Juryns utlåtande (pdf)
Arkitekttävling Clemenstorget/Bangatan JURYNS UTLÅTANDE | 2014-11-07 INLEDNING d an aw o r k s / S L A/ Kr ee ”V ä rl d e i L u n d ” n N y s rén a r k ite kt k o n t or W h it e arkitekter AB AB ra M En inbjudan till intresseanmälan för deltagande i tävlingen om Clemenstorget och Bangatan gick ut i maj 2014. 27 team anmälde intresse att delta i tävlingen, tre valdes ut och inkom anonymt med förslag med följande motto: ”U rban Lu nd ” ”K o ntrapunkter” SYFTE • Att ta fram förslag till hur Clemenstorget Bangatan kan utformas och gestaltas för att vitalisera stadsmiljön. • Att upphandla arkitekttjänster för det fortsatta uppdraget att utforma och gestalta Clemenstorget/Bangatan. Lund C med omgivningar står inför stora förändringar. Ett ökat antal resande, ny spårväg och ett behov av att utveckla och vitalisera denna centrala del av staden till en attraktiv stadsmiljö av internationell klass. Lunds kommun arrangerar en projekttävling för gestaltning av den allmänna platsmarken för delområdena Clemenstorget och Bangatan. Tävlingen är ett led i att ta fram ett Ramprogram för området kring Lund C, ett arbete som bedrivs i nära samarbete med Trafikverket, Region Skåne/ Skånetrafiken och Jernhusen. 3 BEDÖMNING En jury har bedömt förslagen. Juryn har följande sammansättning: Mats Helmfrid, f.d. kommunstyrelsens ordförande Anders Almgren, kommunstyrelsens ordförande Inga Hallén, Stadsbyggnadsdirektör Malin Sjögren, Stadsarkitekt Håkan Lockby, Teknisk direktör Karl-Oscar Seth, Stadsträdgårdsmästare Extern sakkunnig 1: Elisabet Elfström, Stockholms stad Anders Svensson, CaseLab AB har varit Juryns sekreterare Till stöd för juryns bedömning har synpunkter inhämtats från samarbetspartners, medborgare och expertgrupper: Trafik Trafikgruppen Lund C: Christian Rydén, trafikplaneringschef; Per Eneroth, chef Gatu- och trafikkontoret; Pernilla von Strokirch, TF projektchef Spårväg Lund C-ESS. Stadsmiljö, gestaltning, stadsliv Resecentrumgruppen Lund C: Christoffer Lindskov, planingenjör; Henrik Borg, Stadsantikvarie. Genomförandefrågor, investerings- och driftskostnadsaspekter samt etappindelning: Anita Wallin, chef mark- och exploateringskontoret; Karl-Oscar Seth, stadsträdgårdsmästare; Per Eneroth, chef gatu- och trafikkontoret. Samverkansparters: Trafikverket, Jens Möller Jernhusen, Andreas Meyer Skånetrafiken, Mattias Sjöholm Referensgrupp Lund C Anders Svensson, projektledare Ramprogram Lund C; Cecilia Larsson, Wihlborgs; Mai von Gegerfelt, Citysamverkan Lund; Ola Hollerup, Ica Malmborgs. Medborgardialog Utställning i Kristallens foajé samt på www.lund.se/LundC med möjlighet att lämna synpunkter. ”Tala med oss” vid tre tillfällen där allmänheten kunde ställa frågor och lämna synpunkter. 4 BEDÖMNINGSKRITERIER Bedömningen har utgått från de i Tävlingsprogrammet fastställda kriterierna: • En gestaltning som har potential att lyfta Clemenstorget till ett av de viktigaste stadsrummen i Lund. • Potential att skapa liv och rörelse: gestaltning för möten och aktiviteter året och dygnet runt. • En gestaltning som kombinerar existerande kvaliteter och tillför nya. • En gestaltning som underlättar snabba, smidiga och bekväma byten mellan trafikslag. • Ett koncept som är genomförbart: möjlighet till etappindelning och rimlig investerings- och driftkostnadsnivå. TÄVLINGSUPPGIFTEN Den nu aktuella tävlingen avser området kring det nya resecentrum, Clemenstorget och Bangatan. Tävlingen syftar till att få fram en helhetslösning för stadsmiljön i Clemenstorget/Bangatan som kan ligga till grund för genomförande. Clemenstorget är idag ett torg med stor potential som har goda förutsättningar att utvecklas genom omdaningen av stationsområdet. Torget och Bangatan ska möta höga krav på kvalitativ stadsmiljö, snabba byten mellan trafikslag och ett attraktivt utbud av service och handel som kan bidra till att stärka stadskärnans attraktivitet. En särskilt viktig punkt är att främja hållbara transporter inklusive byte mellan tåg och den planerade spårvägen. Det handlar alltså om en vitalisering av existerande stadsmiljö i vid bemärkelse. Tävlingsförslagen ska innehålla förslag till lösningar på följande frågeställninga: Hur ska Clemenstorget och Bangatan utformas och gestaltas för att: • • • • • Bli en attraktiv stadsmiljö med liv och rörelse? Utgöra en värdig och välkomnande förplats till resecentrum och Lund? Underlätta byten mellan olika trafikslag? Skapa goda förutsättningar för nyetablering och utveckling av handel och service? Uttrycka Lunds kommuns kärnvärden: ”Lund – Idéernas stad”, se www.lund.se/vision2025. • Förstärka stråk mot övriga staden? För en mer detaljerad redovisning av förutsättningarna för tävlingen, se Program för Tävling om Clemenstorget och Bangatan i Lund (2014-06-27). 5 GENERELLA ÖVERVÄGANDEN De tre förslagen håller hög kvalitet och är genomarbetade utifrån olika val av gestaltningsgrepp. Förslagen är grundligt beskrivna och ger sammantaget en bra bild av potentialen i tävlingsområdet. Man kan konstatera att tävlingsområdet är omfattande och består av två huvuddelar: Clemenstorget och Bangatan. Två helt olika stadsrum med olika förutsättningar vad gäller skala, funktion och karaktär; samtidigt hänger de ihop och utgör tillsammans en helhet med stationen som nav. Förslagen har valt olika angreppssätt i detta avseende: Världen i Lund är mest konsekvent genom att binda samman hela tävlingsområdet med en stark och genomgående karaktär; ambitionen i Urban Lund uppfattar vi mer som att skapa två stadsrum med skilda karaktärer; Kontrapunkter förefaller göra både och med sina sammanhållande element i form av belysning och möbler, och samtidigt skilda karaktärer i material och funktion. Juryn sympatiserar med det senare angreppssättet. Clemenstorget som entréplats till det nya resecentrum är en av de överordnade frågorna i tävlingen. Torget har starka grundkvaliteter i sina vackra väggar och karaktäristiska trädtak, men också en något diffus funktion och gestaltning idag. Med förskjutningen av tyngdpunkten i stationsfunktionen norrut, drivet av resecentrums nya placering, spårvägen och bussarnas nya placering, har Clemenstorget en verklig potential att bli ett av Lunds viktigaste stadsrum. Torget har relativt stora mått och förslagen har förhållit sig på två olika sätt till detta faktum. I Urban Lund skapas en ny entréplats, ett torg i torget, utskuren i en sammanhållen trädmassa. I de båda andra förslagen är det hela torget som utgör entréplats. Även om en distinkt, mindre entréplats kan te sig lockande, vilket den gör i Urban Lunds förslag, bedömer juryn att torgets generalitet begränsas och att med tanke på upplevelsen av torget och att det kommer att genomkorsas i alla riktningar är en syn på torget som en sammanhållen plats att föredra. En särskild och viktig fråga är träden på Clemenstorget, en blandning av plataner och lindar. I Sverige växer plataner enbart i södra Sverige och sällan i en torgmiljö som denna. Träden bidrar till torgets unika karaktär och förutsättningen i tävlingen var att platankaraktären bör bevaras, men möjlighet fanns att föreslå väl motiverade modifieringar och ingrepp. Störst förändring föreslår Världen i Lund som delvis ersätter befintliga träd med nya och varierande arter, ett grepp som juryn finner svårt att motivera. Kontrapunkter ansluter till den befintliga trädkaraktären. Urban Lund kompletterar befintliga träd och skapar en sammanhållen grön volym som följer torgets väggar. Ur volymen skärs två distinkta rum. Juryn ser svårigheter med denna lösning då den riskerar att göra torget mörkare och mer ”svårforcerat” och därtill minskar torgets sammanhållna karaktär till förmån för uppdelning i mindre platser. En aspekt att beakta är utmaningen att stensätta ytan under träden. För att skapa bäst möjliga betingelser för träden krävs genomsläppliga ytor runt varje träd. Kontrapunkters förslag med grusbeläggning är även ur denna synpunkt välfunnet. 6 En viktig förutsättning är att bil- och busstrafik inte korsar torgets västra sida. Det ger förutsättningar för en stark koppling mellan resecentrum och spårvagnshållplatsen, men kräver gestaltningsmässiga insatser för att stärka den östvästliga riktningen eftersom den nordsydliga är stark i kraft av Ban- och Spolegatornas långa sträckning. Det har överraskat juryn att inget av förslagen har föreslagit en gestaltning som tydligt stärker kopplingen mellan resecentrum och spårvagnshållplatsen, särskilt som detta är en uttalad ambition i programmet. Urban Lund gör en ansats att stärka kopplingen genom att föreslå en entréplats, men den är inte tillräckligt stark när det gäller kopplingen. Uppgiften innehöll en uttalad ambition att stärka smidiga byten mellan trafikslag och därmed gynna kollektiv- och cykeltrafik. Kopplingen mellan resecentrum och spårvagnshållplatsen är en sådan aspekt, men även kopplingen mellan buss och tåg, cykel och tåg, med flera. Juryn menar att förslagen har ägnat sig åt de senare frågorna i hyggligt tillfredsställande omfattning. En viktig fråga i tävlingsuppgiften är hur förslagen skapar liv och rörelse, mötesplatser året runt och dygnet runt. Varför vill man stanna här? Likaså hur förutsättningar för handel och service kan stärkas. Området präglas av rörelse, man är på väg till och från tåget, bussen, cykeln, affären. Men hur kan attraktiva mötesplatser skapas, hur kan gestaltningen inbjuda till tillfälliga eller helt ny permanenta aktiviteter? Juryns intryck är att denna fråga inte fått lika stor uppmärksamhet i förslagen som andra frågor. I stort sett föreslås generella rum och platser och relativt få idéer kring hur nya typer av aktiviteter och mötesplatser kan skapas. Aktiviteter för barn och ungdomar saknas i stor utsträckning, torgpaviljonger för caféer eller småbutiker lyser med sin frånvaro. Inte minst Clemenstorgets stora yta borde kunnat ges fler intressanta aktiviteter. Det finns dock vissa intressanta förslag till mötesplatser: de trappor som Urban Lund föreslår skapar en helt ny typ av mötesplats i soligt läge med möjlighet att stämma möten, spana, koppla av från bruset och få en ny, upphöjd position. Dock finner juryn inte den föreslagna gestaltningen och dubbleringen särskilt övertygande. Världen i Lunds förslag med ett trapparrangemang söder om Godsmagasinet är inbjudande och karaktärsfullt. Juryn ser i detta sammanhang också positivt på vattenkonsten vid entréplatsen i Urban Lund. Juryn är av uppfattningen att generellt användbara platser ska dominera, men saknar det där lilla extra som kan locka olika grupper och tillföra något nytt. Samtliga förslag har arbetat förtjänstfullt med att utveckla förutsättningarna för handel, mötesplatser och service på Bangatans östra sida. Världen i Lund vrider upp nedfarterna till cykelgaraget och åstadkommer två positiva effekter i ett slag: generös plats längs Kv Bytarebacken som medger såväl cykel- och gångbana, uteserveringar och cykelställ, och att stråket riktas mot resecentrums södra entré. Kontrapunkter och Urban Lund har ett relativt smalt stråk och i det senare är risken att trapparrangemangen skapar en baksida längs fasaden, vilket inte är önskvärt. Förslagen uppvisar tre olika attityder till Bangatan som stadsrum. Världen i Lund har inga överbyggnader över cykelramperna och åstadkommer därmed ett sammanhållet rum mellan fasaderna. Urban Lund delar upp gaturummet med byggnaderna 7 över ramperna. Kontrapunkter föreslår något mitt emellan, en sammanläggning av överbyggda ramper i norra delen av Bangatan. Juryn menar att ett så öppet gaturum som möjligt är att föredra, såväl för att skapa plats för flöden och för att Bangatans östra sida ska bli tillräckligt attraktiv och solbelyst. Både Kontrapunkter och Världen i Lund uppnår detta. De flesta förutsättningarna när det gäller trafik var fastlagda i programmet; placering av spårvagns- och busshållplatser, busslinjedragning, principiell dragning av cykelstråk och cykelgarage, med mera. I uppgiften ingick att integrera de omfattande trafikfunktionerna i en sammanhållen gestaltning. Orienterbarhet, smidiga byten, trafiksäkerhet och hög funktionalitet ska åstadkommas samtidigt som inte stadsmiljön präglas av trafiktekniska dellösningar. Samtliga förslag har för- och nackdelar ur denna synvinkel. En principiellt viktig fråga som kräver närmare studier är omfattningen av shared space, särskilt i Clemenstorgets södra del med en strid ström av bussar, cyklar och gångtrafikanter. Upphöjda delar av bussgatorna prioriterar fotgängare men kan samtidigt skapa otydlighet om var bussarna kör och var man går. Väderskydd vid hållplatser är en viktig fråga för kollektivtrafikens attraktivitet som förslagen tagit sig an i varierande grad. Inget av förslagen har presenterat en lösning för spårvagns- och busshållplatser som är gestaltningsmässigt intressant, funktionell och driftsmässigt effektiv. Dock finns enskilda lösningar som är förtjänstfullt utförda. Anslaget med spröda luftiga skärmtak vid spårvagnshållplatsen i Kontrapunkter är tilltalande och utvecklingsbart. Förslagen har visat att den programmerade bussvängen mellan resecentrum och godsmagasinet sannolikt justeras något, utreds vidare. Angöring och parkering för rörelsehindrade, behörighetstrafik och transporter behöver studeras noggrannare, inte minst när det gäller infarten till garage och inlastning i Kv Bytarebackens norra del. Framöver kommer lastbilstrafiken att öka i denna punkt och redan idag är logistiken en utmaning. Med en enda tillfart, från Clemenstorgets östra sida blir situationen sannolikt ohållbar. Därför behöver inlastningstrafiken till Kv Bytarebacken studeras vidare i en särskild utredning. En fråga som ställdes i programmet var hur den lilla platsen i Kv Bytarebackens nordöstra hörn ska disponeras. Förslagen uppvisar tre olika lösningar: Urban Lund bebygger hörnan, Världen i Lund integrerar platsen i torget och Kontrapunkter behåller platsen och omvandlar den till en förplats till ett nytt studentboende i kvarterets mitt. Juryns uppfattning är att en byggnad i hörnan är den bästa lösningen då den både stärker torgrummet, erbjuder möjlighet att förstärka stråket mot övriga stadskärnan med service och handel och därtill skapar nya byggrätter i centrum vilket är önskvärt ur ekonomisk synpunkt. 8 BEDÖMNING AV FÖRSLAGEN KONTRAPUNKTER Förslagets styrka är gestaltningen av Clemenstorget och den enkla robusta helheten. Idén skapar ett lugn och tillåter nytt och gammalt i en flexibel och öppen struktur. De tre lagren av markbeläggningar – gatsten, grus och granit – graderar och nyanserar torget utan att helheten går förlorad. Grus och plataner skapar tillsammans en för våra breddgrader unik karaktär och en lyxig känsla samtidigt som träden ges en optimal växtmiljö. Den enkla och generella dispositionen underlättar stråk i flera olika riktningar. Ljussättningen förstärker karaktären, rutnätet med ljuspunkter kan på ett enkelt sätt bidra till platsens helt speciella karaktär. De lätta och luftiga skärmtaken vid spårvagnshållplatsen är karaktärsgivande och vackra, men kräver närmare studier för att bli helt funktionella. Enkla sittmöbler och ”bardiskar” binder samman och skapar mötesplatser. Det föreslagna experimentet med utplacerad stolar övertygar dock inte helt. Svagheterna på torget är framförallt bristen på tydliga, nyskapande mötesplatser och en svagt gestaltad koppling mellan resecentrum och spårvagnshållplatsen. Därtill är lösningen framför entrén till ICA Malmborgs med cykelställ som idag direkt olämplig eftersom det råder trängsel redan idag. Mer plats måste skapas i denna punkt. Disposition och gestaltning av Bangatan är modest och återhållen. Den balanserar på gränsen mellan robusthet och tråkighet. Sammanläggningen av ramperna till en punkt med överbyggnader skapar bra kopplingar tvärs Bangatan på en lång sträcka, men samtidigt en presumtiv barriär eller propp mellan Clemenstorget och Bangatan. För cyklister söderifrån skapar sammanläggningen av ramperna en längre väg till Rydes undergång; det är en brist eftersom cykelgaraget planeras få direkt access till den underjordiska passagen. Gestaltningen av rampöverbyggnaden finner juryn svårbegriplig, markbeläggning som fortsätter upp på taket signalerar tillgänglighet, men tillåter inte det. Den ”punkiga” gräsplanteringen känns främmande i sammanhanget. En sammanläggning av ramperna kan vara en bra lösning, men den kräver djupare studier av exakt placering och gestaltning. Förutsättningarna för att aktivera Kv Bytarebackens fasad mot Bangatan är OK, men inte optimal i jämförelse med andra förslag. Bredden nio meter mellan fasad och cykelbana är förvisso mer än idag, men i trängsta laget. Ställningstagandet att inte bygga på Kv Bytarebackens nordvästra hörn är begripligt med hänsyn till detta och placering och utformning av ramperna. Men den plats som skapas belamras med cyklar vilket är en mindre bra lösning. En styrka i förslaget är den subtila markeringen av bussgatan på Bangatan, den ger tydlighet till de olika trafikslagen samtidigt som gaturummet hålls samman. En svaghet att väderskydd i stort sett saknas vid busshållplatserna. Platsen mellan Godsmagasinet och gamla stationshuset lämnas i stort sett öppen med några lanterniner, med undantag för en ny kioskbyggnad. Juryn tror att denna plats både kan rymma en rejäl byggnad och samtidigt ge visuell och reell förbindelse mellan Bangatan och plattform 1 och anser därmed att förslagets ansats är väl modest. 9 Materialval och möblering finner juryn övertygande, det finns en balans mellan sammanhållen karaktär och variation. Gruset under platanerna bidrar till den unika karaktären och gynnar träden, men innebär också driftsmässiga utmaningar som juryn dock bedömer möjliga att hantera. Sammantaget är Kontrapunkter ett förslag som med enkla medel och raffinemang utvecklar existerande kvaliteter till en sammanhållen helhet med variation. URBAN LUND Styrkan i förslaget är ett antal goda idéer till dellösningar, men juryn saknar ett helhetsgrepp eller tema som håller samman och varieras. Den främsta tillgången i förslaget är entréplatsen vid resecentrum som har goda förutsättningar att bli en välkomnande entré till Lund med sin välgestaltade vattenkonst och begränsade skala. Svagheten är det bristande sammanhanget mellan platsen och helheten och den svaga kopplingen till spårvagnshållplatsen. Förslaget att komplettera torget med fler träd till en kompakt volym som följer fasadlinjerna kan ha planestetiska kvaliteter, men gör torget mörkare och försvårar för de stora strömmarna av gående i sydvästra delen av Clemenstorget. Markbeläggningen i form av ett antal cirklar i färgmönster tar sin utgångspunkt i en träffsäker symbolik med associationer till både Lunds årsringar och moderna acceleratorer på väg upp i Lund. Själva gestaltningen övertygar dock inte då den framstår som allt för rörig till karaktären. Platsen utanför ICA:s entré är rensad på cyklar vilket är bra, men istället föreslås torghandel vilket återskapar nuvarande trängsel. En förtjänst i förslaget är hörnbyggnaden i nordöstra hörnet av Kv Bytarebacken som på ett bra sätt både stärker torgets väggar och erbjuder möjligheter att stärka stråket mot övriga stadskärnan genom tillskott av handel, service och eventuellt bostäder. Utformningen av Bangatan präglas starkt av de två överbyggda ramperna till cykelgaraget. Juryn sympatiserar med grundidén att skapa mötesplatser i form av trappor. De utgör ett nytt tillskott i sammanhanget och har förutsättningar att bli välbesökta och soliga mötesplatser för alla generationer, med reservation för tillgängligheten. Dock riskerar den valda dispositionen att skärma av Bangatans östra sida och dela upp gaturummet på ett olyckligt sätt. Den valda kilformen minimerar också platsen för fotgängarflöden längs Bangatan och leder dessa i viss mån bort ifrån resecentrums södra entré, vilket inte är önskvärt. Förslaget undviker en tillbyggnad till Kv Bytarebackens nordvästra hörn och placerar istället mindre utbyggnader längs Bangatan. Detta är ett möjligt grepp, men med tanke på den begränsade bredden mellan fasaden och träden inte övertygande. En total ”make over” av Kv Bytarebackens som förslaget innebär är ett radikalt svar på hur byggnadens bristande estetiska kvaliteter kan utvecklas. Juryn ser kvaliteter i förslaget men skulle hellre se punktvisa ingrepp som tillför något nytt och spektakulärt och samtidigt låter det tidstypiska finnas kvar. Platsen mellan godsmagasinet och gamla stationen föreslås bli cykelparkering. Även om cykelparkeringar behövs på flera ställen anser vi att denna lösning har 10 flera brister. Dels bjuder den in till överbelastning och mindre attraktivitet för den underjordiska cykelparkeringen. Dels försvinner öppenheten mellan Bangatan och plattform 1 såväl funktionellt som visuellt. Ska detta gatt bebyggas helt eller delvis bör mer multifunktionella och substantiella alternativ sökas. VÄRLDEN I LUND Huvudgreppet är tydligt och konsekvent: Ett sammanhållet golv av gatsten och träd av olika arter från hela världen utspridda i ungefär samma täthet över Clemenstorget och Bangatan. De nya träden föreslås vara friväxande/otuktade och skapa en helt ny karaktär. Juryn uppskattar ambitionen att skapa en sammanhållen karaktär för tävlingsområdet, men förslaget reser en rad frågetecken: Varför denna karaktär på just detta avgränsade område? Vad är poängen med att ta bort existerande träd, glesa ut och ersätta med nya? Finns en referens till mångfaldssymbolik i form av artrikedom, men den finner juryn något sökt. Juryn är också tveksam till karaktären i sig med träd utplacerade som i en luftig park, det stärker inte upplevelsen av platser och gaturum och bidrar inte till att stärka karaktären på de olika rummen utan gör de urbana rummen diffusa och undflyende. Vidare saknas balans mellan sammanhållet helhetsgrepp och nyansering och differentiering i enskilda punkter som skapar variation. Situationsplanen redovisar inga tydliga gränser mellan olika funktioner vilket innebär att det blir svårtolkat – var kan jag stå och prata, var cyklar jag och var rullar bussarna? Sådan tydlighet är en central kvalitet vid ett resecentrum med tunga bytesrelationer som vid Lund C. Men med detta sagt vill alltså slå fast att förslagets kompromisslösa hållning definitivt bidragit till en djupare belysning och förståelse av Clemenstorget och Bangatans förutsättningar och karaktär. Den stora förtjänsten i Världen i Lund är dispositionen av Bangatan där inget annat förslag visat på en lika övertygande lösning. Vridningen av ramperna skapar gott om utrymme för såväl gång- och cykeltrafik, uteserveringar och cykelparkering på östra sidan. Ramperna byggs inte över utan lämnas öppna vilket har fördelen att den visuella kontakten tvärs Bangatsrummet behålls. Trapp- och sittarrangemanget söder om godsmagasinet finner juryn intressant och kanske tävlingens bästa bud på denna plats. Trapparrangemanget har goda förutsättningar att bli en omtyckt och karaktärsfull mötesplats. Vid det stora fotgängarflödet mellan Rydes undergång och Knut den Stores torg är körbanan upphöjd på ett bra sätt för att ge bra tillgänglighet och framkomlighet för fotgängarna. Beträffande materialval och möblering bedömer juryn att det mycket sammanhållna stengolvet ger en för ensartad karaktär. Det föreslagna mönstret som skapas vid regn stärker nordsydlig riktning och försvagar på så sätt i viss mån kopplingen mellan resecentrum och spårvagnshållplatsen. Lösningen med borrade hål i stenläggningen där vattnet dröjer kvar och skapar speglingar finner juryn poetisk och vacker som idé, men reser tvivel om huruvida detta kan uppfattas i verkligheten. 11 JURYNS BESLUT Juryn har utsett förslaget Kontrapunkter, författat av White arkitekter AB, till vinnare av tävlingen för gestaltning av Clemenstorget och Bangatan med följande motivering: Förslaget ”Kontrapunkter” förstärker och utvecklar de existerande kvaliteterna med nya eleganta tillägg på ett sätt som både vitaliserar stadsmiljön och främjar gång-, cykel- och kollektivtrafik. Clemenstorget ges en gestaltning som förstärker och utvecklar torgets unika karaktär. Ljussättning och materialval bidrar till att skapa en distinkt och lågmäld helhet som har förutsättningar att bidra till en både trygg, robust och upplevelserik stadsmiljö. 12 JURY: Lund 2014-11-07 Ta del av allt material och följ arbetet med stadsförnyelse vid Lund C på webben www.lund.se/LundC samt på www.facebook.com/ProjektLundC.
© Copyright 2024