1. No category

Blodet består av:
60% Blodplasma
40% Blodkroppar
En vuxen människa har c:a 5 liter blod i kroppen!
Blodkropparna lever inte länge – de bildas nya i
röda benmärgen.
Levern och mjälten tar hand om förbrukat blod.
Blodplasma är svagt gulaktigt och består mestadels av
vatten samt proteiner.
Blodplasmans uppgift:
Transportera:
Syre
Salter och vitaminer
Hormoner (kroppens signalsubstanser)
Druvsocker
Cellernas avfallsprodukter
Sköta vattenbalansen (genom att proteinerna i blodet
kan dra åt sig vatten)
Röda blodkroppar innehåller hemoglobin (Hb) som
består av järn (Fe).
Järnet i hemoglobinet binder syret och sköter
syretransporten i kroppen.
Normal Hb värde: 150g Hb/liter blod
Vad händer om man får järnbrist?
Vita blodkroppar är större än de röda.
Vita blodkroppar ingår i kroppens
immunförsvar och ”tar hand om” främmande
ämnen.
Blodkorn och ämnet fibrinogen får ämnet att
koagulera (stelna) om man börjar blöda.
Fibrinogenet bildar ett nät av trådar om man
får ett sår genom att det påverkas av ett ämne
från blodkornen.
Kransartärerna sitter på hjärtmuskelns utsida
och förser själva hjärtat med syre och näring.
Vener: leder blod till hjärtat (oftast syrefattigt)
Artärer: leder blod ut från hjärtat (oftast syrerikt)
Kapillärer: leder ut blod till kroppens vävnader
Blodets väg från hjärtat till lungorna!
Blodets väg från hjärtat ut till kroppens alla celler!
Lymfa är en vätska som består av vävnadsvätska
(blodplasma som trängt ut från kapillärerna).
Lymfkärlsytemet består av lymfa, lymfkärl och
lymfkörtlar!
Lymfkärlsystemets uppgift är att transportera
bakterier och döda celler till lymfkörtlarna, där
renas lymfan och återförs sen in i blodet.
Svensken Olof Rudbeck upptäckte lymfkärlen
redan år 1650!
Kroppen har ett yttre och ett inre försvar som består av:
Det yttre består av:
Hud
Slemhinnor
Det inre består av:
Olika typer av vita blodkroppar
Antikroppar som bildas av vita blodkroppar
Var som består av vita blodkroppar och döda bakterier som
förskjuts av kroppen.
Lymfkärlssytemet.
Man är immun mot ett smittämne så länge som
kroppen har kvar antikroppar mot just det
ämnet!
Antikroppar förs över via bröstmjölken till
ammande barn!
Om man råkar bli biten av en giftig orm kan
man få serumbehandling.
Serum =
färdiga antikroppar mot tex ett gift.
Vaccinering =
Dött eller försvagat smittämne som sprutas in i
kroppen!
När detta kommer in i kroppen så bildar vita
blodkroppar antikroppar mott detta ämne.
Genom att ta ett blodprov och mäta hur snabbt
de röda blodkropparna sjunker (sänker sig) så
kan man avgöra om man har en infektion i
kroppen.
Detta blodprov kallas sänka!
Normal sänka är 1-10mm/h
Skotten Fleming upptäckte av en slump att
mögelsvamp gav ifrån sig ett ämne som var
giftigt för bakterier!
Fleming fick nobelpriset för detta 1945.
Vissa tror också att hans upptäckt hade
betydelse för andra världskrigets utgång.
Flemings upptäckt ledde fram till att man kunde
behandla bakterieinfektioner som kroppen inte
klarade av själv!
Antibiotikan var upptäckt – och den har räddat
oerhört många liv!
Men ju mer antibiotika vi använder desto fler
resistenta bakterier uppkommer!
Vad händer då?
Antibiotika tar inte död på virus!
Finns ännu inte idag något botemedel av
virussjukdomar.
Viktigt att kroppen själv bygger upp sitt egna
immunförsvar mot t.ex. förkylningar!
Däremot finns det vacciner och bromsmediciner
mot virussjukdomar!
Exempel på virussjukdomar?
När antigener (tex pollen) kommer in i
kroppen bildas det antikroppar mot dessa.
Är man allergisk mot något så bildar kroppen
”för mycket” antikroppar!
Dessa antikroppar gör så att kroppens
mastceller släpper ut histamin!
I näsan orsakar histamin –
snor.
I luftrören orsakar histamin astma.
I huden orsakar histamin –
nässelutslag eller eksem.
Under de senaste 50 åren har andelen allergiska människor
ökat.
Detta tros bero på:
Ökad användning av kemikalier
Sämre ventilation
Nya byggnadsmaterial
Fler barn utsätts för passiv rökning.
Vi ärver våra egenskaper från våra föräldrar!
Detta gäller så klart även vårat blod!
I detta system delas människors blod in i fyra
grupper:
A-blod
B-blod
AB-blod
0-blod (noll)
Inom sjukvården behövs det mycket blod till
blodtransfusioner.
Alla kan ta emot 0-blod och sin egen blodgrupp.
De med AB-blod kan ta emot alla blodgrupper.
0-blod – universalgivare
AB-blod - universalmottagare
I Rh-systemet finns det två olika grupper:
Rh+ = Rh-positiv (85% av befolkningen)
Rh- = Rh-negativ (15% av befolkningen)
Om modern är Rh-negativ och barnet Rhpositiv så kan det bli problem under graviditet
och förlossning!
För att cellerna ska kunna förbränna näringen
(energi) så behöver de syre.
Därför andas vi!
Först in i näsan där luften renas och värms upp,
sen ned förbi struphuvudet – luftstrupen – bronkerna –
luftrören – lungblåsorna.
Mellangärdets-musklerna och
revbensmusklerna sköter andningen.
När man anstränger kroppen så går det åt mer
energi!
Förbränningen i cellerna ökar!
Därför ökar pulsen och vi måste andas snabbare!