Folkhälsa & Integration
Folkhälsa & Integration Kungälvs kommun, Samhällsbyggnadssektorn och Folkhälsan Augusti 2011 Kort fakta om projektet Projektets målgrupp är anhöriginvandrade kvinnor, främst dem som fått uppehållstillstånd på grund av äktenskap/samboskap med svenskfödda män. Den sekundära målgruppen är arbetskraftsinvandade kvinnor samt kvinnor som fått uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter/humanitära skäl. Sekundär målgrupp är även anhöriginvandrade kvinnors barn och familjer. Syftet är att lära kvinnorna att cykla och simma, samt ge dem utbildning om motion och livsvanors betydelse för välmående för att främja deras fysiska och psykiska hälsa. Projektet ger kvinnor möjlighet att lära sig att simma och cykla samt att ta del av en föreläsning om motionsoch livsvanor. Projektet främjar på så vis kvinnornas fysiska och psykiska hälsa men även i förlängningen deras familjer. Insatserna skapar dessutom bättre förutsättningar för kontakter med majoritetssamhället och integrationen. Projektets namn: Projektanordnare: Projektperiod: Total projektkostnad: Medfinansiärer: Projektpartners: Folkhälsa & Integration Kungälvs kommun, enheten för folkhälsa inom sektorn kultur och samhällsservice 2011-01-10--2011-06-30 79 928 Sek Kungälvs kommun. Vuxenutbildningen, samhällsbyggnadssektorn och folkhälsan, arbetsförmedlingen/Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby För mer information, kontakta: Inger Aronsson, utvecklingsledare folkhälsa. Telefon: 0303-23 90 87/0705-94 50 82 Anna Öhrström, projektsamordnare, vuxenutbildningen Kungälv. Telefon: 0702 601393 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 Innehållsföreteckning Sammanfattning 3 Projektidén- projektets huvudsakliga syfte och inriktning 4 Projektupplägg 5 Projektets genomförande 6 Simkurs 7 Event 7 Cykelkurs 8 Medverkan från projektpartners 9 Spridning 9 Resultat och erfarenheter 10 Slutsatser och förslag 12 2 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 Sammanfattning Projektets målgrupp är anhöriginvandrade kvinnor, främst dem som fått uppehållstillstånd på grund av äktenskap/samboskap med svenskfödda män. Den sekundära målgruppen är arbetskraftsinvandade kvinnor samt kvinnor som fått uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter/humanitära skäl. Sekundär målgrupp är även anhöriginvandrade kvinnors barn och familjer. Syftet är att lära kvinnorna att cykla och simma, samt ge dem utbildning om motion och livsvanors betydelse för välmående för att främja deras fysiska och psykiska hälsa. Projektet ger kvinnor möjlighet att lära sig att simma och cykla samt föreläsning om motions- och livsvanor. Projektet främjar på så vis kvinnornas fysiska och psykiska hälsa men även i förlängningen deras familjer. Insatserna skapar dessutom bättre förutsättningar för kontakter med majoritetssamhället och integrationen. Kungälvs kommun, enheten för folkhälsa inom sektorn kultur och samhällsservice är projektledare. Samverkanspartners är Svenska kyrkan och projektet Uppdrag medmänniska, vuxenutbildningen, samhällsbyggnadssektorn och arbetsförmedlingen. Projektet innefattade simundervisning a´10 gånger med 13 deltagare, ett event och en cykelundervisning a´10 gånger med 13 deltagare. Under projektet gång lärde sig 10 deltagare av 13 att simma och samma siffror blev resultatet för cykelundervisningen. Folkhälsa & Integration var ett litet projekt med stor framgång och mycket glädje. Att få möjligheten att lära sig simma och cykla för mer frihet och mindre beroende är unika verktyg för integration. 3 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 Projektidén- projektets huvudsakliga syfte och inriktning SFI-lärare på vuxenutbildningen i Kungälv hade under en längre tid mottagit önskemål från elever som ville lära sig simma och cykla. Det fanns dock inte resurser för att genomföra aktiviterna inom verksamheten. För att undersöka storleken på intresset gjordes en enkät 2010 som visade att intresset var omfattande. Vuxenutbildningen skulle härmed kunna möta ett stort behov hos eleverna och få möjlighet att erbjuda hälsoinsatser som vanligtvis inte ingår i den ordinarie undervisningen. God hälsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och utvecklas i skolan. Lärare möter ofta elever som mår dåligt och skulle behöva hälsofrämjande stöd för att orka. Många faktorer, såväl livsstillsrelaterade som psykosociala faktorer påverkar människors psykiska och fysiska hälsa. Studier visar att det finns en ojämlikhet i hälsa som sammanhänger med etnisk tillhörighet. Folkhälsoinstitutet har genomfört en omfattande studie, Födelselandets betydelse; En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige kring hälsan hos olika invandrargrupper i jämförelse med infödda svenskar. Den visar att utrikesfödda i många avseenden har en sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen i Sverige. Förklaringen till dessa skillnader finns oftast att finna på en samhällelig nivå. En av de allra viktigaste faktorerna är den låga sociala position som många av våra invandrargrupper får i Sverige oberoende av vad de har haft med sig i form av utbildning och arbetserfarenheter. Diskriminering skapar ohälsa och begränsar individens möjligheter att leva ett fullgott liv. Arbetslösa mår exempelvis ofta sämre än personer med anställning och diskriminering på arbetsmarknaden utgör ett vanligt hinder för invandrargruppen att uppnå anställning. Förutom de strukturella skillnader som invandrare möter i det svenska samhället finns också skillnader i levnadsvanor vilket påverkar hälsan. Målgruppen anhöriginvandrade kvinnor som fått uppehållstillstånd på grund av äktenskap med svenskfödda män har ett i många fall sämre socialt skyddsnät än andra invandrade kvinnor. Deras behov av såväl sociala kontaktnät som möjligheter att utöva motion på dagtid är därför stort. Behovet har uppmärksammats av flera aktörer som möter målgruppen i olika sammanhang. Som nämndes ovan hade vuxenutbildningens SFI-lärare under många år fått förfrågan om möjligheterna att lära sig cykla och simma. Målgruppen har idag inga juridiska rättigheter att få någon annan undervisning än SFI. Förordningen om Samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare föreslogs börja omfatta även anhöriginvandrare men detta inkluderades inte i beslutet. Därför fanns anledning att satsa på den målgruppen. Anledningen till att de hälsofrämjande insatserna fokuserades på undervisning i cykling och simning är flera. Dels var det en önskning från målgruppen. Dels fanns det förutom de rent hälsofrämjande fördelarna även andra fördelar som ökad egenmakt, säkerhet, individernas privatekonomi och positiva miljöeffekter. För att nå framgångsrika insatser var det en förutsättning att det fanns ett behov och ett engagemang hos målgruppen. Detta projekt har stark förankring hos målgruppen. 4 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 Att cykla och simma är mycket bra hälsofrämjande aktiviteter. De är skonsamma mot kroppen och de flesta människor kan utöva motionsformerna oavsett fysiska förutsättningar. För vår målgrupp som ofta har begränsade ekonomiska förutsättningar är det dessutom billiga aktiviteter. Att lära sig simma om man inte tillgodogjort sig kunskaperna i skolan är dock dyrt och något som många inte ansåg sig ha råd med. Att behärska konsten att simma och cykla är en trygghet och kan, om olyckan är framme, vara livsavgörande. Drunkning är idag den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-7 år och en studie vid Karlstads universitet visar att så mycket som en tredjedel av de barn som drunknar tillhör första eller andra generationens invandrare. Kungälv är en kustkommun med närhet till stränder och bad och simkunskaper är avgörande för att invandrarfamiljer tryggt ska kunna utnyttja naturen vid vatten vilket för de flesta svenskar är en självklarhet. Anders Wernesten på Svenska Livräddningssällskapet menar att detta är en uppenbar brist i integrationen. Att inte kunna hantera trafikmiljön är likaså ett säkerhetsproblem. För föräldrar som inte själva har körkort eller kan cykla är det svårare att lära barnen att vara säkra i trafiken. De kan inte heller lära barnen att cykla eller ta med dem på cykelutflykter. Anhöriginvandrare med svenska män saknar ofta ett socialt kontaktnät och är i stor utsträckning beroende av mannen för transport. Många bor i mindre orter eller ute på landsbygden och saknar körkort. Att kunna cykla och själv på egen hand ta sig till skola, arbete och för att träffa vänner bidrar till en långt större egenmakt och minskad isolering för dessa kvinnor. I vissa arbeten, exempelvis inom hemtjänsten är det också en förutsättning att man ska kunna cykla för att ta sig mellan brukarna. Inflytande över sin situation är bevisat viktigt för hälsan. Den som är beroende av en annan människa för sin ekonomiska försörjning och därtill för att kunna lämna hemmet löper därför sannolikt större risk att drabbas av hälsorelaterad problematik. Projektets huvudsakliga syfte var att lära invandrarkvinnor att simma och cykla samt att ge dem utbildning om motion och livsvanors betydelse för välmående för att främja kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Målsättningen med projektet var att resultatet skulle utgöra en grund för beslutsfattare så att projektet skulle kunna fortsätta efter avslut och finansieras med egna medel Projektupplägg Projektets huvudsakliga syfte var att lära invandrarkvinnor att simma och cykla samt att ge dem utbildning om motion och livsvanors betydelse för välmående för att främja kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Målsättningen med projektet var att resultatet skulle utgöra en grund för beslutsfattare så att projektet kunde fortsätta efter avslut och finansieras med egna medel. Detta skulle då i sin tur innebära stora fördelar för dessa kvinnor att integreras i samhället på ett roligt och lärorikt sätt. Den primära målgruppen i projektet var anhöriginvandrade kvinnor och då främst de som fått uppehållstillstånd i samband med äktenskap/samboskap med svenskfödda män. Sekundära 5 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 målgrupper var arbetskraftsinvandrade kvinnor, kvinnor som fått uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter/humanitära skäl samt anhöriginvandrade kvinnors barn och familjer. Dessa målgrupper har generellt sämre hälsa än svenskfödda, både psykiskt och fysiskt och det skulle kunna förklaras med den låga sociala statusen som invandrare ofta tilldelas i samhället, svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och svårigheter att skapa sig ett socialt kontaktnät i det nya landet. Även kulturella skillnader kan vara en av förklaringarna till att målgruppen generellt har sämre hälsa än svenskfödda. Sverige är ett föreningsland där människor tränar mer eller mindre regelbundet och där inträde kräver ekonomiska och språkliga förutsättningar. Genom att lära sig simma och cykla får målgrupperna verktyg att motionera oavsett utgångspunkt. Projektägare var Kungälvs Kommun, Enheten för Folkhälsa inom sektorn Kultur- och samhällsservice, Inger Aronsson och Åsa Löke. Projektet var ett initiativ från Folkhälsan i samarbete med Svenska kyrkan och Vuxenutbildningen. Samverkanspartners var Vuxenutbildningen i Kungälv som genom SFI tog fram deltagare till projektet. Samhällsbyggnadssektorn med KUSTOM-samordnare, Lisa Järner som arbetar med kommunens satsningar på trafiksäkerhet och klimatpåverkan. I Kungälv har man inom KUSTOM-samarbetet valt att fokusera extra mycket på cykling. KUSTOM-samordnaren har dessutom upparbetade kontakter med NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) och andra kommuner som tidigare arbetat med att erbjuda cykelundervisning för invandrarkvinnor. Även Arbetsförmedlingen var en samverkanspartner och arbetar med målgruppen och möter ofta människor som har såväl sviktande fysisk som psykisk hälsa. Detta försämrar förutsättningarna att stå till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlingen remitterar också deltagare till Svenska kyrkans projekt Uppdrag medmänniska som var engagerade i projektet. Svenska Kyrkan och projektet Uppdrag Medmänniska hade fått förfrågan från deltagare som tillhör projektets målgrupp om det finns möjlighet att lära sig cykla och simma. Därtill hade andra deltagare med svensk bakgrund visat stort intresse för att delta i projektet som assistenter. Svenska Kyrkan såg fördelar med att kunna erbjuda målgruppen hälsofrämjande insatser men även att kunna ge sina deltagare meningsfull sysselsättning. Projektets genomförande Många organiserade aktiviteter förläggs på kvällstid. Vår undersökning visade att respondenterna föredrog aktiviteterna på dagtid. Orsaken till detta skulle kunna vara att målgruppen utlandsfödda kvinnor ofta har ett stort ansvar för familj och hushåll och upplever det därför som svårt att vara borta kvällstid. Alla projektaktiviteter var därför förlagda till dagtid för att så många som möjligt skulle kunna delta. I samråd med SFI-lärarna, då deltagarna kom från deras klasser, planerades lektionerna i samband med deras undervisning. Då det var flera SFI klasser och därmed många scheman att ta hänsyn till kolliderade tyvärr en del lektioner. 6 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 Simkurs Projektet startade med intresseanmälan (se bilaga1) för simundervisning och intresset var stort, därefter påbörjades uttagningen med hjälp av SFI-assistenten på vuxenutbildningen som kunde berätta mer om varje elev och dess behov. Banor hyrdes i simhallen Oasen i Kungälv två gånger i veckan, måndagar kl 14.00-15.00 och torsdagar kl 11.30-12.30 från vecka 10 till vecka 14. Då projektledaren, Anna Öhrström även är utbildad simlärare anställdes hon som simlärare i projektet. Svenska Kyrkan och Uppdrag Medmänniska hjälpte till och till vårt förfogande hade vi två assistenter vid varje tillfälle i bassängen. Att Anna Öhrström utöver rollen som projektledare även var simlärare var en bra lösning då projektledningsgruppen verkligen fick en bra inblick i undervisningen och vad som hände på lektionerna. Vid det sista tillfället delade vi ut en utvärdering som vi ville att alla individuellt skulle fylla i (se bilaga 2). Med hjälp från SFI-lärarna och SFI-assistenten fick vi tips på hur dessa utvärderingar kunde utformas för att deltagarna skulle förstå. Trots detta stötte vi på problem då de inte förstod vad de skulle göra eller vad de skulle svara och vi fick endast in tre utvärderingar där svaren var undermåliga. Hjälpen vi fick av de två assistenterna och att de dessutom hade en mycket gedigen kontakt med eleverna redan innan kursstart var en klar framgångsfaktor. Två extra personer som kunde hjälpa till och stötta eleverna var en förutsättning för att kunna hinna med alla. 8 av 13 elever lärde sig simma 10 meter. Glädjen var påtaglig när någon lärde sig att simma eller gjorde andra framsteg och vågade. Det var en väl sammansvetsad grupp och alla hade samma mål och ambitioner att lära sig simma och bearbeta sin vattenovana. Frånvaron var liten och även om kvinnorna inte kunde vara i vattnet av särskilda omständigheter var de ändå närvarande för att titta på och ta till sig det som gicks igenom. En viss problematik upplevdes då lektionerna på måndagar respektive torsdagar var förlagda på olika tider och att eleverna på grund av det kom för sent eller gömde av tiden. Event Som en avslutning på simkursen och en början/introduktion till cykelkursen hölls ett event i hälsans tecken. (Se bilaga 3)Simdeltagarna fick sina diplom (se bilaga 4) och de simmärken de tagit under kursens gång. Ett föredrag om kost och motion fick inspirera deltagarna. Cykeldeltagarna fick sedan cykelhjälmar och en kort föreläsning av NTF. Deltagarna fick också noga information om cykelkursens start och plats. Eventet var mycket uppskattat hos deltagarna och alla elever från simkursen deltog för att hämta sina diplom och simmärken. Det var även ett stort deltagande från den då kommande cykelundervisningen. (se bilaga5) Uttagningen till den hade inte lika stort intresse och vi fick 13 intresserade som alla fick möjlighet att delta. 7 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 Cykelkurs Klockan 8.30 torsdagen den 28/4 startade cykelkursen. Även denna kurs skulle innehålla 10 undervisningstillfällen med en del teori i samband med cykelträningen. Även här hade man delat upp det på måndagar och torsdagar. NTF skulle vara på plats vid Skarpe Nord i Kungälv och några av oss från projektledningsgruppen hade ansvaret för att ta dit cyklar från kommunens cykelpool till elevernas förfogande. Från början innefattades Kungälvsbostäder som samverkanspartner i projektet för att bidra med begagnade cyklar som skulle rustas upp innan cykelkursens start. Då själva renoveringen av cyklar innebar att en annan målgrupp fick fördel av projektet var vi tvungna att istället låna cyklar från Kommunens cykelpool. Efter ett antal cykeltillfällen då eleverna började lära sig att cykla fick vi ändra i planeringen för att få ner tillräckligt många cyklar till Skarpe Nord. (Skarpe Nord ligger ca 15 minuters gångväg från Kommunhuset) Lösningen blev då att samla eleverna vid kommunhuset istället för vid Skarpe Nord och med deras hjälp leda cyklarna dit för att sedan ta dem tillbaka efter lektionens slut. För att få det här att fungera på bästa sätt var det alltid två eller tre stycken från projektledningsgruppen som hjälpte till. Tanken var då att vi, förutom NTF, skulle kunna vara behjälplig att stötta eleverna i deras framgång på cyklarna. Tyvärr kom NTF:s instruktörer (två stycken turades om att hålla i undervisningen) inte i tid vid alla tillfällen och tog heller inte komandot och styrde upp gruppen som vi önskat. Vi startade upp dem i rätt tid och handfast sprang med dem när de satt på cyklarna, detta för att eleverna skulle få ut så mycket som möjligt av kursen. Problemet blev då att det blev för många ledare och väldigt förvirrande för eleverna som inte förstod vilka som var vilka. Även i cykelkursen hade vi hjälp av de två assistenter som deltagit i simkursen. Vid de två sista planerade tillfällen för cykelkursen fick vi veta att i stort sett alla elever skulle skriva prov i svenska till följd av att vi fick flytta fram dessa tillfällen. Tyvärr blev det efter SFI sommaravslutning och då blev deltagarantalet mycket lägre. En av de lektionerna var endast teori då de också fick sina diplom för tappert deltagande (se bilaga 6). Det var en bra lösning och deltagarna fick mycket viktigt vetande för att kunna ge sig ut i trafiken. Från början var det planerat att en stund vid varje lektion skulle ha ägnats åt teori, men på grund av det som ovan nämnts fungerade inte det. I efterhand fick vi också veta att NTF själva tillhandahåller cyklar vilket hade varit mycket smidigare då vi inte hade behövt deltagarnas hjälp att få dit cyklarna. Dessutom har NTF:s cyklar mindre hjul till fördel att sadlarna går att sänka mer. En annan erfarenhet av cykelkursen var att det skulle vara mer lämpligt att hålla en sådan kurs på eftermiddags/kvällstid vilket är ett uppenbart koncept hos NTF. Övningsplatsen kan då med fördel vara en skolgård. Då projektet planerades hade vi framförallt hjälp av lärarna 8 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 i SFI för att de skulle kunna ta reda på framtida deltagares förslag, synpunkter för ett projekt som detta. Utvärderingen var för oss väldigt viktig då det finns planer på att kunna fortsätta denna typ av verksamhet i kommunen. Som nämndes ovan gjordes en utvärdering för simkursen som lämnades till SFI-lärarna som tillsammans med deltagarna skulle gå igenom utvärderingen. Resultatet blev inte det vi hoppats på. Endast ett fåtal deltagare fyllde i sina utvärderingar och de som lämnades in var generellt väldigt lite ifyllt. Resultatet hade inte blivit riktigt om vi använt oss av det materialet. När sedan cykelkursen gick mot sitt slut beslutades att endast använda oss av en slumpvis utvald fokusgrupp och diskutera huruvida kurserna uppnått förväntningarna eller inte. På grund av deltagarnas språkliga förutsättningar var denna utvärderingsmetod ett bättre alternativ. Tyvärr uteblev alla deltagare i fokusgruppen. Trots att de frivilligt gått med på att delta kom ingen till det inbokade mötet. Som en räddning på hela utvärderingsprocessen hade vi under kursernas gång kontinuerligt pratat och diskuterat med deltagarna och på så sätt tagit reda på hur de upplevde kurserna. Dessutom var deras närvaro, kroppsspråk och agerande tydliga tecken på deras upplevelse av kurserna. Medverkan från projektpartners Vuxenutbildningen i Kungälvs kommun har varit navet i projektet då eleverna har rekryterats från SFI på skolan. Lärarna och SFI-assistenten har dessutom varit ett stort stöd vad gäller rekrytering och förståelse för dessa elever. På vuxenutbildningen sitter även Anna Öhrström, projektsamordnare som också är projektledare i projektet. Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby med kontaktperson Ingela Lönn, tillsammans med arbetsförmedlingen och projektet Uppdrag Medmänniska har bidragit med två underbara personer som varit assistenter under hela projektet i alla undervisningsmoment. En förutsättning för att alla deltagare skulle få den hjälp de behövde. Lisa Järner på samhällsbygnadssektorn har medverkat i ledningsgruppen och då hon arbetar för projektet KUSTOM har hon varit huvudansvarig för cykelundervisningen och kontakten med NTF. Kommunledningssektorn var i början av projektet aktiva och drog upp riktlinjerna för Integration & Folkhälsa. Då några ändringar i projektet blev ett faktum och vi inte kunde använda oss av begagnade cyklar och rusta upp dem, deltog inte Kungälvsbostäder som skulle stå för leverans av cyklarna. Spridning För att sprida projektet och dess verksamhet ut i kommunen intervjuades Anna Öhrström, projektledaren/simläraren tillsammans med en av assistenterna av Kungälvsposten som även var med vid ett tillfälle i simbadet och fotograferade deltagarna i vattnet och intervjuade några av dem. Resultatet blev en underbar artikel i Kungälvposten. (Se bilaga 7) SIK, samverkan, integration och kunskap, ett projekt finansierat av ESF som ska utreda och etablera samverkan mellan integrationsfondens projekt kom för att diskutera och prata om Folkhälsa & Integration. Projektledaren deltog även i två seminarier för att sprida projektet och dess syfte. Framförallt simlektionerna som slog väl ut har under projektets gång spridits på skolan och fler intresserade har frågat om undervisningen kommer att fortsätta under hösten 2011. Även 9 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 andra intressenter i kommunen har visat sitt intresse för en fortsättning. Tyvärr har cykelundervisningen inte resulterat i samma efterfrågan och i dagsläget är det fortsatt simundervisning som efterfrågas. En förhoppning om en fortsättning finns. Resultat och erfarenheter Huvudmålet i projektet var att deltagarna skulle lära sig att cykla och simma men även att erhålla bättre förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa var ett huvudmål. Deltagarna skulle efter projektets slut; Vara medvetna om motionens positiva inverkan på hälsa och välmående. Uppleva större trygghet i trafikmiljö och nära vatten. Uppleva att dessa kunskaper ger dem mer frihet och minskar ev. beroende av omgivningen. Ha utökat sitt sociala nätverk med såväl svenska som utlandsfödda. De mer konkreta målen som att deltagarna skulle lära sig att simma och cykla slog väl ut. 10 av 13 deltagare i simningen lärde sig att simma 10 meter eller mer. Även den påtagliga vattenovana som fanns bland större delen av deltagarna var mer eller mindre borta vid kursens avslut. Många vattenövningar med bland annat hopp, flyt och att doppa huvudet visade tydliga resultat på detta. 10 av 13 deltagare i cykelundervisningen lärde sig att cykla och den rädsla som fanns i början att ens våga sätta sig på cykeln försvann fort. Under hela projekttiden fanns målet att ge deltagarna bättre förutsättningar för fysisk och psykisk hälsa. Målet är svårt att mäta men om man utgår ifrån den stora del av deltagarna som lärde sig simma och cykla och som kommer att fortsätta eller har som ambition att fortsätta öva har målet uppnåtts. Majoriteten av deltagarna brukade till vardags inte utöva någon fysisk aktivitet men i och med projektet såg man att en förändring och ökad kunskap om fördelen hos deltagarna. Ökad trygghet i vattnet hos dem som deltog i simundervisningen påvisades tydligt då det var många som stolt sa att de nu kunde ta med sina barn till simbadet och inte längre behöva sitta på kanten. De pratade även om stranden och havet på sommaren med sina familjer. Även hjälpmedlet burkini, som är en form av badplagg som täcker tillräckligt för de traditionella muslimska reglerna, var av många okänd och kan nu underlätta. Vad gäller cykeldeltagarna hade de behövt mer teori och lära sig mer om trafikregler och underhåll av cykeln. På grund av bristande lektioner och två framflyttade lektioner med dåligt deltagande var det målet svårt att uppnå. Det märktes väl på deltagarna att de inte var lika nöjda med upplägg och genomförande av cykellektionerna. Det upplevdes också som jobbigt och stressigt att först komma till kommunhuset för att hämta cyklar. Men känslan av frihet att kunna åka och simma och ta cykeln fanns ändå bland deltagarna. Även deras sociala nätverk har ökat och då vi var många svenska som deltog i projektet har de också fått öva sin svenska och lärt sig nya ord och fraser. Projektet har på många sätt, om än i lite skala bidragit till att introducera, vidareutveckla och tillämpa Europeiska unionens elva grundprinciper för integration. Att integrera innebär en 10 EU-projekt Folkhälsa & Integration 2011-08-12 Europeiska integrationsfonden ömsesidig process mellan invandrare och invånare i medlemsstaterna. Att lära sig simma och cykla är för kvinnor i många av de muslimska länderna inte en möjlighet och framförallt inte tillsammans med män. Därför riktades detta projekt endast till kvinnor. Vad gäller simningen fanns burkini att tillgå eftersom många kvinnor inte får visa sig i baddräkt då det finns män i simhallen. Det fanns önskemål om att hyra hela simhallen för att endast vara kvinnor. Detta kunde vi inte tillmötesgå och det gick mycket bra ändå. Detta är ett tydligt exempel på att man måste ge och ta. Projektet innebar språkträning och även en del kunskaper om institutionerna i landet och framförallt en utbildningsinsats för att göra dessa kvinnor mer aktiva ute i samhället. Även det är några av EU:s grundprinciper för integration. De elva europeiska grundprinciperna för integration 1. Integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna 2. Integration innebär respekt för Europeiska unionens grundläggande värderingar 3. Sysselsättningen är en väsentlig del av integrationsprocessen och är avgörande för invandrarnas delaktighet, för invandrarnas bidrag till värdsamhället och för att synliggöra dessa bidrag 4. Grundläggande kunskap om värdsamhällets språk, historia och institutioner är absolut nödvändig för integrationen. Att ge invandrarna möjlighet att förvärva denna grundläggande kunskap är viktigt för en framgångsrik integration 5. Utbildningsinsatser har avgörande betydelse för att göra invandrarna, och i synnerhet deras efterkommande, beredda att bli mer framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet 6. Invandrares tillträde till institutionerna samt till offentliga och privata varor och tjänster på samma grund som inhemska medborgare och utan diskriminering har grundläggande betydelse för en bättre integration 7. Ofta förekommande samspel mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare är en grundläggande mekanism för integration. Gemensamma forum, en interkulturell dialog, utbildning om invandrare och invandrarkulturer och stimulerande levnadsförhållanden i stadsmiljön ökar samspelet mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare 8. Utövandet av olika kulturer och religioner garanteras i stadgan om de grundläggande rättigheterna och måste tryggas, om utövandet inte strider mot andra okränkbara europeiska rättigheter eller den nationella lagstiftningen 9. Invandrarnas medverkan i den demokratiska processen och i utformningen av integrationspolitik och integrationsåtgärder, särskilt på lokal nivå, som stöder deras integration 10. Att integrera integrationspolitiken och integrationsåtgärderna i alla relevanta politikområden och myndighetsnivåer och offentliga tjänster är en viktig faktor vid utformningen och genomförandet av den allmänna politiken 11. Att utarbeta tydliga mål, indikatorer och utvärderingsmekanismer är nödvändigt för att anpassa politiken, utvärdera framstegen när det gäller integrationen och göra informationsutbytet effektivare Källa: http://www.temaasyl.se/Templates/Page.aspx?id=251 11 EU-projekt Folkhälsa & Integration Europeiska integrationsfonden 2011-08-12 Slutsatser och förslag Folkhälsa & Integration var ett litet projekt där tanken var att sondera marknaden och efterfrågan hos vår målgrupp. Projektet slog väl ut då framförallt simundervisningen blev succé och fler vill vara med om det blir någon fortsättning med kommunala medel. För fortsatta satsningar är ett förslag att mer aktivt involvera någon SFI-lärare i projektledningsgruppen för att undvika missförstånd och schemakrockar. Ett annat förslag är även att lägga undervisningen på eftermiddagen efter lektionstid för att helt undvika frånvaro från lektionerna. Vad gäller dag och tid för undervisning är det bäst att ha samma tid vid alla tillfällen då olika tider och direktioner ofta förvirrar deltagarna som har sämre språkliga förutsättningar. Att vara fler ledare i vattnet är en förutsättning för att så bra som möjligt hinna instruera, visa och hjälpa alla. De är alla olika och har väldigt olika förutsättningar att lära. Om cykelundervisningen blir en fortsatt aktivitet i kommunen är det av största vikt att NTF står för cykelutlåning då det tog alldeles för mycket tid och energi att själva samordna detta. För deltagarnas skull behöver undervisningen vara i anslutning till skolan och inte innebära mer tid än den som är avsatt för cykelundervisningen. Båda kurserna var svåra att utvärdera på grund av att de inte förstår språket. Av den anledningen behöver man i en förlängning lägga mer tid på utvärdering och uppföljning och då att individuellt eller i små grupper prata om hur eleverna upplever kursen i fråga. I ett fortsatt projekt är det viktigt att ha bra kontakt med SFI-lärarna och även involvera någon av dem i projektledningen. De har en bra kontakt med eleverna och kan prata och diskutera kring ämnet, både positiva och negativa aspekter. För deltagarna och deras utveckling och integration är detta en framgångsrik metod. De har kul, lär känna nya människor och nya platser och framför allt lär de sig att simma och cykla. Utöver det får de ytterligare språkträning och träffar svenskar i samhället, en förutsättning för integration. 12
© Copyright 2024