1. No category

Avsedd för
Energimarknaden
Dokumenttyp
Rapport
Datum
September 2013
KORTSLUTNING I KRAFTBRANSCHEN
FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ EN ELMARKNAD I
FÖRÄNDRING
KORTSLUTNING I KRAFTBRANSCHEN
FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ EN ELMARKNAD I
FÖRÄNDRING
Revidering
Datum
Utfört av
Kontrollerad
av
Godkänd av
ISBN.
Christian Haeger
2013/09/13
Christian Haeger, Fredrik Larsson, Rickard Dahlgren,
Susanna Sonander, Katarina Liljefors
Ola Odebäck
Ola Odebäck, Bent Johannesson
978-91-637-4042-8
FÖRFATTARNA
Christian Haeger
Managementkonsult
Fredrik Larsson
Managementkonsult
Susanna Sonander
Managementkonsult
Katarina Liljefors
Managementkonsult
Ramböll
Krukmakargatan 21
Box 17009
SE-104 62 Stockholm
T +46 (0) 8 568 494 40
F +46 (0) 10 615 20 00
www.ramboll.se
Rickard Dahlgren
Managementkonsult
RAMBÖLL
Ramböll
Ramböll grundades 1945 i Danmark och har idag nästan 10.000 anställda fördelade på 200
kontor i 22 länder. Ramböll håller en ledande position på Nordenmarknaden och erbjuder
konsulttjänster inom bygg, transport, miljö, energi, olja och gas och management consulting.
Ramböll erbjuder lösningar till globala utmaningar från ett holistiskt perspektiv. Världen står inför
överväldigande "mega-trender" som klimatförändringar och urbanisering som kräver globala
lösningar. Vi strävar efter att vara i framkant med att leverera lösningar som gör genuin skillnad
till våra kunder, miljön och samhället i stort.
Ramböll strävar efter att främja hållbar utveckling, kollektivt medborgarskap och att ta ett
övergripande holistiskt ansvar i allt vi gör. Vi tror på samarbeten baserat på tillit, integritet,
transparens och professionalism.
Rambölls lokala erfarenhet och förståelse i kombination med globala expertis, starka etiska
policies och helhjärtade belsutsamhet att överträffa förväntningar möjliggör innovativa och
precisa lösningar i allt vi gör. Nedan ges exempel på tjänster vi erbjuder våra kunder:
Bent Johannesson
CEO
Ramböll Sverige
Ola Odebäck
Senior Director
Ramböll Management Consulting Sverige
1
RAMBÖLL
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning
1.
Inledning
1.1
Disposition
1.2
Metod
2.
Elmarknaden
2.1
Drivkrafter
2.2
Trender
2.2.1
En stabil eller minskande elkonsumtion
2.2.2
En ökande och förändrad produktion
2.3
Leveranssäkerhet kräver ett flexibelt elsystem
2.4
Nya affärsmodeller
3.
Effekter på kort sikt
3.1
Marginalprissättning ger stora effekter av små förändringar
3.2
Med sänkta priser faller investeringskalkylerna för många på marknaden
3.2.1
Mindre aktörer förväntar sig högre priser
3.2.2
Volatiliteten i systemet ger olika pris för olika produktionsslag
3.2.3
Många mindre elproducenter kan förväntas gå i konkurs
4.
Effekter på lång sikt
4.1
Kommer vi bygga ny kärnkraft i Sverige?
4.2
Kommer Europa att höja ambitionen avseende fossila utsläpp?
4.3
Scenario A: Låga CO2 ambitioner – Nej till ny kärnkraft
4.4
Scenario B: Låga CO2 ambitioner – Ja till ny kärnkraft
4.5
Scenario C: Höga CO2 ambitioner – Ja till ny kärnkraft
4.6
Scenario D: Höga CO2 ambitioner – Nej till ny kärnkraft
5.
Källor och intervjuer
5.1
Intervjuer
5.2
Rapporter
5.3
Statistik
5.4
Deltagare i Ramböll Energy Survey 2013
2
4
5
6
6
7
7
8
8
9
12
13
14
14
15
16
17
18
19
19
20
20
22
22
23
25
25
25
25
26
RAMBÖLL
FIGURFÖRTECKNING
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
1. Överblick disposition
2. Sammanfattning kapitel 2
3. Politisk balansakt mellan ekonomi och miljö
4. Komplex kontext för elbranschen
5. Elkonsumtion Sverige
6. Hur tror du att elanvändningen kommer utvecklas till och med 2023?
7. Elproduktion Sverige
8. Kärnkraftens historiska och prognosticerade produktion
9. Elcertifikat - Pris, produktionsmål & produktionsutfall
10. Korrelation mellan produktion & konsumtion för vind- och vattenkraft
11. Sammanfattning
12. Rörlig och fast kostnad per produktionsslag
13 Priseffekt av en produktionsjustering (Extrem scenario)
14. Elpris Nord Pool Spot och branschbedömning av framtida priser
15. Pris German Power Future 3Y & Nord Pool Future 5Y
16. Pris per produktionsslag
17. Sammanfattning
18. Scenariomodell
19. Scenariomodell sammanfattning
3
RAMBÖLL
SAMMANFATTNING
Den svenska elkonsumtionen har legat stabil under de senaste 20 åren. Givet prognoser på en
lägre ökning av BNP och befolkning samtidigt med ett fortsatt stort arbete inom energieffektivisering finns inga tecken som pekar på ett trendbrott mot ökande elkonsumtion.
De senaste 10 åren har den svenska elproduktionen ökat genom tillförsel av mer bioenergi och
vindkraft. Trenden med ökad förnybar el, främst vindkraft, har drivits fram av elcertifikaten, det
marknadsbaserade svenska subventionssystemet för förnybar el. Elcertifikatsystemet indikerar
att ytterligare 10TWh/år i förnybar el kommer skapas fram till 2020. Samtidigt har den svenska
kärnkraften moderniserats, något som lett till kortsiktiga driftsstörningar men även en ökad teknisk livslängd och högre effekt. Moderniseringen av kärnkraften förväntas redan de närmaste
åren öka elproduktionen i Sverige med ca 10-15TWh. Totalt kommer alltså elproduktionskapaciteten öka med ca 20-25TWh/år. Detta motsvarar ca 15 % av den svenska elmarknaden.
Med en stabil eller minskande elkonsumtion samtidigt som produktionen ökar skapas ett tryck
nedåt på priserna. Effekten av detta, givet den marginalkostnadsmodell som används på Nord
Pool Spot, är att små förändringar i marknadsförutsättningar kan ge stort avtryck i priserna.
Vindkraftsproducenter kan förvänta sig ett ännu lägre elpris. Detta beror på att de timmar när
vinden blåser blir tillgången på el god medan den blir sämre de timmar när vinden inte blåser. På
en marknad med god tillgång är priserna lägre än en marknad som är närmare brist. De timmar
när vindkraften producerar som mest blir alltså priserna lägre än de timmar när den producerar
som minst. För 2011 och 2012 ger detta en ytterligare intäktsminskning för vindkraften på 5-6%.
Låga elpriser är alltså att vänta till ca 2030 när avvecklingen av den svenska kärnkraften börjar
intensifieras.
Efter 2030 är marknadsläget mer osäkert. I samarbete med ett flertal stora aktörer på den
svenska elmarknaden har utbyggnad av ny svensk kärnkraft och EU:s ambitioner för växthusgaser identifierats som de två mest avgörande frågorna för hur den svenska och europeiska elmarknaden ser ut efter 2030.
Utifrån detta skapas en scenariomodell med fyra olika utfall. Dessa pekar på tydliga skillnader i
vilka möjligheter och utmaningar som såväl marknadsaktörer som politiker behöver hantera beroende på den valda vägen. Scenarioanalysen visar att en framtid utan ny kärnkraft och med
höga klimatambitioner kräver utveckling och implementering av många nya innovativa lösningar
för att inte leda till kraftigt ökade fossila utsläpp.
4
RAMBÖLL
1.
INLEDNING
Energibranschen i Sverige och Europa står inför stora förändringar. Elproduktionen ställs om till
ett mer hållbart system med mindre fossilbaserad produktion, med hjälp av subventionssystem
som driver fram nyinvesteringar i förnybar elproduktion. Detta innebär helt nya marknadsförutsättningar. Precis som på alla marknader i förändring finns stora möjligheter för de som tidigt
anpassar sig till den nya situationen.
Konsulterna på Ramböll Management Consulting har i över 20 års tid arbetat med reglerade
branscher i förändring. Under 1990-talet var det järnvägen, Posten och flygbranschen som avreglerades. Sedan blev det telekombranschen, elkraftsindustrin och sjukvården som avreglerades
och konkurrensutsattes. Men den situation som delar av kraftbranschen nu står inför är svår att
finna historiska likheter i.
Med sin breda expertis inom allt från tekniska energistrategier till affärsstrategi och -modeller har
Ramböll en unik förutsättning att hjälpa företag och organisationer att navigera nya förutsättningar på marknaden.
För att få djupare förståelse för hur branschen ser på sina utmaningar har Ramböll därför valt att
gå ut till de sanna experterna på energifrågor, nämligen företag och organisationer på energimarknaden. Utifrån deras svar, tankar och funderingar har Ramböll analyserat marknadens nuläge och effekterna dagens trender får på den framtida elmarknaden.
Rambölls förhoppning är att denna studie ska ge ett helhetsperspektiv över de viktigaste trenderna som påverkar den svenska kraftbranschen och att den ska hjälpa att hantera framtiden. Vi
önskar också att ansvariga politiker ska förstå åt vilket håll energibranschen är på väg och att de
tillsammans med branschen kan ta ett ansvar för att skapa en långsiktig hållbar energiförsörjning.
Sist vill vi också uppmana alla aktörer att se dessa förändringar för vad de faktiskt är, en källa till
nya möjligheter.
5
RAMBÖLL
1.1
Disposition
Nedan inleds rapporten med en kortare metodgenomgång. I kapitel två beskrivs marknadens
drivkrafter och trender. Dessa ligger sedan till grund för analysen i kapitel tre som beskriver vilka
kortsiktiga effekter dessa ger marknaden. I kapitel fyra målar vi upp fyra scenarion som baseras
på huruvida kärnkraften kommer att vara en fortsatt del av svensk kraftproduktion och den
europeiska ambitionsnivån avseende begränsning av utsläpp från fossilbaserade källor.
Kapitel tre och fyra inleds med korta sammanfattningar som visar på de huvudsakliga slutsatserna som dras i kapitlen.
Figur 1. Överblick disposition
1.2
Metod
Ramböll har tagit fram denna rapport i samarbete med branschaktörer i syfte att belysa och förbereda industri och energibolag på dagens och framtidens utmaningar.
Inledningsvis genomförde Ramböll ett 40-tal djupintervjuer med representanter från aktörer
inom elbranschen, bland annat:
•
•
•
•
•
•
Kraftbolag
Nätbolag
Elhandelsbolag
Förvaltare
Industri
Akademi
Utifrån deras bedömningar har en enkät formulerats med frågor om framtida trender. Undersökningen har riktat sig till VD:ar inom små och medelstora kraftproducenter och fått 69 kompletta
svar.
Analys har gjorts av data från bland annat Svenska Kraftnät, Energimyndigheten, Eurostat och
Nord Pool Spot. Några av analyserna presenteras i rapporten.
Rambölls scenarier för den långsiktiga utvecklingen har utvecklats i samarbete med ett tiotal
större elproducenter och representanter för svensk basindustri. Scenariomodellen är för marknaden i stort snarare än för en enskild marknadsaktör detta gör att den är baserad på avsevärt
mindre teknisk data än Rambölls sedvanliga scenarion.
Totalt har över 100 aktörer på och runt den svenska elmarknaden varit delaktiga i att forma rapporten. Ramböll vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med sin kunskap och sina bedömningar av framtiden.
6
RAMBÖLL
2.
ELMARKNADEN
Figur 2. Sammanfattning kapitel 2
Den svenska elkonsumtionen har legat stabil under de senaste 20 åren. Givet prognoser på en lägre ökning av BNP och befolkning samtidigt med ett fortsatt stort arbete
inom energieffektivisering finns inga tecken som pekar på ett trendbrott mot ökande
elkonsumtion.
De senaste 10 åren har den svenska elproduktionen ökat genom tillförsel av mer bioenergi och vindkraft. Trenden med ökad förnbar el, främst vindkraft, har drivits fram av
elcertifikaten, det marknadsbaserade svenska subventionssystemet för förnybar el.
Med en stabil eller minskande elkonsumtion samtidigt som produktionen ökar skapas
ett tryck nedåt på priserna.
2.1
Drivkrafter
Likt andra marknader präglas energimarknaden av pris, utbud och efterfråga. Utöver detta påverkas marknaden i hög utsträckning av politiska beslut i Sverige, Europa och på global nivå. En
av de huvudsakliga politiska drivkrafterna är klimat- och miljömål på Europanivå. I syfte att
uppnå dessa mål skapas subventioner och andra incitament för att stimulera utbyggnad av förnybar energi och minska CO2 utsläppen. Samtidigt som incitamentsystemen reducerar CO2 utsläpp skapar de, ofta oförutsedda, konsekvenser på en konkurrensutsatt marknad.
Figur 3. Politisk balansakt mellan ekonomi och miljö
Utöver politiska beslut kring miljö- och klimatmål påverkas energibranschen av en mängd faktorer som pågår samtidigt och har påverkan på varandra. Några exempel är teknologisk utveckling av exempelvis smarta nät och plushus, ekonomiska faktorer som följd av globalisering och ytterligare politiska drivkrafter i form av försörjningstrygghet och effektiv marknad. Tillsammans
skapar dessa en komplex situation som är svår att överblicka. Nedanstående figur är en sammanfattning av många av de faktorer som marknaden själva lyfter under intervjuer. Dessa visar
både på komplexiteten i elmarknaden och på hur mycket utveckling som sker kopplat till elmarknaden.
7
RAMBÖLL
Figur 4. Komplex kontext för elbranschen
Källa: Sammanställning utifrån Ramböll Energy Survey och intervjuer
2.2.1
Trender
En stabil eller minskande elkonsumtion
Den svenska elkonsumtionen har varit stabil de senaste 20 åren. Givet en växande befolkning
och en kraftig ökning av BNP hade det varit rimligt att förvänta sig en ökad elkonsumtion. Detta
har bromsats av energieffektiviseringar och förändringar i svensk industriproduktion.
Figur 5. Elkonsumtion Sverige
180
160
140
120
TWh/år
2.2
100
80
60
40
20
0
1975
1980
Bostäder och service
1985
Industri
1990
1995
Distributions-förluster
2000
2005
Fjärrvärme, raffinaderier
2010
Transporter
Svensk elkonsumtion mellan 1975 och 2011.
Källa: Energimyndigheten 2012
Jämfört med den historiska utvecklingen förväntas befolkningen och BNP öka i lägre takt. De
kommande 20 åren prognosticerar SCB en avtagande befolkningsökning jämfört med de senaste
10 åren (SCB 2013). Konjunkturinstitutet förväntar sig en lägre BNP ökning fram till 2035, detta
är lägre än den historiska utvecklingen sedan 1993 (Konjunkturinstitutet 2012).
8
RAMBÖLL
Det pågår också mycket arbete inom energieffektivisering. Exempel på åtgärder som genomförs
eller kan förväntas genomföras på bred front är byggandet av plushus (som genererar mer el än
de använder), effektivare hushållselsapparater och renovering av miljonprogramsområden. Samtidigt har det skett en omställning av svensk basindustri där mekanisk pappersindustri, som har
en mycket stor elanvändning, stängt ner.
"Jag tror att konsumtionen kommer minska
Detta beräknas enligt företrädare för basindui takt med allt smartare energilösningar."
strin redan ha gett en effekt motsvarande ca
Vindkraftsproducent
en kärnkraftsreaktor.
Med en lägre tillväxt i ekonomin, en minskande befolkningsökning och ett fortsatt omfattande arbete med energieffektiviseringar är det svårt att se att trenden med stabil konsumtion skulle brytas till förmån för en betydande ökning. Ramböll ser det som mer troligt att konsumtionen kommer minska än att den kommer öka. Denna bedömning delas enligt Ramböll Energy Survey 2013
av elbranschen.
Figur 6. Hur tror du att elanvändningen kommer utvecklas till och med 2023?
Öka med mer än
5% (drygt 7TWh/år)
Minska med mer än
5% (drygt 7TWh/år)
17 %
11 %
Stabil (+/- 5%)
73%
Vet ej
5%
Branschbedömning av framtida elanvändning. n=75
Källa: Ramböll Energy Survey 2013
2.2.2
En ökande och förändrad produktion
Den svenska elproduktionen består huvudsakligen av vattenkraft och kärnkraft. Dessa källor svarar för ca 80 % av den svenska elproduktionen. Historiskt har detta gett Sverige, inte minst
svensk industri, tillgång till leveranssäker och billig el med låga koldioxidutsläpp.
Även historiskt har svensk elproduktion huvudsakligen bestått av vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraften började byggas ut redan i början av 1900-talet och fram till mitten av 1960-talet bestod svensk elproduktion nästan uteslutande av vattenkraft. Med kärnkraftens utbyggnad i mitten på 1970-talet sker en stor förändring av svensk elproduktion. På ett decennium syns en ökning med mer än två tredjedelar i den totala elproduktionen.
9
RAMBÖLL
Figur 7. Elproduktion Sverige
180
160
140
TWh/år
120
100
80
60
40
20
0
1975
Vattenkraft
1980
Kärnkraft
1985
1990
Värmekraft
1995
Kraftvärme
2000
Kondenskraft
2005
Gasturbin
2010
Vindkraft
Svensk elproduktion mellan 1975 och 2012.
Källa: Energimyndigheten 2012
Kärnkraften och vattenkraften har kompletterats av främst kraftvärme och värmekraft. Under
andra halvan av 00-talet skedde en relativt kraftig utbyggnad av svensk bioenergi som syns i figur 7.
Trots att vindkraften har en förhållandevis lång historia i Sverige tog utbyggnaden inte ordentlig
fart förrän i mitten av 2000-talet. Detta har gjort att Sverige fortfarande är ett ganska litet land i
vindkraftssammanhang. På grund av en snabb teknikutveckling och ett gynnsam
subventionssystem sker dock nästan alla nyinvesteringar i svensk elproduktion i form av
vindkraft, något som gör att vindkraften snabbt blir en allt viktigare komponent i det svenska
elsystemet.
Att se trender i svensk elproduktion försvåras av de stora variationerna mellan olika år. Dessa
variationer beror främst på mängden nederbörd och, de senaste åren, även driftsproblem i
kärnkraften. Det går dock att se tre stora utvecklingar:
• En omfattande modernisering av svensk kärnkraft som lett till kortsiktiga driftsproblem,
en förlängd planerad driftstid och långsiktiga effekthöjningar
• Utbyggnad av svensk bioenergi
• Utbyggnad av svensk vindkraft
Den svenska kärnkraften har varit i drift ca 30 år. Efter moderniseringar som genomförts
motsvarar detta ungefär hälften av deras livslängd. Figur 8 visar på historisk och planerad
produktion i de svenska kärnkraftverken. De kommande dryga 10 åren förväntas produktionen
ligga högre än historiskt, dels beroende på minskade driftsproblem och dels beroende på
effektökningar.
Enligt kärnkraftsindustrin beror driftsproblemen huvudsakligen på problem kopplade till moderniseringarna som genomförts. Då dessa nu är till stor del genomförda förväntas driftsproblemen
dock minska.
10
RAMBÖLL
Figur 8. Kärnkraftens historiska och prognosticerade produktion
80
70
Twh/år
60
50
40
30
20
10
0
1975
1985
1995
2005
2015
2025
2035
2045
Historisk och planerad kärnkraftsproduktion i Sverige
Källa: Energimyndigheten 2012 och Vattenfall
Utbyggnaden av bioenergi och vindkraft är till stor del en konsekvens av elcertifikatsystemet, ett
marknadsbaserat subventionssystem. Systemet fungerar genom att priset på elcertifikat anpassas till att vara precis så högt, eller lågt, som behövs för att så kostnadseffektivt som möjligt
uppnå det politiska målet på 25TWh per år i ny förnybar elproduktion. Sedan systemet infördes
kan man se att utbyggnadstakten legat väl i linje med lagstiftarens mål, se figur 9.
600
30
500
25
400
20
300
15
200
10
100
5
0
2005
2010
2015
Mål
Utfall
2020
TWh/år
€/MWh
Figur 9. Elcertifikat - Pris, produktionsmål & produktionsutfall
0
Pris
Pris på elcertifikat 2003 till 2013 och produktionsmål samt utfall för elcertifikatsystemet. Den gröna linjen illustrerar utbyggnadsmålet av förnybarproduktion fram till och med 2020. Den turkosa linjen är det faktiska utfallet av byggnationen. Den svarta linjen illustrerar priset på elcertifikat i €/MWh.
Källa: Svenska Kraftnät (2012) samt CESAR (2013)
Sedan januari 2012 ingår även Norge i elcertifikatsystemet. Detta innebär att norska nyinvesteringar i förnybar el får elcertifikat samtidigt som norska konsumenter tvingas köpa elcertifikat.
Detta ger ökade möjligheter för investerare att hitta kostnadseffektiva möjligheter att producera
ny förnybar el.
Målet för den svenska delen av elcertifikatsystemet är att skapa 25 TWh/år i ny förnybar elproduktion mellan år 2002 och 2020. Givet marknadsmekanismens goda anpassningsförmåga och
den historiska förmågan att uppfylla satta mål är det rimligt att förvänta sig att målet uppnås.
11
RAMBÖLL
Resultatet av elcertifikatsystemet har, som tidigare nämnts, blivit en kraftig utbyggnad av förnybar el i Sverige. Inledningsvis innebar detta att byta bränsle i existerande kraftvärme och värmekraftverk från fossila bränslen till biobränslen. På senare år har utbyggnaden av vindkraft tilltagit
kraftigt samtidigt som användningen av kvotpliktig el, alltså el som inte används av så kallade elintensiva industrier, har minskat. Detta har lett till att målen i elcertifikatsystemet har överträffats och att priserna på elcertifikat blivit låga, två trender ett flertal aktörer förutspår kommer
fortsätta. Trots att priserna är låga anses elcertifikatsystemet, av i stort sett samtliga Ramböll
pratat med, vara ett mycket stabilt och välfungerande system. De diskussioner som förs om att
justera systemet har främst rört en förlängning och ambitionshöjning. Utbyggnaden av förnybar
el i Sverige kan därför förväntas fortsätta i åtminstone nuvarande takt fram till 2020.
Sammantaget är det troligt att produktionskapaciteten på den svenska elmarknaden kommer att
öka. En summering av nuvarande ambitioner i elcertifikatsystemet och effektökningen i kärnkraften ökar produktionen med ca 20-25 TWh
per år redan 2020. Detta ligger i linje med
"Vi kommer ha ett stort överskott i framtibedömningar från marknaden. Kraftbolag
den, vi bygger mer än vad som behövs
Ramböll intervjuat bedömer att utbudet i
samtidigt konsumtionen kommer minska.
Norden fram till 2030 kommer att öka, framAlla länder vill dessutom exportera."
förallt drivet av vindkraften men även av utElproduktionsbolag
byggnaden av kärnkraft i Finland.
2.3
Leveranssäkerhet kräver ett flexibelt elsystem
Ett fungerande elsystem kräver att produktion och konsumtion i varje givet ögonblick är lika
stora. Om produktion och konsumtion inte matchar varandra ökar eller minskar frekvensen i elnätet vilket får konsekvenser såsom elavbrott och minskad livslängd på elektrisk apparatur. En
jämn elförsörjning är avgörande inte minst för basindustrin, där elavbrott på enstaka millisekunder kan orsaka produktionsstopp på flera timmar. Detta gör att inte bara produktionskapaciteten
är viktig när man tittar på ett energislag. Även möjligheten att anpassa tillgången till efterfrågan
är viktigt.
Vattenkraften är en mycket anpassningsbar källa till el, produktionen kan stängas av eller sättas
på genom att öppna eller stänga en lucka. Tillsammans med mindre mängder fossil kraft, används därför vattenkraften för att balansera det svenska elsystemet. Kärnkraften är dyr och
tidsödande att starta och stoppa men levererar vanligtvis ett jämnt flöde av el. Detta skapar en
tillförlitlig miniminivå i elförsörjningen.
Produktion av vindkraft är svår att anpassa utifrån behov utan styrs istället av vindförhållanden.
Detta betyder att i ett system med hög andel vindkraft kommer det vara god tillgång på el när
vinden blåser och låg tillgång på el när vinden inte blåser. I data över svensk elkonsumtion och
elproduktion, illustrerat i figur 10, syns detta genom att det saknas ett samband mellan mängden
vindkraft och den totala konsumtionen av el i Sverige. Vindkraft är därför en energikälla som tillför volatilitet i produktionsledet. Detta får konsekvenser för behovet att reglera andra delar av elsystemet, exempelvis genom vattenkraft, gaskraft eller möjligheter att anpassa konsumtionen.
12
RAMBÖLL
Figur 10. Korrelation mellan produktion & konsumtion för vind- och vattenkraft
Total konsumtion MWh/h
25000
Vindkraft
y = -0,42x + 20129
R² = 0,01
20000
Vattenkraft
y = 0,99x + 10318
R² = 0,92
15000
10000
5000
0
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000
Vind-/Vattenkraftsproduktion (MWh/h)
Vindkraft
Vattenkraft
Diagrammet visar den totala konsumtionen av el och produktionen av vind- och vattenkraft för samtliga timmar under 2012 (totalt 8784 datapunkter per produktionsslag). Linjär regression har genomförts vilket resulterat i räta linjens ekvation (y=kx+m) samt ett mått på linjens prediktionskraft (R2). Ett R2 på 1 indikerar en
perfekt korrelation mellan linjens ekvation och datapunkterna, ett värde på -1 en perfekt negativ korrelation
och ett värde på 0 ett fullständigt slumpmässigt förhållande. Skillnaden mellan vindkraften, som har ett nästan perfekt slumpmässigt förhållande till den totala konsumtionen, och vattenkraften, som anpassas till den totala konsumtionen, syns både visuellt och genom den kraftiga skillnaden i R2-värde.
Källa: Rambölls analys av data från Svenska Kraftnät
2.4
Nya affärsmodeller
Delvis kopplat till utbyggnaden av förnybar elproduktion sker en utveckling mot ett mer decentraliserat elproduktionssystem. Traditionellt har elsystem baserats på att en central elproducent
producerar el, och att en leverantör levererar el till en elkonsument. Relationen mellan dessa parter har varit enkel avseende betalningsströmmar. Idag däremot finns möjlighet för mikroproducenter att mata in egenproducerad el i systemet, i takt med att utbyggnad av smarta nät sker.
Denna utveckling drivs ofta av både ekonomiska och mjuka värden hos den enskilda mikroproducenten. Denna utveckling utmanar den traditionella affärsmodellen hos många kraftbolag.
13
RAMBÖLL
3.
EFFEKTER PÅ KORT SIKT
Figur 11. Sammanfattning
Effekten av minskad eller stabil konsumtion och ökad produktion är, givet den marginalkostnadsmodell som används på Nord Pool Spot, att små förändringar i marknadsförutsättningar kan ge stort avtryck i priserna. Vindkraftsproducenter kan förvänta sig
ett ännu lägre elpris. Detta beror på att de timmar när vinden blåser blir tillgången på
el god medan den blir sämre de timmar när vinden inte blåser. Låga elpriser är att
vänta till ca 2030 när avvecklingen av den svenska kärnkraften börjar intensifieras.
Marginalprissättning ger stora effekter av små förändringar
Nordiska elproducenter säljer huvudsakligen sin el, direkt eller indirekt, via Nord Pool Spot. Prissättningen på Nord Pool Spot sker genom så kallad marginalprissättning. Marginalprissättning innebär att produktionsslag med låga rörliga kostnader kommer att få sälja sin el först. Produktionsslag med höga rörliga kostnader kommer inte att få sälja när efterfrågan är låg. Det innebär
också att det dyraste produktionsslaget i drift sätter priset för all produktion.
Fördelningen i rörliga och fasta kostnader varierar mellan olika produktionstyper. Förnybar elproduktion som vind- och vattenkraft har lägre rörliga kostnader i jämförelse med fossil elproduktion
som kol och gas. Skillnaderna illustreras i diagramet nedan.
Figur 12. Rörlig och fast kostnad per produktionsslag
100,0
80,0
öre/kWh
3.1
60,0
40,0
20,0
0,0
Rörlig kostnad
Produktionskostnad per produktionsslag
Källa: Beräkning utifrån Elforsk 2011
14
Fast kostnad
RAMBÖLL
På mycket kort sikt, åtminstone upp mot några timmar, kan det rörliga priset vara avsevärt lägre
än i diagrammet ovan. Kostnaden för att stänga av ett kärnkraftverk, eller ett vindkraftverk som
står och går, är så pass hög att det är billigare att producera el än att inte göra det. På marknader som tillåter det, exempelvis den tyska, händer det därför att priset på el enstaka timmar är
negativt, producenterna betalar alltså för att konsumenterna skall använda el.
Figur 13 Priseffekt av en produktionsjustering (Extremscenario)
Modell över marginalprissättning som visar effekterna av ökad vindkraftsproduktion en hypotetisk timma.
Detta innebär att när det, genom politiska styrmedel, tillkommer en stor mängd elproduktion
med låga rörliga kostnader så minskar användningen av produktionsslag med höga rörliga
kostnader. Konsekvensen är ett minskat pris för alla och en minskad försäljning för producenter
med höga rörliga kostnader.
Modellen ovan visar en hypotetisk timma elproduktion och konsumtion i ett system liknande det
svenska. Det nedre diagrammet visar på effekten av att införa vindkraft ungefärligen
motsvarande målen i elcertifikatsystemet. Syftet med modellen är att illustrera de kraftiga
priseffekter som en förhållandevis liten justering i produktionssystemet kan få. För den
hypotetiska timman, som kan betraktas som ett extremexempel, i modellen sjunker priset från
ca 40 öre/kWh till ca 20öre/kWh genom införandet av ny förnybar el.
3.2
Med sänkta priser faller investeringskalkylerna för många på marknaden
Marginalprissättningen innebär att en förhållandevis liten ökning av produktionskapacitet med
låga rörliga kostnader kan få stora konsekvenser för priserna på elmarknaden. Med en förväntad
stabil eller minskad konsumtion samtidigt som den förnybara produktionskapaciteten, med låga
rörliga kostnader, ökar genom politiskt drivna stödsystem uppstår en överkapacitet på marknaden. Detta yttrar sig genom lägre priser. Ramböll genomförde intervjuer under våren 2013. I
intervjuerna visade det sig att de flesta aktörer var överens om att det krävs en total ersättning
inklusive elcertifikat på 65 öre per kWh för att få lönsamhet i ett vindkraftverk. Dagens elpris på
ca 30 öre/kWh och elcertifikatpriser på 18 öre (48 öre) räcker alltså inte till. Nya siffror tyder på
att investeringen går att räkna hem vid 55 öre/kWh vilket fortfarande är över dagens prisnivåer.
15
RAMBÖLL
Mindre aktörer förväntar sig högre priser
I Ramböll Energy Survey 2013 tillfrågades verkställande direktörer på elmarknaden om hur de
bedömer framtidens elpris och konsumtion. Deltagarna representerar främst mindre och medelstora bolag. Resultatet visar att deltagarna tror på högre priser samtidigt som konsumtionen är
stabil (se figur 14) och mer produktion tillförs i systemet.
Figur 14. Elpris Nord Pool Spot och branschbedömning av framtida priser
Priser på el i Sverige vid Nord Pool Spot 2003-2012. Priset efter uppdelningen i elområden har vägts
samman till ett pris för hela Sverige. Branschens skattning baseras på ett max och ett minimum värde för
två år per respondent. Åren har slumpats fram. Linjerna baseras på linjär regression och indikerar branschens sammanfattande bedömning av de framtida elpriserna.
Källa: Nord Pool Spot samt Ramböll Energy Survey 2013. Rensat för extremvärden
Förklaringen som ges till bedömningen att priserna kommer öka trots ökande produktion och
minskande konsumtion är vanligtvis utbyggnaden av en framtida europeisk elmarknad. Genom
att integrera marknaderna antas priserna jämnas ut och de lägre svenska priserna höjs. Många
Ramböll intervjuade refererade till att de högre tyska priserna kommer jämna ut priset i Norden
när transmissionskapaciteten till kontinenten ökar. Men när Ramböll tittar närmare på prisutvecklingen dyker en annan bild upp.
Figur 15. Pris German Power Future 3Y & Nord Pool Future 5Y
70
60
German Power
Future 3Y; 37,9
50
EUR/MWh
3.2.1
40
30
Nord Pool Future
5Y; 34,5
20
10
0
jun-09
jun-10
jun-11
jun-12
jun-13
Prisutvecklingen på en German Power Future (3Y) och Nord Pool Power Future (5Y). Grafen visar tydligt en
nedåtgående trend och priskonvergens mellan Tyskland och Sverige.
Källa: Bloomberg
16
RAMBÖLL
Tvärtemot vad de svenska elproducenterna bedömer så ser vi i figur 15 hur utvecklingen på
tyska 3 åriga och svenska 5 åriga elfutures har börjat både minska och konvergera. Priserna
sjunker med andra ord mera i Europa än i Norden och prisskillnaden är i princip utraderad.
Volatiliteten i systemet ger olika pris för olika produktionsslag
Som diskuterades i kapitel 2.4 måste produktion och konsumtion av el i varje givet ögonblick
vara lika. Ansvaret för att detta sker ligger på Svenska Kraftnät. Traditionellt har elkonsumtionen
varit osäker medan elproduktionen kunnat förutsägas och anpassas efter behov. Detta har till
stor del skötts genom att slå på och av delar av den svenska vattenkraften.
Utbyggnaden av vindkraft, och i avsevärt mindre omfattning även solkraft, påverkar balansen såtillvida att produktionen inte kan styras efter behov. Vindförhållanden i Sverige anpassar sig inte
efter konsumentens elbehov utan har ett nästan perfekt slumpmässigt förhållande till elkonsumtionen. Detta innebär att det införts en osäkerhet, en volatilitet, även i produktionsledet. Dessa
effekter blir större när mängden volatil el ökar.
För producenter av vindkraftsel innebär det att när de producerar som mest el blir tillgången på
el god och när de producerar som minst el blir tillgången sämre. Eftersom priset på en vara med
god tillgång sjunker kommer dessa producenter att uppleva lägre genomsnittliga priser på sin el
jämfört med leverantörer som tillhandahåller el med en jämnare produktionsnivå eller mer flexibilitet. Detta sker trots att de varje given timma får lika mycket betalt per kWh.
I diagrammet nedan syns genomsnittliga priser för olika energislag i Sverige under 2011 och
2012. Trots att Sverige 2011 och 2012 endast producerat ca 4 % av sin el med vindkraft syns ett
genomsnittligt pris som är nästan 6 % lägre än det genomsnittliga priset. Denna effekt kan förväntas öka med utbyggnaden av mer vindkraft.
Figur 16. Pris per produktionsslag
20%
Prisskillnad mot genomsnittspris
3.2.2
15%
10%
16%
18%
5%
1%
0%
-5%
15%
10%
-6%
-5%
3%
-3%
7%
5%
-3%
-10%
-15%
-20%
Vindkraft
Vattenkraft
Kärnkraft
2011 (0%=44öre/kWh)
Gas/disel
Värmekraft
Ospec.
2012 (0%=25öre/kWh)
Diagrammet är baserat på produktions och prisdata för varje enskild timma 2011 och 2012, totalt över
17 000 datapunkter per produktionsslag. Produktionsvolymen för ett enskilt kraftslag vid en enskild timma
har multiplicerats med priset under den aktuella timmen. De totala intäkterna för ett energislag under ett år
har sedan delats med mängden producerad el vilket genererat ett genomsnittligt elpris.
Källa: Rambölls analys av data från Nord Pool Spot och Svenska Kraftnät
Ett exempel på detta är den tyska marknaden där det, enstaka timmar, varit negativa priser på
el. Detta är de timmar då förbrukningen är låg samtidigt som vinden blåser och solen skiner. När
vind- och solkraft producerar som mest är alltså priserna som lägst.
17
RAMBÖLL
3.2.3
Många mindre elproducenter kan förväntas gå i konkurs
Utifrån svaren i Ramböll Energy Survey 2013 och
Rambölls intervjuer kan många mindre aktörer
väntas vara dåligt förberedda på att hantera fortsatt låga elpriser. Antagligen kommer ett antal av
dessa uppleva en ansträngd ekonomi under den
kommande tioårsperioden.
"Många av de mindre vindkraftsproducenterna kommer att ha svårt att klara
sig."
Elhandelsbolag
Eftersom den förnybara produktionen som sker inom dessa bolag har fortsatt låga rörliga kostnader kommer de inte att stängas ner i samband med konkurser. Istället kommer de bli uppköpta
till förmånligt pris av marknadsaktörer med större balansräkningar. För ekonomiskt starka aktörer skapar utvecklingen alltså möjligheter att förvärva produktionskapacitet billigt.
18
RAMBÖLL
4.
EFFEKTER PÅ LÅNG SIKT
Figur 17. Sammanfattning
Efter 2030 är marknadsläget mer osäkert. I samarbete med ett flertal stora aktörer på
den svenska elmarknaden har Ramböll identifierat utbyggnad av ny svensk kärnkraft
och EU:s ambitioner för växthusgaser som de två mest avgörande frågorna för hur den
svenska och europeiska elmarknaden ser ut efter 2030.
Utifrån detta skapas en scenariomodell med fyra olika utfall. Dessa pekar på tydliga
skillnader i produktionsmetoder, elpriser, innovationstryck, förutsättningar för basindustri osv.
Energibranschen i Sverige och Europa är under omvandling. Under de närmste tio till femton
åren förväntas konsumtionen ligga lågt samtidigt som mer och mer produktionskapacitet med
låga rörliga kostnader installeras. Detta leder till fortsatt låga priser under de närmsta tio till femton åren.
Efter 2030 börjar dock den befintliga
svenska kärnkraften fasas ut på allvar
och ett nytt långsiktigt marknadsläge tar
vid. Bedömningen av hur det marknadsläget ser ut får stora konsekvenser för
vilka typer av investeringar som bör göras under de kommande tio till femton åren.
”Hur ska vi hantera klimatfrågan utan att ta kol
på välfärden som behöver en fungerande basindustri”
Industribolag
Nedan följer ett exempel på en enklare scenariomodell som Ramböll arbetat fram i dialog med ett
flertal stora aktörer på elmarknaden. Modellen är uppbyggd utifrån de två viktigaste osäkerheterna Ramböll identifierat på marknaden och beskriver vilka konsekvenser olika utfall får på åtta
områden. Eftersom scenariomodellen är för marknaden i stort snarare än för en enskild marknadsaktör underbyggs den med avsevärt mindre teknisk data än Rambölls sedvanliga scenarion.
De två huvudsakliga osäkerheter som identifierats rör installation av ny kärnkraft i Sverige och
ambitionerna rörande koldioxidutsläpp i Europa. Dessa har valts i dialog med ett stort antal
marknadsaktörer utifrån att de tydligt driver andra förändringar och är avgörande för marknadens framtida läge.
4.1
Kommer vi bygga ny kärnkraft i Sverige?
Dagens kärnkraftsreaktorer har en begränsad teknisk livslängd och börjar fasas ut 2030 (se figur
8). De första reaktorerna som stängs kommer inte ha någon stor påverkan på elsystemet utan
snarare jämna ut utbud och efterfråga. Däremot behöver förlusten av de senare reaktorerna hanteras antingen genom minskad elförbrukning, ökad elproduktion eller genom import.
En möjlig lösning är att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Riksdagen beslutade 2010, med 174 röster för och 172 emot, att det skall vara tillåtet att ersätta tidigare reaktorer med nya reaktorer.
Sverige skall enligt beslutet fortsätta att ha maximalt 10 reaktorer. Röstsiffrorna visar tydligt på
den politiska osäkerhet som är kopplad till beslutet, exempelvis vid ett eventuellt maktskifte.
19
RAMBÖLL
Förutom politiska förutsättningar krävs även ekonomiska förutsättningar för ett investeringsbeslut. Dessa är mycket svåra att beräkna då kalkylerna för ny kärnkraft skiljer sig kraftigt. Energimyndigheten sammanställde 2010 internationella studier inom området och redovisade produktionspriser på mellan knappt 20öre/kWh och drygt 70öre/kWh. Kostnaderna behöver sedan,
under många decennier, täckas av ett osäkert elpris.
Processen med att få samtliga tillstånd, bedöma de ekonomiska förutsättningarna, upphandla en
leverantör samt bygga en ny kärnkraftsreaktor förväntas ta ca 15 år. [1] En förändring i de politiska eller ekonomiska förutsättningarna under denna period skulle kunna försena eller avbryta
processen.
Skulle ny svensk kärnkraft byggas antas den kunna producera el i 60 till 100 år (Energimyndigheten 2010). Denna extremt långa investeringshorisont pekar även den på behovet av långsiktiga och goda förutsättningar.
Om ingen ny svensk kärnkraft byggs kommer elen med största sannolikhet behöva ersättas med
annan el. Hur ett sådant kraftsystem skall se ut påverkas av ett antal faktorer, inte minst de
europeiska ambitionerna för minskning av växthusgasutsläpp. Utformningen av systemet, som
exempelvis kan innehålla en kraftig ökning av förnybar elproduktion från vind- och solkraft eller
en ökad import av el, får avgörande konsekvenser för såväl systemansvariga som elproducenter
och elkonsumenter.
4.2
Kommer Europa att höja ambitionen avseende fossila utsläpp?
EU har idag satt upp utsläppsmål för Europa. I syfte att få till stånd minskade utsläpp finns EUs
ETS (European Union Emission Trading System) som är ett system för handel med utsläppsrätter. Systemet sätter ett tak för mängden koldioxidutsläpp som får ske inom EU. Alla som önskar
släppa ut koldioxid får tilldelat eller köpa utsläppsrätter motsvarande sina utsläpp.
För elproducenter innebär detta ökade kostnader för produktion med fossila bränslen, främst kol,
olja och gas. Detta gör förnybara bränslen mer konkurrenskraftiga.
Priset på utsläppsrätter har blivit avsevärt lägre än förväntat på grund av bland annat minskad
tillväxt i Europa, vilket gjort att systemet haft små effekter på utsläppen. Det finns därför en
osäkerhet kring huruvida ambitionerna avseende fossila utsläpp kommer att öka, vilket i så fall
leder till ytterligare ökade kostnader på fossil kraftproduktion och ökad konkurrenskraft på förnybar produktion.
[1]
Vattenfall inkom 31 juli 2013 med en ansökan till Strålskyddsmyndigheten där man uppskattar processen med att få tillstånd till
”nästan ett decennium” och tiden från beslut till drift till ytterligare ”minst ett halvt decennium”
20
RAMBÖLL
Figur 18. Scenariomodell
Scenariomodellen tar upp de två huvudsakliga drivkrafterna för förändring på elmarknaden i Sverige och
Europa, kärnkraften och CO2 -ambitioner. De två faktorerna kommer vara avgörande för hur den framtida
Europeiska energimixen kommer att se ut. Scenarioanalysen tar sin början år 2030 då den svenska kärnkraften börjar avvecklas och en politisk lösning måste vara förankrad. De olika scenariona illustrerade som (A, B,
C och D) har alla olika förutsättningar som påverkar elproduktion, el-pris, volatilitet, innovationstryck, basindustri, transportsektorn och den europeiska elmarknaden.
4.3
Scenario A: Låga CO2 ambitioner – Nej till ny kärnkraft
Elproduktion: Den svenska elproduktionen kommer främst att utgöras av vattenkraft, vindkraft
och gaskraft. I och med högre produktion från gas kommer Sveriges CO2 utsläpp öka. Kapacitetskraft måste importeras i form av europeisk kolkraft.
El-priser: Sverige kommer att vara mer beroende av fossil kraft med höga rörliga kostnader och
importerad kapacitetskraft vilket kommer att resultera i högre priser.
Volatilitet: Volatiliteten kommer att vara begränsad. Begränsningen beror på den nyinstallerade
gaskraften i kombination med importerad kolkraft från Europa.
Innovationstryck: Högre elpriser leder till tryck mot energieffektivisering för kostnadsbesparingar i både industri och hushåll.
Förutsättningar för svensk basindustri: Om prisnivån jämnas ut till Europeisk nivå kommer
basindustrins konkurrenskraft att minska vilket ger en ökad risk för utflyttning.
Central vs de-central produktion: El kommer att produceras centralt från vindparker, vattenoch gaskraftverk. Högre priser ger ett visst ekonomiskt incitament för egenproduktion. Samtidigt
skapar elproduktionens relativt höga miljöpåverkan ett miljöincitament för egenproduktion.
Transportsektorn: Transportsektorn kommer vara fortsatt fossilbaserad eftersom bränslepriserna ligger kvar på dagens nivå.
Europeisk elmarknad: En förutsättning för att detta scenario ska fungera är en väl fungerande
Europeisk elmarknad. Sverige kommer vara beroende av importerad kolkraft vilket ställer krav
på transmissionskapaciteten och harmonisering av regelverk.
21
RAMBÖLL
Utmaningar och möjligheter: Behovet av en europeisk elmarknad gör utbyggnaden av kablar
och harmoniseringen av regelverk till en tydlig utmaning. Den minskade konkurrenskraften för
svensk basindustri påverkar den svenska handelsbalansen och antalet arbetstillfällen negativt.
Samtidigt blir det på grund av de högre priserna attraktivt att äga elproduktion, möjligtvis undantaget vindkraft.
4.4
Scenario B: Låga CO2 ambitioner – Ja till ny kärnkraft
Elproduktion: Elproduktionen sker centralt från stora kärn-, vatten-, vind-, och biokraftverk. I
Sverige, till skillnad från i Europa, fortsatt låga CO2 utsläpp.
El-priser: Då produktionen sker från kraftslag med låga rörliga kostnader kommer elpriset vara
fortsatt lågt.
Volatilitet: Låg volatilitet. Kärnkraft ger en stabil bas och vattenkraft i kombination med begränsad mängd fossil produktion hanterar toppar och dalar. Litet inslag av vind- och solkraft ger låg
volatilitet.
Innovationstryck: Inget behov av nya tekniska lösningar så som konsumtions anpassningar
samt lagring av el. Ny kärnkraft skapar behov av ytterligare forskning runt effektiviseringar och
hantering av uttjänt kärnbränsle.
Förutsättningar för svensk basindustri: Goda förutsättningar. Möjlighet till stärkt konkurrenskraft globalt på grund av låga priser och säker tillgång på el. Kärnkraften kan ses som en
svensk naturtillgång som är en svensk angelägenhet på samma sätt som exempelvis den norska
oljan.
Central vs de-central produktion: Central produktion till lågt pris skapar mindre tryck på
egenproduktion.
Transportsektorn: Transportsektorn kommer vara fortsatt fossilbaserad eftersom bränslepriserna ligger kvar på dagens nivå.
Europeisk elmarknad: Begränsade incitament för en europeisk elmarknad. Endast svenska elproducenter, som tvingas hantera låga elpriser, har ett starkt intresse av en utbyggd europeisk
elmarknad.
Utmaningar och möjligheter: Låga elpriser skapar i detta scenario tydliga lönsamhetsutmaningar för svenska elproducenter. En marknad med låga rörliga kostnader samt en normalt låg
volatilitet skapar problem med kapacitetskraft vid kalla torrår. För att hantera detta krävs utbyggda kablar eller kapacitetskraft som har mycket få driftstimmar. Scenariot skapat goda förutsättningar för svensk basindustri vilket får positiv inverkan på såväl handelsbalans som arbetstillfällen.
4.5
Scenario C: Höga CO2 ambitioner – Ja till ny kärnkraft
Elproduktion: Fortsatt kärnkraft som kan ersätta all fossil kraft. Export av svensk kraft. Vindkraft som balanseras med vattenkraft. I Europa sker omställningar mot mer förnybar produktion.
El-priser: Relativt låga priser i Sverige givet god tillgång på el. Det höga koldioxidpriset fasar ut
fossilbaserad kraft i Europa vilket höjer de europeiska priserna.
Volatilitet: Begränsad volatilitet i Sverige eftersom kärnkraften tillsammans med vattenkraften
ger en både stabil och flexibel produktion. Dock högre volatilitet i Europa som är mer beroende
av vind- och solkraft. Balaseras med gas som har höga rörliga kostnader, delvis beroende på
höga priser på CO2.
Innovationstryck: Volatilitet i Europa ger incitament för att utveckla smarta nät. En ökad andel
elfordon sätter särskilt tryck på utvecklingen av batterier. Ny kärnkraft skapar behov av ytterligare forskning runt effektiviseringar och hantering av uttjänt kärnbränsle.
Förutsättningar för svensk basindustri: Goda förutsättningar för svensk basindustri, både beroende på låga svenska elpriser och höga europeiska elpriser.
22
RAMBÖLL
Central vs de-central produktion: Produktionen förblir primärt central och storskalig. Europa
får en ökad andel de-centralproduktion i kombination med stora sol- och vindkraftsparker.
Transportsektor: Stark utveckling av el-fordon för privatbilism och kollektivtrafik i hela Europa.
Europeisk elmarknad: Stora incitament för en europeisk elmarknad utifrån ett europeiskt perspektiv. Svenska elproducenter och svensk basindustri (samt konsumenter) har skilda intressen i
frågan vilket skapar en politisk diskussion om eventuell elexport.
Utmaningar och möjligheter: Ett ur miljösynpunkt mycket attraktivt scenario. Det mest positiva för svensk basindustri.
4.6
Scenario D: Höga CO2 ambitioner – Nej till ny kärnkraft
Elproduktion: Elproduktion från vind, bioenergi och vattenkraft. Kapacitetskraft i form av gaskraftverk som ersätter kärnkraften och går på när det inte blåser leder till högre CO2-utsläpp från
svensk elproduktion.
El-priser: Det ökade behovet av gaskraft leder till högre elpriser på den svenska marknaden.
Priset höjs ytterligare av det höga priset på koldioxidutsläppen som är förenade med elproduktion
från gas. Kraftig utbyggnad av vindkraften ger ökade kostnader för distribution (nätkostnad).
Volatilitet: Mycket stor volatilitet på grund av en högre andel vindkraft. Stora problem att balansera det svenska elnätet kan skapa leveransproblem.
Innovationstryck: Stort tryck på att finna lösningar för energilagring. Demand management
kommer göra att hushållsapparater och värmeanläggningar stängs av för att anpassa efterfrågan
till en mindre produktion när det inte blåser. Smarta nät och smarta hem krävs.
Förutsättningar för svensk basindustri: Mycket tuffa förutsättningar för svensk basindustri
som får höga elpriser, inte minst genom ökade nätkostnader, och dessutom riskerar osäkra leveranser.
Central vs de-central produktion: Mycket de-central produktion där alla vill bli oberoende av
den centrala produktionen och nätbolagen. Solceller på vartenda bostadshus inklusive batterier
och annan ny teknik som kan lagra energin mellan säsonger.
Transportsektor: Stark utveckling av el-fordon för privatbilism och kollektivtrafik i hela Europa.
Lösningar för att utnyttja bilbatterier till att balansera elnätet studeras.
Europeisk elmarknad: Stor volatilitet skapar ett behov av en större marknad. De politiska diskussionerna försvåras av problemen med leveranssäkerhet skapar spänningar. En marknadsharmonisering försvåras av omfattande subventionssystem antagligen kommer se olika ut på de
europeiska marknaderna.
Utmaningar och möjligheter: Stora utmaningar för basindustri och systemansvariga i både
Sverige och Europa. Dyr el ger goda möjligheter att utveckla och sälja teknologi för att hantera
volatilitet. Höga elpriser kombinerat med hög volatilitet gör det mycket attraktivt att äga flexibel
elproduktion, exempelvis vattenkraft. Volatiliteten ger även goda möjligheter att tjäna pengar på
trading.
23
RAMBÖLL
Figur 19. Scenariomodell sammanfattning
[T - Do not delete t he followi ng li ne sin ce it co ntai ns a sec tion b reak.]
24
RAMBÖLL
5.
KÄLLOR OCH INTERVJUER
5.1
Intervjuer
Vi har genomfört ett 40-tal intervjuer med olika branschaktörer. Aktörerna är verksamma inom
kraftproduktion, distribution, handel, förvaltning, industri och akademi.
5.2
Rapporter
Berg, Forsfält och Nilsson. 2012. Specialstudier nr 30. Rapport/Konjunkturinstitutet: 103. Stockholm: Konjunkturinstitutet
ET2012:34. 2012. Energiläget i siffror. Rapport/Energimyndigheten: 631. Eskilstuna: Energimyndigheten
Energimyndigheten. Elcertifikatsystemet – ett stödsystem för förnybar elproduktion. Faktablad/Energimyndigheten. Eskilstuna: Energimyndigheten
Energimyndigheten. 2010. Kärnkraften nu och i framtiden – I Sverige och i resten av världen. ER
2010:21. Eskilstuna: Energimyndigheten
Europeiska kommissionen. 2011. Energy Infrastructure Priorities for 2020 and beyond – a blueprint for an integrated European energy network. Rapport/Europeiska kommissionen. 1049 Bruxelles, Belgien: European Commission
Europeiska kommissionen. 2013. The EU Emissions Trading System (EU ETS). Rapport/Europeiska kommissionen. 1049 Bruxelles, Belgien: European Commission
Konjunktur institutet. 2012. Sveriges ekonomi Ett långsiktscenario fram till år 2035. Rapport/Konjunkturinstitutet. ISSN 1650-996X. Stockholm: Konjunkturinstitutet
5.3
Statistik
Eurostat. Market share of the largest generator in the electricity market - annual data
(nrg_ind_331a)
Eurostat. Electricity generated from renewable sources - annual data (nrg_ind_333a)
Eurostat. Primary energy consumption - annual data (nrg_ind_335a)
Eurostat. Imports (by country of origin) - electricity - annual data (nrg_125a)
Eurostat. Exports (by country of destination) - electricity - annual data (nrg_135a)
Eurostat. Supply - electricity - monthly data (nrg_105m)
Skogsindustrin. Översikt över massa- och pappersindustrin 1980-2011
Statistiska Centralbyrån. 2013. Befolkningsutveckling 1900-2012 och prognos 2013-2060.
BE0401_2013I60_SV
Statistiska centralbyrån. Elanvändningen i Sverige efter användningsområde. Månad 1990M01 2013M06
Svenska kraftnät. Sveriges Produktion, Förbrukning och Import/Export år 2012
Svenska kraftnät. Sveriges Produktion, Förbrukning och Import/Export år 2011
Svenska kraftnät. Sveriges förbrukning och tillförsel per timme (i normaltid) år 2012
Svenska kraftnät. Sveriges förbrukning och tillförsel per timme (i normaltid) år 2011
25
RAMBÖLL
5.4
Deltagare i Ramböll Energy Survey 2013 (Självrapporterat)
AB Edsbyns Elverk
AB Hörle Bruk
AB Nissans Drift
Acimus ab
Alserkraft AB (och är professor på KTH)
Amo kabel
Assareby Kvarn och Såg KB
BillerudKorsnäs
Brohultskvarn
Bösamöllan
Claestorps fideikommiss ab
Dåverhög & Johansson HB
Egen företagare gör själv slut på hälften av min prod
Eksjö Energi AB
Energeia
Fada Kraftverk
Falbygdens Energi AB
Falu Kraft och Falu & Energi & Vatten
Finnatorps såg AB
GreenExtreme
Gunbotronix
Gunnar Björing Industriteknik
Gällö Vattenkraft AB
Göteborg Energi AB
Hjultorp Kraft AB
Hägerums Kvarn
Karlstads Energi AB
Kristinedals Herrgård
Kungsådran Kraft AB
Lidköpings Värmeverk
Linde Energi AB
Ljungby Energi AB
Lunds Energikoncernen AB (publ)
Mittkraft AB
Mälarenergi AB (Mälarenergi Vattenkraft AB)
Norda
Nybro Energi AB
Olofsgårdenskraftstation
Olofströms Energiservice AB
Qvarnsö Kraft AB
Resville Bygdegille
Röamölla
Rödeby Kraft AB
Sala- Heby Energi AB
Samkraft AB
Sheab
Skövde Värmeverk AB
Slättö Kvarn AB
Stekaremåla HB
Stora Mölla
Swedish Energy & Estate AB
Säterbo Kraft AB
Söderhamn NÄRA
Södra Skogsägarna
Tekniska Verken i Kiruna AB
Torrsjö Kraft AB
Trilleholms Kraft AB
Tråvads Kvarn
Träbena kvarn
Tärna Kraft
Ulva Kraft AB
26
RAMBÖLL
Watten i Sverige AB
Vattenkraftsbolaget
Viks Vattenkraftverk HB
Winsarp AB
Värmevärden
Västerbergslagens Kraft AB
Älvkarheds Kraft
Öljeholms Kraft
27