Patientinformation Ratiograstim pdf

Ratiograstim®
(filgrastim)
Scandinavia
Patientinformation om behandling
med Ratiograstim för att öka
mängden vita blodkroppar
OBSERVERA!
Det är mycket viktigt att du genast kontaktar din läkare om:

Du får hosta, feber och svårt att andas vilket kan bero på en lungsjukdom.

Du får ont i övre vänstra sidan av buken eller vid vänster skuldra
eftersom det kan tyda på problem med mjälten.
Din läkare har ordinerat
Ratiograstim
För att hjälpa kroppen att producera fler vita blodkroppar har du
ordinerats Ratiograstim. Ratiograstim används:

Vid behandling med cytostatika

Vid benmärgstransplantation

Vid svår kronisk brist på vita blodkroppar

Vid brist på vita blodkroppar hos HIV-patienter

För att öka antalet stamceller hos patienter eller friska
donatorer i samband med stamcellstransplantation
Din läkare har talat om för dig varför du ska använda
Ratiograstim.
Blodkropparnas viktiga funktion
i kroppen
I blodet finns tre typer av blodkroppar; röda och vita samt blodplättar.
De röda blodkropparna transporterar bl a syre från lungorna till
kroppens celler.
Blodplättarna gör att vårt blod kan levra sig vid blödning.
De vita blodkropparnas viktigaste funktion är att försvara
kroppen mot infektioner orsakade av bakterier, virus och svampar.
Alla blodkroppar bildas i den röda benmärgen som finns i t ex
bröst- och höftben.
Stamcell
Plattt be
ben
Den röda benmäärg
rgen
en
FÖRDJUPNING... När blodkropparna bildas och utvecklas startar de från en och samma typ av moderceller,
så kallade stamceller. Från dessa utvecklas de sedan till röda- och vita blodkroppar samt till blodplättar.
När blodkropparna är färdigbildade lämnar de benmärgen och går ut i blodbanan.
Rödd bl
Rö
bloodkr
odkr
kroopp
Vitt blo
Vi
lodkr
krroop
opp
Bloddpl
plät
ättt
FÖRDJUPNING... Produktionen av blodkroppar är enorm. Varje sekund bildas cirka 3 miljoner röda och
120 000 vita blodkroppar. Efter en tid dör blodkropparna och ersätts med nya. De röda blodkropparna
lever cirka fyra månader efter att de lämnat benmärgen, blodplättarna lever bara några dagar och de
vita blodkropparna endast ett antal timmar.
Neutrofilerna försvarar din kropp
mot infektioner
De vita blodkropparna står för mindre
Vita blodän 1% av blodvolymen och består
kroppar 1%
av fem olika sorter. En av dessa
kallas neutrofiler och är den
sorts vita blodkroppar det finns mest av.
Neutrofiler är en mycket viktig kugge i
kroppens försvar mot framförallt bakteriegangrepp. Har man för liten mängd är mottag-
Blodplasma
50-55%
ligheten för bakterieinfektioner stor.
En brist av denna vita blodkropp kallas på
medicinskt språk för neutropeni.
En del människor föds med neutropeni, i enn
del fall är orsakerna till neutropenin okänd.
De som har cancer och behandlas med
om
cytostatika drabbas ofta av neutropeni eftersom
cytostatikan hämmar blodkroppsbildningen i
benmärgen.
Röda
blodkroppar
45-50%
FÖRDJUPNING...
Neutrofiler – kroppens försvar mot bakterieangrepp.
g pp
Tittar man närmare på en neutrofil kan man se att den
innehåller en sorts blåsor (granula). I blåsorna finns
ämnen som kan döda bakterier.
När din kropp utsätts för ett angrepp av bakterier,
till exempel i sår på handen, har neutrofilerna den
egenskapen att de genast kan söka upp den platsen
där bakterierna har angripit.
Runt den angripna vävnaden ansamlas stora
mängder neutrofiler som går till angrepp mot bakterierna.
1
2
Det sker genom att de omsluter bakterien
(fagocytos) och sedan släpper ut de dödande
ämnena i bakterien.
3
4
Ratiograstim ökar mängden
neutrofiler
Ratiograstim innehåller ett protein som heter filgrastim. Just det
proteinet har stor betydelse för produktionen av neutrofiler.
Filgrastim framställs med hjälp av bioteknologi och liknar i
mycket hög grad det naturliga protein som kroppen själv producerar.
När man använder Ratiograstim ökas produktionstakten av
neutrofiler i benmärgen och fler blodkroppar kommer ut i blodet
redo att försvara kroppen mot infektioner.
FÖRDJUPNING...
Som vi berättade tidigare bildas alla blodkroppar från samma stamceller. Från
stamcellen utvecklas neutrofilerna steg för steg i benmärgen tills de blir färdigutvecklade.
För att denna utveckling ska ske
behövs ett protein som kallas G-CSF.
FÖRDJUPNING... När man använder Ratiograstim får benmärgen tillgång till en större mängd av detta
protein. Detta leder till att produktionen av neutrofiler ökar och fler färdigutvecklade blodkroppar kommer ut i blodet – färdiga att försvara kroppen mot bakterieangrepp.
Med neutropeni
Efter Ratio
ograstimbehandling
Efter behandling med Ratiograstim kan man förvänta sig en ökning av neutrofilerna i blodet. Som en
följd av behandlingen ökas också mängden stamceller i blodet, något som man utnyttjar i samband
med stamcellstransplantationer.
Ratiograstim vid benmärgs- och stamcellstransplantationer
Benmärgstransplantation är en viktig behandlingsmetod vid bl. a
leukemier. Innan en transplantation kan genomföras måste de sjuka
cellerna i benmärgen slås ut. Det sker genom behandling med cytostatika, med eller utan helkroppsbestrålning.
Efter transplantationen är mängden neutrofiler låg och kroppen
behöver därför hjälp med att få igång produktionen. Detta kan
ske med hjälp av Ratiograstim.
Vid stamcellstransplantationer kan man ”skörda” stamceller från donatorn direkt från blodet.
Normalt finns det en mycket liten mängd som cirkulerar i blodet. Med hjälp av Ratiograstim kan
mängden stamceller i blodet ökas innan man skördar från donatorn.
Så här använder du Ratiograstim
Dosering
Den mängd Ratiograstim du behöver beror på vilket tillstånd du tar Ratiograstim för och
på din kroppsvikt. Läkaren talar om när du ska sluta ta Ratiograstim.
Vad gör jag om jag tagit för stor mängd Ratiograstim?
Om du tagit för stor mängd av Ratiograstim ska du kontakta din läkare eller apotekspersonal så snart som möjligt.
Vad ska jag göra om jag missat att ta Ratiograstim?
Injicera inte dubbel dos för att kompensera för glömd injektion. Kontakta din läkare för
rådgivning.
Kan jag köra bil?
Det finns normalt sett inget hinder för att köra bil eller andra fordon, emellertid om du
känner dig trött p.g.a. din sjukdom eller behandling ska du inte köra bil.
Kan jag ta Ratiograstim om jag är gravid eller ammar?
Ratiograstim har inte undersökts på gravida kvinnor. Det är viktigt att du talar om för
din läkare om du är gravid, tror du kan vara gravid eller planerar att bli gravid eftersom
läkaren kan besluta att du inte bör ta denna medicin.
Det är okänt om Ratiograstim (filgrastim) passerar över till bröstmjölk. Därför kan
läkaren besluta att du inte bör ta denna medicin.
Biverkningar
De flesta patienter tål behandlingen bra. Den vanligaste biverkningen är muskel- och
ledvärk. Värken är oftast inte värre än att du kan behandla den med vanliga receptfria
smärttabletter.
Mer information om biverkningar finner du i bipacksedeln i förpackningen.
Tips och råd om injektionerna
Så här förbereder du dig
1. Försök att ta injektionen ungefär samma tid varje dag.
2. Ta din förfyllda spruta med Ratiograstim ur kylskåpet.
3. Kontrollera utgångsdatum på den förfyllda sprutans etikett (Utg.dat.). Använd den
inte om datumet har passerat den sista dagen i den månad som anges.
4. Kontrollera utseendet hos Ratiograstim. Det måste vara en klar och färglös vätska.
Om den innehåller partiklar ska du inte använda den.
5. Injektionen känns behagligare om du låter den förfyllda sprutan ligga i 30 minuter
för att uppnå rumstemperatur eller håller den försiktigt i din hand under några
minuter. Värm inte upp Ratiograstim på något annat sätt (värm inte upp sprutan i
mikrovågsugn eller i hett vatten).
6. Ta inte bort skyddet på sprutan förrän du är färdig att injicera.
7. Tvätta händerna noggrant.
8. Sök upp en bekväm och väl upplyst plats. Ställ allt du behöver inom räckhåll (den
förfyllda Ratiograstim-sprutan, en spritkompress och en bit gasbinda eller en steril
gaskompress).
Var på kroppen skall du ta injektionen?
De lämpligaste injektionsställena är följande:
Högst upp på lårens utsidor och på buken – utom området kring naveln.
Om någon annan ger dig injektionen kan hon eller han också använda baksidan på
dina armar. Det är bättre att växla injektionsställe varje dag för att undvika risken för
smärtor på ett ställe.
Hur du själv ger dig en injektion
Utrustning som du behöver
För att ge dig själv en subkutan injektion behöver du följande:
▪ En förfylld spruta med Ratiograstim
▪ Spritkompresser eller liknande
▪ En bit gasbinda eller en steril gaskompress
Innan du injicerar Ratiograstim skall du göra följande:
1. Håll i sprutan som på bilden ovan och ta varsamt av nålens skydd utan att vrida.
Dra rakt ut. Rör inte nålen och tryck inte på sprutkolven.
2. Nu kan du använda den förfyllda sprutan.
Hur du själv ger dig en injektion
Så här injicerar du:
1. Desinficera eventuellt huden med en spritkompress och nyp ihop huden mellan tummen
och pekfingret, utan att klämma.
2. Håll i sprutan med pennfattning. Stick in nålen helt genom huden så som visats av din
sköterska eller läkare med en vinkel på ca 45 grader..
3. Dra ut kolven lite för att kontrollera att nålen inte har punkterat ett blodkärl. Om du ser
blod i sprutan, ta ut nålen och stick in den på ett nytt ställe.
4. Injicera vätskan långsamt och jämnt tills allt
innehåll i sprutan tömts.
5. Dra ut sprutan från injektionsstället samtidigt
som du håller kvar fingret på kolven.
Rikta nålen bort från dig själv och andra och
aktivera säkerhetsanordningen genom att trycka
in kolven. Du hör ett klickljud som bekräftar att
säkerhetsanordningen har aktiverats. Nålen
täcks av skyddshylsan så att du inte kan sticka
dig på den. Observera, säkerhetsanordningen
aktiveras ej om inte hela dosen har givits.
Tips och råd om injektionerna
Destruktion av använda sprutor
Säkerhetsanordningen förhindrar nålsticksskador efter användning och därför
behövs inga särskilda försiktighetsåtgärder vid destruktion. Kasta sprutor med
säkerhetsanordning enligt föreskrifterna från läkaren, sköterskan eller apotekspersonalen.
Kom ihåg!
Om du får problem, tveka inte att be din
läkare eller sköterska om hjälp och råd.
Min läkare heter: ................................................................................................
Min sköterska heter: ..........................................................................................
Tel. där jag kan nå dem: .....................................................................................
Vill du veta mer om Teva
www.teva.se
Patientinformationen om Ratiograstim är faktagranskad av
ÖL Peter Johansson, medicinkliniken, Uddevalla sjukhus och
SSK Anne Virolainen, hematologens dagvård, Uddevalla sjukhus.
Tryckår: 2013
Scandinavia
TEVA Sweden AB, Box 1070, 251 10 Helsingborg
Tel: 042 – 121100, Fax: 042 – 121108, www.teva.se
SW/RGM/13/0005