Fyrtiosex frågor till styrelsen i Gamla Prästgårdens Fastighetsförening.
Styrelsen i Gamla Prästgårdens Fastighetsförening får många frågor om föreningens verksamhet
t.ex. om bryggor, sjövisten, prioriteringar m.m. och vill därför med dessa rader svara på de
vanligast förekommande frågorna.
Huvudprioriteringar
1.
Vilka är föreningens huvudprioriteringar?
I korthet kan sägas att vi främst prioriterar vattenkvalitén i våra vikar, vid stränder
(badvatten) och i brunnar (dricksvatten) i kombination med att behålla områdets
skärgårdsstruktur samt alla medlemmars lika rätt att utnyttja våra gemensamma
grönområden.
2. Vad grundas dessa huvudprioriteringar på?
Miljöbalken påverkar prioriteringarna i mycket hög grad, eftersom miljövårdsansvaret är
en av våra huvuduppgifter. Prioriteringarna sker också utifrån föreningens stadgar och
önskemål hos majoriteten av områdets fastighetsägare.
3. Vad gör styrelsen för att nå dessa huvudprioriteringar?
Styrelsemedlemmarna arbetar med att förbättra vattenkvalitén i vikar och utfallsdiken.
Andra arbetsuppgifter är att förhindra dumpning av miljöfarligt material, uppmuntra och
erinra fastighetsägare att åtgärda bristfälliga avlopp, omfördela båtplatserna mellan
vikarna samt medverka till att båttrafiken och det totala antalet båtplatser minskar.
4. Vilka samarbetar styrelsen med för att nå dessa huvudprioriteringar?
Vi samarbetar med fastighetsägare inom området, Värmdö kommun, Länsstyrelsen,
juridisk expertis, sjövistenas projektgrupper och den andra hälftenägaren, Fjällsviks
Fastighetsägareförening.
5. Var kan jag löpande få information om hur arbetet fortskrider?
På föreningarnas hemsida (www.gamlaprastgarden.com ) finns det en löpande
information som uppdateras varje vecka.
Grönområdet Fjällsvik 3:1 och dess Sjövisten
6. Vem är ägare till grönområdet Fjällsvik 3:1?
Gamla Prästgårdens Fastighetsförening och Fjällsviks Fastighetsägareförening äger
fastigheten Fjällsvik 3:1 (grönområdet) med skog, ängar, sjövisten och sjöområden med
50% vardera.
7. Vilka är de sju sjövistena?
De är Vreten, Stensundet, Norra Kuggmaren, Södra Kuggmaren, Prästmaren,
Långdalsviken och Fjällsviksviken. Du hittar dem markerade på bilaga 1.
Fyrtiosex frågor till GPF (110603-5)
Sida 1 av 8
8. De sju sjövistena som tillhör det gemensamägda grönområdet skall väl alla
fastighetsägare har tillträde till?
Ja, alla medlemmar har lika rätt att beträda och använda sjövisten och där anlagda
bryggor, till exempel för bad och rekreation. Ingen fastighetsägare har rätt att anmoda
andra fastighetsägare och deras gäster att avlägsna sig från bryggor och/eller sjövisten.
9. Ska det bli fler båtplatser och mer båttrafik i våra vikar?
Nej. Markägarföreningarna motsätter sig bestämt att antalet båtar och båttrafiken i våra
vikar ökar. Men de båtar som idag finns i våra sjösystem skall antingen ligga vid en
brygga vid en strandtomt eller vara angjorda vid en gemensamhetsbrygga som är anlagd
av föreningarna. Detta kommer på sikt att minska både antalet bryggplatser och
båttrafiken i stort.
10. Hur kommer det sig att det finns ”privata” bryggor på våra sjövisten
Det finns nog flera svar på denna fråga. Ett skäl till dessa bryggors tillkomst är att på den
tiden då det inte fanns några gemensamma bryggor så tog en del fastighetsägare saken i
egna händer och helt enkelt byggde en brygga.
Idag finns det gemensamma bryggor med plats för alla som har en privat brygga på
föreningarnas mark, så får vi ett mindre antal bryggor på området.
11. Får dessa ”privata” bryggor ligga på vår gemensamma mark utan servitut eller tillstånd
från markägarna?
Nej. Dessa bryggor får inte ligga där de ligger- det innebär bl.a. att de som byggt bryggor
på föreningarnas mark kan ha gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, vilket är ett
brott enligt brottsbalken.
Markägarföreningarna försöker emellertid medvetet undvika kostsamma legala metoder
och erbjuder bl.a. de som byggt en brygga på föreningarnas gemensamma mark att på
gynnsamma övergångsvillkor flytta till våra gemensamma bryggor.
12. Finns det några privata bryggor som får ligga på våra sjövistena?
Ja – bryggor som har servitut som medger att bryggan får ligga på sjövistet.
13. Vad vill föreningen göra på sjövistena?
Alla medlemmar skall ha lika rätt och möjlighet att utnyttja vår gemensamägda mark
inklusive våra sjövisten. Om det skall finnas bad och bryggor på ett sjöviste så skall båda
vara anlagda med behövliga tillstånd från Länsstyrelsen och Värmdö kommun samt
administreras av markägarföreningarna.
14. Varför intar arbetet med grönområdets sjövisten en central roll i styrelsen arbete?
Se punkt 1.
15. Varför formas projektgrupper för vart och ett av sjövistena?
Markägarstyrelserna anser att varje sjöviste skall utformas i ett nära samverkan med
fastighetsägare i närområdet – därför bildas projektgrupper för vart och ett av de sjövisten
som är aktuella (4 stycken)
16. Vilka projektgrupper är bemannade och har börjat arbeta?
Projektgrupp Vreten, Stensundet och Norra Kuggmaren.
Fyrtiosex frågor till GPF (110603-5)
Sida 2 av 8
17. Varför drog GPF tillbaka sin ansökan om strandskyddsdispens och bygglov för nytt bad
och brygga på sjövistet Vreten?
Länsstyrelsen lämnade ett beslut på vår anmälan som förbjöd de planerade
vattenverksamheterna men lämnade samtidigt mycket viktig och ny information som
medförde att mer fakta måste införskaffas innan nya planer kan tas fram. Projektet
kommer sedan att drivas vidare i annan form inom ramen för föreningsstämmans beslut
2010 när sakkunnig information inhämtats.
18. Vilka gemensamma bryggor och bad finns nu?
Gemensamma bryggor finns i Norra Kuggmaren (Gamla Prästgårdens
Fastighetsförenings Båtsektion) och Södra Kuggmaren (Fjällsviks
Fastighetägareförenings Båtsektion). Bad finns vid Ladviken samt lilla stranden vid
sjövistet i Norra Kuggmaren.
19. Varför finns det personer som motsätter sig att föreningen bygger gemensamma bad och
bryggor på lämpliga sjövisten?
En del av de fastighetsägare som har byggt bryggor på föreningarnas mark anser sig ha
”hävdvunnen” rätt till egen brygga på annans mark och kämpar för att behålla sina
bryggor på vår gemensamma mark.
20. Föreningarna har arbetat mycket med marken kring sjövistet vid den nya bryggan i norra
Kuggmaren – vad är planerna?
Vi strävar efter att den lilla badstranden skall bli helt fri från bryggor och båtar. Alla
buskar och sly skall tas bort tillsammans med miljöfarligt bråte och skräp. Ny matta och
sand skall senare tillföras.
21. Utformningen och marken kring nya bryggan i norra Kuggmaren har verkligen fått en
ansiktslyftning – kommer liknande på andra sjövisten?
Respektive projektgrupp tar fram förslag på hur ett sjöviste skall utformas. Stor hänsyn
måste tas till områdets storlek, vilka behov som finns och synpunkter från fastighetsägare
i närområdet. Varje sjöviste kommer att få sin egen profil anpassad till den lokala
skärgårdsmiljön med samtliga tillstånd från berörda myndigheter.
22. På föreningsstämman 2009 presenterade styrelsen ett dokument som kallades Policy,
information och regler för grönområdet Fjällsvik 3:1. Stämman avslog förslaget – varför
har inte dokumentet presenterats i en reviderad form som utlovades?
För att kunna presentera en ny uppdaterad version av dokumentet, som utlovats, krävs att
båda föreningarna accepterar och beslutar om en likalydande text på båda sina separata
föreningsstämmor. Då vår grannförening senare gjort vissa korrigeringar som vår
förening ej kunnat acceptera så arbetas det fortfarande på en koordinering av texten –
vidare bör nämnas att sjukfrånvaro av några av huvudpersonerna bakom dokumentet
bidragit till ytterligare förseningar.
I sammanhanget bör även noteras att tillämpningen av miljöbalken och frågan om
strandskyddsdispenser blivit betydligt strängare de senaste åren vilket kan medföra
ytterligare ändringar i dokumentet.
23. Hur kan jag hjälpa till att forma sjövistena – kan jag ingå i någon av sjövistenas
projektgrupper?
Ja gärna. Skriv en rad till [email protected] eller någon av nedanstående
kontaktpersoner.
Fyrtiosex frågor till GPF (110603-5)
Sida 3 av 8
24. Kan man på ort och ställe tillsammans med markägarstyrelserna få se vilka dessa
sjöviste är och vad man arbetar med?
Varje år (på sensommar/höst) så arrangerar markägarföreningarna en ”sjövistes-rundtur”
för medlemmar i fastighetsföreningarna för att se utvecklingen på respektive sjöviste. Du
anmäler dig på [email protected] eller kontaktar någon av nedanstående
kontaktpersoner.
Sommar och vinterplatser för båtar
25. Hur får man en sommarplats och/eller vinteruppläggningsplats för sin båt?
Kontakta respektive förenings hamnkapten eller anmäl din önskan på föreningarnas
hemsida www.gamlaprastgarden.com
26. Vem får använda gästplatsen på bryggan i Norra Kuggmaren?
Alla som är medlem i någon av de båda fastighetföreningarna.
27. Har GPF:s styrelsemedlemmar förtur till båtplatserna?
Nej. Samma turordningsregler, priser och erbjudanden gäller samtliga fastighetsägare.
28. Betalar alla medlemmar i föreningen samma pris för sommar och vinterplatser?
Ja. Priset varierar dock beroende på båtstorlek.
29. Jag har hört att det blir allt fler som har båtplats men ej bor på området – stämmer det?
Nej. På sikt kommer vi inte att ha några platser på bryggan annat än för medlemmar i
föreningarna. Under hela den snart halvsekellånga period som föreningen haft
gemensamma bryggor har utomstående kunnat hyra lediga båtplatser på säsongsbasis.
Andelen utomstående har varierat beroende på efterfrågan hos fastighetsägarna, vilka
alltid haft förtur.
Ekonomi
30. Vad motiverar kostnaderna för telefon/internet, transporter och sopor i föreningens
räkenskaper?
För styrelsearbete, kommunikation och service till föreningens medlemmar krävs telefon,
telefax och mobiltelefon samt dator och skrivare. Dessutom krävs vissa transporter med
direkt anknytning till föreningsarbetet.
Tidigare estimerade styrelsens funktionärer dessa kostnader men efter krav från
revisorerna avdelade styrelsen två telefoner (fast resp. mobil) samt en dator med skrivare
enbart för föreningens drift.
Då någon funktionär har transporter enbart för den dagliga verksamheten (sopor,
bryggfrågor etc.) får han/hon ersättning enligt statlig milersättning i det fall transporten
sker med egen bil (vilket alltid är billigare för föreningen). Sådan ersättning utgår dock
inte för interna föreningsangelägenheter såsom styrelsemöten, stämma etc.
Föreningens kostnader för sopor består av borttransport av sopor från grönområdet,
sjövisten och vinteruppläggningsplatsen.
Fyrtiosex frågor till GPF (110603-5)
Sida 4 av 8
31. Finns det någon ersättning eller rabatt som ges till enskilda styrelsemedlemmar eller
hela styrelsen?
Nej. Enligt beslut på föreningsstämman så blir styrelsen (med respektive) enbart bjuden
på en lunch, som tack för årets arbete.
32. Hur finansieras föreningen?
Genom medlemsavgifter och uthyrning av sommar- och vinterplatser.
33. Kommer styrelsens prioriteringar och målinriktning att medföra ökade medlemsavgifter?
Nej.
34. Kommer det att bli moms även på medlemsavgiften?
Nej - om inte skatteverket ändrar sina nuvarande regler.
35. Har föreningen någon övergripande försäkring?
Ja.
36. Vilka arrenden har GPF idag?
Mark- och sjöområde från Skarpö 1:8 (där nya bryggan i norra Kuggmaren ligger) samt
från dito från Skarpö 1:7 (där vinteruppläggningsplatsen, ladan och badet ligger vid
Ladviken).
37. Har arrende avgifterna ökats sedan avtalens tillkomst?
Arrendena korrigeras varje år efter KPI (konsumentprisindex).
Information om medlemskap och kommande årsmöte.
38. Varför har medlemsavgiften höjts från 200:- till 400:-/år?
När två föreningar slogs samman till en ny fastighetsförening 2008 så skulle den nya
avgiften för medlemskap blivit 500:-/år (250+250). Det ansågs dock för mycket så
avgiften sänktes med 100:- till nuvarande 400:-/år.
39. Jag har fastighet med strandtomt och egen brygga - varför skall jag vara medlem i
föreningen?
Med ett medlemskap i Gamla Prästgårdens fastighetsförening så stödjer du all
föreningsverksamhet. Se under punkt 1 (ovan).
40. Hur blir jag medlem i GPF?
Kontakta någon av nedanstående styrelserepresentanter eller skicka e-post till
[email protected]
41. Jag vill rösta på årets föreningsstämma - är det för sent att bli medlem i föreningen?
Nej. Om årsavgiften kommit föreningen tillhanda före stämman är man röstberättigad.
42. Hur röstar jag på årsmötet om jag inte har tid att närvara?
Genom fullmakt. Kontakta någon av nedanstående styrelserepresentanter eller skicka
e-post till [email protected]
Fyrtiosex frågor till GPF (110603-5)
Sida 5 av 8
43. När är 2011 års föreningsstämma?
Den 11 juni, efter Gamla Prästgårdens Samfällighetsförenings stämma som startar kl.
9:00
Övrigt.
44. Hur kommunicerar styrelsen med medlemmar och områdets fastighetsägare
Föreningarna försöker informera och kommunicera via hemsidan, e-post och
informationsskrifter (som t.ex. denna) men anser att vi måste bli bättre på att få ut saklig
information.
45. Hur vet jag att informationen jag får är riktig – det cirkulerar ofta många påståenden
och rykten.
Mycket information finns att tillgå på hemsidan. Du är alltid välkommen att kontakta
någon av nedanstående styrelserepresentanter eller skicka e-post till
[email protected]
46. Hur skall jag agera för att stödja och hjälpa föreningens funktionärer i deras arbete?
Hjälp styrelsen hitta engagerade nya styrelsemedlemmar samt besök på föreningens
föreningsstämmor (normalt endast en gång per år).
Bilaga 1. Karta över sjövisten i Gamla Prästgården
Gamla Prästgården den 3 juni 2011
Gamla Prästgårdens Fastighetsförening
Styrelsen
Fyrtiosex frågor till GPF (110603-5)
Sida 6 av 8
Kontaktpersoner:
Tomas Ericsson (ordförande)
Kuggmarsvägen 12
139 74 Djurhamn
Hedinsgatan 11
115 33 Stockholm
[email protected]
08-571 517 54
08-30 51 77
070-271 09 93
Åke Larsson (vice ordförande)
Östgötagatan 41 3 tr
116 25 Stockholm
Gamla Prästgården 3
139 74 Djurhamn
[email protected]
08-642 15 12
070-658 98 50
Lennart Blomkvist (tf. kassaförvaltare och
vice hamnkapten)
Gamla Prästgården 1
139 74 Djurhamn
[email protected]
08-571 503 85
08-571 519 17 (fax)
073-576 10 00
Fyrtiosex frågor till GPF (110603-5)
Sida 7 av 8
Bilaga 1.
Karta över sjövisten tillhörande grönområdet Fjällsvik 3:1
Med ett sjöviste menas ett strandområde som är en del av det gemensamägda grönområdet Fjällsvik 3:1
och som gränsar mot ett sjöområde (öppet vatten). Det finns totalt 7 sjövisten inom Gamla Prästgårdens
samfällighetsområde.
1
2
7
3
6
5
4
1. Sjövistet Vreten
2. Sjövistet Stensundet
3. Sjövistet Norra Kuggmaren
4. Sjövistet Södra Kuggmaren
5. Sjövistet Prästmaren
6. Sjövistet Långdalsviken
7. Sjövistet Fjällsviksviken
Gamla Prästgårdens Fastighetsförening och Fjällsviks Fastighetsägareförening äger gemensamt
grönområdet Fjällsvik 3:1.
Fyrtiosex frågor till GPF (110603-5)
Sida 8 av 8