5 Solviks nya rektor 8 Tillsammans med familjen
vårt budskap EFS I VÄSTERBOTTEN | ÅRGÅNG 85 | # 5 | 2012 5 Solviks nya rektor 8 Tillsammans med familjen 11 Kyrkkaffemissionär 2 MEDLEMSKAP ELLER INTE | 3 STJÄRNMANIFESTATION | 6 IDISSLA ORDET LEDARE Förändring också för medlem EFS Västerbotten vill utvecklas och förändras, med föreningstänkande och medlemskap som given utgångspunkt. Det medför att medlemsfrågan bör lyftas fram och bearbetas. Men är föreningstänkande och medlemsbegrepp en helig ko, eller kan vi tänka oss att det kan finnas andra, bättre, sätt för delaktighet och numerär växt inom EFS? I EFS VÄSTERBOTTENS programförklaring för perioden 2012-2015 är ett av ledorden Kraft till förändring. Under den rubriken står det: ”Vi tror att EFS har en roll att spela i framtidens samhälle och i Svenska kyrkans utveckling. I det arbetet är föreningsstrukturen en bas för delaktighet och möjlighet till utvecklingsarbete. Vi vill aktivt verka för att få fler medlemmar i EFS. Vi tror att en ökad medvetenhet om vad EFS-medlemskapet innebär, både för den enskilde och för rörelsen, bidrar till utvecklingsarbete…” MAN HAR VALT (eller tar man det som en självklarhet?) att utgå från föreningsstrukturen som något man tror på och vill ha som bas och aktivt verka utifrån för att få fler medlemmar. Då blir den naturliga följdfrågan: Men hur ska vi agera för att medlemsantalet ska öka? Ett dilemma som hela föreningssverige brottas med. taget? För yngre generationer kanske ordet medlem till och med har en negativ klang. Under en Storsamling i höstas presenterade Paula Öquist sina tankar om ett differentierat medlemskap i EFS. Det skulle innebära en uppdelning i 1) Församlingsmedlemskap – med olika stora sammanhang man kan ha en gemenskap i, 2) Supportmedlemskap – som mera liknar aktivitetsgrupper och 3) Sponsormedlemskap – som ekonomiskt verkar för och understöder olika verksamheter. Hon jämför medlemskapet LIKSOM för allt annat är det bra att inte ta något för givet. Vi kan inte utgå ifrån att alla har fått föreningsliv och medlemskap med modersmjölken eller ens gillar det, utan vi bör arbeta med dessa frågor utifrån att vi har ny terräng att vinna; informera, berätta och bjuda in. Det handlar också om hur vi informerar. med t.ex. Facebook, där man går med på en basnivå och sedan kan man ansluta sig till olika grupper. Man behöver så att säga inte köpa hela paketet på en gång utan kan växa in i engagemang och välja utifrån vad som är lämpligt i ens egen situation för närvarande. MEN MAN KAN också fråga sig om medlemskapet måste se ut exakt som det gjort tidigare; finns det eventuellt andra former för det eller behövs det över huvud I USA FINNS församlingar som helt frångått medlemskap i traditionell mening, i stället deltar man och engagerar sig utifrån vad man själv vill och hur det passar ihop vårt budskap ORGAN FÖR EFS VÄSTERBOTTEN ÅRGÅNG 85 | # 5 | DEC 2012 REDAKTION: tfn 090/12 58 75 fax 090/12 58 97, e-post [email protected] TRYCK: Tryckeri City, Umeå 2 med församlingens vision och mål. I våra sammanhang slår en del ibland ett slag för nätverkande i stället för föreningstänkande. En nackdel med att frångå föreningsstrukturen är att en hel del pengar i form av statliga och kommunala bidrag är kopplade till den och till medlemssiffror, pengar som man i så fall måste kunna få in på annat sätt. MED DALANDE MEDLEMSSIFFROR och problem med att få människor att engagera sig i vissa uppgifter är frågan om hur den kristna gemenskapen ska organiseras en alldeles för viktig fråga för att inte våga tänka i nya banor. Men förmodligen handlar det inte i första hand om organisationsformer utan om innehåll. Lever vi som grenar i Kristusträdet så bär vi god frukt – och vilka är de människor som inte vill ta del av det? Om det sedan kommer att innebära medlemskap i en förening eller aktivism och engagemang i andra former är egentligen sekundärt. KOMMUNIKATIONSRÅDET Lotten Markström FRAMSIDA: Familjen Dencker. Läs mer på mittuppslaget. REDAKTÖR : Lotten Markström, tfn 090/12 58 75 ANSVARIG UTGIVARE: Kristoffer Hedman, tfn 090/12 58 69 KOMMUNIKATIONSRÅD: Ulrika Bengtsson 070/570 96 26, Lena Björkman 070/277 20 03, Katarina Eriksson 070/580 73 55, Stefan Eriksson 070/591 73 44, Stefan Gelfgren ordf. 073/934 46 82, Anita Lundqvist 072/241 07 54 och Peter Lundström 070/66 77 441. PRENUMERATION: 180 kr ANNONSERING: 7,00 kr/mm, stående annons 6,00 kr/mm BETRAKTELSE EFS VÄSTERBOTTEN Distriktskansli i Umeå Vasagatan 17, 903 29 Umeå tel. 090/12 58 10, fax: 090/12 58 97 STRÅLAR FRÅN JESU FÖDELSESYMBOL E-post: [email protected] [email protected] Kansliet i Skellefteå Stationsgatan 18, 931 32 Skellefteå Tel. 0910/535 46, fax 0910/366 00 Bankgiro 985-2377, (Plusgiro 6 23 60-3) Hemsida: www.efsvasterbotten.se LEDNINGSGRUPP: DISTRIKTSFÖRESTÅNDARE Kristoffer Hedman 090/12 58 69 PERSONALCHEF Monica Andersson 090/12 58 49 EKONOMICHEF Eva S Bäckström 090/12 58 19 ÖVRIGA: BARN- & KONFIRMANDKONSULENT Magdalena Sandberg 090/12 58 10 MUSIK-/SCOUTKONSULENT Birgitta Bergner 090/12 58 72 UNGDOMSKONSULENT Johanna Björkman 090/12 58 22 DISTRIKTSKONSULENT (Skellefteå) Anna-Maria Niemann Björk 0910/535 46 ADMINISTRATÖRER Lena Jonsson 090/12 58 10 Margita Sundell 090/12 58 10 INFORMATÖR Lotten Markström 090/12 58 75 IT-SAMORDNARE Göran Berglund 070/569 84 21 DISTRIKTSSTYRELSEN Ordf. Astrid Sjöström 070/1770471 [email protected] V ordf. Marianne Berglund 090/98421 [email protected] JAG ÅKTE FÖRBI en lysande adventsstjärna i ett fönster i slutet av oktober. Den var verkligen fin och spred ett varmt och mysigt sken, men nog kändes det lite konstigt med en stjärna så långt före advent. Å andra sidan kan det ju vara så att den hade hängt uppe väldigt länge efter förra julen! Det var kanske en åretruntstjärna. ”Jag vill be om en adventsstjärneväckelse” ADVENTSSTJÄRNOR fascinerar mig, eller kanske allra mest det flitiga användandet av dem. I advents- och jultid finns det i många hus och lägenheter minst en lysande påminnelse om att Jesus har kommit till oss. Fantastiskt! I det avkristnade Sverige strålar Jesu födelsesymbol både i våra hem, på arbetsplatser och i offentliga lokaler. Pappers- och plåtstjärnor ligger högt på mysfaktorlistan. Ibland blir jag lite full i skratt när jag tänker på vilken kraftig manifestation det är och som folk medverkar i utan att kanske ens vara medvetna om det. Jesus, därför att här bor någon som har mött honom, som fallit på knä och hyllat honom som den kung han är. Har du någon adventsstjärna? Vad betyder den för dej? STJÄRNTYDARNA DE RESTE långt för att få hylla och välkomna kung Jesus. Du och jag, vi kan precis där vi är tacka honom för att han vill bo hos oss, i våra hjärtan och i våra hem. Han kommer från eviga fröjder, han lämnar sin tron av kristall, sin ära i ljusets palatser och lägges på strå i ett stall. Han kommer till jorden att bringa ett offer på korsträdets stam, att dö för vårt syndiga släkte och föra rättfärdighet fram. Han kommer till sörjande hjärtan, och livet får annan gestalt. Han kommer i makt att regera, tills Gud uti alla blir allt. Var glad, var glad, var glad i din Herre och Gud. Var glad, var glad, och hylla din konung och Gud. (Sv. Ps 108: 2, 3, 5) I MATTEUS EVANGELIUM kan man läsa om de österländska stjärntydarna och vad stjärnan betydde för dem: När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje. De gick in i huset och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. (Matt 2:10-11) JAG VILL BE OM en adventsstjärneväckelse! Visst vill du också vara med och be, och på det viset koppla in Jesus i dina grannars liv? Jag önskar att varje fönster med en stjärna skulle få betyda: Här finns KRISTINA ERIKSSON Pastor i Bjurholmsområdet 3 BOKTIPS Ps. TRE PERSONER – alla prästbarn – präglade på ett speciellt sätt den nyevangeliska väckelsen, ur vilken EFS föddes på 1850talet. De var C O Rosenius, Lina Sandell och Oscar Ahnfelt, väckelsens trubadur. AHNFELTS FAR var prost i Skåne och Oscar hade tänkt gå i faderns fotspår, men han hade en stor talang för musik och åkte till Stockholm för att bedriva musikstudier. Där upplevde han en andligt kylig tid, men en påskgudstjänst i Betlehemskyrkan, då Rosenius predikade, blev vändpunkten och därefter slöt han sig till vänkretsen kring Rosenius. Efter några år som musiklärare kom han att medverka vid möten och gudstjänster. Övertalad av Rosenius började han motvilligt också att predika, självförtroende på den punkten var svagt. Vartefter kom alltfler kallelser till den skånske trubaduren och predikanten att medverka vid möten runt om i landet. OSCAR AHNFELT var också kompositör – och en virtuos på sin egenhändigt utformade tiosträngade gitarr. Han gjorde melodierna till många av väckelsens älskade sånger t.ex. Blott en dag och Med Gud och hans vänskap. Mycket betydelsefullt var också hans arbete med att ge ut sångsamlingar, de så kallade Ahnfelts sånger. Där fanns både egna tonsättningar, inte minst till Lina Sandells sånger, och andra fina melodier som han lanserade. Sånghäftena blev succé. Det första av de tolv häftena trycktes i otroliga sextio upplagor! Som kuriosa kan nämnas att den världsberömda sångerskan Jenny Lind sponsrade utgivningarna och därför fick sitt namn på titelsidorna. JAG TYCKER att en av de vackraste av Ahnfeldts sånger är melodin till Tänk när en gång (Psalm 320), skriven av den norske prästen W A Wexels, när dennes syster hade mist sin man. Vi sjunger hemlandssångerna sällan numera – kanske alltför sällan – men denna sång förtjänar att sjungas inte bara i sorgens tid som en påminnelse om vad Gud har berett för sina barn på andra sidan gravens mörker. TORBJÖRN ARVIDSSON 4 ANSIKTE MOT ANSIKTE: SAMTAL OM KRISTEN TRO Göran Skytte och Wilfrid Stinissen Libris förlag 2010 BOKEN KOM för ett par år sedan – och finns nu i pocketversion. Journalisten Göran Skytte ställer raka frågor till karmelitmunken Wilfrid Stinissen med utgångspunkt från texter ur hans böcker. Det är inte alls tråkigt utan upplyftande att få följa deras samtal om livet och tron. Jag tycker särskilt mycket om de första kapitlen i boken där samtalet kretsar kring Vägen till Gud. Stinissens syn på nattvarden – eukaristin – berörde mig också. Göran Skytte tycker att Stinissens texter är som ”glas på glas av klart vatten” och boken ska förstås inte sträckläsas utan avnjutas i mindre klunkar. MRS ANGELS TÅRTBAGERI Gaile Parkin Libris förlag 2011 MRS ANGEL TUNGARAZA kommer från Tanzania men bor i Kigali i Rwanda där folkmorden satt djupa spår. Förutom att ta hand om sina fem barnbarn startar hon ett tårtbageri hemma i sitt kök. Här löser hon vardagsproblem framför en kopp te och en cupcake och utformar personliga tårtor till människorna i sin omgivning. Ännu en hyllning till tanten! Hon påminner starkt om Mma Ramotswe i Damernas detektivbyrå. Författarinnan Gaile Parkin är född och uppvuxen i Zimbabwe och har bland annat arbetat i Rwanda med flickor och kvinnor som överlevde folkmordet. En del av händelserna i boken är baserade på deras berättelser. Finns som pocket. EN TID FÖR MIRAKEL Karen Thompson Walker Norstedts 2012 EN LÄTTLÄST OCH VACKER BOK som handlar om Julia som växer upp i det soliga Kalifornien. En dag meddelar myndigheterna att jordens rotation har saktat in. Vi får följa Julias tankar och upplevelser när hon växer upp i skuggan av att insaktningen fortsätter och dygnen blir allt längre. Boken ger en svindlande känsla av vår utsatthet på en planet i ett oändligt universum och hur fantastiskt livet och naturen är. Författarinnan som debuterar med En tid för mirakler är född och uppvuxen i Kalifornien och bor nu i New York. Senaste om Klippen KLIPPENKAMRATERNA hade sitt årsmöte i början av oktober. Då kunde konstateras ett nettoresultat för 2011 på 130 000 kronor, pengar som behövs för planerat nybygge på fjällgården. Johan Holmgren, Nils Lindqvist och Jan-Erik Wikström omvaldes samtliga till styrelsen. Närmaste arrangemang i Klippen är Fjällväg 2013 i februari. Årsmötet 2013 kommer att hållas i Stöcke i oktober. Folkhögskolan som en öppen och utvecklande mötesplats – så har Solvik varit och skall förbli, även med ny rektor. Dan Lundsten – Solviks nya rektor Dan Lundsten är den nya rektorn på Solviks folkhögskola och kommer att tillträda sin tjänst från första januari 2013. Vårt Budskap har fått en pratstund med Dan och berättar lite om vem han är. Dan Lundsten folkhögskollärare och socionom med rötterna i Byske blir Solviks folkhögskolas nya rektor. – DET ÄR VIKTIGT och intressant vad EFS vill med sin skola, säger Dan Lundsten om sina tankar för Solviks folkhögskola. Han ser fram emot att få utveckla Solvik – inte bara utifrån vad folkbildningsrådet, det omgivande samhället, kursdeltagarna eller personalen vill – men även utifrån huvudmannens intentioner. Dan ser därför gärna att den kristna profilen blir synligare på skolan framöver. Kanske inte på samma sätt som tidigare i historien, men på ett sätt som möter behoven i dagens samhälle. – Folkhögskolan ska vara en mötesplats där man växer och utvecklas, får lära sig nya färdigheter och blir tagen på allvar, poängterar den nya rektorn. En sådan mötesplats tycker han att Solvik på ett enastående sätt har varit för många människor och under många år, något han givetvis vill arbeta vidare med men också sätta sin personliga prägel på. FOLKHÖGSKOLLÄRARE, socionom och mentalskötare är de yrkesutbildningar Dan Lundsten har, och jobberfarenhet har han bland annat från handikappomsorg, psykiatri och skola. Lägg därtill erfarenhet av att ha arbetat som verksamhetschef för socialtjänsten i en mindre kommun, känner Solvik sedan tidigare (gjorde sin folkhögskollärarpraktik på Solvik där han även i unga år varit elev) och det börjar framstå som att det finns potential för ett gott jobb med den efterträdande på rektorsposten efter Staffan Berglund. Via bekanta blev Dan blev tipsad om att söka tjänsten. Han tillträder från nyår men har under hösten haft möjlighet att sätta sig in i skolans verksamhet i och med att han nyligen avslutat en visstidsanställning. DAN ÄR 48 ÅR GAMMAL och bosatt i Vebomark, där familjen haft ett hus sedan 20 år tillbaka, även om man tidvis bott och arbetat på annat håll. Familjen består av frun Barbro, sex barn och tre barnbarn. Ursprungligen kommer han från Byske och kommer nu att flytta tillbaka dit tillsammans med frun och de yngsta barnen. – Det ska bli härligt att få tillfälle att fiska i de fina fiskevatten som finns i Byske, säger Dan och avslöjar därmed ett av sina intressen. Han gillar också konst och musik, spelar gitarr och komponerar för skojs skull digital musik i datorn. Även ett läsintresse finns och hans bokhyllor är fyllda av många böcker utgivna av EFS, även om han själv inte varit aktiv inom rörelsen. Han har sin kristna bakgrund i både Frälsningsarmén och Pingstkyrkan. LOTTEN MARKSTRÖM 5 Gudomlig läsning av Bibeln Hur har du det med bibelläsningen? Det är en fråga vi sällan ställer eller får. Och om vi fick den skulle många av oss rodna lite, då bibelläsningen inte riktigt blir av som vi skulle önska. Orsakerna till det kan variera och resultatet kan vi spekulera om, men då vi inte via egen läsning ger oss själva möjlighet att låta Gud möta oss genom sitt Ord, begränsar vi umgänget med honom och hans påverkan på vårt liv. DET FINNS MÅNGA sätt att närma sig Bibeln och läsa den. En del tycker att en färdig bibelläsningsplan är det bästa, andra vill känna större frihet. Numera är de flesta läskunniga och kan ha tillgång till en egen Bibel, vilket är en stor frihet men det ger också den enskilde ett större ansvar. PÅ SENARE ÅR har begreppet Lectio divina dykt upp allt oftare och det används som en metod att på nytt ta sig an Bibelns texter. Lectio divina, eller gudomlig läsning, är ett meditativt sätt att läsa Bibeln och har ursprungligen en koppling till andlig vägledning och klosterliv (både benediktinskt och jesuitiskt), men rötterna finns i judendomen. Håkan Holmlund. HUR HAR DU UPPLEVT LECTIO DIVINA? Frågan ställs till Håkan Holmlund, som har ett långt liv som yrkesverksam präst bakom sig och som efter pensionen varit deltagare i en Lectio Divina-grupp. – Enbart positivt! Det är ett bra sätt att komma in i bibelordet och så kan man låta bibelordet tala till en själv. Det är så för alla i gruppen, även för dem som är i början av trons väg. Ingen får ge kommentarer på det man väljer att dela för andra och det blir en personlig upplevelse. 6 Inom Lectio divina finns fyra olika moment i läsningen: lectio, meditatio, oratio och contemplatio. Det handlar om att äta ordet: först ta en bit, tugga på den, känna efter smaken och slutligen smälta den och låta näringen tas upp av kroppen. Innan man börjar läsa Bibeln enligt detta rekommenderas man att först komma i ett lugnt tillstånd – ”Bli stilla och vet att jag är Gud” (Ps 46:10) – t.ex. genom att be om den Helige Ande. ENLIGT TRADITIONELL SED läses texten flera gånger, varje gång med lite olika fokus. Det handlar om att lyssna till det inre budskap som finns i texten och som förmedlas genom den Helige Ande, inte att analysera texten. Bibeltexten behandlas som det Levande ordet, som tas emot, tuggas och blir ett med människan. Även Luther knöt an till detta genom att rekommendera läsaren att inför textläsning ur Bibeln fråga sig vad texten betyder för en själv. Genom att läsa texten flera gånger och reflektera över hur den kopplar till vårt eget liv så kan vi finna en väg framåt, mot ett svar. Denna process benämner han ett idisslande hjärta. DEN HÄR FORMEN av bibelläsning kan göras enskilt eller i grupp. När man läser ensam kan man skriva ner sina tankar i en andlig loggbok, men om man deltar i läsningen i en gemenskap kan de närvarande dela sina tankar med varandra. Texter som rekommenderas är framför allt evangelietexter, psaltarpsalmer, kortare gammaltestamentliga berättelser eller någon profettext; till exempel utifrån kommande söndags texter. I BOKEN Ett andra varv med Frälsarkransen kopplas Lectio divina-läsning dessutom ihop med användande av Frälsarkran- Bilden är hämtad från Wikipedia. sen, och då ges förslag på lämpliga texter att läsas. Enligt förslaget i den boken läser ledaren först texten rakt igenom och sedan en gång till i långsamt tempo, då man ska lyssna efter ett ord eller en fras som man fastnar för. Efter att ha delat detta med varann, utan kommentarer, läses texten ytterligare en gång (långsamt) och man uppmanas att lyssna efter om det finns något i texten som berör ens liv just nu. Därefter igen en delning av de tankar man fått och texten läses en sista gång. Nu handlar det om att försöka höra en inbjudan/något jag skall göra eller pröva. Det ges möjlighet att dela det och man avslutar med bön. UTIFRÅN TRON på att Gud bor i oss och verkar genom den Helige Ande, är denna form av bibelläsning ett enkelt sätt att låta Ordet bli levande i vårt eget liv. Det som krävs är endast en Bibel och vår egen närvaro. LOTTEN MARKSTRÖM Efter många år som präst i Vasakyrkan är det dags för Torbjörn Arvidsson att lämna över stafettpinnen till Senitha Olsson, som kommer från en tjänst som utvecklingskonsulent åt EFS Västerbotten. En kommer, en annan går, men båda verkar lika glada över det. Senitha Olsson tar över som präst i Vasakyrkan efter Torbjörn Arvidsson. Prästbyte i Vasakyrkan DET HAR HUNNIT GÅ ett tag sedan Senitha Olsson välkomnades till tjänsten som ny präst i Vasakyrkan och Torbjörn Arvidsson avtackades efter många år i kyrkan. Senitha har avslutat sina år som utvecklingskonsulent för EFS Västerbotten och är glad över att igen få gå in i församlingstjänst. – Det ska bli roligt att få ha en mer kontinuerlig kontakt med människor, säger hon. FÖR HENNE KÄNNS det nya jobbet annorlunda men naturligt. Hon har ju funnits med i Vasakyrkan i tio års tid, både som medlem, suttit i styrelsen och också haft deltidsvikariat på prästtjänsten. Det har gett henne god inblick i arbetet, så startsträckan nu blir inte lång. Även om hon har arbetat med utvecklingsfrågor under många år är det inget särskilt hon nu tänkt förverkliga i Vasakyrkan. – Jag kommer att arbeta utifrån den vision som årsmötet står bakom och som styrelsen också följer i sitt arbete. Bland annat kommer det att innebära att arbeta för ökad delaktighet i gudstjänsten, även om jag idag inte vet hur, berättar Senitha. NÄR TORBJÖRN ARVIDSSON började som präst i Vasakyrkan 1997 tänkte han inte att han skulle stanna där så länge. De senaste åren har han känt att det är dags att gå in i nya uppgifter och nu blev det också praktiskt möjligt. Han går in i en treårig projekttjänst som kretspräst för olika föreningar kring Umeå. – Jag har alltid trivts med att ha gudstjänster och möten och nu får jag mer tid för det och behöver ägna mig mindre åt planeringsarbete. Det känns bra, säger Torbjörn, och tillägger att han också trivts väldigt bra i Vasakyrkan. – Det är det roligaste och finaste jobb jag haft i livet! SOM KRETSPRÄST kommer han också att få ägna sig en del åt utvecklingsarbete och framtidsfrågor i föreningarna, men det är något han inte hunnit sätta sig in i så mycket ännu. Först måste han ju se hur det fungerar idag, och det kan se ganska olika ut i olika föreningar. Torbjörn har inte arbetat i någon av de kretsar han nu kommer att ha som sitt arbetsområde, men han har besökt de flesta av föreningarna. Hans fösta prästtjänst var i Robertsforskretsen, och han trivs väldigt bra i bönhusen på landsbygden. BÅDE TORBJÖRN OCH SENITHA verkar glada över sina nya tjänster. Det skulle kunna kännas lite svårt att gå in i en tjänst efter någon som varit länge på sin post, men Senitha tycker det är okey att ta över efter Torbjörn i ”hans” kyrka. Hon känner inte några förväntningar på att hon skulle behöva vara som han. – Det finns stor acceptans i Vasakyrkan och jag har aldrig märkt att någon tyckt att man måste vara på ett visst sätt, säger Senitha, som också råkar vara den första kvinnliga huvudprästen i Vasakyrkan. Och föreningarna som får Torbjörn som kretspräst tar emot honom med öppna armar, så han kan med trygghet gå in i sin nya tjänst de år han har kvar till pensionen. Text och bild: LOTTEN MARKSTRÖM 7 Emma och Johannes Dencker berättar om hur de gjort för att få mer tid tillsammans med varandra och barnen. De vill ha tid tillsammans De är som alla andra familjer, och ändå inte. Paret Dencker har valt att vara föräldralediga samtidigt för att få mer tid för hela familjen tillsammans, och det genom att resa bort. JAG TRÄFFAR Emma och Johannes Dencker en vardag förmiddag i början av november. Johannes har nyss kommit hem från Liten och stor i Grisbackakyrkan och Emma ska jobba senare under dagen med en kvällsföreställning; hon är violinist på Norrlandsoperan. Ettåriga Majken sover i vagnen och Ebbe, 4 år, är på förskolan – ett ovanligt lugn i en småbarnsfamilj. Vi sätter oss i köket i hyreslägenheten som utgör ena ändan av ett av Umeås äldsta hus på Grisbacka, några kvarter från kyrkan där Johannes har sin tjänst som präst. Just nu är han föräldraledig. FRÅN MARS TILL JULI i år var både Johannes och Emma föräldralediga samtidigt, en för vartdera barnet. De hyrde ut sin lägenhet och bilade ner till Skåne, där de hade fått hyra hus av kompisar i 8 Höganästrakten. De ville få tid tillsammans, med varandra som vuxna och som familj, och också komma närmare sina egna föräldrar. Båda är från västra Skåne och flyttade till Umeå 2006-2007. De har bägge arbeten som innebär både kvällsoch helgjobb och som periodvis kräver stort engagemang, vilket innebär risk för att man nästan aldrig hinner ses. Därför har Johannes gått ner i arbetstid (80 %) sedan han blev pappa. – Vi är väldigt glada över att vi gjorde det här. Det är mycket värt, och betyder mycket för familjerelationerna, säger Johannes. Emma håller med och tillägger: – Barnen har också fått en bra relation till varandra och så har Ebbe fått mer erfarenhet av Skåne. Även om tiden i Skåne också blev vardag – med dålig nattsömn och en hel drös olästa böcker – så vill de för andra rekommendera att resa bort tillsammans, om det är möjligt. – Det var skönt att lämna sitt eget och flytta in i någon annans bostad, att få vila från egna grejer men också att längta tillbaka. Man inser att det är mycket man kan klara sig utan, säger Emma. NÄR DE FÖRSÖKER hitta något negativt med den gemensamma långledigheten så är det enda de kommer på att det tagit lång tid att komma tillbaka in i förskolelivet. De var också tvungna att säga upp Ebbes förskoleplats innan de åkte, vilket var en chansning. – Förskolan styr ganska mycket över oss föräldrar och våra val så vi inte vågar vara borta längre tid, konstaterar Emma. Båda uppskattar förskolan och hur vi har ordnat det i Sverige, men de tror också att barnen mår bra av att vara med sin mamma och pappa. Johannes vill gärna uppmuntra föräldrar att dela på föräldraledigheten så mycket som möjligt och att lita på att de är bra för sina barn. ATT BÅDA ÄR föräldralediga samtidigt och reser bort är inget man blir rik på ekonomiskt, men det är rikt på annat sätt. Om familjen hade skaffat hus och haft stora lån hade de inte kunnat välja detta. Under vistelsen i Skåne jobbade de lite grann för att dryga ut sin kassa. – Vi har medvetet valt ett billigare boende för att kunna vara lediga tillsammans säger Johannes. REDAN NÄR DE enbart hade ett barn och Ebbe var ett år valde Emma och Johannes att vara föräldralediga tillsammans. Då åkte de iväg en månad mitt i vintern till Zanzibar utanför Tanzania, och tillbringade också en vecka i Dar es Salaam, där Johannes bodde under fem år av sin barndom. – Vi har båda rest mycket tidigare och ville tro att det går att resa även med barn, berättar Johannes. Den gången var ledigheten mer av semester med sol, värme och bad, än vistelsen i Skåne. Fast i våras hann de också med en utlandsresa, en veckas charter till Egypten. Att resa med barn öppnar upp för kontakter på ett annat sätt än när man enbart är vuxna på resan. Men visst kan det kännas lite extra spännande att allt ska funka medger Emma. – Fast egentligen är det konstigt att man funderar över hur ens eget barn ska klara sig utomlands. Tänk på alla barn som lever där! säger Johannes på sitt lugna sätt. Kanske bidrog den skånska blomsterprakten till att familjen Dencker lämnade Västerbotten under vårvintern och flyttade ner till Skåne för en långledighet tillsammans. Majken och Ebbe har fått mycket tid tillsammans med sina föräldrar och också fått lära känna deras hemtrakter. PARET DENCKER har inga konkreta planer för framtida ledighet och resande, men något kan vi säkert vänta oss. – Vi vill absolut göra något igen, men vi vet inte i vilken form, avslutar Emma. Text: LOTTEN MARKSTRÖM Bild: DENCKERS FAMILJEALBUM LOTTEN MARKSTRÖM När båda är föräldralediga samtidigt blir det också lättare att hinna göra något med barnen. 9 DISTRIKTSINFORMATION Vinter-Klippen KALENDER 2012 DECEMBER JANUARI FEBRUARI 8/12 Styrelsemöte Salt Västerbotten, Skellefteå 14/12 LUFF, ungdomsgudstjänst i Vasakyrkan, Umeå 14/12 The Life, ungdomsmöte i EFS-kyrkan, Skellefteå 28/12-1/1 Livskraft Norr, läger på Strömbäcks fhsk, Umeå 11-13/1 Musikledarforum i Lötenkyrkan, Uppsala 26/1 Styrelsemöte EFS Västerbotten, Robertsfors 31/1-3/2 Fjällväg, läger för unga vuxna, Klippen 9/2 Kördag, Skellefteå 16-17/2 Scoutledardagar/-forum i Malå 2-6/3 Sportlovsläger, Klippen 6-10/3 Sportlovsläger, Klippen Vänner-snö-gemenskap-lägerGud-mat-lekar-skidor. Allt det finns på EFS-fjällgård i Klippen. FJÄLLVÄG 2013 EFS Västerbottens kansli håller stängt 22/12-6/1. 31 januari-3 februari, för åldern 20-35+ SPORTLOVSLÄGER 1 2-6 mars, ålder: från åk 8 och uppåt GÅVOMEDELSRAPPORT SPORTLOVSLÄGER 2 6-10 mars, ålder: från åk 8 och uppåt PÅSKLÄGER FÖR ALLA 1 Lägre gåvomedelsprognos 2012 27-31 mars, för alla åldrar Insamlade gåvor oktober 2012: Budgeterade gåvor oktober 2012: 31 mars-4 april, för alla åldrar 641 000 kr 505 000 kr UNDER OKTOBER MÅNAD har 618 000 kr skickats in från föreningar och 23 000 kr från enskilda givare. Totalt insamlade gåvor på 10 månader är drygt 5,4 miljoner vilket betyder att vi ligger 264 000 kr under budget för samma period. Det återstår 2,6 miljoner för att nå vårt gåvomedelsmål på 8 miljoner. November och december är mycket viktiga insamlingsmånader i vårt distrikt och jag hoppas att du och din förening vill bidra med det ni kan så att vi kan fortsätta med den verksamhet vi vill ha i EFS Västerbotten. Tack för din gåva! EVA S BÄCKSTRÖM 090/12 58 19 [email protected] BANKGIRO NR 985-2377, BANKKONTO SEB 5329-10 188 69 (gäller även Salt) PÅSKLÄGER FÖR ALLA 2 Se www.efsvasterbotten.se/kalender/ Valberedningsarbetet VALBEREDNINGEN för EFS Västerbotten har träffats en första gång, men än finns det möjlighet att påverka. Föreningarna uppmanas att skicka in sina förslag på lämpliga kandidater till styrelsevalet nästa år. Skicka förslagen till Herbert Lundberg, Ladstigen 38, 931 64 Skellefteå eller mejla till [email protected] Även till riksstyrelsen har valberedningsarbetet dragit igång och förhoppningsvis kommer det vid nästa årsmöte att finnas kandidater från Västerbotten. Skicka in förslag på styrelsekandidater för EFS riks till Anita Lundqvist i Boliden. Henne når du på telefon 072-2410754, 0910713154 eller via mejl på adressen [email protected] Bidrag till lokaler FÖRENINGAR som behöver söka statligt bidrag till anpassning av gudstjänstlokaler kan hitta information om detta på vår webbplats www.efsvasterbotten.se/dokument/gavor-och-bidrag Mer information finns på SST:s hemsida www.sst.a.se (Nämnden för statligt stöd till trossamfund). 10 DISTRIKTSLEDNINGEN Mission är att gå över gränser Nya testamentet berättar om hur Paulus och hans medarbetare tillsammans med Guds Ande arbetade för att nå vidare med budskapet om Jesus Kristus. Mycket är annorlunda idag jämfört med då, men annat är lika. En likhet är att mission ofta innebär att gå över gränser. Det handlar om geografiska gränser, men också om kulturella och lokala gränser som kan finnas i en stad eller by. PAULUS GJORDE tre långa missionsresor. Han gjorde återbesök till församlingar han tidigare grundat, men åkte också till nya platser. En dag sa den heliga Anden åt honom att gå över gränsen till det som idag är Europa. Han kom då med sina medarbetare Silas och Timotheos till Filippi i norra Grekland. En dag träffar de några kvinnor vid ett böneställe, och den allra första som tar emot evangeliet är den kvinnliga småföretagaren Lydia som handlade med fina tyger (Apg 16:12-15). Direkt därefter döptes hon och alla i hennes hus. SOM KRISTNA FÅR VI stå tillsammans, män och kvinnor. Så är det inte i alla kulturer. I den muslimska gemenskapen är det männen som styr, kvinnorna är för sig själva. På bilder från fredagsböner världen över ser vi endast knäböjande män i stora skaror. Vid en muslimsk begravning deltar männen, medan kvinnorna stannar hemma. Men vid en kristen begravning, till exempel i Iringa, Tanzania, följs män och kvinnor åt, även de muslimska kvinnorna är välkomna. Självklart står också män och kvinnor tillsammans i alla de härliga körerna i kyrkorna. Men det som är så självklart för oss, är inte självklart för alla i världen. LYDIA ÄR ett tidigt exempel på att Guds Ande vill använda både kvinnor och män i sina församlingar. Det är glädjande att tänka på att kvinnor också mycket tidigt i EFS historia fick stora och viktiga uppdrag, såväl i missionen som på hemmaplan. Lina Sandell blev anställd som redaktör på EFS expedition redan för 150 år sedan! barn och unga i vårt eget land, fast en del av oss känner att vi numera är för gamla för ledarskap i tonårsgrupper och på läger. Men att gå till rätt kaffebord, för att möta en obekant person som har kommit till kyrkan kan de allra flesta av oss. Om vi vill! Det är inte ärskilt svårt. Det handlar mest om vår vilja att se andra än de käraste vännerna, och om vi vill att fler ska få ett hem i kyrkan/bönhuset. Jag tror, helt ärligt, att om fler av oss insåg att det är en viktig uppgift att vara kyrkkaffemissionär, så skulle vi få se ökande medlemsantal i kyrkor och bönhus! ”det är en viktig uppgift att vara kyrkkaffemissionär” MEN DE GRÄNSER vi behöver gå över är inte enbart geografiska, kulturella eller mellan män och kvinnor. Det finns gränser mycket nära oss. Bill Hybels, pastor i Chicago, predikade en gång om att evangelisation kan vara att gå tvärsöver ett rum, to walk across the room. Därför att ibland finns vi, ett tryggt kristet gäng, bokstavligt eller bildligt i ena änden av lokalen. I den andra finns de vi egentligen borde prata och umgås med. Så kan det vara i kyrkan, men även på en personalfest, en studiedag eller något annat. Det är så lätt att slentrianmässigt välja det trygga hörnet i stället för att se den arbetskamrat eller helt obekante som vi borde ta kontakt med och visa öppenhet emot. Har du öppna ögon när du kommer till kyrkfikat eller föräldramötet? Märker du om där finns människor som gärna vill att du sätter dig tillsammans med dem? Alldeles för ofta sitter nya gudstjänstbesökare för sig själva, medan innegängen i kyrkan myser med varandra över kaffekopparna. Varför skulle dessa nya komma tillbaka till våra gudstjänster, om ändå ingen av oss bryr sig om att de är där? VISSA UPPGIFTER ÄR stora och svåra. Att vara missionär i Tanzania eller Etiopien kan inte så många av oss. Flera kan vara ledare för EN DEL UPPGIFTER kan kännas för svåra för oss, men genom EFS kan jag ändå vara med och stödja våra systerkyrkor och missionärer när de går över viktiga gränser med evangeliet. Jag kan också fortfarande stödja vår barn- och ungdomsverksamhet även om jag själv inte är ledare. För det behövs alltid pengar, förböner och uppmuntran. Ibland kan det också handla om praktiska saker, som en påse bullar eller att jag lånar ut min bil till scouterna eller tonårsledarna en kväll. När jag ger mina gåvor till EFS i Västerbotten eller till min egen EFS-förening, så går det ju bland annat till lokal mission bland barn och unga. Så kan jag på olika sätt vara med och nå vidare med evangeliet, både här hemma och utomlands. Därför är jag glad för EFS. TORBJÖRN ARVIDSSON (Texten är ett utdrag ur ett längre bibelstudium som hölls på EFS Västerbottens konferens tidigare i år. Hela bibelstudiet finns att läsa på www.efsvasterbotten.se) 11 KATARINAS KRUMELURER Om att jämföra sig med andra HAR NI HÖRT TALAS OM den nya Facebook-sjukan? Inte? Var glad i så fall, för det är ingen trevlig åkomma! Själv tror jag att jag måste ha drabbats av en släng av den. Normalt sett är jag inte särskilt hypokondrisk av mig, men nu tycker jag mig se symtom hela tiden! Till exempel upplever jag att jag måste, bara måste, besöka Facebook både bittida och sent och ideligen däremellan. För någon kan ju ha gjort något nytt inlägg i sin offentliga dagbok och det vill jag verkligen inte missa! SAMTIDIGT TYCKER JAG att det är ganska obehagligt. Alla andra är ju så duktiga! Många skriver tiotals inlägg per dygn och berättar vad de gör hela tiden. Och det är inte lite de hinner med varenda dag! De läser bra böcker och ser spännande filmer. De lyssnar på intressanta radioprogram och hittar roliga och faktaspäckade webbsidor på nätet. De promenerar och löper långa intrikata rundor, som de bokför med någon listig app i sin smarta telefon, så att de kan visa hela världen en karta över exakt hur de har rört sig under motionsstunden. De gör långresor över världen och smakar exotiska och vackert upplagda maträtter som de fotograferar med den fina telefon-kameran och genast publicerar på Facebook. Folk städar sina trädgårdar och renoverar sina hus och lägenheter – som de sedan inreder med den ena fiffiga lösningen efter den andra. De tar hand om sina fina och älskade hästar, hundar och katter. De tävlar i allehanda sporter och lyckas alltid ta något nytt personrekord, eller kvalificera sig till någon ny tävling. De sköter om sina åldrade föräldrar. Sen byter de bil och partner och reser och hälsar på sina barn och barnbarn, som alla är lika lyckade och vackra! Om vännerna inte har barn och barnbarn ännu, så har de fantastiskt välformulerade framtidsdrömmar och världens gulligaste pojk- eller flickvänner. husdjur, eller tävlar i någon sport. Jag har ingen fin telefon med smarta appar och det mest intressanta jag har läst på sistone är Norran. Att läsa Norran kan man förresten också bli stressad av, för även där finns det så skickliga skribenter som lyckas producera eleganta och roliga texter, dag efter dag! Hur bär de sig åt? Och när jag slår på radion är det likadant! Folk kan tala både länge och väl om de mest skiftande och djupsinniga ämnen och jag fattar inte hur de kan hålla på utan att alla ord tar slut! FAKTUM ÄR att man kan bli kliniskt deprimerad av att ha för många duktiga vänner på Facebook. Jo, det är sant! Det är det som måste ha drabbat mig. Tror jag. Eller så är ingenting nytt under solen. Facebook-sjukan är kanske lika gammal som Ormen? Förr kallades det visst avundsjuka. SJÄLV SÅ SITTER JAG BARA HÄR och blir mer och mer stressad! Jag varken reser, eller motionerar, eller har något KATARINA ERIKSSON Med och utan ord – visor, ved & vänner Julsånger utan ord Bergström, Riedel m.fl. Instrumentallåtar, kända och okända, med text om ursprung. 49 kr CD Svenska barnvisor Ljudmodul Tina Ahlin Barnviseskatten lättillgänglig som karaokebok för barnfamiljer. 259 kr DIN BOK 12 En vän från himlen Ylva Eggehorn Illustrerade bibelberättelser återberättade på ett nytt sätt för barn. 185 kr Ved Lars Mytting En komplett informationskälla om ved; om hantering och själ. 229 kr Skolgatan 58 C, Box 369, 901 08 UMEÅ tfn 090/77 77 85, www.dinbok.se Med evig kärlek Peter Halldorf Betraktelser för daglig läsning, följer kyrkoåret. 198 kr Bästa service och bredd TILL MINNE Tre av EFS Västerbottens medarbetare har gått ur tiden. Distriktsföreståndare Kristoffer Hedman skriver nedan några rader till deras minne. ELISABETH LINDGREN EFS VÄSTERBOTTENS mångåriga medarbetare Elisabeth Lindgren avled den 18 juli i år efter en kortare tids sjukdom, cancern tog hennes liv. Elisabeth blev 58 år. ELISABETH FÖDDES i Skellefteå och efter avklarad kantorsexamen påbörjade hon 1976 sin anställning som församlingsmusiker för EFS Västerbotten i Mobackenkyrkan, Skellefteå, vid knappa 22-års ålder. Hon gifte sig 1977 med Christer och de fick fyra barn. Från 1992 fram till sin död arbetade Elisabeth i Sörböle kyrka. Som musiker i dessa samarbetskyrkor mellan EFS och Svenska kyrkan har arbetet bestått i att vara kantor, körledare för både barn och vuxna, pianolärare samt att finnas med i många barngrupper. ELISABETH HADE en förmåga att se och lyfta de människor hon mötte i sitt arbete. Flera är de körer och projekt som hon har varit initativtagare till för att ge människor nya utmaningar och en plats att växa i, både beträffande sång men också angående delaktighet i församlingen. SOM EN TON för Elisabeths engagemang finns den sång som flera av körerna fick sjunga under hennes ledning, Jesus är vårt liv, av Fride Gustavsson. I TACKSAMHET till Gud för Elisabeths liv och gärning och för löftet om att Jesus uppståndelse ger oss liv. BIRGER AXELSSON MISSIONÄREN och prästen Birger Axelsson, som under många år var verksam inom EFS, avled den 20 september 2012 i en ålder av 87 år. Han föddes i Antnäs i Norrbotten och efter genomgångna studier på Bibelinstitutet i Stockholm och Johannelunds teologiska institut fick han sin första predikanttjänst i Arjeplog 1949 och därefter i Älvsbyn 1954. I ÄLVSBYN träffade han Inez och de gifte sig 1957. Tillsammans sändes de ut som missionärer till Tanzania 1961. Tanzania förblev i cirka tio år arbetsplatsen för familjen Axelsson, men för alltid platsen de talade varmt om och flera gånger återvände till för möte med alla vänner och trossyskon. VÄL HEMMA i Sverige igen arbetade Birger ett år i Göteborg men kom sedan till Västerbotten 1974, för tjänst bland annat i Vasakyrkan i Umeå, samt cirka 10 år i Grisbackakyrkan innan pensionering. Birger hann dessutom även med en kort period i södra Sudan med arbete bland flyktingar. BIRGER BEHÖLL ända till slutet av sitt liv ett ivrigt intresse för EFS internationella mission och var en av dess hängivna förebedjare, samt ordnade tillsammans med Inez så att många av vännerna i kyrkan och EFS hemma i Sverige kunde få god missionskunskap och också möten med trossyskon från Tanzania. HANS LIVSVERK vittnar för oss alla om att i Guds rike blir man aldrig pensionär, det finns alltid en uppgift. Men det är viktigt att komma ihåg att i Guds rike är ingen uppgift för liten eller för obetydlig. Det kommer inte an på vår duktighet, utan på Hans godhet och nåd. I TACKSAMHET till Gud för Birgers liv och för löftet om uppståndelsens glädje. HANS WIKLUND I MÖRKA NOVEMBER får vi beskedet att Hans Wiklund, en riktig trotjänare inom EFS Västerbotten gått ur tiden. Hans var född 1926 i Yttervik utanför Skellefteå och utbildade sig till folkskollärare. HAN ARBETADE också som lärare i religionskunskap och under 70talet var han ordförande för EFS i Västerbotten. Hans läste sedan teologi och tjänstgjorde under några år som predikant i byarna söder om Skellefteå innan han 1979 blev präst i den då nystartade samarbetskyrkan i Ersmark, Kågedalen. Där tjänade han sedan fram till pensionen och var också under en tid t.f. kyrkoherde. I LÄRAR- och predikantrollen kunde han upplevas som ganska formell, men han hade också andra sidor. Till exempel med konfirmanderna ute på havet, där berättade han historier och skrattade gott. Som kyrkoherde visade han också omsorg och ett varmt hjärta, då han kvällstid kunde ringa upp någon anställd enbart för att höra hur han eller hon hade det. SÅ LÄNGE HANS tillsammans med sin fru Margareta bodde kvar i Ersmark efter pensionen hörde de till de trognaste kyrkfolket. Hans höll i symöten, hade ett stort hjärta för missionen och fanns också med i bibelstudiegruppen. Där visade han att han inte alls var främmande för nya tankar och uttryckssätt. Han kunde vara riktigt djärv men vilade i en trygg tro på sin Frälsare. HANS HAR VISAT mycket kärlek och omsorg, ibland så konkret uttryckt som i rökt sik som han fångat på Kågefjärden. Nu har han lagt ut från kajen för den sista resan och på andra sidan väntar Han som gärna tog fiskare i sin tjänst och gjorde dem till människofiskare. 13 GÖR AVDRAG FÖR GÅVOR TILL EFS FRÅN OCH MED den 24 maj 2012 kan du som privatperson få din inkomstskatt minskad med upp till 1 500 kronor om året, när du skänker pengar till EFS och något av följande tre områden: EFS diakonala mission (eller något projekt inom den gruppen), Barn i alla länder eller Johannelunds forskning. • Gåvan måste vara på minst 200 kronor vid varje tillfälle. • För EFS är bara gåvor till särskilda ändamål avdragsgilla. • Den totala summan måste vara på minst 2 000 kronor under ett kalenderår och du får göra avdrag på maximalt 6 000 kronor (inklusive gåvor till andra organisationer). • Du måste ha fyllt 18 år och betala skatt i Sverige. • Vi måste känna till ditt personnummer för att skattereduktion ska kunna ges. • Efter årsskiftet sänder EFS uppgift till varje givare samt till skatteverket. Summan på de avdragsgilla gåvor som getts under året kommer på din deklarationsblankett. Sammanlagda gåvor upp till 6 000 kronor får dras av och skattereduktionen blir högst 1 500 kronor. • Om du som idag brukar ge 150 kronor i månaden höjer till 200 kronor får du en skattereduktion på 600 kronor medan EFS får 2 400 kronor i stället för 1 800 kronor. (Uppgifterna är från www.efs.nu) ANNONSER Skellefteå Begravningsbyrå Nya Begravningsbyrån Ombud finns på följande orter: Bastuträsk 0915-410-31 Boliden 0910-58 07 56 Byske 0912-612 35, 070-251 70 72 Norsjö 0918-105 28 Lövånger 0913-100 36 Telefon (även jour) 0910-100 52 Besöksadress: Nygatan 16, 931 33 Skellefteå, Telefax 0910 - 890 64 www.skellefteabegravningsbyra.se Västerbotten – Västsverige Vi löser Era transporter enkelt och effektivt Julinsamnling i Bergsbyn EFS i Bergsbyn ordnade café och samlade in 1500 kr till Salt Bergsbyns projekt att skicka jullådor bl.a. till Rumänien genom Hoppets stjärna. Vi bygger bara det vi är bra på Personal- och organisationssekreterare till distriktsexpeditionen i Luleå 50-65 % efter överenskommelse. Tillträde 1 januari 2013. För mer information se www.efs.nu/norrbotten 14 - Byggnader för butik, industri och lantbruk - Vi tar hand om bygget från början till slut Vi tar allt ansvar. Allt till ett fast pris. FASTEC NORRA VÄSTERBOTTEN BYGG AB Häggbärsgatan 47, 934 91 Kåge. Tel: 0910-72 26 50, fax: 0910-72 25 41 Mobiltel: 070-517 54 97 UTGIVNING VÅRT BUDSKAP 2013 Vårt Budskap kommer ut med 5 nummer 2013. Manus bör vara redaktionen tillhanda senaste en månad innan publiceringsdatum. Annonser, debattsvar och insändare senast två veckor innan utgivning. Material som inkommer senare publiceras i mån av utrymme. NÄSTA NUMMER planeras vara ute kring 13 februari 2013. ELEKTRONISK LAGRING: Vårt Budskap bearbetar och lagrar texter och bilder elektroniskt. Genom att skicka in material för publicering ger du också ditt samtycke till att detta lagras elektroniskt. Artiklar som publiceras i tidningen kan också finnas tillgängliga på EFS Västerbottens webbplats. Där hittar du också ett nyhetsflöde och åsiktsforum. ANNONSER VAD TYCKER DU? Vårt Budskap vill skriva om sådant som berör, utmanar, informerar och inspirerar. Har du förslag på vad vi ska ta upp i tidningen, eller vill du själv bidra? Hör av dig till redaktionen med bilder, artiklar, notiser eller idéer kring innehållet. Det kan vara ett brännande debattämne, en intressant person eller tips om vad som är på gång i din församling/ förening eller i distriktet. ADRESS: Vårt Budskap, Vasagatan 17, 903 29 Umeå. Telefon: 090/12 58 75, E-post: [email protected] BEGRAVNINGAR GRAVSTENAR BOUPPTECKNINGAR FAMILJEJURIDIK SKELLEFTEÅ Kyrkogatan 8 tel 0910 - 77 74 00 UMEÅ V Norrlandsg. 18 B tel 090 - 14 20 80 LYCKSELE Storgatan 26 tel 0950 - 665 30 Serviceföretaget i jordbrukets tjänst FÄSTELEMENT skruvar, muttrar m.m. GJUTGODS med maskiner från marknadens ledande leverantörer Även ett brett sortiment för Villa – Trädgård – Entreprenad gjutning, bearbetning, montering BALANSBLOCK broms, spärr VÄXLAR kugg- och tappväxlar En servande fackhandel – Din trygghet www.bostromstraktor.se www.rofab.se Vänd Er med förtroende till oss i en svår stund! Vi gör gärna hembesök – Jour dygnet runt Alen Begravningsbyrå Ulf Påhlsson Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Besöksadress: Norrlandsgatan 40, Umeå, tfn 090/434 77 Drottninggatan 29, Vännäs, tfn 0935/123 00 www.alenbegravningsbyra.se Christina Wendel Stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem. 15 POSTTIDNING B vårt budskap Vasagatan 17 903 29 Umeå Vare sig Gud kommer till oss ridande på en åsna, som ett nyfött barn i ett stall eller på något annat vardagligt sätt är frågan om vi är beredda att ta emot honom.
© Copyright 2024