Folkhälsa & Integration

Folkhälsa & Integration
Kungälvs kommun, Samhällsbyggnadssektorn och
Folkhälsan
Augusti 2011
Kort fakta om projektet
Projektets målgrupp är anhöriginvandrade kvinnor, främst dem som fått uppehållstillstånd på
grund av äktenskap/samboskap med svenskfödda män. Den sekundära målgruppen är
arbetskraftsinvandade kvinnor samt kvinnor som fått uppehållstillstånd av synnerligen
ömmande omständigheter/humanitära skäl. Sekundär målgrupp är även anhöriginvandrade
kvinnors barn och familjer.
Syftet är att lära kvinnorna att cykla och simma, samt ge dem utbildning om motion och
livsvanors betydelse för välmående för att främja deras fysiska och psykiska hälsa. Projektet ger
kvinnor möjlighet att lära sig att simma och cykla samt att ta del av en föreläsning om motionsoch livsvanor. Projektet främjar på så vis kvinnornas fysiska och psykiska hälsa men även i
förlängningen deras familjer. Insatserna skapar dessutom bättre förutsättningar för kontakter
med majoritetssamhället och integrationen.
Projektets namn:
Projektanordnare:
Projektperiod:
Total projektkostnad:
Medfinansiärer:
Projektpartners:
Folkhälsa & Integration
Kungälvs kommun, enheten för folkhälsa inom sektorn kultur och
samhällsservice
2011-01-10--2011-06-30
79 928 Sek
Kungälvs kommun. Vuxenutbildningen, samhällsbyggnadssektorn
och folkhälsan, arbetsförmedlingen/Svenska kyrkan i Kungälv och
Ytterby
För mer information, kontakta:
Inger Aronsson, utvecklingsledare folkhälsa. Telefon: 0303-23 90 87/0705-94 50 82
Anna Öhrström, projektsamordnare, vuxenutbildningen Kungälv. Telefon: 0702 601393
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
Innehållsföreteckning
Sammanfattning
3
Projektidén- projektets huvudsakliga syfte och inriktning
4
Projektupplägg
5
Projektets genomförande
6
Simkurs
7
Event
7
Cykelkurs
8
Medverkan från projektpartners
9
Spridning
9
Resultat och erfarenheter
10
Slutsatser och förslag
12
2
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
Sammanfattning
Projektets målgrupp är anhöriginvandrade kvinnor, främst dem som fått uppehållstillstånd på
grund av äktenskap/samboskap med svenskfödda män. Den sekundära målgruppen är
arbetskraftsinvandade kvinnor samt kvinnor som fått uppehållstillstånd av synnerligen
ömmande omständigheter/humanitära skäl. Sekundär målgrupp är även anhöriginvandrade
kvinnors barn och familjer.
Syftet är att lära kvinnorna att cykla och simma, samt ge dem utbildning om motion och
livsvanors betydelse för välmående för att främja deras fysiska och psykiska hälsa. Projektet ger
kvinnor möjlighet att lära sig att simma och cykla samt föreläsning om motions- och livsvanor.
Projektet främjar på så vis kvinnornas fysiska och psykiska hälsa men även i förlängningen
deras familjer. Insatserna skapar dessutom bättre förutsättningar för kontakter med
majoritetssamhället och integrationen.
Kungälvs kommun, enheten för folkhälsa inom sektorn kultur och samhällsservice är
projektledare. Samverkanspartners är Svenska kyrkan och projektet Uppdrag medmänniska,
vuxenutbildningen, samhällsbyggnadssektorn och arbetsförmedlingen. Projektet innefattade
simundervisning a´10 gånger med 13 deltagare, ett event och en cykelundervisning a´10
gånger med 13 deltagare. Under projektet gång lärde sig 10 deltagare av 13 att simma och
samma siffror blev resultatet för cykelundervisningen. Folkhälsa & Integration var ett litet
projekt med stor framgång och mycket glädje. Att få möjligheten att lära sig simma och cykla
för mer frihet och mindre beroende är unika verktyg för integration.
3
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
Projektidén- projektets huvudsakliga syfte och inriktning
SFI-lärare på vuxenutbildningen i Kungälv hade under en längre tid mottagit önskemål från
elever som ville lära sig simma och cykla. Det fanns dock inte resurser för att genomföra
aktiviterna inom verksamheten. För att undersöka storleken på intresset gjordes en enkät
2010 som visade att intresset var omfattande. Vuxenutbildningen skulle härmed kunna möta
ett stort behov hos eleverna och få möjlighet att erbjuda hälsoinsatser som vanligtvis inte ingår
i den ordinarie undervisningen. God hälsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig
nya kunskaper och utvecklas i skolan. Lärare möter ofta elever som mår dåligt och skulle
behöva hälsofrämjande stöd för att orka.
Många faktorer, såväl livsstillsrelaterade som psykosociala faktorer påverkar människors
psykiska och fysiska hälsa. Studier visar att det finns en ojämlikhet i hälsa som sammanhänger
med etnisk tillhörighet. Folkhälsoinstitutet har genomfört en omfattande studie,
Födelselandets betydelse; En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige kring
hälsan hos olika invandrargrupper i jämförelse med infödda svenskar. Den visar att
utrikesfödda i många avseenden har en sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen i Sverige.
Förklaringen till dessa skillnader finns oftast att finna på en samhällelig nivå. En av de allra
viktigaste faktorerna är den låga sociala position som många av våra invandrargrupper får i
Sverige oberoende av vad de har haft med sig i form av utbildning och arbetserfarenheter.
Diskriminering skapar ohälsa och begränsar individens möjligheter att leva ett fullgott liv.
Arbetslösa mår exempelvis ofta sämre än personer med anställning och diskriminering på
arbetsmarknaden utgör ett vanligt hinder för invandrargruppen att uppnå anställning.
Förutom de strukturella skillnader som invandrare möter i det svenska samhället finns också
skillnader i levnadsvanor vilket påverkar hälsan. Målgruppen anhöriginvandrade kvinnor som
fått uppehållstillstånd på grund av äktenskap med svenskfödda män har ett i många fall sämre
socialt skyddsnät än andra invandrade kvinnor. Deras behov av såväl sociala kontaktnät som
möjligheter att utöva motion på dagtid är därför stort.
Behovet har uppmärksammats av flera aktörer som möter målgruppen i olika sammanhang.
Som nämndes ovan hade vuxenutbildningens SFI-lärare under många år fått förfrågan om
möjligheterna att lära sig cykla och simma. Målgruppen har idag inga juridiska rättigheter att få
någon annan undervisning än SFI. Förordningen om Samhällsorientering för vissa nyanlända
invandrare föreslogs börja omfatta även anhöriginvandrare men detta inkluderades inte i
beslutet. Därför fanns anledning att satsa på den målgruppen.
Anledningen till att de hälsofrämjande insatserna fokuserades på undervisning i cykling och
simning är flera. Dels var det en önskning från målgruppen. Dels fanns det förutom de rent
hälsofrämjande fördelarna även andra fördelar som ökad egenmakt, säkerhet, individernas
privatekonomi och positiva miljöeffekter.
För att nå framgångsrika insatser var det en förutsättning att det fanns ett behov och ett
engagemang hos målgruppen. Detta projekt har stark förankring hos målgruppen.
4
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
Att cykla och simma är mycket bra hälsofrämjande aktiviteter. De är skonsamma mot kroppen
och de flesta människor kan utöva motionsformerna oavsett fysiska förutsättningar. För vår
målgrupp som ofta har begränsade ekonomiska förutsättningar är det dessutom billiga
aktiviteter. Att lära sig simma om man inte tillgodogjort sig kunskaperna i skolan är dock dyrt
och något som många inte ansåg sig ha råd med. Att behärska konsten att simma och cykla är
en trygghet och kan, om olyckan är framme, vara livsavgörande. Drunkning är idag den
vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-7 år och en studie vid Karlstads universitet visar att
så mycket som en tredjedel av de barn som drunknar tillhör första eller andra generationens
invandrare. Kungälv är en kustkommun med närhet till stränder och bad och simkunskaper är
avgörande för att invandrarfamiljer tryggt ska kunna utnyttja naturen vid vatten vilket för de
flesta svenskar är en självklarhet. Anders Wernesten på Svenska Livräddningssällskapet menar
att detta är en uppenbar brist i integrationen.
Att inte kunna hantera trafikmiljön är likaså ett säkerhetsproblem. För föräldrar som inte själva
har körkort eller kan cykla är det svårare att lära barnen att vara säkra i trafiken. De kan inte
heller lära barnen att cykla eller ta med dem på cykelutflykter. Anhöriginvandrare med svenska
män saknar ofta ett socialt kontaktnät och är i stor utsträckning beroende av mannen för
transport. Många bor i mindre orter eller ute på landsbygden och saknar körkort. Att kunna
cykla och själv på egen hand ta sig till skola, arbete och för att träffa vänner bidrar till en långt
större egenmakt och minskad isolering för dessa kvinnor. I vissa arbeten, exempelvis inom
hemtjänsten är det också en förutsättning att man ska kunna cykla för att ta sig mellan
brukarna. Inflytande över sin situation är bevisat viktigt för hälsan. Den som är beroende av en
annan människa för sin ekonomiska försörjning och därtill för att kunna lämna hemmet löper
därför sannolikt större risk att drabbas av hälsorelaterad problematik.
Projektets huvudsakliga syfte var att lära invandrarkvinnor att simma och cykla samt att ge
dem utbildning om motion och livsvanors betydelse för välmående för att främja kvinnors
fysiska och psykiska hälsa. Målsättningen med projektet var att resultatet skulle utgöra en
grund för beslutsfattare så att projektet skulle kunna fortsätta efter avslut och finansieras med
egna medel
Projektupplägg
Projektets huvudsakliga syfte var att lära invandrarkvinnor att simma och cykla samt att ge
dem utbildning om motion och livsvanors betydelse för välmående för att främja kvinnors
fysiska och psykiska hälsa. Målsättningen med projektet var att resultatet skulle utgöra en
grund för beslutsfattare så att projektet kunde fortsätta efter avslut och finansieras med egna
medel. Detta skulle då i sin tur innebära stora fördelar för dessa kvinnor att integreras i
samhället på ett roligt och lärorikt sätt.
Den primära målgruppen i projektet var anhöriginvandrade kvinnor och då främst de som fått
uppehållstillstånd i samband med äktenskap/samboskap med svenskfödda män. Sekundära
5
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
målgrupper var arbetskraftsinvandrade kvinnor, kvinnor som fått uppehållstillstånd av
synnerligen ömmande omständigheter/humanitära skäl samt anhöriginvandrade kvinnors
barn och familjer. Dessa målgrupper har generellt sämre hälsa än svenskfödda, både psykiskt
och fysiskt och det skulle kunna förklaras med den låga sociala statusen som invandrare ofta
tilldelas i samhället, svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och svårigheter att skapa sig
ett socialt kontaktnät i det nya landet. Även kulturella skillnader kan vara en av förklaringarna
till att målgruppen generellt har sämre hälsa än svenskfödda. Sverige är ett föreningsland där
människor tränar mer eller mindre regelbundet och där inträde kräver ekonomiska och
språkliga förutsättningar. Genom att lära sig simma och cykla får målgrupperna verktyg att
motionera oavsett utgångspunkt.
Projektägare var Kungälvs Kommun, Enheten för Folkhälsa inom sektorn Kultur- och
samhällsservice, Inger Aronsson och Åsa Löke. Projektet var ett initiativ från Folkhälsan i
samarbete med Svenska kyrkan och Vuxenutbildningen. Samverkanspartners var
Vuxenutbildningen i Kungälv som genom SFI tog fram deltagare till projektet.
Samhällsbyggnadssektorn med KUSTOM-samordnare, Lisa Järner som arbetar med
kommunens satsningar på trafiksäkerhet och klimatpåverkan. I Kungälv har man inom
KUSTOM-samarbetet valt att fokusera extra mycket på cykling. KUSTOM-samordnaren har
dessutom upparbetade kontakter med NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens
Främjande) och andra kommuner som tidigare arbetat med att erbjuda cykelundervisning för
invandrarkvinnor. Även Arbetsförmedlingen var en samverkanspartner och arbetar med
målgruppen och möter ofta människor som har såväl sviktande fysisk som psykisk hälsa. Detta
försämrar förutsättningarna att stå till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlingen
remitterar också deltagare till Svenska kyrkans projekt Uppdrag medmänniska som var
engagerade i projektet. Svenska Kyrkan och projektet Uppdrag Medmänniska hade fått
förfrågan från deltagare som tillhör projektets målgrupp om det finns möjlighet att lära sig
cykla och simma. Därtill hade andra deltagare med svensk bakgrund visat stort intresse för att
delta i projektet som assistenter. Svenska Kyrkan såg fördelar med att kunna erbjuda
målgruppen hälsofrämjande insatser men även att kunna ge sina deltagare meningsfull
sysselsättning.
Projektets genomförande
Många organiserade aktiviteter förläggs på kvällstid. Vår undersökning visade att
respondenterna föredrog aktiviteterna på dagtid. Orsaken till detta skulle kunna vara att
målgruppen utlandsfödda kvinnor ofta har ett stort ansvar för familj och hushåll och upplever
det därför som svårt att vara borta kvällstid. Alla projektaktiviteter var därför förlagda till
dagtid för att så många som möjligt skulle kunna delta. I samråd med SFI-lärarna, då
deltagarna kom från deras klasser, planerades lektionerna i samband med deras undervisning.
Då det var flera SFI klasser och därmed många scheman att ta hänsyn till kolliderade tyvärr en
del lektioner.
6
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
Simkurs
Projektet startade med intresseanmälan (se bilaga1) för simundervisning och intresset var
stort, därefter påbörjades uttagningen med hjälp av SFI-assistenten på vuxenutbildningen som
kunde berätta mer om varje elev och dess behov. Banor hyrdes i simhallen Oasen i Kungälv
två gånger i veckan, måndagar kl 14.00-15.00 och torsdagar kl 11.30-12.30 från vecka 10 till
vecka 14. Då projektledaren, Anna Öhrström även är utbildad simlärare anställdes hon som
simlärare i projektet. Svenska Kyrkan och Uppdrag Medmänniska hjälpte till och till vårt
förfogande hade vi två assistenter vid varje tillfälle i bassängen.
Att Anna Öhrström utöver rollen som projektledare även
var simlärare var en bra lösning då projektledningsgruppen
verkligen fick en bra inblick i undervisningen och vad som
hände på lektionerna. Vid det sista tillfället delade vi ut en
utvärdering som vi ville att alla individuellt skulle fylla i (se
bilaga 2). Med hjälp från SFI-lärarna och SFI-assistenten
fick vi tips på hur dessa utvärderingar kunde utformas för
att deltagarna skulle förstå. Trots detta stötte vi på problem då de inte förstod vad de skulle
göra eller vad de skulle svara och vi fick endast in tre utvärderingar där svaren var undermåliga.
Hjälpen vi fick av de två assistenterna och att de dessutom hade en mycket gedigen kontakt
med eleverna redan innan kursstart var en klar framgångsfaktor. Två extra personer som kunde
hjälpa till och stötta eleverna var en förutsättning för att kunna hinna med alla. 8 av 13 elever
lärde sig simma 10 meter. Glädjen var påtaglig när någon lärde sig att simma eller gjorde andra
framsteg och vågade. Det var en väl sammansvetsad grupp och alla hade samma mål och
ambitioner att lära sig simma och bearbeta sin vattenovana. Frånvaron var liten och även om
kvinnorna inte kunde vara i vattnet av särskilda omständigheter var de ändå närvarande för att
titta på och ta till sig det som gicks igenom. En viss problematik upplevdes då lektionerna på
måndagar respektive torsdagar var förlagda på olika tider och att eleverna på grund av det kom
för sent eller gömde av tiden.
Event
Som en avslutning på simkursen och en början/introduktion till cykelkursen hölls ett event i
hälsans tecken. (Se bilaga 3)Simdeltagarna fick sina diplom (se bilaga 4) och de simmärken de
tagit under kursens gång. Ett föredrag om kost och motion fick inspirera deltagarna.
Cykeldeltagarna fick sedan cykelhjälmar och en kort föreläsning av NTF. Deltagarna fick också
noga information om cykelkursens start och plats. Eventet var mycket uppskattat hos
deltagarna och alla elever från simkursen deltog för att hämta sina diplom och simmärken. Det
var även ett stort deltagande från den då kommande cykelundervisningen. (se bilaga5)
Uttagningen till den hade inte lika stort intresse och vi fick 13 intresserade som alla fick
möjlighet att delta.
7
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
Cykelkurs
Klockan 8.30 torsdagen den 28/4 startade cykelkursen. Även denna kurs skulle innehålla 10
undervisningstillfällen med en del teori i samband med cykelträningen. Även här hade man
delat upp det på måndagar och torsdagar. NTF skulle vara på plats vid Skarpe Nord i Kungälv
och några av oss från projektledningsgruppen hade ansvaret för att ta dit cyklar från
kommunens cykelpool till elevernas förfogande. Från början innefattades Kungälvsbostäder
som samverkanspartner i projektet för att bidra med
begagnade cyklar som skulle rustas upp innan cykelkursens
start. Då själva renoveringen av cyklar innebar att en annan
målgrupp fick fördel av projektet var vi tvungna att istället låna
cyklar från Kommunens cykelpool. Efter ett antal
cykeltillfällen då eleverna började lära sig att cykla fick vi ändra
i planeringen för att få ner tillräckligt många cyklar till Skarpe
Nord. (Skarpe Nord ligger ca 15 minuters gångväg från
Kommunhuset) Lösningen blev då att samla eleverna vid kommunhuset istället för vid Skarpe
Nord och med deras hjälp leda cyklarna dit för att sedan ta dem tillbaka efter lektionens slut.
För att få det här att fungera på bästa sätt var det alltid två eller tre stycken från
projektledningsgruppen som hjälpte till. Tanken var då att vi, förutom NTF, skulle kunna vara
behjälplig att stötta eleverna i deras framgång på cyklarna. Tyvärr kom NTF:s instruktörer
(två stycken turades om att hålla i undervisningen) inte i tid vid alla tillfällen och tog heller
inte komandot och styrde upp gruppen som vi önskat. Vi startade upp dem i rätt tid och
handfast sprang med dem när de satt på cyklarna, detta för att eleverna skulle få ut så mycket
som möjligt av kursen. Problemet blev då att det blev för många ledare och väldigt förvirrande
för eleverna som inte förstod vilka som var vilka. Även i cykelkursen hade vi hjälp av de två
assistenter som deltagit i simkursen. Vid de två sista planerade tillfällen för cykelkursen fick vi
veta att i stort sett alla elever skulle skriva prov i svenska
till följd av att vi fick flytta fram dessa tillfällen. Tyvärr
blev det efter SFI sommaravslutning och då blev
deltagarantalet mycket lägre. En av de lektionerna var
endast teori då de också fick sina diplom för tappert
deltagande (se bilaga 6). Det var en bra lösning och
deltagarna fick mycket viktigt vetande för att kunna ge sig
ut i trafiken. Från början var det planerat att en stund vid
varje lektion skulle ha ägnats åt teori, men på grund av det
som ovan nämnts fungerade inte det. I efterhand fick vi också veta att NTF själva
tillhandahåller cyklar vilket hade varit mycket smidigare då vi inte hade behövt deltagarnas
hjälp att få dit cyklarna. Dessutom har NTF:s cyklar mindre hjul till fördel att sadlarna går att
sänka mer. En annan erfarenhet av cykelkursen var att det skulle vara mer lämpligt att hålla en
sådan kurs på eftermiddags/kvällstid vilket är ett uppenbart koncept hos NTF. Övningsplatsen
kan då med fördel vara en skolgård. Då projektet planerades hade vi framförallt hjälp av lärarna
8
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
i SFI för att de skulle kunna ta reda på framtida deltagares förslag, synpunkter för ett projekt
som detta. Utvärderingen var för oss väldigt viktig då det finns planer på att kunna fortsätta
denna typ av verksamhet i kommunen. Som nämndes ovan gjordes en utvärdering för
simkursen som lämnades till SFI-lärarna som tillsammans med deltagarna skulle gå igenom
utvärderingen. Resultatet blev inte det vi hoppats på. Endast ett fåtal deltagare fyllde i sina
utvärderingar och de som lämnades in var generellt väldigt lite ifyllt. Resultatet hade inte blivit
riktigt om vi använt oss av det materialet. När sedan cykelkursen gick mot sitt slut beslutades
att endast använda oss av en slumpvis utvald fokusgrupp och diskutera huruvida kurserna
uppnått förväntningarna eller inte. På grund av deltagarnas språkliga förutsättningar var denna
utvärderingsmetod ett bättre alternativ. Tyvärr uteblev alla deltagare i fokusgruppen. Trots
att de frivilligt gått med på att delta kom ingen till det inbokade mötet. Som en räddning på
hela utvärderingsprocessen hade vi under kursernas gång kontinuerligt pratat och diskuterat
med deltagarna och på så sätt tagit reda på hur de upplevde kurserna. Dessutom var deras
närvaro, kroppsspråk och agerande tydliga tecken på deras upplevelse av kurserna.
Medverkan från projektpartners
Vuxenutbildningen i Kungälvs kommun har varit navet i projektet då eleverna har rekryterats
från SFI på skolan. Lärarna och SFI-assistenten har dessutom varit ett stort stöd vad gäller
rekrytering och förståelse för dessa elever. På vuxenutbildningen sitter även Anna Öhrström,
projektsamordnare som också är projektledare i projektet. Svenska kyrkan i Kungälv och
Ytterby med kontaktperson Ingela Lönn, tillsammans med arbetsförmedlingen och projektet
Uppdrag Medmänniska har bidragit med två underbara personer som varit assistenter under
hela projektet i alla undervisningsmoment. En förutsättning för att alla deltagare skulle få den
hjälp de behövde. Lisa Järner på samhällsbygnadssektorn har medverkat i ledningsgruppen
och då hon arbetar för projektet KUSTOM har hon varit huvudansvarig för
cykelundervisningen och kontakten med NTF. Kommunledningssektorn var i början av
projektet aktiva och drog upp riktlinjerna för Integration & Folkhälsa. Då några ändringar i
projektet blev ett faktum och vi inte kunde använda oss av begagnade cyklar och rusta upp
dem, deltog inte Kungälvsbostäder som skulle stå för leverans av cyklarna.
Spridning
För att sprida projektet och dess verksamhet ut i kommunen intervjuades Anna Öhrström,
projektledaren/simläraren tillsammans med en av assistenterna av Kungälvsposten som även
var med vid ett tillfälle i simbadet och fotograferade deltagarna i vattnet och intervjuade några
av dem. Resultatet blev en underbar artikel i Kungälvposten. (Se bilaga 7) SIK, samverkan,
integration och kunskap, ett projekt finansierat av ESF som ska utreda och etablera samverkan
mellan integrationsfondens projekt kom för att diskutera och prata om Folkhälsa &
Integration. Projektledaren deltog även i två seminarier för att sprida projektet och dess syfte.
Framförallt simlektionerna som slog väl ut har under projektets gång spridits på skolan och fler
intresserade har frågat om undervisningen kommer att fortsätta under hösten 2011. Även
9
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
andra intressenter i kommunen har visat sitt intresse för en fortsättning. Tyvärr har
cykelundervisningen inte resulterat i samma efterfrågan och i dagsläget är det fortsatt
simundervisning som efterfrågas. En förhoppning om en fortsättning finns.
Resultat och erfarenheter
Huvudmålet i projektet var att deltagarna skulle lära sig att cykla och simma men även att
erhålla bättre förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa var ett huvudmål. Deltagarna
skulle efter projektets slut;
Vara medvetna om motionens positiva inverkan på hälsa och välmående.
Uppleva större trygghet i trafikmiljö och nära vatten.
Uppleva att dessa kunskaper ger dem mer frihet och minskar ev. beroende av omgivningen.
Ha utökat sitt sociala nätverk med såväl svenska som utlandsfödda.
De mer konkreta målen som att deltagarna skulle lära sig att simma och cykla slog väl ut. 10 av
13 deltagare i simningen lärde sig att simma 10 meter eller mer. Även den påtagliga
vattenovana som fanns bland större delen av deltagarna var mer eller mindre borta vid kursens
avslut. Många vattenövningar med bland annat hopp, flyt och att doppa huvudet visade tydliga
resultat på detta. 10 av 13 deltagare i cykelundervisningen lärde sig att cykla och den rädsla
som fanns i början att ens våga sätta sig på cykeln försvann fort. Under hela projekttiden fanns
målet att ge deltagarna bättre förutsättningar för fysisk och psykisk hälsa. Målet är svårt att
mäta men om man utgår ifrån den stora del av deltagarna som lärde sig simma och cykla och
som kommer att fortsätta eller har som ambition att fortsätta öva har målet uppnåtts.
Majoriteten av deltagarna brukade till vardags inte utöva någon fysisk aktivitet men i och med
projektet såg man att en förändring och ökad kunskap om fördelen hos deltagarna. Ökad
trygghet i vattnet hos dem som deltog i simundervisningen påvisades tydligt då det var många
som stolt sa att de nu kunde ta med sina barn till simbadet och inte längre behöva sitta på
kanten. De pratade även om stranden och havet på sommaren med sina familjer. Även
hjälpmedlet burkini, som är en form av badplagg som täcker tillräckligt för de traditionella
muslimska reglerna, var av många okänd och kan nu underlätta. Vad gäller cykeldeltagarna
hade de behövt mer teori och lära sig mer om trafikregler och underhåll av cykeln. På grund av
bristande lektioner och två framflyttade lektioner med dåligt deltagande var det målet svårt att
uppnå. Det märktes väl på deltagarna att de inte var lika nöjda med upplägg och genomförande
av cykellektionerna. Det upplevdes också som jobbigt och stressigt att först komma till
kommunhuset för att hämta cyklar. Men känslan av frihet att kunna åka och simma och ta
cykeln fanns ändå bland deltagarna. Även deras sociala nätverk har ökat och då vi var många
svenska som deltog i projektet har de också fått öva sin svenska och lärt sig nya ord och fraser.
Projektet har på många sätt, om än i lite skala bidragit till att introducera, vidareutveckla och
tillämpa Europeiska unionens elva grundprinciper för integration. Att integrera innebär en
10
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
2011-08-12
Europeiska integrationsfonden
ömsesidig process mellan invandrare och invånare i medlemsstaterna. Att lära sig simma och
cykla är för kvinnor i många av de muslimska länderna inte en möjlighet och framförallt inte
tillsammans med män. Därför riktades detta projekt endast till kvinnor. Vad gäller simningen
fanns burkini att tillgå eftersom många kvinnor inte får visa sig i baddräkt då det finns män i
simhallen. Det fanns önskemål om att hyra hela simhallen för att endast vara kvinnor. Detta
kunde vi inte tillmötesgå och det gick mycket bra ändå. Detta är ett tydligt exempel på att man
måste ge och ta. Projektet innebar språkträning och även en del kunskaper om institutionerna i
landet och framförallt en utbildningsinsats för att göra dessa kvinnor mer aktiva ute i
samhället. Även det är några av EU:s grundprinciper för integration.
De elva europeiska grundprinciperna för integration
1. Integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i
medlemsstaterna
2. Integration innebär respekt för Europeiska unionens grundläggande värderingar
3. Sysselsättningen är en väsentlig del av integrationsprocessen och är avgörande för invandrarnas delaktighet, för
invandrarnas bidrag till värdsamhället och för att synliggöra dessa bidrag
4. Grundläggande kunskap om värdsamhällets språk, historia och institutioner är absolut nödvändig för integrationen. Att ge
invandrarna möjlighet att förvärva denna grundläggande kunskap är viktigt för en framgångsrik integration
5. Utbildningsinsatser har avgörande betydelse för att göra invandrarna, och i synnerhet deras efterkommande, beredda att bli
mer framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet
6. Invandrares tillträde till institutionerna samt till offentliga och privata varor och
tjänster på samma grund som inhemska medborgare och utan diskriminering har
grundläggande betydelse för en bättre integration
7. Ofta förekommande samspel mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare är en grundläggande mekanism för
integration. Gemensamma forum, en interkulturell dialog, utbildning om invandrare och invandrarkulturer och stimulerande
levnadsförhållanden i stadsmiljön ökar samspelet mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare
8. Utövandet av olika kulturer och religioner garanteras i stadgan om de grundläggande rättigheterna och måste tryggas, om
utövandet inte strider mot andra okränkbara europeiska rättigheter eller den nationella lagstiftningen
9. Invandrarnas medverkan i den demokratiska processen och i utformningen av
integrationspolitik och integrationsåtgärder, särskilt på lokal nivå, som stöder deras integration
10. Att integrera integrationspolitiken och integrationsåtgärderna i alla relevanta politikområden och myndighetsnivåer och
offentliga tjänster är en viktig faktor vid utformningen och genomförandet av den allmänna politiken
11. Att utarbeta tydliga mål, indikatorer och utvärderingsmekanismer är nödvändigt för att anpassa politiken, utvärdera
framstegen när det gäller integrationen och göra informationsutbytet effektivare
Källa: http://www.temaasyl.se/Templates/Page.aspx?id=251
11
EU-projekt
Folkhälsa & Integration
Europeiska integrationsfonden
2011-08-12
Slutsatser och förslag
Folkhälsa & Integration var ett litet projekt där tanken var att sondera marknaden och
efterfrågan hos vår målgrupp. Projektet slog väl ut då framförallt simundervisningen blev succé
och fler vill vara med om det blir någon fortsättning med kommunala medel. För fortsatta
satsningar är ett förslag att mer aktivt involvera någon SFI-lärare i projektledningsgruppen för
att undvika missförstånd och schemakrockar. Ett annat förslag är även att lägga
undervisningen på eftermiddagen efter lektionstid för att helt undvika frånvaro från
lektionerna. Vad gäller dag och tid för undervisning är det bäst att ha samma tid vid alla
tillfällen då olika tider och direktioner ofta förvirrar deltagarna som har sämre språkliga
förutsättningar. Att vara fler ledare i vattnet är en förutsättning för att så bra som möjligt hinna
instruera, visa och hjälpa alla. De är alla olika och har väldigt olika förutsättningar att lära.
Om cykelundervisningen blir en fortsatt aktivitet i kommunen är det av största vikt att NTF
står för cykelutlåning då det tog alldeles för mycket tid och energi att själva samordna detta.
För deltagarnas skull behöver undervisningen vara i anslutning till skolan och inte innebära
mer tid än den som är avsatt för cykelundervisningen.
Båda kurserna var svåra att utvärdera på grund av att de inte förstår språket. Av den
anledningen behöver man i en förlängning lägga mer tid på utvärdering och uppföljning och då
att individuellt eller i små grupper prata om hur eleverna upplever kursen i fråga. I ett fortsatt
projekt är det viktigt att ha bra kontakt med SFI-lärarna och även involvera någon av dem i
projektledningen. De har en bra kontakt med eleverna och kan prata och diskutera kring
ämnet, både positiva och negativa aspekter.
För deltagarna och deras utveckling och integration är detta en framgångsrik metod. De har
kul, lär känna nya människor och nya platser och framför allt lär de sig att simma och cykla.
Utöver det får de ytterligare språkträning och träffar svenskar i samhället, en förutsättning för
integration.
12