Brytpunkter - Örebro missionsskola
Pingstförsamlingen Arjeplog Utveckling – Brytpunkter – Teologi 1932-2012 Kandidatuppsats i Kyrko- och missionsstudier 15 hp Av Åsa Kristensson Examinator: Göran Sahlberg Handledare: Björn Svärd Examinationsdatum 2012-06-01 Abstract This essay studied the theological and organizational development of the Pentecostal church in Arjeplog, a small church in the north of Sweden. An inside and historical perspective was used to do a case study of the studied church. I have read the church’s documents from 1932 to 2012, interviewed some members and used a questionnaire that seventeen members answered. The analyzed data showed an active church with great initiatives that wants to be filled with the Holy Spirit and spread the kingdom of God. Through the church’s history the whole Bible has been important, but they have emphasized different parts in different period of times. Actually, the first forty years had a lot of focus on how to be a church free from sin, which excluded many members. In the early years many chapels were built. A lot of meetings in many different places were done in order to spread the kingdom of God. Today the church’s vision is to do the kingdom of God visible through transformed people. Two important breakpoints were identified in the church’s history. The first one is when they stopped the exclusions of members. The other one is when the church bought a pension in Arjeplog that became the church’s hotel Lyktan. Lyktan is the only building the church owns today and that is where they have all their activities. Through the hotel the church has been established in the society and it has given them a positive reputation. The exclusions are an area that opens for more research in comparison with other churches. The comparison of the church and the people of Arjeplog´s, perhaps different, picture of the church is another area for furthermore research. Keyword: Church, exclusion, developing, breakpoints, theology Förord Den här uppsatsen hade aldrig blivit verklighet om jag inte fått tillgång till diverse material och röster från Pingstförsamlingen i Arjeplog. Jag vill därför uttrycka ett varmt tack för ert förtroende och er villighet att dela med er av den historia och det församlingsliv ni är en del av. Jag vill också framföra ett tack till min handledare Björn Svärd för värdefullt stöd och viktiga infallsvinklar under arbetets gång. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Mina utgångspunkter ........................................................................................................................ 5 1.2 Syfte ................................................................................................................................................... 6 1.3 Forskningsfrågor ................................................................................................................................ 6 1.4 Material ............................................................................................................................................. 6 1.5 Forskningsbakgrund .......................................................................................................................... 6 1.6 Beskrivning av hur jag arbetat - avgränsning .................................................................................... 7 1.7 Metod ................................................................................................................................................ 8 1.8 Definitioner........................................................................................................................................ 8 1.9 Disposition ......................................................................................................................................... 9 2.1 Arjeplog - Glesbygd ........................................................................................................................... 9 2.2 Det inomkyrkliga livet i Arjeplog i början av 1900-talet .................................................................. 10 2.3 Arvidsjaur – Arjeplog – Betelförsamlingen växer fram – Vittnesbörd och fakta............................. 10 2.4 Betelförsamlingen Gasa – Protokollens och årsberättelsernas vittnesbörd ................................... 11 2.5 Församlingens första fyrtio år - Fyrtio år av uteslutningar.............................................................. 17 2.6 Mina reflektioner – De första fyrtio åren ........................................................................................ 17 3.1 Församlingen under sjuttio- och åttiotalet ..................................................................................... 21 3.2 Lyktan – en milstolpe i församlingens historia ................................................................................ 23 4.1 Medlemmarnas beskrivning av församlingen ................................................................................. 30 4.1.1 Atmosfär och gemenskap ..................................................................................................... 30 4.1.2 Utveckling ............................................................................................................................. 30 4.1.3 Uppdrag och mål .................................................................................................................. 30 4.1.4 Undervisningen .................................................................................................................... 30 4.1.5 Tongivande ........................................................................................................................... 30 4.1.6 Medlemmarnas sammanfattande beskrivning av sin församling ........................................ 31 4.2 Sammanfattning av medlemmarnas svar........................................................................................ 31 5.1 Pingstförsamlingen i Arjeplog, utveckling, brytpunkter och teologi - Sammanfattning ................. 31 5.1.1 Utveckling ................................................................................................................................. 31 5.1.2 Brytpunkter .............................................................................................................................. 33 5.1.3 Teologi ...................................................................................................................................... 33 5.2 Mina sammanfattande reflektioner – Första och andra epoken .................................................... 34 3 5.2.1 Brytpunkter .......................................................................................................................... 34 5.2.2 Teologi .................................................................................................................................. 35 5. 3 Sammanfattning ............................................................................................................................. 38 5.3.1Utveckling .............................................................................................................................. 38 5.3.2Brytpunkter ........................................................................................................................... 38 5.3.3Teologi ................................................................................................................................... 38 6.1 Otryckta källor ............................................................................................................................. 40 6.2 Dokument .................................................................................................................................... 40 6.3 Tryckta källor ............................................................................................................................... 41 6.4 Internet ........................................................................................................................................ 41 7.1 Bilaga 1 Frågeformulär ............................................................................................................. 42 7.2 Bilaga 2 Åldersfördelning 2011 .......................................................................................... 43 7.3 Bilaga 3 Karta över Arjeplogs kommun .................................................................................... 44 7.4 Bilaga 4 .................................................................................................................................... 45 7.5 Bilaga 5 – Sammanställning av frågeformulär till medlemmar och församlingsledare ................. 46 4 1. Inledning 1.1 Mina utgångspunkter Nya Testamentet berättar för oss om en gemenskap av troende människor som benämns som församling. Det finns många bilder i Nya Testamentets texter som beskriver församlingens innebörd, uppdrag och funktion. Av de texterna, då särskilt de paulinska,1 ser vi att församlingen förutsätts vara en levande gemenskap som är tänkt att formas av de människor som finns i den. Församlingen är tänkt att växa och utvecklas precis som varje människa växer och utvecklas. Något som intresserar mig och som jag tycker är spännande är församlingsutveckling. Allt som har liv växer och utvecklas. Det finns många församlingar i vårt land som utvecklas på olika sätt. Vissa växer och förnyas, både genom att nya medlemmar kommer till och genom att man vågar pröva ny inriktning och verksamhet, medan andra verkar leva kvar i den tid som de uppfattar som sin storhetstid. Vad är det som gör att det kan vara så olika? Vad påverkar en församlings liv, gemenskap och atmosfär? Hur tänker man och hur tar detta sig uttryck i praktiken? Hur är förhållandet mellan församlingens ursprungliga vision och den vision man arbetar efter idag? Detta är de frågor som jag funderar över, och som jag har valt att undersöka i denna uppsats. Den församling jag har valt att studera är Pingstförsamlingen i Arjeplog. Det är en liten församling i Lappland, i Norrbottens inland. Anledningen till att jag valt just den församlingen är för att; det är en liten församling som har tagit initiativ som idag har lett fram till, som jag ser det, unika förutsättningar. Det jag tycker är intressant är att en församling som ytligt sett enligt mitt sätt att se, har de sämsta förutsättningarna för att se möjligheter och förändras, har blivit en församling med bättre förutsättningar än de flesta andra. Jag har själv bott i Arjeplog och tillhört Pingstförsamlingen där. Under de år jag bodde i Arjeplog funderade jag en del över hur det kunde komma sig att det fanns en församling i Norrlands inland som såg möjligheter där många andra såg omöjligheter. Detta har lett till att jag frågar mig följande; hur har församlingen startat och vad har kännetecknat den under årens lopp? Vad är det som gjort att församlingen varit öppen för förändring och nya initiativ? Bland annat har man byggt ett hotell mitt i samhället. Hur har bygget av hotellet påverkat församlingens vision? Jag tänker mig att svar på dessa frågor förutsätter kunskap om församlingen i såväl dåtid som nutid, vilket har påverkat utformningen av denna uppsats. Jag är medlem i en pingstförsamling idag, har varit medlem och anställd i Pingstförsamlingen i Arjeplog i åtta år och rört mig i pingstsammanhang de senaste femton åren. Det innebär att den miljön, teologin och traditionen präglat mig, vilket gör att jag har en förförståelse med mig in i den här uppsatsen som kommer prägla det jag kommer fram till och hur jag tolkar mina upptäckter. 1 Bibel 2000. (2006). 1 Kor 12:12-27 5 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att studera en specifik församlings historia och nutid för att få en större förståelse för och kunskap om hur en församling kan utvecklas. Jag vill undersöka om det finns speciella brytpunkter som blir synliga i historien. Vilken teologi uttrycks i församlingens historia i jämförelse med nutid? Hur tänkte och handlade man då och vad vill man idag? Jag vill ta reda på hur medlemmarna uppfattar sin församling. Jag vill ta reda på vad som är orsaken till att man som liten församling i glesbygd byggt ett hotell och hur man tänker att det går ihop med församlingens syfte. 1.3 Forskningsfrågor Min huvudfrågeställning blir: Hur har Pingstförsamlingen i Arjeplog utvecklats? Vilka brytpunkter finns i församlingens historia och framförallt vilken teologi blir synlig i församlingens praktik igår och idag? Med utveckling menar jag händelseförlopp och skeden i församlingens historia fram till nu. Med brytpunkter avser jag något som påverkat församlingen i en annan eller ny riktning, med teologi avser jag församlingens handlingsmönster kopplat till bibeltolkning och i synnerhet till förståelsen av Nya Testamentet. 1.4 Material För att kunna göra en undersökning om den här församlingen och vilken teologi som blir synlig i dess praktik finns det främsta materialet att hämta i församlingens egen historia och hos dess medlemmar. Därför använder jag mig av församlingens protokoll och årsberättelser, som ger en bild av vad som hänt historiskt. Jag kompletterar de bilderna genom att ställa frågor till församlingens medlemmar och församlingsledare. Jag har intervjuat några av församlingens medlemmar i en form av kvalitativ intervju som jag också kommer att hämta material ifrån. För att ge en kort bakgrundsbild av Arjeplog som kommun använder jag kommunens egen hemsida samt statistik från SCB. När det gäller den kyrkliga situationen i Arjeplog i början av 1900-talet använder jag doktorsavhandlingen i kyrkohistoria Väckelsens vägar – Pingströrelsens framväxt i Lycksele och Arvidsjaur socknar fram till 1940 (1983) av Lars Samuelsson. 1.5 Forskningsbakgrund Ett otal böcker har skrivits i ämnet församlingsutveckling som både är intressanta och ger olika perspektiv på församlingsutveckling. Flera av de böckerna har skrivits utifrån specifika studier som gjorts i olika församlingar under olika tidsperioder och man har på så sätt kommit fram till skilda teorier kring vad som kännetecknar församlingsutveckling utifrån de givna förutsättningarna. Den här uppsatsen är en fallstudie, som sådan skapar den sina egna frågeställningar och sin egen teoribildning. Av den orsaken är jag inte ute efter att undersöka församlingsutveckling utifrån ett jämförande perspektiv eller teoribildning. Det finns en del uppsatser i Pingsts forskningsarkiv som behandlar olika Pingstförsamlingar och deras historiska utveckling. Dessa skulle man kunna använda sig av vid ett jämförande studium av 6 Pingstförsamlingen Arjeplog med andra pingstförsamlingar. Det får jag dock lämna till vidare forskning eftersom det inte finns utrymme för det i denna uppsats. Däremot är det ingen som har skrivit något om Pingstförsamlingen i Arjeplog tidigare, vilket är mitt ärende i denna uppsats. I min uppsats kommer jag att stöta på uteslutningar eftersom det utövades i Pingstförsamlingar i Sverige under en stor del av 1900-talet. Det finns flera avhandlingar i ämnet församlingstukt och hur syndakatalogen sett ut, bland annat Innanför eller Utanför av Ove Kennerberg och Bortom syndakatalogen av Björn Cedersjö. Dessa avhandingar skulle kunna ge ett perspektiv på den teologi som blir synlig i församlingens historia utifrån aspekten församlingstukt. Mitt fokus i den här uppsatsen är dock inte att jämföra med andra församlingars församlingstukt, utan att studera ovan nämnda församling för att se vad som har påverkat den och vilken teologi som blir synlig i dess praktik. Eftersom det inte finns någon tidigare forskning eller undersökning om Pingstförsamlingen i Arjeplog har jag bara församlingens eget material och medlemmarnas vittnesbörd att tillgå. 1.6 Beskrivning av hur jag arbetat - avgränsning Som utgångspunkt tecknas ett bakgrundsporträtt av Arjeplog och hur församlingen startades. Jag ger sedan en beskrivning av församlingens historia utifrån församlingens egna protokollsböcker och andra dokument för att kunna bilda mig en uppfattning om vilken teologi som blir synlig i församlingens praxis. Studien ger ett inifrånperspektiv på församlingens historia i enlighet med det perspektiv jag vill studera. När jag följt församlingens historia studeras församlingen utifrån enskilda medlemmars perspektiv, genom intervjuer och frågeformulär. Jag har valt att intervjua en del av församlingens medlemmar och församlingsledare som varit bland de mesta aktiva i församlingen nu och under de år jag fanns med i församlingen. Anledningen till att jag väljer de mest aktiva medlemmarna är för att jag anser att det är de som bäst kan ge inifrånperspektivet på församlingen. Intervjuerna skiftar en del i karaktär beroende på vem jag intervjuat. För att alla skall svara på samma frågor har jag valt att skicka ut ett frågeformulär med öppna frågor till församlingsledare i församlingen.2 Jag har också skickat ut ytterligare ett frågeformulär med öppna frågor till församlingens medlemmar. Alla som fanns med vid ett speciellt gudstjänsttillfälle fick svara på samma frågor, detta för att få en större bredd på svaren. Jag är medveten om att det finns en svårighet i att bara ställa frågor till dem som är de mest aktiva i församlingen och de medlemmar som finns med vid ett speciellt tillfälle, eftersom det kommer innebära att jag går miste om övriga medlemmars syn på sin församling. Jag anser dock att det är de mest aktiva som kan ge den tydligaste bilden av församlingen som den är och har varit. I en sådan här studie skulle det vara intressant att ställa frågor till medlemmar som tidigare varit med i församlingen och deras upplevelse av den. Det kan ge ett annat perspektiv på församlingen. Det finns dock vissa svårigheter med det eftersom de medlemmarna i de flesta fall har flyttat från orten. Att spåra upp dem skulle kräva en hel del tid, vilket jag bedömer att det inte finns utrymme för i den här studien, det får istället lämnas över till framtida forskning. 2 Frågorna i frågeformuläret finns som bilaga 1 7 Ytterligare en intressant infallsvinkel i studien hade varit att få perspektiv på församlingen från arjeplogare som inte är medlemmar i församlingen. Deras bild av församlingen kan vara en annan än medlemmarnas. På grund av avstånd, utrymme och tidsperspektiv bedömer jag dock att det inte är möjligt i den här studien. Det perspektivet lämnar jag till framtida forskning. När det gäller församlingens medlemmar skulle det vara intressant att ta reda på deras ålder vid församlingens bildande och hur medelåldern sett ut genom åren. På grund av ett stort avstånd från mig till Arjeplog och oklarheter i matrikeln skulle jag dock inte lyckas få tag i de uppgifterna inom angivna tidsramar. Det jag dock presenterar som bilaga är ett stapeldiagram över medlemmarnas ålder som det såg ut i matrikeln 2011.3 1.7 Metod Den metod jag valt är ett studium i ett församlingshistoriskt perspektiv. Det är ett induktivt studium av en församling, vilket innebär att församlingen kommer att studeras utan exakt förutbestämda punkter att undersöka. Fallstudiet av Pingstförsamlingen i Arjeplog fokuserar på församlingens process mer än en specifik teori som jag vill bevisa. Jag utgår från att församlingen är en levande trosgemenskap och prövar med så få förutfattade meningar som möjligt hur Pingstförsamlingen, Arjeplog förverkligar detta syfte. Forskningsprocessen startar med utgångspunkten i grundad teoris öppna fas enligt Glaser.4 Jag har inga hypoteser jag vill stärka i mitt studium. Jag vill att de data jag studerar ska tala för sig själv och ge insikter i mitt ämne. Anledningen till att jag väljer öppen fas utan någon hypotes jag vill undersöka, är för att jag inte vill riskera att missa insikter i församlingens utveckling och praxis genom att vara styrd redan från början av det jag vill få fram. För att göra det här fallstudiet av Pingstförsamlingen i Arjeplog har jag läst församlingens årsberättelser och en del av protokollen från församlingsmöten. Jag har gjort intervjuer med några av församlingens medlemmar i ett öppet samtal. För att få del av medlemmars och församlingsledares syn på sin församling har jag använt mig av ett kvalitativt frågeformulär med öppna frågor som delades ut vid ett specifikt tillfälle. Jag har sedan sammanställt svaren och väver in deras beskrivning av församlingen i min sammanfattande reflektion. 1.8 Definitioner Församling – Med en kristen församling avses i den här uppsatsen en skara människor som bekänner sig till den kristna tron och som säger sig vilja leva ett liv i gemenskap med varandra utifrån de riktlinjer som tydliggörs framförallt i de nytestamentliga breven. När jag använder ordet församling i den här uppsatsen syftar jag alltså på den lokala församlingsgemenskapen och dess medlemmar. Vittnen – I församlingens tidiga årsberättelser och protokoll benämns de människor som hade vigt sitt liv åt att arbeta i församlingens verksamhet som vittnen. Vittnen var de som uppbar lön från församlingens medlemmar för att arbeta med gudstjänstverksamhet och andra typer av verksamhet som bedrevs på församlingens initiativ. 3 4 Medlemmar 2011. Bilaga 2 Hartman. (2001). s 40 8 1.9 Disposition Denna uppsats delas in i olika kapitel med ett huvudsakligt innehåll enligt följande: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Inledning Församlingens bakgrund, bildande och första epok Församlingens andra epok och initiativet Lyktan Medlemmarnas vittnesbörd Diskussion - Sammanfattande reflektioner Källförteckning Bilagor 2 Arjeplog – Församlingens första epok Det här kapitlet börjar med en kort bakgrundsbild av Arjeplog och fortsätter med en beskrivning av hur församlingen startade. Efter det följer en presentation av vad som hänt under åren fram till idag. Av utrymmesskäl går det inte att redovisa allt som hänt i församlingens historia i den här studien, därför lyfts händelser och uttryck fram som jag uppfattar vara typiska i församlingens utveckling. 2.1 Arjeplog - Glesbygd Arjeplog är och har alltid varit en glesbygdskommun med stora ytor och liten befolkning.5 År 1800 bodde det 800 personer i Arjeplog och år 1900 hade befolkningsmängden stigit till 2325 personer. År 1920 räknade man invånarna till ett antal av 3225,6 för att 1930 ha ökat till ca 3800 personer i Arjeplogs kommun.7 Den största befolkningsmängden uppmättes i Arjeplog 1954 då det bodde 5753 personer i kommunen.8 Kommunen är till ytan landets fjärde största kommun och består av 12.945 kvadratkilometer, vilket till ytan är lika stort som Skåne och Blekinge. Kiruna, Gällivare och Jokkmokk är de enda kommuner i Sverige som är större till ytan. Folkmängden i Arjeplog är till antalet en av Sveriges minsta. Den 1 november 2008 bodde det 3151 människor i kommunen och ca 2000 av dem i samhället. Byarna i kommunen har avfolkats i takt med att fler bosatt sig i samhället. Om Stockholm skulle ha samma befolkningstäthet som Arjeplog skulle det bo ca 50 personer där.9 Så sent som år 1930 var endast 10-15% av lokalbefolkningen sysselsatt i industri och hantverk. De huvudsakliga sysslorna var renskötsel, skogsbruk, åkerbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske långt in på 1900-talet.10 Idag omfattar rennäringen ett 80-tal renskötselföretag. De är medlemmar i någon av kommunens sex samebyar.11 Arjeplogs kommun är en av de största arbetsgivarna idag, med ca 400 anställda. Under vintersäsongen fylls kommunen av människor från många olika nationer som representerar Europas och Asiens fordonskomponenttillverkare. Sedan biltestverksamhetens start 5 Karta över kommunen. bilaga 3 Samuelsson. (1983). s 87 Internet: Wikipedia. 2012 8 Internet: Statistiska centralbyrån. 2012 9 Internet: Arjeplogs kommun. 2012 10 Samuelsson. (1983). s 87 11 Internet: Arjeplogs kommun. 2012. 6 7 9 under 1970-talet har denna verksamhet expanderat mycket snabbt, särskilt under de senaste 10 åren. Över en miljard kr har investerats i olika anläggningar. Ca 1000 personer i Arjeplog är direkt eller indirekt sysselsatta genom biltestverksamheten.12 2.2 Det inomkyrkliga livet i Arjeplog i början av 1900-talet Samuelsson berättar i sin doktorsavhandling ”Väckelsens vägar – Pingstväckelsens framväxt i Lycksele och Arvidsjaur socknar fram till ca 1940” att det i Arjeplog utan några längre avbrott funnits en präst från år 1641 då den första kyrkan byggdes. Fram till 1914 så fanns det en kyrkoherde i Arjeplog som då fick förstärkning av en komministertjänst som år 1919 blev två komministertjänster. 13 Under åren 1889-1921 arbetade prosten Per Gustaf Calleberg i Arjeplog, som sägs ha varit en kraftfull, folklig och väckelseinställd präst. Calleberg var under sin tid i Arjeplog mycket positiv till EFS arbete. Han gladdes mycket över den väckelse som gick fram i Arjeplogs församling år 1905-1906. När han gick bort efter att ha arbetat mer än 30 år som kyrkoherde i Arjeplog blev det ”landssorg” i socknen. I artikeln ”Från bygd och vildmark” anger Klas Sundelin byabönens starka ställning som en av orsakerna till att väckelsen 1905-1906 förblev ”sund” och inomkyrklig. År 1906, efter den stora väckelsen talar man om en glädjande förbättring av det andliga tillståndet i församlingen.14 Arjeplog och Arvidsjaur betraktades i början av 1900-talet som stabilt kyrkliga och rosenianskt lutherska socknar.15 Helgelseförbundet som i Umeå lappmark fått utföra en vägröjaruppgift för pingströrelsen hade från 1900-talets början endast sporadisk verksamhet i Arvidsjaur och Arjeplog, främst genom evangelisten Nils Rehnman.16 Frikyrkliga rörelser har inte haft någon kontinuerlig verksamhet i Piteå lappmark bortsett från SMF-missionären Ågrens arbete i Arjeplog år 1881-1886, däremot verkade EFS i nära samverkan med församlingens präster i dessa bygder redan före år 1900.17 Samuelsson, präst i Sv Kyrkan, skriver i Väckelsens vägar, att prosten P.G Calleberg, med sin lågkyrkliga, rosenianska karaktär och sin nära kontakt med församlingsbornas helg och vardag förmodligen fungerat som ett vaccin mot nya läror och ”sekterisk” verksamhet i bygden. Den inomkyrkliga väckelse som drog fram i början på 1900talet gjorde människor andligt medvetna och aktivt engagerade i kyrkans och EFS verksamhet, allt enligt Samuelsson.18 2.3 Arvidsjaur – Arjeplog – Betelförsamlingen växer fram – Vittnesbörd och fakta För att få en viss uppfattning om Pingstförsamlingens första tid i Arjeplog, intervjuar jag en av församlingens äldre medlemmar. Hans Holmgren berättar för mig att han minns att; när han var liten kom det en ”väckelse” till Arjeplog genom skidåkande evangelister från andra orter bl a Sorsele och Arvidsjaur. Under flera års tid fick Arjeplog besök av dessa evangelister som kom med en ”Andens vind” till bygden, vilket förde med sig att många blev ”frälsta”. Evangelisterna höll stugmöten och bönemöten. När det blivit en grupp ”frälsta” i Arjeplog hade man kontakt Internet: Arjeplogs kommun. 2012. Samuelsson. (1983). s 89 14 Samuelsson. (1983). s 91-92 15 Samuelsson. (1983). s 93 16 Samuelsson. (1983) s 94-95 17 Samuelsson. (1983). s 95 18 Samuelsson. (1983). s 98 12 13 10 med Betaniaförsamlingen i Arvidsjaur som blev moderförsamling till de ”troende” i Arjeplog socken. Till Arvidsjaur skidade man på vintern för att bli döpt. Där fanns dopgrav i kapellet och en pastor i församlingen. Hans Holmgren uppskattar att det tog ca sex år från det att de första evangelisterna kom till bygden, tills man bildade egen församling. Under denna tid var pingstvännerna motarbetade av Svenska Kyrkan som gick ut med varningar om att detta var en villolära. Betelförsamlingen i Gasa som numera heter Pingstförsamlingen i Arjeplog bildades år 1932.19 Samuelsson berättar i sin avhandling om Pingströrelsens framväxt i Lycksele och Arvidsjaur socknar att man i Arvidsjaur 1929 döpte ett tiotal personer och 1930 över femtio personer. Drygt fyrtio av dem var från Arjeplogs socken. Evangelisten Axel Lindblom som under vintern 1930 besökte Arvidsjaur uttryckte sin tacksamhet i Evangelii Härold över det ”härliga” verk som pågick där, speciellt i några byar inom Arjeplog. Även 1931 döptes några från Arjeplog socken i Arvidsjaur.20 De som döptes inräknades i Filadelfiaförsamlingen, Arvidsjaur. Enligt församlingens egen fyrtioårsberättelse blev två av Filadelfia Arvidsjaurs utposter egna församlingar under försommaren 1932, vilket skedde i fullt samförstånd med moderförsamlingen. Den ena av församlingarna var Betelförsamlingen i Gasa som hade sitt säte i Arjeplogs sockens sydöstra del. Betelförsamlingen i Gasa behöll sitt namn ända till slutet av 1950-talet. Då beslutade man sig för att använda namnet Filadelfiaförsamlingen, Arjeplog och göra Arjeplogs samhälle till verksamhetens centralort. Vid bildandet hade församlingen 42 medlemmar, varav 39 kom från Filadelfiaförsamlingen i Arvidsjaur.21 När församlingen firade sitt fyrtioårsjubileum 1972, var 11 av dessa 42 medlemmar fortfarande medlemmar i församlingen.22 I församlingens egen protokollsbok är det första församlingsmötet daterat den 5 maj 1932. Vid detta tillfälle tog man upp frågan om att bilda församling och valde församlingens första föreståndare, Johan D Lestander. Förutom föreståndaren valde man tre män till diakoner. Församlingen antog namnet Betel och man möttes i Gasa.23 Betelförsamlingen i Gasa utgjordes av en grupp människor utflyttats eller avskiljts från Betaniaförsamlingen i Arvidsjaur, som tagit initiativet till att starta församlingen. Från moderförsamlingens synpunkt var det helt naturligt att församlingen i Arjeplog blev en egen församling.24 2.4 Betelförsamlingen Gasa – Protokollens och årsberättelsernas vittnesbörd Under hösten 1932 blev frågan om äldste aktuell i församlingen och inför församlingsmötet den 5 nov 1932 hade man läst igenom vissa bibelställen för att se vad som stod om äldste i en ”biblisk” församling. Man fastslog att föreståndaren var äldste, och ansåg att man borde tillsätta en äldste förutom föreståndaren, vilket man också gjorde.25 Intervju med Hans och Rut Holmgren 101103 Samuelsson. (1983). s 107 21 Samuelsson. (1983). s 108 22 Wallström. (1972). Filadelfiaförsamlingens fyrtioårsberättelse. 23 Betelförsamlingen Gasa. 19320505. §3 24 Betelförsamlingen Gasa. 19320508 25 Betelförsamlingen Gasa. 19321105. §3 19 20 11 På församlingsmötet den 5 november 1932 antog församlingen sina första stadgar. Enligt paragraf 2 i stadgarna kunde den bli medlem som kommit till en personlig tro på Jesus Kristus och som visat det genom att låta döpa sig till Kristus i Faderns, Sonens och den helige Andes namn.26 Den 6 maj 1933 höll församlingen sitt första årsmöte som självständig församling. Då hade församlingen ökat med 33 medlemmar varav 26 hade kommit till genom dop, 5 genom bekännelse och 2 genom inflyttning.27 I församlingsmötet den 10 juni 1933 ansåg man att det var brådskande att sätta igång arbetet med församlingens nya lokal och beslutade att sätta igång omedelbart.28 Församlingsmötet månaden efter, den 1 juli 1933, beslöt man att kalla två systrar som församlingens ”vittnen”, vilket de också svarade ja på.29 Under flera församlingsmöten 1934 hade man upp frågan om att kalla någon som evangelist eller vittne till församlingen, vilket inte hade gett något resultat. I församlingsmötet den 1 december beslöt man därför att sända in ett upprop i ”Evangelii Härold” för att på det sättet komma i kontakt med någon av Herrens vittnen som kände sig kallad till Arjeplogsfältet. Den 17 mars 1935 fick man svar på sitt upprop i ”Härolden”. En man vid namn Sven Sjöstedt reste till Arjeplog för att anta kallelsen. Flera av församlingens medlemmar sade sig vara villiga att delta i underhållet för honom.30 I mars månads församlingsmöte 1937 lyftes en fråga kring en paragraf i ett församlingsmöte som hållits i april 1935, där man skrivit om att ge evangelisterna lön. En broder ansåg att detta var ”obibliskt”, därför beslöt man att stryka den paragrafen. Alltså fick evangelisterna i Arjeplog på 1930-talet ingen lön.31 Sommaren 1937 anordnades möten av baptistevangelister i trakterna kring Arjeplog. Frågan lyftes i ett församlingsmöte om det ansågs lämpligt att deltaga i deras möten. Församlingsmötet kom fram till att dessa evangelister inte levde ett ”föredömligt” liv och avrådde därför alla församlingens medlemmar från att delta i deras samlingar.32 I juni 1938 uteslöt man en av de kvinnor som tjänat som evangelist i församlingen p g a synd.33 I augusti bad hon om upprättelse och att åter få bli medlem i församlingen, vilket man inte beviljade henne vid det tillfället, däremot fick hon åter bli medlem i mars 1939, då hon hade bett församlingen om förlåtelse.34 Under 1939 hade församlingen vid flera tillfällen uppe frågan om att bygga ett kapell i Arjeplog. Man kunde dock inte enas om detta var Guds vilja, därför bordlades frågan. Under samma år fick man erbjudande om att bygga ett kapell i Waxholm, Mellanström på en tomt församlingen skulle Betelförsamlingen Gasa. 19321105. §2 Betelförsamlingen Gasa. 19330506. §9 28 Betelförsamlingen Gasa. 19330610. §5 29 Betelförsamlingen Gasa. 19330701. §2 30 Betelförsamlingen Gasa Protokollsbok 1934-1942. 31 Betelförsamlingen Gasa. 19370307. §3 32 Betelförsamlingen Gasa. 19370627. §4 33 Betelförsamlingen Gasa. 19380605. §2 34 Betelförsamlingen Gasa. 19380814. §3, 19390301, §2 26 27 12 få gratis. Då var man snabb att tillsätta en kommitté som skulle ordna med tomtavstyckning och kostnadsberäkningar.35 När församlingen hade sitt årsmöte 6 januari 1940 bestod församlingen av 87 medlemmar.36 I juni 1940 fick församlingen reda på att gamla biografen i Arjeplog var till salu. Då gav man uppdraget åt kommittén som tidigare utsetts att utreda frågan kring kapellbygge i Waxholm att lämna in ett anbud på biografen i Arjeplog.37 Trots flera uteslutningar under året som gått var församlingens medlemsantal 86 vid ingången av år 1941.38 Den 22 september 1946 beslutade församlingen att ta ett lån på tjugotusen kr för att kunna bygga kapell i Slagnäs.39 Församlingens första årsberättelse som finns bevarad är daterad januari 1944 och har skrivits över verksamhetsåret 1943. I den berättar man att församlingen bestod av 77 medlemmar året före och att man under år 1943 fått döpa 5 stycken och hälsat två medlemmar välkomna på flyttningsbetyg. Eftersom man hade uteslutit fem och två hade flyttat var medlemsantalet detsamma, 77. Man hade vid den tiden sju vittnen i församlingen, varav fyra kvinnor som bedrev verksamhet på olika platser i Arjeplogs socken. Under år 1943 hade man hållit regelbundna möten i Gasa, Strömholm, Kallön, Vaxholm och Arjeplog. Man hade även sporadiska möten bl a i Slagnäs, Långviken, Bellonäs, Mullholm, Maskaur och Laisvall. Enligt årsberättelsen var dessa möten välbesökta, speciellt dem i de mindre byarna. Man fick uppleva härliga Gudsmöten.40 Under år 1944 hade man ca 450 möten totalt i församlingens verksamhetsområde.41 Under år 1945 hade församlingen 281 möten i Gasa och omkringliggande byar. Två kvinnor tjänade som sjukstugeevangelister. Förutom dessa hade man sju andra vittnen. Man köpte in en tomt i Slagnäs för att kunna bygga kapell där, samtidigt som man bad om en lösning för kapellsituationen i Arjeplog.42 Församlingen invigde sitt kapell i Slagnäs den 25 juli 1948.43 År 1949 fick församlingen hälsa 19 nya medlemmar välkomna, varav 13 genom dop. Två blev uteslutna och två flyttade från församlingen. Totalt ökade församlingen med 15 medlemmar, vilket gjorde att man var 109 medlemmar vid ingången till 1950.44 Församlingen hade vid den här tiden mindre bönegrupper på de olika platserna runt om i Arjeplogs socken.45 Under år 1950 hade församlingen sex vittnen. I Laisvall och Gasa hade man två kvinnor på vardera plats. I Arjeplog och Slagnäs fanns ett manligt vittne på vardera plats. Man hade döpt fyra personer och tagit emot en medlem genom flyttningsbetyg. Tre hade blivit uteslutna, två flyttat ur Betelförsamlingen Gasa Protokollsbok 1934-1942 Betelförsamlingen Gasa. 19400106. §3 37 Betelförsamlingen Gasa. 19400602. §4 38 Betelförsamlingen Gasa. 19410101. §10 39 Betelförsamlingen Gasa. 19460922. §2 40 Brandström. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1943 41 Brandström. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1944 42 Forsén. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1945 43 Holmgren. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1948 44Holmgren. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1949 45 Betelförsamlingen Gasa. 19500107 35 36 13 församlingen och en hade avslutat sitt jordeliv, vilket gjorde att man var 108 medlemmar vid årsskiftet 50-51.46 Under verksamhetsåret 1951 ordnade församlingen barnmötesveckor på flera platser bl a Slagnäs, Arjeplog, Mellanström, Jäckvik och Laisvall. Tre tältmötesveckor och tre bibelstudieveckor genomfördes. Man fick välkomna tolv nya medlemmar, sju genom dop. Fyra medlemmar uteslöts och sex stycken flyttade iväg till andra församlingar. Församlingen bestod av 110 medlemmar vid det nya årets inträde, vilket är det högsta medlemsantalet församlingen någonsin haft.47 Under år 1952 hade man verksamhet på ca 30 platser, vilket beskrivs som i stort sett hela socknen. Församlingen hade fem vittnen, varav tre kvinnor. En av församlingens evangelister avslutade sin tjänst efter att ha varit verksam där i nio år. Det beskrivs som en ovanligt lång tjänstgöringsperiod i samma församling. Församlingen firade tjugoårshögtid i Gasa. Man hade bibelstudieveckor runt nyåret och vid midsommar. I Arjeplog, Laisvall och Jäckvik hade man tältmötesveckor samt en ungdomsvecka. Söndagsskola hade man i Slagnäs, Arjeplog och Laisvall med tillsammans ca 100 barn. Barnarbetet sågs som det mest tacksamma, dock inte det lättaste, därför uppmanade man församlingen till förbön för det. Man nämner de ”kära” äldstebrödernas betydelsefulla insats i församlingsarbetet och de tjänande församlingssystrarnas ”villighet”. De yttre framgångarna uppfattade man inte som stora men församlingen uppmanas att inte förtröttas. ”Skörden kommer få inbärgas när tiden är inne”. Detta år räknade församlingen 109 medlemmar.48 I årsberättelsen för 1953 ställer man sig frågan om ”hur man har använt de tillfällen man haft att tjäna Gud”. Man väntade på en seger och skördetid som Herren lovat. Eftersom den statistiska förändringen i församlingen inte visar någon ökning frågar man sig om något verkligen blivit vunnet under det gångna året, (samma fråga återkommer i årsberättelsen från 1954). Församlingen uppmanades att vara uthållig och tacksam över att Guds nåd varit med, så att de hade fått sprida Guds ord, bl a på marknadsdagarna under februari månad. Församlingen hade en kampanj mot ”Jehovas vittnens villfarelse” genom att dela ut 1500 ex av ”Evangelii Härold”. Genom söndagsskola och barnmöten undervisade församlingen detta år 170 barn. Församlingens sex vittnen, två män och fyra kvinnor, var bosatta i Slagnäs, Arjeplog, Mellanström och Laisvallby därför var det också på de platserna man bedrev regelbunden verksamhet. Befolkningsförhållanden i kommunen hade detta år gjort att ”vittnen” bosatt sig i Mellanström istället för Gasa. Församlingen hade en tältmötesvecka i Laisvall och en serie väckelsemöten i Slagnäs. Under hösten hade man en speciell bönevakt, vilken gav omedelbart resultat genom att man fick be för ”själar”. Årsberättelsen avslutas med ett bibelord; ”Ty ännu en liten tid, så kommer han som skall komma och han skall förvisso inte dröja.”49 År 1957 kommer det in en mer ödmjuk ton i församlingens årsberättelse. Sven Sjöstedt uttrycker tacksamhet över att man haft tillfälle att förkunna evangelium, även om han givetvis hade önskat att de hade skett mycket mer än vad han dittills sett. Han var tacksam för att församlingsgemenskapen under det gångna året hade präglats av en inre sammanhållning och Holmgren. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsår 1950 Holmgren. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsår 1951 48 Rutegård. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsår 1952 (I denna årsberättelse ändrar man från Gasa till Arjeplog i berättelsens rubrik) 49 Rutegård. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsår 1953 46 47 14 kärlek. Församlingen hade en stor offervilja och Sjöstedt ser dessa olika faktorer som en orsak till god församlingsgemenskap, vilket gjorde församlingens sammankomster till verkliga högtider. Han hade sett tendenser till andlig förnyelse i församlingen genom att någon upplevt andedopet. Det mest uppmärksammade mötet under året ordnades i Arjeplogs kyrka då Levi Pethrus predikade. Den bärande tonen i förkunnelsen under det gångna året var väckelse och andlig förkovran.50 År 1958 köpte församlingen en fastighet på Kyrkholmen i Arjeplog för 30 000 kr. Där skulle man ordna möteslokal och predikantbostad. Anledningen till köpet var det tidigare kapellets dåliga skick samt att man ville få en församlingslokal mer centralt i samhället. Årsberättelsen från ovanstående år och berättelsen från 1959 avslutas med uppmaningen om att ”tiden är kort”, därför bör man hålla sin lampa brinnande med Andens olja.51 I årsberättelsen för 1960 skriver Sjöstedt om att församlingens huvudsakliga mötesverksamhet gick ut på att; dels uppbygga och befästa Guds folk i tron och dels på att nå ut med evangelium till den övriga omgivningen genom offentliga möten. Sjöstedt konstaterar i avslutningen av sin verksamhetsberättelse att man inte uppnått de framgångar man längtat efter trots regelbunden och målmedveten mötesverksamhet. En sak menar dock Sjöstedt är säker och det är att det som är utfört av kärlek till Jesus äger ett evigt värde och skall bestå. Han uttryckte att församlingen vid detta tillfälle behövde en förnyelse av kärleken till Herren och ett fördjupat trosliv.52 I avslutningen av årsberättelsen för 1962 står det: ”En tid av andlig förnyelse var församlingens största och mest trängande böneämne och behov för att kunna fullgöra evangelisationsuppdraget och vara redo inför Jesus återkomst”.53 I årsberättelsen för år 1963 berättas det att flera av församlingens vittnen flyttat under året. Två fanns kvar som var stationerade i Laisvall. Det gjorde att man inte kunnat bedriva lika omfattande verksamhet som föregående år. Anledningen till att man inte funnit några nya vittnen ansåg man berodde på att det var stor brist på vittnen i hela landet. Församlingen hade under året påbörjat kapellbygget i Arjeplog. Man såg fram emot dess färdigställande då man skulle kunna inbjuda människor för att lyssna till evangelium. Under året hade några barn i barnverksamheten fått uppleva andedop och börjat tala i tungor. I årsberättelsen uttrycks en brist på de resultat man väntat sig och en övertygelse om att det skulle se annorlunda ut om varje medlem fick uppleva en förnyelse i den helige Ande och ett fördjupat trosliv.54 Under år 1964 upplevde man ett motstånd av makter som försökte undergräva evangeliet. Människor försökte undanröja den sanna grunden och istället framträda som en normgivande faktor med nya tänkesätt. Nya vägar skulle leda den jäktade rolösa själen fram till en plats av vila. Församlingen ansåg att det endast var Jesus som kunde ge denna vila. Eftersom Jesus snart skulle komma tillbaka uppmanades medlemmarna att lyfta blicken. Se hur fälten hade vitnat till skörd och med stor iver gå in i skördearbetet. I Laisvall upplevde man en stor tillslutning av mötesbesökare vid flera tillfällen. Man erkände med visst vemod att kyrkorna fick allt färre besökare av utomstående, trots att man gjort flera försök att väcka intresse för evangeliet. Sjöstedt. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1957 Sjöstedt. Betelförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1958 och 1959 52 Sjöstedt. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1960 53 Sjöstedt. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1962 54 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1963 50 51 15 Församlingen uppmanades att be om en andeutgjutelse under det kommande året så att alla skulle få uppleva ”kraft till frälsning, förnyelse och helande från sjukdom”.55 Årsberättelsen från 1965 inleds med Jesu återkomst. Man väntade sig att Jesus snart skall komma tillbaka. Församlingen uppmanades att ”hålla sina lampor brinnande”, vilket man såg som en avgörande faktor för människors frälsning. Under året ordnades samlingar i flera byar och det konstaterades att uppslutningen vid dessa sammankomster minskat. Anledningen till att man ändå fortsatte med sammankomsterna var en övertygelse om att Guds ord skulle bära frukt. Detta år togs kapellet i Arjeplog i bruk. Den officiella invigningen hölls i april 1966. Den dag församlingen kunde mötas i sin nya kyrka var en stor dag av tacksamhet till Gud. 56 Första församlingsmötet som hölls i kapellet är daterat den 5 december 1965.57 Årsberättelsen från 1966 beskriver att man aldrig förr har upplevt en så omskapande tid som den man då levde i. Folk levde som på Noa och Lots dagar och glömde av att Jesus snart skulle komma tillbaka. Församlingen uppmanades att stå utanför allt detta och hela tiden försöka vinna människor för Gud. Tiden sågs som ond och mörkrets furste var ute efter att gå till anfall mot Guds kämpande skara. Troende behövde påminna sig om att Jesus snart skulle komma tillbaka. I årsberättelsen nämns Jesu återkomst tre gånger, vilket hjälper oss förstå hur viktig denna sanning var för församlingen. På grund av att man uppfattade att Jesu återkomst var nära, uppmanades var och en till större överlåtelse det nya året, för att få uppleva en fördjupad andlig väckelse, med fler helanden och frälsningsunder.58 Samma uppmaning återkommer 1967 då man såg händelserna i Israel som ett tydligt tecken på Jesu snara återkomst.59 År 1968 uppfattade man dessa profetiska tecken ännu tydligare eftersom man tyckte sig se många ”tidstecken” gå i fullbordan, speciellt i koppling till vad som skedde i Israel. Tecknen tolkade man som en uppmaning att ta vara på tiden och vara redo den dag Jesus skulle komma tillbaka.60 I årsberättelsen för 1969 uppmanas församlingen att stå fast i honom som sade; ”Jag är vägen, sanningen och livet” eftersom det till slut kommer leda till seger. Antalet mötesbesökare ökade detta år, vilket uttrycks som inspirerande för församlingen inför framtiden.61 I flera av församlingens årsberättelser förekommer ett bibelord från Lukas 12:32 – ”Var inte rädd du lilla hjord, er fader har beslutat att ge er riket.” Detta ord inleder årsberättelsen från 1970 med en uppmaning om tröst och uppmuntran till en liten skara troende, segern kommer.62 Årsberättelserna från sjuttiotalets början avslutas med uppmaningen att det var viktigt att vara vaken och uthållig eftersom man var ett år närmare Jesu återkomst än året innan.63 I församlingens årsberättelser verkar församlingens barnverksamhet vara en central verksamhetsgren. Det framgår att ansvaret att driva den verksamheten låg hos församlingens Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1964 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1965 57 Filadelfiaförsamlingen Arjeplog. 19651205 58 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1966 59 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1967 60 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1968 61 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1969 62 Wallström. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1970 63 Wallström. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1971 och 1972 55 56 16 ”vittnen”.64 I ett antal årsberättelser står det hur många inskrivna barn man haft i sin verksamhet. Det år man invigde kapellet i Arjeplog, 1966 hade man 200 barn inskrivna.65 Sjuttiotalet inleddes med att man anordnade ”arbetsveckor” i Arjeplog då det kom ungdomar från olika håll för att medverka med sång, vittnesbörd och litteraturspridning. Dessa verkar ha varit ett inspirerande inslag för församlingen eftersom de samlade en del utomstående ungdomar till mötena. Man ordnade även möten i sporthallen, på Silverhatten (ett hotell i Arjeplog) och på Bingo i Mellanström där ett antal ungdomar medverkade. Ungdomarna blev i och med det mer synliga i församlingen.66 Tidigare hade man ordnat ungdomsveckor för ungdomarna av en annan karaktär där ungdomarna var de som fick lyssna till medverkande. I början av sjuttiotalet verkade man istället se ungdomarna som en tillgång och resurs i församlingens verksamhet. De fick medverka med vittnesbörd och sång, vilket inspirerade den övriga församlingen. 2.5 Församlingens första fyrtio år - Fyrtio år av uteslutningar När jag läst igenom protokoll och årsberättelser från församlingens första fyrtio år, ser jag att; på flera församlingsmöten behandlades frågor om medlemmar som blivit ”avfällingar” i sitt sätt att leva och därför uteslöts ur församlingen. Vid vissa tillfällen skickade dessa ”avfällingar” själva ett brev och begärde utträde på grund av att de upplevde att de inte kunde leva helt för Jesus. Ibland togs beslut av församlingen att skicka någon att tala med de berörda. Det förekom vid ett flertal tillfällen att ”avfällingar” bad om förlåtelse på församlingsmöten. Då blev de inneslutna i gemenskapen på nytt. För att utesluta någon använde man sig av Jesu råd enligt Matteus evangelium,67 som innebar att man först skulle tala med personen enskilt. Föreståndaren eller någon äldstebroder hade samtal med berörd person för att om möjligt få den att vända om. Om personen inte var beredd att omvända sig tog man beslut om uteslutning i församlingsmöte. År 1972 är det sista året som uteslutning förekommer i protokoll och årsberättelser.68 Fram till detta år, alltså under fyrtio års tid, hade församlingen hunnit utesluta 111 personer. 22 personer har blivit återupprättade och beviljade nytt medlemskap i församlingen.69 År 2005 omnämns den sista som blivit återupprättad.70 Fram till år 1972 hade församlingen uteslutit i stort sett lika många personer som utgjorde församlingens högsta medlemsantal år 1951 då man var 110 medlemmar.71 2.6 Mina reflektioner – De första fyrtio åren Församlingens protokoll och årsberättelser kan aldrig ge en helhetsbild av församlingen. Mycket av församlingens liv skrivs aldrig ner i några av dessa dokument, därför har jag genom dessa endast fått en flisa av verkligheten. Den flisan anser jag dock vara representativ för församlingen i den meningen att det är den historia som finns nedtecknad av dem som deltog i församlingens liv. 64 Filadelfiaförsamlingen Arjeplog. 19670106, §12 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1966 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1971 och 1972 67 Bibel 2000. (2006). Matt 18:15-17 68 Wallström. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1972 69 Se tabell över medlemsstatistik. bilaga 4 70 Holmner. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 2005 71 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1951 65 66 17 När jag läst igenom de protokoll och årsberättelser som finns bevarade från Betelförsamlingens första epok, framträder en församling med kraft och initiativ som hela tiden ville inta nya områden. Man såg sig som de enda ”riktigt troende och frälsta”, som hade fått uppenbarelsen från Gud genom Guds ord. Detta Guds ord var man skyldig att förmedla till alla man kunde, så fort man kunde. Därför hade man otroligt mycket möten och bibelstudieveckor av olika slag. Man hade flera evangelister på olika platser i Arjeplogs socken, allt för att nå så många som möjligt så fort som möjligt. Kapell byggdes för att visa att man utbredde och etablerade Guds rike på flera platser. Att en liten församling i en vidsträckt kommun lyckats hålla 450 möten under ett år på olika platser, vittnar om en stor iver och drivkraft hos de troende. Det tyder också på en tillämpning av bibelordet i Efesierbrevet som uppmanar till att ta väl vara på den tid som är kvar tills Jesus kommer tillbaka.72 Jesu återkomst var en central sanning i församlingens dokument. Andedopet och tungomålstalet var markörer som motiverade församlingens medlemmar att se sig som speciellt utvalda. Denna speciella Guds kraft hade de fått för att gå ut och beröra människorna med evangelium. Detta genom att ha fokus på korset och det försoningsverk Jesus utfört på Golgata. Korset predikades därför så fort man kom åt i olika samlingar och sammanhang. Detta för att fler människor skulle inse sitt behov av Jesus, överlåta sig åt honom, låta döpa sig och förenas med församlingen. Denna grundläggande teologi framträder tydligt när man studerar ovan refererade årsberättelser och protokoll lästa utifrån allmän kännedom om grundmönstret i den framväxande pingströrelsens tänkande.73 Församlingens grundläggande teologiska praktik blir också den tydlig genom studiet av årsberättelserna. Att samla människor till möten och samlingar av alla slag, var den enda vägen för utomstående att bli berörda av evangelium om korset och Guds kraft. Därför var man angelägen om att anordna många möten runt om i kommunen. Till Guds rikes utbredande hörde också att bygga kapell på de större orterna i kommunen. Man ville befästa ”riket” så att det blev tydligt och synligt, vilket gjordes genom kapellbyggen. Under församlingens första tjugo år stannade evangelister och vittnen i församlingen väldigt kort tid. Det vittnar om en iver att gå ut med budskapet om riket till alla överallt. Att precis som Jesus förflytta sig till olika platser så att så många som möjligt fick höra. Samma mönster återkommer i exempelvis Arne Winerdals bok, om Martin Tornells liv som vittne och predikant i Pingströrelsen.74 Han stannade en kort tid i de församlingar han tjänade. Nya Testamentets berättelser där de som predikade Guds rike ständigt var på väg var en inspirationskälla. Det visar på en teologi som betonar vikten av att utbreda gudsriket genom att vara beredd att gå ut och inta nya platser för evangelium. Detta förändras något under de senare tjugo åren 1952-1972 då vittnen stannar några år innan de flyttar vidare. Det man kan fundera på är; var det ett tecken på att ivern lagt sig något hos vittnena och i rörelsen, eller vittnar det om en förändrad teologisk hållning? Frågan öppnar för vidare forskning i ämnet. 72 Bibel 2000. (2006). Ef 5:15-16 Josefsson (2005). s 50-51 74 Winerdal. (2008). s 139 73 18 Mitt studium av församlingens första fyrtio år ger en inblick i hur noga man var att hålla församlingen ren från synd. Det framträder ett tydligt fokus på församlingens renhet som en förutsättning för den andliga gemenskapen. Detta ledde till att om en person ”levde i synd” var man tvungen att inleda samtal med denne omgående.75 Om inte personen insåg sitt behov av omvändelse togs frågan upp i församlingen, därefter blev han eller hon utesluten. I första Korintierbrevet kapitel fem, beskriver Paulus hur församlingen i Korint skulle ta itu med dem som levde i synd,76 eftersom synden påverkade hela församlingsgemenskapen. Tolkningen av det kapitlet ser ut att ha varit normgivande för församlingsgemenskapen, under dess första epok, tillsammans med texten i Matteus evangelium 18:15-19 där Jesus undervisar om hur man bör ta itu med någon som handlat fel. I årsberättelserna framträder en församling som förstod dessa texter så att det var församlingens skyldighet att lägga sig i individens liv. Man var mån om att få medlemmar att förstå att synden ledde dem bort från Herren. Min tolkning är att pingstvännerna i Arjeplog såg på varandras liv som att en medlem svek församlingen och Guds utväljande av dem, när man valde att leva i strid mot det man uppfattade som Guds vilja tydligt uttryckt i hans ord. Det gjorde att man var tvungen att skilja personen från församlingen för att fortsätta bevisa sin egen trohet och renhet ställda mot bibelordet. Medlemmar som ”levde i synd” sågs som ett hinder för det som var församlingens egentliga ärende, fortsatt segerrik evangelisation och etablering av Guds rike. Därför var uteslutning den enda rätta vägen. Det fanns ingen annan utväg. Betoningen låg mera på församlingen som ett Guds folk än som enskilda troende. Som jag uppfattar det hade man i Arjeplog under den tiden fokus på det yttre, inte på det inre. När jag läser om dessa uteslutningar idag kan jag se likheter i det som beskrivs i församlingens protokoll med den grupp av människor som Jesus vid några olika tillfällen kallar för hycklare på grund av deras missriktade fokus på yttre former istället för insidan.77 Det man dock ska vara medveten om är att uteslutningarna skedde i ett svenskt samhälle där grundvalarna för kristen syn på samlevnad av en samlad kristen opinion upplevdes som hotade. Därför kändes det förmodligen som extra angeläget att åtminstone den kristna församlingen höll fast vid de kristna idealen.78 Hur det än är med den saken är det ändå tydligt att en församlingsmedlems liv och leverne var hela församlingens angelägenhet. Det var därför i församlingsmötena man i slutändan tog upp frågor om personer man ansåg levde i synd och borde skiljas från församlingen.79 Detta förfaringssätt grundar sig, som vi redan noterat, på en enligt pingstvännerna bibliskt förankrad syn på församlingsgemenskapen. Till detta kommer övertygelsen att de troende tillhörde det allmänna prästadömet något som förutsatte varje troendes förmåga att höra Andens maning. I de flesta fall står det inget om vad det var för typ av synd som låg bakom uteslutningarna. I de få fall där anledningen till uteslutningen beskrivs finns det utrymme för vidare forskning kring likheter och olikheter med vad Kennerberg och Cedersjö lyfter fram i sina tidigare omnämnda avhandlingar om församlingstukt i frikyrkan. 76 Bibel 2000. (2006). 1 Kor 5:11. Gal 5:19-21 77 Bibel 2000. (2006). Matteus 23:27-28 78 Kristensson. (1997). 79 Vilket också Kennerberg noterar i sin avhandling om församlingstukt. Kennerberg. (1996). s 89 75 19 I rättvisans namn måste tilläggas att samtidigt som det fanns en vilja till avgränsning från den syndige fanns det också en vilja att hjälpa människor att inse vart de var på väg. Det gjorde man genom att föra samtal med var och en man ansåg ”levde i synd”. Man ville hjälpa dem till insikt om att de var inne på en felaktig väg. I de flesta fall var man beredd att genast innesluta den som omvände sig och ångrade sitt ”avfälliga” liv. Det hände vid flera tillfällen att avfällingar kom tillbaka till församlingen och ville bli medlemmar igen. Det kan säga oss två saker; å ena sidan kan människor ha blivit uteslutna på ett respektfullt sätt. Å andra sidan kan det tyda på att man lyckats skrämma människor med dom och fördärv, så att de av rädsla för att gå förlorade vände tillbaka till församlingen. Dessa två alternativ har sin grund i två olika teologiska utgångspunkter. Den första i Guds kärlek och nåd och den andra i Gud som helig och domare. Fram till år 1972 hade fyra personer begärt utträde på egen begäran, vilket kan ha berott på att de efter samtal insåg att deras levnadssätt inte överensstämde med församlingens syn på hur en troende person borde leva. I ett protokoll beskrivs en person som begärde utträde ur församlingen 1958 som att han varit borta från församlingens möten under lång tid och varit ett allvarligt böneämne.80 Varför hade man inte tagit initiativ till samtal med honom som man gjorde i många andra fall när personer uteblev från församlingen? Var det så att man hade anseende till person när man uteslöt människor? Ansåg man vissa personer mer respekterade än andra och därför inte lika angelägna att skilja från församlingen? På dessa frågor får vi inget svar. I slutändan känns det oundvikligt att fråga sig: Var det utifrån ett allmänmänskligt perspektiv sunt att exponera enskilda individer för varandra på det sätt som skedde? Vad innebar det i så fall för dem som fanns med i församlingsmötet? Blev de närvarande fria eller bundna av det sättet att ta itu med medlemmarna? Och hur stämmer det med ett kristet vittnesbörd som tar sin utgångspunkt i Jesu sätt att möta människor i livets olika situationer? Till allt detta ytterligare några iakttagelser utifrån mitt material. Den första utgår från den allmänna sanningen att pingstvänner i allmänhet under rörelsens genombrottstid såg en ära i att bli motarbetade och hatade av andra eftersom det innebar ett lidande i Jesu efterföljd. Att pingstvännerna blev starkt motarbetade av Svenska Kyrkan, behöver därför inte ha inneburit en belastning utan ha verkat som en bekräftelse på att man var på rätt väg.81 Pingstvännerna i allmänhet var exkluderande i sitt synsätt eftersom man till skillnad från andra kristna ansåg sig konsekvent följa Bibeln. Samarbete med andra kristna i det viktiga uppdraget att evangelisera var därför i de flesta fall otänkbart. Ett exempel på denna hållning från Arjeplogs håll är beslutet att inte samarbeta med baptisterna i en evangelisationsskampanj.82 Dessutom något ytterligare om det från mitten av sextiotalet till mitten av sjuttiotalet ganska frekvent förekommande talet om att tiden är kort, Jesus kommer snart tillbaka. Detta, och det visar sammanhanget, gjorde man delvis mot bakgrund av att församlingen behövde sporras till större engagemang och aktivitet för att nå människor med evangelium.83 80 Betelförsamlingen Gasa. 19580525. §5 Se s 11 82 Betelförsamlingen Gasa. 19370627. §4 83 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1973 och 1974 81 20 I årsberättelserna under senare delen av sjuttiotalet kopplade man ihop budskapet om Jesus återkomst med världshändelser, bl a läget i Israel och Iran.84 När man inte växte som församling på samma sätt som i början, ser det i årsberättelserna ut som man tog till ovanstående uppmaning för att få människor att inse allvaret. Man önskade att alla skulle göra vad de kunde för att församlingen skulle öka sitt medlemsantal. Man kan fråga sig om pingstvännerna i Arjeplog snarare försökte motivera församlingen till mer aktivitet på grund av att Jesu återkomst var nära, än på grund av att Gud älskade alla människor och ville ha gemenskap med dem. 3 Församlingens andra epok Församlingen fortsatte sitt intensiva arbete efter de första fyrtio åren. Det förekommer en förändring i verksamhetsformer. Uppdraget blir tydligare i och med att församlingen beslutar sig för att bygga ett hotell i mitten av åttiotalet. Församlingens verksamhet koncentreras under den här perioden mer och mer till samhället Arjeplog, vilket har sin förklaring i att byarna avfolkas och fler flyttar in till samhället. 3.1 Församlingen under sjuttio- och åttiotalet Under sjuttiotalet fortsatte församlingen sin intensiva verksamhet med regelbundna samlingar i Arjeplog, Laisvall och Slagnäs och stugmöten i ett antal byar. Flera år under sjuttiotalet hade man besök av ungdomar från olika håll som medverkade i ”arbetsveckor” då man ordnade tält- och torgmöten. I Arjeplog, Slagnäs och Laisvall bedrevs barnverksamhet med totalt 203 barn inskrivna år 1973.85 Årsberättelsen från 1977 inleds med konstaterandet att en församlings framgång inte i första hand är av numerär art. Den har att göra med den kraft som finns i evangeliet som kan omskapa människans inre och få en människa att växa andligt. Församlingen kunde detta år se en statistisk framgång men uppmanades att ännu mer glädjas åt den Andens vind som de flesta blivit berörda av. Gud hade verkat till frälsning, förnyelse och helande och man hade fått hålla två dopförrättningar där fem personer döptes. Församlingen uppmanades till nya trossteg i Jesu namn och låta sig brukas i Andens gåvor. Ungdomarna gjorde under året sångarresor till olika platser. Några kvällar försökte man satsa på församlingsgemenskapen genom att anordna församlingskvällar då man bland annat behandlade ämnena Själavård och Andens dop. Under sommaren hade man en ”arbetsvecka” då församlingens egna ungdomar och en del andra medlemmar var aktiva. Det kom ungdomar från andra församlingar på besök som medverkade med vittnesbörd, sång och musik i möten på torget och i byarna. Dagarna ägnade man åt dörrknackning med inbjudan till möten som hölls i tältet. Församlingens sångare medverkade vid 84 85 Ahn. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1979 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1974 21 danspauser och bingotillställningar. Under hösten tog församlingen initiativ till att inbjuda kristna från Svenska Kyrkan och EFS till gemensamma möten under U-landsveckan.86 I slutet av sjuttiotalet beskrivs församlingen i Arjeplog som en livaktig församling i årsberättelsen. Inriktningen glider över mer på gemenskap och församlingsutveckling genom nya strukturer bland annat hemgrupper och gemenskapskvällar.87 Hemgrupperna fortsätter att finnas med i församlingens verksamhet i början av åttiotalet.88 Församlingens sångarskara var uppskattad av många och drog mycket folk när de sjöng. Kommunen uppskattade sångarnas insats så mycket att man gav dem ett bidrag från fonden för Arjeplogs ungdom, för ”den fina kulturella insats som utförts”. På torget, vid danspauser, pensionärsmiddagar, musikcafé och vid flera tillfällen på Silvermuseet fick sångarna sprida budskapet om frälsningen genom Jesus till dem som lyssnade. År 1980 valde församlingen in två kvinnor i styrelsen, fram till dess hade styrelsen enbart utgjorts av ”äldstebröder”. Kvinnorna var avskilda ”församlingstjänare”. En av de kvinnor som valdes in i styrelsen var Beda Wallström.89 Beda Wallström var en av de kvinnliga förkunnare och själavårdare som började resa runt i olika pingstsammanhang i slutet av sjuttiotalet. 90 En av församlingens ledare berättar för mig att Beda Wallström var väldigt frimodig och ”oreligiös” i sin förkunnelse som ofta berörde själavård.91 Åttiotalet inleddes med mycket sångarinsatser på arrangemang runt om i kommunen. Församlingen såg sångarskaran som mycket viktig i församlingens verksamhet. Sången var en dörröppnare för evangelium.92 Man hade sett hur man genom sången kunnat nå människor som aldrig kom till en gudstjänst. Under vintern sjöng sångarna på Silvermuseet och under sommaren sjöng de varje vecka på torget. Under påskhelgen sjöng man i Tjärnbergs stugby och i Adolfström. De medverkade i arrangemanget musik i Pite älvdal samt under spelmansstämman i Laisvallby. Ungdomskören hade sånggudstjänster på Slagnäs och Adolfströms campingplatser, samt på toppen av fjället Galtispouda. Man hade ett välbesökt musikcafé på medborgarhuset, en sånggudstjänst i Laisvalls Folkets hus och regelbundna sångstunder hos arbetarna vid Sädvabygget. Församlingen ville att arbetet bland barnen skulle ge mer än bara aktiviteter. Man ville ge barnen budskapet om Jesus och hade barnträffar sex timmar/vecka i Arjeplog, Laisvall och Slagnäs med ca 70 deltagare. I skolorna hade församlingen sju timmar av fria aktiviteter/vecka. Skolan i Laisvall fick besök från församlingen då man framförde en barnmusikal. På Öbergaskolan framförde Träffen musikalen ”Vilket liv”. Församlingen medverkade i en skolvecka på Kyrkholmsskolan. Man ordnade barn och ungdomsläger i Arjeplog och i Jäckvik. Under marknaden gjorde man en satsning med Öppet Hus i Kyrkholmsskolans matsal. Man hade en ”arbetsvecka” där man istället för tältmöten hade Öppet Hus i Medborgarhusets cafeteria.93 86 Ahn. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1977 Ahn. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1979 88 Forsman. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1983 89 Ahn. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1980 90 Nyberg Oskarsson. (2007). s 277 91 Intervju med Lilian Holmner 110412 92 Forsman. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1985 93 Forsman. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1984 87 22 Under åttiotalet fortsatte man med sina ”arbetsveckor” på somrarna där ungdomarna själva var engagerade och bedrev ett omfattande barn och ungdomsarbete.94 3.2 Lyktan – en milstolpe i församlingens historia Församlingen som den beskrivs i dess olika dokument har varit angelägen om att nå ut med sitt budskap på många olika sätt. Att nå ut har varit det primära, former och strukturer ser ut att ha varit mindre viktiga. Man har inte varit knuten till att ha verksamhet i någon speciell lokal utan haft fokus på att sprida evangeliet. Församlingen har varit öppen för nya initiativ och former. Det är en av anledningarna till att man år 1986 tog ett stort trossteg och investerade mycket pengar i det som då var Nilssons pensionat för att där lägga grunden till det som idag heter Hotell Lyktan. År 1966 invigde församlingen sitt kapell på Kyrkholmen som ligger ca 200 meter från Arjeplogs centrum, men ändå lite avsides. Hans Holmgren en av församlingens äldre medlemmar berättar att flera i församlingen länge ville ha en lokal ännu mer centralt i samhället. Varje sommar hade församlingen tältmötesveckor då man satte upp tältet på en gräsplätt bredvid Nilssons pensionat mitt i Arjeplogs samhälle. Holmgren fick en tanke om att det läget skulle vara ett bra läge för församlingen. När Hans Holmgren var i kontakt med ägaren till Nilssons pensionat passade han på att fråga om han skulle ha kvar huset eller om han tänkt sälja. Ägaren bad Holmgren komma tillbaka nästa dag och resonera om saken. När Holmgren kom dit berättade ägaren att han haft tankar på att sälja huset och att han bett till Gud med sin fru om att huset skulle bli till stor välsignelse. Jehovas vittne hade visat intresse för att köpa huset, men till dem ville man inte sälja. Ägaren sa till Holmgren: ”Är ni i församlingen intresserade skall ni få köpa huset”. Frågan togs upp i församlingen och en del var tveksamma. Holmgren var dock övertygad om att detta var Guds väg och drev därför på ärendet och sa; ”Ska vi göra det så skall vi göra det nu”.95 20 oktober 1986 övertog församlingen nycklarna till det som tidigare hetat Nilssons pensionat och blev ägare till fastigheten. Priset på fastigheten var 650 000 kr, församlingens egen insats blev 50 000 kr. Man bildade en hotellstiftelse som tog ett lån på resterande belopp 600 000 kr. Ett ”trossteg” hade tagits av församlingen som då bestod av 62 medlemmar.96 Från början hade man inga tankar på att bygga ett hotell, utan ville ha en central lokal. Församlingen började rusta upp huset. Det fanns en del tveksamma människor både i och utanför församlingen som undrade vad detta skulle leda till. Holmgren var starkt övertygad om att det skulle gå vägen, han tvivlade aldrig på projektet.97 En av församlingens styrelsemedlemmar berättar att församlingen gav det nyinköpta pensionatet namnet, Hotell Lyktan, för att man ville vara en lykta mitt i samhället. En lykta som ger ljus och värme. Ljus står för vägledning, värme för omtanke och omsorg. Omsorgstanken har varit en röd tråd genom församlingens arbete under många år.98 94 Forsman. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåren 1985 och 1986 Intervju med Hans Holmgren 101103 96 Forsman. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1986 97 Intervju med Hans Holmgren 101103 98 Frågeformulär. Eva Karlberg. 120215 95 23 Öppet Hus startades på hotell Lyktan för Arjeplogs ungdomar.99 Årsberättelsen nämner att många människor i samhället uttryckte sin tacksamhet och uppskattning över Öppet Husverksamheten som bedrevs. Man satte igång ett omfattande om- och tillbyggnadsarbete av Lyktan som skulle vara klart sommaren därpå. Församlingen mötte under den här tiden både med- och motgång men såg arbetet på Lyktan som en stor tillgång, för att på ett annorlunda sätt kunna möta människors behov i sin tid.100 Sommaren 1989 var Lyktans om- och tillbyggnad klar. Församlingens övergripande vision och längtan för hotellet och verksamheten var; ”Människor skall nås av evangelium”. I och med ett fräscht hotell såg man många möjligheter och helt nya förutsättningar att nå nya människor. Det man önskade att hotellet skulle få användas till var bl a; gemenskapsläger, familjeläger, lägerskola, konferenser, sammanträden, bröllop och minnestunder. När Lyktan stod färdigt flyttades all barn- och ungdomsverksamhet till hotellet. Öppet Hus för mellanstadiet och gymnasiet samlade då ca 60 ungdomar.101 Under 1990 hamnade Lyktan i ekonomisk kris och blev tvungen att låna 1 050 000 från församlingen, vilket orsakade stor belastning på församlingens kassor.102 Eftersom församlingskassan inte hade de pengar som krävdes utmanades församlingens medlemmar att ta lån för Lyktans räkning. Lån de inte skulle räkna med att få tillbaka. Sexton medlemmar i församlingen lånade 32 000 kr var som satsades på hotellet, det hjälpte Lyktan att undvika konkurs.103 För att få lite djupare inblick i turerna kring Lyktan intervjuar jag hotellets vd, David Holmner som funnits med från hotellets start. Holmner anställdes på halvtid för att driva hotellet. Redan från början när församlingen tog över pensionatet såg man till att göra en separat ekonomisk lösning för hotellet med egen bokföring och en stiftelse som ansvarade för byggnaden. Så småningom bildade man ett aktiebolag där församlingen äger aktierna, allt det för att inte hotellets ekonomi skulle belasta församlingens ekonomi. I början gjordes en del av arbetet på Lyktan ideellt men man förstod ganska snabbt att det skulle slita ut en liten församling. Man bestämde sig för att; om inte hotellet gick att driva med anställd personal skulle man inte ha det kvar. Holmner anser att Hans Holmgren var en viktig person för att församlingen skulle våga ta trossteget att köpa pensionatet. Denne hade den auktoritet och det förtroende som krävdes för att få församlingen med sig i trosprojektet. Han hade också ett stort förtroende i samhället eftersom han under flera års tid hade varit kommunalråd i kommunen. Holmgren såg möjligheterna att göra Guds rike synligt i samhället på ett tydligare sätt genom projektet och målade upp bilden för församlingen. Det var inte självklart från början att man skulle ta ett sådant steg. Efter att församlingen tagit över pensionatet blev man uppringd av ett testföretag. De frågade om Lyktan kunde tänka sig att bygga ut pensionatet med fler rum för att kunna erbjuda rum till dem som testade bilar i Arjeplog. Det satte igång diskussionerna i församlingsledningen om vad församlingen skulle syssla med. Var det verkligen en verksamhet man skulle satsa på? Det Forsman. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1987 Holmgren. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1988 101 Holmner L. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1989 102 Holmner L. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1990 103 Intervju med David Holmner 101102 99 100 24 handlade om mycket pengar. De som hade kunskap inom det ekonomiska området protesterade ibland högljutt mot det. Holmgren såg det som en klar möjlighet från Gud. Idag är Arjeplog världsledande inom biltestindustrin. Tack vare de biltestare som kommer för att bo på hotellet varje år går hotellet bra ekonomiskt. Att den utvecklingen skulle ske var dock inget man visste då. David Holmner beskriver församlingsledningen, som till största delen bestod av pensionärer när man satsade på Lyktan, som en visionär församlingsledning i en från början ganska ”traditionell” Pingstförsamling. Jag frågar David Holmner om församlingens vision kom i skymundan när hotellet började serva biltestare. Han svarar; ”Nej, det har hjälpt oss att få bättre ekonomi, att vi har kunnat bygga ut och bygga en konferenshall så att vi har fått allt under samma tak och bättre samordningsvinster”. Församlingen har fått fräscha lokaler för all verksamhet. Församlingens arbete ser annorlunda ut tack vare att man har Lyktan. När man år 2005 började bygga ut hotellet med en konferenshall började man tydligare se hur lokalen kan användas för församlingens ändamål.104 Under senare delen av åttiotalet då man köpte hotell Lyktan flyttades mycket av församlingens verksamhet dit. Lokalerna var mer ändamålsenliga och fräscha än de man tidigare haft tillgång till. Den verksamhet som fortfarande bedrevs i församlingens kapell var gudstjänster och bönesamlingar. Man ordnade musikcafé på hotell Lyktan som blev mycket välbesökta bland annat av besökare som tidigare inte besökt någon gudstjänst. Barn- och ungdomsarbetet var viktigt i församlingens verksamhet. I och med att Hotell Lyktan stod färdigt under sommaren flyttades allt barn- och ungdomsarbete församlingen bedrev dit; Träffen på torsdagarna, Öppet Hus på fredagkvällarna för mellanstadiet och högstadiet/gymnasiet. Sammanlagt samlades ett sextiotal ungdomar dessa kvällar. Det ordnades också läger för barnen på hotellet.105 Efter krisåren i början visade hotell Lyktan en positiv utveckling år 1992 i och med att antalet gästnätter ökade markant. Det innebar att ekonomin stabiliserades. Budgeten höll och visade på ett litet överskott. Flera församlingar hade upptäckt ”välsignelsen” i att ha församlingsläger på hotellet, vilket kommit församlingen till del genom gudstjänstbesök och förkunnelse. Församlingen hade själv en församlingshelg på hotellet med bibelsamtal, gemenskap och förbön vilket uppskattades.106 År 1992 beslutade församlingen att ta kontakt med dem av församlingens medlemmar som inte längre deltog i församlingens verksamhet för att om möjligt skapa kontakt och motivera dem att komma tillbaka in i församlingens verksamhet.107 Intervju med David Holmner 101102 Holmner. L. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1989 106 Holmner. L. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1992 107 Filadelfiaförsamlingen Arjeplog. 920105. §7 104 105 25 Under 1997 hade man sin största ekumeniska satsning i församlingens historia, ett projekt då Mats Molén från Umeå kom på besök. Han hade föresläsningar om skapelse – evolutionsteorin. Man ordnade en internationell vecka på gymnasiet då missionen var i fokus med bl a bildvisning, mat och utställning. Det ordnades påskvandring då hela påskbudskapet framfördes av ung och gammal. Flera skolklasser kom på besök för att få vara med om det. Detta år anställdes en evangelist med inriktning på barn- och ungdomsarbetet. Under året engagerades många i en bönoch fastelista. Årsberättelsen avslutas med orden från Gal 6:2 – ”Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt. När tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp.”108 År 1997 hade församlingen ca 100 barn inskrivna i Träffen, Vips och Öppet Hus och ca 15-20 församlingsmedlemmar var involverade i barn och ungdomsverksamheten. Under hösten startade man upp en sång och dramagrupp för åldrarna 6-10 år, som deltog i höstens stora projekt; ”Den levande sjungande julgranen”. Tillsammans med ledare från EFS bildade man en scoutgrupp som blev uppskattad bland killarna. Församlingens evangelist deltog under hösten i många olika projekt och aktiviteter på skolan, vilket uppskattades av lärarna.109 Enligt en av församlingsledarna höll man på med den bön- och fastelista man startade upp 1997 i tre år, vilket hon anser haft en positiv effekt i församlingen.110 Årsberättelsen för år 2000 berättar att församlingen under många år i Arjeplog samlat ihop ett stort förtroende som till slut kommer leda till skörd. Jesus sade till lärjungarna i bergspredikan; ”Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas.” Ett ljus lyser även om det är litet. Alla vill vara ett ljus för Jesus och lysa för honom. När man såg tillbaka på det år som gått kanske det funnits tillfällen då man fått vara ett ljus, men det fanns även stunder då man såg att ljuset nästan slocknat. Om man skulle lyckas att vara en ljusbärare var det viktigt att prioritera sitt liv på rätt sätt.111 Under år 2001 åkte nio av församlingens ledare till Stockholm på ”Willow Creek-konferens” och fick ta del av många seminarier. Utifrån den konferensen startades under året en grupp som skulle arbeta med församlingens vision. Syftet var att göra en tydligare strukturering av församlingens verksamhet. Att kunna formulera en vision och plantera den i församlingen såg man som viktigt och en stor uppgift i det fortsatta arbetet. Under hösten och våren hölls ett antal bibelstudiekurser i ”Smittande tro” som handlar om att hitta sitt sätt att dela med sig av tron. Man höll också kursen ”Som fisken i vattnet”, en kurs som vill hjälpa människor att upptäcka sin personliga stil och sin gåvoutrustning för att hitta sin plats i församlingen.112 108 Holmner D. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1997 109 Karlberg. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 1997 110 Intervju med Lilian Holmner 110412 111 Holmner. D. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 2000 112 Holmner. D. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 2001 26 Första helgen i juni 2002 firade församlingen sjuttioårsjubileum. Man började med sångstund och dramaframträdande på torget i Arjeplog. En kort historik av församlingen presenterades och alla bjöds på kaffe med dopp. På söndagen hade man en friluftsgudstjänst i Gasa, den plats där församlingen grundades. Helgen avslutades med att man fick döpa en yngling i sjön. Församlingen hade ett församlingsläger i Jäckvik, ett par ”fina” dagar med bibelstudium, samtal och gemenskap. Under hösten startade man en ledarutbildning med inriktning på smågrupper/cellgrupper. En av dem som gått grundkurs i kristen tro lät döpa sig. Fram till detta år hade man gudstjänster, bönesamlingar och lovsångskvällar i kapellet. Församlingens övriga verksamhet såsom barnträffar, Öppet Hus, grundkurs i kristen tro, ledarutbildning, styrelsemöten, gemenskapsdagar och bibelstudier hölls på hotell Lyktan. Mer och mer av församlingens verksamhet förlades till hotell Lyktan, vilket var en av anledningarna till att man under hösten 2002 utannonserade kapellet till försäljning. 1a advent fattade församlingen beslutet att sälja fastigheten till ett pris på 450 000 kr. Den 19 dec skrevs köpekontraktet. Året avslutades med uppmaningen att vara trogen i tjänandet, i uppdraget och framförallt i kärleken till Jesus.113 Under år 2005 arbetade man med församlingens struktur, ramar och värderingar. Bl a inleddes ett arbete med att skriva om församlingens stadgar. I april månad tog man ett historiskt och viktigt beslut då en ”dröm, en vision började gå mot sin uppfyllelse”. Man beslutade att bygga en konferenshall i anslutning till hotellet som också skulle tjäna som församlingens gudstjänstlokal. Under sommaren och hösten fick församlingen se drömmen, visionen om detta växa upp ur marken. De ekonomiska förutsättningarna ordnade sig på ett bra sätt genom Länsstyrelsen, Sparbanken Nord, Hotell Lyktan och framförallt församlingens medlemmar. Man uttryckte att det är spännande för en församling att få leva med en vision, att få bära den, be för den och slutligen få vara med och se den bli verklighet. Man uttryckte stor tacksamhet och ödmjukhet inför de nya möjligheter som öppnats genom den kompletta anläggning som hotell Lyktan då höll på att bli. Under sommaren och hösten arbetade församlingsledningen med att formulera visionen utifrån det arbete som ”visionsgruppen” arbetat fram. Församlingens vision landade i; ”Göra Guds rike synligt i Arjeplog genom förvandlade människor.”114 År 2005 köpte hotell Lyktan Arjeplogs begravningsbyrå, den enda begravningsbyrån i kommunen, vilket gjort att man fått ännu fler kontakter med människor som bor i kommunen.115 Årsberättelsen från år 2006 beskriver församlingens verksamhet och händelser i positiva ordalag. Församlingen bedrev sitt arbete främst i Lyktans nybyggda konferenshall. Trettonhelgen detta år, på församlingens årsmöte, hade man en inofficiell invigning av den nya gudstjänstlokalen, hotell Lyktans konferenshall. Drömmen församlingen närt under många år hade blivit verklighet. Församlingen hade tillsammans med sitt företag Hotell Lyktan genomfört en stor prestation. Man hade byggt en toppmodern konferens- och gudstjänstlokal mitt i centrala Arjeplog, precis vid Silvervägen, väg 95 som går rakt igenom samhället. Församlingens vision; ”Göra Guds rike synligt i Arjeplog genom förvandlade människor” hade genom denna dröms förverkligande tagit ett stort steg framåt eftersom man fått bättre lokalmöjligheter att arbeta med sin vision. Under året fick församlingen många bevis på hur denna lokal kan användas, t.ex. till gudstjänster, Holmner. D. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 2002 Holmner. D. Filadelfiaförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 2005 115 Intervju med David Holmner 101102 113 114 27 konserter, utbildning, själavårdssamtal, begravningsgudstjänster, bröllopsfester. Under hösten hade flera församlingar sina församlingsläger på hotell Lyktan. Vid årsmötet 2006 antog församlingen nya stadgar och bytte namn till Pingstförsamlingen.116 En tydlig förändring som skrevs in i de nya stadgarna var att i styrelsen skulle ingå två församlingsledare och övriga skulle väljas ur församlingen.117 Fram till dess hade styrelsen utgjorts helt och hållet av äldste och kassör. I de nya stadgarna skrev man också in att kvinnor och män anses likvärdiga i församlingsledar- och styrelseuppdrag. ”Karaktär, andlig mognad, kallelse och andlig utrustning, utgör förutsättningarna för tjänst”.118 Under sommaren 2006 hade man två dophögtider utomhus i Stentorp. De nya människor som kommit med i församlingen har vid flera tillfällen vittnat om hur viktiga cellgrupperna är. Till sist uttrycks en önskan om att visionen skall gå på djupet i församlingens hjärtan, för att ”Jesus Kristus är densamme igår, idag och i evighet”.119 Årsberättelsen från 2007 berättar att; hösten 2007 anställdes Martin Reen på halvtid som medarbetare i församlingen med ansvar för förkunnelse, undervisning, själavård och omsorg. Många av dem som besöker församlingen vittnar om att de fått möta Gud och upplevt en Guds atmosfär under sitt läger på hotell Lyktan. I maj månad 2007 hade man förmånen att arrangera Pingsts rikskonferens för diakoner. Holmner skriver att ett fantastiskt gensvar från deltagarna vittnar om att församlingen är på rätt väg att göra Guds rike synligt i Arjeplog. Att Martin Reen kom till Arjeplog med sin familj såg man som ett bönesvar eftersom hans gåvor och inriktning passade väldigt väl ihop med den vision församlingen levt med, att få hjälpa människor till upprättelse på alla livets områden.120 I årsberättelsen från 2009 beskrivs att människor fått möta Jesus till frälsning och helande genom församlingens verksamhet. Under året anordnade församlingen två så kallade ”helandehelger” på sin anläggning Hotell Lyktan. De helgerna hade fokus på helande och upprättelse för hela människan. Under båda helgerna kom besökare från Norra Västerbotten samt Norge. Många av församlingens medlemmar var engagerade i dessa helger med både praktiska insatser samt förbön och själavårdssamtal.121 Även år 2010 och 2011 ordnade församlingen två ”helandehelger”, en i maj och en i oktober, där stora delar av församlingens medlemmar på ett eller annat sätt var engagerade. Många människor från olika håll i norra Sverige deltog och många vittnesbörd gavs om vad dessa dagar fått betyda. Eftersom församlingens anställde predikant, Martin Reen, även reste till Ryssland för att predika och undervisa med jämna mellanrum hade församlingens medlemmar möjlighet att följa med som förebedjare på dessa resor, vilket flera gjorde.122 Så långt årsberättelserna. Avslutningsvis låter jag två av de medlemmar som är anställda på Hotell Lyktan berätta. Eva Karlberg anser att Lyktans förtroende i Arjeplog är högt. Folk litar på Lyktan, de har ett mycket 116 Holmner. D. Pingstförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 2006 Stadgar. Pingstförsamlingen i Arjeplog. §8 118 Stadgar. Pingstförsamlingen i Arjeplog. §5c 119 Holmner. D. Pingstförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 2006 120 Holmner. D, Pingstförsamlingens årsberättelse, verksamhetsåret 2007 121 Karlberg. Pingstförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 2009 122 Karlberg. Pingstförsamlingens årsberättelse. verksamhetsåret 2010 och 2011 117 28 stort förtroende för Lyktan. Lyktan har visat att man engagerar sig och vill kommunens bästa. Banken har sett att Lyktan är pålitlig. De ville inte att Lyktan skulle gå i konkurs de första kärva åren. Vd:n på Sparbanken nord har varit med om Lyktans resa från början och han säger att ”Lyktan har gjort det väldigt bra”. Det var inga problem att låna till den nya utbyggnaden, eftersom Lyktan har näst högsta kreditvärdighet i Arjeplog.123 Ett hotell är en kommersiell anläggning och jag ställde frågan, hur man som församling lyckats förena eller skilja på vinstdrivande hotellverksamhet och församlingens uppdrag till hotellets vd David Holmner och hotellets personalansvarige Eva Karlberg, som båda arbetat på hotell Lyktan sedan starten. Församlingen enades om att man inte skulle driva det om det inte gick att driva med anställd personal. Eftersom man snabbt insåg fördelarna med att ha den typ av verksamhet som hotell Lyktan bedriver, har den gått att förena med församlingens vision. Hotellet har gett församlingen en stor flexibilitet när det gäller lokaler.124 Redan ganska tidigt gjorde man Lyktan till ett aktiebolag där aktierna ägs av församlingen. Lyktan har kunnat sponsra församlingen med lägre hyra och förena vinstdrivande verksamhet med det ideella. Grunden för detta är en tydlig dialog om vad som är hotellets uppgift respektive församlingens uppdrag. Visionen för Lyktan är enligt David Holmner, att vara en lykta mitt i Arjeplog som lyser så att Guds rike skall bli synligt. Man önskar att människor skall bli berörda, förvandlade och upprättade på hotell Lyktan.125 Lyktan har som Eva Karlberg ser det, gett församlingen en funktionell bas för sin verksamhet och blivit en öppen mötesplats för både församlingsmedlemmar och andra eftersom det oftast finns personal där.126 4 Medlemmarnas vittnesbörd Efter att ha läst församlingens skriftliga dokument har jag arbetat med att fånga upp församlingsledares och medlemmars bild av sin församling. Jag är medveten om att varje människas beskrivning präglas av det hon själv har mött och den förförståelse hon har med sig, samt hur lätt hon har för att uttrycka sig. Jag har valt att använda en semikvalitativ enkät där frågorna visar något om hur församlingsledare, styrelse och församlingsmedlemmar uppfattar sin församling. Enkäten som jag lämnade till församlingsledarna innefattar lite fler frågor än den jag lämnade till medlemmarna. Enkäten till församlingsledning och styrelse har jag fått hjälp att distribuera via en av församlingens ledare. Medlemsenkäten lämnades ut i samband med en gudstjänst och jag fick tillbaka svar av elva informanter, vilket innebär 12% av det totala antalet medlemmar. När jag inräknar församlingsledningens och styrelsens svar har jag fått svar från 17 personer, vilket innebär 18% av församlingens totala antal medlemmar. Om man räknar utifrån den gudstjänstfirande församlingen som består av ca 50 personer, har 34% svarat på frågorna. Det hade varit önskvärt med en ännu större svarsprocent, dock är de svar jag fått in så 123 Intervju med Eva Karlberg 101104 Karlberg. (120215). Frågeformulär 125 Holmner D. (februari 2012). Frågeformulär 126 Karlberg. (120215). Frågeformulär 124 29 samstämmiga, (trots ålderskillnader och stor skillnad på antal år i församlingen), att jag anser dem beskriva den bild av församlingen som övervägande delen av de aktiva medlemmarna har. 4.1 Medlemmarnas beskrivning av församlingen Det var fem män och sex kvinnor i åldrarna 18-65 år som valde att fylla i frågeformuläret för medlemmar. Av församlingsledning och styrelse var det fyra kvinnor och två män i åldrarna 5058 år. De som svarat på enkäten har tillhört församlingen alltifrån 9 månader till 37 år. Svaren på frågorna som sammanfattas nedan går att läsa i bilaga fem.127 4.1.1 Atmosfär och gemenskap Informanterna är överens om att församlingen präglats av en välkomnande atmosfär, Guds kärlek, helande, själavård och öppenhet. Man beskriver gemenskapen som varm och kärleksfull, där man får vara med och känner sig sedd. 4.1.2 Utveckling När det gäller församlingens utveckling så beskriver informanterna en församling som går åt rätt håll och som växer. Man har gått från traditioner till att istället fästa blicken på det man anser vara centrum, Jesus Kristus. På grund av Lyktan har man gått från att vara en verksamhetsorienterad församling till en relationsinriktad församling i två riktningar både mot Gud och mot människor. Den lilla gruppen i hemmen har blivit en viktig del i relationsinriktningen. Någon av informanterna anser att församlingen har följt samhällets utveckling i det att man mer öppet vågar ha åsikter och utvärdera det man gör för att kunna vidta nödvändiga förändringar. När det gäller saker som påverkat utvecklingen anser flera att det är längtan efter Gud och Jesu kärlek som varit en stor drivkraft. Någon anser att församlingen har fått vara med om en resa där en vision och ett uppdrag från Gud har växt fram. Några anser också att det funnits olika personer i församlingens historia som haft betydelse för dess utveckling. Beda Wallström med sin inriktning på själavård och Hans Holmgren med sin vision om Lyktan är två personer som nämns. På grund av Lyktan anser någon att församlingen kommit närmare ”arjeplogarna”. 4.1.3 Uppdrag och mål Informanterna beskriver församlingens mål ganska samstämmigt. Man anser att församlingens uppdrag är att göra Guds rike synligt i Arjeplog genom att visa människor på Jesus helande och upprättelse. Detta menar man vara ett förtydligande av församlingens tidigare vision. 4.1.4 Undervisningen När informanterna beskriver undervisningen framkommer det att de anser att den gått från lag till nåd och att den präglas av Guds kärlek, nåd och upprättelse. Undervisningen beskrivs som uppmuntrande och förlåtande. Någon anser att förkunnelsen har förändrats kraftigt och att man nu förstår den kraft och det liv som finns i ”Guds ord”. 4.1.5 Tongivande Ungdomsarbetet beskrivs som tongivande i församlingen tillsammans med ”helandehelger” och en uppmuntrande undervisning om förlåtelse, upprättelse, helande och nåd. 127 En sammanställning av medlemmarnas svar på enkäten finns i bilaga 5 30 4.1.6 Medlemmarnas sammanfattande beskrivning av sin församling Informanterna beskriver församlingen som stabil, trygg och själavårdande. Man anser att församlingen är på väg åt rätt håll och ser den som sin ”familj”. Församlingen har under många år arbetat med det inre livets utveckling för att man ska låta sig ”förvandlas” och genom det göra Gud synlig. Man beskriver församlingen som viktig och känd i samhället med en viktig uppgift. 4.2 Sammanfattning av medlemmarnas svar Medlemmarnas beskrivning av sin församling är överensstämmande trots åldersskillnader och olika lång tillhörighet i församlingen. De är överens om att församlingen präglas av en varm och öppen atmosfär där man känner sig sedd och uppskattad. Man är enig om att församlingen har gått från verksamhetsinriktning till relationsinriktning. Informanterna anser att det är viktigt att församlingen har fokus på det man anser vara dess centrum, Jesus Kristus och hans nåd och kärlek. Församlingens uppdrag har blivit tydligare med åren och man är överens om att församlingens uppdrag är att förmedla Jesus kärlek, nåd, upprättelse och helande, detta gör man genom själavård. Man ser barn- och ungdomsarbetet tillsammans med helandehelgerna som en central verksamhet i församlingen. Förkunnelsen har gått från lag till nåd och blivit mer och mer präglad av Guds kärlek, förlåtelse, upprättelse och helande. Informanterna är också överens om att församlingen är viktig och har ett viktigt uppdrag i det samhälle där man finns och verkar. 5 Diskussion 5.1 Pingstförsamlingen i Arjeplog, utveckling, brytpunkter och teologi - Sammanfattning 5.1.1 Utveckling Pingstförsamlingen i Arjeplog som från början hette Betelförsamlingen, Gasa startade i vad man själv beskriver som Andens kraft och liv. I dess begynnelse blev många ”frälsta”, döpta och ”andedöpta”. Det fanns en stor ”frimodighet” bland församlingens medlemmar och vittnen vilket gjorde att man ordnade möten på olika platser. Man såg inga begränsningar utan hade en enorm kraft och energi, vilket resulterade i ett antal kapellbyggen. Uppdraget var att utbreda Guds rike över hela kommunen. Precis som övriga pingstförsamlingar i vårt land ansåg sig församlingen i Arjeplog fri från den äldre frikyrklighetens traditioner, lokaler och ämbeten. Därför var man inte bunden till speciella mötesformer, lokaler eller människor med en viss typ av utbildning för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Uppfyllelsen av Anden gjorde att man ville ut med budskapet. Att leva i Andens kraft innebar att leva ett liv avskilt från världen och dess syndiga livsstil. Av den anledningen såg man uteslutningar som nödvändiga när medlemmar ”levde i synd”. Genom hela församlingens historia har barn- och ungdomsverksamheten varit viktig men den har fungerat på olika sätt i olika tider. Från början ordnade man möten för barn och ungdomar. Under sjuttiotalet, församlingens andra epok fick man upp ögonen för ungdomarnas egen förmåga att finnas med i församlingsuppdraget. Man ordnade ”arbetsveckor” där ungdomarna 31 själva blev aktiva i evangelisation genom tältmöte, sång på torget, dörrknackning och andra typer av verksamhet. Detta arbetssätt slog också igenom i Pingströrelsen i stort under sjuttiotalet, då man gjorde vad man kunde för att spränga ”fromhetsvallarna” och nå ut till människor med evangelium.128 Under första epoken var man angelägen om att ordna möten på många olika platser. Inga platser var främmande för församlingen att besöka. Under församlingens andra epok, sjuttio- och åttiotalet beskrivs sången som väldigt central i församlingens liv.129 På grund av den blev man istället inbjuden till olika platser där andra ordnade sammankomster. Man hade funnit att sången öppnade dörrar till tidigare stängda hjärtan. Man sjöng för full hals i alla möjliga olika sammanhang dit man blev inbjuden, allt för att sprida budskapet. Under senare delen av sjuttiotalet startade man gemenskapskvällar och hemgrupper, för att ta vara på församlingsgemenskapen. Under församlingens första epok var kapellen viktiga men i den andra epoken då befolkningen alltmer koncentrerades till samhället framkommer det att församlingen under lång tid levt med en dröm om att ha en lokal centralt placerad i Arjeplogs samhälle. Man ansåg att en central lokal skulle öppna möjligheter och göra att man nådde ut med budskapet bättre. Församlingen har genom hela sin historia sett sig som betydelsefulla för arjeplogarna och att man haft något att erbjuda dem. Det ledde fram till att man 1986 köpte ett pensionat mitt i samhället som blev hotell Lyktan. Församlingen drabbades av en ekonomisk kris i samband med en utbyggnad av hotell Lyktan. Krisen tvingade församlingen att bli tydlig i målsättningen med hotellet. Det hjälpte församlingen att använda hotellet på ett sätt som varit till nytta istället för att bli för uppslukad av företagstänkande med ekonomisk vinst som drivkraft. Redan från början var man tydlig med, och övertygad om att hotellet inte skulle drivas med ideella krafter. Om det inte gick runt med anställd personal skulle man som församling inte ha det kvar. Under församlingens första epok bedrev församlingen verksamhet i flera av kommunens byar men i takt med att byarna avfolkades och centralorten blev ett allt tydligare centrum flyttades församlingens verksamhet till Arjeplog. När Lyktan stod färdig år 1986 var det där man förlade verksamheten. Man sålde t o m det kapell man invigt år 1966. Församlingen var i början motarbetad. Man såg sig som de utvalda och omgivningen såg dem som udda. Idag är församlingen en etablerad och respekterad del av Arjeplogs samhälle genom sitt hotell och hotellets köp av Arjeplogs enda begravningsbyrå. Lyktan fyller ett stort behov i samhället bl a genom att man erbjuder biltestare hotellrum under vinterhalvåret och bidrar till synen på Arjeplog som en levande kommun. Biltestarna är viktiga i Arjeplog och skapar arbete åt denna glesbygdskommun i Norrlands inland. Lyktan är en tillgång för arjeplogarna genom konferensanläggningen, begravningsbyrån och de aktiviteter man erbjuder. Församlingen kombinerar hotellverksamheten med sin vision. Tack vare biltestverksamheten på vintern går hotellet runt ekonomiskt. Man använder hotellet till församlingsläger för att vara en 128 129 Björk. (2007). s 265 Se s 22 32 tillgång även för andra församlingar. Hotellet används som en mötesplats för barn, ungdomar och allmänhet under veckorna. ”Helandehelger” anordnas två gånger per år då en stor del av församlingen är involverad, både praktiskt och som själavårdare och förebedjare. Genom att hotellet köpt den enda begravningsbyrån i Arjeplogs kommun får man förr eller senare kontakt med alla människor i kommunen. Hotell Lyktan har enligt församlingsmedlemmarna och andra blivit den lykta man önskade för både arjeplogare och andra människor. 5.1.2 Brytpunkter En tydlig brytpunkt i församlingens historiska inriktning framträder 1972, vilket var det sista år man uteslöt någon ur församlingen. Tidigare var uteslutningar mycket vanliga. Man gick från och med det året från församlingstukt i form av uteslutningar till församlingströst genom själavård där man önskar hjälpa människor till själens helande. Nästa tydliga brytpunkt, som egentligen kan ses som en fortsättning på den förra, skedde i mitten av åttiotalet. Då köptes ett pensionat som ganska snart byggdes ut och blev hotell Lyktan. Hotell Lyktan har sänkt trösklarna till församlingen och blivit basen i verksamheten. Hotellet har därigenom bidragit till att ge församlingen ett gott rykte i samhället. 5.1.3 Teologi Bland pingstvänner i vårt land har Bibeln alltid varit viktig. Bibeltroheten har format traditionen i Pingstförsamlingarna. Trohet mot Bibeln innebär kortfattat att man menar sig läsa som det står och handla därefter. Den praktik som uttrycktes i en pingstförsamling grundades i en övertygelse om att man därigenom handlade i enlighet med Guds ord. Man valde dock omedvetet att handla i enlighet med en del bibelsammanhang mer än andra, något som för den delen är regel i alla kristna samfund. För pingstvännernas del tog detta sig uttryck i att man såg sig som en direkt fortsättning på urkyrkan.130 Man hade fått tag i den första församlingens andedop, tungotal och Andens kraft på ett sätt man ansåg sig vara ensam om. Det som kännetecknade en pingstförsamling var Andens kraft i funktion, tro på under och ett eskatologiskt perspektiv.131 Allt detta stämmer väl in på församlingen i Arjeplog. Mitt studium av Pingstförsamlingens i Arjeplog historia visar att man satt Bibeln högt. Man såg och ser Guds ord som det centrala. Min undersökning visar också att synen på Bibeln som Guds ord inte har förändrats genom församlingens utveckling, däremot har man betonat olika sanningar i olika tider. Framför allt har ett sätt att se präglat församlingens första fyrtio år, ett annat fortsättningen. Under församlingens första fyrtio år arbetade man aktivt med församlingstukt genom uteslutningar. Församlingen sågs i enlighet med ett inom Pingströrelsen allmänt synsätt; ”Kristi rena brud”, vilket fick till följd att man var tvungen att utesluta de människor som inte ville leva på det sätt man ansåg vara rätt. Idag bedriver man ”församlingströst”,(mitt uttryck), där man är angelägen om att människor skall få uppleva renhet från synd. Fokus har flyttats från kollektivet till individen och man har sett att det är bättre att erbjuda människor frihet från synd genom själavård mitt i gemenskapen än genom avskiljandet från den. 130 131 Svärd. (2007). s 22 Svärd. (2007). s 22 33 Församlingen kom till för att man kunde vittna om att man fått uppleva Andens kraft och liv. Det gjorde att man var ivrig med, Nya Testamentet som förebild, att gå ut till alla platser i Arjeplogs socken och utbreda ”riket”. Under första epoken skedde det genom att ordna möten på många olika platser. ”Riket” etablerades genom kapellbyggen runt om i kommunen. Vittnen stannade bara en kort tid för att sedan gå vidare för att sprida ”riket” till fler platser på andra håll i landet. Under andra epokens första del var det typiska att man sjöng i alla möjliga och omöjliga sammanhang dit man blev inbjuden. Med Jesus som förebild var man inte främmande för att besöka någon plats, bara man fick sprida budskapet om Guds rike. Idag bjuder man in människor till en gemenskap, bland annat förlagd till hotellet och konferensanläggningen Lyktan, där man önskar att människor skall bli förvandlade och på så sätt göra ”riket” synligt. Detta bland annat genom att ordna ”helandehelger” där man erbjuder människor att komma till hotellet och få uppleva inre helande genom själavård och förbön. I det upplägget kombinerar man hotellets fördelar med församlingens vision och drar nytta av den anläggning man byggt. Det som lyser igenom hela församlingens utveckling och tar sig uttryck på olika sätt är: Församlingens övertygelse om att man har något att erbjuda människor. Från början var det Jesus som frälsaren och att Guds rike skulle utbredas på olika platser, som betonades. Nu är det Jesus som frälsare och själens helare och att människor skall förvandlas så att Guds rike blir synligt genom dem. Dopet i den helige Ande och ”tungotalet” var centralt i församlingens begynnelse. Man hade fått dessa gåvor för att beröra människor med evangelium. Andens verk i en människas liv genom själavård är centralt för församlingen idag. Jesus återkomst var en central uppmaning och orsak till att nå människor under församlingens första epok. Idag motiveras församlingen av budskapet om Guds kärlek och nåd till varje människa och därför inbjuder man människor att dela församlingsgemenskapen. Under församlingens första årtionde ansåg man det vara ”obibliskt” att avlöna den som aktivt arbetade med evangeliets sak. Idag driver församlingen ett vinstdrivande företag som ses som ett medel i arbetet med att erbjuda människor Guds kärlek och upprättelse. 5.2 Mina sammanfattande reflektioner – Första och andra epoken 5.2.1 Brytpunkter I församlingens första epok, 1932-1972, jobbade man aktivt med församlingstukt som ledde till uteslutningar. I den tid det skedde uppfattade man det som en omsorg om medlemmarna, dock framför allt om församlingen som kollektiv och Kristi brud. I takt med samhällets förändringar och församlingens utveckling har man sett att det inte var en framkomlig väg. Spåret har förändrats och gått från tukt till tröst genom själavård och omsorg. Båda spåren hämtas i Nya Testamentet och betonar olika sidor av evangeliet. Det förstnämnda betonar församlingens kollektiva renhet och det senare betonar individens behov av upprättelse.132 132 Bibel 2000. (2006). 1 Kor 5:10-13, Joh 10:10-11 34 Intressant att notera är att det år då den sista uteslutningen gjordes ur församlingen var det år då den ”karismatiska väckelsen” kom till Sverige som påverkade en del pingstförsamlingar i landet.133 Om det var den karismatiska väckelsen, ivern som avtagit, omgivningens förändring, tongivande människor i församlingen, eller alla dessa faktorer tillsammans som påverkade att uteslutningarna upphörde lämnar jag till framtida forskning. Församlingens andra brytpunkt framträder i och med att man köper ett pensionat som man bygger om till ett hotell för att kunna nå och möta människor på ett bättre sätt. Lyktan har vid flera tillfällen tvingat församlingen att ta ”trossteg” och beskrivs av församlingens medlemmar som ett ”trosprojekt”. I Hebreerbrevet beskrivs tron som något som ger oss visshet fast vi inte kan se det.134 Man hade en övertygelse om att projekt Lyktan var Guds väg för församlingen. Jag delar den uppfattningen och det på följande grunder. Övertygelsen om Lyktans betydelse i församlingens liv och verksamhet har, kan man konstatera hjälpt församlingen att bli tydlig med sitt uppdrag. Lyktan är ett aktiebolag där församlingen ensam är aktieägare. Man tog tidigt beslut om att Lyktan enbart skulle drivas med anställd personal, vilket har räddat församlingen från att bli uppslukad av företagande, trots att det är ett företag man driver. Hade församlingen istället lagt ideellt engagemang på hotellet för att få ekonomin att gå runt hade företaget förmodligen lett församlingen bort från det man anser vara centrum, Jesus Kristus. Jesus säger ju själv enligt Matteus evangelium; ”Ingen kan tjäna två herrar…Ni kan inte tjäna både Gud och mammon”.135 Att man tog beslutet att hotellet enbart skulle drivas av anställd personal har hjälpt församlingen att prioritera sitt ideella engagemang på det man anser vara rätt område, nämligen församlingens centrum, såsom gudstjänster, själavård och hemgrupper. Församlingen har varit övertygad om att hotellet skulle sänka trösklarna till dess sammankomster, vilket gjort att man utnyttjat dess lokaler till diverse olika aktiviteter. Det har varit viktigare att nå människor än att ha en viss typ av lokal. I det sättet att tänka framträder Paulus ord om att: Allt har jag varit inför alla för att åtminstone rädda några.136 Församlingen blev, kan man konstatera, mer inkluderande gentemot människor tack vare Lyktan. Om det till allt annat också berodde på att man inte sett de resultat man önskade i sitt tidigare sätt att arbeta eller om det berott på förändringar i samhället i stort är ett område för vidare forskning. 5.2.2 Teologi De svar jag har fått från församlingens medlemmar om hur de ser på sin församling pekar alla åt samma håll. Alla är överens om att församlingens uppdrag är att erbjuda människor Jesus Kristus och hans nåd och upprättelse. Flera av dem skriver att det blivit mer synligt under de senaste åren, bland annat genom att undervisningen har ett tydligare fokus på Guds nåd än vad den tidigare haft. En del anser att församlingen gått från att vara lagisk till att bli mer kärleksfull, vilket stämmer överens med den bild som kommer fram i församlingens utveckling där man gått från att utesluta människor till att inkludera dem. 133 Björk. (2007). s 263 2000.(2006). Heb 11:1b Bibel 2000. (2006). Matt 6:24 136 Bibel 2000. (2006). 1 Kor 9:19-23 134 Bibel 135 35 Att tron på Jesus skulle ta sig uttryck i gärningar genom aktiviteter och samlingar har varit viktigt i den största delen av församlingens historia. Min tolkning är att Jakobsbrevet i Nya testamentet med sina uppmaningar om att tron utan gärningar är död har varit tongivande i mycket av det församlingen gjort genom åren. Det har gjort att det funnits en risk att människor jämfört sig med varandra. Hur mycket man orkat och lyckats åstadkomma kan ha gjort att den kristna tron uppfattats som prestation mer än som relation. Det kan ha lett till att människor utanför församlingen blivit avskräckta och uppfattat kristen tro som mest krav istället för att upptäcka nåden. Efter församlingens första fyrtio år där församlingstukt genom uteslutningar var genomgående och Jesu återkomst en tydlig sporre till aktivitet, kan det ha präglat atmosfären så att medlemmar och andra upplevt tron som krav och prestation. Teologin som framträder under den perioden är; Gud som domare och evangeliet som sanning mer än nåd och kärlek. Pingstförsamlingen i Arjeplog har genom sin historia betonat olika delar av Nya Testamentets undervisning på olika sätt. Orsaken till det går delvis att spåra till tidsanda, omgivning och vilka personer som varit tongivande i församlingen. Det har medfört både positiva och negativa uttryck och följder för människor i församlingen och utanför. Som jag förstår det har en fördjupad förståelse av Guds ord och hur Guds kärlek kan ta sig uttryck växt fram med tiden. Man har förstått att man kan samarbeta med andra troende för Guds rikes skull. Bibeltroheten har bevarats och gått från betoning på ett rätt leverne till Guds nåd. Församlingen har insett att man istället för att utesluta folk på grund av synd, kan innesluta dem och hjälpa dem genom att erbjuda själavård, inre helande och upprättelse. Det speglas tydligt i undervisningen idag som enligt informanternas svar i frågeformulären betonar Guds nåd, kärlek och upprättelse. Under första epoken diskuterade man om det var bibliskt att ge ”vittnena” lön, medan man under sin andra epok bygger ett hotell och driver det som ett vinstdrivande företag. Teologin kring pengar har förändrats från att se pengarna som något som inte skall kopplas ihop med evangeliet till att se dem som ett medel för att kunna förverkliga den vision Gud har gett församlingen. Anledningen till att församlingen driver hotellet idag är för att man ser det som ett medel att ”göra Guds rike synligt i Arjeplog”. Hotellet är i sig själv inget självändamål. I och med Lyktan ser församlingen ut att vara på väg mot en form av folkkyrka, i den meningen att man vill erbjuda människor en god gemenskap och blir mer angelägen att inkludera i gemenskapen än att erbjuda evangeliet. Det kan vara en farlig väg för en församling om man inte är medveten om det man gör. För att församlingen inte skall tappa bort uppdraget och uppdragsgivaren, är det helt nödvändigt att det finns en stark medveten kärna i församlingen som inte kompromissar med vad man ser som sitt centrum, evangeliet. En grupp människor som står upp för det man anser vara församlingens uppdrag. Om församlingen slår sig till ro och blir nöjd med att man lyckas nå människor, finns en risk att man tappar sin inriktning på Jesu Kristi försoningsverk. Då kommer inte Lyktan att vara den lykta för människor i Arjeplog som församlingen från början avsåg med köpet och uppbyggnaden av hotellet. Det finns en fara i att ha en så stark övertygelse om att en viss lokal kommer hjälpa församlingen att nå människor och de mål man har. Om man inte vakar över inställning och målsättning kan 36 man tro att lokalen är räddningen för människor och för församlingen. Skulle det ske har lokalen blivit en avgud i biblisk mening och genom det en konkurrent till församlingens uppdragsgivare och ursprung, Gud själv. I Bibeln kan man i flera berättelser läsa att Gud använder sig av enskilda människor när något nytt skall ske.137 Samma mönster återkommer när det gäller församlingens start med hotell Lyktan. En församlingsmedlem hade goda kontakter i samhället utifrån sitt uppdrag som kommunalråd. Han hade den övertygelse som krävdes för att församlingen skulle lyssna på honom och våga ta initiativet. För att det skulle bli verklighet krävdes en församling som vågade tänka nytt. Dessa faktorer har samverkat i församlingen i Arjeplog. Idag är man en inkluderande församling. Lyktan är ett exempel på att en kommersiell verksamhet kan bidra till en församlings mål och vision. En av förutsättningarna för att det skall gå att kombinera är; hotellets personal. De personer som jobbar på hotellet har stor betydelse för att resultatet skall bli lyckat. De två som är huvudansvariga på hotellet har båda varit med i församlingen från hotellets början och vet mycket väl syftet med varför församlingen köpte hotellet. De är också engagerade i församlingens verksamhet. Den generation de representerar är fortfarande den drivande i församlingens liv. Flera av deras jämnåriga i församlingen har funnits med sedan Lyktans tillkomst och är mycket medvetna om varför man köpt och byggt upp hotellet. Dessa två personer och deras jämnåriga församlingsmedlemmar har stor betydelse för hotellets inriktning och ”goodwill” kopplat till församlingens uppdrag. Framtiden får utvisa vad som händer när den drivande generationen skall lämna över Lyktan till kommande generationer. Själavårdsspåret har funnits med i församlingen tidigare genom Beda Wallström som var en erkänd förkunnare inom detta område i olika pingstsammanhang från slutet av sjuttiotalet fram till mitten av nittiotalet. Hon undervisade församlingen om själavård. Hon beskrivs som en person som påverkat församlingens utveckling i några av frågeformulären. Hon har med all säkerhet medverkat till att församlingen nu vill arbeta med själavård. Själavårdsinriktningen kan också bero på att Lyktan hjälpt församlingen att se annorlunda på sitt uppdrag. Det har också den utveckling som skett i samhället. Den teologi som blir synlig i själavårdspåret är Guds kärlek, omsorg och vilja att hela.138 Att församlingen förmedlar en god atmosfär blir tydligt både genom medlemmarnas svar på frågorna och genom vittnesbörd från människor som gästat hotellet och församlingens olika arrangemang. Senast när jag var och hälsade på i Arjeplog uttryckte några olika personer att de skulle bosätta sig i Arjeplog på grund av att de trivdes så bra i församlingen. Det vittnar om en attraktiv gemenskap. Att en församling lyckas med det man anser vara dess uppdrag och vision är nära kopplat till de människor som finns i gemenskapen. Teologi behöver förkroppsligas. Finns det ”helgade” människor som gestaltar en varm tro och övertygelse påverkar det andra runtomkring. I Pingstförsamlingen, Arjeplog framträder ett antal sådana människor som alla har sin del i att församlingen lever och gestaltar evangelium på det sätt man gör. Mycket av det man gör idag hade inte varit verklighet om det inte funnits människor som stått upp och visat vägen. 137 138 Bibel 2000. (2006). Lukas 1:26-33, 2 Mos 3:4-10 Bibel 2000. (2006). Joh 10:10b 37 5. 3 Sammanfattning I den här uppsatsen var syftet att göra ett fallstudium över Pingstförsamlingen i Arjeplogs utveckling, brytpunkter och teologi. För studiet har jag tagit del av församlingens skriftliga dokument, intervjuat medlemmar, en del av dem i egenskap av församlingsledare och delat ut frågeformulär med öppna frågor. Allt det för att få ett inifrån perspektiv på församlingen. 5.3.1Utveckling Församlingen var från början en traditionell pingstförsamling, vilket innebär att man varit motarbetad av andra och fri i förhållande till frikyrkliga traditioner, lokaler och ämbeten. Ambitionen att vara bibeltrogen har varit tydlig genom hela församlingens historia. Uppdraget har varit att på Bibelns grund nå människor med evangelium och utbreda Guds rike. Under församlingens första tid såg man till att synliggöra ”riket” genom att bygga kapell och ordna så många sammankomster man orkade i så många byar som möjligt. Församlingstukt med uteslutningar utövades under församlingens första fyrtio år, då man uteslöt den som blivit ”avfälling”. Under sjuttiotalet förändrades sättet att arbeta i församlingen. Då såg man den potential som fanns i ungdomarna och lät dem delta i evangelisation genom sång på diverse olika platser. Man startade hemgrupper och började arbeta mer med gemenskapen. I mitten av åttiotalet förverkligade församlingen en vision om att finnas mer centralt i samhället, genom att köpa ett pensionat som blev Hotell Lyktan. Hotell Lyktan var ett ”trosprojekt” som tvingat församlingen att tydligt skilja mellan mål och medel i verksamheten. I och med hotellet ses församlingen som en tillgång i samhället. Lyktan har hjälpt församlingen att leva ut sin vision att ”göra Guds rike synligt i Arjeplog genom förvandlade människor”. Önskan är att hotellet skall vara en lykta som visar människor vägen till Jesus Kristus. Hotellet har sänkt trösklarna till församlingen, och genom att hotellet dessutom köpt Arjeplogs enda begravningsbyrå kommer de flesta arjeplogare förr eller senare i kontakt med någon från församlingen. 5.3.2Brytpunkter Två brytpunkter blir tydliga i församlingens historia. Den första brytpunkten sker efter fyrtio år, 1972, då man upphör med uteslutningar. Under sjuttiotalet blir fokus på gemenskap och själavård tydligare i församlingen. Den andra tydliga brytpunkten i församlingens historia, som egentligen kan ses som en fortsättning på den föregående; är församlingens köp av hotell Lyktan i mitten av åttiotalet, dit så småningom det mesta av församlingsverksamheten flyttades. Med Lyktan ville man nå ut till människorna i kommunen och erbjuda vägledning och hopp. 5.3.3Teologi Bibeln och dess budskap har varit viktigt genom hela församlingens existens. Under alla år har man haft ett tydligt mål; att utbreda Guds rike. Under församlingens första epok hade man fokus på uppdraget. Gå ut, göra lärjungar och utbreda Guds rike. Man upplevde sig ha fått del av Andens kraft därför fanns det ingen hejd på aktiviteten. Församlingen predikade och ordnade möten i många av kommunens små byar, allt för att vinna fler människor för Guds rike. Jesu återkomst stod för dörren, vilket var en viktig drivkraft för att vinna människor. Gud sågs som frälsare och domare. Församlingen som kollektiv och den rena gemenskapen var viktigare än omsorgen om den enskilde. Uteslutning var enda lösningen för den som ”avfallit”. 38 Under församlingens senare år har utbredandet av ”riket” utgått från individen där man önskar att människor skall bli förvandlade av Jesus Kristus som frälsare och helare. Man har en tro på att den goda gemenskapen kan förvandla och påverka människor och erbjuder dem därför att få ta del av den och på så sätt bli präglade av Guds rike. Församlingen ser Andens kraft som viktig och nödvändig i uppdraget. Nu är målet att Andens kraft skall genomströmma människor till helande och upprättelse och genom det göra Guds rike synligt för andra. Församlingen har insett att man istället för att utesluta folk på grund av synd, kan innesluta dem och hjälpa dem genom att erbjuda själavård, inre helande och upprättelse. Undervisningen betonar Guds nåd och kärlek. Teologi gestaltas genom människor, vilket blir tydligt i detta studium. Flera tongivande människor i församlingen har påverkat dess riktning. Det har funnits och finns övertygade personer som genom sitt liv och sin hållning visat vägen för församlingens inriktning. Om församlingen skall fortsätta ha fokus på sitt uppdrag i de utmaningar man lever med, är det nödvändigt att det finns människor som hjälper församlingen att fokusera på det man anser vara dess kärna, Jesus Kristus. 39 6 Källförteckning 6.1 Otryckta källor Arjeplog. Åsa Kristensson. Holmgren Hans. (20101103). Anteckningar från intervju Arjeplog. Åsa Kristensson. Holmner David. (20101102). Anteckningar från intervju Arjeplog. Holmner David. (februari 2012). Frågeformulär Kungsängen. Åsa Kristensson. Holmner Lilian. (20110412). Anteckningar från intervju Arjeplog. Åsa Kristensson. Karlberg Eva. (20101104). Anteckningar från intervju Arjeplog. Karlberg Eva. (120215). Frågeformulär 6.2 Dokument Betelförsamlingens årsberättelser 1943-45, 48-53, 57-59 Filadelfiaförsamlingens årsberättelser 1960, 62-74, 77, 79-80, 83-90, 92, 97, 2000-2002, 2005 Filadelfiaförsamlingens fyrtioårsberättelse från 1972 Pingstförsamlingens årsberättelser 2006-2007, 2009-2010 Pingstförsamlingen i Arjeplog (2006) Stadgar Protokoll Arjeplog Protokollsbok 1932-1934 Protokoll Arjeplog Protokollsbok 1934-1942 Protokoll Arjeplog, Protokollsböcker Betelförsamlingen Gasa, församlingsmöte 19320505, 19320508, 19321105, 19330506, 19330610, 19330701, 19330701, 19370307, 19370627, 19380605, 19380814, 19390301, 19400106, 19400602, 19410101, 19460922, 19500107, 19580525 Protokoll Arjeplog, Protokollsböcker Filadelfiaförsamlingens församlingsmöte, 19651205, 19670106 40 6.3 Tryckta källor Bibel 2000. (2006). Örebro: Libris Cedersjö Björn. (2001). Bortom syndakatalogen – En studie av svensk frikyrklig etik från 1930-talet till 1990-talet. Örebro: Libris Hartman Jan. (2001). Grundad teori. Lund: Studentlitteratur Josefsson Ulrik. (2005). Liv och över nog – Den tidiga pingströrelsens spiritualitet. Skellefteå: Artos Kennerberg Owe. (1997). Innanför eller utanför – En studie av församlingstukten i nio svenska frikyrkoförsamlingar. Örebro: Libris Kristenson Nils. (1997). Rädda familjen – Kristen opinionsbildning i befolkningspolitiska och sexualetiska frågor under 1930-talet. Uppsala: Uppsala universitetbibliotek Samuelsson Lars. (1983). Väckelsens vägar – Pingströrelsens framväxt i Lycksele och Arvidsjaur socknar fram till ca 1940. Stockholm: Normans förlag Svärd Björn. (2007). Med sikte på reform – Ett studium av förförståelsens funktioner i Emanuel Linderholms kyrkohistorieskrivning samt jämförelser med Sven Göranssons trosinterpretation. Uppsala: Din Bok, Örebro Waern Claes. (2007). Pingströrelsen. band 1. Björk, Annika. Andlig förnyelse i många församlingar, Örebro: Libris Waern Claes. (2007). Pingströrelsen. band 2. Nyberg Oskarsson. Kvinnorna marginaliserades när väckelsen etablerades. Örebro: Libris Winerdal Arne. (2008). Martin Tornell – Bakom Fasaden. Stockholm: Stanley.se. Filadelfiakyrkan 6.4 Internet Arjeplogs kommun. fakta. www.arjeplog.se/fakta. 120206 Arjeplogs kommun. rennäringen. www.arjeplog.se/rennäringen. 120307 Arjeplogs kommun. tester. www.arjeplog.se/tester. 120307 Wikipedia. Arjeplogs kommun. http://sv.wikipedia.org/wiki/Arjeplogs_kommun. 120307 Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01/Be0101Kom%201950%202010.xls. 120217 41 7 Bilagor 7.1 Bilaga 1 Frågeformulär Frågeformulär till församlingsledning och styrelse - Pingstförsamlingen Arjeplogs utveckling 1. Hur länge har du bott i Arjeplog? 2. Hur skulle du beskriva Arjeplog som samhälle och de människor som finns i Arjeplog? Idag, historiskt? 3. Hur tror du att Arjeplogarna har uppfattat och uppfattar församlingen och dess medlemmar? Beskriv. 4. Hur länge har du varit med i församlingen? 5. Hur skulle du beskriva det viktigaste i församlingens liv? 6. Vad anser du har präglat församlingen under de år du funnits med? 7. Hur skulle du beskriva församlingens utveckling från det år du kom med i församlingen tills idag? 8. Vad tänker du har påverkat församlingens utveckling? Historiskt, Yttre, inre förutsättningar, omständigheter, människor, kriser mm? 9. Hur skulle du beskriva atmosfären i församlingen under de år du funnits med till idag? 10. Beskriv gemenskapen i församlingen från det du kom med fram till idag. Har den förändrats? I så fall hur? 11. Beskriv församlingens uppdrag och mål? Är uppdraget och målet tydligt för alla? 12. Hur har församlingens uppdrag och mål varit genom åren fram tills idag? Har det förändrats, förtydligats, förbleknat? 13. Hur skulle du beskriva förkunnelsen i församlingen? Har den förändrats genom åren? 14. Vilken typ av verksamhet har kännetecknat församlingen under årens lopp? 15. Vilken typ av verksamhet är viktig eller tongivande i församlingen idag, varför just den? 16. Hur ser församlingsledning och styrelse på sitt uppdrag? 17. Hur jobbar församlingsledning och styrelse idag jämfört med sedan du kom med? 18. Beskriv församlingsledningen och styrelsens utveckling? Vad har påverkat? Vad är viktigt? Vad vill man gestalta? 19. Hur jobbar församlingsledningen och styrelsen för att utveckla församlingen idag, jämfört med tidigare? 20. Är församlingsledningen och församlingen öppen för nya intryck och förändringar? 21. Hur tror du medlemmarna uppfattar församlingen? Atmosfären, gemenskapen, församlingsledningen? 22. Om du skulle beskriva din församlings utveckling för en annan människa vad skulle du då säga? 23. Ge en sammanfattande beskrivning av församlingen som du uppfattar den idag 42 7.2 Bilaga 2 Åldersfördelning 2011 43 7.3 Bilaga 3 Karta över Arjeplogs kommun 44 7.4 Bilaga 4 Medlemsstatistik för Pingstförsamlingen Arjeplog 1932-2011 År 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 Döpta 26 2 ? 2 ? 2 1978 6 Inflyttade 2 1 2 4 ? 2 5 4 1 3 3 13 4 7 1 1 4 1 2 2 3 2 5 1 1 3 5 1 3 5 1 3 1 4 ? 10 3 2 2 1 3 1 2 3 Återupprättade Utflyttade Uteslutna 5 bekännelse 1 bekännelse 5 5 2 bekännelse 2 1 1 5 2 2 1 utträde 5 2 2 utträde 5 3 2 5 8 2 1 bekännelse 3 2 1 3 3 3 3 5 bekännelse 2 2 2 3 2 bekännelse 6 4 1 5 1 bekännelse 3 8 7 2 1 2 1 8 3 1 3 2 2 1 utträde 2 5 2 2 4 14 3 3 1 1 1 3 2 1 7 1 1 5 Avlidna 1 2 2 2 1 1 4 Medlemsantal Ingen uppgift 66 Ingen uppgift 64 72 Ingen uppgift 87 86 80 77 77 84 87 Ingen uppgift 96 94 109 108 110 109 99 93 96 90 88 87 84 81 84 92 87 89 88 89 74 74 69 77 74 68 69 67 69 69 72? 3 74 3 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 2 1 3 2 1 2 1 4 1 2 3 2 1 4 3 7 1 1 2 6 1 2 1 2 2 utflytt + 6 utträde 1 45 2 1 1979 6 4 1980 1981 4 4 1 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2 bekännelse 4 4 1 1 2 77 2 utflytt + 2 utträde 10 11 3 2 1 83 83 2 bekännelse 3 3 1 2 1 4 2 4 utflytt + 1 utträde 3 5 3 2 7 1 3 3 1 2 3 2 5 4 2 1 1 3 2003 2004 2005 5 4 1 3 1 bekännelse 1 1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 3 3 3 7 2 2 2 2 11 1 2 1 1 bekännelse 2 1 1 utträde 1 7 2 2 2 utflytt + 1 utträde 1 3 utflytt + 4 utträde 4 3 3 2 2 1 2 2 1 1 3 2 1 1 1 1 1 2 1 2 78 80 76 2 1 6 76 77 73 91 94 90 6 7.5 Bilaga 5 – Sammanställning av frågeformulär till medlemmar och församlingsledare 46 76 66 64 62 62 61 58 62 66 71 68 72 Inga uppgifter 71 66 66 70 74 73 72 71 1. Hur länge har du varit med i församlingen? 9 månader 3 år x 4 (d v s fyra angav att de varit medlemmar i tre år) 7 år 9 år x 2 hela livet x 2 (18 år) 37 år - Församlingsledares och styrelsens svar; Sedan 1989 x 2 Sedan 1983 Sedan 1982 30 år Sedan 1978 2. Varför gick du med i församlingen? - Frälsning och dop - Kom tillbaka till Gud efter att ha varit borta i 20 år - Jag behövde en andlig familj - Behövde en församlingsgemenskap efter att ha gått alpha - Inflyttad - Självklart att gå med i församlingen - Döpte mig - Viktigt att vara med i en församling - Vill möta, tjäna, älska, tillbe Jesus Kristus - För jag tror på Jesus Kristus - Har varit med sedan barnvälsignelsen 3. Vad anser du har präglat församlingen under de år du funnits med? - Helande till kropp och själ - Helande - Att få se Guds rike bryta fram - Själavård - Gemenskap, kärlek, omsorg, bön, nåd - Helande och Guds nåd - Helande och djupare längtan - Öppenhet - Familjekänsla, välkomnande atmosfär - Församlingsledares och styrelsens svar; Att hitta våra gåvor för att tjäna Gud på det bästa sättet x2 Att det funnits gudsmän och gudskvinnor som levt i bön och fasta och hört från Gud. Beda Wallström och hennes undervisning. David von Ahn införde som pastor 47 - en bra gudsbild och byggde församlingen utan att ge skuld och fördömelse. Hans Holmgren. En positiv inställning till förändring och förnyelse av arbetet och därmed att våga tänka större Musiken har alltid haft en viktig del i församlingen. Gemenskap, att församlingen har en själavårdande uppgift, en öppenhet för förändringar, när jag ser tillbaka på 30 år har många kommit till tro och döpt sig och då kan man väl säga att missionsbefallningen har funnits med i församlingen som en röd tråd. 4. Hur skulle du beskriva församlingens utveckling från det år du kom med i församlingen tills idag? Stigande Medlemmar som är bra på att använda sina gåvor till nytta för andra Det går långsamt framåt Djupare och öppnare gemenskap x2 Accepterar varandras olikheter x2 Stor, går åt rätt håll, nåd evangelisation, bön Stadigt växande Kamp för många i livet, förtröstan på ljusare dagar Från traditioner till fäst blicken på Jesus Från ”safe” till utåtriktad och peppad - - - - Församlingsledares och styrelsens svar Via satsningen på Lyktan har man gått från att vara en verksamhetsorienterad församling till en mer relationsorienterad församling. Tillväxten numerärt har kommit via goda relationer och vänner. Den lilla gruppen (cellgruppen) har i viss mån ersatt den utåtriktade evangelisationen (sång på torget) Traditionell verksamhetsförsamling med männen på plattformen som skötte det mesta utan barnverksamhet och kaffekokning. Vi har gjort en fantastisk resa där nu män och kvinnor tjänar sida vid sida tillsammans med ungdomarna. En vision och ett uppdrag från Gud har växt fram genom åren. Vi betonar vikten av att leva i smörjelsen Från verksamhetsinriktad till relationsinriktad med Gud x2 Församlingen har hela tiden haft mycket ungdomar med. Under åren så har utvecklingen gått från att pastorn/föreståndaren är ansvarig för de mesta till att alla församlingsmedlemmar är mer aktiva i bla gudstjänsterna. De år som vi inte haft någon pastor har varit utvecklande på det sättet. Senaste tiden har arbetet med själavård intensifierats sedan Martin anställdes i församlingen. Med undervisning till församlingens medlemmar och förebedjare och genom heladedagarna och möjligheten att åka på team resor med Martin. Tycker på sätt och vis att den följt samhällets utveckling under 30 år bl a. Många vågar mer öppet ha åsikter, det lär sig alla i skolan nu, att våga utvärdera och göra förändringar utifrån det. Det ger fler infallsvinklar, det blivit högre i tak, man får 48 diskutera och ha olika åsikter och gemensamt komma fram till något utan att det betyder att man är ovänner. Man kan kanske säja att fler är delaktiga i gudstjänsterna, planeringen mm men jag är inte så säker på att det är så i alla fall... Hur som helst så är det fler som tagit mycket större ansvar när det gäller t ex predikan o undervisning, beroende på att vi varit utan pastor långa perioder. 5. Vad tror du har påverkat församlingens utveckling? Historiskt, Yttre, inre förutsättningar, omständigheter, människor, kriser mm? Fler och fler söker Gud En längtan att känna Gud, komma fram till sina gåvor och se församlingen växa och att människor skall få uppleva befrielse från allt som binder Öppenheten i församlingen, gemenskapen, att man respekterar varandra, inte dömer varandra, Martin Jesus Kristus Inre förutsättningar att praktisera evangeliet Jesu kärlek Ungdomarna, medlemmarna, lokalbyte, Personer som arbetat i församlingen vid namn; Martin, Åsa, Sofia, Cissi - - - Församlingsledares och styrelsens svar; Historiskt – I församlingens begynnelse saknades visa ledare som gjorde att barn och barnbarn sett avigsidor. Man har varit öppen för nya impulser som fått konsekvenser. I samhället har församlingen inte blivit motarbetad utan kommunalråd och nämnder har sett församlingen som en aktiv del i samhällets utveckling. Inre – Församlingsledningen har tidigt sett att kvinnan har en lika stor betydelse för församlingens utveckling som männen. Man har blivit besparad från djupa konflikter. Delade meningar har funnits men har kunnat hanteras. Som i alla församlingar förekom församlingstukt som fått negativa konsekvenser, i ett litet samhälle ses det tydligare. Personer – Beda Wallström, Hans Holmgren, David von Ahn, Jan-Åke Forsman, Eva Karlberg. Kriser – Lyktans ekonomiska kris, konkurshot som vändes till välsignelse x2 Starka förebedjare, mycket bön och fast i korta och långa perioder. Stark längtan efter mer av Gud som drivit människor till att söka honom. Beda Wallström med sin förkunnelse, hon var minst 20 år före sin tid. Hans Holmgren har byggt upp ett gott anseende genom sina politiska kontakter. På sjuttio och åttiotalet hade man duktiga kristna lärare på skolorna i Arjeplog som skapade ett starkt förtroende och påverkade församlingsutvecklingen. Bedas förkunnelse runt om i Sverige om själavård har lagt en grund som bidragit till församlingens anseende och möjligheter, vilket ledde till att vi till slut både vågade och trodde på projekt Lyktan. Att våga vara utan en traditionell pastor och vänta in Martin Reen som kom med sin förkunnelse om själens helande har bidragit till församlingens utveckling och nytändning. Att vara utan en pastor kan upplevas som en kris av vissa, att då vara uthållig och fortsätta vänta på rätt person har stärkt oss i ledarskapet och det har också påverkat församlingens utveckling positivt. 49 - - Beda Wallström har varit en stor förebild vad gäller själavården, Hans Holmgren med sin vision om kapell mitt i Arjeplog har haft stor betydelse. Byggandet av hotell Lyktan har bidragit till att församlingen kommit närmare alla Arjeplogare. Närheten o enkelheten att kunna gå in för att prata med någon då hotellet är öppet hela tiden. Begravningsbyrån har också betytt mycket. Inre förutsättningar är väl bl a det jag skrev i fråga 7, vad avsaknad av föreståndare betytt. Fler har fått engagera sig i pastorns uppgifter. Lyktan har också påverkat församlingens utveckling. Bönekampanjer under längre tid har berett väg för utveckling, Just nu har väl Martin Reen betytt mycket för att komma "till skott" med det som vi velat jobba men sedan länge; helandehelger mm. 6. Hur skulle du beskriva atmosfären och gemenskapen i församlingen under de år du funnits med till idag? - Varm och hjärtlig, alla är välkomna - Bra atmosfär, men vi får inte somna in - Folk hör av sig, man får vara med - Varmare och kärleksfullare - Djupare och öppnare gemenskap x2 - God, kan umgås mellan generationerna, alla får vara med. Väldigt spontan och saknar struktur, vilket kan vara mindre bra ibland - Tajt gemenskap där man växer - Stark och full av nåd - Öppen, som en familj, alla känner varandra och kan ta hjälp av varandra - - Församlingsledares och styrelsens svar; Idag en mera öppen kommunikation på alla fronter. Vi vågar tydligare visa vår sårbarhet inför varandra. En ganska skön atmosfär där man vågar säga sin egen uppfattning i större utsträckning än för trettio år sedan. Genom allt har det funnits en gudsnärvaro, vilket många besökare har påpekat genom åren. Öppen varm, stor kärlek till församlingen x2 Öppen kärleksfull atmosfär Jag har personligen alltid upplevt en bra atmosfär i församlingen. Kan bara svara för mig själv, naturligtvis finns det andra som upplevt det på annat sätt. Bra gemenskap och bra grogrund för andlig utveckling. En familj 7. Hur skulle du beskriva församlingens uppdrag och mål? Har det förändrats fram till idag? - Ingen förändring - Målet är att göra Guds rike synligt i Arjeplog - Ja - Upprätta människor, visa på Jesu helande och kärleken hos honom - Församlingens vision gäller idag - Målet är detsamma men vi går framåt och ändrar tillvägagångssätt, mycket fokus på helande 50 - Visionen Betjäna trasiga människor, samt att få möta Gud på ett övernaturligt sätt Församlingen har alltid arbetat med att göra Guds rike synligt i samhället Målet utvecklas och drivs hela tiden, insåg hur mycket vi uppnått p g a frågan Församlingsledares och styrelsens svar; - - - - Uppdraget och målet har blivit tydligare tack vare en nedskriven och bra vision för församlingen. Vårt uppdrag är att synliggöra Guds makt och visa på hans möjligheter genom att vi är hängivna och lever ut den förvandling vi mött hos Jesus Kristus. Att göra Guds rike känt genom förvandlade människor. Vi har ett tydligt uppdrag från Gud att förmedla själens helande till Guds älskade barn. Naturligtvis ska vi även vinna människor för Jesus. Att Gud ska bli synlig i Arjeplog genom förvandlade människor. Hoppas att det är tydligt för alla i församlingen. Genom vår vision är målet och uppdraget tydliggjort. I och med fastställande av visionen har det blivit ännu tydligare än tidigare. Även om målet alltid varit att leda människor till frälsning. Stora uppdraget är alltid missionsbefallningen. Kan alltid göras tydligare. Mycket personligt; en del kan ha det klarare för sig än andra. 8. Beskriv undervisningen i församlingen under de år du varit med fram till idag? - Helande - Kärlek och nåd - Klar och tydlig - Från lag till nåd x2 - Från bibelstudier och bibelberättelser till Jesu nåd - Nådefull och förmanande - Nåd, uppmuntrande, förlåtande attityder - Guds nåd, vi kan inte förtjäna Guds kärlek - Grundläggande och talande Församlingsledares och styrelsens svar; - - - En tydlig förändring de sista 5 åren där förkunnelsen uppmuntrat och lyft församlingen. Jesus har gjort allt klart redan och Guds nåd säger att jag kan vara frimodig i min tjänst. Orden krav och prestation har förlorat mark i Arjeplog. Förkunnelsen har förändrats kraftigt. Vi har förstått den kraft och det liv som finns inneboende i Guds ord. Alla Guds löften har fått sitt ja och amen… Det är mer smörjelse och mindre föredrag numera Sista åren har förkunnelsen präglats av Guds underbara nåd till oss. Har man inte den så tydlig för sig, kan tidigare undervisning uppfattas som krävande x2 Ja de har den. De senaste åren har den fokuserats på nåden Naturligtvis har den förändrats under åren, det vore ju katastrof annars. Om man predikade som 1932...Då var det synd och nåd, himmel o helvete. Nu är det nåd och 51 nåd....upprättelse genom Jesu död. Fast egentligen så är nog budkapet detsamma i grund och botten när det kommer till kritan, det är nog sättet att framföra det på som förändrats kanske. 9. Hur skulle du beskriva församlingens verksamhet under åren fram till idag? Vad har varit tongivande, viktigt? Vad är viktigt idag? - Helande - Att bygga Guds rike, kärleksbudskapet skall nå Arjeplog - Ett bra ungdomsarbete som kan bli bättre - Helande och själavård – Fokus på Guds kärlek och nåd - Helande, själavård = upprättelse för människor x2 - Ungdomar, barn och ofrälsta - Helandehelger - Förlåtelse, upprättelse, nåd, smörjelse - Allt skall göras till Guds ära och ta emot hans kärlek - Mer utåtriktad nu, verksamhet på flera plan, barn, ungdom och äldre, Bönen en stor drivkraft, alla vill hjälpa till Församlingsledares och styrelsens svar; - - Den fantastiska och uppmuntrande undervisningen om upprättelse för människor på alla områden. Detta kanaliserars genom församlingen 2 ggr/år via helandehelger och är ett tongivande arbete som verkligen lyft medlemmar till nya andliga upptäckter och nivåer. Upp till 25 personer är engagerade i detta arbete. Själens helande är mycket i centrum numer, samt barn och ungdomsverksamheten Själens helande och att utbilda oss till lyssnande förebedjare som förmedlar helande och Guds tilltal in i människors liv x2 Helandeundervisning för förebedjare samt Helandehelger 2 ggr /år Bibelundervisning med Martin. Men det är även viktigt att andra undervisar för det finns andra ämnen än de som Martin tala om som är viktiga, t e x undervisning om nattvarden, församlingen mm. Cellgrupperna har varit viktiga och fyllt ett behov. Gudstjänsterna med gemenskapen efteråt när vi fikar tillsammans, det betyder mycket för många har jag förstått. Barn o ungdomsverksamhet är alltid viktigt, vi bygger ju för framtiden och det är tomt och tyst när inte barn finns med i gudstjänsterna tycker jag. 10. Ge en sammanfattande beskrivning av församlingen som du uppfattar den idag - Stabil, trygg och öppen - På frammarsch, kommer att påverka samhället positivt - Kärlek - Själavårdande församling x2 - På väg i rätt riktning, närmare varandra och närmare Gud - Från härlighet till härlighet - Familj, välkomnande, nåd 52 - Dream team Min andra familj Församlingsledares och styrelsens svar; - - - Vi är en församling på G. Vi är en lovsjungande församling som kommit förbi lovsång kontra segertoner. Det är mindre spänningar nu mellan det gamla och det nya. Vi är fokuserade på att tjäna i den helige Andes smörjelse. Vi har bra undervisning. Vi står idag inför förändringar nu när Martin skall flytta och vad som väntar är jag inte riktigt säker på. En församling på framfart som under många år arbetat med det inre livets utveckling, att varje medlem skall få en längtan att ha en verklig relation till Gud. Att vi skall låta oss förvandlas genom den helige Ande. Förvandlade människor skall låta Gud bli synlig, då händer det saker. Människor skall få en längtan efter vem han är och vad han gör. Vi vill stötta människor att bli ledare för andra. Vi arbetar inte med evangelisation i traditionell bemärkelse. Ungdomssamlingarna och cellgrupperna är stor evangelisation där icke troende finns med. Våra helandehelger är möjlighet till evangelisation då ofrälsta människor får vara med mitt i den helige Andes kraftfält, ingen går oberörd därifrån. Från att tidigare har varit en församling som arbetat i sin lilla hörna har vi nu fått upp ögonen för att vi behöver delta i ett nätverk i vår region som är uppmuntrande. Vi behöver varandra. X2 Församlingen är viktig i samhället, känd av de allra flesta Arjeplogsbor. Tycker att vi är en framåt församling på många sätt, inte en typisk "inlandsförsamling". Den sordin som kan finnas i utflyttnings och nedläggningsbygder, och även då prägla församlingen på orten finns inte hos oss. Vi har en framtidstro, idéer, vill utveckla, har visioner, och tror att Gud är minst lika stor i en liten utflyttningsbygd som i storstan! Känner oss trygga och väl förankrade i vad vi vill och vad vårt mål är. Vi får dock inte bli så "homogena" som grupp att det inte finns plats för människor som sticker ut; alla ska inte tycka likadant. Det är bra om det spretar lite, att någon vågar ifrågasätta ibland, så man får tänka till lite. Jag tycker att vi arbetar bra ihop, att det är högt i tak och att församlingen verkligen vill något och är på väg. 53
© Copyright 2024