G Galgbacken På 1694 års karta placeras socknens galgbacke på den höga platån ovanför Åkersbro handel. Åkers skeppslag hade i äldre tiden egen bödel, men från 1600-talet hyrdes vid behov en skarprättare från Stockholm. När man på senare tid grävde grunden till Åkersbro magasinsbyggnad lär man ha påträffat ett kvinnoskelett. År 1724 bestämdes att skeppslagets ting skulle förläggas till Norrö gästgivargård. Som en följd av detta beslut flyttades även avrättningsplatsen till häradsvägen på Norrö mark. På denna verkställdes fram till 1855 utdömda spöstraff. Nedre delen av spöpålen stod kvar fram till slutet av 1880-talet. Galtbryggan Båtsmanstorp nr 113 inom Bammarboda rote. Torpet beboddes av båtsmän med soldatnamnet Hagelbäck. Galvator Företag inom galvaniseringsbranschen med lokaler på Hackstavägen. Huset är Österåkers äldsta kvarvarande industrifastighet – det s. k. presshuset vid Smedby tegelbruk. Lokalen har också utnyttjats av AB Roslagsbröd som bageri. Garberg, Erik Alfred 1852-1916. Fjärdingsman 1909. Gardner Sundström, Ingela 1943- . Född i Göteborg men har bott på ett flertal andra platser både inom Sverige och i utlandet. Student vid Djursholms samskola 1962. Politiker (m) med en lång rad uppdrag inom departements- och styrelsevärlden, riksdagsledamot 1986-1988. Kommunstyrelsens ordförande i Österåker 1989-1994, oppositionsledare 1995-1998 och åter kommunstyrelsens ordförande 2002-2010. Friskolerektor 2000-2006. Efter kommunalvalet 2010 kommunfullmäktiges ordförande. Garnsviken Insjö på gränsen mellan Vallentuna och Österåker, ingående i Långhundraleden. Garnsviken avtappas genom Åkers kanal. ”Garn” anses ha betytt ’tarm’, långsmalt vatten. Garnsviksbadet, ett barnvänligt friluftsbad vid Garnsvikens östra strand, cirka fem kilometer från centrum. Här finns klippor och sandstrand och en gräsmatta. Badplatsen sköts av kommunen. Garpendahl, Gunnar 1933- Civilingenjör, kommunalpolitiker (Pkp). Född i Stockholm, student vid Norra Latin 1954, studerade elektroteknik vid KTH, examen 1963. Var en av grundarna av Planskilda Korsningspartiet 1973, ledamot av kommunfullmäktige 1974-1989 och dess ordförande 1977-1979. Körsångare och medverkande i Wirapelen 1986-1994 och 2005-. Gauffin, Elisabeth Geijer, Salomon Gottschalk 1850–1924. Generalmajor. Född i Värmland, officer vid Svea artilleriregemente 1869, chef för regementet 1898 och generalmajor 1902. Ledamot av Krigsvetenskapsakademien. Efter avsked ur armén styrelsemedlem och ledamot av flera civila företag. Gav namn åt både Generalsvägen och Geijersvägen. Gerdin, Lars 1935-2010. Politiker (m), ledamot av kommunstyrelsen, tf kommunalråd i början av 1990-talet. Gerechini, Johannes, Gerekesson Gerekeson, Jöns -1433. Ärkebiskop i början av 1400-talet. Känd för sitt liderliga leverne, huserade tidvis på Tunaborgen. Avsatt och deporterad till tjänst som biskop i Skalholt, Island där han dödades av befolkningen. Gillet Villa i jugendstil vid Katarinavägen 16, kallades en gång Villa Trollgild. Ägdes fram till 1923 av häradshövding Richard Bråkenhielm. Villan donerades senare till Österskärs Villaägareförening ÖVF, som hade sina möten där och som gjorde ”Gillet” till något av en ungdomsgård. Därefter blev det åter privatbostad; ett antal ägare har genom åren bebott fastigheten. Gilljam, Gustaf Fredrik 1832-1908. Ägare till Nyboda gård, ecklesiastikminister 1891-1898. Gillmyra Torp vid gamla häradsvägen cirka 2,5 kilometer öster om Österåkers kyrka. Nämns i skrift första gången 1493 som Gillemyre. Kallas på 1500-talet för Gyllenmyra, vilket kan betyda ”myr vid en höjd”. Till Gillmyra räknades förr en vattenkvarn från senare delen av 1700-talet. Men redan på 1740-talet nämns en kvarn vid Gillmyra, belägen vid Drängsjöns utlopp. Denna kvarn lades ner 1931. Kvarnstenarna kan idag beskådas utanför Vita Huset. Gillström Båtsmansnamn för båtsmännen på Bo rote nr 108, bosatta i båtsmanstorpet Lillbotorp, Bo. Glimshaga Båtsmanstorp nr 112, bebott av båtsmännen med namnet Runman, tjänstgörande för Täljö rote. Torpet, från tidigt 1700-tal, är idag kraftigt ombyggt. Gottsunda Bostadsområde i södra Österåker på Näsudden. Namnet, som förut skrevs Gudsunda, kommer av ordet ”guts”, som betyder utlopp. Gottsundaborgen Fornborg, belägen på det branta berget vid Storträsket i Gottsunda, daterad till 110 f.Kr.–390 e.Kr. En trehundra meter lång stenvall med tre ingångar begränsar borgområdet i tre riktningar medan det branta stupet utgör den fjärde gränslinjen. På flera ställen finns spår av kallmurning. Kolprover antyder att verksamhet har pågått på platsen vid tiden för Kristi födelse. Borgens funktion är debatterad: bevakning av Långhundraledens infart? Tillflyktsplats i oroliga tider? Handelsplats? Grindtorp, belägen vid gamla häradsvägen en kilometer väster om väg 276. Var tidigare ett torp och kallades då Grind. Någon gång på 1700-talet byttes namnet till Grindtorp och från 1900-talets första del betecknades fastigheten som gård. Grundvik, söder om Linanäs, var på 1800-talet en av svenska flottans baser. År 1866 skördade koleran offer i förläggningen; fyra båtsmän ligger begravda på en liten kolerakyrkogård på platsen. Gruvfogde ansvarig för driften vid en gruva och dess arbetare. Gruvor Inom Österåkers gränser har genom åren funnits totalt nio gruvor. Gemensamt är att man i dessa gruvor bröt kvarts och fältspat. Gruvorna var belägna i Svinninge, Härsbacka, Idsättra, Lervik, Gruvdalen, Järsättra, Österskär och Stora Rönnholmen. Gråberg, Uno Landsfiskal, tillträdde sitt ämbete 1919 och bodde på den gata som efter honom fått namnet Länsmansvägen. Grönborg, rester av en borg uppförd på kullen norr om färjeläget vid Östanå. Borgen skall ha varit inblandad i det s.k. korvkriget. Gulddraget Folkligt namn på Tunavikens smalaste del. Enligt sägnen skall ett skepp, lastat med guld och andra rikedomar, i början av 1500-talet ha förlist på denna plats. Biskop Thomas Magnus försökte vid denna tidpunkt föra dessa rikedomar undan Gustav Vasa, som ju hade en viss känsla för var man kunde finna ädla metaller. Resultatlösa draggningar, därav namnet, genomfördes av Gustav Vasa. Gunnars, Elisabeth 1971-. Politiker, kommunalråd (Fp). Efterträdde 2008 Bengt Svensson som kommunalråd. Född på Kungsholmen i Stockholm. Studier vid Kungsholmens gymnasium. Därefter utbildad socionom och undersköterska. Har arbetat inom äldrevården, med missbrukare och med rehabilitering av cancerpatienter. Ledamot av styrelsen för Folkpartiet i Österåker. Gustafsberg Fastighet vid Sockenvägen 14. Fastigheten går också under namnet Kajsåker. I denna fastighet bildades år 1910 Åkersberga Arbetarkommun. Gustafsson, Karl Anställd vid Kahnlunds industri, duktig amatörfotograf som donerat ett stort antal glasplåtar till ÖHF:s fotoarkiv. Gustafsson, Lotten Bodde vid Langen Hon var döpt till Lotten, men kallades allmänt ”MössLotta”, sannolikt efter någon speciell mössa hon bar. Gustavsson, Gunnar 1889-1946. Åkeriidkare. Omkring 1918 startade bröderna Gunnar och Martin Gustavsson åkeri i Åkersberga med hästar, men redan 1920 övergick de till bilar. Efter 1922 drev Gunnar åkerirörelse med både person- och lastbilar. Gustavsson, Martin 1895-1979. Åkeriidkare. Startade 1918 tillsammans med sin bror Gunnar ett åkeri med hästar i Åkersberga. 1922 delade de på sig och Martin etablerade sig som egen åkare med två bilar vid Janssons affär vid stationen. Martin drev sin rörelse fram till pensionen 1962. Köpte 1936 Solgården (Pinkruset) av Fritiof Thun och bodde där till sin död. Gyllenadler, Claes 1788-(?). Ägare till Näs från 1825. Påbörjade uppförandet av den s.k Gyllenadlerska Fåfängan. Gäfvert, Helga 1914-2005. Född i Malmberget, Lappland. Flyttade till Åkersberga på 1930-talet och kom här att bli en kulturpersonlighet, aktiv i många folkbildningssammanhang; styrelseledamot i ÖHF, författare, medlem av kyrkokören och konstföreningen, ledamot av kulturnämnden (fp) och verksam på biblioteket. Gälnan, en av Östersjöns många fjärdar, belägen söder om Östra och Västra Lagnö. Utgör den västliga avslutningen av Svartlögafjärden. Gästgivargård Värdshuset. Gärdsvik är en av de äldsta byarna på Ljusterö. Redan under järnålder var platsen bebodd. Gärdsvik har under århundradenas lopp haft kvarn, smedja och såg. I Gärdsviks välsorterade diversehandel kunde sommargästerna på 1800-talets slut välja ur lagret av ”Specierier, salt sill, ost, gryn. Brännvin, 15 kannor öl, Svenska viner, Läder, spik, Tjära samt Bomullsgarner, Scharvlar, Scharvletter, band m.m. allt till billigaste priser.”