Sommardesignkontoret 2010 Botkyrka Alby ̶ att bygga möjligheter
SOMMAR DESIGN KONTORET Sommardesignkontoret 2010 Botkyrka Alby ̶ att bygga möjligheter Innehåll 01 Om Sommardesignkontoret 1 02 Arbetsprocessen 2 03 Introduktion 4 04 Uppdraget 6 05 Fältstudier 8 06 Konceptförslag 07 English summary / German summary 08 Projektteam 28 46 / 47 48 01 Om Sommardesignkontoret När företag, kommuner och organisationer kommer kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I Sommardesignkontoret får företag och organisationer möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och arbetar med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Dokumentet i din hand beskriver utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. Kontoret i Botkyrka har arbetat med fyra projekt – varav detta är ett. Det gemensamma temat har varit på temat ”överbrygga” (bridging) i både mental och fysisk mening. Att överbrygga eventuella problem för att ta norra Botkyrka in i framtiden och att visa på områdets potential. Att, som ett projekt uttrycker det, ”polera den orättvist smutskastade pärlan”. De fyra projekten utgör tillsammans olika exempel på hur brukarnära metoder kan tillämpas för att skapa lösningar som ligger nära människan – något alla vinner på i längden. De fyra projekten är olika och spänner från fastighetsutveckling till infrastruktur i en kommun i förändring, en med potential och vilja. Gemensamt är brukarfokus – människan i fokus – och tilltalande lösningar som skall vara hållbara över tid. Vi hoppas kunna väcka ditt intresse för design i byggd miljö och för att fortsätta utforska detta! Projektnamn Sommardesignkontoret Ort 2010 1 02 Arbetsprocessen Arbetet med vår byggda miljö är mycket komplext, processen är sekventiell och mycket uppdelad. I dag fokuseras strategiskt viktiga frågor som kostnadseffektivisering och industrialisering. Men detta räcker inte om man vill behålla en konkurrensfördel i det långa loppet. Fokus måste ligga på att möta användaren och dennes behov, inte bara de uttalade – det som uttrycks i kund- och marknadsundersökningar – utan även de latenta brukarbehoven som kan upptäckas med hjälp av alternativa analysmetoder och genom brukarna själva. Här försöker vi att integrera ”nya” arbetssätt och nya kompetenser i processen. Designprocessen är en modell för att arbeta med utveckling av produkter och tjänster, den kan tillämpas på många olika områden och projekt. Det kan vara designprojekt som rör processer, budskap, varor, miljöer eller tjänster – men har sällan testats fullt ut i byggd miljö. Det som är centralt är att designprocessen bör ingå som en del i företagets hela utvecklingsprocess. På detta sätt kan man med designkompetens nå ett framgångsrikt och kreativt resultat. (Läs mer om designprocessen på www.svid.se) Sommardesignkontoret i Botkyrka har valt att arbeta i fem faser; problemformulering, brukarstudier, analys, idéfas och vision – alltid med brukaren i fokus. Den första fasen är en fas där problemet tas som utgångspunkt. Efter brukarstudier genomförs en analys där de breda idéerna avgränsas och projektet ges fokus. Idéfasen handlar om att utifrån analysen komma fram till en rad koncept eller idéer för att lösa problemet. Slutligen vidtar visualiserings eller slutfasen – återigen en konvergerande fas där ett koncept väljs eller ett par slutsatser eller resultat presenteras. 2 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 3 03 Introduktion Botkyrka den differentierade kommunen Norra Botkyrka eller ”Norra B ” som området även kallas i folkmun efter att The Latin Kings placerade förorten på kartan och i det kollektiva svenska medvetandet när de började rappa om “betongförorten”. Namnet Botkyrka härstammar troligtvis från Sankt Botvid, den första svenskfödda kristna missionären. Norra Botkyrka består av Fittja, Alby, Hallunda, Norsborg och Slagsta och är känt för att vara en förort med miljonprogramshus. Botkyrka var den kommun som år 2005 näst efter Haparanda tog emot högst andel utrikes födda ((SCB 2005:24) Vid framtidens hitersta gräns, René León Rosales, 2010). De demografiska och socioekonomiska förhållandena skiljer sig dock stort mellan kommunens cirka 80 000 invånare som fördelas ungefär lika mellan norra och södra Botkyrka, men där den norra delen har fler invandrare och större sociala utmaningar. Internationalisering är dock inget nytt i Botkyrka. Hällristningar i området vittnar om mänsklig aktivitet redan för 3000 år sedan och hur samhällen har vuxit upp utefter den gamla trafikleden som binder samman Stockholmregionen med Sveriges sydligare delar. Botkyrka var under en lång tid en viktig plats for handel med andra länder och hade en stor genomströmning av människor. Gästgivaregården i Fittja har varit ett naturligt övernattningsstopp och en symbol för området och den ekonomiska blomning som genomströmningen av resande kom att bidra till. Idag är det svårt att föreställa sig hur för knappt 40 år sedan riksvägen till res 4 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 terande Europa snirklade sig förbi Fittja gård. Nu rusar en trefilig motorväg genom landskapet och ger förbipasserande få anledningar att stanna och utforska Botkyrka. Många känner inte till historien och många har negativa associationer till området. Det nya norra Botkyrka byggdes under perioden 1965-1974. Det blev slutfasen av miljonprogrammet, ett massivt bostadsbyggandet i Sverige där målet var att lösa tidens akuta bostadskris. Under tio år byggdes en miljon bostäder. Det fanns en iver efter att skapa det nya samhället som skulle bli slutet på trångboddheten och bostadsförhållandena som rådde i många delar av landet. Norra Botkyrka har flera ansikten. De stora naturområdena med åkrar och ängar kontrasterar skarpt mot de urbana millionprogrammen. Ett exempel på Botkyrkas entreprenöriella förflutna är telefonaktiebolagets Ericssons grundare LM Ericsson som i början av 1900 talet slog sig ner på Alby gård och skapade ett mönsterjordbruk. Idag är ladugården ombyggd och inhyser kulturinkubatorn Subtopia som tillsammans med Cirkus Cirkör och Riksteatern är en av många aktörer som bidrar till den kreativa arenan som kommunen satsar på. “Långt ifrån lagom”, är en modern slogan for Botkyrka, och en uppmaning att se optimistiskt på framtiden och verkligheten. I Botkyrka finns allt om man bara vill, har möjlighet och energin att ta vara på det. Relationen mellan stad och förort Befolkningen i Stockholms län har ökat med över 100 000 personer de senaste tre åren (Södra sidan,142010) och totalt ökades Botkyrkas invånarantal under 2009 med 1,4% (www.usk.stockholm.se 2010-09-15). Norra Botkyrka är den yttersta punkten i Stockholms tunnelbanenät och en resa in de drygt 18 kilometrarna till T-centralen tar ungefär 40 minuter. Utifrån T-centralen sträcker sig tunnelbanelinjerna radiellt ut till slutstationer. Samtidigt som Norsborg, Hallunda, Alby och Fittja är slutstationerna på röda linjen är det likväl ur ett större perspektiv fortfarande den enda delen av Botkyrka som befinner sig innanför den reguljära taxegränsen för resor inom centrala stan. Motorvägen E4/E20 är den mest trafikerade vägen i Sverige och huvudpulsådern för Sverige och förbindelsen med de södra delarna av landet och Europa. Utefter motorvägen har det vuxit upp ekonomiska förutsättningar för diverse kluster av handelsplatser - en köpcentrumkorridor mellan Göteborg och Stockholm. Ett av de mest inflytelserika centrumbildningarna inom Stockholmsregionen är Kungens Kurva, lite drygt 5 kilometer norr om Botkyrka. Andra stadskärnor inom norra Botkyrkas närområde är Flemingsberg och Södertälje. Flemingsberg har under de senaste åren vuxit till en betydande knutpunkt med pendel- och fjärrtågsförbindelse och Huddinge Sjukhus med Karolinska Institutet och Novum. Södertörns högskola inrättades 1995 och har idag 12 000 studenter. Södertälje är den 15:e största tätorten i Sverige, beläget drygt 15 kilometer från norra Botkyrka. Norsborg Hallunda Fittja Alby Salem Tullinge Huddinge Tumba Vårsta Haninge Södertälje Nynäshamn Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 5 04 Uppdraget Alby – ”society of the future” lyder överskriften i breifen från Veidekke. Building opportunities, bygga möjligheter, är vad det här projektet handlar om. Detta inneburit två synsätt som har vägt lika tungt i arbetet hur Alby kommer se ut i framtiden. Bygga möjligheter kan ske dels genom en fysisk skepnad i form av byggnader och strukturer, dels genom att bygga möjligheter för människorna i ett samhället att utvecklas i. “This project aims at seeing the invisible by asking the right question on HOW to develop Alby to a sustainable place where can people live and work, a place that could attract more people a place where it is possible to have a housing career. The project is not exploring one particular site but aims at generating a proposal on Alby as a case. How the area could be more “complete”. This project will be done in dialogue with people living in Alby, people not living in Alby, Botkyrka municipality and property owners. The focus is finding ways to “act right” or to build the right structures” Veidekke är Skandinaviens fjärde största bygg-, anläggnings- och bostadsutvecklingsföretag och har funnits på den svenska marknaden i tio år. Med Sommardesignkontoret vill de utforska nya metoder att hantera och ta sig an urban design och stadsutveckling. De efterfrågar ett utvecklingsförslag som gynnar hela samhället och nyckelord för detta projekt är människor, mod och gränssprängande. Alby som framtidens samhälle, hur kommer det se ut? Vilken roll kan Veidekke ha i utvecklingen av Alby? 6 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 7 05 Fältstudier Invigning av Hangaren Tidslinje över Albys historia kistan, grav 8 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Vårby Hallunda FITTJA NORSBORG Brunna HALLUNDA Fittja Masmo Alby Botkyrka Kyrkby Historisk karta, 1930 Alby Historia, Martin Rosén ALBY Miljonprogrammets inverkan på kartbilden Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 9 Människorna i Alby Alby är en stadsdel i norra Botkyrka som sprudlar av liv. Här bor 12000 personer varav 59,8% med utländsk bakgrund. Statistik från 2009 visar att 6,6 % är öppet arbetslösa. När man går ut från tunnelbanan mot Alby centrum möter man norra Botkyrkas enda torghandel, här är det alltid folk. Många är unga, 27,9 % av de som bor här är yngre än 19 år. På Kvarnhagskolan finns Albys fritidsgård med en uppsjö av aktiviteter: allt från disco, 10 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 bio, tjejkvällar och TV-spel till föreläsningar och nattvandringar. “Albyandan” heter ett projekt som i samarbete med bland annat Djurgårdens IF ger ungdomar i Alby chansen att spela fotboll och delta i andra aktiviteter i Alby är många engagerade i någon av stadsdelens 60 olika föreningar. Varje år ordnar föreningsrådet Albydagen som firas på torget i Alby. Koloniföreningen är populär och har funnits sen 1972 på ängen ner mot Albysjön. Underrubrik Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 11 Funktioner I Alby centrum hittar man serviceställen som restauranger, pizzeria, caféer, kiosker, livsmedel, presentbutik, optiker, frisör, kemtvätt och torghandel. Här finns också Albys vårdcentral och öppna förskolan samt även norra Botkyrkas enda ungdomsmottagning. År 2006 fick Alby Centrum utmärkelsen Årets stadskärna av föreningen Svenska stadskärnor. På baksidan av centrumet hittar man Albys bibliotek, som är mer än bara ett vanligt bibliotek då det alltid är fullt med barn och ungdomar. Det fungerar som ett komplement till skolan och fritidsgården och Tobias som jobbar på 12 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 biblioteket säger att det är både ”a blessing and a curse” (en välsignelse och en förbannelse). Det är nybyggt och har lokaler där man bland annat ordnar man filmvisningar och workshops. Uppe på Albyberget ligger en liten närlivsbutik och fem minuters gångväg från Alby centrum ligger Eriksberg där ICA Maxi och ett antal varuhus finns. Vid intervjuver med människor som bor och jobbar i Alby önskar många att det fanns en stor lokal som man kunde hyra vid bröllop och andra tillställning. Efterfrågan på lokaler att starta upp en egen verksamhet i är stor, särskilt bland kvinnor. Grindtorpsskolan Albyberget förskola Gulan förskola Subtopia Alby Gård T Bilverkstad P P + P Alby centrum ICA Biltema förskola Albyhallen Kolonieåmrade Älder Älderboende erboende Hangaren förskola Albydalen Kvarnhagsskolan förskola P Alhagsvägen Bauhaus Mack Småbåtshamn förskola Kvarnhagen L Göta andsväg Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 13 “Det är som en liten by här i Alby” Subtopia, som ligger i LM Ericssons gamla ekonomibyggnader startades 2002 under namnet Rotemannen, är en plats för kreativa entreprenörer. Subtopia kan beskrivas som en paraplyorganisation under vilken ett fyrtiotal olika verksamheter samlats. Visonen är att ”Subtopia blir ett Silicon Valley för kultur med fokus inställt på ung film och media samt cirkus och gatuperformance” och att ”nya idéer, små som stora, ger vårt rymliga förortsparadis växtkraft”. Det är ett hus fyllt med kultur och erbjuder allt ifrån föreställningar och workshops till utbildningar och konferenser. Här håller Cirkus Cirkör, Fanzingo med flera till. I höst invigs Hangaren nere vid Albysjön. Det är en 2300 kvm stor multiarena som kan ta emot 2500 personer och förvandlas från teaterscen till mässlokal, filmstudio, konsertlokal. På Subtopia genomfördes i vintras workshopen ”Spelet om Alby”. Där tävlade tre lag om att ta fram den bästa idén för att utveckla Alby. Förslaget ”Walkabout Alby” vann med idén om att ”öppna upp” Alby med kultur och besökare genom ett nytt centrum där unika affärer och den kulturella mångfalden som finns i Alby får ta plats. Man ville också med en årlig fotoutställning visa upp bilder från albybor och genom detta förstärka den lokala kulturen. 14 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Men Subtopia upplevs av många Albybor som en isolerad koloni. Läget i länet Länsstyrelsen släppte i augusti 2010 en rapport som beskriver hur bostadsmarkanden ser ut i Stockholms län. De senaste tre åren har Stockholms läns befolkning ökat med 100 000 personer. Man beräknar att 500 000 personer till kommer flytta till Stockholm fram till 2030. Stockholm måste förbereda sig för befolkningsökningen, då en kvarts miljon nya bostäder kommer att behövas. För att skapa en hållbar boendeutveckling har man sammanfattat utmaningar som anses vara viktiga för länets tillväxt och skapandet av en god livsmiljö i fyra mål: •Att skapa bra bostäder för en halv miljon nya invånare •Att minska regionala skillnader för ökad integration •Att stärka sambandet mellan infrastruktur och bostadsbyggande •Att energieffektiviser bostäder och att bygga klimatsmarta stadsdelar Framtid för Alby Botkyrka kommun tog 2009 fram policydokumentet Framtid för Alby. Detta är ett långsiktigt program som ska verka för en hållbar utveckling av Alby. Den har tagits fram genom ett samarbete mellan kommunen och de människor som bor och jobbar i Alby. Man vill att Alby ska vara en plats att börja växa på, en kreativ internationell stadsdel, där de fem huvuduppgifter som man anser vara viktigast för Albys framtida utveckling är: Alby 2020 Botkyrkabyggen tog fram ett utvecklings dokument för Alby 2006. Deras vision är att Alby ska bli ett område där de boende stannar och dit människor flyttar. Botkyrka byggen har tagit fram en vision där de presenterar sin framtidaplaner för Alby. Hur centrum och den offentliga miljön ska utvecklas. Hur hyreshusen och bostadsgårdarna ska rustas upp och hur samt var ny bebyggelse planeras. 1.Att skapa en bra uppväxtmiljö för flickor och pojkar 2.Skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män 3.Förnya stadsmiljön 4.Utveckla Albys identitet 5.Pröva nya arbetsformer i kommunen Alby ska vara en plats att starta växa på. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 15 Byggnader i miljonprogramsområdet 1964 var det bostadsbrist och Botkyrka med sina dåvarande 15000 invånare skrev ett avtal med Stockholm om utbyggnad av ”Botkyrkastaden”. Två år senare köps mark i Alby för att uppföra de 15000 nya bostäder som man planerar att bygga. 1970 flyttar de första hyresgästerna in på Fogdevägen. Höghus och radhus byggs och 1974 bor 45000 personer i hela norra Botkyrka. Ett år senare invigs tunnelbanan i Alby. Idag finns det 4673 bostäder i Alby som i majoritet består av treor och statistik visar att det inte byggts nya bostäder sedan 2001. Mellan höghusen finns idag stora träd och grönytor med fotbollsplaner, lek- och grillplatser. Det påminner mer om vild natur än parkmiljö. 16 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 10-12 vårningen / byggda 1970 8 floors vårningen / byggda 1970 6 floors vårningen / byggda 1970 1-2 vårningen offentliga Byggnader / Centrum byggt 1970 1-2 vårningen radhus / byggda 1970 Industribyggnader Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 17 T Grönt och Blätt Alby ligger i ett naturskönt område med kuperad terräng och varierad natur nära vatten. I öster ligger Albysjön, varifrån man når Mälaren norrut och Tullingesjön söderut. 18 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 45 35 25 45 60 5 T 35 45 35 40 35 35 40 55 45 55 20 35 30 Topografiöver Alby Söder om Alby reser sig ett skogsbeklätt bergsparti. I norr ligger Albyberget som är en del av Alby. I dalen ligger en Koloniförening och längre ner mot vattnet kan man promenera på Alby äng. De obebyggda områdena nere vid vattnet är ett viktigt rekreationsområde och har starka värden genom sin biologiska mångfald. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 19 T T T T T T Infrastruktur Byggandet av miljonprogramsområdet medförde en trafikseparering som fortfarande dominerar infrastrukturen i Alby. Bilvägar för sig och gång- och cykelstråk för sig. Det är i tunnlar och över broar man passerar bilvägarna. När gatorna slutar i återvändsgränder fortsätter gångvägarna in genom miljonprogrammets område. 20 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Från Alby in till Stockholm city med bil via E4:an tar det 20 minuter. Med tunnelbanan till centralen tar nästan dubbelt så lång tid, 37 minuter. Flera olika busslinjer går genom Alby som man kan åka med till Hallunda, Fittja, och Tumba. T T T T E20 E4 Fysisk tillgänglighet Den fysiska tillgängligheten i Alby hindras av barriärer från alla håll. De topografiska skillnaderna bidrar till att Alby blir omslutet från både norr och söder. Albyberget är visserligen bebyggt och minskar avståndet till Fittja som ligger i dalen på andra sidan. Snabbaste vägen att ta sig till Fittja är att ta vägen runt berget. Albysjön i öster kan både upplevas som fysisk- och visuellt otillgänglig. E4:an är en länk ut till omvärlden från Alby, men den skär också av kontakten med Hallunda och Norsborg som ligger på andra sidan. Vägapparater som de i norra Botkyrka bildar svårpasserade barriärer och grönområden åtskiljer områdena och upplevs som starka gränser. Tunnelbanan är den i särklass enklaste vägen att förflytta sig mellan olika områden och det är så de flesta väljer att transportera sig. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 21 Social tillgänglighet I en workshop gick vi ut i Alby och Hallunda för att ta reda på hur människorna upplever sitt Alby och sitt Hallunda. Med specifika frågor fick vi fram en mental karta över rörelsemönster, mötesplatser, platser för fritidsaktiviteter, var man åker och handlar och var man känner sig osäker. Många går eller åker till ICA Maxi och handlar men Torghandeln och affären i centrum är också populära. På torget mellan tunnelbana och centrum är det alltid folk och fungerar som en naturlig mötesplats, men när centrum stänger 22 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 klockan 20.00 så blir platsen öde. På helgkvällar flyttar livet in bland gårdarna där folk grillar och barnen springer runt och leker. Många tycker att det är obehagligt att röra sig runt Albyparken bakom centrum på grund av dålig belysning och för täta buskage. Dålig uppsikt skapar känslan av att inte ha kontroll som gör att känner sig otrygg. “Hur rör du dig mellan de olika förorterna? Med tunnelbanan, det är enklast. Om du måste gå eller cykla då? Jag vet inte, det har jag faktiskt aldrig gjort…och jag har bott här i tolv år!” shopping landmark meeting point unsafe areas T Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 23 Arv och identitet Vad händer med identitet och arv om man river miljonprogramsområdena? Hur vet man att historien inte upprepar sig? Ska de som bor i miljonprogramsområdena nu flytta in i ett nytt område med lika lite förankring som miljonprogrammet hade när det byggdes? Över hela världen byggs idag de gamla industriområdena i städerna om till områden med stadskaraktär. De är populära områden med häftig arkitektur och närhet till vatten och staden. Tänk om miljonprogrammet är ”de nya” industriområdena? >> >> >> 24 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 ? Offentliga platser inomhus som köpcenter eller bibliotek kan upplevas som halvoffentliga då de är stängda under delar av dygnet. Publika platser eller avsaknaden av publika platser Torgytan utanför tunnelbanan Gångstråk Parkeringsplatser Fittjabadet Emellan husen Lekplatser Fotbollsplaner Folkets Hus Centrum anläggningar Tunnelbana Bibliotek Ungdoms Radhus har en tomt som gör att övergaangen mellan privat och offentligt utgörs av en halvprivat yta. Offentligt/Privat Resultatet av miljonprogrammets principer blev ett splittrat och segregerat förortslandskap som bara är uppdelade i privata och offentliga miljöer. Avsaknaden av halvprivata/ halvoffentliga miljöer gör att områdena ofta känns anonyma och själlösa. Gränsen är tydlig: då man kommer ut från sin port går man direkt ut i det offentliga rummet. Storskaligheten och likformigheten bidrar till känslan av opersonlighet. I ett centrum är En avgränsad gård kan skapa sammanhållning där gemenskap kan utvecklas. Ett sätt att påverka boendesegregationen är att skapa bostadsområden där kvarter och grannskap är relativt små. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 25 T 1 Tomma ytor 2 Potentiella ytor för utveckling 3 Albyparken 26 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 4 Miljonprogrammsbostäder Utvecklings- och expansionsmöjligheter -Hangaren invigs och kommer bidra till att området nere vid Albysjön får en annan roll i framtiden. -Albyparken rustas upp och får en ny gestaltning. Det blir en stadskärne park med lekytor och tydligt upplysta gångstråk i och runt omkring. Skogspartiet i söder glesas ut och blir mer tillgängligt. -Planerna att anlägga en attraktionspark i Hågelby ca två kilometer söder om Alby kommer också påverka området. Detta kan innebära jobberbjudanden och att leden mellan norra och södra Botkyrka få mer och en annan typ trafikanter/användare*. -Utveckling av industriområdet Eriksberg. Kan förstärka den fysiska kontakten mellan Alby och Eriksberg. -Ytor i Alby som står tomma är Albyskolans tomt nära centrum, uppe på berget och vid subtopias infart. -Hamnen och området intill är potentiella utvecklingsområden. -Centrum och södra sidan a v Albyberget har potential för för att knyta samman områdena berget och dalen. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 27 06 Konceptförslag 5 6 6 2 3 2 2 1 6 6 4 Fokus områden Genom research och analys har sex fokusområden utkristaliserats. De har olika funktioner i samhället och bör utvecklas på olika sätt. 28 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 1 Centrumet 2 Huvudstråket 3 Hamnen 4 Sjösidan 5 Länken 6 Bostadsområdet 1. Centrumet Detta är hjärtat i samhället. Den har en central roll i det offentliga rummet. Det är en naturlig samlings- och mötesplats. Här finns allt man kan tänkas behöva. 4. Sjösidan Denna del av samhället erbjuder rekreationsmöjligheter och har ett starkt värde genom sin biologisk mångfald. 2. Huvudstråket Det viktigaste stråket som går genom samhället. Detta stråk utgör ryggraden i samhället och längs denna ligger flera olika funktionsområden. 5. Länken Relationen till omvärlden har en stark relation till hur länken till omvärlden är. Det kan finnas fler länkar och i olika fysiska strukturer som bidrar till rörlighet och tillgänglighet. 3. Hamnen Utvecklingsområdet som har goda potentialer bland annat av sitt fördelaktiga och attraktiva läge, att utvecklas och bli en del av samhället. 6. Bostadsområdet Miljonprogramsområdets separeringsstruktur och monotona byggnader bidrar till en upplevelse av ensidighet. Områdena är ofta starkt kopplade till segregationsfrågan. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 29 P P Masterplan - funktioner 30 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Centrum Öppet torg med plats för markander Tydlig fysisk och visuell kontakt mellan Toregt ocg Albyparken De befintliga byggnaderna integreras i torg miljön med små butiker på botten våningen Utymme för caféer & restauranger Lokaler med kvällsaktiviteter Små butiker med lokal förankring Trappa upp till Albyberget Scen Urban farming Konstscen Huvudstråket Knyter ihop Centrum med Subtopia och Albysjön Från endast bilväg till esplanad med fokus på gångtrafikanter Atmosfär från livlig vid tunnelbana till lugn vid vattnet Förlängning av centrum östeut med små butiker Flexibla lösningar för ännu oexploatterade områden; semipermanenta bostadsmoduler för student Vattenelemnet som en kanal Sittytor, vissa varma under vintern Olika vandringar med olika teman t.ex. lokal konst “Pocketparks” med plats för lekytor Sjösidan Rekreationsstråk Bevarande av äng och våt mark biologiska mångfald Bryggor ut i vattnet Badplats Lekplats BBQ-stationer Flyttande café Bostadshus Länken Entré till Alby Snabbt stråk till Hallunda Tryggt Konstscen Grönt Bostadsområdet Här lever och bor människor Lek och fritid Halvprivata ytor stärks gemenskapen Urban farming Gemensamma lokaler Små butiker Hamnen Entré till Alby Kommersiellt område: caféer och små butiker Muliarena med kreativa aktiviteter Bostäder Vatten element som kanal Vattensport och fiske Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 31 Centrum Centrumet har en nyckelposition där den ligger i anslutning till både tunnelbana och vägen som leder in till stadsdelen. I Alby centrum är det den trafikseparerade strukturen som dominerar området och bidrar till det första intryck man får av stadsdelen. I framtidens Alby möts man av en öppen yta, här finns torgmarknaden som vanligt och en rad andra små butiker och caféer. Man känner att man har kommit till en liten by där alla känner alla och den lokala och kreativa andan finns överallt. Torget fortsätter ut i stadsdelsparken och de stora höghusen har integrerats i såväl parkmiljön som i kommersen genom små butiker på gatuplan. Centrum som förr bara var en enda byggnad ligger numera längs efter huvudstråket ner mot Albysjön. 32 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Huvudstråket I miljonprogramsområdena upplevs trafiken ofta som en barriär och avgränsare av olika områden. Albyvägen är Den skulle kunna vara en gata som bidrar till att kommersiell service och som erbjuder strövande och mötesplatser. I framtidens Alby är detta ett stråk med fokus på gångtrafikanter, här är det liv och rörelse, man har alltid något att titta på, antingen i små skyltfönster eller längs den offentliga konstvandringen. Det är ett stråk där man känner sig trygg att gå längs med oavsett tid på dygnet. Till den här gatan ansluter den nya strukturen med genomfartstrafik där bil- och gångvägar blandas. Med denna väg växer Albys centrum och utvecklar resten av Alby som en attraktiv plats att starta upp verksamheter på. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 33 Hamnen Hamnen ger idag en känslan av att utgöra samhällets bakgård, när det egentligen borde vara tvärtom. Området nere vid vattnet där Albys hamn och några små industrier ligger är idag otillgängligt och isolerat. I framtidens Alby slutar huvudstråket i en trevlig miljö som knyter samman Alby med Albysjön och den kreativa miljön som har vuxit upp runt Hangaren och det nya attraktiva hamnområdet. Här samsas restauranger och nichade småbutiker tillsammans med aktiviteter som olika vattensporter 34 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Sjösidan Ett naturområde som mest nyttjas av hundägare och motionärer nära en sjö där ingen möjlighet till bad finns. Alby ligger jättefint nära vatten men detta är inget man upplever då mycket av sikten ner mot vattnet skyms av träd. I framtidens Alby ska man kunna gå ner till vattnet och bada eller bara för att bara vara, man ska kunna grilla och umgås, låta barnen springa runt och leka. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 35 P Länken Relationen till omvärlden har en stark relation till hur länken till omvärlden är. Det kan finnas fler länkar och i olika fysiska strukturer. Det handlar om tillgänglighet och rörlighet. Alby har en dålig fysisk koppling för gångare och cyklister till Hallunda. E4:an utgör en barriär som är svår att ta sig förbi. Man måste ta omvägar för att nå de broar som leder över till andra sidan. Den snabbaste vägen är att ta tunnelbanan eller att åka bil. 36 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 I framtidens Alby är den snabbaste vägen till Hallunda att gå eller cykla över den nya bron. Den sammanlänkar och ökar utbytet mellan områdena. Det är ett grönt stråk där man känner sig trygg och säker. Nyckelord: Månfuktionella bostäder Offentlig/privat Struktur - Mångfunktionella ytor Struktur - Rörlighet Scenarier för miljonprogrammet utgör 26 % av Sveriges samtliga bostäder. Många har passerat bäst-före-datum och är i stort behov av upprustning och förnyelse. Områdena är nedslitna, kostsamma och energislukande och har en struktur som splittrar förortslandskapet där segregation och sociala skillnader byggts in i strukturen. Hur ser framtiden ut? Ska man riva, bygga nytt, låta stå eller lägga till? I tre scenarion visas hur miljonprogramsområdenas framtider kan komma att se ut. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 37 Tre scenarier 1. Låt stå och bygg nytt i det gamla Möjligheten att skapa historia i en miljö som i vissa dimensioner anses som historielös, då genom att lägga till nytt blir det gamla gammalt. Tiden blir fysisk. 650 000 bostäder är i behov av förnyelse. 38 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 39 Tre scenarier 2. Riv & låt stå- bygg nytt i det gamla Här kan man också skapa historia men samtidigt förnya och ge områden andra karaktärer. Man är inte fast i det infrastruktur mönster som är typiskt för miljonprogrammets områden. I utvecklingen av dessa områden har den fysiska tillgänglighen en nyckelroll. 40 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 41 Tre scenarier 3. Riv skiten! Och bygg nytt. Ur företagsekonomiskt perspektiv vore i vissa fall detta det bästa. Nya strukturer skapas och byggnader som är individanpassade samtidigt som de är multifuktionella. 42 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 43 Den multifunktionella staden I Sthlm at Large, en handbok om Framtidens Stockholm skriver man om den multifunktionella staden. Byggnader som klarar av att deras funktion förändras är en förutsättning för modern arkitektur. Multifunktionella byggnader leder till en multifunktionell stad. Både ur ett samhällsekonomiskt och ekologiskt perspektiv är tät bebyggelse den bästa lösningen. Med detta menas att vi måste planera för livsmiljöer, inte funktionsseparerade områden där bostäder, arbeten och handelsområden ligger var för sig. För att skapa ett så levande och integrerat samhälle som möjligt så är den sociala, ekologiska och ekonomiska uthålligheten viktig. Funktion och ekonomi borde vara ledord för nya byggnader. Flexibel utformning av lägenheter är viktigt så de boende kan utveckla dem efter behov. För att få en så varierad hushållssammansättning så är det bra att mixa olika lägenhetstyper och strukturer. Det finns mycket natur mellan husen i miljonprogramsområdena där det gröna rummet borde integreras med det sociala. Gröna områden behöver inte vara barriärer, de kan både vara mångbiologiska 44 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 gröna kilar och samtidigt utgöra stråk för människor att färdas genom. Många allmänna grönområden kan, om de integreras med sin omgivning bli attraktioner i en tätbebyggd miljö. Parkmiljö istället för natur. Bostäder för dessa målgrupper saknas idag: Stora familjer (stora lägenheter) Ensamboende (unga och förväntansfulla) Studentboende (billiga lösningar) Kollektiv (gemensamhetsytor) Åldersboende (som exempelvis färdknäppen) Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 45 07 English summary 46 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Alby, a million program suburb in Northern Botkyrka. Today known for social problems, shootings and a population with a very diverse international background. Alby, in need of renovation and new energy in need of breaking segregation but also a place where people love to live and want to stay – but in some cases see no option but to leave. Alby the creative home of Lars Magnus Ericsson, Cirkus Cirkör and Subtopia. What is there to do? What is lacking? How does new additions such as “Ugglan” match the existing structure? Are there any easy solutions in this area? By starting with the place, its qualities, its functions and inhabitants’ there the Summer Design Office has researched the area. Understanding the needs, expressed and unexpressed by the “users” is the key in developing sustainable solutions. In the research six different areas in Alby were identified; the lakeside, the marina, the main street, the centre, the link and the building area. The Summer Design Office suggest both short term and long term solutions. Two needs, expressed both by inhabitants and the municipality; are to increase de diversity – people living in Alby, in ownership and in types of housing; to increase security and the feeling of security. There is also needs expressed by the creative stakeholders in Alby – Cirkör and Subtopia – such as student housing and hotels. By tearing down the present Alby Centrum and creating a more open structure with clear sightlines from the subway to the highrise we intend to get a more open an welcoming entrance to Alby at the same time as this opens up the possibility to connect Subtopia to the subway station in a more natural way. We also suggest an development of student housing in connection to Subtopia or by the Marina. The students will add an new element to Alby. Since the Hangar is now being renovated there will also be a possibility to activate the marina and the lakeside to open the area up for new visitors. The Summer Design Office suggest the building of the multifunctional city. A dense core and with new additions! 07 German summary Das Projekt für die norwegische Baufirma Veidekke befasst sich mit der Entwicklung einer nachhaltigen Zukunftsvision für die Siedlung Alby. Durch Recherche vor Ort und mit Hilfe von BewohnerInnen und Gemeinde wurden Probleme und Bedürfnisse definiert. Die gesammelten Informationen und Daten dienten dann als Basis um ein Zukunftskonzept für die Siedlung zu entwickelt. Das neue Konzept löst die strenge Trennung zwischen privatem und öffentlichem Leben des ursprünglichen Siedlungskonzeptes auf und lässt aus Alby eine lebendigen, multikulturellen Stadtteil von Stockholm werden. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 47 08 Projektteam Anna Hrdlicka, projektledare Anna är civ.ing. fastighetsekonomi och tekn lic som arbetat med utvecklingsfrågor sedan 1993. Hon har erfarenhet från forskning, utveckling inom telecom och från myndighet. Sedan fem år driver hon sitt eget företag. Anna har tidigare lett tre Sommardesignkontor på Gotland med temat ”Design i byggd miljö” och har nu tagit projektet till Botkyrka. Tel 0705 19 27 18 48 Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Sofie Strasser, handledare design från Wien i Österrike är designer med egen firma. Hon har en bakgrund i produktdesign och har arbetat som egen företagare och som lärare på designutbildningen på Högskolan på Gotland. Detta är Sofies tredje sommardesignkontor, hon har tidigare varit handledare i Wien och på Gotland. Sven Staiger, handledare arkitektur, från Berlin med egen verksamhet i Berlin och Stockholm. Han är arkitekt utbildad i Tyskland och har sedan ett par år arbetat i Sverige. Detta är Svens första Sommardesignkontor. Anna Hult, handledare planerare och extrahandledare i fysisk planering, från Stockholm är doktorand på KTH och redaktör för Cities the Magazine. Anna har tidigare deltagit som student i Sommardesignkontoret Gotland 2008. Ondrej Elfmark (-85) från Prag i Tjeckien har en master i industriell design från HDK men med tidigare studier i design i både Bratislava i Slovakien och Prag i Tjeckien. Från hösten kommer Ondrej att arbeta som designer med uppdrag inom glas och möbler. Maryam Sepher (-83) från Teheran I Iran. Hon har en BA i arkitektur från universitetet i Teheran och sedan studerat Urban Planning på KTH och CTH och kommer till hösten att fortsätta studierna vid Chalmers i Göteborg. Lars Snickert (-79) från Göteborg studerar arkitektur på Chalmers i Göteborg där han närmar sig upploppet. Till hösten kommer Lars att inleda arbetet med sitt examensarbete. Emelie Bergström (-84) från Stockholm har precis avslutat sitt fjärde år på landskapsarkitektur vid SLU i Ultuna, nyligen hemkommen från ett utbytesår i Wageningen i Nederländerna. Till hösten kommer Emelie att läsa ett år på Nyckelviksskolan. Emma Österman (-82) från Stockholm har studerat grafisk design på Linnéuniveristetet i Växjö och kommer till hösten att påbörja sin masterutbildning i grafisk design på HDK i Göteborg. David Gillblom (-83) från Falun studerar teknisk design på Chalmers i Göteborg med målet att bli civ. ing. i teknisk design. David inleder till hösten sitt sista år på Chalmers. Natasha Azam (-80) från Lahore i Pakistan. Har en MA i advanced visualisation med examen från Lahore och med fortsatta studier vid designskolan i Umeå. Från hösten kommer Natasha att arbeta som freelance med första bas i Pakistan. Sebastian Schulz (-82) från Bochum i Tyskland. Sebastian har studerat grafisk design vid Folkwang Universiät der Künste och kommer till hösten att inleda praktik i Stockholm varefter han skall slutföra sina studier i Tyskland. Alby- att bygga möjligheter Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 49 Sommardesignkontoret Botkyrka 2010 Alby Sommardesignkontoret är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Detta är första gången som Sommardesignkontoret genomförs i Botkyrka – fyra projekt med tre olika uppdragsgivare; Botkyrka kommun, Kungsleden och Veidekke. Att arbeta med ”norra B” innebär utmaningar och en kamp med ett skamfilat rykte – ett rykte som dåligt speglar den potential som området besitter. Norra Botkyrka har framtiden för sig – om man ser möjligheterna, vågar anta utmaningarna på ett kreativt sätt och tar höjd i visionerna. Denna rapport, building the future Alby, handlar om hur förnyelsen av miljonprogrammet kan ske om man tar hänsyn till de som bor i området – om brukarna involveras på ett tidigt stadium. Den handlar också om de små stegen och möjligheten att ta till vara de kvaliteter och möjligheter som finns i Alby. Hur kan man förstärka positiva inslag som Subtopia och Cikus Cirkör till påverka livet i HELA Alby? Hur går det att förstärka det goda och bygga för framtiden. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se
© Copyright 2024