1. No category

UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND
Västerås
Norberg
Möklinta
1
Fagersta
2
256
Ängelsberg
70
3
Västerfärnebo
Sala
68
256
Virsbo
250
6
Salbohed
66
233
Sätra Brunn
4
5
Kumla kyrkby
68
Riddarhyttan
7
Skinnskatteberg
Ransta
233
Ramnäs
56
8
Uttersberg
Surahammar
Skultuna
9
250
Tillberga
252
66
Västerås
Hallstahammar
11
10
Kolsva
E18
Irsta
E18
Kolbäck
E18
250
Köping
252
12
E18
Arboga
Strömsholm
250
E18
13
56
E20
14
E20
Kungsör
56
Här finns mer att läsa om vart och ett av konstkartans konstverk och besöksmål!
11
Västerås
En baddare i badet, 1969
© Per Olof Ultvedt/BUS 2013
Per Olof Ultvedt 1927 - 2006
Den som går en kvällspromenad längs Mälarens
strand i Västerås kan se PO Ultvedts färgstarka
ljusskulptur, En baddare i badet, ovanför ingången till Lögarängsbadet. En bild full av rörelse i
neon, emalj och plast. ”En festlig grej” var den
enkla analys konstnären själv gjorde av sitt verk.
PO Ultvedt blev bland annat känd för sina rörliga
skulpturer. Han deltog i den uppmärksammade
utställningen Rörelse i konsten på Moderna museet i Stockholm 1961.
Okonventionell och rebellisk – en som ofta gick
utanför konventionens ramar. Så har PO Ultvedt
beskrivits. Han förvandlade vardagsting till konst,
gärna rörlig sådan. Det blev gnisslande och skramlande konstverk som både upprörde och roade betraktarna. Han blev den främste företrädaren för
rörlig konst i Sverige och även internationellt uppmärksammad. Han utbildade sig på Konstakademin
i Stockholm och var mellan åren 1968 och 1978 professor vid Kungliga Konsthögskolan.
Under 60-talet blev PO Ultvedt en av de tongivande
konstnärerna runt Moderna museet i Stockholm.
Förutom Rörelse i konsten från 1961 skapade han
bland annat, tillsammans med Niki de Saint-Phalle
och Jean Tinguelyi, utställningen Hon – en katedral,
1966. Utställningen bestod av en 25-26 meter lång
skulptur av en kvinna i födande ställning. Ingången
genom hennes sköte ledde till en biograf, en bergoch dalbana, en guldfiskdamm och en läskedrycksautomat. PO Ultvedt svarade för skulpturens inre.
Utställningen blev mycket uppmärksammad och hade
ca 80 000 besökare.
PO Ultvedt har också arbetat en hel del med offentlig gestaltning. För utom En baddare i badet i
Västerås har han skapat Hundöra, en ljusskulptur
på fasaden till Jönköpings stadsbibliotek 1969,
väggmålningar vid T- centralen, blå linjen, i Stockholm och skulpturgruppen Natt och dag, utanför
Huddinge sjukhus 2002.
2006 restaurerades En baddare i badet. Det innebar bland annat att gas och pulver fylldes på i neonrören och att metallen blästrades och lackades.
Konstverket är ett av 24 verk i Sverige som valts
ut till ett projekt vid Statens konstråd. I projektet
har man undersökt vilken kompetens och vilka
ekonomiska resurser som krävs för att vårda den
byggnadsankutna offentliga konsten.
11
Västerås
Gzim och den frusna sjön, 2011
© Knutte Wester/BUS 2013
Knutte Wester 1977
Förtvivlan förmedlar detta frysta ögonblick i den
kosovoalbanske flyktingpojken Gzims liv. Han sitter på en bänk på Smedjegatan i Västerås centrum.
Precis så satt han vid en sjö i Västerbotten och
berättade för Knutte Wester om familjens utvisningsbeslut. Gzims värld hade rasat och konstnären
kunde ingenting göra för att ändra situationen.
Men med sin konst kunde han kommentera Gzims
situation och förmedla pojkens känslor.
De möttes i Boliden och blev vänner. Knutte Wester
studerade på Umeå konsthögskola och hade sin
ateljé mitt i flyktingförläggningen i Boliden. Den
kosovoalbanske pojken Gzim Dervishi och hans
familj bodde som asylsökande på förläggningen.
När familjen kom dit hade åttaårige Gzim redan
en tung ryggsäck att bära. Han hade bevittnat en
massaker och flyttat runt på olika flyktingförläggningar i Europa. Han lärde sig svenska fort och
brukade varje dag besöka Knutte Wester i hans
ateljé. Den r yggsäck han bar på i Sverige innehöll
svenska skolböcker och hoppet om en framtid
här. Han ställde sin svenska r yggsäck bredvid sig
på marken den där dagen när utvisningsbeslutet
kommit. Hoppet var borta. Isen låg blank och
hård på sjön. Pojken var full av frågor som Knutte
Wester inte kunde besvara, men som drabbade
honom djupt.
Knutte Westers konstnärliga arbete handlar mycket om samhällsstrukturer, makt, historia och
deltagande. Med sin konst vill han ge röst åt Gzim
och alla andra barn som tvingas lämna sina hem.
Han har gjort flera skulpturer av Gzim. Två år efter
utvisningen reste han också till Kosovo och letade
upp pojken. Men de kunde inte prata med varandra längre. Gzim hade glömt sin svenska. I dokumentärfilmen Gzim Rewind har Knutte Wester
skildrat deras möte i Kosovo och Gzims tillvaro
efter utvisningen från Sverige. 2012 fick filmen juryns Hederspris på Filmfestivalen i Tromsö och
den var samma år nominerad till Dragon Award
för bästa svenska dokumentär på Göteborgs Filmfestival
Många berörs av det där ögonblicket vid den isiga
sjön som Knutte Wester fångat i den skulptur som
står i Västerås. Då och då förser någon pojken med
ett värmande klädesplagg.
11
Västerås
Livet!, 2007
© Maria Koolen Hellmin/BUS 2013
Maria Koolen Hellmin 1958
Som en droppe blod. En lysande kraftkälla. Ett
pulserande hjärta. Associationerna strömmar lätt
och fritt kring Maria Koolen Hellmins rödlackerade järnkonstverk Livet! utanför Västmanlands
sjukhus Västerås.
Maria Koolen Hellmin är född i Västerås. Hon har
arbetat mycket med offentlig gestaltning och vill
med sitt arbete skapa poesi i vardagen.
Det är svårt att gå förbi Maria Koolen Hellmins
konstverk Livet! utan att uppmärksamma det. Den
klarröda färgen är lite uppfordrande, men samtidigt
lämnar den enkla mjuka formen fältet fritt för associationer. Namnet Livet! och placeringen utanför
Västmanlands sjukhus Västerås förstärker känslan
av en utsträckt hand mot dem som passerar.
En liknande symbol för liv, hopp och tillförsikt
skapade Maria Koolen Helmin våren 2013. Det
offentliga konstverket, i form av ett lysande rött
laxromkorn, mäter sju meter i diameter. Verket
placerades i Mandalsälven utanför kulturhuset
Buen i Norge.
Skulptursviten Odla pärlor i Kiruna stadshus entréhall består av pärlemorglänsande, runda pärlor
i jätteformat.
Maria Koolen Hellmin kommer från Västerås. Numera bor hon i Stockholm, men har också en ateljé
utanför Skinnskatteberg. Hon är utbildad vid Konstfack, Konsthögskolan och KTH Arkitekturskolan
i Stockholm. Koolen Hellmin har varit lärare och
professor på Konstfack. Hon har haft en rad utställningar, främst i Sverige, men även i Norge och Polen.
I samarbete med bland andra Moderna dansteatern i
Stockholm har hon arbetat med scenprojekt
tillsammans med koreograf och tonsättare.
Hennes önskan att skapa poesi i vardagen kommer
till uttryck i hennes många offentliga konstverk.
Förutom de redan nämnda finns hennes verk
bland annat på Solängens äldreboende i Bålsta,
Håbo kommun, vid Västmanlands sjukhus Västerås
huvudentré, i entrén till barn- och ungdomssjukhuset på Universitetssjukhuset i Lund, i en trapphall på Södertälje sjukhus och i entré och hamnmiljö vid Askölaboratoriet, Statens marinbiologiska forskningslaboratorium.
11
Västerås
Här får man
www.harfarman.se
200 meter betongvägg i Västerås hamn. Här får
man – måla grafitti. Och det gör man. Lördagar och söndagar samlas grafittikonstnärer vid
muren för att få tillgång till den yta konstformen kräver. Målningarna blir kvar tills någon
döljer dem med en ny målning. Det hela startade
som ett projekt 2010 och erfarenheterna är så
positiva att verksamheten forsätter. Vid ingången till området finns en permanent målning av
grafittikonstnären Daniel Blomqvist, känd som
Puppet.
För den som vill komma åt en rejäl yta att måla grafitti på, och kunna göra det lagligt, är den enorma
väggen i Västerås en fantastisk tillgång. Här finns
ytan. Om den redan är bemålad kan det gamla
målas över. Grafitti är ingenting för den som vill
sätta spår i framtiden med sin konst.
Den permanenta målning som täcker en gavelvägg
är undantaget. Daniel Blomqvists (Puppets) målning får inte täckas av nya. Puppet kommer från
Västerås och började sin karriär som grafittimålare
1984. Då gjorde han sin första målning i Västerås
och samtidigt började han måla i Stockholm. 1989
gjorde han en uppmärksammad målning – Draken
eller I´ll burn you all, som finns på Grafitti History
Museum i New York. 1992 vann han den nationella
grafittitävlingen i Stockholm.
Projektet ”Här får man” i Västerås är nu avslutat som projekt. Förutom målningstillfällena vid
väggen, som samlade många människor, genom-
fördes olika arrangemang under de två år som det
pågick. Det var till exempel gatukonstvandringar
och workshops i samarbete med Västmanlands
läns museum och projicering av lasergrafitti mot
konserthuset. Med projektet ville man skapa ett
forum för grafittimålare och sprida information
om konstformen.
De utvärderingar som Västerås stad gjort efter
projekttiden var så positiva att verksamheten nu
alltså kan fortsätta. Den kommer att drivas av en
ideell förening – Väggens vänner – som har tagit
över verksamheten och driver den i samarbete
med Mälarhamnar i Västerås.
OBS området med grafittiväggen öppnas bara lördagar och söndagar. Kontrollera tider på hemsidan.
Den permanenta målningen av Daniel Blomqvist
(Puppet) syns dock utifrån.
Mer om konsten i Västerås!
Offentlig konst:
www.konstivasteras.se
Utställningar:
Västerås konstmuseum; wwwv. asteraskonstmuseum.se
Västmanlands läns museum; wwwv. astmanlandslansmuseum.se
KAZ Galleri; www.kaz.se
Konstfrämjandet Västmanland; www.konstframjandet-vastmanland.se
Konstnärsföreningen galleri K, www.konstnarsforeningen.com
Culturen: www.culturen.nu
Ekströms konst & inramningsaffär AB: www.ekstromskonst.se
Minigalleriet, KKV: www.kkv-vasteras.se
Övrigt:
Vallbyprojektet: www.mimer.nu (Gå till ”om Mimer”)
Västeråskonstförening:www.konstforeningar.se/kf.asp?nr=1980007
Rondellhundar, kungar och
lekande barn – vad är offentlig konst idag?
Som en löpeld gick rondellhundrörelsen genom
Sverige hösten 2006. Den offentliga konsten
blev i ett slag allas angelägenhet som ett demokratiskt sätt att visa engagemang. Konstnären Lars
Vilks skapade stor debatt om yttrandefrihet med
sin rondellhund, som anspelade på profeten
Muhammed.
Förväntningarna på att konsten i offentlig miljö
i Sverige ska vara ”folklig”, opolitisk och nå alla
människor har inte alltid varit ett självklart mål.
Offentligt betyder öppet, på allmän plats. Konst
betyder kunnande. Den offentliga konsten har i
alla tider haft en beställare, exempelvis kungen,
kyrkan, adelspersoner eller politiker, som styrt
innehåll och utformning och därmed påverkat
konstens egenart: att just få vara konst utan tydligt formulerade budskap.
Konsten har sedan grottmåleriets tid varit det kitt
som skapat länkar mellan människans föreställningar om livet och platsen där hon lever. Vi vill
se konst på gator och torg, vid bostadsområden
och sjukhus, i parker och längs vägar för att känna
oss hemma och uppleva trygghet. I Västmanlands
län ger konstverken på allmän plats inblick i
länets historia: en kung och en smed i brons här,
modernistiska ljusrör vid bubblande bad och
vittnesmål om flykt och invandring där.
När det offentliga bygger i Sverige tillämpas ofta
en procentregel som föreskriver att en procent
av byggkostnaderna används för konstnärlig gestaltning. Det är sedan 1937 en rekommendation
som många kommuner och landsting följer.
Mycket av den konst vi ser i dag är tillkommen
under decennierna kring 1900-talets mitt. Det
var en tid som präglades av framtidsoptimism,
demokratiska värden och socialt ansvarstagande.
Välfärdspolitiken öppnade för konst med dittills
ovanliga motiv och på nya platser. Konst knöts
till bostadsområden och fick specifika platser i
samband med stadsplanering.
ningarna befrias allt mer från äldre mytologiska
berättelser. Brons- och stenskulpturer med vackra
nakna unga kvinnor placeras i parker där de kan
associeras till naturen eller vid daghem och sjukhus där de anses ha sin hemmahörighet. Barn
leker i idealiserade poser, kategoriserade enligt
kön: pojkar är aktiva när de busar, brottas, springer,
flickorna står eller sitter passiva, rara och gulliga.
Detta patriarkala förhållningssätt har ifrågasatts av
kommande generationer. I dag vill man visa upp
kvinnors insatser. Sett ur detta perspektiv kompletterar Ingalill av Carl Eldh och Theodors torn till
Emma av Backa Karin Ivarsdotter varandra.
Efter andra världskriget engageras konstnärer
med sin tids allt mer abstrakta formspråk. De gör
avtryck i den offentliga konsten överallt i landet.
De inter nationella konsttrender na hittar så till
många orter med verk som föga anknyter till
lokala traditioner. Man förutsätter att det dekorativa uttrycket med nonfigurativa, ickeföreställande former och klara, tydliga färger och nyanser
uppfattas som estetiskt tilltalande av alla.
Teddy Sempinskys mosaiker är ett bra exempel.
Han kom till Sverige från Polen och fann ett abstrakt ljusfyllt uttryck för sina mosaiker på flera
platser i länet. Och det är vackert så.
I dag är frågan berättigad vad offentlig konst är.
Det är många som har anspråk på allmänna platser: kommersiell reklam, graffitikonstnärer och
aktivister, vid sidan av de verk som beställs av
myndigheter och byggföretag. De sistnämnda tenderar att ofta illustrera demokratiska självklarheter
i en populistisk konservativ mening. Alternativet
kan vara att låta konstnären problematisera de värden vi håller för självklara. Just konst kan synliggöra sprickor i vardagen, på platser där många rör
sig: i rondeller, kommersiella centra eller vid maktens torg.
Kristina Maria Mezei
I början av ”folkhemmet” skapas många realistiska skulpturer. De hyllar politiker och arbetare vars
insatser ses som värdefulla ur den nationella och
även lokala samhällsutvecklingens perspektiv. De
är byster och porträtt på piedestal och i helfigur,
gärna vid viktiga knutpunkter i städerna.
Kvinnor, barn och djur får under modernismen en
traditionell borgerlig skildring. Kvinnoframställ-
fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor,
Landstinget Västmanland
OFFENTLIG KONST
Den offentliga konsten kan finnas både utomhus
och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus
och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara
en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den
offentliga konsten kan också vara foton, video-,
ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där
flera tekniker används. Offentlig konst benämns
ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag
talar man snarare om konstnärlig gestaltning i
offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man
ser på konsten som en del i en helhet - en miljö
där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring
vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter.
Byggnadsanknuten konst, fast konst
Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop
med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara
plats-specifik men inte knuten till just en byggnad,
utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg.
Lös konst
Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och
grafik som kan uppföras på olika platser.
1%-REGEL
Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från
1937. Den kulturideologiska diskussionen och
den politiska motiveringen som ledde fram till
beslutet om en procentregel i Sverige byggde på
den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara
en ekonomisk princip och säger ingenting om hur
beställning och utförande av den konstnärliga
gestaltningen ska gå till.
Mer om konsten i Västmanland!
Konst i Västmanland www.konstivastmanland.se
Konsten i vården, Landstinget Västmanlands interna konstverksamhet,
www.ltv.se/Kultur/Konst/
Text: Yvonne Busk
Redaktör: Yvonne Busk och Linda Wallenberg
Grafisk form: Claudia Sandner
Foto: Lasse Fredriksson © 2013 Västmanlands läns museum och konstnärerna