Svara på Tentafråga - Utbildning, Göteborgs universitet
1 SKRIVA AKADEMISKT 1 Britt Klintenberg, språkhandledningen Handelshögskolan Göteborgs universitet [email protected] 2 En jämförelse Akademisk text • Strukturerat, dispositionen ska • • • • • • vara tydlig för läsaren Det som är relevant ska vara med, språket är koncentrerat Tydligt och klart utskrivet, precist Finns ofta mallar och traditioner, korrekt enligt skrivregler Krav på sanning, korrekt sakinnehåll, argument för allt man ”tycker” Visar med exempel, tabeller och bilder Man refererar till andra texter Skönlitteratur • Strukturen kan vara dold • Broderar gärna ut texten och gör avstickare • Underförstår gärna • Tillåtet att experimentera och bryta mot skrivregler • Tillåtet att ljuga/överdriva hur man vill, tycka vad man vill utan förklaringar • Använder metaforer och bildspråk 3 STRUKTURERAT • Skriv ner tänkta rubriker och underrubriker t.ex. i en tankekarta • Bestäm en ordning på rubrikerna = gör en preliminär disposition • Var öppen för att du under skrivandet kommer på att du behöver ändra din disposition. • Tips! Börja sedan skriva på den del som känns lättast. 4 Hjälp läsaren att se strukturen • Innehållsförteckning • Rubriker • Styckeindelning • Metatext • Logiska textmarkörer 5 Innehållsförteckning i Word • Använd rubrikmallarna och gör automatisk innehållsförteckning. http://www.youtube.com/watch?v=vk_14LNjXNo (word 2010) 6 Styckeindelning Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska ”nytt” fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt. Men förstadiet till de offentliga rollerna finns redan i de ursprungliga kulturerna. Om en person representerar sin stam och förhandlar med en annan stam har han en mer offentlig roll än annars, även om han inte på vårt vis skulle försöka lägga band på sina mer privata sidor. På samma sätt kan man säga att en medicinman eller schaman går ifrån sitt privata jag och representerar någonting annat när han utövar sina sysslor. 7 ”Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag eller blankrad” (Språkrådet 2008:25) 8 Blankrad Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska ”nytt” fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Lindström, Fredrik (2000). Världens dåligaste språk. s. 145 f. 9 Indrag Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska ”nytt” fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt. 10 Undvik ”falska” indrag Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska ”nytt” fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt. 11 När ska man ha nytt stycke? • Ny tanke – nytt stycke • Det som hör ihop ska vara i samma stycke • Styckelängden kan variera • Dina tänkta underrubriker är antagligen egna stycken 12 Nyckelmening • Första meningen i varje stycke = nyckelmening. Se till att den meningen är bra och berättar om det du ska utveckla vidare i stycket. 13 Nyckelmeningar Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer – hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska ”nytt” fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om något helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentlig i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt. Men förstadiet till de offentliga rollerna finns redan i de ursprungliga kulturerna. Om en person representerar sin stam och förhandlar med en annan stam har han en mer offentlig roll 14 Metatext • Skriva om texten i texten. Det första avsnittet kommer att handla om… Nu har vi sett hur XX fungerar. I det följande ska vi se hur… En sammanfattning av detta är … 15 sambandsord 1 • Orsak -mot den bakgrunden, på grund av …, detta beror på att, en förklaring till … kan vara … • Tid - för det första - för det andra - först, sedan, därefter, till sist - när, innan 16 sambandsord 2 • Jämförelse - i likhet med, på samma sätt, annorlunda är det med, en väsentlig skillnad är, å ena sidan – å andra sidan • Motsats - i motsats till, men, däremot, trots att • Tillägg - och, också, dessutom, vidare, ytterligare 17 sambandsord 3 • Allmänt anknytande -I fråga om… , När det gäller… , Här kommer vi in på… , I detta sammanhang… • Sammanfattande - Slutligen…, Sammanfattningsvis…, Resultatet av detta 18 KONCENTRERAD • Håll dig till saken • Undvik att vara pratig • Undvik innehållslösa småord • Kan en hel mening ersättas med ett par ord? 19 Från pratigt till koncentrerat • Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start, nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på informanter och också när vi lyckades med detta, hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. • Det besvärligaste problemet som dök upp var som vi anade från start, nämligen att det var mycket svårt att få tag i informanter, och också när vi lyckades, som hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. • Det besvärligaste problemet var att det var mycket svårt att få tag i informanter som hade tid att svara på våra frågor. • Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara frågorna. 20 Hur har de gjort? Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara frågorna. * att det var mycket svårt svårigheten (bisats blir substantiv) * hade de ofta inte tid med tid (substantivet behålls) * svara på besvara 21 Varning! ”Överakademiskt språk” Begynnelsemisstanken om huvudproblemet bekräftades: svårigheterna med informantrekryteringen. (Källa: Jarrick&Josephson 1996:71f.) ”Besöksdeltagarna” 22 ”Oerfarna uppsatsstudenter har ofta en förkärlek för de extremt skriftspråkliga formorden” sålunda vad beträffar gällande med avseenden på ej föreligger erhålla Skriv hellre alltså om, när det gäller om för, när det gäller inte finns få (Jarrick & Josephson, 1996:88 f.) 23 KORREKT och PRECIST • Undvik talspråk medans utav mej, dej våran, vårat dom onödigt ”så” ju medan av mig, dig vår, vårt de eller dem 24 De eller Dem? • De är subjektsformen (jmfr they eller jag) • Dem är objektsformen (jmfr them eller mig) ? Därför behöver dom hjälp. de ? Därför behöver vi hjälpa dom. dem ? Vår grupp såg dom inte. de eller dem ? Dom andra kan inte komma. Dom intressanta bilderna De 25 Störande? (klippt från nätet) Tycker dig inte att det är drygt att läsa när mig har bytt form på pronomen. Dig kanske inte bryr du, men mig tycker att det blir ganska störande. Det kanske inte spelar någon roll för du, men för jag spelar det roll. Oss är många som stör sig på att er inte skiljer på subjekt och objekt. 26 Man • Kan bli otydligt. Vem/Vilka syftar du på? Om man jämför vardagshandel med veckoslutshandel ser man att man är mer köptrogen sin närbutik när man handlar på vardagar än när man veckoslutshandlar. Men ibland måste man använda ”man”! 27 Var uppmärksam på dina syftningar man den, det, de, dem, denna, detta, dessa som, vilken, vilket, vilka Av resten av informanterna är det tio som behärskar uttalet helt och fem behärskar det delvis. Dessa använder det bara vid läsuttal. Regeringen beslöt att tillsätta en särskild utredning vilket irriterade oppositionen. Regeringen beslöt att tillsätta en särskild utredning som irriterade oppositionen. 28 Onödigt ”så” • Obs! det finns ett nödvändigt så som uttrycker följd. Ex. Han skriker så han får ont i halsen. • I talspråk finns det också ett annat så som blir tröttsamt och onödigt i skriftspråket. Ex. Om du vill så kan vi gå tillsammans. Om du vill kan vi gå tillsammans. När XX dog så tog YY över makten. Männen fick mer mark så de tjänade mest på förändringen. Även om all mark tillhörde kejsaren så delades mark ut… 29 Resurser • SAOL dvs Svenska akademins ordlista http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademi ens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista • Svenska skrivregler från Språkrådet • TT http://tt.se/tt-spraket • Språkrådet http://www.sprakradet.se/ • Språkbanken http://spraakbanken.gu.se/konk/ • Stavningskontrollen i ordbehandlingsprogrammet 30 REFERENSER • Man bygger vidare på andras kunskap. • Visar respekt för tidigare forskning. • Gör det lätt för andra att hitta dina källor. • Bygger upp din trovärdighet inför läsaren. 31 Att skriva akademiskt är att delta i ett samtal 32 Viktigt markera vem som menar vad • Det skall klart framgå vad som är dina egna slutsatser och tankar och vad du har hämtat från andra. Referatmarkeringar Andersson (2010)skriver, nämner, anser, menar, påpekar, konstaterar, påtalar, diskuterar, förklarar, visar, redovisar, beskriver, konstaterar, diskuterar, betonar, framhåller, hävdar, försäkrar, insisterar, påstår Enligt Andersson (2010)… 33 Läsaren ska inte behöva gissa… • vem som har skrivit, tänkt eller hittat resultat osv. • varför referatet eller citatet är med Detta kan man jämföra med Pålssons (2010) tankar om … eftersom… När det gäller … är därför Pålssons (2010) slutsatser viktiga… Följande citat belyser detta: ”blablabla” (Pålsson 2010 s.7) 34 Olika referenssystem • Författare årtal • Fotnoter ex. Harvard (APA, Chicago, MLA) ex. Oxford, Vancouver • Följ institutionens mall eller deras rekommendationer • Se UB:s sida http://www.ub.gu.se/skriva/referensstilar/ Exempel (Författare årtal) I TEXTEN Dessa elever har svårt att gissa utifrån sammanhanget och för sådana elever menar Nation (2001) att lexikon kan vara en stor hjälp. … Eftersom man inte har obegränsat med tid anser jag att det vore bättre att låta dem använda den lexikonform de anser lätt och snabb, nämligen datorn. Enligt Nesi och Boonmoh (2009) kan också att lättheten att slå upp ord göra att man fortsätter leta efter ords betydelse tills man finner svar. Andra forskare (Andrén & Johansson, 2005) påpekar dock att eleverna ibland är för snabba att slå upp ord utan att försöka gissa orden först. I REFERENSLISTAN Andrén, E., & Johansson, P. (2005). Språket i läroboken. Stockholm: Liber. Nation, P. (2001). Learning vocabulary in another language. Modern Language Journal, 69, 346-355 . Nesi, H., & Boonmoh, A. (2009). The use of pocket electronic dictionaries. I T. Fitzpatrick (red.), Lexical Processing in Second Language Learners (ss. 45-82). Bristol: Multilingual Matters. 36 Referat eller Citat? • Referat – neutral sammanfattning av någon annans text. • Citat – en ordagrann avskrift av text. Var sparsam med citat. Men citera de ord eller meningar som du inte hittar egna för, t.ex. centrala begrepp och termer eller kärnfulla formuleringar. 37 Citat ska vara ordagranna • ”Du får inte ändra nagot i ett citat.” Eventuella kommentarer eller förtydliganden inne i citat omges av hakparenteser. ”Du får inte ändra nagot [sic] i ett citat.” ”Du får inte ändra [min kursivering] nagot i ett citat.” Korta avbrott inne i citat […] Längre avbrott i citatet [ _ _ _ ] 38 Citat 1 • Förutom författarens efternamn och år måste du ange sida när du citerar. • Korta citat (1 – 3 rader): ”........” i den löpande texten med citattionstecken. Lundberg menar att ”språk är källan till allt” (Lundberg 2008, s.107). 39 Citat 2 • Långa citat: eget stycke med extra indrag, ofta mindre eller annan stil. I detta sammanhang menar Ström att: målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. (Ström 2004, s. 25) På samma vis anser jag att … Obs! Inte citattecken. 40 Referat • Omformulera med egna ord • Enkel, korrekt och värderingsfri sammanfattning För att kunna göra detta gäller det att läsa originaltexten noga och verkligen förstå vad författaren menar. 41 OK? ORIGINALTEXT Till att börja med är det viktigt att försöka förstå varför det uppstår problem i kommunikationen. Barnet kan vara svårförståeligt och det gäller då att reda ut vad som är det primära. Kanske saknar barnet för förståelsen kritiska fonologiska kontraster t.ex. mellan /t/ och /k/, vilket gör att många ord blir homonymer d.v.s. låter helt lika. REFERAT Nettelbladt och Wagner (2010) menar att det gäller att ta reda på varför barnet har svårt att kommunicera. Kanske saknar barnet för förståelse kritiska fonologiska kontraster t.ex. mellan /t/ och /k/ vilket gör att många ord låter helt lika. Nej, inte OK eftersom nästan en hel mening kopierad 42 OK med citattecken och sidangivelse ORIGINALTEXT Till att börja med är det viktigt att försöka förstå varför det uppstår problem i kommunikationen. Barnet kan vara svårförståeligt och det gäller då att reda ut vad som är det primära. Kanske saknar barnet för förståelsen kritiska fonologiska kontraster t.ex. mellan /t/ och /k/, vilket gör att många ord blir homonymer d.v.s. låter helt lika. REFERAT Nettelbladt och Wagner (2010) menar att det gäller att ta reda på varför barnet har svårt att kommunicera. ”Kanske saknar barnet för förståelsen kritiska fonologiska kontraster t.ex. mellan /t/ och /k/” (s.182) och då kan många ord bli likadana. 43 Men bättre med egen formulering ORIGINALTEXT Till att börja med är det viktigt att försöka förstå varför det uppstår problem i kommunikationen. Barnet kan vara svårförståeligt och det gäller då att reda ut vad som är det primära. Kanske saknar barnet för förståelsen kritiska fonologiska kontraster t.ex. mellan /t/ och /k/, vilket gör att många ord blir homonymer d.v.s. låter helt lika. REFERAT Nettelbladt och Wagner (2010) menar att det gäller att ta reda på varför barnet har svårt att kommunicera. Att det är svårt att förstå barnet kan kanske bero på att barnet har svårt att skilja mellan vissa ljud t.ex. /t/ och /k/. 44 Antiplagieringsguiden • http://www.ub.gu.se/ref/Refero/ Här finns många exempel på korrekta och icke-korrekta referat och citat. 45 SKRIVPROCESSEN • Gör en första disposition, gärna utifrån en tankekarta • Skriv utan att tänka för mycket på formen • Gör ny disposition när du får nya tankar. MEN • Se till att du har tid till att revidera - gör en ”efterdisposition”. Sätt ut tänkta rubriker på dina stycken och kolla nyckelmeningar. - Vad behöver flyttas? Vad bör läggas till? Vad kan tas bort? - granska språket och referenshanteringen. - skriv ut och korrekturläs. Läs gärna högt! 46 Fastna alltså inte i detaljer i början • Men var noga med när du läser litteraturen att du, när du antecknar, skriver upp vilken sida och vilken bok eller artikel etc. som du antecknar från. • Så fort du skriver in det i din text skriver du in vilken referens det är. • Sen kan du finputsa dina referenser. Se därför till att du på slutet har tid att redigera och jobba med språket och referenserna. 47 Vad kan man lära av erfarna skribenter? • Skriver under hela forskningsprocessen • Vet att mycket av det de skriver inte kommer att finnas • • • • kvar i den färdiga texten Har en plan, men är också beredda att ändra planen Skriver i första utkastet så sammanhängande som möjligt utan att bry sig så mycket om det formella Vet att de kommer att få nya insikter medan de skriver Ber om feedback under skrivandets gång 48 Lycka till med skrivandet! • Välkommen tillbaka Torsdagar 16.15 – 17.45 i C362 •16 april Akademiskt skrivande ??? Ev 23 april Academic Writing 2 http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandledning 49 svenska Britt Klintenberg Lisa Loenheim [email protected] [email protected] engelska David Sandboge Anna Elgemark [email protected] [email protected] 50 Källor, Litteraturtips • Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2010). Skriva för att lära. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. • Jarrick, J. & Josephsson O. (1996). Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur. • Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. (2007). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. • Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. • Strömquist, S., (2008). Konsten att tala och skriva. 4 uppl. Malmö: Gleerups • Strömquist, S.; (2010) Skrivboken. 6 uppl. Malmö: Gleerups
© Copyright 2024