen ett par kilometer in till Bijelite,
som har en lång historia med samisk renskötsel. Vid Spaunakullen och Tomasvallen finns spår och lämningar av många
generationers samevisten. Bijelite och forsarna nedströms är
även omtyckta fiskeplatser. Forsarna Litsjöforsen, Kaskeliteforsen och Dimforsen väntar nedanför Bielite, liksom några
mindre sjöar och sel innan Kultsjöån mynnar ut i sjön Malgomaj.
Under sommaren erbjuds du här även kanske Sveriges godaste hamburgare i den lilla Grillkojan vid Trappstegsforsen!
GPS: E 1483985, N 7205817
4
5
Marsliden
Marsfjällens Naturreservat
Foto: Jan Hammarsten
Foto: Magnus Ström
Vid foten av Marfjället ligger Marsliden, en by som kanske
mest är känd genom Bernhard Nordhs böcker; I Marsfjällets
skugga och Fjällfolk. I Marsliden hittar du Lars Pålssons stuga, en rekonstruktion uppförd på grunden där det första nybygget år 1856 uppfördes.
Marsfjällen är Vilhelminas mäktigaste fjällmassiv. Högsta toppen 1589 m.ö.h och är det högsta fjället i Södra Lappland.
Marsfjällsmassivet är den enda fjällkedjan i Skandinavien som
sträcker sig i nord-sydlig riktning. I högfjällsryggens nordligaste del ligger Trollskalet och Offerskalet. De är trågdalar där nu
smälta glaciärer grävt sig rätt genom fjällkammen. Här sägs
det finnas gamla samiska offerplatser, men det gäller att ha
ögonen med dig för de är inte så självklara eller lätta att hitta.
Genom naturreservatet går flera fina leder som för dig till
Fatmomakke, Marsfjällskåtan, och vidare mot Kittelfjäll. Bara
ett par kilometer från Marsliden ligger Apelsinklyftan med en
rastkoja och oslagbar utsikt. Perfekt mål för familjen.
Sommartid går guidade
bussturer från Vilhelmina hit där du får lära
känna både bygden och
författaren.
Här finns en härlig
badplats, med sandstrand, fiskestigar och
rastkoja. Badplatsen ligger precis innan byn.
Foto: Magnus Ström
Marsliden är en bra utgångspunkt för vandringar upp mot
Marsfjällsmassivet och toppen.
GPS: E 1479180, N 7213620
6
Foto: Magnus Ström
7
Grytsjö – Skvaltkvarnen
Satsfjället
I Grytsjö finns den enda kvarvarande ”skvaltkvarnen” i Kultsjödalen och den ligger naturskönt belägen vid Lilla Grytsjö.
Här finns vindskydd, brygga med bänkar, eldstad och en stor
skifferplatta som fungerar som ”bakhäll” vid tunnbrödsbakning.
Första insyningen att få anlägga en kvarn i Grytsjö gjordes av
Mats Matsson som 1850 erhöll tillstånd av länsstyrelsen att
bygga en kvarn. Kvarnen brann ned en sommardag på grund
av att den började gå av sig själv utan bemanning. Det blev så
hett mellan kvarnstenarna att gnistorna antände kvarnen.
1915 började man återuppbygga kvarnen och den användes
fram till slutet av 1940-talet.
Vill du ta en liten fikapaus passar denna plats perfekt!
Följ bara skylten vid Grytsjövägen.
GPS: E 1487536, N 7210992
Foto: Magnus Ström
Från Saxnäs går det att ta sig med bil ända upp till trädgränsen på Satsfjället. Här börjar leden till Borgafjäll, en vandring
på 22 km.
Längs leden ligger en stuga med en ateljé som konstnären
Folke Ricklund lät bygga på 1930-talet. Ateljén är privat men
öppen för vandrare.
GPS: E 1474573, N 7204286
Lulevardo / Middagskullen
Endast 20 minuters vandring från kyrkan i Saxnäs ligger
Lulevardo eller Middagskullen som man säger i folkmun. En
lättare dagstur. Här erbjuds du en häftig utsikt i naturligt
widescreenformat. Hit tar du dig även vintertid, fem minuters
färd med skoter. Vid midnatt kan då moder natur bjuda upp till
en sällsam dans på himlavalvet i form av norrsken.
GPS: E 1477437, N 7207615
Foto: Magnus Ström
8
9
Saxnäs Kyrka
Allhelgonahelgen 1959 invigde dåvarande biskopen Ivar Hylander Saxnäs kyrka, kyrkogården och gravkapellet som är
uppfört av skiffersten från bygden.
Träreliefen är skuren i fura av Erik Eriksson, en bygdens son
från byn Lövberg. Han har kallat den för Jesu sjöpredikan och
det är en hyllning till hans mor som var barnmorska här uppe
på den tiden då det inte fanns några vägar och närmaste läkare fanns i Åsele nästan 20 mil bort.
Altaruppsatsen med 6 handgjorda ljusstakar och ett kors i tenn
är tillverkade och skänkta av den förste diakonen i Saxnäs,
Rickard Rodling.
Foto: Sten Forsberg
Altarmålningen är målad och skänkt av konstnären Kalle Hedberg som vistades ofta här i Saxnäs hos Emma och Folke Ricklund. Konstverket kom att bli Kalle Hedbergs sista verk. Han
avled kort efter att han fullbordat målningen utan att han signerat den.
Textilierna och de tennbroderade mässhakarna är ritade av
komministern Dan Dahlgren och broderade och sydda av
systrarna Sanna och Syrene Wilks från byn Grundfors. Den
marinblå skruden är vävd av textilkonstnärinnan Birgit von
Platen. Orgeln är en gåva från Saxnäs Kyrkliga syförening.
Kyrkklockan var från början ett lån av Vilhelmina församling,
men 1963 kunde Saxnäs egen kyrkklocka i bruk efter en insamling som leddes av prosten Artur Stjärnholm. Kyrkklockans in skription är följande: Gloria altissimo refugio suorum.
D.v.s. ”Ära åt den högste, de sinas tillflykt”.
GPS: E 1477437, N 7207615
Foto: Magnus Ström
10
11
Lisa Stämps stuga
Ricklundgården
Ricklundgården Vita Huset i Saxnäs är ett levande konstmuseum
som byggdes av makarna Emma
och Folke Ricklund på 40-talet
mitt i en hänförande, storslagen
fjällmiljö. Här kan man tillsammans med Ricklundgårdens egen
guide, se konst, vackra saker och
spännande arkitektur. En stor,
mycket sevärd trädgård omger huset. Folke Ricklund var en naturälskande konstnär och Emma
en mångkunnig och målmedveten
Foto: Magnus Ström kvinna som drev Saxnäsgården,
på den tiden ett litet gästgiveri.
Ricklundgården kom att bli ett kulturcentrum och många
konstnärer och andra kulturpersonligheter var gäster där. Gården är en stiftelse med två gästateljéer som besöks av inhemska och utländska konstnärer året runt. Här finns Sveriges
största samling av den kände konstnären Kalle Hedbergs verk.
Den årliga sommarutställningen presenterar stiftelsens stipendiater.
En guidad tur rekommenderas!
GPS: E 1478861, N 7207522
Foto: Magnus Ström
12
Ta en titt på Lisa Stämps stuga
som ligger i backen ett stenkast
från Ricklundgården. Stig in i en
annan tid, en annan värld. Miljön
är så levande att man väntar sig
att Lisa ska sitta där med sitt
handarbete.
Folke Ricklund var arkitekt till
stugan som utformades helt efter
Lisas storlek och behov. En farstu, ett litet kök, en kammare och
en vind.
Material hämtades bl.a. från
Ricklundgården och Lisa fick en Lisa Stämp i sitt lilla kök.
Foto ur Karin Fisks samlingar
likadan öppenspis som Emma
hade i sitt krypin. Stugan har renoverats med varsam hand. Kökstapeten har nytryckts och
köksbord och soffa har återfått sin plats i det lilla köket.
Lisas hem stod alltid öppet för släktingar och vänner som
behövde övernatta eller vänta på skjuts.
Lisa Stämps Stuga
Foto Gerd Ulander
13
Fatmomakke kyrka
Fatmomakke kyrkstad
1884 invigdes denna kyrka i Fatmomakke. Flera kyrkor har
avlöst varandra på denna plats. I början av 1780-talet användes ett par kåtor som kyrka och 1830 stod den första kyrkan
färdig. Den låg där begravningsplatsen nu är.
Tolv mil nordväst om Vilhelmina ligger Fatmomakke, en sagolik och mytomspunnen mötesplats med månghundraåriga anor.
Öga mot öga med Marsfjällets topp ligger den mitt i det vattenflöde där Ransarån och Saxån mynnar ut i Kultsjön.
Fatmomakke har från åtminstone 1700-talet varit en samlingsplats för samer. Här stannade man till mellan renarnas
vår- och höstflytt , mellan beteslanden i fjällen och nere i skogslandet. Att mötas i Fatmomakke blev naturligt eftersom det
var lättillgängligt för de flesta samefamiljerna i området.
Delar av kapellet, som predikstolen och kyrkorummets dörr är
hämtade från Åseles gamla kyrka. Att återanvända kyrkoinredningar var inte alltför ovanligt. Altartavlan är målad av en
man vid namn Meurk som även målat ett likande Jesusmotiv i
Dikanäs kyrka.
Altarbården och de flesta av de andra textilierna är i tenntrådsteknik, sydda av systrarna Sanna och Syrena Wilks från
grannbyn Grundfors. Syrena och hennes man Andreas var två
av de som återinförde denna teknik i sameslöjden. De nyare
textilierna, tillverkade i samma teknik är sydda av Carina
Skott också från Grundfors.
I sakristian förvaras en gammal kopparkittel, med en egen
historia. Denna har använts för att koka kaffe till kyrkhelgerna, till såpbad vid storstädning och som dopfunt.
GPS: E 1468581, N 7220625
Foto: Lars Dalhstedt
Bröllop i Fatmomakke, 1890.
Här i norr är avstånden stora och vidderna vida, något som bidragit till ett särpräglat fenomen – Kyrkstaden. En kyrkstad är
en samling byggnader där man övernattar vid besök på en
kyrkplats.
Kyrkorna i Fatmomakke har avlöst varandra. Den nuvarande kyrkan byggdes mellan 1881 – 84 och tre kyrkhelger anordnas under sommarsäsongen.
Koloniseringen av lappmarken började redan på 1600-talet
när staten uppmuntrade människor att slå sig ner i Norrland.
Till Fatmomakke kom de första nybyggarna under 1800-talets
första hälft. Fatmomakke blev då även deras naturliga mötesplats.
Foto: Magnus Ström
14
15
Fatmomakke idag
Norgefarargården
Norgefarargården ett gammalt timmerhus och kulturminnes-
gård i byn Klimpfjäll byggt 1832 och 1860. Är ett kulturarv
med en spännande historia. För de fjällbönder som skulle till
handelsplatserna Kroken och
Mosjön i Norge blev gården en
naturlig anhalt med logi och
mat för bönderna och stallplats
för deras hästar.
Foto: Magnus Ström
Foto: Frida Gustafson
Här finns en sommarservering
som använder goda produkter
från orten och deras våfflor är
vida kända. I stallet finns en
gårdsbutik med försäljning av
hantverk, presenter, naturprodukter, fjällröding, fjällöring,
renkött, ost, marmelader m.m.
På gården finns djur, till glädje
framför allt för barnen.
Foto: Magnus Ström
80-talet kåtor och 20-talet kyrkstugor trängs längs de slingrande stigarna på kyrkplatsen. Fatmomakke är fortfarande en
levande kyrkstad till skillnad från många andra kyrkstäder
i övre Norrland. Vid årets tre kyrkhelger kommer ännu ättlingar till de samer och nybyggare som satte upp de första kåtorna och timrade de äldsta stugorna hit för att fira kyrkhelg.
GPS: E 1452571, N 7218103
Foto: Annica Hed
En del byggnader är öppna för besökare. I Länsmansstugan får
du möta både prästen och länsman, två mycket respekterade
myndighetspersoner i Fatmomakke. I en av de gamla kyrkstugorna finns nu ett Kulturrum med utställningen ”Att mötas
i Fatmomakke”. Lapp-Lisas bönekåta, visningskåtan och
kyrkan är också öppen för besökare. I kyrkstaden kan du även
boka en guidad tur och ta en fika.
Under sommarsäsongen, som sträcker sig från början av juni
och till slutet av augusti anordnas en rad evenemang i kyrkan.
Förutom de tre kyrkhelgerna också musikaftnar och konserter.
Varje söndag hålls Gudstjänst.
Foto: Magnus Ström
GPS: E 1468581, N 7220625
16
17
Vielmesmakke
Samevistet Vielmesmakke är beläget sydväst om Klimpfjäll.
Den sydsamiska stavningen på vistet är Vielmies-mehkie.
Samevistet är lättillgängligt. Från den allmänna vägen, väg
1067, två km väster om Klimpfjäll svänger man av mot Soldalens fritidsby. Nere vid Saxån finns en bro och över den går en
vandringsled mot Slipsiken och Raukasjö. Leden blir vintertid
till skoterled. Den kallas lokalt för SGU-vägen till Stekenjokk.
Omkring 1 km från bron över Saxån längs svagt stigande terräng når man samevistet. Samevistet restaurerades 2009.
GPS: E 487375, N: 7213565
Foto: Marita Alatalo
En bit in i vildmarken från Klimpfjäll ligger Vielmesmakke
som är ett gammalt sameläger där det även en gång fanns en
sameskola för årskurserna 1 – 3. Lärarinnan hette Elsa Skott
och skolan bestod av tre kåtor. En skolkåta, en lärarbostad och
en hushållskåta där husmor bodde. Barnen sov ofta i en bod
som fortfarande finns kvar. De lekte i skogen och vid ån där de
brukade fiska.
Samegosse övar att kasta med lasso.
Disken tas om hand av elever vid Vielmesmakke nomadskola, 1941.
Ett besök i Vielmesmakke 1934 …
… / det är en vanlig lappkåta men den är försedd med två
fönster. Barnen sitter med korslagda ben på golvet och vid
skrivning, räkning och teckning ha de en liten träplatta de
lägger skrivboken, räknehäftet och ritblocket på /… / Barnen
får göra milslånga vandringar till fjällen i väster. Lärarinnan
berättar, att de nyss kommit hem från en sådan lång fjällvandring, som tagit fyra dagar i anspråk. De har vandrat
över sex mil och bl. a. besökt två renskiljningar /…
Foto: Nils Eriksson
18
Foto: Nils Eriksson
19
Stekenjokk
Foto: Magnus Ström
Kalfjällsområde med en av landets högst belägna vägar, Vildmarksvägen. Området gränsar till Börgefjälls nationalpark
i Norge. Under fjällplatån finns koppar, zink och silverhaltig
malm. Vägen byggdes i samband med gruvbrytning som pågick framtill 1988. Idag är det en av våra vackraste turistvägar.
Vid läns- och landskapsgränsen mot Jämtland når Vildmarksvägen sin högsta punkt på 876 meter över havet. Landsvägen
går fram över kalfjället och bjuder på storslagna vyer och är
en perfekt utgångspunkt för vandringar, fiske och skidåkning.
Här hittar du fläckar med snö långt in på sommaren.
Vägen hålls öppen från juni till oktober. Vildmarksvägen
fortsätter in på Jämtlandssidan mot Bjurälvens naturreservat,
med Gaustafallet och korallgrottor.
Läs gärna mer i Broschyren om Vildmarksvägen
och ta med dig vandringskartan över Vilhelmina.
GPS: E 1436690, N 7221426
20
Marsfjällsomslag_Vilhelmina guide omslag (116 mm) 2012-06-18 00.18 Sida 2