Vi är alla Pussy Riot
! ! ! ! ! ! Vi är alla Pussy Riot! – Pussy Riot ur ett grafiskt perspektiv ! ! We are all Pussy Riot – A graphic perspective on Pussy Riot! ! !! Michaela Larsson ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Huvudområde: Grafisk design! Kandidatuppsats (15 hp) Malmö högskola, vårterminen 2014 Handledare: Dimosthenis Chatzoglakis! Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson ! Abstract! This thesis examines and discusses the graphic and visual elements surrounding the Russian feminist punk group Pussy Riot. Throughout the thesis parallells are drawn to other political activism and activist groups, such as the punk wave during the 1970s and the feminist movement Riot Grrrl during the 1990s. The thesis discusses whether political activists also can be considered to be graphic designers, and what happens when we commodify such things as graphic design and political activism and make them part of a system they originally intended to criticize. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Nyckelord! Grafisk design, feminism, politisk aktivism, sociala rörelser, Pussy Riot, semiotik, kollektivt handlande. Graphic design, feminism, political activism, social movements, Pussy Riot, semiotics, collective action. ! 2 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 3 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson Innehållsförteckning! 1. Inledning! 6! 1.1 Bakgrund! 6! 1.2 Historisk kontext! 7! 1.3 Syfte och problemformulering! 8! 1.4 Frågeställning! 9! 1.5 Disposition! 9! 1.6 Avgränsning! 10! 2. Metod och teori! 11! 2.1 Metod och material! 11! 2.2 Teoretisk referensram ! 12! 2.2.1 Relaterad forskning! 13! 2.2.2 Semiotik! 13! 2.2.3 Det ryska avantgardet! 14! 2.2.4 Feministisk teori! 15! 2.2.5 Kollektivt handlande! 17! 3. Aktivism och grafiska uttryck! 18! 3.1 Introduktion ! 18! 3.2 Rörelser relevanta i relation till Pussy Riot! 18! 3.2.1 Punk! 18! 3.2.2 Riot Grrrl-rörelsen! 20! 3.3 Klädsel och maskering! 21! 3.4 Grafisk design ! 22! 4. Diskussion! 25! 4.1 Introduktion! 25! 4.1.1 Den paradoxala meningsbäraren! 25! 4.1.2 Arvet från avantgardet! 28! 4.1.3 Att reproducera Pussy Riot! 29! 4.2 Sammanfattning och avslutning! 34! 5. Referenser! 36! 6. Bildmaterial! 41 ! 4 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 5 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 1. Inledning! ! 1.1 Bakgrund! De senaste tre åren har jag studerat grafisk design på Malmö högskola där jag har studerat många olika grenar inom disciplinen. Genomgående har jag lärt mig att grafisk design handlar om problemlösning och att kommunicera kundens egna värderingar och principer genom form, färg, typografi och material. Under tiden jag har studerat har jag varit aktiv i den feministiska aktivismen, både på lokal nivå i Malmö och på internet. Feminism är således mer än bara en teoribildning och ideologi för mig, det är en livsstil som genomsyrar det mesta jag gör – även i min roll som grafisk designer, då jag alltid försöker hålla mig kritisk till stereotypa idéer om hur design tolkas av användaren beroende på kön. I och med att jag varit involverad i den feministiska aktivismen har jag kommit i kontakt med flera feministiska rörelser. En av dem är den ryska punkgruppen Pussy Riot som jag bland annat följde när de blev arresterade i Ryssland 2012. Nyligen såg jag Mike Lerners & Maxim Pozdorovkins dokumentärfilm Pussy Riot!: A punk rock prayer (2013), där man får följa Pussy Riots rättegång samtidigt som regissörerna tar upp gruppens idéer, ställning och framföranden. Vad som slog mig var hur pass intressanta Pussy Riot är ur ett grafiskt perspektiv. Jag fick känslan av att deras genomslagskraft berodde på mer än det tryckta politiska läget i Ryssland. Jag började fundera på huruvida Pussy Riots färg- och klädval kan anses vara ”designade” för att deras image på ett slagkraftigt sätt ska nå den stora massan, med samma typ av kommunikativa regler efter vilka en grafisk designer arbetar. Med denna utgångspunkt började jag skriva min uppsats, som kommer att fokusera på Pussy Riot ur ett grafiskt perspektiv. ! ! ! ! ! 6 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 1.2 Historisk kontext! För att undersöka Pussy Riot ur ett grafiskt och visuellt perspektiv är det nödvändigt att redogöra för en del historiska händelser som t.ex. hur Pussy Riot grundades och Rysslands politiska och samhälleliga historia. Tochka (2013) menar att Pussy Riot grundades som en direkt respons på att tidigare presidenten Vladimir Putin efter ett uppehåll återfick makten i Ryssland, då föregångaren Dmitry Medvedev inte ställde upp i omval. Putin hade då uttryckt att regimen inte hade något intresse av förändring och att de ville öka den rådande auktoritära kontrollen (Tochka, 2013:304). Att Putin skulle få makten under sex nya år ledde till massprotester i Ryssland, främst på grund av det sätt vilket han kom till makten igen (Lerner & Pozdorovkin, 2013). Putin manipulerade demokratin för att kunna återfå presidentposten under fler år än vad som tidigare var möjligt i Ryssland. Rysslands politiska historia har å ena sidan präglats av stark autokrati och nationalism, å andra sidan av kommunism och socialism. James R. Millar (2004) förklarar att autokrati har gamla och starka rötter i Ryssland, där landet historiskt till största del letts av enväldiga tsarer. Landets ledare i anslutning till ryska revolutionen (1917) som Lenin, Trotskij och bolsjevikerna försökte införa kommunism, medan efterföljande ledaren Stalin lät den kommunistiska regimen röra sig mer mot autokrati. Nyligen axlade Vladimir Putin samma auktoritära roll. Problemen i Ryssland, menar R. Millar, med tolerans, öppenhet, den ortodoxa kyrkan och autokrati har kommit och gått under stora delar av landets historia (R. Millar, 2004:8-9). Ur detta regimkritiska motstånd föds den feministiska punkgruppen Pussy Riot, där flertalet medlemmar tidigare varit aktiva i den radikala gatukonstgruppen Voina (övers. krig). Pussy Riot klädde sig i färgglada tights, klänningar och balaklavas och började uppträda på offentliga platser, i synnerhet vid kända landmärken runt omkring och i Moskva (se bild A.1) (Tochka, 2013:304). Många har hört talats om Pussy Riots å ena sidan hyllade å andra sidan kritiserade uppträdande i februari 2012, då gruppen äntrade Frälsarkatedralen i Moskva och framträdde en så kallad punkrockbön på det altare där enbart präster har tillträde. Filmklipp från uppträdandet samlades in och allt släpptes på internet under titeln ”Punkbön: Heliga moder, rädda oss från Putin!” (Tochka, 2013:304). Kommande vecka grips tre av Pussy Riots medlemmar: Maria Aljochina, Nadezjda Tolokonnikova och Jekaterina Samutsevitj. Amy 7 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson Scholder (2012) påpekar att de tre medlemmarna i press är mer kända som Masha, Nadja och Katja, varför jag därför kommer att kalla dem det i denna uppsats (Scholder, 2012:5). I augusti 2012 döms de tre medlemmarna för huliganism motiverad av religiöst hat (Tochka, 2013:303). BBC rapporterar att Pussy Riot själva säger att uppträdandet var en protest riktad mot den rysk-ortodoxa kyrkans ledares stöd till Putin och den ryska regimen. Bland annat EU, Storbritannien och USA kritiserar fängslandet av Pussy Riot. Även Amnesty visar stöd och menar att fängslandet är en bakslag för yttrandefriheten i Ryssland (BBC, 2012). Protester till stöd för Pussy Riot utbröt även utanför Ryssland, bland annat i Paris, Kiev, Belgrad, Berlin, Sofia, London, Dublin och Barcelona (BBC, 2012) (se bild A.2). Scholder förklarar att Masha, Katja och Nadja erhöll en status som feministiska ikoner under rättegångsperioden, som följdes av aktivister och konstnärer runtom i världen (Scholder, 2012:116). ! ! 1.3 Syfte och problemformulering! Jag har två syften med uppsatsen. För det första vill jag undersöka vad Pussy Riots grafiska och visuella uttryck har för betydelse och vad det symboliserar. Detta har en direkt koppling till grafisk design, då jag kommer att studera dem i relation till tidigare konststilar och designepoker. Grafiska och visuella uttryck tolkas inte utan kontext, utan kommer alltid tolkas med en kollektiv referensram, något som vi kulturellt kommit överens om vad det symboliserar och betyder. Jag kommer att undersöka om Pussy Riot inspirerats av eller kan kopplas samman visuellt och idémässigt med andra feministiska aktivistgrupper. Jag vill göra detta för att synliggöra de kopplingar som inte sällan finns mellan olika sociala rörelser. Kopplingen kan vara rent stilistisk, d.v.s. grafisk, men också politisk, teoretisk eller idémässig. För det andra vill jag vidga synen av vad som inkluderas i det grafiska designfältet, vad som kan räknas som design och inte. Man kan argumentera för huruvida Pussy Riots framträdanden är designade, och på vilket sätt detta bidrar till deras genomslagskraft. Kan sociala rörelser och politisk aktivism vara designade, och hur är detta då intressant kunskap för en grafisk designer? Det går att diskutera huruvida Pussy Riot kan ses som politiska 8 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson designers, och om de nått samma uppmärksamhet om det inte vore för deras image eller brand. När design och politik blandas kommer dock alltid konsekvenser i form av en slags kapitalisering av politiska rörelsers budskap. Många aktivisters symboler och grafiska material har idag gjorts till varor, vilket kan ses som ett paradoxalt förhållande, då rörelserna inte sällan är antikapitalistiska. Det är ett relativt nytt område jag tror att vi kommer att få se mer av med tanke på att människor idag mobiliseras mer effektivt på grund av nya tekniker, som t.ex. internet, och därmed själva genom kollektiv handling skapa sociala rörelser, t.ex. Occupy Wall Street och Arabiska Våren. ! ! 1.4 Frågeställning! Mina frågeställningar är följande: Vad har Pussy Riots grafiska och visuella uttryck för betydelse och vad symboliserar dem? Till vilka konststilar, designepoker och sociala rörelser kopplas Pussy Riot och varför? Hur kan sociala rörelser vara ”designade”, vad händer när deras uttryck reproduceras av andra och hur kan grafiska designers använda sig av denna kunskap? ! ! 1.5 Disposition! Uppsatsen går först igenom den metod jag kommer att använda mig av i uppsatsen, samt vilken typ av material jag valt att använda i uppsatsen. Därefter går jag igenom de teorier jag valt att använda vid tolkning och analys av Pussy Riots grafiska och visuell uttryck. Kommande kapitel fungerar som en materialbeskrivning av det som ligger till grund för min avslutande diskussionsdel. Här redogör jag för Pussy Riots grafiska och visuella uttryck som t.e.x. klädsel, maskering, grafiskt material, affischer samt andra rörelser och grupper som är relevanta i relation till dem. Då materialet är omfattande, är bilderna samlade i en bilaga. Slutligen beskriver jag Pussy Riots strategier och tillvägagångssätt. Uppsatsen avslutas med en diskussion där jag utifrån valda teorier diskuterar, tolkar och analyserar materialet jag samlat in. Jag kommer att föra en semiotisk och feministisk 9 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson diskussion med avstamp främst i Pussy Riot färg- och klädval. Därefter följer en diskussion om referenser till tidigare konststilar, där fokus ligger på det ryska avantgardet. Slutligen diskuterar jag att reproducera Pussy Riot image. ! ! 1.6 Avgränsning! För att uppsatsens omfångs skull har jag valt att avgränsa på ett par områden. Rysslands historia är ett avsnitt som rejält avgränsats, i vidare forskning av detta område hade det varit av intresse att studera vidare hur just den ryska historien ligger till grund för hur Pussy Riot uttrycker sig grafiskt. Jag har valt att utesluta mer djupgående beskrivningar av punkrörelsen och framförallt den efterföljande post-punkrörelsen. Jag gjorde den avvägningen då det främst är av intresse att kort beskriva punkrörelsen eftersom den ligger till grund för Riot Grrrl-rörelsen. Även inom Riot Grrrl-rörelsen har jag valt att främst diskutera bandet Bikini Kill och Le Tigre, båda med Kathleen Hanna som förgrundsfigur. Detta på grund av att Kathleen Hanna är en av dem inom Riot Grrrl-rörelsen som offentligt visat stöd för Pussy Riot, och som ofta kopplas samman med Pussy Riots musik, uttryck och strategier. Inom det ryska avantgardet har jag valt att fokusera på ett par exempel på konstruktivistiska konstverk, och ger således inte en heltäckande historiebeskrivning av området. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 10 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 2. Metod och teori! ! 2.1 Metod och material! Min metod kommer i huvudsak bestå av historiska studier och studier av medialt material. Metoden är en innehållsanalys, både bild- som textanalys. Insamling av material sker parallellt med egen tolkning av analys av detta material. Jag kommer att försöka problematisera mina frågeställningar, snarare än att bekräfta en hypotes. I och med att jag gör en innehållsanalys där jag försöker problematisera olika frågeställningar öppnar jag upp för diskussion. Jag har förutom denna utbildning inom grafisk design tidigare studerat konstvetenskap och genusvetenskap, vilket kommer ligga mig nära till hands när jag skriver denna uppsats. När jag gör min undersökning är jag medveten om att jag är påverkad av den feministiska ideologin och att min ställning är normativ, något jag har i åtanke när jag diskuterar ämnet och skriver uppsatsen. Materialet som kommer att analyseras och tolkas består främst av grafiska och visuella element med direkt och indirekt koppling till Pussy Riot. Detta innefattar dels material som är direkt kopplade till gruppen, som deras klädsel och maskering, de banderoller och flaggor de använder vid sina framträdanden samt grafiskt material de själva producerat. Jag kommer kontinuerligt att göra jämförelser med tidigare aktivistgruppers grafiska och visuella material och om Pussy Riot direkt eller indirekt kan kopplas till dessa. Detta gäller tidigare rörelser som punkrörelsen och Riot Grrrl-rörelsen. Förutom detta kommer jag när jag svarar på min frågeställning att ta hänsyn till tidigare konststilar, i synnerhet det ryska avantgardet, som ofta dras paralleller till när Pussy Riot beskrivs. Jag kommer även att inkludera material som producerats för eller åt gruppen, som filmomslag, böcker, tygpåsar m.m. Anledningen till att jag valt grafiska och visuella uttryck som kretsar kring Pussy Riot, även sådant som enbart indirekt kan kopplas till dem, är för att få en så bred grund för diskussion som möjligt. Allt ovan material jag beskrivit kommer att grundligt redovisas i kommande kapitel ”Aktivism och grafiska uttryck”, där ni också kommer att få bildhänvisningar. 11 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson De källor jag valt till uppsatsen, med anknytning till Pussy Riot, är främst mediala källor såsom dokumentärfilmer och artiklar. Detta på grund av att Pussy Riot är en så pass ny grupp att knappt någon litteratur skrivits om dem. Dokumentärfilmen Pussy Riot!: A punk prayer från 2013 ger en övergripande bild av Pussy Riot: deras framträdanden, historiska bakgrund samt rättegången och fängslandet av dem. Man får också en överblick av deras grafiska och visuella uttryck, något som var behjälpligt vid insamling av bildmaterialet till denna uppsats. Om Riot Grrrl-rörelsen finns det desto fler artiklar och böcker skrivna, bland annat Yvonne Tasker och Diane Negras Interrogating postfeminism: gender and the politics of popular culture från 2007, som inte bara avhandlar Riot Grrrl-rörelsen utan också ger en inblick i den postfeministiska teorin. Tasker & Negra är professorer inom filmvetenskap och har bl.a. utforskat politik i populärkultur. Dokumentärfilmen The Punk Singer från 2014, med fokus på Kathleen Hanna, är central i beskrivningen av Riot Grrrl-rörelsen. I den teoretiska delen har jag bl.a. använt mig av John Fiskes Introduction to communication studies från 1990 (ett av de mest betydande verken inom medie- och kommunikationsvetenskap), som ger en övergripande beskrivning av det semiotiska fältet och dess centrala begrepp. Lena Gemzöe, docent i genusvetenskap, har skrivit boken Feminism från 2002, och ger en introduktion till feministisk teori och historia, vilken jag använder för att beskriva grundläggande begrepp och idéer inom feminismen. Jag har använt mig av olika artiklar ur Smelser & Baltes International encyclopedia of the social & behavioral sciences från 2001, bl.a. i kapitlen om feminism och kollektiv handling. Dessa källor har jag valt på grund av vetenskaplig koppling, hög aktualitet och att de är producerade nära i tiden. ! ! 2.2 Teoretisk referensram ! I denna del kommer jag att redogöra för den tidigare forskning som gjorts inom området eller närliggande områden som är relevanta för uppsatsen. Därefter kommer jag att presentera de teorier som kommer att användas vid analys och tolkning av uppsatsens material. Jag kommer att använda mig av teorier om semiotik eftersom många av Pussy Riots grafiska och visuella element är direkta symboler. Feministiska teorier kommer jag att använda vid diskussion av t.ex. klädsel. Det är av vikt att ta upp det ryska avantgardet på grund av att Pussy Riot sammankopplats med denna stilepok, vilket kan ha att göra med deras 12 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson samhälleliga och politiska engagemang. Slutligen kommer jag att ta upp teorier om kollektivt handlande, då Pussy Riot blivit en social rörelse som påverkat andra utanför nationsgränserna, och att deras image används av olika aktivister runtom i världen. ! 2.2.1 Relaterad forskning Design Issues har publicerat en del artiklar inom området grafisk design och social aktivism, däribland Victor Margolin (1988) som skriver om grafisk formgivning i USA under 1900-talet och Grace Lee-Maffei (2011) om grafisk design som grund för social förändring. Nicholas Tochka (2013) har skrivit en artikel med fokus på Pussy Riots musik och mer specifikt hur musiken sett ut efter kalla kriget, då med fokus på relationen mellan Sovjetunionen och USA. I Women’s Studies Journal finns en rad olika artiklar om just feminism, exempelvis ett par om Riot Grrrl-rörelsen. Burgess har skrivit om Pussy Riot i förhållande till staten och den ortodoxa kyrkan i Ryssland. Generellt sett tenderar forskningen att utgå från ett genusperspektiv eller ett musikhistoriskt perspektiv. Därför är det intressant att i denna uppsats undersöka kopplingen mellan just aktivism och grafiska och visuella uttryck, mer specifikt feministisk aktivism. ! 2.2.2 Semiotik Marcel Danesi (2004) beskriver det semiotiska begreppet, och menar att semiotik försöker svara på frågan vad någonting ”betyder”, ordet semeion är grekiska för ”symbol” eller ”markering” (Danesi 2004:3-4). Fiske (1990) förklarar semiotik utifrån tre kategorier: Första kategorin handlar om själva tecknet, om studier om hur vi tolkar tecken och hur tecken innehar mening och betydelse. Andra kategorin är koder eller system i vilka dessa tecken finns. Den sista kategorin är den inom vilken kultur koder och tecken finns (Fiske, 1990:40). Därefter beskriver Fiske tre olika typer av tecken. En ikon är en avbildning, det är ett tecken som liknar ett objekt på något sätt. Ett index är när det finns en direktlänk mellan ett tecken och objektet, att de två hör samman. I en symbol finns det däremot ingen samhörighet mellan tecken och objekt, en symbol kommunicerar något människor kulturellt och socialt kommit överens om att det ska symbolisera (Fiske, 1990:46). Roland Barthes är ett exempel på en semiotiker som använde teorierna för att förklara strukturer och betydelser bakom vardagliga ting (Danesi 2004:9-10). Barthes talade om ordet symbolik, och menade att symbolik är när 13 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson något står för något (Fiske, 1990:91). Som exempel kan färgen röd symbolisera fara eller stopp, en bok kan symbolisera intellekt eller kunskap. Idéer från Saussure och Peirce utgör grundstommen av hur semiotik ser ut idag (Danesi 2004:8). Saussare talade om begreppen ”signifier” och ”signified”, som kan översättas till beteckning och betecknad. Beteckning är ”bilden såsom vi uppfattar den”, d.v.s. konkret. Betecknad är ett ”mentalt koncept till vilken det refererar”, d.v.s. abstrakt (Fiske, 1990:44). Begreppen denotation och konnotation används flitigt inom semiotik. Denotation handlar om sunt förnuft, och innebär en självklar och direkt betydelse av ett tecken. Konnotation å andra sidan innebär en mer indirekt betydelse. Vi tolkar tecken beroende på våra känslor, värderingar, kultur m.m. Fiske exemplifierar med ett fotografi. Fiske menar att ”denotation är vad som är fotograferat, konnotation är hur det är fotograferat” (Fiske, 1990:85-86). Detta liknar begreppet symbolik på det sätt att det har med kulturella överenskommelser att göra. Symboler kan också diskuteras som fenomen inom sociala rörelser. Scott Goodson (2012) skriver om hur sociala rörelser skapas och består, ibland tack vare symboler. Goodson menar att symboler och symbolism är ett av de viktigaste sätten som en rörelse sprids och att symboler skapar samhörighet medlemmarna emellan. Designern Brian Collins menar att alla rörelser har unika symboler för att människor ska se att de existerar, att symbolerna i sig gör rörelsen större och mer kraftfull (Goodson, 2012:173-174). ! 2.2.3 Det ryska avantgardet Susann Vihma (2003) skriver om nya teorier som uppkom i början av 1900-talet i Ryssland, däribland det ryska avantgardet. Där finner vi en gren inom bildkonsten som kommit att definieras som konstruktivism. Inom den ryska konsten på denna tiden ville man experimentera med uttryckssätt men också ifrågasätta ideal och förhållningssätt (Vihma, 2003:102-105). Vihma radar upp en del av de tidiga konstnärerna i Sovjetunionen, däribland Malevitj, Stepanova, Tatlin, Popova och Rodtjenko, som alla gjorde konstverk som gränsade till designdisciplinen. De överskred tidigare gränser för vad som räknas som konst och vad som räknas som tillämpad konst, d.v.s. grafisk design. Vihma menar att Tatlin och Rodtjenko tyckte att konstnärens uppgift var ”att förnya produktionen och fostra massorna” (Vihma, 14 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 2003:102-105). Hugh D. Hudson Jr. (2004) skriver om suprematisterna, en del av det ryska avantgardet, som menade att varje ekonomiskt system inte bara skapar klasser utan också olika konststilar. Malevich menade att konstnärer ska sträva efter att genom ”suveräna konstnärliga värden” förändra massornas ideologi (R. Millar, 2004:890). Alltså kan man argumentera för att det ryska avantgardet i allra högsta grad är politisk konst med genomtänkta strategier, inte sällan för det tankarna till en slags social rörelse. Sovjetregimen blandade sig senare i hur konstnärerna arbetade, och på 1920-talet började de påverka de radikala konstnärerna och föreslog, utöver konstruktivistisk form, ornament, referenser till [ryska] revolutionen samt symboler av denna (Vihma, 2003:108). Till några av de mer kända propagandaaffischerna hör Rodtjenkos ”Books” (se bild B.1) och Lissitskys ”Beat the whites with the red wedge” (se bild B.2). ! 2.2.4 Feministisk teori Feminism är ett begrepp som består av såväl ideologi, teori som olika politiska rörelser. P. England (2001) förklarar att genus är en social konstruktion som påverkar ens liv beroende på om man identifierar sig som man eller kvinna. Konstruktionen har att göra med sociala normer, lagar och övertygelser (Smelser & Baltes, 2001:5910). Gemzöe (2002) skriver om Judith Butler som menade att genus handlade om ”performativitet”, d.v.s. att vi iscensätter”vårt tilldelade kön. Som exempel menar Butler att manlighet inte har någon kärna, utan att maskulinitet enbart är upprepade handlingar som då ”skapar” manligt genus (Gemzöe, 2002:139). England menar att feministisk teori handlar om teorier om att män är överlägsna kvinnor, att både män och kvinnor har varit, och fortfarande är, påverkade av androcentrisk (andro = man) världsbild (Smelser & Baltes, 2001:5910-5911). Gemzöe menar att feminismens uppgift således är att komplettera och korrigera vår kunskapsvärld (Gemzöe, 2002:118 ff). Eftersom kvinnorna varit osynliga i historien vill feminismen synliggöra kvinnan, vilket lett till att de feministiska forskarna börjat formulera kvinnocentrerade frågor som ett svar på androcentrismen (Gemzöe, 2002:126). Detta fokus kallas för gynocentrism, som till skillnad från androcentrism fokuserar på kvinnan (Gemzöe, 2002:160). Genussystem är ett begrepp som infördes för att bilda en teori som förklarar kvinnoförtryck (Gemzöe, 2002:85). Genussystem kan ersättas med ordet patriarkat, som började användas i 15 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson feministiska kretsar under andra vågens feminism, och åsyftar ett samhälleligt system där män är överlägsna kvinnor (Gemzöe, 2002:46). Man kan dela upp historiska skeden inom feminismen i tre (ibland fyra) vågor. Under den första vågens feminism, som tog plats i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, växte liberalfeminismen och socialfeminismen fram (Gemzöe, 2002:30). R. Tong (2001) menar att man inom den liberalfeministiska teorin fokuserar på de hinder kvinnor möter i det offentliga rummet, som t.ex. diskriminering vad gäller lön och rösträtt (Smelser & Baltes, 2001:5485). Radikalfeminismen växte fram under andra vågens feminism under 1960-talet (Gemzöe, 2002: 30). Tong förklarar att man inom den radikalfeministiska teorin menar att patriarkatet, eller genussystemet, är vad som håller kvinnor förtryckta och att detta förtryck inte kommer att upphöra förrän patriarkatet störtas (Smelser & Baltes, 2001:5486) Tong beskriver tredje vågens feminism som definieras av att den erkänner och är medveten om att olika faktorer som t.ex. kön, sexuell identitet och klass påverkar möjligheter och enskilda situationer. Tredje vågens feminism handlar också om att, trots olikheter, tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål. (Smelser & Baltes, 2001:5490). Inom feminismen finns det en socialistisk och marxistisk inriktning, vilken är intressant att ta upp då det är något jag kommer att återkomma till i min analysdel. R. Millar beskriver kortfattat marxism som en ideologi vars utopi är en revolution där arbetarklassen, proletariatet, tar makt från överklassen, ”bourgeoisie” (övers. borgare) (R. Millar, 2004:160). S. Walby (2001) menar att marxist/socialistisk feminism tar hänsyn till kön i genomskärning med klass. Den har en så kallad materialistisk syn på människan, vilket är idén om att ekonomiska, sociala och politiska faktorer formar människan (Smelser & Baltes, 2001:5502). Tong menar att kvinnor enligt den marxist/socialistiska feminismen aldrig kan blir fria från förtryck så länge ett klassamhälle kvarlever (Smelser & Baltes, 2001:5487). Detta är något vi kan se i de ryska propagandaaffischer som senare i uppsatsen kommer att behandlas, att klasskamp och kvinnokamp gick hand i hand. Färgkodning ur ett genusperspektiv kommer att användas i analysdelen i uppsatsen. I vissa sammanhang laddas olika färger med mening, detta kan man se samhälleligt men också inom grafisk design. Fanny Ambjörnsson (2011) menar att vi tolkar färger olika beroende på kulturell bakgrund, geografisk plats och tidsperiod. Hon menar att rosa historiskt har symboliserat och associerats med olika värden, men att det idag huvudsakligen kopplas 16 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson samman med feminitet och kvinnlighet (Ambjörnsson, 2011:9-10). Ambjörnsson utgår från ett västerländskt perspektiv och tolkning av vad färgen rosa symboliserar i det västerländska samhället. Man kan argumentera för att ingen färg är varken kvinnlig eller manlig, det är hur vi laddar färgen som ger den innebörd. Som exempel symboliserar idag regnbågsfärger HBTQ-rörelsen, detta är dock inget som alltid varit eller som alltid kommer att bestå. ! 2.2.5 Kollektivt handlande A.R. Obershall (2001) beskriver ”kollektivt handlande” som en handling som utförts av fler än en person, vilka strävar efter samma mål. Det vill säga, ett kollektiv strävar efter ett gemensamt mål snarare än att individer strävar efter egna mål. Kollektivt handlande är också en teoribildning som används inom sociologi. Inom sociologin är kollektivt handlande kopplat till rationella beslut, kollektivt beteende och teorier om sociala rörelser (Smelser & Baltes, 2001:49). Obershall menar att sociala rörelser är grupper, organisationer som förespråkar och vill marknadsföra vissa ideal och frågor. De motsätter sig sina motståndare, som ofta är makthavare, regeringar och andra privilegierade grupper i samhället. Rörelserna använder sig av både institutionella och okonventionella vägar att konfrontera sina motståndare. Till följd av dessa rörelser har många samhälleliga, politiska och kulturella förändringar skett (Smelser & Baltes, 2001:51). Obershall talar om fyra olika förutsättningar, eller villkor, för hur en social rörelse uppstår, utvecklas och sprids. Dessa är 1) att det finns ett missnöje med institutioner som misslyckats, 2) att värderingar och övertygelser som kan förvandla detta missnöje till praktiskt handling, 3) att man har en förmåga att kunna agera kollektivt och mobilisera sig och slutligen 4) möjligheten att förändra finns (Smelser & Baltes, 2001:52). I uppsatsen skriver jag ibland sociala rörelser och ibland politisk aktivism. Vad jag åsyftar med sociala rörelser är rörelser som är gränsöverskridande och kollektiva, som inte sällan utgörs av politiska aktivister. Med politiska aktivister åsyftar jag snarare individer som inte behöver vara del av någon social rörelse. ! ! ! ! 17 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 3. Aktivism och grafiska uttryck! ! 3.1 Introduktion ! I detta kapitel kommer jag att redogöra för Pussy Riot och deras grafiska och visuella uttryck, d.v.s. det material som ligger till grund för min avslutande diskussion. Jag kommer att göra en beskrivning av Riot Grrrl-rörelsen vilken Pussy Riot influerats av, något som tydliggörs när materialet presenteras. För att beskriva Riot Grrrl-rörelsen är det relevant att initialt göra en beskrivning av punkrörelsen under 1970-talet, själva anledningen till att Riot Grrrl-rörelsen grundades. Därefter kommer jag att presentera det material som ligger till grund för uppsatsens analys. Jag börjar med att beskriva Pussy Riots klädsel. Sedan kommer en redogörelse för det grafiska material som kan kopplas till Pussy Riot. I uppsatsen skriver jag grafiska och visuella uttryck. Med grafiska uttryck och material menar jag sådant som klassiskt kopplas till disciplinen grafisk design som t.ex. färg, form, och typografi. Med visuella uttryck åsyftar jag sådant som mer indirekt kan kopplas till designdisciplinen, som i detta fall Pussy Riots klädsel, maskering m.m. ! ! 3.2 Rörelser relevanta i relation till Pussy Riot! 3.2.1 Punk Kevin Dunn & May Summer Farnsworth (2012) skriver om punkrörelsens historia, och menar att ordet punk började accepteras och användas under det sena 1970-talet. Punkscenens själva grundstomme, och anledningen till att den fanns, var ett motstånd mot det rådande samhällsstyret (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:136-137). Vidare menar Dunn & Summer Farnsworth att punken grodde i en samhällelig kontext där många unga människor i västerländska, industrialiserade länder kämpade med socialt, ekonomiskt och politiskt utanförskap (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:143). Punken genomsyrades av begrepp som klasspolitik och arbetarklasskultur, där främst Storbritanniens punkscen både reflekterade och hånade det då splittrade samhället (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:136-137). De talar om vissa kärnvärden inom punkscenen, vilka är 18 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 1) ett motstånd till status quo, 2) att kämpa emot samhälleligt utanförskap/alienation och 3) ett så kallad DIY-anda (Do It Yourself, övers. Gör det själv, fr.o.m. nu kommer uteslutande DIY användas i uppsatsen). Punken vill alltså utmana och förkasta det nuvarande samhällssystemet (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:143). Om man talar om Pussy Riot som ett punkband kan samtliga kärnvärden appliceras på deras strategi. Rick Poynor (2012) beskriver punkrörelsen och estetiken som kretsade kring den. Det grafiska material som producerades åt punkband som t.ex. skivomslag, sleeves, flyers och affischer går i hand med den DIY-anda som genomsyrade punkrörelsen. Det grafiska materialet har producerats med kollageteknik, serietidningsliknande teckningar, handskrift, stenciler m.m. De kopierades med kopieringsmaskiner men man använde sig också av silkscreen och litografi (Poynor, 2012). Som exempel kan vi titta på The Ramones mailutskick ”Sheena is a punkrocker” (se bild C.1), där bokstäver klippts ut ur en tidning, klistrats på ett enkelt papper och därefter kopierats i större upplaga. Eller fanzinet ”Anarchy in the U.K.” med liknande estetik (se bild C.2). Affischen till Crass konsert skiljer sig från klipp- och klistraestetiken och ska istället föreställa schablonmässiga bokstäver, som t.ex. de som sprayas på en offentlig vägg (se bild C.3). En av punkestetikens mest kända grafiska design är Jamie Reids verk till bandet Sex Pistols ”God Save the Queen” från 1977. Den föreställer drottning Elisabeth II på en klassisk Union Jack-flagga. Fotografiet är täckt med remsor av skivtiteln och satt i olika typsnitt (se bild C.4). Verket får ofta symbolisera hela punkestetiken, men som Poynor understryker finns det ingen homogen punkestetik, det råder snarare en ”messtethic” (övers. rörig estetik) (Poynor, 2012). Reid gjorde även omslaget till Sex Pistols album ”Nevermind the Bullocks” 1977 (se bild C.5). Mycket av detta grafiska material har sedan dess massproducerats och gjorts till varor. Som exempel har H&M tryckt verken på t-shirts och sålt dem (se bild C.6). Detta är ett sätt för företag att göra varor av, och därmed ekonomisk vinning på, konst, politisk aktivism och grafisk design. Man kan säga att det är ett sätt att ”kapitalisera” på (eng. capitalize on) en antikapitalistisk rörelse, vilket jag återkommer till i analysen. Dunn & Summer Farnsworth menar att punkscenen med tiden blev allt mer segregerad, och den gick från att vara inkluderande för alla oberoende av kön till att bli mansdominerad. Under senare delen av 1980-tal och under tidigt 1990-talet tog därför en rad kvinnliga 19 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson punkmusiker initiativet att bilda en ny rörelse som senare kom att benämnas som Riot Grrrl Movement (övers. Riot Grrrl-rörelsen). Rörelsen växte som ett motstånd mot en punkscen som alltmer börjat reflektera samhällets patriarkala tendenser och strukturer (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:138-139). ! 3.2.2 Riot Grrrl-rörelsen I Sini Andersons dokumentär The Punk Singer (Anderson, 2014) ser man hur Riot Grrrlrörelsen grundades med punkbandet Bikini Kill i fokus, mer specifikt bandets sångerska Kathleen Hanna. Musikkritikern Ann Powers säger i dokumentären att det [tidigt 1990-tal] var en spännande tid, och då i synnerhet för unga kvinnor. Powers menar att musiken talade till kvinnor och ville knyta an till kvinnor (Anderson, 2014). Kathleen Hanna säger i dokumentären, angående Bikini Kill, att hon såg bandet som en mission, och att de skulle spela oavsett om de fick uppmärksamhet eller inte (Anderson, 2014). Detta förhållningssätt går att koppla samman med Pussy Riot som uppträder för den goda sakens skull. Bikini Kill spred det feministiska budskapet på turné, de gav ut flyers och gjorde fanzines om feminism och andra politiska frågor. Konstnären Becca Albee nämner i dokumentären att det är lika mycket kommunikation att dela ut en flyer som att stå på en scen och ha kontakt med sin publik (Anderson, 2014). Det främsta grafiska material som producerades av Riot Grrrl-rörelsen är deras fanzines (se bild C.7). Estetiken påminner om punkrörelsens, de är sammansatta med en slags klipp- och klistrametod, bilder och typografi har klippts ut och klistrats in på vanligt vitt papper. De skrev för hand på papper och kopierade därefter alla sidor i en kopieringsmaskin för att själva kunna distribuera ut fanzinet (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:146). Återigen ser vi samma DIY-estetik som genomsyrade punkrörelsens typiska formspråk. Anna Feigenbaum (2007) nämner att rörelsen tidigt fick mycket uppmärksamhet vilket ledde till att de förlorade kontrollen över vad som sades och skrevs om dem. Därför hölls 1992 vad som kom att kallas en media blackout där ingen ur Riot Grrrl-rörelsen ställde upp på intervjuer (Negra & Tasker, 2007:132-133). Detta är något jag återkommer till senare, då det är sammankopplat med Kathleen Hannas klädsel under en filminspelning. Bikini Kill bröt 1997, varpå Kathleen Hanna 1998 startade bandet Le Tigre, ett band jag återkommer till när jag beskriver Pussy Riots klädsel (Anderson, 2014). 20 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 3.3 Klädsel och maskering! I detta kapitel kommer jag att kolla närmre på hur Pussy Riot skapar en slagkraftig image genom t.ex. klädsel och maskering. Tochka menar att Pussy Riot ville bli förstådda av både västerländsk publik och rysk storstadsmedelklass, dels då valt ett engelsk namn som refererar till 1990-talets Riot Grrrl-rörelse (Tochka, 2013:304), och dels då de har en distinkt visuell image, något Tochka kallar för ett ”visuellt, ideologiskt and ljudmässigt brand” (Tochka, 2013:304). Pussy Riots medlemmar klär sig i färgglada tights, klänningar, kjolar och t-shirts under sina framträdanden (Lerner & Pozdorovkin, 2013). De klär också på sig en så kallad trehålsbalaklava över ansiktet, en heltäckande mask med hål för ögon och mun. Balaklavorna har de gjort själva med hjälp av färgglada mössor som de sedan klippt hål i (se bild C.8). I huvudsak används masken för att de ska behålla sin anonymitet, då deras uppträdanden inte sällan bryter mot den ryska lagen, vilket var fallet i Frälsarkatedralen 2012. Det är intressant att balaklavan blivit bandets starkaste grafiska element, rentav en symbol för hela Pussy Riot och den sociala rörelse de skapat. Balaklavan kan tolkas som bandets logotyp. I en intervju med Pussy Riot nämner medlemmarna att det finns en tanke med deras utstyrsel. Deras idé är att vem som helst ska kunna iklä sig deras image, d.v.s. färgstarka kläder och en färgstark balaklava (Lerner & Pozdorovkin, 2013). Detta är också något som fått önskad effekt, då människor på demonstrationer runtom i världen klätt sig i färgglada balaklavas. Även i Malmö har detta skett, något jag återkommer till i kapitlet om att reproducera Pussy Riot. Riot Grrrl-rörelsen och Pussy Riot har flera visuella kopplingar. Bland annat har Kathleen Hanna, från bandet Bikini Kill, själv burit en färgglad balaklava. 1994 spelade filmskaparen Tamra Davis in No Alternative Girls, i vilken Kathleen Hanna medverkade (Tamra, 1994). Som tidigare nämnts var Riot Grrrl-rörelsen, och däribland Kathleen Hanna, i en så kallad ”media blackout”. Hanna meddelade då att hon enbart medverkar i filmen om hon fick vara maskerad, och intervjuades därför i en röd skidmask, en balaklava (Anderson, 2014) (se bild C.9). Under rättegångarna i Moskva höll de tre medlemmar ur Pussy Riot sina försvarstal. Nadja säger i sitt tal: ”Tjejerna [medlemmarna i Pussy Riot] sa att om vi sätter på oss mörka balaklavas kommer folk tro att vi är onda människor. Men vi är goda, vänliga människor, vi 21 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson sprider glädje i världen. Vi bär neonfärgade masker eller, som åklagaren kallar dem, ’LSD’färger” (Lerner & Pozdorovkin, 2013). Detta uttalande är intressant främst ur ett symboliskt perspektiv, något jag återkommer till i diskussionen om masken som meningsbärare. En av Pussy Riot strategier är användandet av kroppen. Pussy Riot, precis som Riot Grrrl-rörelsen, använder kroppen som en budskapsbärare genom att skriva med svart markeringspenna på den. Under Pussy Riots rättegång meddelar en vän att Madonna uppträtt med låten ”Like a virgin” i en balaklava samt att hon hade ”Pussy Riot” skrivet på sin rygg (Lerner & Pozdorovkin, 2013) (se bild C.10). Som jag nämnde använde även Riot Grrrlrörelsen sig av detta grepp, de sågs ofta på demonstrationer där de skrivit olika budskap på sina kroppar med markeringspennor (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:141). Pussy Riots strategi är att visa sig på olika platser och chockera publiken, det finns ett ”sociopolitiskt budskap” bakom detta (Lerner & Pozdorovkin, 2013). Denna strategi blir naturligt att jämföra med andra feministiska grupper, såsom Guerrilla Girls, Femen och Riot Grrrls. Alla dessa grupper använder sin kropp som främsta medel, antingen genom att skriva på kroppen som Riot Grrrls och visa kroppen naken som aktivisterna Femen (se bild C.11) (femen.org, 2014). Eller som Guerrilla Girls, aktiva främst under 1980- och 90-tal, vilka klädde sig i en gorillamask (se bild C.12), en maskering och användning av symbolism som går att jämföra med Pussy Riots. En av skillnaderna vi kan se i och med nya tekniska framsteg som internet är hur människor snabbare och mer effektivt kan mobiliseras. Goodson menar att internet möjliggjort att kommunikation sker över gränser, och till små ekonomiska uppoffringar (Goodson, 2012:86). ! ! 3.4 Grafisk design ! Vid flertalet tillfällen under Pussy Riots framträdanden syns en vit banderoll i olika storlekar (Lerner & Pozdorovkin, 2013). På banderollen syns en röd cirkel med texten ”Pussy Riot” skrivet från kant till kant. I mitten är en människofigur med röd/rosa balaklava och klänning avbildat på illustrativt manér. Människofiguren håller en gitarr i ena handen, den andra handen är lyft ovan huvudet (se bild C.13). Det går inte att till fullo urskilja vilket typsnitt ”Pussy Riot” är skrivit i, det liknar en kondenserad, kursiv sans serif i versala tecken, Arial eller möjligtvis Helvetica. Min tolkning är att det är Pussy Riot som själva gjort grafiken på 22 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson denna banderoll som de sedan också tryckt i ett par olika storlekar. Pussy Riot har även vid några av sina framträdanden med sig en lila flagga med en klassisk feministisk symbol, en knuten hand i en venussymbol (se bild C.14). Samma typ av symbol finner vi på den t-shirt som Nadja bär under i stort sett rättegångstillfällen (se bild C.15). Hon bär en blå t-shirt med den nämnda symbolen samt texten ”No pasaran!” (Lerner & Pozdorovkin, 2013). ”No pasaran!” är en antifascistisk slogan som till engelska översätts ”They shall not pass” (Nelson, 2001:219). På svenska hör vi vanligen ”Antifascism är självförsvar”. Symbolen och texten har gul färg, och är satt i typsnittet Helvetica. I dokumentärens titelbild skrivs ”Pussy Riot” i vad som ska se ut som kyrilliska bokstäver som man använder i ryska språket, men som egentligen är latinska bokstäver som används i västerländska länder (se bild C.16) (Iliev, 2013). Här ser vi hur Pussy Riot, och den grafik som används för att representera dem, arbetar transnationellt, d.v.s. över gränser: kulturellt, socialt och samhälleligt. Titeln är i rosa färg, en färg som ofta får representera Pussy Riot. Boken Pussy Riot! A punk prayer for freedom använder också den rosa färgen såväl i titel som på rygg och baksida (se bild C.17). Den rosa färgen och att Pussy Riot arbetar transnationellt återkommer jag till i kapitalet om att reproducera Pussy Riot. Som tidigare nämnts har Pussy Riot inte själva producerat några nämnvärda mängder grafiskt material, men en grafisk design de står bakom är affischen till Göteborgs Filmfestival 2014 (se bild C.18). Affischen föreställer en husvägg i betong med en sprayad symbol på. Symbolen är den symbol vi är vana vid att se vid det här laget, den klassiska feministsymbolen, samma som på den lila flaggan och på Nadjas t-shirt. Estetiken påminner om graffiti och paralleller kan dras till punkestetikens DIY-anda, i synnerhet den Crass-affisch (se bild C.3) som nämndes ovan. Under ett av Pussy Riots framträdanden syns ett stort fotografi föreställande Vladimir Putin, ett fotografi någon ur Pussy Riot tänder eld på (Lerner & Pozdorovkin, 2013). Själva handlingen blir regimkritisk, snarare än fotografiet i sig (se bild C.20). Denna antipropaganda är inte något enbart Pussy Riot använder sig av. I andra sammanhang kan vi se flertalet affischer som är direkt kritiska mot Putins regim, vi kan kalla dem anti-Putin-affischer. Bland annat har de synts på demonstrationer i Ryssland. På internet har också en del anti-Putinaffischer figurerat. Ett exempel är en bild där Putin avbildas sminkad och ackompanjerad med orden ”Vladimir Pussy” (se bild C.21). Formspråket är hämtat från popkonstens era, jag 23 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson tänker då i synnerhet på Andy Warhols klassiska avbildning av Marilyn Monroe (se bild C. 22). På en annan anti-Putin-affisch har man skrivit ”Free Pussy Riot” med vad som ska likna rosa graffiti-spray. Denna regimkritiska avbildning har vi även sett i andra länder och vid andra tillfällen, som exempel under punkrörelsen i Storbritannien, där drottning Elisabeth II avbildades på liknande sätt (se bild C.4). För att referera tillbaka till Riot Grrrl-rörelsen så bar ofta Le Tigre en anti-Bush-klänning i offentliga sammanhang, en klänning där det stor ”Stop Bush” (se bild C.23). ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 24 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 4. Diskussion! ! 4.1 Introduktion! I detta kapitel kommer jag att diskutera vad jag kommit fram till i min text- och bildanalys av materialet. Genom att analysera materialet utifrån mina valda teorier kommer jag att föra en diskussion om Pussy Riots grafiska och visuella uttryck och vad det har för betydelse. I den första delen, den paradoxala meningsbäraren, diskuteras maskering, klädsel och färgval utifrån feministiska teorier och semiotik. I den andra delen, arvet från avantgarden, diskuteras hur Pussy Riot refereras till konstruktivism och varför. I den sista delen, att reproducera Pussy Riot, diskuteras hur gruppens grafiska och visuella uttryck reproduceras och vad det har för betydelse för grafisk design och politisk aktivism. ! 4.1.1 Den paradoxala meningsbäraren I detta avsnitt kommer jag att diskutera Pussy Riots grafiska och visuella uttryck och analysera dem utifrån feministiska och semiotiska teorier. Jag kommer att identifiera vilka tecken de använder, diskutera vilka konnotationer som görs till dem och vad det har för betydelse för Pussy Riots image. Huvudfokus kommer att ligga på balaklavan och vad den symboliserar. Som Fiske nämner finns tre olika typer av tecken: ikon, index och symbol (Fiske, 1990:46). Dessa tecken går att återfinna i materialet som presenterats. Bland annat är balaklavan en tydlig symbol, d.v.s. något som vi socialt och kulturellt kommit överens om vad den symboliserar (Fiske, 1990:46). Som Goodson nämner så kan symboler göra sociala rörelser större och mer kraftfulla (Goodson, 2012:173-174), vilket är något jag anser att Pussy Riot lyckas med i och med användningen av en mask. Balaklavan är den symbol som främst används av andra aktörer när de reproducerar Pussy Riots uttryck, något jag återkommer till i den sista diskussionsdelen. Klassiskt sett har en balaklava använts för att skydda ansiktet mot kyla (Shepherd, 1991:298), och senare har den kommit att kopplas samman med att behålla sin identitet anonym vid känsliga gärningar. Som exempel kan maskering användas vid brottsutföranden, eller vid demonstrationer där man inte vill att meningsmotståndare ska röja 25 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson ens identitet på grund av rädsla för personkartläggning. Vi kopplar därför ofta en balaklava direkt till hot eller brott. Denna konnotation står dock i direkt motsatsförhållande till vad de klara och starka färgerna på de balaklavor som Pussy Riot använder kommunicerar. Lena Höök Kättström (2012) talar om masken som identitetsbyggare och att masken traditionellt sett använts för att skrämma bort vad man är rädd för. Vidare menar hon att masken gett bäraren makt över andra, ett tankesätt som går att koppla till Pussy Riot. De gör ett motstånd mot den ryska staten, som de till viss del kan tolkas vara rädda för då staten inskränker deras mänskliga rättigheter. Pussy Riot klär sig i masken för att återta makten, den makt de själva upplever att de förlorat. Höök skriver även att masken gör bäraren modigare och att masker egentligen handlar om att kommunicera och att leka med sin identitet (Qvarsell, 2012:53-55). Precis som med annat visuellt material ligger tolkningen till syvende och sist i betraktarens öga. Alltså är masken, menar Höök, en form av kommunikation som, precis som inom grafisk design, har en mottagare och en avsändare (Qvarsell, 2012:70). Det är viktigt att ta upp kontroll som begrepp i detta sammanhang. I och med att Pussy Riot maskerar sig kan de återta kontrollen över både sin anonymitet och sin identitet, en kontroll de känner har glidit dem ur händerna i och med Putins ryska regimen. Efter att Pussy Riot häktats får man följa några ortodoxa präster som sitter i en bil och pratar om bandet. En av prästerna talar om Nadja och utnämner henne till bandets ledare. Prästen menar att Nadja är en ”demon med hjärna”, en annan säger att Nadja är en stark ”demon” (Lerner & Pozdorovkin, 2013). Min tolkning är att denna retorik som förs om Nadja, och i förlängningen om Pussy Riot, inte existerat om de inte iklätt sig en balaklava. I och med att de maskerar sig sker en demonisering av medlemmarna, men också en demonisering av hela den sociala rörelse de skapat. Sarah Kendzior (2012) menar att Pussy Riot tolkas som ofarliga på grund av deras färgglada kläder och nämner begreppet ”Manic Pixie Dreamgirl” (The Atlantic, 2012). Begreppet åsyftar en flickig karaktär som ska rädda en manlig karaktär från en s.k. kreativ blockering. Negra & Tasker (2007) talar om ett liknande fenomen, nämligen om hur kvinnor i den postfeministiska ideologin försöker hitta ”flickan i sig” och försöker behålla ett ”flickigt” yttre och personlighet (Negra & Tasker, 2007:2, 18). Det går att koppla till Pussy Riots klädsel med korta kjolar och färgglada klänningar, en klädsel både Bikini Kill och senare Le Tigre (se bild D.1) använde. Även Kathleen Hanna använde kläderna som ett statement, 26 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson filmen nämner att Hanna klädde sig på ett visst sätt för att ”ta tillbaka sin barndom” (Anderson, 2014). Som Ambjörnsson menar har den rosa färgen kommit att symbolisera just feminitet (Ambjörnsson, 2011:9-10), och rosa verkar vara en av de mest självklara färgerna som används i t.ex. grafiskt material producerat om Pussy Riot men också ett förstahandsval av färg när balaklavan används av andra, något jag återkommer till senare. Det sker en infantilisering i samband med färg- och klädval. Detta är intressant eftersom masken tolkas på ett demoniserande och hotfullt sätt, medan deras färgval och kläder står i motsatsförhållande maskeringen – oskyldigt, flickigt och ofarligt. Pussy Riot leker med denna paradoxala image, där färg, klädsel, maskering och symbolik inte går hand i hand med varandra. Balaklavan blir därmed ett tecken, en symbol, som betecknar ett paradoxalt koncept. Jag tolkar det som att Pussy Riot valt att använda sig av ljusa, klara färger istället för mörkare färger, för att förvirra mottagaren och skapa en paradoxal kommunikation: hotfull men lekfull. Utöver balaklavan är en av de mest uppenbara symbolerna den feministiska symbolen med den knutna handen inuti, vilken vi hittar både på flaggor och t-shirts. Den knutna handen är en ikon då det är en direkt avbildning av en verklig hand. Venustecknet är en symbol, eftersom det är något vi kulturellt kommit överens om ska representera den feministiska rörelsen eller feministisk ideologi. En av venussymbolens ursprungliga betydelser, menar William T. Stearn (Stearn, 1962:109), var ett tecken som representerade könet ”kvinna”. Venustecknet i kombination med den knutna handen refererar nu ofta till feminism, både kvinnokamp och klasskamp. I materialet återfinns också en annan typ av tecken: ikoner som är direkta avbildningar. Jag tänker på anti-Putin-affischerna (se bild C.21) och skivomslaget föreställande drottning Elisabeth II (se bild C.4). I dessa ikoner har man attackerat ansiktet på både Putin och drottning Elisabeth II, d.v.s. deras identitet. Samma identitet som Pussy Riot döljer med en mask, framhävs här genom att dölja eller förstärka ögon och mun. I Putins fall väljer man att sminka honom, som en känga till hans konservativa politik gentemot HBTQ-personer. I drottning Elisabeth IIs fall är hennes ögon och mun täckta med remsor av text, ”God save the Queen”. I och med att man täcker ögon och mun tolkar jag det som att hennes identitet transformeras till att innefatta alla makthavare, inte enbart Elisabeth som individ. När Pussy Riot anonymiseras, infantiliseras men samtidigt demoniseras genom sin mask blir Putin å 27 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson andra sidan förlöjligad, utelämnad och uthängd, vilket måste tolkas som en lyckad strategi av Pussy Riot. ! 4.1.2 Arvet från avantgardet Pussy Riot blir ofta sammankopplade med det ryska avantgardet, som i dokumentärfilmen Pussy Riot!: A punk rock prayer, där regissörerna vid ett flertal gånger visar propagandaaffischer från denna stilepok utan att Pussy Riot nämner det (Lerner & Pozdorovkin, 2013). I detta avsnitt kommer jag därför att diskutera varför Pussy Riot kopplas till det ryska avantgardet och vad de har gemensamt. När Nadja presenteras efterföljs hon av bilder av Rodtjenkos klassiska verk ”Livros” (som på svenska betyder böcker) (se bild B.1). Vid ett senare tillfälle i dokumentären talar Nadja om sin uppväxt, och att hennes föräldrar uppfostrat henne till en ”riktig bolsjevik”, d.v.s. kommunist av den bolsjevikiska skolan (Lerner & Pozdorovkin, 2013). Även Katja kopplas samman med det ryska avantgardet. När Katjas bakgrund nämns berättar hennes pappa Stanislav att hon gillar att studera konsthistoria. Regissörerna visar då bilder på affischer från det ryska avantgardet, bland annat Klutsis ”Att höja arbetstagarens kompetens” (Lerner & Pozdorovkin, 2013) (se bild D.2). Det sker alltså en konnotation, en indirekt koppling, mellan Pussy Riot och det ryska avantgardet, regissörerna vill att vi undermedvetet ska koppla samman Pussy Riot med denna stilepok. Varför, kan en fråga sig? Min tolkning är att Pussy Riot symboliserar samma typ av samhälleligt motstånd som gick att hitta i upptakten till den ryska revolutionen. Pussy Riot är uttalade kommunister och socialister, de kommer från arbetarklass och de är revolutionärer. De är också politiska aktivister som använder performance, musik och konst som medel för att störta den nuvarande ryska regimen. På ett sätt är deras sociala och politiska ställning densamma som de ryska avantgardekonstnärernas. Skillnaden är att tillvägagångssätten de har för att nå en utopi. Det ryska avantgardet formgav propagandaaffischer påverkade av den ryska regimen, Pussy Riot gör regimkritiska offentliga framträdanden som stoppas av den ryska regimen. Å andra sidan är det just strategin som kan anses vara likartade, finns det någon egentlig skillnad mellan en propagandaaffisch och ett offentligt framträdande? Båda syns i offentliga rum, båda är designade och formgivna för att nå massan på bästa sätt, båda kommunicerar samma principer och värderingar, båda använder färg, form och typografi för att förmedla sitt budskap. 28 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson Därför kan man argumentera för att Pussy Riot är direkt referens, inte bara en avlägsen konnotation, till det ryska avantgardet. Dessutom kan de kopplas samman rent stilistiskt. Det ryska avantgardet avbildade ofta människokroppen som en slags klippdocka eller som ett verktyg (se bild D.3). Pussy Riot använder sina egna kroppar som ett konstnärligt verktyg. Framförallt använder de två grupperna liknande symboler för att förmedla sina (socialistiska och feministiska) budskap. Inom det ryska avantgardet placerades ofta de kommunistiska symbolerna hammaren och skäran på propagandaaffischer (Vihma, 2003:108), precis som Pussy Riot placerar den feministiska symbolen på sina flaggor (se bild C.14). För att återkoppla till Klutsis verk är klasskamp sammansvetsat med kvinnokamp det som på det mest tydliga sättet kopplar samman de båda. Inom den marxist/socialistiska feminismen menar man att kvinnor aldrig kan bli helt fria från för förtryck så länge de tvingas leva i ett klassbaserat samhälle (Smelser & Baltes, 2001:5487). Alltså är klasskampen lika viktig som kvinnokampen, vilket propagandaaffischerna förmedlar, men som också går att koppla till Pussy Riots politiska kamp. Pussy Riot arbetar även intersektionellt på ett annat plan, det religiösa, när de kritiserar den intima kopplingen mellan staten och kyrkan. Det ryska avantgardet, mer specifikt konstruktivismen, började också utmana konstverket och närmade sig alltmer den tillämpade konsten, det vi idag kallar grafisk design. På samma sätt som avantgardet låg i ett gränsland mellan konst och design ligger Pussy Riot i ett gränsland mellan performancekonst och design. I allra högsta grad kan vi kalla deras framträdanden ”designade”, möjligtvis inte medvetet från deras sida, men med en slagkraftigt kommunikativt resultat. ! 4.1.3 Att reproducera Pussy Riot I detta avsnitt kommer jag att föra en diskussion utifrån teorier om kollektiv handling och sociala rörelser om Pussy Riots idéer, att göra varor av sociala rörelsers visuella och grafiska uttryck samt vad det innebär att reproducera Pussy Riots image. Vad som är tydligt när man talar om Pussy Riot är att de, och Riot Grrrl-rörelsen före dem, spränger gränser socialt, politiskt och geografiskt, de är inkluderande och de sätter kollektiv före individ. Kathleen Hanna skrev under tidigt 1990-tal ett manifest där hon drömde om hur Riot Grrrl kunde vara, och uppmuntrade då andra kvinnor runtom i världen att skriva egna manifest om vad de ville att Riot Grrrl skulle vara. Idén, menar Hanna, var att 29 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson vilken kvinna som helst skulle kunna ta namnet Riot Grrrl och använda det till vad hon ville. De patenterade inte namnet, utan Riot Grrrl tillhörde alla (Anderson, 2014). Även Feigenbaum sållar sig till denna idé när hon talar om fenomenet Riot Grrrl som något ofärdigt och föränderligt. Eller som Cassandra Smith menar, Riot Grrrl är något som kan ”föra energin vidare” (Negra & Tasker, 2007:149). Kathleen Hanna har uttalat sig om Pussy Riot, på sin hemsida avslutar hon ett inlägg med ”Vi är alla Pussy Riot!!!” (Hanna, 2012). Även punkrörelsen hade denna typ av ställningstagande. Dunn & Summer Farnsworth citerar Matt Davies som menar att ”alla kan vara en punkare”, något han refererar till som en radikal form av egalitarism (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:143). Idén om att ”alla kan vara en punkare”, ”alla kan vara en Riot Grrrl” och ”alla kan vara Pussy Riot” är något samtliga aktivistgrupper tycks haft som medveten strategi. Denna idé om att alla kan vara del av ett kollektiv, eller social rörelse, går att jämföra med fenomenet ”alla är designers”, en trend Ramsden (2013) och Emigre (2001) är överens om när de skriver om att många utger sig för att vara designers, men är de designers? Min tolkning är att Pussy Riot måste anses vara designers, för även om de inte är varken utbildade inom grafisk design, har de i allra högsta grad ”designat” sina framträdanden. Pussy Riot arbetar med grafiska och visuella uttryck på liknande sätt som en grafisk designer gör. De använder offentliga rum för att föra fram ett politiskt budskap och en politisk ideologi, precis som en grafisk designer ofta gör. Allt från kläder och maskering till färger och typografi skapar deras brand, en visuell image de själva vill föra vidare. Negra & Tasker understryker att om feminism, och refererar till bell hooks citat ”feminism is for everyone”, är för alla så är ibland postfeminism motsatsen till det. De fortsätter med att konstatera postfeminism bygger på en slags individualism och elitism, och menar att postfeministisk kultur är provokativ, vilket är bekymmersamt men på samma gång tilltalande (Negra & Tasker, 2007:1-2). Man kan argumentera för att Pussy Riot inte arbetar enligt en postmodernistisk feministisk hållning, utan snarare, som tidigare nämnts, efter andra ideal som t.ex. det socialistiska där kollektivet sätts före individen, en ideologi vars utopi mer eller mindre är Pussy Riots mål. Det går här att dra paralleller till teorier om androcentrism, att den nuvarande kunskapsbilden och världsbilden byggts upp av män (Smelser & Baltes, 2001:5910-5911). Anthrodecentrism, å andra sidan, som sätter kollektivet i fokus snarare än 30 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson individen, kan ses som en strategi från Pussy Riots håll. De vill inte enbart förflytta fokus från män till kvinnor, utan också från individ till kollektiv. Pussy Riot säger själva att de vill att andra ska ta deras image och göra den till sin egen. Jag citerar: ”Vem som helst kan klä sig i denna image. Masker, klänningar, instrument, texter. Det är inte så svårt. Skriv en sång, lite musik och kom på en bra plats att uppträda på” (Lerner & Pozdorovkin, 2013). Pussy Riots image är inte till för att tolkas och användas i enbart ett ryskt sammanhang, Pussy Riot vill att deras image ska symbolisera något utöver deras regimkritiska hållning. Deras utstyrsel har kommit att representera, och symbolisera, kvinnokamp världen över. Detta märks också genom att de valt ett engelskt namn som förstås av många (Tochka, 2013:304). Grafiska designers flörtar dock med ryska referenser vid formgivning av material åt Pussy Riot. Som exempelvis när latinska bokstäver sätts, i vad som ska likna kyrilliska bokstäver, i dokumentärfilmens titelbild. Vi tolkar således Pussy Riot som både nationella och internationella aktivister, mottagaren ska förnimma deras ursprung men tolka dem som gränsöverskridande. Det verkar finnas en vilja att Pussy Riot ska förstås av västerländska länder, att de ses som ett kollektiv som skulle kunna existera i vilket, västerländskt, land som helst. Så om Pussy Riot vill att vi ska förmedla deras image, vad vi skulle kunna kalla för deras grafiska och visuella uttryck, hur gör vi det på bästa sätt? Det blir här intressant att diskutera var gränsen mellan att föra en rörelse vidare och att göra en rörelse till varor går. Inte sällan plockas politiska rörelsers grafik och symboler upp av storföretag som gör dem till varor att tjäna pengar på. Dunn & Summer Farnsworth skriver om teoretikern och sociologen Dick Hebdiger som talar om att hotade kulturella områden såsom punk och i synnerhet Riot Grrrl ”görs till en vara” (eng. commodify) över tid (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:149). Vidare skriver de att Hebdige menar att när en subkultur tar plats offentligt och bli familjära, så blir också sammanhanget de refereras till mer synligt (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:149). D.v.s. när Riot Grrrl-rörelsens ”material” eller ”idé” görs till varor blir också Riot Grrrls sammanhang, ställning och kritik synliggjord för allmänheten. Detta handlar om, menar Hebdige, att ta subkulturella symboler (som t.ex. kläder och musik) och göra dem massproducerade varor (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:149). Det är en motsägelsefull företeelse, med tanke på att många av dessa sociala och politiska rörelser, som t.ex. punkrörelsen, Riot Grrrl-rörelsen och Pussy Riot, har en antikapitalistisk ståndpunkt. 31 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson Det finns många exempel på när detta har hänt. Jamie Reids verk från punkrörelsen togs upp av klädjätten H&M och trycktes på t-shirts (se bild C.6). Den stora musiktidningen Spin skrev ”bitch” och ”slut” över kroppen på en kvinnlig modell som skulle porträttera bilden av en ”riot grrrl” (Dunn & Summer Farnsworth, 2012:147). Klädföretag som Supreme (se bild D.4) har tagit den grafiska designern Barbara Krugers formspråk (se bild D.5) och gjort varor i samma stil. Den så kallade ”palestinasjalen” (se bild D.6) blev i mitten av 2000-talet populariserad av olika subkulturer, men få hade då kunskap om ursprungsbetydelsen av sjalen, vilket var stöd till Palestina i Israel/Palestina-konflikten. Eller klädmärket Boy London vars logotyp är direkt tagen från en nazistsymbol från 1930-talets Tyskland (se bild D.7). Boy London själva avvisar all kritik om kopplingar till nazism (Rashty, 2014). Problemet, enligt mig, är inte att företag gör varor av konstverk eller sociala rörelsers symboler, utan att Krugers konstverk som är uttalat kritiska mot shopping, kapitalism m.m. nu blivit symboler för det motsatta. Detta kan vara en utstuderad strategi av kapitalistiska företag för att avväpna den ursprungliga politiska ställningen, som t.ex. socialism eller antikapitalism, och således förminska och trivialisera revolutionära grupper. Det är ett sätt för kapitalismen att appropriera sociala rörelser och politiska aktivister, d.v.s. ta något som inte tillhör dem och, genom att göra det till varor, popularisera materialet för massan. Detta är något man som grafisk designer kan ha i åtanke, att inte appropriera sociala rörelsers symboler då det innebär att man gör dem till en del av system som de inte vill höra hemma i. För att återgå till Pussy Riot. Jag skulle inte bli förvånad om Pussy Riots grafiska och visuella uttryck snart görs till varor. Faktum är att det redan producerats så kallade babushkadockor med färgglad balaklava (se bild D.8). I viss mån har den rosa balaklavan blivit mode, och således redan blivit en del av en kapitalistisk industri. Den brittiska sångerskan Rita Ora syntes nyligen iklädd en balaklava, även här har man valt färgen rosa (se bild D.9) (Daily Mail, 2014). Vi kan föreställa oss, på längre sikt, att det kommer att produceras t-shirts och kepsar med färgglada balaklavor som görs till populära handelsvaror, men också att yngre generationer inte kommer att känna till vad eller vem de refererar till eller vad den ursprungliga politiska ställningen var. Vi kommer förmodligen aldrig få veta vad Pussy Riot tycker om detta, men min tolkning är att sociala rörelser som är kritiska mot autokrati, statens involvering i kyrkan och kapitalism inte är nöjda när andra kapitaliserar på deras rörelser. 32 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson Å andra sidan kan vi anta att Pussy Riot blir desto mer nöjda när andra politiska aktivister, både feminister och socialister, tar ”deras” image och reproducerar den. Enligt mig går det nämligen en tydlig gräns mellan vad som produceras av vinstdrivna företag och vad som produceras av politiska aktivister och sociala rörelser. Som exempel tryckte Unga Feminister, partiet Feministiskt Initiativs ungdomsförbund, en tygpåse med en Pussy Riotillustration på (se bild D.10). Under 8 mars-demonstrationen i Malmö bar en demonstrant Pussy Riots image, återigen en rosa balaklava (se bild D.11). I och med dessa handlingar förändras ingen politisk ställning, det är enbart en reproduktion av Pussy Riot idé. Som grafisk designer kan man tänka på detta, att ansvarsfullt och respektfullt reproducera sociala rörelsers grafiska och visuella uttryck snarare än att kommersialisera dem. Det senare exemplet är en stark indikator på att Pussy Riots image, deras brand, fungerar. De vill reproduceras, men varför lyckas de så bra? Vad jag kommit fram till är att den kollektiva handlingen möjliggörs genom starka grafiska och visuella uttryck. Som tidigare nämndes påpekar Obershall att det krävs fyra olika förutsättningar för att sociala rörelser skapas och består (Smelser & Baltes, 2001:52). Man kan argumentera för att kollektiv handling, och skapandet av en social rörelse, har en femte förutsättning som inte går att utesluta: användandet av symboler och grafisk design. För utan den färgglada balaklavan hade det varit svårare för andra aktivister att reproducera, eller avbilda, Pussy Riot. I och med att den kollektiva handlingen möjliggörs slutar Pussy Riot att vara enbart politiska aktivister (individer) och transformeras istället till en social rörelse (kollektiv), mycket tack vare deras slagkraftiga image. Detta möjliggörandet är vad som kan förklara Pussy Riots spridning världen över. Utan en enkel och kommunikativ image hade Pussy Riot inte banat väg för att skapa och sprida en social rörelse, som har alla möjligheter att bestå över en lång tid framöver. Masken, som Höök nämner i tidigare avsnitt, fungerar som en identitetsbyggare (Qvarsell, 2012:53-55). Min tolkning är att balaklavan kan fungera som en individuell identitetsbyggare, men att den i detta fallet snarare fungerar som en kollektiv identitetsbyggare. Med masken kan vem som helst äntra Pussy Riots ”värld” och bli Pussy Riot. För Pussy Riot har alltid kollektivet varit viktigare än individen. De vill att deras kamp blir mångas kamp, något den också blivit. De vill att många ska reproducera grafiska och visuella uttryck, något som också har skett. 33 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 4.2 Sammanfattning och avslutning! Den här uppsatsen undersöker och diskuterar det grafiska och visuella uttryck som kretsar kring och kan kopplas till den feministiska punkgruppen Pussy Riot. Genom uppsatsen dras paralleller till andra aktivister och feministgrupper såsom punkrörelsen under 1970-talet och Riot Grrrl-rörelsen under 1990-talet. Uppsatsens syfte är att undersöka vad Pussy Riots grafiska och visuella uttryck symboliserar och har för betydelse. Den försöker svara på huruvida alla kan vara designers, och om Pussy Riot själva kan anses vara designers. Slutligen diskuterar uppsatsen vad som händer när vi gör sociala rörelsers grafiska och visuella uttryck till varor, vad som händer om Pussy Riots uttryck användas av kapitalistiska företag för ekonomisk vinning och hur man som grafisk designer kan förhålla sig till detta fenomen. Det jag kom fram till var att Pussy Riots främsta symbol är balaklavan, och att denna fungerar som en kollektiv identitetsuppbyggare, även utanför Rysslands gränser. Jag kom fram till att balaklavan och deras klädsel bär på paradoxala budskap, då de å ena sidan konnoteras till hotfullhet, å andra sidan till lekfullhet. Pussy Riot har hämtat inspiration från flertalet feministiska aktivister som Guerrilla Girls, Riot Grrrls och Femen. Dessutom refereras Pussy Riot ofta till det ryska avantgardet på grund av att de båda står för ett samhällskritiskt motstånd. Jag kom fram till att användandet av grafiska element och symboler är av största vikt för att politisk aktivism ska övergå till att bli en social rörelse som tillåts att reproduceras. Slutligen kom jag fram till att Pussy Riots grafiska och visuella uttryck, och andra sociala rörelser och politiska aktivister med dem, görs till varor av kapitalistiska företag över tid vilket har en avväpnande effekt på de ursprungliga politiska ställningstagandena. Genom att sammankoppla feministisk aktivism och sociala rörelser med grafisk design hoppas jag på att kunna bidra med ny kunskap inom området. Med min uppsats har jag försökt ge en bred inkörsport på Pussy Riots grafiska och visuella uttryck, där jag hämtat material från många olika rörelser som kan kopplas till dem, så som det ryska avantgardet, punkrörelsen, Riot Grrrl-rörelsen, Guerrilla Girls och Femen. Framför allt hoppas jag på att öppna upp för diskussion och skapa medvetenhet snarare än att komma med definitiva svar. Jag vill också bana väg för vidareforskning i området. Som exempel hade mer djupgående studier i hur den ryska kommunismen, den marxistiska ideologin och det ryska avantgardet ligger till grund för och har påverkat Pussy Riots framfart 34 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson varit intressant. Ett annat exempel är att ytterligare utforska vad det innebär när kapitalistiska företag approprierar politiska aktivisters symboler och grafik till fördel för ekonomisk vinning. För att avsluta. Spelar det egentligen någon roll vem som är en designer, eller vem som är Pussy Riot? Vad denna uppsats har pekat mot är att alla är Pussy Riot, precis som att alla är designers. I synnerhet bör sociala rörelser och politiska aktivister ses som designers, de har alltid har genomtänkta strategier, metoder och mål. Pussy Riot fann sin strategi och image i den färgglada balaklavan. ”Vi är alla Pussy Riot!!!”, skriver Kathleen Hanna på sin hemsida, ett citat jag använder som titel för denna uppsats. För att illustrera detta är jag också Pussy Riot, faktum är det är mig ni ser på bild C.8 i den här uppsatsen. Jag gör det för att understryka Pussy Riots enkla men geniala idé: Alla är Pussy Riot. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 35 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson 5. Referenser! ! Ambjörnsson, Fanny (2011). Rosa: den farliga färgen. Stockholm: Ordfront. ! Anderson, Sini (2014). The Punk Singer. [DVD] Opening band films, LLC. Directed by Sini Anderson. ! BBC (2012). ”Pussy Riot members jailed for two years for hooliganism”. http:// www.bbc.com/news/world-europe-19297373 [hämtad 2014-04-10] ! Burgess, John (2012). ”Church, state and punk” ur Christian Century. 10/3/2012, Vol. 129 Issue 20, p26-29. 4p. article. ! Danesi, Marcel (2004). Messages, Signs, and Meanings: A Basic Textbook in Semiotics and Communication. 3rd edition. Volume 1 in the series ”Studies in Linguistic and Cultural Anthropology”. Series Editor: Marcel Danesi, University of Toronto. Toronto: Canadian Scholars’ Press Inc. ! Daily Mail (2014). ”That's one way to cover up! Rita Ora leaves recording studio wearing bright pink balaclava and reptile-inspired outfit”. http://www.dailymail.co.uk/tvshowbiz/ article-2634429/Rita-Ora-stops-pick-McDonalds-heads-recording-studio-garish-reptile-printensemble.html [hämtad 2014-05-22] ! Davis, Tamra (1994). No Alternative Girls [DVD]. Directed by Tamra Davis. ! Dunn, Kevin & Summer Farnsworth (2012). ”We ARE the Revolution: Riot Grrrl Press, Girl Empowerment, and DIY Self- Publishing” ur Women's Studies: An inter-disciplinary journal, 41:2, 136-157, DOI: 10.1080/00497878.2012.636334. 36 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson Emigre (2001). ”Everyone is a Designer: Manifest for the Design Economy”. http:// www.emigre.com/EMag.php?issue=58 [hämtad 2014-05-16] ! England, P. (2001). ”Gender and Feminist Studies” ur Smelser, Neil J. & Baltes, Paul B. (red.) International encyclopedia of the social & behavioral sciences. pp. 5910-5915. Amsterdam: Elsevier. ! Femen (2014). http://femen.org/about [hämtad 2014-05-20] ! Feigenbaum, Anna (2007). ”Remapping the Resonance of Riot Grrrl – Feminism, postfeminism, and ”processes” of punk” ur Tasker, Yvonne & Negra, Diane (red.) Interrogating postfeminism: gender and the politics of popular culture. Durham: Duke University Press. ! Fiske, John (1990). Introduction to communication studies.—2nd ed— (Studies in culture and communication). British Library Cataloguing in Publication Data. London, New York: Routledge. ! Gemzöe, Lena (2002). Feminism. Stockholm: Bilda. ! Goodson, Scott (2012). Uprising: How to Build a Brand – and Change the World. McGrawHill: New York. ! Hanna, Kathleen (2012). ”Seriously they are in a Fucking Cage!!!” http:// www.kathleenhanna.com/seriously-they-are-in-a-fucking-cage/ [hämtad 2014-04-10] ! Hudson Jr., Hugh D. (2004). ”Constructivism” och ”Malevich, Kazimir Severinovich” ur R. Millar, James (red.) Encyclopedia of Russian history. By: Macmillan Reference USA. Macmillan Reference USA is an imprint of The Gale Group, Inc., a division of Thomson Learning, Inc. ! 37 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson Höök Kättström, Lena (2012). ”Masker, maskering och skråpukar” ur Qvarsell, Roger (red.) Markeringar och maskeringar: att visa eller dölja sin kropp. Stockholm: Nordiska museets förlag. ! Iliev, Ivan G. (2013). ”Short history of the cyryllic alphabet”. http://www.ijors.net/ issue6_2_2013/articles/iliev.html [hämtad 2014-05-24] ! Kendzior, Sarah. The Atlantic (augusti, 2012). ”Manic pixie dream dissidents how the world misunderstands Pussy Riot”. http://www.theatlantic.com/international/archive/2012/08/manicpixie-dream-dissidents-how-the-world-misunderstands-pussy-riot/261309/ [hämtad 2014-04-10] ! Lee-Maffei, Grace (2011). ”Reflections on design activism and social change” ur Design Issues, Vol 28, number 2, 2012. ! Lerner, Mike & Pozdorovkin, Maxim (2013). Pussy Riot!: A punk prayer. [DVD] HBO Documentary Films. Directed by Mike Lerner & Maxim Pozdorovkin. ! Margolin, Victor (1988). ”Rebellion, Reform, and Revolution: American Graphic Design for social change” ur Design Issues, vol 5, number 1, 1988. ! Nelson, Cary (2001). Revolutionary Memory: Recovering the Poetry of the American Left. New York: Routledge. ! Obershall, A.R. (2001). ”Action, Collective” ur Smelser, Neil J. & Baltes, Paul B. (red.) International encyclopedia of the social & behavioral sciences. pp. 49-54. Amsterdam: Elsevier. ! Poynor, Rick (2012). ”The Art of Punk and Punk Aesthetic”. http:// observatory.designobserver.com/feature/the-art-of-punk-and-the-punk-aesthetic/36708/ hämtad [2014-05-12] 38 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson ! Ramsden, Dan (2013). ”Trends for 2014 – Everyone is a designer, everything can be designed”. http://danramsden.com/2013/11/19/trends-2014-everyone-designer/ [hämtad 2014-05-16] ! R. Millar, James (red.) (2004). Encyclopedia of Russian history. Macmillan Reference USA. Macmillan Reference USA is an imprint of The Gale Group, Inc., a division of Thomson Learning, Inc. ! Rashty, Sandy (2014). ”Boy London fashion brand rejects concern over ‘Nazi’ logo”. http:// www.thejc.com/news/uk-news/116198/boy-london [hämtad 2014-05-16] ! Scholder, Amy (red.) (2013). Pussy Riot!: a punk prayer for freedom : brev från häkte, sånger, dikter, rättegångspläderingar och hyllningar till punkbandet som engagerade en hel värld. 1. uppl. (2013). Stockholm: Lindskog. ! Shepherd, John (1991). The Crimean Doctors: A History of the British Medical Services in the Crimean War 1. Liverpool University Press. pp. 296–306. ! Stearn, William T. (1962). "The Origin of the Male and Female Symbols of Biology". Taxon 11 (4): 109–113. ! Tasker, Yvonne & Negra, Diane (red.) (2007). Interrogating postfeminism: gender and the politics of popular culture. Durham: Duke University Press. ! Tochka, Nicholas (2013). ”Pussy Riot, freedom of expression, and popular music studies after the Cold War” ur Popular Music, 32, pp 303-311 doi:10.1017/S026114301300007X ! Tong, R. (2001). ”Feminist Theory” ur Smelser, Neil J. & Baltes, Paul B. (red.) International encyclopedia of the social & behavioral sciences. pp. 5584-5591. Amsterdam: Elsevier. ! 39 av 41 Vi är alla Pussy Riot Michaela Larsson Vihma, Susann (2003). Designhistoria: En introduktion. Stockholm: Raster. ! Walby, S. (2001). ”Feminist Theory: Marxist and Socialist” ur Smelser, Neil J. & Baltes, Paul B. (red.) International encyclopedia of the social & behavioral sciences. pp. 5502-5506. Amsterdam: Elsevier. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 40 av 41 6. Bildmaterial A - B C C - C C - C - C Pussy Riot: A punk rock prayer! - Pussy Riot: A prayer for freedom C C - D - D - D - - D
© Copyright 2024