16 DOKUMENT VIKBO Torsdag 21 oktober 2010 17 Torsdag 21 oktober 2010 Haverikommissionens hopmonterade bild av olyckan. Planet plöjde först en cirka 150 meter lång gata genom skogen, kolliderade med marken, ändrade riktning, studsade och kolliderade med ladugårdsbyggnadens tak (1), och krossade 270 meter senare boningshuset Vikbo gård (2). ’’ FORTSÄTTNING FRÅN FÖREGÅENDE SIDA Det var känt, särskilt som chefer, piloter och teknisk personal efter Kalmarhaveriet, och långt före katastrofen i Vikbo, diskuterat de tekniska problemen med Lansenplanen och tidsschemat för att åtgärda dessa problem. Det fanns till och med delade åsikter om vem som skulle åtgärda problemen och var det skulle ske. Den tekniska lösningen på bränsleproblemet fanns redan ett år före katastrofen utanför Köping. Ändå dröjde det innan reservdelar levererades ut till flygflottiljer runt om i landet. På F6 i Karlsborg kom första leveransen först på sensommaren 1960, den 20 augusti. Från det datumet hade flygingenjörerna sex månader på sig att montera in dem i flygplanen, men reservdelarna kom aldrig att packas upp före katastrofen den 26 oktober. Det fanns däremot tid att montera fast en extratank på det Lansenplan som fältflygare Magnusson tre veckor senare tvingades överge över västmanländska skogar. Visserligen klarade planet åtta problemfria flygningar med extratanken fram till olycksdagen, men då inträffade en exakt upprepning av Kalmarhaveriet. Hovrättsrådet Arvid Ribbing begav sig redan olycksdagen till Vikbo där han konstaterade förödelsen. Som ordförande i Flygvapnets egen haverikommission såg han till att det totalförstörda planet i sina ”tusen beståndsdelar” samlades ihop för att senare granskas i detalj. Fyra månader senare, den 15 februari 1961, signerade han kommissionens rapport, där olycksorsaken angavs vara identisk med det tidigare haveriet utanför Kalmar. foto: FlygVAPNETS Haverikommission Om så skett (modifieringen) hade haveriet sannolikt inte inträffat. KUNDE HA UNDVIKITS. Haveriet kunde ha undvikits, menade såväl Flygförvaltningen som Flygvapnet i sina yttranden. Flygvapenchefen LIKNANDE HAVERI KÄNT. Flygförvaltningen och Flygvapnet medger i yttranden att liknande haverier och tillbud skett redan före katastrofen utanför Köping. FAKTA MÖRKADES. I slutet av maj 1961 informerar Flygvapnets pressdetalj om haverirapporten – men inte ett ord om extratanken. Bärgslagsbladet och Vestmanlands Läns Tidning fick heller inget veta om ett tidigare identiskt haveri, eller att det fanns nedpackade, omonterade reservdelar till planet kvar på flygflottiljen. ÖVERTANKAT. Haverikommissionen i sin rapport våren 1961. En övertankning i kombination med det inom flyget välkända problemet med bränsleöverföringen från planets extratank vållade katastrofen utanför Köping. Tidningarna fick inget veta. Flygvapnet lät planen flyga, och flottiljer fick sex månader på sig att montera in reservdelarna I slutet av maj 1961 fick allmänheten via tidningar och media del av den friserade sanning som förmedlades av Flygstabens pressdetalj, dåtidens presstjänst. Den Besvärande omständigheten, flyghaveriet i Kalmar, nämndes aldrig för journalisterna. Istället citerade tidningar ordagrant det felaktiga påståendet att ”...andra haverier som inträffat med flygplanet Lansen torde icke ha förorsakats av just det fel som var för handen i Vikbo-olyckan”. Tidningarna vidarebefordrade också mer felaktig information: ”Orsaken till motorstoppet kan ej med säkerhet klarläggas...” Det ska jämföras med hur haverikommissionen formulerade olycksorsaken i sin rapport: ”Haveriet har med största sannolikhet uppstått genom...” Existensen av en extratank som skulle förse planet med mer bränsle och som utgjorde en viktig pusselbit i olycksförloppet, undanhölls helt för tidningarna. Istället förmedlade journalister ordagrant den direkt felaktiga uppgiften om ”...tekniskt fel i överföringen av bränsle från vingtankar till kroppstanken”. Tidningar och media fick heller inget veta om förbudet att flyga Lansens jaktversion med extratank. Den kritik som Haverikommissionen förde fram i sin rapport, nämligen att modifieringen av flygplanen borde ha genomförts snabbare, nådde heller aldrig ut till allmänheten. – Om så skett hade haveriet sannolikt inte inträffat, skriver en säkerhetsinspek- tör senare i sitt yttrande på uppdrag av chefen för Flygvapnet. Uppgiften har aldrig tidigare blivit offentligt känd, än mindre publicerad. När sedan haveriutredningen var slutförd efter flera års diskussioner, yttranden och skriftväxlingar mellan berörda flygmyndigheter – och därmed blivit tillgänglig för den som ville läsa – ja, då följde aldrig tidningar och andra media upp katastrofen. Inom Flygvapnet tycks heller ingen ha haft anledning att vilja ändra på den ”allmänna” historie- och olycksbeskrivning som blev den rådande i återberättandet av katastrofen. Inte ens tidningarnas återkommande felaktiga förnamn på fältflygare Magnusson, Gustav alternativt Gösta, korrigerades. Namnet var Uno. Haverirapporten förpassades till att samla damm på en hylla i en källare hos Krigsarkivet i Stockholm, där den nu plockats fram av Bärgslagsbladet/Arboga Tidning som femtio år efter tragedin lusläst de flera hundra sidorna – och även andra haverirapporter och handlingar. Handlingarna avslöjar att tragedin inte enbart var en olycklig slump – utan helt enkelt onödig. Katastrofen i Vikbo hade inte behövt inträffa. Haverikommissionens ordförande Arvid Ribbing antyder inget om han anser planet flygdugligt eller inte, men ifrågasatte om inte kortare tid än sex månader för modifieringen borde ha anbefallits. Dessutom borde, menar Ribbing, fältflygare Magnusson ha uppmärksammat bränslemätarens felaktiga indikation långt tidigare. Och därmed avbrutit flygningen. PÅ BBLAT.SE Läs mer på webben. Utdrag ur pilotens rapport till haverikommissionen. Flygsäkerhetstjänsten vid F6 Karlsborg svarade på kritiken om den utdragna tiden för att modifiera flygplanen, och skyllde på att flygverkstaden på F6 endast hade plats för tre Lansenplan. Men att det pågick en ombyggnation som skulle skapa mer utrymme för att montera in beslutade reservdelar i planen. – Men vid tidpunkten för Vikbokatastrofen hade vi inte överskridit tiden för genomförandet, sex månader! Kungliga Flygförvaltningen medgav i sitt yttrande om haverikommissionens slutsatser att flygkatastrofen sanno- likt aldrig inträffat om beslutade modifieringar genomförts. Senare formulerade sig chefen för Flygvapnet på samma sätt i sitt yttrande. Flygförvaltningen försvarade sig med att beslutet om respittid på ett halvår tagits efter ”noggrannt övervägande”. Alternativet, ”kort tid”, hade inneburit många markbundna flygplan. När katastrofen i Vikbo följdes av ytterligare tre haverier med identiska Lansenplan – och tre dödsoffer – under påföljande månad kallade flygvapenchefen sina högsta medarbetare i landet till ett krismöte. Flygsäkerheten diskuterades, men trots alla ruskiga olyckor försvarade flygledningen Lansenplanet: – Jämfört med tidigare införande av flygmodellerna J29 Tunnan och 34 Haw- ker Hunter har vi haft färre totalhaverier med Lansen – räknat per 100 000 flygtimmar. Dagarna efter krismötet beslutade ändå Flygförvaltningen att genomföra modifieringar av tankluftssystemet inom loppet av tre dagar (!) och uppmanade samtidigt flottiljerna att införa tryckledning till Lansens kroppstank snarast. ULF ENEROTH ■■0221–365 54 [email protected] FRÅN HAVERI I KALMAR TILL KATASTROF UTANFÖR KÖPING 26 oktober 1960 Lansen i glidflykt Katastrofen i Vikbo utanför Köping inträf far. Fältflygare Uno Magnusson skjuter ut sig från sin attackver sion av Lansen, och planet glidflyger 15 ki lometer innan det tar mark och kraschar rakt in i ett bonings hus där sju personer i köket omkommer. 18 november 1960 26 november 1960 30 november 1960 Två haverier Två döda Krismöte Två Lansenplan stör tar samma dag. Pi loten överlever i pla net från F6 i Karls borg men meteorolog assistenten omkom mer. I den andra olyck an överlever såväl pi lot som passagerare när Lansenplanet från F17 i Blekinge får mo torstopp. Nytt Lansenplan kraschar (hög ger). Två dö das när pilo ten efter att ha kommit ge nom molnen mötts av, en ligt tidnings texten, ”en vägg framför planet”. Trollhättans Tidning, 29 november 1960 Flygvapnets ledning i krismö te efter nya haverier med fle ra omkomna. Förtroendet för Lansenplanen är dock fortsatt gott. ”Den närvarande perso nalen uttalade undantagslöst sitt förtroende för FV flygma terial”. Istället införs begräns ningar av flygningar i nedsatt sikt i avvaktan på en noggrann omprövning av gällande väder bestämmelser. Blekings Läns Tidning, 19 november 1960 Maj 1961 Valda delar i haveriutredningen berättas n Döda piloter n ”Lyckade” fallskärmshopp Statistik 1960 förd av Presstjänsten vid Flygstaben Försvarets pressdetalj, dåtidens presstjänst, ger ut lite informa tion kring haveriutredningen kring olyckan i Vikbo utanför Kö ping. Tidningar informeras om troliga olycksorsaken, fel på bränslesystemet, och att piloten är utan skuld till haveriet. När planet utan pilot sakta glider nedåt från 2 000 meters höjd är det en ren slump – ”en på miljonen i dessa glesbebyggda trak ter” – att Lansenplanet ska skada någon person på marken när det störtar. Offren i Vikbo har en fruktansvärd otur som befin ner sig på fel plats vid fel tidpunkt. Flera tidningar, inklusive Bärgslagsbladet, rapporterar att katastrofen inte föranletts av något fel som vållat något tidigare flyghaveri. Ingen väljer heller att granska detta felaktiga påstående. Inte förrän nu.
© Copyright 2024