Juryrättegång – en otidsenlig rest?
Juryrättegång – en otidsenlig rest? 1 Inledning I denna PM skall jag besvara frågan om juryrättegångsinstitutet är en otidsenlig rest. Jag kommer att avgränsa denna PM till jurysystemet i Sverige där processordningen med juryrättegång funnits sedan 1815.1 Huruvida juryrättegångsinstitutet är en otidsenlig rest aktualiseras genom Europadomstolens avgörande i målet Holm mot Sverige. Efter Europadomstolens avgörande var frågan för den svenska lagstiftaren om juryrättegångsinstitutet kunde fortsätta existera eller om förändringar var nödvändiga. Mot bakgrund av detta rättsfall var utgångspunkten i 1993 års domarutredning att lagstiftaren borde reformera juryrättegångsinstitutet. Samtidigt som Sverige fälldes i Europadomstolen ansåg regeringen att lagstiftning inte var nödvändigt för att möta kritiken från Europadomstolen. Även inför de kommande förändringarna på tryck- och yttrandefrihetens område är inga förändringar i juryprocessen aktuella.2 Notera dock att de rättskällor som ligger till grund för denna PM inte diskuterar frågan om juryrättegången är en otidsenlig rest. Fokus i dessa rättskällor ligger på de problem som funnits med juryrättegångsinstitutet. 1 Vallinder, T, Nio Edsvurna män – Jury och tryckfrihet i Sverige 1815-2000, s. 67. Regeringen anser att institutet med juryrättegång skall ligga fast - Dir 2008:42 Tilläggsdirektiv till tryck- och yttrandefrihetsberedningen (Ju 2003:04). 2 1 2 Den svenska juryprocessen I förarbetena till TF anges att juryledamöterna är en viktig del i tryck- och yttrandefrihetsprocessen. Genom sin folkliga förankring anses de ha en friare ställning vid bedömningen av ansvarsfrågan.3 På detta sätt anses juryledamöterna bättre på att dra gränsen mellan vad som är tillåten kritik och vad som är straffvärt yttrande.4 Anledningen till införandet av jury skedde ur folklig synpunkt för att värna mot övergrepp från staten.5 När juryn skall avgöra huruvida brott föreligger sammanträder de i enrum. Enligt 10:1 1st 1p LTY får de inte överlägga i övriga rättens närvaro. Ett vanligt återkommande argument härtill är att ingen får veta hur en juryn resonerat och att juryrättegångsinstitutet därmed blir ansvarslöst.6 I förarbetena anges att motivet till anonymiteten är att skydda juryledamöterna mot trakasserier från exempelvis myndigheter och enskilda och därigenom skapas garantier för tryck- och yttrandefriheten.7 Även om juryledamöterna överlägger i enrum och det faktum att juryns motivering förblir hemlig skall juryn beakta att tryckfriheten är till för ett fritt samhällsskick och att de i tvivelmål hellre skall fria än fälla, enligt 1:4 1st 1p TF. Juryns prövning skall alltså ske enligt vad lagen föreskriver.8 Det skall noteras att uppdraget som juryledamot är ett förtroendeuppdrag. Det är landstingsfullmäktige som utser juryledamöterna enligt 12:4 1st TF. Det finns inget krav på att vara politiskt aktiv men det hör till ovanligheterna att så inte är fallet.9 Juryledamöterna skall därtill vara kända för sin omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet enligt 12:5 TF. 3 Petrén, G & Ragnemalm, H, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med kommentarers s. 473. 4 Petrén, G & Ragnemalm, H, a.a. s. 473. 5 SOU 1947:60 s. 186. 6 Vallinder a.a. s. 385f. 7 SOU 1947:60 s. 189. 8 Vallinder a.a. s. 386. 9 Vallinder a.a. s. 394. 2 3 Förarbeten och Holm mot Sverige 3.1 Holm mot Sverige: Problematiken med jurysystemet Frågan om juryrättegången är en otidsenlig rest aktualiseras genom ett tryckfrihetsmål under slutet av 1980-talet och början på 1990-talet, som sedan kom att hamna i Europadomstolen. Hansson gav år 1985 ut en bok där han hävdade att Holm var högerextrimist och att Holm också varit inblandad i grovt tvivelaktiga ekonmiska affärer. 10 Det anmärkningsvärda i detta tryckfrihetsmål var att bokförlaget som gav ut Hanssons bok var ägt av det socialdemokratiska partiet. Hansson hade dessutom varit ideologisk rådgivare åt Socialdemokraterna.11 Holm väckte enskilt åtal (grovt förtal) mot Hansson år 1986 i Stockholms tingsrätt. När det stod klart för Holm vilka som utgjorde jury i målet riktade han jävsanklagelser mot de socialdemokratiska jurymännen. Dessa jävsanklagelser ogillades såväl av tings- och hovrätt.12 Juryn kom istället att bestå av 5 socialdemokrater och resterande var borgerliga, som då var fyra till antalet. Juryn besvarade frågan om Hanssons skyldighet till brott nekande. Enligt 12:2 TF är ett sådant utslag bindande för rätten. Holm hade dessutom, gällande beslutet från Svea hovrätt, klagat till Europadomstolen. Holm hävdade att tingsrättsförhandlingen inte varit oavhängig och opartisk samt att Stockholms tingsrätt därmed brutit mot art. 6(1) Europakonventionen.13 Sverige fälldes då Europadomstolen konstaterade att det fanns tydliga kopplingar mellan svaranden (Hansson) och de fem jurymännen som var socialdemokrater - en omständighet som gav upphov till farhågor för Holm.14 Sverige hade därmed brutit mot den objektiva opartiskheten i målet. Europadomstolen menade att en rättegång, ur ett objektivt perspektiv, inte ens skall kunna uppfattas som opartisk och 10 Stockholms tingsrätt 1987-10-14 B-8-12-86. Ds 1997:25 s. 13. 12 Svea HovR beslut 1986-12-04, Ö 2949/86. 13 Holm mot Sverige punkt 27. 14 Holm mot Sverige punkt 29. 11 3 oavhängig. Europadomstolen riktade även kritik mot att ett överklagade hade varit utan verkan. Eftersom att Hansson friades av juryn är ett sådant utslag bindande såväl tings- och hovrätt, 12:2 TF. Holm ifrågasatte alltså inte den subjektiva opartiskheten, utan snarare den objektiva opartiskheten om att det för en objektiv iakttagare inte får föreligga några tvivel om domstolens opartiskhet; en slutsats Europadomstolen konstaterade låg för handen.15 16 3.2 1993 års domarutredning – SOU 1994:99 Med anledning av Europadomstolens dom i Holm mot Sverige föreslog SOU 1994:99 (nedan kallad Domarutredningen) vissa justeringar för att garantera en oavhängig och opartisk domstol. Enligt 54 kap. 8§ 1p. RB får inte jävsbeslut tagna av hovrätten överklagas. Med anledning av juryledamöternas tydliga kopplingarna till det socialdemokratiska partiet överklagade Holm till Svea hovrätt som besvarade jävsanklagelserna nekande.17 Enligt Domarutredningen skulle ett exempel för att möta Europadomstolens kritik vara att ta bort nyss nämnda regel och därmed kunna överklaga ett jävsbeslut till Högsta domstolen.18 Vidare menade utredningen att prejudikat skulle kunna bildas på området.19 Domarutredningen föreslog också att problemet borde kunna avhjälpas genom en ny regel i TF. Denna regel innebar att medverkan av jury skulle sättas åt sidan om det fanns risk för att juryn skulle uppfattas som oavhängig och opartisk. Denna fråga skulle i sådana fall prövas av Högsta domstolen på yrkande av part eller efter framställning av tingsrätten.20 15 Holm mot Sverige punkt 29. Bull, T, Regeringsformen – En kommentar, s. 58 ff. ang. objektiv och subjektiv bedömning. 17 Svea HovR beslut 1986-12-04, Ö 2949/86. 18 SOU 1994:99, del A, s. 318. 19 A.a. s. 318. 20 A.a. s. 319. 16 4 Domarutredningen tog också upp jävsreglerna mot domare i 4 kap 13§ RB. Vidare menade man att detta lagrum fick anses uppfylla Europadomstolens krav på objektiv opartiskhet.21 På grund av jurysystemets särskilda natur menade Domarutredningen att vissa justeringar borde övervägas för att bättre kunna säkerställa förfarandets objektiva opartiskhet.22 3.3 Proposition 1997/98:43 Domarutredningens förslag som presenterats ovan kom aldrig att införlivas i svensk rätt. Regeringens bedömning av utredningens förslag var att problemen som aktualiserats i Holm mot Sverige borde kunna lösas inom ramen för existerande lagstiftning.23 Vidare menade regeringen att inkorporering av Europakonventionen i svensk rätt skulle medföra att Europadomstolens rättspraxis blev en del av den svenska rättsordningen och därmed någonting som svenska domstolar skulle beakta.24 Regeringen menade även att lagändring inte behövdes, trots Europadomstolens kritik i Holm mot Sverige, eftersom mål av samma dignitet likt de i Holm mot Sverige inte förekommit i någon större utsträckning. Mellan första januari 1994 och senhösten 1996 hade 43 mål rörande förtal och förolämpning avgjorts av svenska domstolar. Endast sju hade politisk innebörd och inget av dessa fall var av samma dignitet som i fallet Holm mot Sverige. 25 Den främsta anledningen till regeringens bedömning var att generalklausulen i 4 kap 13§ RB i fråga om jäv för domare även innefattade jurymännen samt att lagrummet fick anses uppfylla Europadomstolens princip om objektiv opartiskhet. 21 A.a. s. 318. A.a. s.318. 23 Prop. 1997/98:43 s. 133. 24 Ds 1997:25 s. 10. 25 Prop 1997/98:43 s. 134f. 22 5 3.4 Ds 1997:25 Jurymedverkan och fallet Holm Efter kritiken mot juryrättegångsinstitutet Domarutredningen valde regeringen att utreda frågan inom regeringskansliet, vilket resulterade i Ds 1997:25 – Jurymedverkan och fallet holm.26 Uppgiften var att finna en lösning för att handlägga fall med liknande omständigheter som i Holm mot Sverige.27 Departementsutredningen slog fast att Domarutredningens förslag om att införa en ny paragraf i TF, som innebar att jurymedverkan skulle utgå om det fanns risk att juryn kunde uppfattas som oavhängig och opartisk, skulle innebära ett stort intrepp i juryrättegångsinstitutet.28 Departementsutredningen hävdade att fall liknande Holm mot Sverige förekom så pass sällan att det talar mot att från juryprövning helt undanta vissa mål bara för att någon juryledamot skulle kunna vara jävig.29 Mot bakgrund av just detta förelog departementsutredningen att Domarutredningens förslag till ny paragraf i TF inte skulle genomföras.30 4 Slutsats Det har framkommit att fall med liknande omständigheter som i Holm mot Sverige inte förekommer i någon större utsträckning samt att Europakonventionens inkorperering i svensk rätt torde medföra att Europadomstolens (därmed Holm mot Sverige) praxis är en del av den svenska rättsordningen. Riksdag och regering har valt att inte ändra lagstiftningen trots de problem som funnits och hänvisat Europakonventionens och dess praxis ställning i svensk rätt. Idag saknas dessutom möjligheten för den som riktar jävsanklagelser att få dessa prövade av Högsta domstolen. Ett resultat av detta blir att prejudikat inte bildas på området. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det viktig med prejudikat i jävsfrågor och synnerligen i tryck- och yttrandefrihetsprocessen varför jag 26 A.a. s. 133. Ds 1997:25 s. 9. 28 A.a. s. 9. 29 A.a. s. 47. 30 A.a. s. 47. 27 6 anser att denna möjlighet borde har införts. En friande dom från juryn är dessutom bindande för rätten. Detta innebär att ett överklagande är utan verkan eftersom hovrätten i sådana fall skulle vara bundna av juryns utlåtande. Det är också viktigt att målsägande i ett tryck- eller yttrandefrihetsmål har möjlighet att få sin sak prövat av en högre instans om denne anser sig ha fått en orättvis behandling, till exempel om målsäganden anser sig ha fått en icke opartisk och oavhängig rättegång. Det faktum att juryn överlägger i enrum och att juryledamöternas ståndpunkter är hemliga ger ytterligare tyngd till att en friande dom från juryn borde gå att överklaga till högre instans. Även om fall liknande Holm mot Sverige inte förekommer i någon större utsträckning kan liknande fall uppkomma. Målsäganden i tryck- och yttrandefrihetsprocessen skall ha möjlighet att ta del av hur juryn har resonerat, speciellt om målsägandens talan ogillas. Det har också framkommit att syftet med juryrättegångsinstitutet är att förhindra att staten begår övergrepp i tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Juryledamöterna skall anses som en garant för detta och intar då en friare ställning i rättsprocessen än vad en erfaren juristdomare gör. Samtidigt är dessa juryledamöter inte utbildade jurister och kan till exempel ha svårt att göra avancerad bevisbedömning. Risken för godtycke är stor samtidigt som legalitetsprincipen sätts ur spel. Förvisso går argumentet med att juryledamöterna skall ha en friare bedömning i ansvarfrågan ihop med bestämmelsen i 1:4 1st 1p TF om att tryckfriheten är till för ett fritt meningsbyte och att rätten i tvivelsmål hellre skall fria än fälla. Avsaknaden av att jävsbeslut inte kan överklagas till Högsta domstolen, att ett friande utlåtande är bindande för rätten samt att juryn överlägger i enrum följer att juryrättegångsinstitutet kan ses som en otidsenlig rest. 7
© Copyright 2024