1. No category

Blodet
Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för
att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt
detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som
bildas när cellerna arbetar. I blodet finns också ett försvar
mot farliga ämnen som kommer in i kroppen. De röda
blodkropparna på bilden transporterar
~
MÄNNISKAN
syre och koldioxid.
Blodet går runt i kroppen
l
Om du trycker dina fingertoppar mot de blodkärl som går
på sidorna av din hals kan du känna din puls.
Det är hjärtat som pumpar ut blod i dina blodkärl. Blodet
måste hela tiden gå runt i din kropp för att cellerna ska få
5
den näring de behöver.
hjärta
Från hjärtat ut ikroppen
På vägen genom kroppen hämtar blodet näring
i tarmarna och för ut det till kroppens alla celler. Och
när blodet lämnar cellerna tar det med sig avfall. Det är
ämnen som cellerna måste bli av med. Avfallet går ut ur
10
kroppen med bland annat urin och svett. Blodets väg
genom hjärtat och runt i hela kroppen brukar kallas
stora kretsloppet.
Från hjärtat till lungorna
Blodet går också från hjärtat till lungorna.
Där hämtar blodet syre och lämnar ifrån
15
sig koldioxid, som kroppen inte behöver.
Koldioxiden i lungorna andas du ut. Blodets väg från hjärtat
till lungorna och tillbaka till hjärtat kallas lilla kretsloppet.
De blodkärl som är färgade röda på
bilden innehåller blod med mycket syre.
Blodet har hämtat syret i lungorna.
Det syrerika blodet pumpas ut i hela
kroppen. Sedan går blodet tillbaka
till hjärtat i de blodkärl som är blå på
bilden. Till slut går blodet tillbaka till
lungorna igen för att hämta mera syre
och lämna ifrån sig koldioxid.
BLODET
Im.
.mi
Blodkropparna är blodets celler
l
I blodet finns celler. De kallas blodkroppar. Det finns röda
och vita blodkroppar. De röda blodkropparna gör att blodet
är rött. I blodet finns också blodplättar. Blodkroppar och
blodplättar flyter i en vätska som kallas blodplasma.
55% blodplasma
45% blodkroppar
s I en enda droppe blod finns det mer än 5 miljoner
röda blodkroppar, la 000 vita blodkroppar och 250 000
blodplättar! Blodkroppar lever inte länge, men det bildas nya
hela tiden. De döda blodkropparna tas om hand av levern.
10
En vuxen människa har ungefär 5 liter blod i sin kropp.
Hälften av blodet består av blodplasma som mest är vatten.
I blodplasman transporteras många viktiga ämnen som hela
kroppen behöver. I blodplasman transporteras också ämnen
som kroppen vill göra sig av med.
Röd blodkropp
Vit blodkropp
cellkärna
Röda blodkroppar
har ingen
En vit blodkropp
har
cellkärna, så därför är det
cellkärna och är större än
en grop i mitten. På bilden.
de röda.
ser du en röd blodkropp
Vita blodkroppar
framifrån
länge, från en timme till fyra
och från sidan.
Röda blodkroppar
månader .
MÄNNISKAN
lever i fyra
månader.
lever olika
Om man låter blodkropparna
sjunka ner till botten i ett provrör, kan man se hur mycket blodplasma och blodkroppar det finns
i blodet.
Röda blodkroppar
l
De röda blodkropparna
transporterar
syre
får sin färg från ett ämne som
heter hemoglobin. Det innehåller järn. Hemoglobinet
transporterar
syre till kroppens celler.
Man kan mäta hur mycket hemoglobin det finns i blodet.
5
Män brukar ha 130-165 gram hemoglobin i varje liter blod
och kvinnor 120-150.
Vita blodkroppar
försvarar oss
De vita blodkropparnas
viktigaste uppgift är att försvara oss
mot till exempel virus och bakterier som kan göra oss sjuka.
Blodplättar stoppar blödningar
Om du får ett litet sår märker du att det slutar blöda efter
la
en kort stund. Såret läker sig självt och en sårskorpa bildas.
Det beror på att blodplättar och blodkroppar
fastnar i ett nät
som har bildats av trådar som kommer från blodplasman.
Om du får ett mindre sår slutar
det ganska snart att blöda.
Blodkroppar fastnar
täpper till såret.
i ett nät och
Såret täpps till. Man säger att blodet levrar sig.
Vad m.enas m.ed blodgrupper?
Om du skulle råka ut för en olycka och
15 -
förlora mycket blod måste du få blod från en
annan person, en blodgivare. Men man kan
inte ge blod åt varandra hur som helst.
Österrikaren
Karl Landsteiner upptäckte
för ungefär 100 år sedan att de röda
20
blodkropparna
ibland kunde klumpa ihop
sig när man sprutade in blodplasma från en
annan person. Han delade in blod i olika
blodgrupper.
25
De kallas: A, B, AB och O (noll).
Med hjälp av blodgrupperna kan man se till
att rätt person får rätt slags blod.
Den som är blodgivare
när det behövs
kan få ett sm s-meddelande
extra mycket blod.
BLODET
~
11m
När man anstränger sig mycket
måste hjärtat slå snabbare.
Hjärtat
l
Hjärtat är en ihålig muskel som pumpar runt blodet i dina
blodkärl. Hjärtat slår dag och natt utan att du behöver tänka
på det. När du vilar slår hjärtat oftast mellan 60 och 80 slag
per minut. Det är hjärtats slag som känns ute i blodkärlen
5
som din puls.
Om du springer fort kan din puls öka till över 150 slag
per minut. Blodet går då snabbare runt i kroppen. När vi
anstränger oss behöver nämligen musklernas celler mer syre
och näring. Det blir förstås samtidigt mer avfalls ämnen som
la
måste transporteras
bort.
Så här ser hjärtat ut på utsidan.
Ditt hjärta är ungefär så stort
som din knutna hand.
MÄNNISKAN
Hjärtat pumpar ut blodet
l
Hjärtat är delat i två delar. En vägg delar hjärtat i en
vänsterdel och en högerdel. De två delarna arbetar som två
pumpar samtidigt. Varje pump är uppdelad i två rum. De
kallas förmak och kammare.
5
När blodet kommer in från kroppen rinner det in i den
högra pumpen och när det kommer tillbaka från lungorna
går det in i vänstra pumpen. I hjärtat finns det klaffar som
gör att blodet alltid rinner åt rätt håll.
På bilden kan du med hjälp av siffrorna följa hur blodet
la
går genom hjärtat. (Tänk dig att du ser på hjärtat framifrån
så har du förklaringen till varför höger och vänster är
omkastade. )
Blodets väg
genom hjärtat
t
CD Blod från hela kroppen
kommer in i hjärtat genom
-----',~-
ao rta
två stora blodkärl.
CD Blodet
o
rinner in i höger
förmak.
Blodet kommer
ner i höger
kammare.
CD Från höger kammare
pumpas blodet till lungorna
för att få syre och lämna
ifrån sig koldioxid.
höger förmak
CD Blodet kommer
tillbaka från
lungorna till hjärtat, men nu
l-..:l\lJ--\--
höger ka m m a re --t-\---1IiIi+'
vänster
till vänster
kammare
CD Blodet rinner
o
förmak.
in i vänster
kammare.
Från vänster kammare
pumpas blodet med nytt
t
CD
syre ut i hela kroppen
genom aorta, som är
kroppens största blodkärl.
BLODET
Im
.:ID
Blodkärlen
l
Blodet rinner i rör som kallas blodkärl. Du har tre olika
slags blodkärl i din kropp. Det är artärer, vener och
kapillärer. Blodkärlen kallas ibland blodådror.
Artärerna leder ut blodet från hjärtat
I blodkärlen som kallas artärer rinner blodet ut från hjärtat.
s De kallas också pulsådror för att man känner pulsen från
hjärtat i dem. Artärerna har kraftiga väggar för att klara
trycket när blodet pumpas ut i kroppen.
Den största artären i din kropp är aorta, som också kallas
för stora kroppspulsådern.
la
På vägen ut i kroppen delar den
upp sig i tunnare artärer.
Artärerna
Venerna leder blodet tillbaka , mot hjärtat
På vägen tillbaka mot hjärtat blir blodkärlen större igen.
Blodkärlen som leder tillbaka blodet till hjärtat kallas
vener. Venerna har inte så kraftiga väggar som artärerna.
Det behövs inte eftersom det inte är så högt tryck där som
15
i artärerna. Blodet rinner fram lugnare och du kan inte
känna någon puls i venerna.
För att inte blodet ska rinna baklänges i venerna finns det
klaffar i dem. Muskler som ligger tätt intill venerna hjälper
till att föra blodet framåt mot hjärtat.
klaff
Artärerna
har
tjocka väggar
som klarar det
höga trycket när
blodet
pumpas
ut i kroppen
MÄNNISKAN
.
Venerna
har
tunnare väggar
än artärerna.
Klaffar hindrar
blodet att rinna
baklänges.
hjärtat.
tillbaka
leder blodet
ut från
Venerna leder blodet
till hjärtat.
liten artär
liten ven
kapillär
Här lämnar blodkroppen
syre och tar upp koldioxid.
Vita blodkroppar kan
lämna kapillären för att
bekämpa bakterier.
I kapillärerna är väggarna så
tunna att blodet lätt kan byta
ämnen med kroppens celler.
Kapillärerna är små och tunna
l
Mellan artärer och vener finns det många små och
tunna blodkärl. De kallas kapillärer och finns överallt
ute bland cellerna i kroppen.
tunna att blodplasman
5
näringsämnen
Kapillärernas
väggar är så
lätt kan gå igenom dem och lämna
och syre direkt till cellerna i kroppen.
Samtidigt kan avfalls ämnen från cellerna lätt föras över till
blodet och transporteras
bort.
William Harvey
Engelsmannen
William
Harvey kunde redan år 1628 visa att
hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. Men han missade de små
blodkärl som binder ihop de stora blodkärlen
Det blev italienaren
upptäckte
Marceiio Malphigi
artärer och vener.
som några år senare
något som såg ut som små tunna hår som fanns
mellan artärer och vener. Han döpte dem till kapillärer. Capeiii är
det italienska ordet för hår.
BLODET
~
Blodet och kroppens försvar
l
Överallt finns det bakterier och virus som kan göra dig
sjuk. Men din kropp har flera olika sätt att hålla dig frisk
ändå. Ett viktigt skydd är huden som ligger som ett tätt
lager över hela kroppen. Ett annat viktigt skydd är de vita
5
blodkropparna.
De försvarar din kropp mot smitta.
De vita blodkropparna kan döda bakterier
En del bakterier som kommer in i din kropp kan göra dig
sjuk. Du får en infektion. De vita blodkropparna
bakterierna
går till.
letar upp
och dödar dem. På bilderna ser du hur det
En vit blodkropp dödar bakterier
•••
En vit blodkropp
11III
i en
Den vita blodkroppen
tar
Den vita blodkroppen
Inne i den vita blodkroppen
dör bakterierna.
kapillär närmar sig den
sig igenom kapillärens
lägger sig runt om
plats i kroppen där det
vägg och söker sig emot
bakterierna.
finns bakterier.
bakterierna. Se även fotot
hamnar inne
Se även fotot här
här nedanför. T
i blodkroppen.
nedanför.
MÄNNISKAN
Bakterierna
Infektionen
är över.
T
Lymfkörtlarna
l
arbetar
Döda vita blodkroppar
och bakterier sugs upp aven vätska
lymfkörtel
som kallas lymfa. Lymfkörtlarna renar lymfan. Om du
har en infektion kan du ibland känna att lymfkörtlarna
är
hårdare än vanligt. Det är ett bevis på att de arbetar.
lymfkärl
Det här händer när du blir sjuk
5
Ibland händer det att de vita blodkropparna
inte klarar av
att döda alla bakterierna. Då blir du sjuk. Men då finns
det andra slag av vita blodkroppar
som kan döda bakterier
och virus. De här vita blodkropparna
kan nämligen bilda
antikroppar. Antikroppar är kemiska ämnen som fastnar på
10
bakterierna och gör så att de dör. Antikropparna
finns kvar
'I
en tid i kroppen efter att du har blivit frisk. De skyddar dig
då emot den sjukdom du haft. Det kallas för att du har blivit
immun mot just den sjukdomen.
Frisk
Smittas
~ smittämne
~
J
Sjuk
Tillfrisknar
•
~.~.
vit blodkropp
I blodet finns
vita blodkroppar
som kan tillverka
antikroppar.
Ett virus eller
annat smittämne
kommer in
i blodet.
Lymfan leds runt i lymfkärlssystemet.
Blodkropparna
har börjat tillverka
antikroppar
mot
smittämnet.
Frisk
Antikropparna
fäster sig på
smittämnena
då förstörs.
som
När man blivit frisk
finns det antikroppar
kvar i blodet mot just
det här smittämnet.
BLODET
11m
~
Försvaret kan behöva hjälp
l
Vad är ett virus?
Ibland räcker inte kroppens försvar till för att bekämpa
Ett virus är mycket
enklare och mindre än
en bakterie. Det kan inte
föröka sig på egen hand,
som bakterien kan. Först
när det kommer in i en
levande cell sätter det
fart. Virus tvingar cellen
bakterier och virus. Då kan mediciner hjälpa till. Penicillin
är en vanlig medicin mot sjukdomar som orsakas av
bakterier, till exempel halsfluss. Penicillin hör till en typ av
s mediciner som kallas antibiotika.
När du är sjuk på grund av virus hjälper inte antibiotika.
Vanlig snuva beror för det mesta på virus.
att tillverka virus i stället
för att sköta det som
cellen egentligen ska
göra.
Vaccin
Barn i Sverige vaccineras redan som små mot många olika
sjukdomar. Och om du ska åka utomlands kan du behöva
10
vaccinera dig för att slippa någon eller några sjukdomar.
En infektion är ett
angrepp av bakterier
eller virus någonstans
I vaccinet finns bakterier eller virus som är döda eller så
svaga att de inte kan göra dig sjuk, men det räcker för att din
kropp ska bilda antikroppar mot smittämnet. Du har blivit
i kroppen.
En inflammation är en
svullnad eller rodnad som
immun för en tid eller hela livet.
uppstått genom
eller skada.
Serum
lS
Om du skulle bli biten aven mycket giftig orm behöver
infektion
Ett tecken på sjukdom
kallas symtom.
du snabbt få en spruta med serum. Det innehåller färdiga
antikroppar mot just det ormgiftet.
Alexander Fleming från Skottland upptäckte
penicillinet aven slump år 1928. Bakterier i en av
hans odlingar dog av mögelsvampen
Penicillium
notatum.
Fleming
något ämne
MÄNNISKAN
förstod
att svampen
som var giftigt för bakterier.
bildade
Allergi
l
På våren är luften full av pollen. Det kommer från björkarna
som blommar. På många rinner näsan fastän man inte är
förkyld. Ögonen är lite röda och tårar sig. Det är en jobbig
tid för dem som är allergiska mot pollen från björk.
5
Många är överkänsliga mot bland annat pollen, ägg,
choklad, hund och katt. Då har man en allergi. När man är
allergisk kan man få utslag på huden eller snuva. Man kan
också få besvär med att andas. Det kallas för astma.
När det kommer in ett nytt ämne i kroppen blir det
10
oftast inga besvär. Kroppen klarar av att ta hand om det
främmande
ämnet. Då är man inte allergisk.
Men om man är allergisk mot det främmande
Medicin
ämnet bildas
mot astma
med hjälp aven
andas
man in
inhalator.
för mycket aven särskild sorts antikroppar. Det är de som
ger allergier. Det finns mediciner som hjälper.
15
Man kan också bli allergisk mot ämnen som man ofta
kommer i kontakt med. Bagare kan till exempel bli
överkänsliga mot mjöl. Örhängen som innehåller metallen
nickel kan ge allergi.
Många
är allergiska
mot katter,
men egentligen
är det ofta
kvalster i kattens päls som man
blir allergisk mot.
Sjukdomar i hjärta och blodkärl
Blodbrist
l
När man talar om blodbrist kan det vara lätt att tro att man
har för lite blod i kroppen. Men så är det inte. Det man
har brist på är järn som behövs för att bilda hemoglobin
i de röda blodkropparna.
5
transportera
Hemoglobin behövs för att
syre. Att flickor ofta har blodbrist beror på att
de har mens och då förlorar en del blod. Det är viktigt att
äta mat som innehåller järn. Vid blodbrist känner man sig
trött och orkar inte så mycket.
Högt blodtryck
Högt blodtryck kan bero på många saker och är mycket
la vanligt, särskilt bland äldre. Det kan till exempel bero på
stress eller att blodkärlen blir trånga genom att fett lagras
på insidan. Trånga blodkärl gör det jobbigare för hjärtat att
pumpa fram tillräckligt med blod till hela kroppen. Och då
stiger blodtrycket.
Insidan
av aorta
Blodkärlens
.m
MÄNNISKAN
hos ett barn.
väggar
är släta.
Insidan
av aorta
hos en vuxen.
Fett i väggarna gör det trångt
blodet att ta sig fram .
för
Blodpropp
l
En blodpropp består av blod som levrat sig så att röda
blodkroppar fastnat i varandra. De bildar en propp som kan
ge sig i väg med blodet och täppa till något litet blodkärl så
att syre och näring inte kommer fram.
Hjärtinfarkt
Om en blodpropp fastnar i hjärtats egna blodkärl kan inte
blodet komma fram där. Då har man fått en hjärtinfarkt.
Stroke
Här har blodproppen fastnat.
Stroke kan bero på en blodpropp eller en blödning i hjärnan.
Denna sjukdom kan medföra förlamningar
som kan gå
tillbaka efter en tid men i värsta fall göra att man dör.
SommonJottnins) : t If[.) .] ~ l!
Blodet transporterar
syre och näring ut till cellerna i kroppen och tar med sig
koldioxid och andra avfallsämnen
försvarar dig mot infektioner.
bort från cellerna. De vita blodkropparna
Hjärtat pumpar ut blodet i artärer. Blodet
kommer tillbaka till hjärtat genom vener.
Viktiga begrepp i kapitlet
blodkärl
hemoglobin
ven
vaccin
hjärta
blodgrupp
kapillär
serum
röda blodkroppar
puls
infektion
allergi
vita blodkroppar
förmak
antikropp
blodplättar
kammare
immun
blodplasma
artär
antibiotika
BLODET
~