1. No category

Religionsteologi
Den religiösa pluralismens
utmaning för kyrkan idag
En fråga som påverkar vår vardag
• ”Alla religioner säger egentligen samma sak.”
• ”Jag känner en muslim och hon är en mycket finare
människa än vad jag är.”
• ”Olika religioner är som olika vägar uppför samma berg.
Medan man står på en stig förstår man inte att människor
på en annan stig egentligen är på väg mot samma mål.”
• ”Bara att man är uppriktig i sin tro – det är det viktiga.”
• ”Jag kom till tro för ett år sedan, men halva min släkt är
sikher i Indien. Jag har svårt med att tro att min
kärleksfulle Gud skulle skicka dom till helvetet bara för att
dom inte tror på Jesus som jag gör.”
Att undersöka läget
Wright, kapitel 1
Viktiga definitioner: Exklusivism
•
Också kallad ”Partikularism”
•
Bibeln är Guds unikt skrivna uppenbarelse. Den är sann
och fullt auktoritativt. När Bibelns lära står i konflikt med
andra trosuppfattningar måste det som inte stämmer
med Bibeln förkastas.
Jesus Kristus är Guds unika inkarnering – 100% Gud och
100% människa. Endast genom Jesus försoningsverk på
korset har man tillgång till frälsning.
Guds frälsande nåd förmedlas inte av teologin, praxis
eller institutioner som hör till andra religioner.
•
•
Exklusivismen tar inte ställning till:
• Finns det sanning eller värde i andra religioner eller
är de bara sataniska förvillelser?
• Hur mycket har kristen tro gemensamt med andra
religioner?
• Till vilken grad kan man uttyda Guds allmänna
uppenbarelse i andra religioner?
• Måste man höra evangeliet och fatta ett medvetet
beslut att följa Jesus för att bli frälst?
Viktiga definitioner: Inklusivism
•
•
•
På ett sätt är Jesus Kristus unik, normativ, och
överlägsen andra religiösa ledare. På ett sätt
kommer all frälsning genom Jesus Kristus.
Guds nåd och frälsning, som har sin grund i Jesus
Kristus, finns tillgängligt i alla religioner.
Man ska betrakta andra religioner som positiva
inslag i människornas strävan efter Gud, och i
Guds plan för mänskligheten.
Viktiga definitioner: Pluralism
•
•
•
Religiös pluralism ≠ Sociologisk pluralism
Religiös pluralism - alla religioner har lika
sanningsvärde och lika frälsningsvärde
Alla religiösa uppfattningar representerar
människans respons till samma gudomlig
verklighet och strävan efter gemenskap med den
Tolerans
• Kan en tolerant människa säga något negativt om
en annan människas tro?
• Tolerans mot andra människor = tolerans mot
deras trosuppfattningar?
• Är exklusivister intoleranta?
Religiösa konflikter i världen
katoliker och
protestanter
muslimer mot
kristna
ortodoxa mot andra
kristna
muslimer mot
hinduer
buddhister mot
kristna
muslimer och judar
muslimer mot
kristna
muslimer mot kristna
muslimer mot kristna
och animister
buddhister mot
hinduer
Toleransens glidande definition
• Traditionell definition: ”ett medvetet beslut att
avstå från att förbjuda, förhindra, eller på annat
sätt avbryta beteende eller trosuppfattningar man
inte håller med, trots att det står i ens makt att
göra så.”
• Nationalencylopedin: “Accepterandet av andras rätt
att anta och försvara åsikter som står i strid med
ens egna, särskilt i de fall då grunden är svag eller
saknas för ett avgörande av vilken åsikt som är
den rätta.”
Toleransens glidande definition
• Samtida definition: ”Man får inte säga något
negativt om en annan människas religiösa
uppfattningar.”
Diskussionen missar två viktiga punkter
• Toleransen förutsätter att man tror att andra
människor har fel.
• Tolererar man bara sådant som inte spelar någon
roll?
En historisk överblick
En kort religionsteologisk historia
En historisk överblick
• Antiken – det religiösa smörgåsbordet
▪
▪
▪
▪
Globalisering
Romerska soldater
Diasporajudar – LXX (Septuaginta)
Pluralism, tolerans, synkretism
• Medeltiden – Extra ecclesiam, nulla salus.
▪ ”Konciliet tror, bekänner och förkunnar att de som inte hör till
den katolska kyrkan – inte bara hedningar, utan också judar och
kättare och medlemmar i utbrytarsekter – inte kan få del av det
eviga livet, utan skall ’gå ut i den eviga elden, som är tillredd åt
djävulen och hans änglar’, om inte de, före livets slut, inlemmas i
hjorden … Ingen, oavsett vilken god gärning man har gjort, även
om man har spillt blod i Kristi namn, kan bli frälst, om inte han
har förblivit i den katolska kyrkans barm.” (Kyrkokonciliet i
Florens, 1442)
Moderna tider
• Västerlandets växande kontakt med främmande
religioner och kulturer
• Västerlandets växande missnöje
▪ med traditionell kristendom
• Reformationen bröt den katolska
▪ kyrkans hegemoni
Guillaume Farel
Ulrich Zwingli
Jacob Arminius
Jean Calvin
Reformationen
John Knox
Baltasar Hubmaier
Martin Luther
Menno Simons
Moderna tider
•
•
•
•
Lord Herbert av Cherbury (1583-1648)
30-åriga kriget
Roten till alla krig är religiös exklusivism
Naturlig religion:
▪
▪
▪
▪
▪
Att det finns en suverän Gud;
Att denna Gud är värd vår tillbedjan;
Att kopplingen mellan fromhet och dygder är trons viktigaste
del;
Att man måste ångra sina synder och ta avstånd från ondskan
och sina laster;
Att man får en belöning i livet efter detta.
Lord Herbert av Cherbury
• ”Jag är övertygad, att inom varje
religion och inom varje människas
samvete, antingen genom Nåden
eller Naturen, att tillräcklig chans
ges alla människor att vinna Guds
gunst.”
1600-talet
• Människors kunskap om andra religioner växte
genom:
• Upptäcktsresor till andra världsdelar
• Den katolska och sedan den protestantiska
missionen
• Kolonialism
Jonathan Edwards
• Man ska inte förkasta andra
religioner som rakt igenom
falska.
• Se på det positiva – det finns
fortfarande spår av gudomlig
uppenbarelse i dem.
• Det finns t.o.m. Spår av den
särskilda uppenbarelsen i
främmande religioner.
William Carey
• Många europeiska kristna
salve
‫שׁלוֹם‬
ansåg att Jesus
missionsbefallning att ”göra
Bongiorno!
alla folk till lärjungar” redan
Goede dag
καλημέρα
blivit uppfyllt på apostlarnas
tid.
Bonjour
• Självlärd skomakare
!
William Carey
• I Indien jobbade han 7 år innan
den förste indiern kom till tro.
William Carey i Indien
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Översatte Bibeln till 34 sydasiatiska språk
Lexikon på sanskrit, marathi, panjabi, och telegu
Grundade Serampore College
Församlingar och 19 missionsstationer
100 skolor för flickor på landsbygden
The Agri-Horticultural Society of India
Professor på Fort William College i Calcutta
Veckotidningen ”The Friend of India”
Indiens första dagstidning
Sparbank för fattiga bönder
Lagstiftning som förbjöd suttee
Kolonialism
• Många missionärer hade en hög syn på främmande
kulturer
• Missionärer översatte Ramayana till engelska
• Många missionärer var kritiska mot kolonialmakten
• Många kolonialister var fientliga mot missionärer
Kolonialism
• Missionen förstör de lokala kulturerna genom att
fördöma hedniska traditioner och religioner.
• Det är sant att kunskap om hednisk religion har i
många fall försvunnit ...
• Men missionärerna har räddat många
utrotningshotade språk
• Missionärerna som också satte stopp för moraliskt
förkastliga seder som suttee och människooffer
En historisk överblick
• Mer än 75% av världens kristna bor i ickevästerländska länder
• Många kyrkoledare i tredje världen menar att
västerlandet ska sluta skicka missionärer, och
istället fokusera på bistånd
• Betoningen på bistånd passar in bra med en mer
pluralistisk religionsteologi
• Risken är att bistånd bara blir en dold form av
kolonialism där utvecklingsländer görs beroende av
västerländsk kunskap, pengar och teknologi
Vinoth Ramachandra
• Det är för fegt att förkasta den
kristna missionen som något slags
religiös imperialism
• Både indisk nationalism och hinduiska
reformrörelser växte fram på grund
av den kristna missionen
• Nästan alla Sydasiens politiska ledare
efter självständigheten på 1940-talet
utbildades på kristna skolor och
universitet
En historisk överblick
• 1850-talet – globalisering
▪ Den industriella revolutionen
▪ Urbanisering
▪ En växande medelklass
▪ Resor ”The Grand Tour”
• Nya teologiska perspektiv
▪ Större öppenhet för universalism
▪ Allt fler förkastar idén om helvetet och evigt straff
▪ Växande insikt och förståelse för främmande kulturer och
religioner
▪ Missionärernas personliga erfarenheter av djupt troende
muslimer, hinduer, buddhister, m.m.
Ett postmillennariskt hopp
• Charles Darwin – Om arternas ursprung 1859
• Två huvudströmningar:
• Att religionen skulle bara tyna bort – världen var
på väg mot en ny sekulariserad tidsålder
• Att det kristna evangeliet skulle fortsätta att
spridas tills Guds rike införs på jorden
(postmillennialism)
Ett postmillennariskt hopp
•“We’ve a story to tell to the nations
•that shall turn their hearts to the right,
•a story of truth and mercy,
•a story of peace and light,
•a story of peace and light.
•For the darkness shall turn to dawning,
•and the dawning to noon-day bright,
•and Christ’s great kingdom shall come on earth,
•the kingdom of love and light.”
Fulfillment-teorin
• John Nicol Farquhar (1861-1929)
• Jesus Kristus representerar Guds tydligaste
självuppenbarelse
• Det som endast antyds i andra religioner blir tydligt i Jesus
Kristus
• Andra religioner är som steg i människans utveckling mot
en mer fulländad gemenskap med Gud genom Jesus
Kristus
• Magi/Animism → Polyteism → Dualism →
Monoteism
• Fulfillment betyder inte bara ”uppfyllelse” utan mer
”ersättning”. Kristendomen bygger på – och ersätter –
hinduism
Fulfillment-teorin
• Farquhar menade inte att man okritiskt skulle acceptera
hinduism. Man som kristen måste förkasta hinduiska idéer
som karmalagen och samsara
• Hedningarnas öde: Hur kommer det att gå för dem som
aldrig fick höra talas om Jesus?
▪ Kan man bli frälst utan att ha hört evangeliet om Jesus Kristus?
▪ Kan man bli fräst genom att följa en annan religion med ett
uppriktigt hjärta? Alltså, kan man som uppriktigt troende
buddhist bli frälst genom Jesu Kristi verk?
World Missionary Conference – Edinburgh 1910
• ”The evangelisation of the world
▪ in this generation”
• Betonade strategi och planering
• Enkät angående icke-kristna religioner:
▪ 200 missionärer svarade
▪ Frälsningen kommer endast genom Jesus Kristus
▪ Efterlyste en mer tolerans och respekt
▪ Fulfillmentteorin
Conference of the International
Missionary Council – Jerusalem 1928
• Turbulent tid:
▪
▪
▪
▪
▪
▪
Första världskrig 1914-18
Ryska revolutionen 1917
Ottomanska rikets upplösning 1918
Växande sekularisering
Nationalistiska rörelser (Finland 1917)
Fascistiska rörelser
• Gradvis glidning mot synkretism
• Missionsväsendet riskerade bli bara ”social gospel”
• 1920-30 talen – ”strid” mellan fundamentalisterna och mer
liberala kristna
”Rethinking Missions” (1932-33)
• En utvärdering av den protestantiska missionen
• Världssituationen och nya teologiska uppfattningar och
definitioner på traditionella doktriner som frälsning och
helvetet borde leda till en ny syn på missionens roll i den
moderna världen
• Målgruppen för den protestantiska missionen borde vara
ateism och agnosticism, inte de som följer andra religioner
• Kristna måste anstränga sig att förstå andra religioner och
bekräfta de positiva aspekterna som finns i dem
• Missionärer bör betrakta sig som ”medarbetare med
krafterna som strävar efter rättfärdighet inom alla religiösa
system”
International Missionary Council –
Tambaram 1938
• Huruvida är Guds uppenbarelse i Jesus Kristus
förenlig med hans uppenbarelse i andra religioner?
3 vågor intresse för österländsk religion
• Den första vågen – Konfucius
• 1700-talet
• Bekantskap med konfucianism
genom jesuitmissionärer
• Men bilden var inte riktigt äkta.
Teister & naturlig teologi
• Rousseau ansåg att kinesisk
kultur och samhälle var
dekadent, irrationellt, och
onaturligt - Orientalism
3 vågor intresse för österländsk religion
•
•
•
•
•
•
Andra vågen – vedanta hinduism
Slutet av 1700-talet
Ny inspirationskälla för europeiska
romantiker
”Jag badar mitt intellekt i
Bhagavad-Gitas oerhörda och
kosmologiska filosofi … i jämförelse
med vilken all vår moderna
världslitteratur förefaller liten och
trivial.” Ralph Waldo Emerson
Bhagavad-Gita till engelska 1785
Advaita vedanta hinduism ansågs
vara kärnan i all indisk filosofi
JG Herder
Lord Byron
R W Emerson
FWJ Shelling P B Shelley
3 vågor intresse för österländsk religion
•
•
•
D.T. Suzuki
•
Alan Watts
Tredje vågen – agnostisk buddhism
Fr.o.m. slutet av 1800-talet
Den protestantiska missionen gjorde
hinduiska och buddhistiska skrifter
tillgängligare
Ledande buddhistiska intellektuella
flyttade till Europa och USA
Populärintresse för buddhism idag
Populärintresse för buddhism idag
Populärintresse för buddhism idag
Den perenna filosofin
• Den eviga filosofin – tron att i
grund och botten tror alla religioner
på samma esoteriska sanningen
• Madame Helena Petrovna
Blavatsky – Det teosofiska
samfundet (1875). ”Alla fenomen
reser sig ur en evig, enhetlig princip
som är andlig till sitt väsen, och
som får sitt främst uttryck i
enskilda, upplysta själar.”
Den perenna filosofin
• Aldous Huxley – Den perenna
filosofin är ”den metafysik som
erkänner en gudomlig Verklighet
bakom en värld fylld med saker och liv
och sinnen; den psykologi som finner i
människosjälen något som liknar, eller
som t.o.m. är identisk med den
gudomliga Verkligheten; den etik som
bekräftar människans finala orsak som
kunskap om den immanenta och
transcendenta Grunden för allt vara.”
Let the Sun Shine!
• Hippierörelsen på 1960-talet
• Som en form av samhällskritik började många att
experimentera med
▪ österländska religioner
• ”Snabb-upplysning”
• Österländska religionerna
▪ blev mindre främmande när de
▪ hade klimatiserats till Väster▪ landets (i synnerhet USA:s) betoning på
framgång, framtiden och individen
Ram Dass
Alan Watts
Father Bede Griffiths
Västerlänningar åker Österut
Bhagwan Shree Rajneesh (Osho)
A.C. Bhaktivedanta
Swami Prabupada
Sarvepalli Radhakrishnan
Sri Aurobindo
Maharishi Mahesh Yogi
Swami Vivekananda
Österlänningar åker Västerut
Dalai Lama
Jesus exklusivt i centrum
Wright, kapitel 2
Partikularism
• ”Exklusivism framhåller att kristendomens centrala anspråk är
sanna, och att när dessa anspråk kommer i konflikt med andra
religioners uppfattningar måste de senare förkastas och betraktas
som osanna. Det är också kännetecknande för kristna med detta
synsätt att de menar att Gud har uppenbarat sig på ett fullkomligt
sätt i Bibeln, att Jesus Kristus är den enda inkarnationen av Gud,
och att han är den ende Herren och Frälsaren. Det finns ingen
frälsning inom ramen för andra religiösa traditioner.”
▪
– Harold Netland
• Partikularism har inte att göra med stolthet, överlägsenhet eller en
vilja att utesluta andra.
• Partikularism handlar inte om kristna människor eller den kristna
kyrkan.
• Partikularism handlar om var man kan finna sanning och frälsning.
Två sorters partikularism
• Smal partikularism - betonar människans respons
till Gud i frälsningen
• Bred partikularism - betonar Guds roll i frälsningen
Partikularism och Bibeln
• Apg 4:12 – ”Hos ingen annan finns frälsningen,
och ingen stans bland människor under himlen
finns något annat namn som kan rädda oss.”
• Joh 10:1, 7 – ”Sannerligen, jag säger er: ’den
som inte går in i fårfållan genom grinden utan
klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en
rövare.’ ... Sannerligen, jag säger er: ’jag är
grinden in till fåren.’”
• Joh 14:6 – ”Jag är vägen, sanningen och livet.
Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”
Partikularism och Bibeln
• Rom 10:9 – ”Om du med din mun bekänner att Jesus är
herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom
från de döda, skall du bli räddad.”
• Gal 1:6 – ”Jag är förvånad över att ni så snart överger
honom som har kallat er genom sin nåd, för ett annat
evangelium - fast det inte finns något annat; det är bara
några som ställer till förvirring bland er och söker
förvränga evangeliet om Kristus. Men om någon, vore det
så jag själv eller en ängel från himlen, skulle förkunna ett
annat evangelium än det jag redan har sagt, säger jag nu
en gång till: om någon förkunnar ett annat evangelium för
er än det ni har fått - förbannelse över honom!”
Partikularism och Bibeln
• Filipperbrevet 2:9-11 – ”Därför har Gud upphöjt
honom över allt annat och gett honom det namn
som står över alla andra namn, för att alla knän
skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och
under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus
Kristus är herre, Gud fadern till ära.”
Partikularism (Wright, s 47)
•
•
•
•
•
Det finns en levande, personlig Gud som har skapat allt som finns till, inklusive
oss människor. Människor är skapade till Guds avbild.
Människan har gjort uppror mot Gud genom sin synd och är skild från Gud på ett
så genomgripande sätt att hon inte kan frälsa sig själv eller lära känna Gud av
egen kraft.
Gud har vidtagit åtgärder för att uppenbara sig själv och för att frälsa människor
på ett unikt sätt genom den gammaltestamentliga Israels historia ända sedan
Abrahams tid, i avsikt att välsigna alla länder och folk.
Jesus från Nasaret var den unika och slutgiltiga inkarnationen av Gud i en enskild
historisk människas liv. Han både fullbordade Guds självuppenbarelse och utförde
Guds frälsningsverk på korset. Genom hans uppståendelse och himmelsfärd
bekräftade Gud honom som Herre och det är därför rätt att tillbe honom som
Herre.
Frälsning är därför möjlig endast i och genom Jesus Kristus. Anhängare av andra
trosåskådningar är precis som alla människor skapade till Guds avbild och har del
av den allmänna uppenbarelsen som står att finna i det mänskliga samvetet och i
naturen. Andra trosåskådningar kan dock inte som sådana bringa frälsning, ty
frälsningen finns endast i Kristus. Därför går en skarp skiljelinje mellan
uppenbarelse och Guds frälsning i Kristus, och andra religioner.
Bibelns attityd till andra religioner
• I bästa fall - de är värdelösa för att frälsa (2 Krön
13:8-9; Jes 37:18-19; Jer 2:11; 5:7; 16:20)
• I värsta fall - de är sataniska förvillelser (Apg
26:17-18; 5 Mos 32:17; 1 Kor 10:20)
Dom som aldrig hört, då?
• Partikularismen inte tar ställning till frågor som:
om man måste höra evangeliet och fatta ett
medvetet beslut att följa Jesus för att bli frälst
• Det är en ontologisk nödvändighet av Kristus för
att finna frälsning
• Partikularister har olika åsikter angående den
epistemologiska nödvändigheten av att veta
om Jesus för att kunna ta del av Kristi
frälsningsverk
Duger den allmänna
uppenbarelsen för att leda en
människa till frälsningen?
Svar 1 – Absolut inte! Restriktivism
• Calvin: Den allmänna uppenbarelsen ger kunskap om Gud som skapare,
men den särskilda uppenbarelsen ger kunskap om Gud som frälsare.
• Matteus 7:13-14 – ”Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid
och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in
genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet,
och det är få som finner den.”
• Johannes 14:6 – ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till
Fadern utom genom mig.”
• Apostlagärningarna 4:12 – ”Hos ingen annan finns frälsningen, och
ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som
kan rädda oss.”
• Romarbrevet 10:13-14 – ”Ty var och en som åkallar Herrens namn
skall bli räddad. Men hur skall de kunna åkalla den som de inte har
kommit till tro på? Hur skall de kunna tro på den som de inte har hört?
Hur skall de kunna höra utan att någon förkunnar?”
• 1Johannesbrev 5:12 – ”Den som har hans son har livet. Den som inte
har Guds son har inte livet.”
Svar 1 – Absolut inte! Restriktivism
• ”Bibeln varken lär eller antyder att Guds dom riktar sig
mot människor för att de inte har tagit ställning för en
Kristus som de aldrig har hört talas om. Vad Bibeln
däremot utan tvekan lär är att alla människor är syndiga
och med rätta står under Guds dom, oavsett om de har
hört talas om Jesus eller inte.” (s 53)
• ”Ingen kommer att hamna i helvetet på grund av att de
aldrig har hört talas om Jesus, utan på grund av sin synd
och sitt uppror i Guds ögon – och detta, hävdar Bibeln
tydligt, är det tillstånd hela mänskligheten befinner sig
i.” (s 55)
Hur funkar det då?
•Fler möjligheter:
•Gud vet vilka som skulle ha trott om de hade fått chansen
och frälsar dem.
•När en människa ger en positiv respons till den allmänna
uppenbarelsen, ger Gud henne en särskild uppenbarelse så
att hon kan fatta ett medvetet beslut att följa Jesus. (Apg
10:33, 43).
•Utifrån Guds “middle knowledge” skulle ingen människa som
lever utan kunskap om Jesus tro på Jesus om hon hade fått
chansen. (Transworld damnation).
•Gud ger en ordentlig chans för människor att höra och ge
sin respons efter döden.
Svar 2 – Kanske ja ... Agnosticism
• Endast Gud kan bedöma en människas hjärta. Det är möjligt att en
människa kan inse sin egen synd och kasta sig på Guds nåd utan
medveten kunskap om Jesus
• Människor i Gamla testamentet kunde bli ”frälsta” trots att de
saknade medveten kunskap om Jesus. Det är möjligt att det finns
människor i världen idag som är epistemologiskt ”före Kristus” även
om de lever kronologiskt ”efter Kristus”
• Föresspråkare av alternativ 2 menar inte att alla kommer att bli
frälsta – universalism. De menar inte heller att uppriktighet duger
oavsett vad man har för religion. De menar inte att man blir frälst
genom hinduism, osv – utan att Jesus fortfarande är den enda
vägen. ”Det är en sak att säga att Gud genom Jesu offer kan frälsa
en människa som vänder sig till Gud i ånger och omvändelse i ett
annat religiöst sammanhang. Det är en helt annan sak att säga att
andra religioner i sig själva är vägar till frälsning.” (s 59).
Romarbrevet 10 då?
• Rom 1:19-20 - den allmänna uppenbarelsen ger
tillräcklig med kunskap för att människor ska kunna
dömas.
• Rom 10:9-10 - en muntlig bekännelse verkar vara
nödvändig för frälsning
• Rom 10:14-17 - en serie frågor:
▪ Men hur skall de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro
på?
▪ Hur skall de kunna tro på den som de inte har hört?
▪ Hur skall de kunna höra utan att någon förkunnar?
▪ Hur kan någon förkunna utan att vara utsänd?
Har de inte redan hört?
• Rom 10:18-19 - Fler frågor:
• Kanske har de aldrig hört den? Visst har de! Över
hela jorden nådde deras röst, till världens ändar
deras ord.
• Citat från Psalm 19:2-5 - “Himlen förkunnar Guds
härlighet, himlavalvet vittnar om hans verk. Dag
talar till dag därom och natt undervisar natt. Det är
inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte
höras, men över hela jorden når de ut, till världens
ände deras ord.”
Svar 3 – Definitivt ja! (Inklusivism)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Frälsningen finns endast i Jesus Kristus
Antalet människor som finner frälsning blir väldigt stort – mycket större än man
anar.
Clark Pinnock – istället för att se hednahelgon som undantag, ska man se dem
snarare som ”prototyper”, toppen av ett isberg.
Johannes 12:32 – “Och när jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till
mig”
1Tim 2:3-6 – “… Gud vår frälsare, som vill att alla människor skall räddas och
komma till insikt om sanningen. Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och
människor, människan Kristus Jesus, som gav sitt liv till lösen för alla ...”
1Tim 4:10 – “vi har satt vårt hopp till den levande Guden, som är en frälsare för
alla människor, särskilt för dem som tror.”
Titus 2:11 – “Ty Guds nåd har blivit synlig som en räddning för alla människor.”
2Petrus 3:9 – [Herren] “inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få
tid att omvända sig.”
1Johannes 2:2 – “Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra
utan hela världens.”
Svar 3 – Definitivt ja! (Inklusivism)
• ”Frälsningens universella tillgänglighet” –
▪ inte samma sak som universalism
▪ Alla människor ska få en ordentlig chans att kunna ta emot Jesus
– kanske efter den fysiska döden
• ”Det handlar inte om att man anser att Gud har en
skyldighet att frälsa alla, utan snarare att om Guds kärlek
verkligen är opartisk så måste alla människor åtminstone
ha samma möjlighet att kunna bli frälsta. ... Däremot
verkar det motsägelsefullt att Gud å ena sidan skulle vilja
att alla räddas, och å den andra att han skulle skapa
människor som lever och dör utan att ens ha en möjlighet
att blir frälsta.” (s 62)
Jesus inklusivt i centrum
Wright, kapitel 3
Inklusivism
• Inklusivismen är inte raka motsatsen till
exklusivism
• Inklusivism innebär inte att Guds frälsning kommer
att inkludera alla människor (universalism)
• Inklusivism innebär inte att kristen tro ska
inkludera aspekter från andra religioner
(synkretism)
• Inklusivism innebär inte att man måste inkludera
andra religioner som lika giltiga vägar till frälsning
(pluralism)
Inklusivism
• All sanning kommer från Gud oavsett var man
finner den. Jesus som är Sanningen omfattar
(inkluderar) även sanningen som finns i andra
religioner
• Partikularism – tydlig gräns mellan kristen tro och
andra trosuppfattningar
• Inklusivism – suddig gräns mellan kristen tro och
andra trosuppfattningar
• Pluralism - ingen gräns mellan kristen tro och
andra trosuppfattningar
Inklusivism och Bibeln
• Johannes 1:9 - “Det sanna ljuset, som ger alla människor
ljus, skulle komma in i världen.”
• Titus 2:11 - “Ty Guds nåd har blivit synlig som en
räddning för alla människor.” Tillsammans med ett fromt liv.
• Apg 10:34-35 - ”Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör
skillnad på människor utan tar emot var och en som fruktar
honom och som gör vad som är rättfärdigt, vilket folk han
än tillhör.”
• Matteus 25:31-46 - fåren och getterna. Människor
dömda efter sina gärningar.
• Jakob 1:27 -
Anglikanska kyrkans inklusivism
• ”Samtidigt som man vidhåller tron på att Gud på
ett fullkomligt sätt uppenbarades i Jesus, bejakar
även de inklusivistiska teorierna Guds Andes
allestädes närvaro i hela skapelsen. Guds frälsande
kraft och närvaro framgår klart i Jesu liv, död och
uppståndelse, men den begränsas inte till honom.
Genom Logos, eller hans Ande, verkar Gud bortom
den kristna kulturen och skänker frälsning till andra
folk och kulturer som kanske aldrig ens har hört
talas om namnet Jesus.” (s 71)
Uppenbarelse – Ja; Frälsning – Nej.
• På grund av den allmäna uppenbarelsen som är
tillgänglig för hela mänskligheten kan det finnas en
del sanning i alla religioner. Men det innebär inte
att allt som en religion lär är sant
• Det finns dock ingen frälsning i andra religioner –
delvis på grund av den allmänna uppenbarelsens
otillräcklighet att förmedla kunskap om frälsningen
Romersk-katolsk inklusivism
• En öppnare attityd sedan Vatikan II på 1960-talet
• Några vanliga teman:
• Jesus Kristus är fortfarande ”normativ” för alla
människor. Det är genom Jesus att alla människor
kan bli / måste bli frälsta
• Man ska inte fördöma andra religioner. Enligt Paul
Knitter, menar de flesta katolska teologer att man
kan bli frälst genom andra religioner
Karl Rahners fyra teser från Andra
Vatikankonciliet: (s 75)
• “Kristendomen uppfattar sig själv
som den fullkomliga religionen,
avsedd för alla människor, och den
kan inte erkänna någon annan
religion vid sin sida så som varande
lika legitim.”
Karl Rahners fyra teser från Andra
Vatikankonciliet: (s 75)
• “Intill det ögonblick då evangeliet verkligen
träder in i en människas historiska situation,
innehåller en icke-kristen religion ... inte bara
inslag av den naturliga kunskapen om Gud ...
den innehåller även övernaturliga inslag som
springer ur den nåd som gives åt människan
som en oförtjänt gåva tack vare Kristus.
Därför kan en icke-kristen religion erkännas
som en rättmätig religion ... utan att man för
den skull förnekar de felaktigheter och det
sedesfördärv den innehåller.”
Karl Rahners fyra teser från Andra
Vatikankonciliet: (s 75)
• “Kristendomen bemöter inte bara
en anhängare av en utomkristen
religion som någon som bara är en
icke-kristen, utan som någon som
kan och måste anses vara ... en
anonym kristen.”
Anonyma kristna?
Karl Rahners fyra teser från Andra
Vatikankonciliet: (s 75)
• [är inte] “kyrkan en exklusiv
gemenskap bestående av dem som
har rätt till frälsning, utan
snarare ... en förtrupp ... och det
tydliga uttrycket för det som en
kristen hoppas finns som en dold
verklighet även utanför den synliga
kyrkan.”
Anonyma kristna?
• Etnocentrisk
• Förolämpande
• Hur skulle det kännas att kallas ”anonyma
buddhister” eller ”anonyma muslimer”?
• Peter Cotterell: ”Att göra människor som aldrig bett
om det till kristna hedersmedborgare, sådana som
i vissa fall uttryckligen har tagit avstånd från detta
(vilket både judar och muslimer har gjort), luktar
ren imperialism.” (s 76)
Frälsning i andra religioner?
• Frågan förutsätter att man kan bli frälst genom att
följa en religion
• Partikularister (och en del inklusivister) menar att
det inte finns frälsning i andra religioner, inte på
grund av att de är sämre än kristendomen, utan
därför att de inte vittnar om Guds frälsande
gärningar
Jesus i omloppsbana: Pluralism
Wright, kapitel 4
Religiös pluralism
• Skillnaden mellan sociologisk pluralism och
teologisk pluralism
• Pluralister efterlyser en teocentrisk (ej
kristocentrisk) tro
• Pluralism har inget problem med motsägande
uppfattningar i olika religioner
Wilfred Cantwell Smith
• ”Avmaterialiserandet av Religionen”
• Förkastar religiöst exklusivistiska anspråk
såsom ”vi är frälsta, ni är fördömda”
• Förnekar att Jesus är Guds enda
inkarnation eller världens enda frälsare
• Det existerar ingenting som ”religion i
allmänhet”. Inte heller finns t.ex. buddhism
eller kristendom såsom en distinkt enhet.
• Förnekar inte att religion är något som existerar och att vi
kan studera religiösa fenomen.
• Man kan inte studera en religion som en organism under
mikroskop. På så sätt kan man bara missförstå vad
religion är.
Wilfred Cantwell Smith
• Cantwell Smith skiljer mellan ”traditionen” (belief) och ”personlig
tro” (faith)
• Traditionen har formats under lång tid och av kulturella och
historiska faktorer och därav fått sin särskilda identitet
• Den personliga tron påverkas förstås av traditionen men är
svårfångad och både föregår och går bortom traditionen
• När vi fokuserar på traditionen hamnar det externa i centrum och
religionen likställs med ritualer, lärosatser, institutioner och heliga
skrifter.
• Detta sker på bekostnad av den personliga tron som enligt Smith
är det religiösas verkliga kärna och dynamik. Traditionen är alltså
sekundär och parasiterar på den primära personliga tron. För att
komma åt kärnan i religiositeten måste vi avmaterialisera
religionen och se dess verkliga, personliga och andliga väsen
såsom den ter sig i den personliga tron.
Propositionell sanning
• Religiösa påståenden / propositioner är existentiellt
relevanta och engagerande
• Filosofer skiljer mellan ”satser” och
”propositioner” (påståenden)
Det är ett tecken!
• Ferdinand de Saussure:
• Ett tecken består av:
• Begreppet – signifié – det betecknade –
“Propositionen”
• Ljudbild – signifiant – det betecknande – “Satsen”
{
tecken
signifié
begreppet
signifiant
ljudbilden
“Propositionen”
“Satsen”
Propositionell sanning
• Propositioner är inte detsamma som mentala aktiviteter
som att tänka, bedöma eller påstå något
• ”Propositionell sanning” syftar på att sanning eller falskhet
är egenskaper hos själva propositionen
• Det som gör en proposition sann är i stället när
propositionen motsvarar ett faktum.
(Korrenspondensteorin)
Wilfred Cantwell Smith
• Cantwell Smith tror inte på propositionell religiös
“sanning” om man definierar sanning som korrespondens
med en yttre verklighet.
• ”Sanning … är ett mänskligt, inte objektivt begrepp. Den
finns inte i propositioner.”
• ”Sanning och falskhet ses ofta i den moderna tiden som
egenskaper eller funktioner hos påståenden och
propositioner men mitt förslag är att vi har mycket att
vinna på att hellre … se på sanning och falskhet som
egenskaper eller funktioner hos personer.”
Wilfred Cantwell Smith
• Religiös sanning är inte någon abstrakt statisk egenskap
hos påståenden, utan en dynamisk följd av mänskligt
engagemang
• ”Inget påstående kan accepteras som sant som inte först
har internaliserats av människan.”
• Religiös sanning är föränderlig. En religiös tradition kan
bli mer eller mindre sann för en person beroende på om
den formar och ger näring åt den personliga tron.
• ”Kristendomen, menar jag, är inte absolut sann på ett
opersonligt eller statiskt sätt, utan den kan bli sann om –
och när – du och jag anammar och internaliserar den i
vårt dagliga liv. Den blir sann om vi tar ner den från
hyllan och gör den personlig i vår verkliga tillvaro.”
Två ord för ”tro”
• fides: ett försanthållande, propositionell sanning
• fiducia: tillämpad tro, internalisering, överlåtelse,
tillit, förtröstan, existentiell sanning
Kritik av Wilfred Cantwell Smith
• Det är bra att Cantwell Smith betonar att religion är en
levande organism, inte bara lärosatser
• Begreppet ”religion” är fortfarande nyttigt som ett sätt att
förstå människors religiösa erfarenheter
• Teologin är viktig, eftersom alla religioner betraktar vissa
idéer som villära
• Cantwell Smiths betoning på den personliga tron
försummar religionens andra dimensioner
• Man är inte tvungen att välja mellan propositionella och
existentiella sanningar
• Cantwell Smith blandar ihop sanning med den troendes
respons gentemot sanning
John Hicks religiösa pluralism
”Om vi definierar frälsning som
förlåtelse och Guds acceptans på
grund av Jesu försoningsverk, då är
det en tautologi och kristendomen
allena har den frälsande sanningen
att vi måste acceptera Jesus som
vår herre och frälsare, tro på hans
ställföreträdande död, och gå med i
kyrkan som de utvaldas
gemenskap, där Andens frukter
finns överallt.”
John Hick
• Kom till tro som 18-årig juridikstuderande
• Kallade sig ”evangelikal” och
”fundamentalist”
• Andra världskrig – ambulanskår i Egypten
och Grekland
• Ställde bara ”jobbiga” frågor hemma i
Edinburgh
• Doktorerade i religionsfilosofi på 1950-talet
• Logiska positivismen
John Hicks eskatalogiska verifikation
• Tidigare utmaningar till kristen tro ifrågasatte kristendomens
sanningsanspråk
• Den logiska positivismen förnekade att uttalanden om Gud osv
var meningsfulla påståenden över huvud taget
• Hicks förnekade naturlig teologi och de traditionella gudsbevisen
och försökte visa att kristen tro var rationell eller rimlig
• Eskatologisk verifikation. Religiösa påståenden är faktiska
påståenden som handlar om en yttre verklighet och har
informationsvärde eftersom det finns tillstånd (kanske inte i detta
liv, men då i livet efter detta) då människans konkreta
erfarenheter kommer att bevisa påståendenas sanning
• Eskatologisk verifikation är inget bevis på att kristen tro är sann –
det är bara en förklaring till hur kristen tro kan vara rimlig
John Hicks religiösa epistemologi:
• ”Experiencing-as” – idén att all vår
erfarenhet går genom en tolkningsfilter
• Idén att världen är religiöst tvetydig
• Tre existensdimensioner i vår erfarenhet:
▪ Den naturliga / fysiska
▪ Den mänskliga / etiska
▪ Den gudomliga / religiösa
• ”Kognitiv frihet”
• Tron / tillit är nyckeln till tolkningar av
religiösa erfarenheter
John Hicks kopernikanska revolution
• Det är Gud och inte kristendomen
som står i centrum för allting
• Kristna måste komma till insikt att det
är Gud, inte Jesus som står i centrum
för vår tro
GUD
Det Verkliga
Hicks religiösa pluralism
Det Verkliga
Det Verkligas personae
Krishna
Allah
Det Verkligas impersonae
Nirguna Brahman
Sunyata
YHWH
Fysiken
Hick och Det Verkliga
• Gud = ”Det Verkliga”
• Ingen har en erfarenhet av Gud utan att erfarenheten
tolkas genom de kulturella, språkliga, och religiösa
tolkningsfiltrarna
• Det är lika rimligt för en hindu att förstå Gud som
opersonlig som för en muslim att förstå Gud som Allah
eller för en kristen att förstå Gud som en treenighet
Det Verkligas personae och impersonae
• das Ding an sich – Det Verkliga i sig
• das Ding für mich – Det Verkligas personae och
impersonae
Hick omdefinierar nyckelbegrepp
• Varje religion producerar ”helgon”
• Helgon – Någon som har blivit frälst
• Frälsning – att övergå från självcentrering till
verklighetscentrering
En gemensam grund
• “Min övertygelse att alla världsreligioner syftar, i sina
idéer om gudar och det absoluta, på samma yttersta
verklighet grundar sig i den slående likheten bland
förvandlade människor som beskrivs inom olika
traditioner som frälsta, upplysta, visa eller befriade.
Dessa likheter antyder tydligt en gemensam källa för
den frälsande förvandlingen.”
Hick förkastar den traditionella synen på inkarnationen
• Om Gud verkligen blev människa i Jesus
Kristus, finns det något unikt med kristen
tro som inte finns i andra religioner. Då blir
det svårt att hävda att kristen tro inte skiljer
sig från det som man möter i andra
religioner.
• Kyrkan har misslyckats med att förklara vad
hon menar med sitt påstående att Jesus var
100% Gud och 100% människa
• Hick accepterar en mer radikal, skeptisk
kristologi
Finns det någon skillnad?
• Frälsningsmönstret är kriteriet för sann religion
• Alla religioner är inte legitima responser på det
”Verkliga”
Jim Jones
Moder Theresa
Finns det någon skillnad?
Bhagwan Shree Rajneesh
Gandhi
Finns det någon skillnad?
Stefan Gustavsson
Anton LaVey
Frälsningsmönstret som kriterium
för sann religion
• Religiösa traditioner “har större eller mindre värde
beroende på hur mycket de gynnar eller hindrar
den frälsande förvandlingen.”
• ”Det grundläggande kriteriet måste vara
soteriologiskt”.
Hicks pluralism
• Hur vet vi när en frälsande förvandling ägt rum?
• Man ser på den andliga och moraliska frukten.
• De vars liv inte längre är självcentrerade lever ut
vissa kvalitéer i livet som t.ex. barmhärtighet och
kärlek, renhet, inre frid och glädje.
• Helgon från varje världsreligion är bevis för att
respektive religion är en autentisk respons på “Det
Verkliga”.
Mytologisk sanning
• Hick – kritisk realism.
• Kritisk realism är öppen för metaforiska religiösa beskrivningar.
• Man föreställer och erfar den religiösa verkligheten på ett sätt som
är format och färgat av mänskliga begrepp och bilder.
• ”Myt” – en berättelse eller påstående som inte är bokstavligt sant
men som skapar en riktig attityd hos åhörarna.
• Skillnaden mellan ”bokstavlig sanning” och ”mytologisk sanning”:
”Ett påstående … om X är mytologiskt sant om det inte är
bokstavligen sant, men som ändå lyckas framkalla den rätta
attityden gentemot X.”
Mytologisk sanning
• Berättelsen om Adam och Eva, om Buddhas flygtur till Sri Lanka
eller om Gabriels dikterande till Mohammed är alla mytologiska
sanningar som ska väcka en rätt attityd och respons hos oss
gentemot ”Det Verkliga”.
• Mytologisk sanning behövs som förklaring till religiös mångfald
• Ömsesidigt uteslutande anspråk har uppstått av att frågor som
endast kan besvaras med mytologiskt språk, har besvarats
läromässigt (alltså icke-mytologiskt) utifrån olika kulturella och
historiska situationer.
• Obesvarbara frågor har alltså fått situationsbestämda svar. Därav
oenigheten.
• Konflikten mellan olika religioners sanningsanspråk upphör om man
tolkar de olika beskrivningar av Det Verkliga mytologiskt.
Sammanfattning av Hicks
pluralism
• De olika religionerna är giltiga responser på den
yttersta verkligheten
• De olika religionerna är historiskt och kulturellt
betingade tolkningar av den yttersta verkligheten.
• Den frälsande förvandlingen sker i stort sett i samma
omfattning i de olika religionerna.
• Olika religioner är fungerande alternativ där
individuella, sociala och kulturella faktorer avgör vilken
man föredrar.
• Alla stora religioner är, på erfarenhetsnivån, i kontakt
med samma slutgiltiga verklighet.
Utvärdering av Hicks Pluralism
1. Spänningen mellan det
deskriptiva och det preskriptiva
• Det deskriptiva - att ge en korrekt beskrivning på
människors religiösa erfarenheter och tro.
• Det preskriptiva - Han gör avsevärda omtolkningar
av redan existerande religioner, som t.ex. den
ortodoxa förståelsen av inkarnationen. Men då
tvingas han ge en annan, motsägande bild än den
rent deskriptiva.
2. Hicks reduktionism
• Deskriptiv reduktionism
• När ett religiöst fenomen ges en beskrivning som
är oacceptabel för den religiöse anhängare som ser
fenomenet inifrån.
• Förklarande reduktionism
• När ett religiöst fenomen ges en förklaring som är
oacceptabel för den religiöse anhängaren som ser
fenomenet inifrån.
Utvärdering av reduktionismen
• En deskriptiv reduktionism är oacceptabel. Troende
människor i olika traditioner måste känna igen sig i
beskrivningarna som ges.
• En förklarande reduktionism är ofta oundviklig. En
utomstående kanske använder termer och begrepp
för att förklara en annan människas tro som hon
själv inte skulle använda.
3. Hick omtolkar nyckelbegrepp
• Gudsbegrepp
• Religiös erfarenhet
• Soteriologi
▪ Vad är självcentrering / verklighetscentrering?
4. Det Verkliga och dess personae/
impersonae
• Vad är relationen mellan ”Det Verkliga” i sig och de
olika personliga/opersonliga manifestationerna av
”Det Verkliga”?
• Två möjliga svar:
• Stark kontinuitet
• Svag kontinuitet
Stark kontinuitet?
• Alla sanna påståenden om en manifestation (t.ex. Shiva
eller Allah) utgör en delmängd av alla sanna påståenden
om ”Det Verkliga”.
• Problem: Motsägelser mellan olika religioner.
• Det är avgörande för Hicks modell att Det Verkliga kan
tänkas både i personliga och opersonliga kategorier. Han
skriver: “Den gudomliga naturen … kan uppfattas både
som personlig herre och som opersonlig grund för allt
vara.”
• Stark kontinuitet förutsätter någon form av kunskap om
Det Verkliga.
Svag kontinuitet?
• ”Det följer utifrån distinktionen mellan Det Verkliga
i sig och våra religiösa erfarenheter av Det Verkliga
att vi inte kan tillskriva Det Verkliga de egenskaper
som man möter i dess personae och impersonae.
Man kan inte beskriva det som ett eller många,
person eller ting, substans eller process, gott eller
ont, med eller utan syfte eller mål. Man kan inte
tillämpa någon av de konkreta beskrivningarna
man upplever på den oerfarbara grunden för detta
område.”
Svag kontinuitet?
• Vilken ontologisk status har
manifestationerna?
• ”Förklädnadsmodell” – Det Verkliga ”klär ut sig”
som Allah, Buddha, Jesus, Tao för att komma
närmare folket.
• ”Konstruktionsmodell” – En grupp konstnärer målar
av samma modell.
Drottning Victoria
Svag kontinuitet?
• Kant – fenomenvärlden är ingen illusion trots distansen till
”tinget i sig”.
• Om manifestationerna är verkliga, blir Hick ”antagligen
den västerländska filosofins viktigaste apologet för
polyteism.” (enligt George Mavrodes)
• Hick medger sig vara poly-nånting men inte polyteist,
samt mono-nånting dock inte monoteist.
• Han avvisar också både ”förklädnads-modellen” och
”konstruktions-modellen” och lämnar frågan om
manifestationernas (Gud, Brahman, Allah) ontologiska
status olöst.
5. Hicks outsäglighetstes
• “Med ‘outsägligt’ menar jag … [att det har] en natur som
är bortom vidden för våra mänskliga begrepp.”
• “Det Verkliga i sig är alltså, utifrån vårt mänskliga
perspektiv, absolut bortom alla kategorier.”
• För att undvika skjuta sig själv i foten, skiljer Hick mellan
”formella egenskaper” och ”substantiella egenskaper”.
▪ Formella egenskaper säger inget om Det Verkliga i sig.
▪ Formella egenskaper ger ingen information om någontings natur.
▪ Man säger ingenting om Det Verkligas substans.
5. Hicks outsäglighetstes
• Inkoherent att tala om ”Det Verkligas” existens utan substantiella
egenskaper.
▪ Hur kan man veta att något existerar om det är omöjligt att veta något om
dess egenskaper?
• Outsäglighets-tesen leder inte till pluralism.
▪ Om vi inte vet något om ”Det Verkligas” egenskaper hur kan vi då säga att
världsreligionernas påståenden är lika giltiga?
• Hick ger ”Det Verkliga” substantiella egenskaper.
▪ Hick talar t.ex. om ”Det Verkliga” som ”källan och grunden för allt”, en
”transcendent verklighet”, ”det nödvändiga villkoret för vår existens och vårt
högsta goda” och ”det som våra religioner är en respons på” o s v.
• Hicks soteriologiska kriterium motsäger hans outsäglighets-tes
▪ Varför måste man utesluta destruktiva sekter? Plantinga skriver: “om Det
Verkliga inte har några egenskaper som man kan förstå, hur skulle man
någonsin veta eller ha skäl för tron att vissa typer av respons är lämpligare än
andra? … Vi kan inte äta tårtan och ha den kvar.”
Hick om sund och osund tro
• “Varje föreställning om det gudomliga som växer
fram ur en stor religiös erfarenhet som man
betraktar som uppenbarelse, och som har prövats
genom en lång tradition av tillbedjan, och som har
uppehållit mänsklig tro genom århundraden och
miljontals människoliv, bär sannolikt vittne till ett
genuint möte med den gudomliga verkligheten.” - John Hick, “The New Map of the Universe of Faiths” in God and
the Universe of Faiths (1973), s. 141.
6. Esperantoreligion?
• Greve Zamenhof
• Esperanto - ett konstgjort, internationellt språk
• Hicks esperantoreligion plockar det bästa från
många olika religioner och bortser från olikheter
och svåra idéer. I sitt försök att skapa en religion
som alla kan tro på, skapar han en som ingen tror
på.
Syftet med pluralism då?
• Pluralism utvecklades som antites till
exklusivismens och inklusivismens tes att även
fina, uppriktiga, intelligenta, moraliska människor
kan ha fel i sin teologi.
• Men pluralismen innebär att ortodoxa anhängare
av världsreligionerna har djupt felaktiga
trosföreställningar.
• IRONI!
Sammanfattning - kritik mot Hick
1. Deskriptiv eller normativ?
2. Deskriptiv reduktionism - Hick ger orättvisa
beskrivningar av människors tro och erfarenheter
3. Omtolkningar av nyckelbegrepp
4. Problemet med “gapet” mellan erfarenhet och
verklighet - kontinuitet
5. Var går gränsen mellan sund och osund
religiositet? Är det bara en tidsfråga?
6. Esperantoreligion
Hinduisk och Buddhistisk
Pseudopluralism
Radhakrishnans fuskpluralism
• ”Det finns många möjliga vägar från tiden till
evigheten och man måste välja en väg …
Läran man omfamnar och filosofin man
bekänner spelar lika lite roll som språket
man talar eller kläderna man bär.”
• ”Det Absolutas tillbedjare är de högsta i
rangordning. Därefter följer de som tillber en
personlig gud, sedan de som tillber en
inkarnation som Rama, Krishna, eller
Buddha. Ännu lägre kommer de som tillber
förfäder, gudar och visa män. Allra lägst
finns de som tillber små krafter och andar.”
• Religioner som förnimmer den
yttersta verkligheten som
opersonlig
• Religioner med en personlig gud
• Religioner som tror på
inkarnationer eller
förkroppsliganden
• Avgudadyrkan
Sämre - Bättre
En hinduisk Fulfillment-teori
Fuskpluralism
• Ninian Smart kommenterar: ”Hans
nyhinduism … utgör basen för hans
försök att förena läran i olika
världsreligioner. Han tolkar dem som en
naturlig bekräftelse eller strävan fram till
det som finns i vedanta. Därför är han
kritisk mot dogmer och attityder som
kan leda till skiljaktigheter i religioner.”
Fuskpluralism
• Vinoth Ramachandra: ”Detta är helt
enkelt imperialism som klär ut sig som
tolerans … de ”Andra” tas aldrig på allvar
som en utmaning mot hela hans
paradigm.”
• Stephen Neill: ”Mycket av det som
[Radhakrishnan] skriver är ett uttryck för
hans avsmak eller t.o.m. passionerad
avsky för kristendom. Kristendomen får
aldrig göra mål; den österländske
tänkaren måste hålla i alla trumfkort.”
Dalai lamas fuskpluralism
• “Religionen är viktig för människor, men den
måste utvecklas med mänskliheten. Först
och främst måste man etablera och utveckla
pluralism som princip inom alla religiösa
traditioner. Om vi, som religiösa ledare,
odlar en uppriktig pluralistisk attityd, blir allt
annat mycket enklare. Det är bra att de
flesta religiösa ledarna har åtminstone börjat
erkänna andra traditioner, trots att man
kanske inte accepterar dem. Nästa steg är
insikten att missionera för sin religion är
föråldrat. Det passar inte med vår tidsanda.”
Dalai Lamas fuskpluralism
• ”Befrielse … är ett tillstånd som endast
buddhister kan uppnå. Denna moksha
eller nirvana förklaras endast i de
buddhistiska skrifterna, och kan
uppnås endast genom buddhistisk
fromhet.”
Sann pluralism
• En konsekvent pluralism skulle kunna:
1. erkänna tydliga skillnader mellan religioner både
vad gäller tro och liv;
2. förklara alla religioner som lika effektiva och
riktiga responser på den ultimata verkligheten,
utan att favorisera en religion såsom normativ;
3. ge en konsekvent förklaring till hur (1) och (2)
kan harmoniera.
Religionsteologi i Sverige
• Sigtunagruppen
1. ”Gud är lika generös i frälsningen som i skapelsen ... Vi
vänder oss därför mot en kluven gudsbild, där Gud
framstår som god och generös i skapelsen, men
begränsande i frälsningen.”
▪
Inkarnationen, korset och uppståndelsen finns bara i Kristus.
2. ”Jesus Kristus visar Guds ansikte och öppnar vägen till
Gud ... Vi kan säga att Jesus är vägen till Gud – vi kan
inte utesluta att Gud har andra vägar. Våra möten med
människor från andra religioner låter oss ana att Gud är
närvarande också i deras traditioner.”
▪
Godtycklig begränsning av missionsuppdraget och förlägger
ansvaret helt på Gud.
Sigtunagruppen
3. ”Andens frukter mognar också utanför kyrkan.”
▪
▪
Försummar distinktionen mellan allmän-särskild uppenbarelse.
Det finns godhet i andra religioner.
4. ”Igenkännande och olikhet är förutsättningar för
vänskap.”
5. ”För att värna skapelsen och människans värdighet
måste vi söka samarbete med människor i olika
religioner.”
6. ”Kyrkan kan inte vittna om någon annan frälsare än
Jesus Kristus, samtidigt som vi inte kan sätta gränser för
Guds frälsande kraft.”
Sigtunagruppen
7. ”Mission stavas dialog.”
8. ”Andra religioner är boningar för den heliga Anden, men
alla uttryck för religion är inte likvärdiga; det finns
livsfientlig religiositet både i och utanför kyrkan.”
▪
▪
Bibelns lära om DHA är alltid förknippad med Kristus.
Vilka kriterier har man för livsbejakande/fientlig tro?
9. ”Våra fiender är allt som förnedrar människor och bryter
ner skapelsen.”
▪
Stämmer inte med Bibelns kompromisslösa attityd.
10. ”Vi välsignar gärna och tar med glädje emot välsignelse.”
7. Varför betona välsignelse och inte frälsning?
Dialog
• Den vardagliga dialogen
▪ Grannar och bekanta som tillhör andra religioner
▪ Utbyte av idéer, tankar, känslor, erfarenheter
• Den samhälleliga dialogen
▪ Man jobbar gemensamt över trosgränser för att lösa
problem i samhället
• Den teologiska dialogen
▪ Motverkar fördomar – främjar förståelse
• Den sanningssökande dialogen
▪ Man ger upp en del av sina sanningsanspråk
Sann dialog
•
•
•
•
•
•
•
bygger på integritet
är inte rädd för olikheter
är nyfiken
är självrannsakande
är frimodig
är förväntansfull
erkänner att respekt för andra är en etisk (och inte
en epistemologisk) fråga
Två villkor för en evangelikal
religionsteologi
• Den måste formas av Bibelns undervisning
• Den måste även vara fenomenologiskt noggrann i
sin beskrivning av andra religioner
Första villkoret för en evangelikal
religionsteologi: Biblisk undervisning
!
• Den evige Guden är helig och rättfärdig i alla sina
handlingar
• Gud har skapat allt – inklusive människan
• Gud har i sin nåd tagit initiativet och uppenbarat sig själv
för mänskligheten
• Guds skapelse har skadats av synd
• I sin nåd har Gud skapat en väg till försoning genom Jesu
död på korset
• De frälsta utgör en gemenskap vars uppgift är att
förkunna evangelium och göra lärjungar av alla folk,
inklusive de som tillhör andra religioner, så att Gud blir
ärad och tillbedd över hela jorden
Andra villkoret för en evangelikal
religionsteologi: Rättvisa beskrivningar
• Man måste se skillnader mellan religionerna genom att
t.ex. göra rättvisa åt mindre religioner eller olika
polyteistiska religioner
• Man måste se skillnader inom religionerna
• Man måste sträva efter en rättvis bild av både likheter och
skillnader i relation till kristen tro, vilket innebär att vi
avstår både från inklusivistens nedtoning av skillnader och
fundamentalistens nedtoning av likheter
• Man måste sträva efter en rättvis bild av hur religion och
kultur relaterar till varandra
Jesus den stora stötestenen
• Ingen inter-religiös dialog kan bortse från Jesus
• Jesu anspråk är högre än världsreligionernas stiftare och
profeter
• Den första kristna kyrkan talade om Jesus i exklusiva
termer i en starkt relativistisk omvärld
• Vår uppgift: att i sanning förkunna Kristus och samtidigt
visa kärlek mot de som inte tror på Kristus
”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar:
döp dem i Faderns och Sonens och den
heliga Andens namn och lär dem att hålla
alla de bud jag har gett er. Och jag är med
er alla dagar til tidens slut.”
– Jesus