Minnesanteckningar från extra föräldraråd 120220 (15 föräldrar närvarade vid mötet) Föräldraföreningen har bjudit in till ett extra föräldraråd med anledning av den mindre smickrande tidningsartikel som lokaltidningen nyligen publicerade. Göran inledde mötet med att förklara ägandeförhållanden för Norrvikens skola. Göran Bergström och Agneta Bergström är ensamma ägare av Delfinina AB som i sin tur äger Norrvikens Friskola AB, det bolag som driver Norrvikens Skola. Fastigheten Ejdern ägs direkt av Delfinina AB eftersom kommunen beviljat lov att bedriva skola där under en tidsbegränsad period av 3 år initialt. Delfinina AB äger en tredjedel (kommer att öka till 50 %) av Prinet AB, det bolag som förser Norrvikens skola, och många andra skolor och företag, med den licenskostnadsfria dataplattformen. För ett par veckor sedan blev Agneta uppringd av en journalist som undrade hur det kom sig att Norrvikens skola kunde göra stora vinster samtidigt som de redovisade i princip usla studieresultat? I detta påstående finns det nu två saker att reda ut: Gör Norrvikens skola stora vinster, och vad händer i så fall med vinsten? Har Norrvikens skolas elever dåliga resultat? Gällande studieresultaten (tar det först, då det känns mest angeläget att reda ut). I slutet av december blev skolan tillfrågad om de ville redovisa elevernas betyg för höstterminen 2011 (något som inte är obligatoriskt för friskolor). Skolan valde att redovisa betygen. Tyvärr blev inte alla elevbetyg redovisade på grund av ett missförstånd, vilket gjorde att det såg ut som om skolans elever hade väldigt låga meritvärden. Varför reagerade ingen på kommunen?? är en fråga alla naturligtvis ställer sig. Hur som helst, dessa felaktiga siffror presenterades på kommunens hemsida, vilka journalisten uppenbarligen hade tagit del av. I dagsläget finns nu en ursäkt på kommunens hemsida där de förklarar att de publicerat felaktiga meritvärden. Det korrekta meritvärdet för Norrvikens skola ska vara 219,9 poäng, vilket ger skolan en 6:e plats om man jämför med alla kommunala skolor och de friskolor som redovisat betygsresultat i Sollentuna kommun. Andel elever som gick ut med godkända betyg i alla ämnen var förra året 97,5%. Göran redovisade även siffror för hur många elever som under HT-11 nått målen i alla ämnen, 87,3% hamnar man på där, vilket ger en 5:e plats i kommunen. Antal avgångselever som var behöriga till högskoleförberedande gymnasieprogram var 96,2% (en 4:e plats bland kommunens samtliga skolor). Lärartätheten på Norrvikens skola är 7,1 elever per undervisande lärare (vilket ger en plats bland den bästa tredjedelen) och andelen manliga lärare uppgår till 33,6% (bland de fyra bästa). Summa summarum: Norrvikens skolas elever visar på goda studieresultat! I slutet av detta dokument finns tabeller som visar mer exakt hur skolan ligger till. Gällande skolans vinster så redovisades följande: I artikeln nämns både utdelningar och koncernbidrag. Merparten av detta, 6,4 miljoner kronor, har gått från dotterbolaget Norrvikens Friskola AB till moderbolaget Delfinina AB för att där i huvudsak finansiera inköp och ombyggnad av Ejdern. Inköp av fastigheter måste ske med beskattade pengar eftersom själva köpet inte är avdragsgillt. Delfinina AB kommer därför i år att betala vinstskatt med 882.562 kronor och skolan betalar 149.289 kronor enligt årsredovisningen, dvs sammanlagt över en miljon kronor i vinstskatt till staten. Norrvikens Skola har lyckligtvis en god ekonomi och har med egna medel lyckats finansiera en uppbyggnad av högstadiet med till exempel en helt ny hemkunskapssal, byggt om köket så att eleverna kan få nylagad mat varje dag, installerat trådlöst nätverk i alla husen, köpt datorer till alla högstadieelever (och beslutat om läsplattor till Förskoleklassen vilka beräknas delas ut efter sportlovet) och till samtliga lärare (vilket inte alla kommunala skolor lyckats med) och försett samtliga klassrum med digitala whiteboards. Den goda ekonomin ger också en viss fallhöjd om elevantalet plötsligt skulle svikta. Kassan är normalt som störst efter att månadens skolpeng kommit men innan löneutbetalningarna. Kassabehållningen på dagen för mötet var drygt 7,7 miljoner kronor, vilket ger utrymme för upprustning av vissa delar av lokalerna (trots att det egentligen är kommunens uppgift eftersom skolan bara är hyresgäst). Vi har fortsatt öka lärartätheten ytterligare under detta läsår och vi ska bygga upp ett bra skolbibliotek. Ägarna, Agneta o Göran, är mycket måna om att skolan ska fortleva i egen regi och har tackat nej till ett generöst erbjudande att sälja skolan under föregående år. Göran redovisade också sin totala ersättning från skolan och från moderbolaget (lön och utdelning sammantaget) och visade att kostnaden för verksamheten var lägre avseende honom än för flera kommunala rektorer i Sollentuna kommun. Han var också övertygad om att han dessutom lagt ner betydligt mer arbete på skolan än många rektorer gjort. Nedan följer en redovisning för Görans skriftliga svar på journalistens i förväg mejlade frågor, ni får utifrån dessa fakta själva bedöma sanningshalten i lokaltidningens artikel... Hur har skolan kunnat göra så stora vinster? Vi har varit väldigt duktiga på att spara på onödiga kostnader och göra bra upphandlingar. Vi har också arbetat mer än vi någonsin gjort tidigare och under t ex det första året arbetade vi i stort sett varenda helg med vaktmästarsysslor mm förutom att bygga upp hela verksamheten. Vi har expanderat från drygt trehundra elever till nästan femhundra. Vid expansion finns en automatisk lönsamhetsökning i det att skolpeng betalas från och med 1 juli medan nyanställda lärare får lön från och med terminsstart. När ökningen upphör eller elevantalet minskar försvinner detta eller blir en minuspost i resultaträkningen. Vi investerade i ett nytt tillagningskök och säljer mat till tre andra skolor och vi är delägare i ett databolag som sparar stora summor åt skolan varje år. Det är svårt för oss att bedöma varför de kommunala skolorna har så höga kostnader, men vi är mycket effektiva och noggranna i våra upphandlingar. Vi har ju också haft möjlighet att ha insyn i samma skola i kommunal regi och vi fann stora förbättringsområden. Agneta Bergström säger att ni återinvesterar vinsterna i verksamheten. Men enligt årsredovisningar har ni också kunnat ta ut stora summor ur företaget de senaste två åren. Det handlar om över 10 miljoner kronor i utdelningar, koncernbidrag och löner/pensioner till styrelse och vd. Vad är förklaringen? En förklaring är att du verkar blanda äpplen och päron eftersom det finns ett moderbolag som tagit emot koncernbidrag. Koncernbidrag, vilket torde stå för nästan hälften av det belopp du skriver (annars förstår jag inte hur du kommit fram till siffran) är inte vinst som tagits ut. Moderbolaget äger till exempel en av skolbyggnaderna. Det som vi som ägare tagit ut under den femårsperiod vi har förberett och haft hand om verksamheten är inte mer än rimligt i förhållande till arbetsinsatsen. Hela styrelsen har varit anställd i bolaget och är därmed inkluderad i styrelsens ersättningar i resultaträkningen. Alltså inte bara ägarna. Vi har återinvesterat mycket av det överskott som kunnat uppbringas och med dessa kunnat bygga ett tillagningskök så att eleverna alltid får nylagad mat, vi har byggt en ny hemkunskapssal och vi har kunnat ge alla högstadieelever en "egen" dator, en så kallad laptop. Sollentuna kommun arbetar på att alla lärare ska få en egen dator, något som våra lärare haft från första stund tillsammans med alla högstadieelever. Vi har också precis beslutat införskaffa så kallade läsplattor till alla barn i förskoleklassen. Målet är att inom kort ha en dator per elev, det som brukar kallas 11. Sedan flera år är samtliga våra klassrum utrustade med så kallade digitala whiteboards Agneta Bergström säger att ni har hög lärartäthet och bra kvalitet. Men enligt skolverket är lärartätheten något under snittet för Sollentuna och mertivärdet för högstadieelever är bland de sämsta i kommunen. Vad är förklaringen? Sollentuna kommun har presenterat ett felaktigt och alldeles för lågt värde både vad gäller vårterminen 2011 och nu senast betygen för höstterminen 2011. De felaktiga värdena har drabbat oss med negativ publicitet och vi för en ingående dialog med kommunen för att detta inte ska kunna upprepas i fortsättningen. Det rätta meritvärdet togs förhoppningsvis upp i Barn- och Ungdomsnämnden igår och såvitt vi kan se ligger vi på sjätte plats bland alla skolor i Sollentuna som redovisat sina siffror. Vi har dessutom allra bäst resultat bland alla redovisade skolor i Sollentuna när det gäller andelen elever som nått målen i samtliga ämnen (97,5 %) och 100 % av våra elever som gick ut årskurs nio i våras var behöriga till en gymnasieplats! Jag har inte sett några generella siffror för lärartätheten och kan därför inte kommenterade det, men jag ser att vi har lika många vuxna anställda per elev som i andra skolor (knappt 8 elever per anställd vuxen) och samma lärartäthet som skolan hade när den var i kommunal regi. Dessutom visar forskning (John Hattie: "visible learning, a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement") som även finns på svenska hos SKL, att lärartätheten har mindre betydelse i förhållande till att de lärare man har är duktiga. Vi har lagt stor vikt vid att ha mycket duktiga och kompetenta lärare. Tycker du att det generellt är rimligt att man kan göra stora privata vinster på en skattefinansierad verksamhet om kvaliteten bibehålls? Under förutsättning att man håller tillräcklig kvalitet ser jag ingen skillnad på vinster som uppkommer i skolan genom undervisning jämfört med skattepengar som används till att bygga skolor, asfaltera, ploga vägar eller köpa IT-tjänster för skattepengar. Eller varför inte JAS-plan! Vem vill att SAAB inte ska gå med vinst? Jag är mer fundersam över att de kommunala skolorna inte är kostnadseffektiva, vilket onödigt drabbar kommuninvånarna genom onödigt höga skatter. Om alla skolor var lika effektiva borde skolpengen, och i förlängningen skatterna, kunna sänkas eller pengarna användas till en ännu högre kvalitet. Vid protokollet Jennie Grusell Tabeller: Skola Sollentuna 1 musikklasser 2 Vittra i Sollentuna 3 Gärdesskolan 4 Helenelundsskolan 5 Sofielundsskolan 6 Norrvikens skola 7 Runbacka skolor 8 Silverdal 9 Edsbergsskolan 10 Häggviksskolan 11 Gillbo skola 12 Hertig Karl Sollentuna 13 international Skola Meritvärde hösten 2011 selektiv 249,9 intagning 237,2 235,9 234,7 225,4 219,9 217,5 216,0 215,6 210,5 205,8 199,5 197,7 Andel som nått alla mål 1 Sollentuna musikklasser 2 Gärdesskolan 3 Helenelundsskolan 4 Vittra i Sollentuna 5 Norrvikens skola 6 Runbacka skolor 7 Edsbergsskolan 8 Sofielundsskolan 9 Gillbo skola 10 Silverdal 11 Hertig Karl 12 Häggviksskolan 13 Sollentuna international Skola 1 Sollentuna musikklasser 2 Gärdesskolan 3 Helenelundsskolan 4 Norrvikens skola 5 Runbacka skolor 6 Edsbergsskolan 96,8 selektiv intagning 95,0 93,0 91,7 87,3 84,1 83,5 81,5 80,0 76,9 75,5 74,5 57,7 Andel behöriga till högskoleförberedande gymnasieprogram 100,0 selektiv intagning 98,3 97,4 96,2 93,2 92,7 7 Hertig Karl 8 Gillbo skola 9 Silverdal 10 Häggviksskolan 11 Vittra i Sollentuna 12 Sofielundsskolan 13 Sollentuna international Skola 90,0 89,3 88,5 88,2 86,1 85,2 65,4 Andel godkända i sv, sas, eng, ma 1 Sollentuna musikklasser 2 Gärdesskolan 3 Helenelundsskolan 4 Vittra i Sollentuna 5 Norrvikens skola 6 Runbacka skolor 7 Edsbergsskolan 8 Hertig Karl 9 Gillbo skola 10 Silverdal 11 Häggviksskolan 12 Sofielundsskolan 13 Sollentuna international 100,0 selektiv intagning 98,3 97,4 97,2 96,2 93,2 92,7 90,0 89,3 88,5 88,2 85,2 65,4 Samtliga skolor exkl special o särskolor mm 1 Futuraskolan 2 Skälbyskolan 3 Mikaelsskolan 4 Sollentuna International 5 Rälsenskolan Viby 6 Trollholmen 7 Stallets skola 8 Helenelundsskolan 9 Norrvikens skola 10 Sollentuna Musikklasser 11 Töjnaskolan 12 Gillboskolan 13 Runan 14 Vittra vid Rösjötorp 15 Vaxmoraskolan 16 Kokalite 17 Kärrdalsskolan Andel manliga lärare 2,7 8,0 21,4 29,7 0,0 21,0 0,0 19,6 33,6 23,4 1,9 36,0 21,3 0,0 6,8 0,0 3,9 Lärartäthet 11,9 10,6 9,4 8,1 7,7 7,5 7,5 7,2 7,1 7,1 7,0 6,8 6,8 6,8 6,7 6,7 6,6 18 Vibyskolan 19 Eriksbergsskolan 20 Hetig karl 21 Gärdesskolan 22 Tegelhagsskolan 23 Häggviksskolan 24 Vittra i Sollentuna 25 Rälsen 26 Silverbäckens skola 27 Anneroskolan 33,8 16,5 23,6 17,3 15,8 33,7 31,8 17,9 0,0 0,0 ovägt genomsnitt Investeringar gjorda i Norrvikens Skola Hemkunskapssal Tillagningskök Digitala whiteboards Trådlöst nätverk Elevdatorer (nu även till Förskoleklassen) Lärardatorer Inköp Ejdern Ombyggnation Ejdern 6,5 6,2 6,0 6,0 6,0 5,6 5,3 5,0 3,1 2,2 6,6