Frågor och svar Följande svarade på frågor om detaljplaner och VA anslutning: Gunilla Lundström, VA enheten, Värmdö kommun [email protected] Sten Hammar, ansvarig planarkitekt från Värmdö kommun [email protected] Gunilla Stålfelt, lantmätare, konsult åt Värmdö kommun [email protected] Vid funderingar, kontakta någon av dem via mejl eller via Värmdö kommuns växel. Självfallssystem. När bestäms vilket system som byggs och kan det finnas båda i området? Svar: I förstudien har kommun gått igenom detta och det kan finnas båda i området. Kommunen vill ännu inte gå ut med vem som får LTA eller vem som får Självfall då det fortfarande kan ske förändringar. Detta tas sedan upp med varje fastighetsägare då varje fastiget får en egen karta över sin tomt med tänkt anslutningspunkt. Vill man ändra anslutningspunkt kontaktar man kommunen. LTA Kan en LTA pump delas av flera fastigheter? Svar: Nej, Pumpsump, pump och larm är själva LTA-systemet och den måste varje fastighetsägare ha själv. Upphandling Hur vet vi att upphandlingen sköts på ett ekonomiskt sätt? Svar: Lagen om offentlig upphandling gäller. Att samtidigt lägga ned rör för Fiber och gräva ner elen är en fråga för ledningsägarna att besluta om. Kommunen erbjuder Boo Energi att vara med i samband med grävandet när kommunalt VA läggs ned. Vägföreningen kan besluta sig för att vara med i upphandlingen för att lägga ned egna rör för fiber eller belysning. Det kan vara ett alternativ så att stolparna kan försvinna i framtiden. Luftledningar Luftledningarna hur blir det med dem, kommer de vara kvar när arbetet är slut? Svar: Kommun frågar ledningsägare som Boo Energi och Skanova. Den som äger stolparna är de som har högst spänning så lägger Boo Energi ner elen i marken blir Skanova stolpägare, när allt är klart, ca 2018. Olika lån 1. Pensionärslån hur gör man med det? Svar: Pensionärslån – finns info på kommunens hemsida. Ålderspensionär kan ta lån och behöver inte betala ränta. Finns även lån för icke ålderspensionärer genom kommun att söka men först kontakt med bank. För båda lånen gäller att man ansöker till kommunen men det är oftast mer fördelaktigt med banklån. Brandskydd Brandskydd, är det taget i beaktande? Svar: Brandförsvaret blir alltid tillfrågade att komma med synpunkter på en ny detaljplan. Nya tomter De tomter som ska nybildas? När de säljs vart går pengarna? Och hur blir det med vår gemensamhetsanläggning när dessa tomter ska in i den? Svar: Försäljningen av de tomter som ligger på vägföreningens mark ger pengar till vägföreningen/samfälligheten. Det behövs ett årsmöte som godkänner försäljning med 2/3 majoritet för att försäljningen ska bli av. Värdet på de tomter som säljs som ligger på gårdens mark går till gården men dessa tomter måste köpa in sig i vår vägförening eftersom vi äger mark. Kostnaden för inträdet bedöms av lantmäteriet. I framtiden betalar dessa fastigheter på samma villkor som alla andra för driften av vägar och grönområden. 2 detaljplaner Varför har området deltas upp i två planer? Svar: Kommunen strävar efter att inte ha för stora planer där av uppdelningen. Planbestämmelser Strävar men efter att ha samma planbestämmelser i båda planerna? Svar: Ja, det är tanken. Även om det skiljer sig då det i den ena planen finns sjötomter medan det saknas i den andra. Jämför med andra planer i kommunen Ingaröstrand t ex har liknande planbestämmelser men mindre inskränkningar varför? Svar: Rädd om landskapsbilden och en önskan om att bevara sjöutsikten i området. Översiktsplanen anger att det är viktigt att bevara karaktären i området. Kostander för lantmäteriet Omprövning ger kostnader vad kommer den nya planen kosta för vägföreningen? Svar: Vi vet inte i dagsläget. En grov budget bör finnas till stämman. Målsättning är att hitta en bra finansiering då vi vet att kostnaderna kommer. Stämman blir i mitten av april. Trafiken Vad gav den trafikräkning som genomfördes för ett par år sedan? Varför finns det en större p-plats vid anslagstavlan? Svar: P-platsen är tänkt för att kunna ställa bilen och sen gå till buss. Kommunen vill placera en infartsparkering närmare Lagnövägen men vägföreningen vill se till att det finns p-platser för boende som inte andra trafikanter ser eller känner till. Behovet kommer finnas när bussarna går oftare. Målet har också varit att skapa så stora möjligheter till utveckling som möjligt för framtiden i planen. Trafikräkning gav ca 5000 st transporter under en vecka på sommaren. Vad måste vi göra Vilka krav och möjligheter finns det i den nya planen, vad måste vi genomföra? Svar: Vägföreningen bestämmer vad som ska göras. Genom att skapa många möjligheter kan vi välja det som situationen kräver i framtiden. Detaljplanen har en genomförande tid på 15 år. Barnstugan ligger på åkermark som ägs av Stora Koviks gård, fram till dess att barnstugan byggs disponeras marken fortsatt av gården. Kommun vill ha möjligheten att bygga en barnstuga om behovet uppstår. Bygglov Ni beviljar inte bygglov förrän allt är klart är det så? När vet man villkoren som gäller sin tomt? Svar: Alla bygglov stoppas under utbyggnaden av VA. Det gör man för att inte transporter ska trängas med entreprenören på vägen. Det är ok att börja föra dialog med handläggare under utbyggnadstiden. Torsdagar är det öppet hus, den tiden rekommenderas. Bygglov har, i tidigare utbyggnadsområden, kunnat lämnas in i förväg men det är bäst att fråga på torsdagar. Eftersom bygglov handhas av andra avdelningar. Bryggor Bryggor som tillkom innan 1975 och som ligger i hamnområde är den godkänd och får vara kvar? Är de bryggorna godkända? Svar: I områden som betecknas WB1 (vattenområde till sjötomt) är de godkända så länge bryggan inte är mer än 2,5M bred. Inom området lämnas utrymme för att kunna ge strandskyddsdispans och bygglov i områden som betecknas med WB1 och WV, där finns idag bryggor som inte har tillstånd med undantag för några båtklubbar som innehar arrende och bygglov. Målsättning från vägföreningen är att alla ska ha bryggor men hur det ska lösas beslutas på stämman. Det viktiga i planarbetet är att få tillgång till så många områden som möjligt där det går att ha bryggor och bygga nya bryggor i framtiden. Pendelplaneringen Varför lägger man pendelplaneringen på andra sidan mot Diana vägen? Det är dålig sikt på platsen vid utfart från Dianavägen? Det är bra med infartsparkering men utfarten är farlig och människor från Skevik och Kovik måste korsa Lagnövägen för att parkera. Lösningen är inte bra. Svar: Kommun har tittat på flera lösningar och hittade ett hyggligt område även om den inte är det bästa för alla. Kommunen tror att det kan bli bra tillsammans med hastighetsminskning mm men arbetet med pendelparkeringen fortsätter. Detta är ett förslag. Byggrätt Man kan få bygga 150 eller 100+100 när får man veta hur går det till och vad jag får bygga? Svar: Om man väljer ett plan får man 150kvm vill man ha mer yta blir det tvåvåningar. Den får då vara 200kvm totalt. Alla får rätt att göra 100+100 eller 150. Vilket man väljer får avgöras i byggnadsprocessen. Ledningar och bygglov Behövs bygglov för ledningen på tomten? Svar: Marklov behövs om du ändrar marknivån mer än 50cm, då behöver du söka det. Annars återställer man bara marken i samma nivå som innan men med kablarna i marken, då behövs inget lov. Prickmark och byggrätt Uthus och garage, kan jag bygga det på prickad mark, vad gäller då? Svar: Attefall kan byggas på prickad mark men det kan vara andra parametaar som sätter stopp. Fråga bygglovsavdelningen. Dela tomten Planen är bra gjord. Plangränserna kan de ändras för att få en annan anslutning till väg eller göra det enklare att bygga? Svar: Inga delningar är planerade eftersom översiktsplanen säger att tomter inte ska styckas men vill man släppa en strimma mark till en granne eller liknande så återkoppla med anspråk till kommunen. Närmaste bostad är nu 400m från tippen. Länsstyrelsen ser till att tippen har rätt skyddsavstånd. Idag går gränsen vid Koviksuddsvägen. Därför har tjänstemännen bedömt att nya tomter kan bildas inom området som är bebyggt men inte utanför det. Prickmark mot vatten Mycket prickmark ner mot vattnet där finns redan en byggnad med bygglov. Vad gäller för den? Svar: Byggnad som tillkom med bygglov är laglig på prickad mark får stå kvar. Om det brinner ner får den uppföras. Även byggnader som strider mot de nya bestämmelserna i planen utöver det som gäller för prickmark men som tillkommit på laglig väg, får byggas upp om de förstörs men inte utökas eller förändras. Naturinventering Finns det något ordentlig naturutvärdering gjord där man ser rödlistade arter? Svar: Översiktlig naturinventering har gjorts av kommunekolog Viveka Jansson. Kontakta henne om ni har frågor. Sopor Sophanteringsområden? Hur ska det funka? Svar: Ingen utredning är ännu gjord och föreslagna platser är en illustration. Arbetet forsätter med hur sophanteringen ska lösas i områden som det här. Breddning av vägområde och intrång på tomter Breddning av vägar eller där man använt sig av enskilda fastighetsägares mark vad gäller med ersättning? Svar: Lantmäteriet bedömer vilken ersättning som lämnas medan vägföreningen bedömer vad som ska byggas ut. Enskilda avlopp Vad händer med de enskilda anläggningarna som redan finns? Svar: Bygg och miljöenheten – håller koll på dem. De kan göra ett föreläggande om att anläggningarna måste åtgärdas. När ett område planläggs brukar inte miljö och hälsa genomföra inspektioner förrän ett par år efter det att utbyggnaden är klar. Om man har en anläggning som är yngre än 10 år kan den ”onyttigförklaras” om fastighetssägaren vill gå över till kommunalt VA. Då kan man ansöka om ersättning som räknas fram utifrån hur mycket anläggningen kostade och hur länge den vart i bruk. Brunnarna med dricksvatten händer det inget med – det går bra att använda dem till vattning men de får inte komma i kontakt med kommunalt VA. Det som spolas ut i avloppet ska komma från kommunens vatten men har man mycket vatten kan man få använda sitt eget. Då betalar man för avloppet istället för vattnet. Normalt har man en vattenmätare på ingående vatten. Anslutningspunketer Om jag har gräns mot olika vägar kan jag välja var jag vill ha min anslutningspunkt då även om det inte är där jag har min infart? Svar: Ja. Det blir en fråga mellan dig och VA. Du kan inte dra den över en grannes tomt. Vägbredd Kommer vägar bli bredare? Svar: Planen lämnar möjligheter för vägföreningen att besluta om framtida åtgärder. Det är stämman som beslutar vad som ska åtgärdas. Ledningsförslag Hur drar jag ledningen bäst över tomten kan kommunen fixa det? Svar: Nej, den tjänsten finns inte men kommunen kan hjälpa till vid frågor. Rekommenderar alla att ta ut en entreprenör som har erfarenhet av avlopp och anslutningar.