Praktikrapport Praktik på Barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun ITE305 INL1 Johanna Vaher [email protected] Informationsdesign - Textdesign 8-12-2011 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Hur det började Under utbildningens gång har jag blivit mer och mer intresserad av att jobba med information i en offentlig organisation. Framför allt för att jag tycker det känns mer allmännyttigt att informera om en kommuns verksamhet, istället för att till exempel göra reklam för ett privat företags produkter. Men också för den öppenhet som krävs. Allmänna uppgifter Praktikplats: Barn- och Utbildningsförvaltningen Eskilstuna Kommun Jag är väldigt glad över att jag fick praktikplatsen på Barnoch Utbildningsförvaltningen. Jag började söka i somras och var riktigt aktiv. De jag hade kontakt med under sökandet var: • Eskilstuna Kommun • Strängnäs Kommun • Skövde Kommun • Landstinget Sörmland • Trafikverket • ASSA • Centrum för lättläst • Svenska Stenarna • Eskilstuna-Kuriren • Eskilstuna-Kurirens reklamateljé • Tidningen Folket Besöksadress: Alva Myrdals gata 5, Eskilstuna Handledare: Monica Olsson, Informationsstrateg E-post: [email protected] Telefon: 016-710 10 38, 073-950 42 00 Innehållsförteckning Hur det började..............................................3 Metod............................................................3 Arbetsplatsen.................................................4 Kommunal kommunikation............................. 5 Offentliga organisationsers svårigheter i informationsarbetet.....................6 Informationsstrateg och informatör................. 7 Handledare.................................................... 9 Mina arbetsuppgifter.....................................10 Kunskap från MDH.......................................12 Kontakter..................................................... 13 Slutsatser.................................................. ...15 Källförteckning.............................................16 Bilaga 1........................................................18 Bilaga 2........................................................19 2 Först i oktober började det plötsligt hända saker, då jag upptäckte något som kommit till min studentmail. Kommunen sökte ”en driven textdesignstudent” till att praktisera och jobba med den kommande skolvalskatalogen. Precis vad jag ville! Efter att ha bett om den ansvariges telefonnummer fick jag prata med Monica Olsson, som valde mig direkt på första intervjun. Jag fick veta att det var för att jag verkade så engagerad i att jobba just i en kommun, och att min driftighet bekräftades av att jag jobbar med kårtidningen. Metod Det jag fått mest övning i på praktiken, är att skriva informationstexter baserat på intervjuer jag själv gjort. Ytterligare en sak jag praktiskt provat på är att förbättra ett textutkast skrivet av någon annan. Det som började som skuggning av ett arbetsmöte utvecklades till ett litet uppdrag – jag hjälpte personalen på Gamla Nyforsskolans skolrestaurang att fixa till sin ansökan till en tävling. Det praktiska arbete jag testat, har oftast inte gjorts på förvaltningskontoret. Det har gjorts ute på olika skolor, hemma, i skolrestaurangen och via mailkorrespondens. Därför gjorde jag också skuggning av informationsstrategens och informatörens arbete. 3 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Jag var med på: • • • • Arbetsmöte om Guldkon på förvaltningskontoret. Informationsstrategen hjälpte två skolmatsrestauranger att skriva ansökningar till tävlingen om titeln ”bästa matglädjeskola”. Intervju på Stålforsskolan. Jag följde med informatören på en intervju med rektorer, för att observera hennes intervjuteknik. Arbetsmöte om introduktionsprogram ute i Balsta. Informatören hade ett första möte om en broschyr om introduktionsprogram i gymnasiet. En förmiddag på förvaltningskontoret. Jag satt på förvaltningskontoret och jobbade med denna rapport, och observerade vad informationsstrategen gjorde. Sist och kanske till och med viktigast, gjorde jag intervjuer för egen förståelse av informationsarbetet på förvaltningen. Jag intervjuade informationsstrategen djuptgående om yrket och hennes karriärväg dit, frågade enhetschefen på barnomsorgsenheten om hur det fungerar att jobba med strategen och informatören. Sist var jag också på studiebesök hos servicegruppen (kommunens reklambyrå). Jag har valt att väva in informationen från intervjuerna i rapporten, och har bara en av dem som bilaga. Arbetsplatsen Barn- och utbildningsförvaltningen Under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, är kommunen främst uppdelad i nämnder och förvaltningar. Nämnderna ansvarar för speciella delar av servicen som kommunen ska ge, och beslutar hur pengarna ska fördelas inom nämndens område. Förvaltningen som hör ihop med nämnden utför själva servicen. (www.eskilstuna.se) Barn- och utbildningsförvaltningen är den största förvaltningen i Eskilstuna kommun. Förvaltningen har ca 120 chefer, samt en informationsstrateg och en informatör, och sköter 42 förskolor, 27 grundskolor och tre gymnasier, samt bland annat särskolan och verksamheten för funktionshindrade. Som allt annat i Eskilstuna kommun vägleds förvaltningen av den särskilda visionen: ”Eskilstuna – den stolta Fristaden -Vi är modiga och utmanar -Vi välkomnar olikheter och idéer -Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Till oss kommer du för att uppleva, inspireras och lära” 4 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Arbetsplatskultur Eftersom mitt praktiska arbete skedde mycket hemma och ute på skolor, fick jag inte så mycket erfarenhet av arbetsplatskulturen på just kontoret. Men jag fick ändå bra inblick, från att bland annat ha spenderat en förmiddag på informationsstrategens kontor. Det mesta av förvaltningen ligger i byggnaden som heter Värjan, nära Eskilstuna resecentrum. Åt båda håll när man gått in genom förvaltningens entré, går långa korridorer. Där finns många kontorsrum där personerna sitter en och en, men också konferensrum och fikarummet. Alla hälsar vänligt på varandra när man möts i denna korridor, oavsett om man är bekant med varandra eller inte. Jag uppfattar inte alls dessa anställda som tråkiga och trötta kontorsråttor. Här spexas och skämtas det för fullt mellan arbetspassen, något som också min handledare bekräftar. Hon menar att folk på barn- och utbildningsförvaltningen har barnasinnet kvar och gillar att bjuda på sig själva, kanske just för att de alla på något sätt jobbar med och för barn (Olsson, intervju). Fikarasten jag var med på på en måndagsförmiddag, var en halvtimme lång och togs i fikarummet. Samtalsämnena började med WordFeud men fortsatte sen till jobbrelaterade saker. Till exempel att ett tv-program hade kritiserat Eskilstunas skolor, och att Matematik A i gymnasiet har blivit Matematik C. Kommunal kommunikation Informationens syfte Boken Medier och kommunikation – en introduktion, menar att det är svårt att kategorisera vilken typ av information som informatörer arbetar med: ”...arbetar de med public relations, planerad kommunikation, strategisk information eller målstyrd kommunikation?” (Falkheimer 2001:86) Strategisk kommunikation har i alla fall ett uttalat mål som ska uppnås (2001:84) och det finns definitivt i förvaltningen. Kommunikationen ska ge flera förutsättningar för att kommunen ska fungera. Demokratin till exempel, skulle inte existera om folk varken visste hur man kan göra sin åsikt hörd, eller vad makthavarna har för planer. Internt skulle man inte kunna nå målen, för folk skulle inte veta vad målen var. Ett mer komplicerat syfte är också att försöka ändra den negativa inställning som finns till kommunal verksamhet, och bygga upp förtroendet genom ärlighet och insyn. (Olsson, intervju) 5 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Offentliga organisationers svårigheter i informationsarbetet Jag ser öppenheten i offentlig sektor både som en intressant utmaning, och som något som gör jobbet enklare. Meddelarfriheten gör att anställda får lämna ut uppgifter utan att organisationen har rätt att efterforska vem det var som gjorde det, och offentlighetsprincipen innebär att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (Kraft & Strandberg 2006:50). De här två lagarna gör att det är svårt att hamna i problem för att man sagt för mycket. Men öppenheten gör samtidigt saker mer komplicerade, eftersom hela stan har rätt att klaga på arbetet man gör. Informationsstrategen Monica Olsson som var min handledare, berättade vad det absolut svåraste i jobbet är: det är tungt att hantera de tillfällen då hon vet att något kommer att tas emot negativt. Det gäller att ha känsla för hur och när sådan information ska kommuniceras. Ett exempel på en knepig sak att informera om, är när skolor ska stängas för att de inte fylls tillräckligt. Genom att berätta om händelser för media, innan journalisterna själva får informationen från annat håll, kan man få positiva rubriker. Om pressen istället får reda på saken från någon annan kan artikeln istället vinklas åt att heta ”Kommunen mörkar nedskärningar”. Själva budskapet är naturligtvis inget som informatören kan rå på, denne kan bara försöka förklara på ett positivt sätt så att mottagarna kan förstå varför förvaltningen agerar som den gör. (Olsson, Intervju) Andra svårigheter med information inom offentlig verksamhet är som sagt att arbetet finansieras av skattebetalarna, och därmed alla kan ställa krav och klaga på de i verksamheten. Samhällsinformation har dessutom ofta en väldigt bred och svår målgrupp: ”alla” (Kraft & Strandberg 2006:25). Servicegruppen Servicegruppen finns till för hela kommunen, och är som en kommunal reklambyrå. De flesta informatörer gör därför inte layout själva, utan köper det av servicegruppen. De yrkeskategorier som nu finns i servicegruppen är: • • • • 6 layoutare faktura- och personalakts-skannare tryckare kopierare Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 • • • bokbindare chaufförer postbud Servicegruppen ska erbjuda så billig service som möjligt, men det är upp till informatörerna att välja mellan servicegruppen och externa byråer för specifika projekt. Min handledare tyckte dock att servicegruppen är så pass snabb och bra att det inte finns någon mening med att köpa dyrare extern kompetens (Olsson, intervju). Även om det ibland i slutändan är någon utanför kommunen som gör jobbet, går 75-80% av jobben ändå via servicegruppen, som kan skriva en lämplig offert för att hålla kostnaderna nere. Ett problem för servicegruppen är att många av beställarna har dålig kunskap om hur processen för att skapa en trycksak bör gå till, och det innebär att mycket arbete görs i onödan. Ett annat problem är samtidigt att många lämnar in halvfärdigt material, till exempel texter som inte har korrekturlästs. Det kan vara viktigt att nämna att en omorganisering håller på att ske, och att den del av servicegruppen som jag hade kontakt med, kommer att ligga under förvaltningen Konsult och uppdrag, och heta kommunikationsenheten. (Juhlin, intervju) Informationsstrateg och informatör På kommunen har man inga befattningsbeskrivningar, så vad olika personer gör i samma typ av yrke kan variera beroende på vilken kompetens man har. De nedanstående beskrivningarna utgår från vad just strategen Monica, och informatören Maja gör, och all denna information kommer från en intervju med Monica. Mer information om Monica och Maja finns under rubriken ”Handledare”. Gemensamt för både strateg och informatör är att de ska få folk att förstå vad de måste göra för att kommunicera. Det vill säga att de båda har ett coachningsuppdrag – det är inte bara att planera och producera, utan de som behöver hjälp ska också få lära sig att göra grundjobbet själva. Den viktigaste egenskapen för båda jobben, är enligt Monica att kunna skriva bra. Löneläget i kommunen ser ut så här: Högsta lön till informationsstrateg – 38 000 kr. Lägsta lön till informatör, som alltid har lägre lön än strategen – 22 000 kr. 7 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Informationsstrateg • Informationsstrategen ingår i förvaltningens ledningsgrupp och ansvarar för det övergripande informationsflödet. Strategen driver på och utvecklar informationsarbetet, och jobbar mot ledningsgruppen och nämnden, som består av politiker. • Hjälper folk i korridoren på arbetsplatsen. Pratar med skolor om hur de kan förbättra sina webbsidor. Handledare Monica Olsson är min handledare, och har förmodligen varit min viktigaste informationskälla på praktiken. Hon gav mig en introduktion om informationsarbetet på förvaltningen och jag gjorde en lång intervju med henne om både hennes nuvarande yrke, informationsstrateg, och det förra som var informatör. Dessutom har vi då och då diskuterat olika händelser jag varit med om under praktiken. Rent praktiskt gör informationsstrategen Monica bland annat detta: • Lägger ut information på webben. • Beställer saker till informationsprojekt, till exempel skolvalskatalogen som jag och informatören Maja arbetat med. • Skriver pressmeddelanden och ser till att de kommer ut • går på flera olika möten, ibland som föreläsare. • Planerar kick-off med chefen, hjälper till att tänka igenom budskapet som ska förmedlas på tillställningen, och även praktiska saker som att beställa vepa och annat material. • Skrev lokalutredningen om att det finns fler skolor än det finns elever att fylla dem (dock ingen vanlig uppgift). • Initierade och drev tjänst för att söka barnomsorg. • Skriver minnesanteckningar på möten, som hon sen renskriver och lägger upp i intranätet. • Ingår i olika nätverk för att samordna informationen i kommunen. • Hjälper personalenheten att skriva jobbannonser. Monicas karriärväg präglas, enligt henne själv, av mycket tur. Hon har jobbat som kö-administratör och systemförvaltare på barnomsorgsenheten, webbredaktör och informatör i stadshuset, och till sist kom hon som informatör till denna förvaltning, och blev inom kort erbjuden informationsstrateg-jobbet. (Olsson, intervju) En annan väldigt viktig person som nästan också varit handledare till mig, är informatören Maja Geffen. Medan Monica hjälpte mig med helheten i praktiken, hjälpte Maja mig med saker som dök upp kring skolvalskatalogen. Maja var nämligen den som hade ansvaret för den. Vi pratade bland annat igenom en konflikt mellan mig och en av rektorerna. Det var också intressant att observera Majas intervjuteknik, särskilt med tanke på att hon tidigare arbetat länge som journalist. Informatör Informatören jobbar i kvalitetsenheten på förvaltningen, och har informationsstrategen som chef. Jobben är väldigt lika, men informatören har inte lika stort ansvar, och jobbar inte så mycket med politiker. Anledningen till att informatören sitter under kvalitetsenheten, är att ingen enhet får vara mindre än 7 personer. Man kan inte ha en chef som bara är chef för en annan person. Informatören Maja gör till exempel dessa saker: • Håller workshops för medarbetare i intranät och publiceringssystemet Episerver. • Går på flera möten, men färre än strategen. • Administrerar webb och beställer inläggning av nya användare. • Samordnar skolvalskatalogen: korrektur, bilder och texter. • Är ansvarig för informationsprojekt inför gymnasievalet, som bland annat ska uppmärksammas i kommunens veckoannons i Eskilstuna-Kuriren. • Godkänner material från servicegruppen, räknar ut hur många av något som behövs och beställer. 8 Från vänster: Maja Geffen och Monica Olsson 9 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Mina arbetsuppgifter de mycket mer information än vad som fick plats. Jag spenderade mellan 60 och 90 min på att skriva varje första utkast, och skickade sedan iväg dem till den aktuella rektorn. Det jag har fått prova på är att arbeta som informatör i två projekt. Det stora projektet var skolvalskatalogen, och ett mindre var att hjälpa skolmatspersonal att skriva en ansökan till en tävling. Eftersom skolvalskatalogen beställts av skolorna, fick rektorerna chansen att ändra utkasten mycket. Alla utom en av skolorna tog denna chans, och vecka 48 då deadlinen var satt till den 30e, fick jag bevaka mailen som en hök och ha många vändor korrespondens med vissa skolor. Efter att jag fått godkännande av rektorerna skickade jag in texten till Maja, som hade ansvar för att samordna katalogen. Hon skötte sedan korrektur och skickade dem vidare till reklambyrån som ska fixa layouten. Några dagar efter att textjobbet var klart fick jag även vara med när hon och Monica valde bild till omslaget. Skolvalskatalogen Mitt jobb gick här ut på att intervjua rektorerna på 11 kommunala grundskolor, och skriva informationstexter för att visa hur skolorna skiljer sig åt. Rektorsintervjuer Jag började arbeta med projektet redan veckan innan kursen började. Efter att ha blivit intervjuad och lovad praktikplats av Monica, träffade jag både henne och Maja och gick igenom hur vi skulle jobba. Vid samma tillfälle var jag också och visade upp mig för rektorerna på ett stort möte. Sen satte jag igång med att författa och skicka ut mail för intervjubokning. Ansökan till Arla Guldko, Bästa matglädjeskola När jag skulle skugga ett av Monicas arbetsmöten, utvecklades det till mer praktiskt arbete. På mötet skulle Monica hjälpa två skolmatsrestauranger, Lundbyskolan och Gamla Nyforsskolan (som gör mat till Björktorpsskolan och Engelska skolan). De skulle ansöka om en fin titel i tävlingen Arla Guldko, nämligen ”Bästa matglädjeskola”. Alltså behövde de noggrant skriva varsin ansökan som visade hur de förtjänade den titeln. Min första rektorsintervju blev tisdagen den 8e nov, samma dag som kursstarten. De sista gjorde jag fredagen den 25e nov. I början tog jag (utöver mina anteckningar) hjälp av ljudinspelningsutrustning som jag lånat av skolan. Efter 3-4 intervjuer kände jag att det inte behövdes längre. Jag hade fått en lista på frågor att ställa under intervjuerna, och jag omformulerade dem en smula för att de skulle passa mig bättre. Men jag hade alltid frågorna framme som stöd, för att vara säker på att täcka allt som behövdes. Jag fick ta hand om Gamla Nyforsskolan och träffade dem 3 gånger. Jag läste igenom flera utkast till ansökan, sammanslog det bästa ur dem, och gav kritik och förslag på ändringar i flera omgångar. Jag tittade också på bilder de tänkte ha med, förbättrade ljus och färgton i dem, och var budbärare när jag bad Monica om hjälp med innehållet i texten. Textarbete Efter att jag gjort en intervju, väntade jag högst 3 dagar med att skriva rent den. En stor utmaning var urvalet, eftersom texten bara fick vara 1000 tecken, och intervjuerna generera- Jag intervjuar Årbyskolans rektor, Karin Dahlin. 10 Jag och Monica hjälper skolmatsrestauranger att skriva ansökningar. 11 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Kunskap från MDH Något som var väldigt roligt på praktiken, var att kunna använda mina egna kunskaper som källa när jag motiverade saker. Att själv kunna lita på att jag visste varför vissa saker i texter borde ändras, och att även de flesta andra litade på att jag har professionella kunskaper direkt i huvudet. Men självklart kommer dessa kunskaper från andra än mig själv, och här följer en enkel redogörelse av var kunskaperna jag använt kom från. Intervjuer För att förbereda mig inför de många intervjuerna läste jag ur Björn Hägers bok Intervjuteknik (2007). Här fick jag många praktiska tips, till exempel hur man är en god lyssnare. Som bekant fick vi även i denna kurs en föreläsning om intervjuteknik, något jag hade användning av (Halldestam, 8-11-11). Text - språkligt Att skriva med korrekt språkbruk är en färdighet som vi alla har övat på långt innan vi kom till MDH och Informationsdesign. Men vi har även fått verktyg för det i utbildningen, både genom litteratur, som Språkrådets Svenska skrivregler (2008), och övning i kurser som Textdesign 1 och 2 (KIT221, KIT222), då vi fått korrektur av både andra elever och lärare. Text - innehållsligt och strukturellt För detta har jag en uppsjö av böcker: • • • • • • • Retorik idag (Kjeldsen 2008) Myter och sanningar om läsning (Holsanova 2010) Författarens verktygslåda (Thurén 2006) Textvård (Svenska språknämnden 2006) Lättläst (Sundin 2007) Stil, stilistik och stilanalys (Cassirer 2003) Metoder för brukstextanalys (Hellspong 2001) Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Det kanske kan vara förvånande att jag har tagit med Sundins Lättläst, eftersom jag skrev vanliga informationstexter på klarspråk. Men när jag lärde mig att skriva extremt lättläst hjälpte det mig i allt skrivande. Förståelse av yrke och arbetsplats Jag har använt Falkheimers Medier och kommunikation (2001), och framför allt Kraft & Strandbergs Samhällskommunikation (2006), för att i ett större perspektiv förstå informationsarbetet i förvaltningen. Kontakter Skolvalskatalogen Information Monica Olsson, Informationsstrateg, Barn- och utbildningsförvaltningen Maja Geffen, Informatör, Barn- och utbildningsförvaltningen Rektorer Carl Lindstedt, Slottsskolan Carola Melander, Ärsta- och Vallbyskolan Svante Ljungquist, Slagstaskolan Carina Tinker, Lagersberg- och Mestaskolan Ewa Kälvehed, Lagersbergskolan Ing-Britt Hagström, Lagersberg-, Fröslunda-, och Mestaskolan Karin Dahlin, Årbyskolan Margaretha Lindman, Hällbyskolan Fredrik Wetterling, Fröslundaskolan Anders Arnström, Skiftingehus Kerstin Olsson, Skiftingehus Beatrice Karjel, Skiftingehus Lärare Ingela Nilsson, Tegelviken Boken Retorik idag kunde jag även använda för möten med människor. Jag hade logos, ethos och pathos i bakhuvudet när jag funderade på hur jag skulle bete mig i olika situationer. Ethos till exempel: skulle jag sätta mig och vänta när jag kom tidigt till intervjuer? Eller skulle jag knacka på rektorns kontor och låta dem tro att jag förväntade mig att börja direkt? (Kjeldsen 2008:33-34) 12 13 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Arla Guldko, bästa matglädjeskola Personal på Gamla Nyfors skolmatsrestaurang (Björktorpsoch Engelska skolan) Linda Pousar Annelie Gustafsson De två var med på arbetsmötet på förvaltningskontoret, sen träffade jag även ett tiotal personer ur matsalspersonalen, som jag inte fick tillfälle att ta namnen på. Personal på Lundbyskolans skolmatsrestaurang Hanna Lödesjö Annika Axelsson Upphandlingsenheten Astrid Stockenberg, miljöhandläggare Karin Wilén, kostkonsulent och kock Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Slutsatser Denna yrkesorientering har varit väldigt värdefull och utvecklande. Jag har blivit minst 100% bättre på att göra intervjuer, och fått ovärderlig övning i att handskas med många olika sorters människor, i flera olika sammanhang. Intervjuer Jag har fått erfarenhet av hur ett intervjusamtal kan utvecklas, och hur man använder förvecklingarna till sin fördel. Jag är bättre på att formulera och tänka ut frågor i förväg, och har hittat mitt sätt att anteckna. Framför allt har jag lärt mig att låta intervjun ta tid. Intervju med Stålforsskolans rektorer Det var väldigt nyttigt för mig att vara med på en av Majas intervjuer. Där fick jag konkret höra hur enkelt hon formulerar följdfrågor. Det räcker att simpelt säga: ”Det här med profilerna, kan man säga något mer om dem?” utan att ha en föreställning om vad det skulle kunna generera för svar. Det var också bra att se hur självklart hon presenterar sig. Sten Widerholm, rektor Helena Rivel, rektor Konflikthantering Möte, Broschyr om introduktionsprogram i gymnasieskolan Eva-Lotta Jonsson, samordnare ERC (Extra resurscenter) Marie Gustavsson, lärare basklass Holger Karlsson, handledare röda villan, yrkesintroduktion Jag fick ett dåligt samarbete med en av skolorna, redan på intervjun. Vi började misstro varandra för att jag inte kände till en fotbollsspelare som gått på skolan, och vad Montessoripedagogik är. De blev så förskräckta över det att de hånade mig. Skuggning Övrigt Barnomsorgsenheten Monica Winbladh, Enhetschef Servicegruppen (omorganiseras och kommer att bli kommunikationsenheten, under konsult- och uppdragsförvaltningen) Kurt Juhlin, chef Britt-Marie Andersson, layoutare Don Sjögren, layoutare När jag hade skickat in utkastet för deras skola, ringde den rektor som tagit på sig ansvaret för texten, och var väldigt upprörd. Hon tyckte att min text var torftig. Jag frågade vad det var som var fel, men fick aldrig något konkret svar. Jag bad Maja om råd, och lät dem få igenom ändringar som enligt informationsdesigns riktlinjer gör en text sämre. Hon tyckte att det var bäst att ge sig, även om hon höll med mig om att det inte var så bra. Rektorn ringde senare upp mig ännu en gång, arg som ett bi, och sa att denna text var värdelös i jämförelse med förra årets, men beslöt till sist att den ändå skulle användas. Detta samtal var för mig väldigt tufft. Även om det här var väldigt jobbigt för mig, var det också nyttigt. I samtal med Maja konstaterade vi att folk som inte är vana att få texthjälp kan ha väldigt höga förväntningar. De har också väldigt specifika tankar om hur något de är experter på ska beskrivas, och kan därför avslå utomståendes förslag. Det gäller att försöka övertyga om vad som är bra, men låta bli att stånga sig blodig. 14 15 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Förståelse för arbetssätt Sist men inte minst: en sak vi inte fått lära oss så mycket om i utbildningen är att jobba med informationsdesign genom att coacha. Vid mina skuggningar av Monica och Maja slogs jag av hur lite de faktiskt gjorde handgripligen på sina arbetsmöten. De höll sig i bakgrunden och ställde då och då frågor för att hålla igång diskussionen. De tog inte heller några beslut enbart baserat på egna erfarenheter och informationsriktlinjer, utan tänkte alltid mer på vad de som de gav hjälp tyckte. De fick helt enkelt de andra att göra jobbet. Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Juhlin, Kurt. Även Don Sjögren och Britt-Marie Andersson. Om Servicegruppens arbete. Tisdagen 6-12-2011. Internet http://eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/Organisation/ Forvaltningar-och-namnder/Forvaltningar/Barn-och-utbildningsforvaltningen/ http://eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/Styrande-dokument/Planering-pa-lang-sikt/Vision-2020/ Kurslitteratur Kraft & Strandberg, Monika, Pelle (2006) Samhällskommunikation. Ny strategi för informatörer i offentlig sektor. Nordstedt:Falun Falkheimer, Jesper (2001) Medier och kommunikation – en introduktion. Studentlitteratur:Lund Häger, Björn (2007) Intervjuteknik. Liber:Graphycems Språkrådet (2008) Svenska skrivregler. Liber:Korotan Kjeldsen, Jens Elmelund (2008) Retorik idag. Introduktion till modern retorikteori. Studentlitteratur:Zalavo Källor Föreläsningar Halldestam, Maria. Om intervjuteknik. Tisdagen 8-11-2011, Branschanalys och yrkesorientering, ITE305. Intervjuer Olsson, Monica. Om yrkena informationsstrateg och informatör. Onsdagen 9-11-2011 på förvaltningskontoret. Olsson, Monica. Introduktion till informationsarbetet i förvaltningen. Måndagen 7-11-2011 på förvaltningskontoret. Winbladh, Monica. Om hur det är att samarbeta med en informatör. Tisdagen 22-11-2011 på barnomsorgsenhetens kontor. 16 Holsanova, Jana (2010) Myter och sanningar om läsning. Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Norstedts:Livonia Thurén, Torsten (2006) Författarens verktygslåda. Att läsa och skriva sakprosa. Liber:Korotan Svenska språknämnden (2006) Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Norstedts:Falun Sundin, Maria (2007) Lättläst – så funkar det. Jure:Vällingby Cassirer, Peter (2003) Stil, stilistik och stilanalys. Natur och kultur:Stockholm Hellspong, Lennart (2001) Metoder för brukstextanalys. Studentlitteratur:Malmö 17 Johanna Vaher Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Johanna Vaher Inlämning 1 Bilaga 1 Bilaga 2 Skolvalskatalogen: Så här kunde materialet jag producerade se ut. Uppdaterade fakta om skolan, och en kortfattad enkel text som berättar hur bra skolan är. Intervju om hur det är att samarbeta med en informatör. Vallby skola Adress: Vallby skola, 635 09 Eskilstuna Telefon: 016-710 72 40 Fax: 016-51 40 85 Hemsida: www.eskilstuna.se/vallbyskola Rektor: Carola Melander Telefon: 016-710 72 42, 073-950 64 67 E-post: [email protected] Antal elever: 68, från förskoleklass till årskurs 3 Antal anställda: 6 Vallby skola ligger ungefär 8 km norr om Eskilstuna centrum. Detta är en mycket liten landsbygdsskola i gamla lantliga byggnader. Nära skolan finns Åkersorken, en föräldrakooperativ förskola, som driver vårt fritidshem och lagar skolmaten. Vi har en profil som sätter barnet i centrum, mitt i naturen, kulturen och hembygden. Här finns det ingen risk för att en elev blir anonym och utanför. En gång i månaden träffas dessutom hela skolan och diskuterar värdegrundsfrågor. Lärarna på skolan är välutbildade och har bred kompetens. Både elever och lärare har tydliga mål med undervisningen, och vi tar tid för utvärdering. Vi jobbar medvetet med att lära eleverna IT, och har både åldersblandade och åldershomogena klasser. Vi är mycket utomhus, och varje år jobbar vi med teman som anknyter till vår profil. Nu har vi till exempel ett naturtema. Barnen känner sig trygga här, och skolan som helhet får ett högt betyg av våra elever. De visar i sin tur mycket goda resultat i de nationella proven. 18 Informationsdesign - Textdesign, Branschanalys och yrkesorientering ITE305 Intervju med Monica Winblad, enhetschef på barnomsorgsenheten Hur jobbar barnomsorgsenheten och förvaltningen ihop? Barnomsorgsenheten är en del av Barn-och utbildningsförvaltningen. Jag är chef över de som sköter administrationen här, och min chef är skolchefen. Vi sköter handläggning av barnomsorg, och tidigare fanns vi utspridda på alla dagis och skolor där vi verkar. 2009 centraliserade vi verksamheten. Hur ofta har du kontakt med informatör/strateg på förvaltningen? Nästan varje gång något i verksamheten ändras. Jag hade ett nära samarbete med informationsstrategen Monica Olsson, när enheten och inkomstkontrollen startades. Vi skrev kommunikationsplaner tillsammans för att kommunicera ändringarna. Vi gjorde pressmeddelanden, utskick till föräldrar, affischer på stan, och en e-tjänst på webben, som också behövde marknadsföras i form av en banner på huvudsidan. När det gäller inkomstkontrollen har vi fortfarande saker kvar att göra – en utvärderande redovisning i januari. Hur går det till rent praktiskt när du får hjälp med information? När vi samarbetar, börjar det såklart med att någon av oss kontaktar den andra och ber om hjälp eller säger att ”nu är det dags”. Sen sätter vi oss och skriver en kommunikationsplan. Vi har mallar för dem, men vi har vid ett tillfälle också jobbat med att ändra mallen. Vi formulerar helt enkelt vad vi behöver gå ut med, målgruppen, och vem som har ansvar för att göra vad i kommunikationsprojektet. Och en person kan ha ansvar för en av delarna, men en annan verkligen utföra den. Strategen brukar sköta de externa sakerna, media och webb, medan jag oftast sköter det interna, som information till chefer. Hur tycker du att informationsarbetet fungerar? Jag tycker att det går jättebra. Det är bra personkemi mellan just mig och strategen i alla fall. Jag tror vi har haft väldigt stor nytta av kommunikationsplanerna, och det här planerande och förebyggande sättet att kommunicera INNAN något händer, känns som att det fungerar bra. Vad uppskattar du för egenskaper hos informatören? Tydlighet. Både kunskapen om hur man gör informationen tydlig, och att personen förklarar ordentligt för mig vad och varför saker ska göras. Att de skriver bra och har ett omvärldsperspektiv är också jätteviktigt. Jag kan själv sitta här och grotta in mig något väldigt i saker och bli blind, medan informatören har översikt. Jag gillar vår strateg för att hon är så rak – hon tar tag i situationen med initiativ om exakt vad som ska göras. Hur mycket bestämmer informatören om hur resultatet blir? Jag tror att tanken är att besluten tas av oss båda i en dialog, och det är också hur det går till i verkligheten. Men om strategen skulle säga att något jag hittat på är helt fel när jag själv inte tyckte det, skulle jag nog lyssna på henne och låta henne bestämma. 19
© Copyright 2024