Denna lilla artikel stod att läsa i Skellefteå Nya Tidning den 22 april 1897 Sjutton år i bojor. Bonden Per Anderssons i Mårtensboda, Lövånger, son Anders, blev sinnesrubbad för 19 år sedan. Under två års tid vårdades han på lasarett, varifrån han utskrevs som frisk. Efter återkomsten till hemmet återföll han i sjukdomen så att han icke kunde lämnas lös. Han fästades därför med halv meter långa järnkedjor fastsatta uti järnband kring en arm och ett ben vid väggen i ett rum hos föräldrarna och där har han alltsedan suttit fängslad, alltså i sjutton långa år. Början av 1900-talet och tidigare. Det kunde vara svårt för dem som var avvikande att klara sig i samhället. De kunde straffas, hånas och drivas ut ”på byn” och ibland gömdes de undan. Familjen skämdes kanske för dem och någon samhällshjälp fanns inte att få. Var man utfattig eller psykiskt sjuk kunde domen vara att gå runt på rotegång, ofta en vecka, hos varje skattebonde. Det var helt avgörande av deras humanitet hur de behandlades. Rotegång förbjöds i Sverige år 1918. Anders Persson, född 1852 i Mårtensboda, hade varit våldsam mot sin moder när han var ca 20 år. Under fem års tid vårdades han stundtals på lasarett i Skellefteå och Umeå. När han inte blev bättre slogs han i bojor i hemmet i ett litet rum i bagarstugan i 18 år. När han var friskare lagade han skor, hela tiden fästad i bojor. Efter att det blivit uppmärksammat i tidningen besökte provincialläkaren familjen och han såg till att den sjuke fick komma till Piteå mentalsjukhus för vård. Där blev han kvar i nästan 10 år. Provincialläkarens rapport. ”Den sjuke låg på en direkt på golvet hopspikad träbrits med något lös halm och trasmattor till sänginrede. Han var bunden intill väggen med tvänne grofva järnkedjor, den ena af 65 cms längd omkring högra underarmen, den andra af 25 cms längd omkring högra underbenet. Lösgjord kunde han knappast resa sig och svårt stå på benen. Jag tillsade, att mannen finge vara lös åtminstone under de friskare mällantiderna...” skriver läkaren i sin anmälan till Kungliga Befallningshavaren (= Länsstyrelsen). Piteå hospital och asyl. År 1893 stod Piteå hospital och asyl färdigt att invigas och 1987 lades det ned. Upptagningsområdet var från Härnösand och hela norra Sverige. Sjukhuset blev ett av landets modernaste och största, med omkring 800 patienter i mitten av 1950-talet. Foto: Arvid Lundberg, 1903. Piteå museum.