Här - Center för skolutveckling
Årssammanställning För elevhälsans medicinska insats i Göteborg 2014 Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Margareth Nordström Utvecklingsledare Center för Skolutveckling, Skolhälsan februari 2015 Lena Mangelus Utvecklingsledare Innehåll Inledning.................................................................................................................................... 2 Skolhälsan ................................................................................................................................ 2 Hälsobesök ............................................................................................................................... 5 Hälsostatistik ............................................................................................................................ 6 Hälsofarlig viktutveckling ...................................................................................................... 6 Goda kost- och motionsvanor, god nattsömn och ohälsa ....................................................... 7 Hörselundersökningar ........................................................................................................... 14 Vaccinationer.......................................................................................................................... 14 Vaccinationsstatistik............................................................................................................. 14 Kvalitetsutveckling ................................................................................................................. 15 Kompetensutveckling ............................................................................................................ 17 Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad ................................................ 19 Faktorer som påverkar resursbehovet .................................................................................. 21 Kontrollelever....................................................................................................................... 21 Särskoleelever ...................................................................................................................... 21 Nyanlända elever.................................................................................................................. 21 Elever med psykisk ohälsa.................................................................................................... 21 Hälsofrämjande och förebyggande arbete ............................................................................ 22 Utvecklingsområden 2015.................................................................................................... 22 Bilagor ..................................................................................................................................... 25 1 Inledning Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande och ska genom medicinska, psykologiska, specialpedagogiska och psykosociala kunskaper stödja elevens utveckling mot målen. Elevhälsans medicinska insats (EMI) avser skolsköterska och skolläkare. I den så kallade Hippokratiska eden, som formulerades för 2 500 år sedan, formuleras krav på god vård som fortfarande är aktuella. En ofta använd tolkning är: aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta. Detta stämmer väl med EMIs arbete. I dag beskrivs kraven som mål i lagstiftningen och ger uttryck för att olika kvalitetsområden ska beaktas, för att kvaliteten i hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande ska kunna utvecklas och säkras. Elevhälsans medicinska insats omfattar alla barn och ungdomar i den obligatoriska skolan. Den har härigenom möjlighet att bevaka hälsoläget och ingripa mot hälsorisker. Kommunerna är skyldiga att ha medicinska insatser inom elevhälsan för elever i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola och sameskola. Denna skyldighet framgår av nuvarande skollag. I samma lag framgår att samma skyldighet även gäller elever i fristående skolor. De ska erbjudas de medicinska insatser i elevhälsan som motsvarar den som elever inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet får. FN:s konvention om barns rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989, och ratificerades av Sverige 1990. Med barn avses varje människa under 18 år. Således omfattas i stort sett alla elever i olika skolformer av barnkonventionen. Barnkonventionen är ett styrdokument som aktivt ska användas av alla som arbetar med barn, för att bevaka barnens behov och rättigheter. Elevhälsans medicinska insats har fått kommunens uppdrag att organisera och erbjuda hälsovård för barn och ungdomar. Samtidigt som EMI är en del av skolväsendet är det en del av hälso- och sjukvården och omfattas därför av det regelsystem som gäller ledningen av denna verksamhet. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) är tillsynsmyndighet. Med sin bas i skolan och närheten till eleverna har EMI möjligheter att bedriva en effektiv hälsofrämjande och förebyggande verksamhet såväl på individnivå som på generell nivå. EMI ska också vara en resurs för enskilda elever, till exempel elever med särskilda behov, för att underlätta skolans pedagogiska uppdrag, förebyggande av elevernas psykiska ohälsa, den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön samt de livsstilsrelaterade hälsoriskerna. Inom EMI måste det därför finnas en fördjupad kunskap om funktionshinder och sjukdomar som kan medföra inlärningssvårigheter eller samspelsproblem. Ungefär var tionde barn har någon form av betydelsefull funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom (siffran hämtad ur Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, 2004). Andelen barn med kroniska sjukdomar har ökat något under senaste 25 åren, främst beroende på ökad förekomst av allergiska besvär. Den största förändringen vad gäller barns och ungdomars hälsa och som inger stor oro är dock en ökande förekomst av psykisk ohälsa. I arbetet med att identifiera och hjälpa elever med psykisk ohälsa behöver alla samarbeta inom den samlade elevhälsan samt med övrig personal. Enligt Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs stad (KS 2010) är EMI ålagd att utföra hälsoövervakning (basprogram) samt erbjuda alla elever vaccinationer enligt nationellt barnvaccinationsprogram. Här redovisas Skolhälsan och EMIs verksamhet vid grund- och gymnasieskolor i Göteborg läsåret (lå) 13/14, såväl för kommunala som fristående skolor. Statistiken över hälsofarlig viktutveckling och hälsodata har kommunala skolsköterskor matat in och tagit ut från datajournalsystemet (PMO), varifrån Skolhälsan med hjälp av medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor (MLA) har samlat in data. Skolsköterskor på de fristående skolorna har sammanställt hälsodata manuellt och skickat in dem till Skolhälsan. Data över personalresurser och vaccinationer är manuellt insamlade. Skolhälsan I mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad framkommer att Skolhälsans uppdrag är att ha ett övergripande ansvar i att stödja arbetet med verksamhetsutveckling, yrkesspecifik 2 kompetensutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning samt utvärdering av de medicinska insatserna inom elevhälsan. En viktig funktion för Skolhälsan är att samverka med organisationer, myndigheter, institutioner som arbetar med barn och ungdomar, hälso- och sjukvård samt utbildning. Skolhälsans centrala roll och funktion kräver ett brett kontaktnät och möjliggör representation för Göteborgs Stad i olika sammanhang. • Nätverk Centrala Barnhälsovårdsenheten Psykologenheterna på Hisingen samt Västra Göteborg Hälsodatagruppen för barn, unga och vuxna i Göteborg Nyanlända barn i Göteborg Barn i dysfunktionella familjer Samordnande skolsköterskor inom GR Skolhälsan i Malmö och Stockholm Skolläkare och samordnande skolsköterskor i Västra Götaland Central samverkansgrupp mot kvinnlig könsstympning. MLA för friskolor MLA kommunala skolor Regionombuden Barn som far illa MLA-nätverk Skolhälsan var sammankallande för MLA-nätverket för friskolorna och MLA-nätverket för de kommunala skolorna under våren. På hösten deltog Skolhälsan i MLA-nätverket för de kommunala skolorna. Nätverket arbetade med att utveckla och förbättra kvalitets - och patientsäkerhetsarbetet inom elevhälsans medicinska insatser. Det innebar bland annat utveckling av tydliga riktlinjer för hantering av medicinska frågor, rutiner för den egna verksamheten och för samverkan med andra verksamheter. Barn som far illa Nätverk mellan olika medicinska professioner som möter barn som far illa. Syftet är att bilda en expertgrupp som har fördjupade kunskaper inom området och att upprätta PM som förenklar för kollegor när de ställs inför barn som man misstänker har utsatts för skada. • Referensgrupp Skolhälsan samarbetade med Upphandlingsbolaget angående upphandling och uppföljning av sjukvårdsmaterial, vaccin och skolskötersketjänster från bemanningsföretag. • Arbetsgrupper Catch up-vaccination mot HPV för flickor födda före 1993-1998 Skolhälsan har tillsammans med MLA på utbildningsförvaltningen och representanter från Hälso- och sjukvårdsavdelningen på regionkansliet VGR ett pågående arbete med att ta fram en modell för att få fler äldre flickor att vaccinera sig. Ansvaret för vaccineringen har VGR. Inom Västra Götaland har endast 52 % av flickorna i denna åldersgrupp blivit vaccinerade jämfört med 59 % i riket. Regional elevhälsodatabas och gemensamma hälsoblanketter för kommunerna i Västra Götaland, kopplad till en nationell elevhälsodatabas Arbetet med en regional elevhälsodatabas och gemensamma hälsoblanketter i Västra Götaland fortsätter. Skolhälsan deltog i en arbetsgrupp tillsammans med jurist, representanter från Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och Folkhälsosekretariatets kansli inom VGR. En regional elevhälsodatabas håller på att byggas upp som skall testas under 2015. Ett informationsmöte för skolläkare, skolsköterskor och folkhälsoutvecklare i Västra Götaland har anordnats. Arbetsgruppen hade tillsammans med EMI i Vänersborg ytterligare ett informationsmöte för skolläkare och skolsköterskor i Västra Götaland. Båda tillfällena var 3 välbesökta (46 av 49 kommuner) och det fanns ett stort intresse för en regional elevhälsodatabas. Läs mer i avsnitt kompetensutbildning. En arbetsgrupp har startats för att ta fram validerade frågor till en gemensam hälsoblankett. Representanter för skolsköterskor och skolläkare i Västra Götaland ingår i gruppen och Skolhälsan är sammankallande. Seminarier kommer att anordnas under 2015. Läs mer i avsnitt ”vad händer under 2015”.Arbetsgruppen har träffat SKL för att diskutera det fortsatta arbetet. Skolhälsovårdsöverläkaren och en utvecklingsledare från Skolhälsan är med i en arbetsgrupp på SKL för att ta fram nationella frågor. • Rutiner runt skoliosscreening Skolhälsovårdsöverläkaren har varit med och tagit fram rutiner runt remisshantering vid misstänkt skolios. • Skolläkarmöten Skolläkaren har under året varit sammankallande i en grupp för kommunalt anställda skolläkare. Gruppen träffades för att kommunicera och reflektera kring olika frågeställningar som man möter i sitt arbete. En viktig fråga var bland annat hur skolläkaren kan bli mer delaktig i skolans elevhälsoarbete. Gruppen har tryckt på vikten av att på en regelbunden basis delta på EHT. Detta har lyfts med MLA som är schemaläggare för skolläkarna. Det gavs även möjlighet att diskutera riktlinjer, lagar och förordningar och hur vi kan omsätta dessa i praktiken. Information har gått ut till skolläkarna. Nätverket har även kunnat påverka processarbetet kring elevhälsan som görs på Stadsledningskontoret. Det har även varit en kompetens- utveckling på både individnivå men också för elevhälsan. Skolhälsan har dessutom haft två möten där alla skolläkare och kommunala MLA varit inbjudna. Vid första mötet bjöds även ungdomsmottagningarna in och en gynekolog föreläste om Akut p-piller . Vid andra mötet redovisades och diskuterades årets kvalitetssäkring som handlade om lokaler, utrustning och hygien. Skolhälsovårdsöverläkaren hade också gått igenom ett antal studier om skärmtid som hon berättade om och detta följdes av en diskussion. • Regionmöten Skolhälsan har varit med på flera regionmöten med skolsköterskorna i stadsdelarna. Dessa möten är mycket viktiga för den dialog som Skolhälsan behöver ha med verksamheten i det fortlöpande arbetet med metodutveckling och kvalitetsuppföljning. Som exempel kan nämnas den inventering som nu görs gällande läkemedelshantering. • Metodhandbok för elevhälsans medicinska insats Ansvaret för att hålla Skolhälsovårdens metodhandbok för Göteborg uppdaterad ligger på Skolhälsan och detta arbete har fortsatt. En förutsättning för att hålla en hög kvalité är att metodhandboken uppdateras regelbundet i samarbete med MLA, skolsköterskor, skolläkare och olika professioner inom Västra Götaland • Månadsmejl Skolhälsan har skickat ut mejl med viktig information såsom nya remissrutiner till skolläkare och skolsköterskor en gång per månad. • Aktivitet Skolhälsan på Hjärntorget Skolhälsan ansvarar för denna aktivitet. Där finns Metodhandboken, månadsmejl och annan information från Skolhälsan. Digitala projektrum innehållande minnesanteckningar, avvikelser med mera finns för MLA i de kommunala skolorna respektive friskolorna. • Skolverkets seminarieserie Skolverket har haft fem seminarier för den samlade elevhälsan på 20 skolor. Skolverket genomförde utbildningsinsatser inom ramen för regeringsuppdraget (U2011/S947/S) för en förstärkt elevhälsa. Utbildningsinsatserna vände sig till rektorer och elevhälsans yrkeskategorier samt politiker och tjänstemän på central nivå. 4 Skolhälsan har varit Skolverket behjälplig med att ta fram skolor där ett flertal elever inte har nått målen. • Utbildningar Skolhälsan har deltagit i flera utbildningar under året för att få inspiration och kunskap som har legat till grund för skolhälsovårdens/elevhälsans fortbildningstillfällen. Ett samarbete med Malmös och Stockholms centrala skolhälsovård pågår och är en värdefull inspiration för den fortsatta utvecklingen. Skolhälsan deltog som föreläsare i en konferens anordnad av GR om Barns och ungas hälsa och livsvillkor. Skolhälsan tillsammans med Folkhälsosekretariatets kansli i VGR föreläste om framtidens elevhälsodatabas och gemensam hälsoblankett i Västra Götaland. • Upphandling av IT-stöd för Elevhälsan Skolhälsovårdsöverläkaren har suttit med i en processgrupp som har arbetat med att ta fram en kravspecifikation. Utvecklingsledarna har varit delaktiga i specifika frågor. Hälsobesök Elevhälsan ska enligt skollagen arbeta hälsofrämjande och förebyggande så att eleverna ges förutsättningar att nå målen. Hinder för inlärning ska utredas/kartläggas och om möjligt undanröjas. Enligt skollagen ska tre hälsobesök erbjudas under grundskolan samt ett under gymnasietiden. Hälsobesöken skall innefatta allmänna hälsokontroller samt hälsosamtal. Det är skolsköterskor och skolläkare i elevhälsan som utför hälsobesöken i enlighet med det basprogram som beskrivs i Metodhandboken för elevhälsans medicinska insats i Göteborgs Stad. Alla elever erbjuds hälsobesök i förskoleklass, år 4, år 7/8 och år 1, gymnasiet. Inför det tillfället fyller eleven/vårdnadshavare i skriftliga hälsouppgifter som sedan ligger till grund för hälsosamtalet. I hälsobesök ingår allmänna hälsokontroller, specifika hälsoundersökningar och hälsosamtal. Andel registrerade hälsobesök som utfördes under läsåret beskrivs nedan i tabell 1. I förskoleklassen träffar eleverna och vårdnadshavarna både skolsköterskan och skolläkaren. Skolläkaren gör en helhetsbedömning där en kroppslig undersökning ingår samt längd- och viktmätning och synundersökning. Detta hälsobesök lägger grunden till en god relation mellan elev, vårdnadshavare och EMI. Hörselundersökning görs i år 1. Se hörselavsnitt. Vid övriga hälsobesök träffar skolsköterskan eleven ensam. Ett viktigt syfte med hälsobesöken är att följa elevernas hälsa och skolsituation över tid. Hälsosamtalen hos skolsköterskan bör stärka elevens självkänsla samt medvetandegöra varje enskild individ om sin egen hälsa kopplad till livsstil. På gymnasieskolor med vissa yrkesinriktade program tillkommer undersökningar föranledda av direkt yrkespraktik, till exempel inom livsmedels- och restaurangprogram. Alla elever, oavsett grad och art av funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka sina egna livsvillkor. Det betyder bland annat att de ska erbjudas en god kommunikativ miljö även på skolhälsovårdsmottagningen. I skolhälsovårdsarbetet följer skolsköterskorna i möjligaste mån basprogrammet men anpassar det efter den enskilde elevens möjligheter och behov. Andel registrerade hälsobesök läsåret 2013-2014 Kommunala skolor Friskolor Tabell 1 Förskoleklass År 4 År 7 År 8 Gymnasiet åk1 95% 96% 5% 87% 66% 82% 91% 14% 57% 80% 5 För de kommunala skolorna har antalet hälsobesök på grundskolenivå förbättrats medan vi på gymnasienivå ser en försämring. Det omvända gäller för friskolorna, dvs att statistiken avseende hälsobesök på gymnasiet år 1 har ökat med 9% medan vi ser en försämring på grundskolenivå. Det saknas inrapportering från sex av de fristående grundskolorna skolorna och sex av gymnasiefriskolorna. På flera fristående gymnasieskolor utförs hälsobesöken av företagshälsovård, privata läkarstationer och privata vårdcentraler. Det är svårt att få fram uppgifter på hur många hälsobesök som genomförts där. Hälsobesök för nyanlända elever När vårdnadshavare och elev träffar personal från skolan (rektor, lärare) i ett första introduktionssamtal bör skolsköterskan vara med. I nära anslutning till det har skolsköterskan ett hälsobesök med elev, vårdnadshavare och eventuell tolk. Vårdnadshavare och elev fyller i en hälsoblankett om elevens hälsoläge, vaccinationer och eventuella upplevelser som kan påverka hälsan. I hälsobesöket ingår hälsosamtal, längd- och viktmätning, ryggundersökning, synundersökning och remiss för hörselscreening. Skolhälsan har inte specifikt samlat in uppgifter över antalet nyanländas hälsobesök i grundskolan, men vi vet att dessa hälsobesök innebär en stor arbetsinsats för många skolsköterskor. Under året har också många nyanlända och ensamkommande barn kommit. Hälsostatistik Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos skolsköterskan. Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalen, besvaras inte anonymt och resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga enkätundersökningar. Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är varierar över hela läsåret. De områden/frågor som har samlats in sedan läsåret 04/05 gäller andel elever som har hälsofarlig viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn samt sedan läsåret 05/06 också ohälsotal som ofta huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet. Elevernas frukostvanor har samlats in sedan lå 12-13. Hälsofarlig viktutveckling Tillväxtkurvan är ett viktigt verktyg för att bedöma och följa barns och ungdomars hälsa. Data förs in i skolhälsovårdsjournalen. Uppgifterna är av stort värde både för att bedöma växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population. I år har vi valt att redovisa fetma respektive övervikt enskilt på Göteborgsnivå. På stadsdelsnivå har vi valt att slå samman övervikt och fetma, se bilaga. Metod Vid hälsobesöken i förskoleklass, år 2, 4, 6, 7 el 8 och år 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd och vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med lite kläder på och ett avdrag motsvarande kläderna görs från den uppmätta vikten. Vikt- och längduppgifterna matas in i elevens datajournal (PMO) som räknar ut BMI (Body Mass Index) samt sorterar ut elever som uppfyller kriterier för övervikt respektive fetma (enligt Cole 2000). I friskolor med pappersjournaler är det skolsköterskan som via BMI-tabeller räknar ut manuellt. Underlaget från de kommunala skolorna är rapporter från PMO. Sökunderlaget som tas fram i PMO går inte efter årskurs utan elevers födelseår. Statistiken är beräknad på första mättillfället per elev född det aktuella födelseåret. Några friskolor har också PMO journaler men de har inte samma databas som den kommunala PMO och Skolhälsan kommer därför inte åt deras data. De flesta friskolor som rapporterat in har använt sig av den manuella metoden. Underlag Antalet inrapporterade elever i förskoleklass är 5311 vilket motsvarar 93% av hela årskullen. I år 4 är 4894 barn inrapporterade vilket motsvarar 95% av hela årskullen. Antalet inrapporterade elever i år 8 är 3443 vilket motsvarar 76% av hela årskullen. Underlaget för inrapporterade elever i år 1 på gymnasiet är 4057. Bortfall och felkällor Ett visst bortfall beror på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Bortfall kan också bero på vakans av skolsköterska. I år 1 på gymnasieskolorna är bara 59 % av eleverna födda 1997 vägda och mätta, anledning till det låga underlaget kan vara att eleverna uteblivit eller att en del av eleverna 6 har ett annat födelseår än 1997. Bortfallet är slumpmässigt varför vår bedömning är att resultatet är representativt på Göteborgsnivå. Figur 1 Det är inga stora variationer i utvecklingen av fetma. Vad man kan se är att andelen flickor med fetma tenderar att minska när de kommer till gymnasiet vilket snarast är det omvända för pojkarna. Figur 2 Andelen flickor med övervikt tenderar att minska när de kommer till gymnasiet år 1, dvs samma utveckling som vi ser när det gäller fetma. Procentuellt har pojkarna något lägre andel övervikt i förskoleklass jämfört med flickorna men när de börjar gymnasiet ligger deras nivå högre. Goda kost- och motionsvanor, god nattsömn och ohälsa Inför hälsobesöket i år 4, 7 eller 8 och år 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor om hälsa/ohälsa och livsstil i hälsouppgiften. Från och med lå 04-05 har vi redovisat andel elever med goda kost- motions- och sömnvanor samt ohälsa. Statistik från kommunala skolor bygger på rapporter från PMO. 7 Skolsköterskorna i friskolorna rapporterade in hälsostatistiken manuellt. Underlag I år 4 är underlaget 4911 elever vilket motsvarar 95% av årskullen. I år 8 är underlaget 4540 elever vilket motsvarar 78% av årskullen. I år 1 gymnasiet är underlaget 5202 elever Bortfall Ett visst bortfall beror alltid på att elever uteblir från hälsobesöken av olika skäl. Elever med skyddad identitet och nyanlända elever som inte har fått sina sista fyra siffror har pappersjournal och finns därför inte heller med i statistiken. Metod Eleverna i år 4, 7 eller 8 samt i år 1, gymnasiet besvarar hälsouppgifterna skriftligt, antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket. Frågor om kosten är: • Äter du frukost varje dag? • Äter du lunch varje dag? • Äter du middag varje dag? Svarsalternativen är ja eller nej. Om eleven svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt vår definition, goda kostvanor och svaret matas in av skolsköterskan i datajournalen. Självklart innebär goda kostvanor inte enbart att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också viktig men den aspekten har vi inte valt att mäta. Se figur 3 För att bedömas ha goda frukostvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: • Äter du frukost varje dag? Se figur 4 För att bedöma om eleverna är storkonsumenter av läskedrycker/söta drycker, skall de ha svarat ja på frågan: • Dricker du läskedryck/saft flera gånger i veckan? Se figur 5 För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna ha svarat ja på frågan: • Sover du gott om natten? (år 4, 7eller 8) Se figur 6 • Har du god nattsömn? (år 1, gymnasiet) Se figur 6 För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: • Idrottar/motionerar du på fritiden? Se figur 7 För att bedöma om eleverna har ohälsa skall de ha svarat ja på följande frågor: • Har du ofta ont i huvudet? Se figur 8 • Har du ofta ont i magen? Se figur 9 • Är du ofta trött? Se figur 10 8 Figur 3 Andelen elever med goda kostvanor ligger på en relativt hög nivå i år 4 både för pojkar och för flickor, men sjunker drastiskt när de kommer till år 8. Pojkarna uppger dock något bättre kostvanor både i år 8 och år 1 på gymnasiet jämfört med flickorna. Figur 4 Både flickor och pojkar har goda frukostvanor i år 4, men dessa försämras i år 8 och år 1 på gymnasiet.För både flickor och pojkar har frukostvanorna försämrats över tid i både år 8 och år 1 gymnasiet. 9 Figur 5 Flickor konsumerar mindre läsk i alla tre årskullarna (4, 8 och år 1 gymnasiet) jämfört med pojkarna. Pojkarnas läskedryckskonsumtion stiger kraftigt i år 8 och ligger fortsatt på en hög nivå i år 1 på gymnasiet. Figur 6 Flickor och pojkar sover relativt gott i år 4, men detta försämras med stigande ålder. I år 8 för flickor och pojkar samt för pojkar i år 1 på gymnasiet är det dock en positiv trend över tid med förbättrad sömn. 10 Figur 7 Många elever är fysiskt aktiva på sin fritid. Siffrorna sjunker dock från år 4 till år 8 men är därefter relativt stabila. Figur 8 Det är vanligare att flickor ofta besväras av huvudvärk än att pojkar gör det. Andelen flickor med besvär dubbleras från år 4 till år 8. Motsvarande ses inte hos pojkarna där andelen som uppger ofta huvudvärk är relativt stabil över tid. 11 Figur 9 Precis som för huvudvärk är det fler flickor än pojkar som uppvisar besvär. Andelen ökar med stigande ålder. Pojkarna uppger i betydligt lägre omfattning att de besväras av ont i magen och deras siffror minskar snarast med stigande ålder. Figur 10 Både flickor och pojkar som uppger att de ofta är trötta stiger med stigande ålder och från år 4 till år 1 på gymnasiet ser man mer än en fördubbling av siffrorna. Diskussion De flesta elever uppger att de har en bra hälsa. Den självskattade hälsan sjunker dock med stigande ålder och fler klagar över fysiska och psykiska besvär. Skillnaden mellan pojkar och flickor ökar med stigande ålder. Flickorna visar på klart sämre hälsa och fler besvär. Flickornas BMI är något högre jämfört med pojkarnas i förskoleklass medan vi i år 1 på gymnasiet ser det omvända. I år 4 och år 8 stiger BMI för både flickor och pojkar jämfört med förskoleklass. När vi tittar över tid har viktutvecklingen stagnerat vilket får ses som positivt. I vår kartläggning över övervikt och fetma ser vi dock stora skillnader på stadsdelsnivå. Lotta Moraeus Sahlgrenska Akademin skriver i sin avhandling som publicerades 2014 att det finns socioekonomiska skillnader gällande övervikt och fetma och att klyftan är störst bland flickor. Vårt mål måste vara att minska antal elever med fetma och att försöka kompensera för de socioekonomiska skillnaderna för en jämlik hälsa. 12 Både flickors och pojkars kostvanor försämras när de kommer till år 8 och år 1 på gymnasiet. Pojkarna dricker mer söta drycker jämfört med flickorna, det skulle kunna vara en av förklaringarna till att pojkarnas BMI är högre i år 1 på gymnasiet. Över fem års tid ser vi att för både flickor och pojkar har nattsömnen i år 8 förbättrats över tid. Samma positiva trend ser vi även för pojkar i år 1 på gymnasiet. Däremot försämras sömnen med stigande ålder. För barn som sover mindre än nio timmar är risken mer än dubbelt så stor att utveckla övervikt jämfört med barn som får mer sömn. Barn behöver sömn för att kropp och hjärna ska utvecklas och fungera optimalt. Under sömn produceras merparten av tillväxthormonerna. Sömnen har en omfattande inverkan på neuronala system, bland annat så att koncentrationsförmåga och minnesfunktioner vidmakthålls (Lee S-H, Dan Y 2012). Sömnbrist kan leda till försämrad inlärningsförmåga, nedsatt koncentration med ökad risk för olycksfall, ökad irritabilitet och förändringar i sinnesstämningen (O’Brien LM 2009). Hugo Lagerkrantz skriver i Läkartidningen 2013-01-08 att även skärmtiden påverkar sömnen i negativt riktning. Enligt rekommendationer från WHO ska barn och unga vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. I vår statistik ser vi att andelen elever som idrottar på fritiden minskar från år 4 till år 8 och siffrorna är något sämre för flickorna. Antalet flickor som idrottar har blivit klart bättre över tid i år 8 men ligger något lägre i alla tre kohorterna jämfört med pojkarna. Detta är ett område som vi måste arbeta vidare med eftersom den fysiska aktiviteten inte bara påverkar BMI utan också sömnen och den fysiska- och psykiska hälsan. Hur kan vi minimera stillasittandet och få barn att röra sig mer i vardagen? Både flickor och pojkar får mer besvär med huvudvärk och ont i magen med stigande ålder. Antalet flickor som besväras av ont i huvudet dubbleras från år 4 till år 8 och ligger fortsatt på samma höga nivå i år 1 på gymnasiet. Ju äldre eleverna blir desto mer besväras de av trötthet och i år 1 på gymnasiet är siffrorna så höga som 43% för flickorna och 38% för pojkarna. Folkhälsomyndigheten skriver i sin rapport från 2013, Barn och unga, att andelen unga i åldrarna 1520 år som uppgav att de led av ängslan, oro eller ångest ökade markant under 90-talet. Statistiska centralbyrån såg i ULF-undersökningarna 89-2005 att även symtom som ständig trötthet, sömnsvårigheter och svår värk i nacke och skuldror ökade kraftigt bland unga. Däremot tycker man sig se att den självupplevda psykiska hälsan har blivit något bättre MEN att antalet ungdomar som vårdas i sluten psykiatrisk sjukvård för ångest och depressioner har ökat. I Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 skriver man att återigen ökar psykosomatiska besvär framför allt bland 13- och 15åringar. Stressen bland flickor och pojkar i Göteborg ökar kraftigt från år 8 till år 1 på gymnasiet. I år 8 upplever 34% av flickorna att de är stressade och i år 1 på gymnasiet är det så många som 47%. Bland pojkar är motsvarande siffror 12% respektive 19%. I en studie (SOU 2006:77) gjord på 700 elever från år 9, år 2 och år 3 på gymnasiet visade att främsta stressorsakerna upplevdes vara skolarbetet och rädsla för arbetslöshet. Goda kostvanor, god nattsöm och mycket rörelse är viktiga delar i elevernas livsstil för att de skall klara målen i skolan samt för att förebygga ohälsa. Skolans personal har stora möjligheter att främja goda vanor bland annat genom attraktiva skolmåltider och vid rätt tid (Livsmedelsverkets rekommendation är kl 11-13) samt sträva efter elevernas delaktighet i skolans hälsofrämjande arbete. Det är viktigt att skolansvariga och skolpersonal ser skolans möjligheter att kunna kompensera för dåliga livsvillkor och levnadsvanor. Att erbjuda daglig fysisk aktivitet under skoltid är en sådan åtgärd. Om elever uppmuntras att vara fysiskt aktiva på skoltid så kommer det att främja inlärning och hälsa på kort och lång sikt. Förbättrad koncentration, mindre nedstämdhet, viktstabilitet, förbättrat skelett och kondition är exempel på de positiva effekterna som regelbunden och daglig rörelseaktivitet ger. Den totala tiden stillasittande aktiviteter har ökat över tid. 13 Hörselundersökningar Hörselscreening på alla elever i första klass samt på nyanlända elever ingår i basprogrammet. Undersökningarna utförs av audionomer från Öron- näs- och halsenheten för audiologi och logopedi på Sahlgrenska sjukhuset(SU) enligt avtal med Göteborgs kommun. Hörselavtalet innebär att skolsköterskorna kallar eleverna i år 1 till hörselkontroller som utförs i skolan. De nyanlända eleverna, som inte är hörseltestade tidigare, skall också erbjudas hörseltest i skolan eller på Audiologen/SU, men ingår ej i avtalet. För alla dessa elever skriver skolsköterskorna en remiss till Audiologen/SU. Under läsåret 13/14 genomfördes 5 936 hörseltester på elever i år 1. 2,2 % av dessa elever remitterades för vidare utredning. I början av juni 2014 hade 78 % av remisserna besvarats. Av dessa bedömdes 41 vara normalhörande och 35 hade någon form av hörselpåverkan. För den lilla andel elever med hörselnedsättning som upptäcks i skolan är det mycket viktigt att funktionsnedsättningen upptäcks så att de får rätt stöd och hjälp. Vaccinationer EMIs vaccinationer ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet som påbörjats vid BVC. Alla elever i vissa årskurser erbjuds vaccination. Under VT 2014 deltog skolhälsovårdsöverläkaren och en av utvecklingsledarna i Upphandlingsbolagets förberedelser inför den nationella upphandlingen av vaccinationer på SKL som Göteborg Stad anslutit sig till. Upphandlingen gäller alla skolvacciner utom HPV-vaccinet som upphandlats av landstingen och tillhandahålls kostnadsfritt för skolhälsovården. Vaccinationsstatistik Vaccinationsstatistik inrapporteras varje år nationellt för eleverna i år 6. I Göteborg rapporterar skolsköterskorna in till utvecklingsledaren på Skolhälsan som sammanställer. Vaccinationstäckningen bland Göteborgseleverna de sju senaste läsåren redovisas nedan i tabell 2. Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret 07-08 08-09 09-10 10-11 Difteri, Stelkramp Kikhosta Polio MPR(mässling , påssjuka, röda hund) Tabell 2 Läsåret 11-12 Läsåret 12-13 Läsåret 13-14 96 % 51 % 96 % 96 % 80 % 96 % 95 % 91 % 95 % 96 % 95 % 96 % 95 % 94 % 95 % 95 % 93 % 95 % 95% 95% 95% 93 % 96 % 94 % 95 % 95 % 93 % 95% Underlaget för statistiken läsåret 13/14 är 4655 elever i år 6 vilket motsvarar 98% av årskullen. Av tabellen framgår att Göteborgseleverna fortfarande är välvaccinerade och att senaste året har vi en vaccinationstäckning på 95% dvs något bättre jämfört med föregående år. I Angered har siffrorna blivit bättre jämfört med föregående läsår medan Östra Göteborg uppvisar något lägre siffror. Vissa stadsdelar har under året tagit emot en stor andel nyanlända vilket kan förklara att vaccinationstäckningen ser olika ut i stadsdelarna. Vaccinationsstatus på dessa elever kan vara svårare att bedöma och det är inte ovanligt att man saknar information från sitt hemland om vad som är givet. Det bör också poängteras att många länder ger Polio per os och inte som injektion vilket i vår statistik visar sig som ofullständigt vaccinerad. Siffrorna nedan kan därför vara något missvisande eftersom de visar statistik på de elever som är fullvaccinerade enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet. Vaccinationsskyddet är sannolikt något bättre än vad våra siffror visar. När det gäller HPV-vaccination finns det en större andel ovaccinerade flickor i Majorna-Linné, Västra Hisingen, Östra Göteborg och i friskolorna jämfört med hela Göteborg. Här har den medicinska insatsen i elevhälsan ett stort motivationsarbete framför sig. 14 Figur 11 Vaccinationstäckningen varierar över staden Figur 12 Underlag till HPV är 2272 flickor i år 6. Detta motsvarar 95% av fickorna. Det är väl känt att om vaccinationer utförs i skolans trygga miljö så uppnås den bästa vaccinationstäckningen. Skolsköterskan har en unik kännedom om och relation till varje elev/familj vilket innebär att även elever med en problematisk hemsituation nås och erbjuds ett vaccinationsskydd. Närheten till skolläkarens kompetens i medicinska frågor runt vaccinationerna leder till att dessa snabbt kan besvaras. Dokumentation i journalen gör att elevens vaccinationer sedan födelsen finns samlade på ett ställe. Vi måste värna om att vaccinationerna av barn och unga även fortsättningsvis skall utföras av elevhälsans medicinska insats. En hög vaccinationstäckning i befolkningen är mycket viktigt. Kvalitetsutveckling Varje år gör elevhälsans medicinska insats en kvalitetsgranskning. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att se över metoder och rutiner för att nå en hög patientsäkerhet. I år var det fjärde gången sedan år 2003 som granskning av lokaler och utrustning genomfördes. Senaste granskningen gjordes år 2010. Skolsköterskorna och skolläkarna gjorde även en granskning av hygienrutiner. 15 I samråd med nätverket för medicinskt ledningsansvariga sjuksköterskor(MLA) utvecklade Skolhälsan en checklista för kvalitetsgranskningen. Syfte Elevhälsans medicinska insats skall ha tillgång till ändamålsenliga och lättillgängliga lokaler och adekvat utrustning. Det är också viktigt att de hygieniska rutinerna kvalitetsgranskas för att nå en hög patientsäkerhet. Metod Skolsköterskorna och skolläkarna fick med hjälp av en checklista kvalitetsgranska mottagningarna, utrustningen och hygienrutiner. Områdena som granskades var följande: • Lokalens utformning och läge • Inventarier • Utrustning • Sekretess • Hygienrutiner Uppföljning och sammanställning gjordes av MLA och skickades till Skolhälsan. I granskningen ingick alla kommunala skolor för skolsköterskorna (179 mottagningar) och 58 mottagningar för skolläkarna. På friskolorna ingick 25 av 37 grundskolor och 16 av 28 gymnasieskolor. Många friskolor saknar MLA vilket kan vara en förklaring till det låga deltagandet. Den låga svarsfrekvensen bland skolläkarna tror vi beror på att de flesta läkarna är timanställda och därför inte haft utrymme inom sin mottagningstid att besvara checklistan. Resultat Majoriteten av mottagningarna har acceptabla lokaler och utrustning samt goda hygienrutiner. Förbättringsområden finns, se tabell 3 och 4. Idag saknar till exempel 7% fler mottagningar tillräcklig golvyta för att kunna göra en adekvat motorisk bedömning jämfört med år 2010 i de kommunala skolorna. På friskolorna är det fortfarande många mottagningar som inte har tillgång diskbänk när de hanterar orent gods. Positivt är dock att idag har 28% fler kommunala grundskolor ett medicinskt låsbart kylskåp och antalet brandsäkra journalskåp har fördubblats sedan 2010. Skolhälsovårdsmottagningarna i de kommunala grundskolorna Saknas Saknas Saknas grundskolorna gymnasieskolorna skolläkare Lokaler och utrustning (skolsköt) (skolsköt) (gr +gymn) Skolhälsovårdsmottagningen centralt placerad 15% 13% Skolhälsovårdsmottagningen tillgänglig för alla elever (handikappade) 15% 26% Tillräcklig golvyta för bedömning av motorisk utveckling hos elev 20% 16% 28% Brandsäkert journalskåp 8% 32% Låsbart medicinskt kylskåp 14% 26% Dålig ljudisolering - ostört samtal kan ej föras 21% 16% 17% Finns rinnande vatten. 13% 16% Tvättställ på mottagningen 24% 32% 21% Diskbänk på mottagningen 18% 23% Lokalen städas enligt metodhandboken 40% 32% Metodhandboken läses och arbetas efter. 12% 3% 10% Tabell 3. 16 Skolhälsovårdsmottagningar på friskolor Lokaler och utrustning Skolhälsovårdsmottagningen centralt placerad Skolhälsovårdsmottagningen tillgänglig för alla elever (handikappade) Tillräcklig golvyta för bedömning av motorisk utveckling hos elev Brandsäkert journalskåp Låsbart medicinskt kylskåp Dålig ljudisolering - ostört samtal kan ej föras Finns rinnande vatten. Tvättställ på mottagningen Diskbänk på mottagningen Lokalen städas enligt metodhandboken Metodhandboken läses och arbetas efter. Tabell 4. Saknas Saknas grundskolorna gymnasieskolorna (skolsköt) (skolsköt) 4% 6% 32% 6% 12% 8% 20% 8% 16% 20% 48% 36% 0% 12% 6% 65% 19% 56% 56% 76% 35% 0% Diskussion Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav på att lokaler och utrustning finns för att god vård skall kunna ges. Sekretesslagen styr också mottagningsarbetet. Rinnande vatten saknas på många mottagningar. Det går inte att bedriva en god vård utan att ha tillgång till vatten på mottagningen. Även de hygieniska aspekterna bör beaktas. Handhygien är mycket viktigt inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att vaccin förvaras i rätt temperatur och det kan bara säkerställas i medicinska kylskåp. När det gäller brandsäkra journalskåp har många kommunala grundskolor och friskolor införskaffat det även om det fortfarande saknas på några ställen. Det är mycket olyckligt om skolorna utsätts för brand och skolhälsovårdsjournalerna blir förstörda. Då kan viktig data försvinna bl.a. vilka vaccinationer som eleverna fått. Enligt arkivlagen skall journalskåpen vara brandsäkra. Flera mottagningar saknar tillräcklig golvyta för att en bedömning av elevens motoriska utveckling skall kunna göras. Detta bör man tänka på när skolsköterskemottagningar planeras. På flera mottagningar, både på de kommunala skolorna och friskolorna, kan ett ostört samtal ej föras på grund av dålig ljudisolering. Skolsköterska och skolläkare tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och har den strängaste sekretessen av personalen i skolan. Här bryter skolan mot sekretesslagen och detta bör åtgärdas. Kompetensutveckling Skolsköterska och skolläkare arbetar både självständigt och i elevhälsoteam och kunskapsområdet är mycket brett och kräver stor kompetens. Ett av Skolhälsans uppdrag är att arrangera fortbildningar för elevhälsan. Under året har många olika utbildningar erbjudits elevhälsan/EMI från andra aktörer. Vissa av dem passar väldigt bra in i skolsköterskornas och skolläkarnas behov av fortbildning. Nedan visas en sammanställning av de utbildningar som Skolhälsan har anordnat. Sammanställning av utbildningar 2014 Datum Utbildningar 29 januari 5 februari En heldagsfortbildning om hälsosamtalet för skolsköterskor och skolläkare. Hälsosamtalet en utmaning för skolsköterskor. Lärande samtal. Dokumentation i barn- och skolhälsovårdsjournal. Det goda samtalet. Skolhälsan och VGR hade tillsammans en heldags informationsdag för skolsköterskor, skolläkare och folkhälsoutvecklare inom Västra Götaland. 17 24 februari 4 september 10 september 5 november Möjligheter att skapa en gemensam hälsoblankett och regional elevhälsodatabas för skolhälsovården i Västra Götaland. SKL informerade om vägen till en nationell elevhälsoblankett. Hur arbetar Åmål med Västernorrlands elevhälsoblankett. Vänd frånvaro till närvaro, ett kvalitetsarbete inom Psynks modellområde, Vänersborgs kommun. Första linjen: För att barn skall lyckas. Medicinska frågor om bl.a. HPV-vaccination, Nyanlända, Hepatit B mm. En halvdagsfortbildning för elevhälsans personal och pedagoger i förskola, grundskola och gymnasiet. ”Personal som möter flyktingbarn”. Syrien, bakgrund till konflikt och möjliga lösningar. Hur ser situationen ut för civilbefolkningen? Rapport från en studieresa i Etiopien och flyktingläger. Flyktingfamiljer och barn. Skolans betydelse, men hur trygg är deras värld? Hur mår eleverna och vad ska vi i skolan vara uppmärksamma på? Vad finns det för hjälp? Upptaktsdag för elevhälsan ”Samverkan, samarbete och förståelse för att barn och unga skall lyckas” Vägledning för elevhälsan. Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoltiden men också på lång sikt. Barn som anhöriga inom Psykiatri Psykos. Vikten av förståelse för barnen och deras föräldrar. Göteborgs Stads utvecklingsarbete kring elevhälsan. Ett välfungerande elevhälsoteam – en förutsättning för bra stöd till eleverna! Strategier för att motverka nedslitningar hos sig själv. Det goda samtalet, förhållningssätt och relationsskapande strategier vid svåra samtalskontakter med elever och föräldrar. Skolhälsan hade tillsammans med Vänersborgs kommun och VGR en heldag för skolläkare och skolsköterskor inom Västra Götaland Presentation av kommande Kohortstudie i Västra Götalands- regionen för elever i årskurs 7. Information om nationell hälsoblankett – elevhälsodatabas. Patientnämndens arbete med bl.a. Elevhälsans medicinska insats. Riktlinjer vid misstanke om skolios. Skolsköterskornas arbete med nyanlända elever. Filmen ”Koll på Hälsan”. En halvdagsutbildning för skolsköterskor och skolläkare Enures, hur påverkar det barn och unga och vad kan skolan göra? Enkopres, varför har barn tarmproblem och hur kan vi hjälpa dem? Barns erfarenhet av skoltoaletter. Kvinnlig könsstympning. Vad behöver vi vara uppmärksamma på, hur kan vi stödja och hjälpa flickorna? Tabell 5 Dialogcafé Under året har Elevhälsogruppen som Skolhälsan ingår i på Center för Skolutveckling haft tre dialogcaféer. Datum 30 april 13 oktober Dialogcafé En halvdags dialogcafé för elevhälsan om barns rätt Det Salutogena elevhälsoarbetet. En halvdags dialogcafé för skolkuratorerna om dokumentation 3 november En halvdags dialogcafé för skolkuratorerna om dokumentation Tabell 6 18 Introduktion Under vårterminen erbjöd utvecklingsledarna alla nyanställda skolsköterskor i kommunala skolor och friskolor introduktion. Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Rekommendationen i Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan är en heltidsanställd skolsköterska per 500 elever och en heltidsanställd läkare per 5000 elever. Där beskrivs att elevhälsans medicinska insats ska organiseras i enlighet med basprogrammet som finns beskrivet i metodhandboken. Resurstillgången ska vara adekvat utifrån föreslaget basprogram och områdets speciella resursbehov. Traditionellt mäts skolhälsovårdens möjligheter att ge eleverna den skolhälsovård de har rätt till i antalet elever per heltidsanställd skolsköterska/skolläkare. Detta följs varje år i Göteborg via skolsköterskornas rapporter till Skolhälsan och inkluderar då även friskolorna. I år har MLA sammanställt underlaget från de kommunala skolsköterskorna och skolläkarna och skickat dessa till Skolhälsan. Redovisningen är beräknad utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass 2014-03-15, underlag från UBF 2014-03-15 samt elevunderlag från skolsköterskor och rektorer på gymnasiefriskolorna. Se tabell 7. Det är viktigt att ta hänsyn till faktorerna som beskrivs på sidan 21-22. Elevantalet per skolsköterska/skolläkare för SDF/UBF redovisas under tabell 8 och 9. Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänst under läsåren 2012-2014 Kommunala Läsåret 12-13 Läsåret 13-14 skolor Skolsköterska Grundskola1 413 412 Gymnasieskola1 Skolläkare Grundskola1 485 509 6 448 6 166 Gymnasieskola1 11 334 10 501 525 469 727 711 8 424 9 855 Friskolor Skolsköterska Grundskola Gymnasieskola Skolläkare Grundskola Gymnasieskola 25 192 28 346 Tabell 7 1 Skolläkartimmar på Kannebäcksskolan, specialskola samt skolskötersketimmar och skolläkartimmar på Gymnasiesärskolan är ej medräknat Under läsåret 13/14 var de kommunala skolornas genomsnittliga elevantal för skolsköterskor ungefär som förra läsåret och skolläkare något lägre än året innan. De kommunala skolorna har nu uppnått målet med 500 elever per heltidsanställd skolsköterska men däremot säger inte siffran något om resurstillgången är adekvat utifrån skolhälsovårdens basprogram och områdets speciella resursbehov. Elevantalet för skolläkare på grundskolan börjar närma sig det rekommenderade 5000 elever per heltidsanställd skolläkare. På den kommunala gymnasieskolan är det fortfarande drygt dubbelt så många elever än vad rekommendationen i Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan säger. 19 Redovisningen för friskolorna gäller 36 av 37 grundskolor och 25 av 28 gymnasieskolor. Skolsköterskornas elevtal på de fristående grundskolorna har minskat och är nu under 500 elever per heltidsanställd skolsköterska men skolläkarna har en ökning med ca 1400 elever per heltidstjänst jämfört med föregående år. På de fristående gymnasieskolorna hade både skolsköterska och skolläkare betydligt fler elever per heltidsanställd. De avsätter signifikant mindre resurser till elevhälsans medicinska insats vilket är oroande. Några av skolläkarna på de fristående gymnasieskolorna fungerade bara som konsulter. Flera gymnasieskolor köpte skolhälsovård från privata vårdgivare vilket innebar att eleverna fick gå dit för hälsobesök och annan skolhälsovård. Utför man där skolhälsovård enligt metodhandboken eller är det primärvård som utförs? Hur fungerar samverkan med övrig elevhälsa som beskrivs i skollagen när den medicinska insatsen utförs utanför skolan? Hur går det förebyggande och hälsofrämjande arbetet till? Tre fristående gymnasieskolor hade inte tillgång till skolläkare alls, vilket bryter mot skollagen. Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare uppdelat på stadsdelsnivå och inom utbildningsförvaltningens fyra områden SDF Läsåret 2013-2014 Antal elever per heltidsanställd Antal elever per heltidsanställd skolsköterska skolläkare 385 4802 437 10 834 491 9167 408 5 464 514 8 931 438 6 469 395 8 040 364 4839 465 5 855 379 4 601 Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum2 Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg1 Västra Hisingen Örgryte- Härlanda Östra Göteborg Tabell 8 1 Kannebäcksskolan, specialskola har 408 elever per heltidsanställd skolläkare. Dessa ingår inte i tabellen ovan. 2 SDF Centrum har haft skolsköterskevakanser på grund av sjukdom och tjänstledighet under läsåret. Personalresurserna har ändå kunnat hållas enligt Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan för skolsköterskor. UBF Område Centrum Område Skånegatan Område Lindholmen Område GS Tabell 9 Läsåret 2013-2014 Antal elever per heltidsanställd Antal elever per heltidsanställd skolsköterska skolläkare 516 12 633 558 11 164 470 8 667 246 1476 Inom de gymnasiesärskolor som benämns Område GS är elevantalet lägre. Eleverna är spridda på många enheter och elevhälsoarbetet är intensivt med tanke på elevernas förberedelser inför vuxenlivet. Många elever har flerfunktionsnedsättningar av olika grad och för dem är behovet av de medicinska insatserna mycket stort. På grundskolenivå varierar antal elever per heltidsanställd skolläkare kraftigt. I de stadsdelar där man valt att anställa en skolläkare kommer man närmare målet. Även Angered visar god tillgång till skolläkare. På skolsköterskesidan ligger Majorna-Linne´ högst jämfört med de övriga stadsdelarna. 20 Elevantalet per skolsköterska på gymnasieskolorna är högre för två av områdena och då framför allt område Skånegatan. Tillgång till skolläkare är också låg inom dessa två områden. Faktorer som påverkar resursbehovet Under de senaste åren har arbetsinsatserna för skolsköterskorna förändrats. Det allmänna vaccinationsprogrammet har omarbetats vilket innebär vaccination mot livmoderhalscancer (HPV) tillkommit sedan våren 2012. Vi vill lyfta fram några elevgrupper som kräver och har behov av mer tid från skolsköterska och skolläkare. Kontrollelever Elever som följs upp i EMI kallas kontrollelever. Exempel är elever med stor skolfrånvaro, inlärningsproblem, psykosociala problem, neuropsykiatrisk problematik och psykisk ohälsa. Uppföljningen kan också gälla rygg- och tillväxt, olika former av smärttillstånd, vaccinationsuppföljning, övervikt/fetma, ätstörningar och livsstilsrelaterade problem. För dessa elever behövs ofta en tät kontakt med vårdnadshavarna. Elever som har ett större behov av EMIs insatser är bland annat elever med funktionsnedsättning och nyanlända elever, i denna grupp ingår även ensamkommande barn. Särskoleelever Särskoleelever behöver längre tid vid hälsobesöken. Ibland behöver skolsköterskan/skolläkaren använda sig av bilder eller annan alternativ kommunikation för att få fram och ge information om elevens hälsa och livsstil. Vid svårare funktionsnedsättning kan elevassistent vara med. Mer förebyggande hälsoarbete och samtal runt livsstilsfrågor krävs eftersom det exempelvis ofta är vanligare med kostproblem av olika slag samt problem med den personliga hygienen. Skolsköterskan behöver ofta vara ute i klasserna och ha ett nära samarbete med personalen runt dessa frågor. Skolhälsovården har som regel en tätare och mer omfattande kontakt med särskolans elever och familjer liksom med det professionella nätverket runt barnen, till exempel habiliteringen. Nyanlända elever Nyanlända elever är en heterogen grupp som har mycket olika bakgrund, hälsa och förutsättningar. Det de alla har gemensamt är att de har brutit upp från ett sammanhang där de tidigare levt. De kan bära på sorg och saknad. Många av eleverna är traumatiserade efter krig och flykt samt över att ha mist kontakt med anhöriga i hemlandet. Denna typ av erfarenheter leder ofta till mag- och sömnproblem och huvudvärk på grund av oro.Särskilt utsatta är förstås ensamkommande barn och ungdomar som har ökat mycket i antal. Det är också fler yngre ensamkommande barn som kommer. Den medicinska bedömningen av nyanlända barn och ungdomar med utländsk bakgrund består av hälsobesök hos skolsköterskan, hälsoundersökning på vårdcentral och uppföljning inom hälso- och sjukvården och/eller skolhälsovården. Nästan alltid krävs närvaro av tolk. Elever som kommer från fattiga länder har oftare påverkad fysisk och psykisk hälsa. Barnen och ungdomarna behöver ofta mycket stöd och uppföljning. Nyanlända elever skall alltid ha en översyn av vaccinationsstatus och erbjudas kompletterande vaccinationer. Vaccinationsintyg från hemlandet saknas ofta och att ta fram vaccinationshistorik är ett mycket tidskrävande detektivarbete. Skolläkaren ansvarar för vaccinationsplanen och ordinerar de vaccinationer som skolsköterskan kommer att ge det närmaste läsåret. Bostadssituationen för flertalet nyanlända elever är många gånger svår. Många bor mycket trångt och behöver flytta ofta, vilket påverkar både hälsa och studier. Elevhälsans medicinska insats har en nyckelfunktion för dessa elever och behöver ofta ta kontakt med andra vårdgivare och/eller professionella nätverk för att hjälpa dem och vårdnadshavare/god man. Elever med psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar oroväckande. Symtomen kan visa sig i form av kroppsliga besvär såsom huvudvärk, magont, nedstämdhet sömnsvårigheter, ätstörningar m.m. Skolfrånvaro och/eller livsstilsrelaterade problem kräver också medicinska insatser. 21 Tidigare fanns bättre tillgång till hjälp utanför skolan. Många skolor har inte möjlighet att ge det stöd och den hjälp som skulle behövas. Elevhälsan behöver samarbeta med hälso- och sjukvården men det försvåras av att första linjens vård brister för dessa barn. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Skollagen säger att skolhälsovården främst skall arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Tyvärr upplever vi att detta har minskat. Skolsköterskan erbjuder naturligtvis alla elever hälsobesök med hälsosamtal. Hälsosamtalet är framförallt både förebyggande och hälsofrämjande på individnivå. Mycket av det som kommer fram i samtalet kommer förhoppningsvis att tas tillvara i framtiden och användas som underlag till elevhälsans främjande och förebyggande arbete. För många skolsköterskor räcker tiden inte till för att bedriva ett hälsofrämjande arbete i klasserna. Detta beror på flera olika faktorer som ökad arbetsbelastning med vaccinationer, basprogrammet tar tid samt dokumentationen som har ökat mycket. Utvecklingsområden 2015 • Regional elevhälsodatabas, gemensam hälsoblankett i Västra Götaland kopplad till den nationella databasen på SKL Arbetet med den regionala elevhälsodatabasen och hälsoblanketten fortskrider. Se avsnittet Skolhälsan. Arbetsgruppen för hälsoblanketterna kommer att ha två seminarier där experter med forskningsinriktning är inbjudna. På det första seminariet kommer validerade frågor om ANTD och Sexuell hälsa att tas fram och på det andra seminariet frågor kring psykisk ohälsa. Skolor som representerar olika delar av Västra Götaland kommer att vara piloter. Syftet med piloterna är att testa IT-systemet, frågeformuleringar och samtycke. Fokusgrupper med elever kommer att bildas för att efterhöra elevernas synpunkter på frågorna. Samarbetet med SKL fortsätter. Skolhälsovårdsöverläkaren och en utvecklingsledare från Skolhälsan deltar i en arbetsgrupp som arbetar med de nationella frågorna. Fortlöpande information kommer att lämnas till skolläkare och skolsköterskor i Västra Götaland och i mars kommer friskolorna i Västra Götaland att bjudas in till ett informationsmöte. Gensvaret från elevhälsans medicinska insatser i kommunerna har varit positivt. Det finns ett stort värde i att samla in hälsodata i en gemensam elevhälsodatabas. Kommunerna behöver kunna följa nyckelindikatorer på ett systematiskt sätt så att hälsoutvecklingen går i önskvärd riktning. Statistiken ger kommunerna och regionen värdefull information om hälsoläget bland barn och unga, vilka insatser som behöver göras samt om de insatser som gjorts haft någon effekt. • Skolläkare Inför 2015 vill vi fortsätta med att utveckla och stärka skolläkarna i deras profession. Se avsnitt Skolhälsan. Skolhälsovårdsöverläkaren startade en grupp med kommunalt anställda skolläkare förra läsåret och dessa kommer att fortsätta att träffas för att kommunicera och reflektera kring olika frågeställningar som man möter i sitt arbete. En viktig fråga är bland annat hur skolläkaren kan bli mer delaktig i skolans elevhälsoarbete. Det ges även möjlighet att diskutera riktlinjer, lagar och förordningar och hur vi kan omsätta det i praktiken. Detta får ses som en kompetensutveckling på individnivå men även för elevhälsan. • Barns rätt Barnperspektivets införande i skollagen har gett eleverna ett viktigt stöd för att kunna påverka sin situation och att bli respekterade som en egen person, med rätt till egna tankar och åsikter. Skolhälsan vill i sitt arbete tydligare verka för att barns rätt hörs. Det kan ske genom att lyfta barns rätt i samband med föreläsningar, nätverk och möten. 22 • Elevhälsa Center för Skolutveckling arbetar på olika sätt för att stödja elevhälsan ute i skolorna. Vi planerar bland annat att fortsätta ordna dialogcaféer för de olika professionerna i elevhälsan. 23 • Metodhandboken Metodhandbok för elevhälsans medicinska insats är basen för skolsköterskornas och skolläkarnas arbete. Vi fortsätter utvecklingsarbetet med god hjälp av alla engagerade medarbetare. TACK! Till skolsköterskor, skolläkare, MLA och övriga samarbetspartners! 24 Bilagor Bilaga1 Stadsdel Askim-FrölundaHögsbo(AFH) Angered Underlag till andel elever som är vägda och mätta År 0 År 4 År 8 97 % 98 % 98 % 92 % 91 % 89 % Centrum 93 % 90 % 90 % Lundby 96 % 94% 62 % Majorna-Linné 83% 99 % 90 % Norra Hisingen 97 % 93 % 94 % Västra Göteborg 98 % 97 % 55 % Västra Hisingen 92% 98 % 94 % Örgryte- Härlanda 94 % 97 % 95 % Östra Göteborg 100 % 99 % 84 % Gymnasiet Friskolor Gy år1 47 % 82% 91% 57% 70 % I kommunala skolor år 7 får 5 % av eleverna sitt hälsobesök istället för år 8 och i friskolorna är det 14 %. I de fristående grundskolorna saknas 6 skolor och i de fristående gymnasieskolorna saknas 13 skolor Bilaga 2 25 Bilaga 3 Bilaga 4 Pojkar i SDF Centrum borttagna på grund av för få i underlaget. 26 Bilaga 5 Bilaga 6 Underlag till andel elever som besvarat hälso- och ohälsotalen Stadsdel År 4 År 8 gy, år 1 Askim-FrölundaHögsbo(AFH) 97 % 92 % Angered 93 % 91 % Centrum 99 % 95% Lundby 93 % 64 % Majorna-Linné 98 % 99 % Norra Hisingen 97 % 95 % Västra Göteborg1 97 % 55 % Västra Hisingen 97 % 94 % Örgryte- Härlanda 96 % 98 % Östra Göteborg 96 % 91 % Gymnasiet Friskolor 71 % 91 % 57 % 70 % I kommunala skolor år 7 får 5 % av eleverna sitt hälsobesök istället för år 8 och i friskolorna är det 14 %. I de fristående grundskolorna saknas 6 skolor och i de fristående gymnasieskolorna saknas 13 skolor 27 Bilaga 7 Bilaga 8 Pojkar i SDF centrum borttagna på grund av för få i underlaget. 28 Bilaga 9 Bilaga 10 Pojkar i SDF Centrum borttagna på grund av för få pojkar i underlaget. 29 Bilaga 11 Bilaga 12 Pojkar i SDF Centrum borttagna på grund av för få pojkar i underlaget. 30 Bilaga 13 Bilaga 14 Pojkar iSDF Centrum borttagna på grund av för få pojkar i underlaget. 31 Bilaga 15 32 Bilaga 16 Bilaga 17 Pojkar i SDF Centrum borttagna på grund av för få pojkar i underlaget. 33 Bilaga 18 Bilaga 19 Pojkar i SDF Centrum borttagna på grund av för få pojkar i underlaget. 34 Bilaga 20 Bilaga 21 Pojkar i SDF Centrum borttagna på grund av för få pojkar i underlaget. 35 Bilaga 22 36
© Copyright 2024